KAPITEL 6 AVDELNINGEN UTBILDAR OCH FÖRELÄSER

Transkript

1 KAPITEL 6 AVDELNINGEN UTBILDAR OCH FÖRELÄSER Skolinformation Normkritisk pedagogik Informatörer Ekonomi kring skolinformationen Bokning och administration Vuxenutbildning Ekonomi kring vuxenutbildning Bilagor - förteckning Handbok för RFSL:s avdelningar, kapitlet är uppdaterat september 2010.

2

3 Kapitel 6 Avdelningen utbildar och föreläser Skolinformation Ska vår avdelning erbjuda skolinformation? Skolinformation om hbt-frågor är en efterfrågad tjänst ifrån skolor, ofta som komplement till deras egen sex- och samlevnadsundervisning. Det är ett uppdrag som många aktivister tycker är roligt och viktigt, och det kan vara ett sätt att verkligen göra något konkret inom RFSL. Saker man bör tänka på innan man börjar med skolinfo - Har vi utbildade informatörer så att det räcker? - Har vi råd att utbilda informatörer om vi inte har tillräckligt, och finns det tillräckligt många som är intresserade att utbilda? - Har vi någon som kan tänka sig att ansvara för kontakter med skolor och informatörer? - Har vi den administrativa förmågan att fakturera och betala ut löner? Varför väljer skolor information från RFSL? En skolinformation från RFSL är ett sätt att jobba för målet i läroplanen LPO-94 där det står att "Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. (...) Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser." Förutom ett allmänt mål så kan en skolinformation också vara bra för att underlätta för personer som är homosexuella, bisexuella och/eller transpersoner att vara öppna eller komma ut på skolan eller fritidsgården. Förutom att ha en skolinformation som en del av en temadag om sexualitet och samlevnad väljer vissa skolor att lägga in föreläsningen inom ramen för andra ämnen i skolan såsom samhällskunskap, biologi, psykologi eller livskunskap, vilket är att föredra Genom att på ett öppet och pedagogiskt sätt svara på elevernas frågor vill vi uppnå en dialog där vi tillsammans med eleverna reder ut missförstånd och erbjuder eleverna en unik möjlighet att bredda sin förståelse för normer och deras konsekvenser. RFSL har ett normkritiskt förhållningssätt på sina skolinformationer, vilket gör att skolinformationen som sådan ser annorlunda ut nu än den gjorde för ett antal år sedan. 6-1

4 Normkritisk pedagogik Normkritisk pedagogik, vad är det? RFSL:s skolinformatörer i Stockholm har slutat att åka runt och presentera sig själva som alldeles vanliga människor, bara lite annorlunda. Numera vänder de istället på perspektivet och diskuterar grunden för diskriminering och kränkande behandling - våra osynliga normer. - Normkritisk pedagogik handlar om att synliggöra och ifrågasätta de osynliga regler som gör att vissa människor ses som normala och andra som onormala, säger Veronica Berg, ansvarig för RFSL Stockholms skolinformation. Normbrytarna i fokus Skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling är ofta grundad i vad man kan kalla för toleranspedagogik. Den utgår från att de som sitter i klassrummet tillhör normen, den fokuserar på normbrytarna och vill fostra eleverna att acceptera dessa. Ett vanligt inslag i arbetet är värderingsövningar där deltagarna ska ta ställning till frågor som: Är det rätt att låta homosexuella par adoptera barn?. (Trots att allas rätt att prövas som adoptivföräldrar är lagstadgad sedan flera år). Genom att pröva sina argument och få dem ifrågasatta, ska elever som fördömer människor som inte faller inom samhällsnormen bringas att förstå och acceptera de andra. Och det kan kanske ligga ett gott syfte bakom den formen av pedagogik, tror Veronica Berg. Det är bara det att resultatet blir tvärt emot alla goda intentioner. Denna pedagogik cementerar maktordningar och kränker dem i rummet som inte hör till majoritetsnormen. Minoritetens livsvillkor görs till majoritetens åsiktsfrågor. - Toleranspedagogiken vill väl, men ruckar inte några maktstrukturer. Och normer har med makt att göra. Den som uppfyller normen får utrymme att välja förhållningssätt till normbrytarna. Normuppfyllaren ges rätt att uttala sina åsikter högt och sätta upp livsvillkor för normbrytarna som: Det är okej att vara bög, bara de inte tafsar på mig, säger Veronica Berg. Uppskattade besök När hon började som skolinformatör arbetade RFSL Stockholm fortfarande efter toleranspedagogiskt tänkande. Två informatörer, en tjej och en kille, åkte runt i stockholmsskolorna och pratade om sina liv som Hbt-personer. - Vi var jätteuppskattade. En vanlig kommentar var: Gud vad ni är modiga!, berättar Veronica Berg. Och det kändes på sitt sätt bra, tyckte hon. Men samtidigt inte. Att på detta sätt stå och vädja om majoritetens tolerans och förståelse genom att bemöta påståenden och svara på frågor om det som anses utgöra grunden till ens utanförskap, det är egentligen kränkande. Grundkonceptet var så att säga: Homosexuella är precis som alla andra bara lite annorlunda, säger Veronica Berg. Omvänt perspektiv Numera har RFSL Stockholms skolinformatörer vänt på perspektivet. De undersöker i stället tillsammans med eleverna de osynliga normer som utgör gränser för vad som anses som normalt och vad som anses onormalt i vårt samhälle. Vad innebär det att födas till tjej, vilka föreställningar om vem man är och bör vara för det med sig? Vem är man tänkt att tända på och vad händer om man inte gör det? Hur ser vårt handlingsutrymme ut och vem bestämmer över det? Och plötsligt händer det något i klassrummet. Maktbalansen rubbas, självklara ordningar, som till exempel hur vi kategoriserar människor i två kön och 6-2

5 laddar dem med egenskaper och begär, avslöjas som sociala konstruktioner. Vem har nu självklar rätt att döma och bedöma andra? När själva normen ställs i centrum involveras alla i klassrummet med sitt eget jag, tvingas att upptäcka sin egen position på den sociala kartan och vad den innebär i förhållande till andra i samhället. Allt detta kan upplevas som provocerande. - Det blev något av en kris för många när RFSL Stockholm vände på perspektivet och började ställa krav. Varför komma och prata om tjejigt och killigt det har väl ingenting med detta att göra, reagerade en del lärare som hade varit nöjda så länge en vanlig bög och en vanlig flata kom och berättade om sina liv. Plötsligt blev de tvungna att titta på sig själva, säger Veronica Berg. Medhåll från Skolverket Normkritik är något av en gräsrotspedagogik, den har vuxit fram bland människor som arbetar inom flera områden som rör diskrimineringsfrågor, bland annat sexuell identitet och etnicitet. Och nu får de stöd av Skolverket för sitt arbete. Ett normkritiskt perspektiv utgör grunden för aktivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling i skolan, slår verket fast i rapporten Diskriminerad, trakasserad, kränkt (2009). Myndigheten vill att det normkritiska perspektivet ska beaktas både i lärarnas utbildning och fortbildning och föreslår därför regeringen att det ska skrivas in i lärarutbildningarnas examensmål. Text: Martina Junström ( ) Numera svarar hon inte på frågor om sig själv, sin sexualitet eller könsidentitet i klassrummen. Hon tillåter inte påhopp och hon uppmuntrar inte diskussioner som går ut på vad någon vill eller inte vill tillåta andra att göra, känna eller tänka. Den sortens samtal öppnar bara för kränkningar, anser hon; de förändrar ingenting i grunden, hierarkierna består. - Man anses ofta besvärlig om man jobbar normkritiskt, säger Veronica Berg. Jag blev jätteosams med en lärare som ansåg att hans elever måste få prata av sig om sina fördomar mot homosexuella för att de i slutändan skulle bli mer toleranta. 6-3

6 Informatörer Att rekrytera informatörer Att jobba som skolinformatör för RFSL är ett roligt och givande uppdrag som kräver en gedigen utbildning. Vissa avdelningar har problem med att hitta tillräckligt många personer som vill jobba som informatörer, och här följer några tips för hur man kan gå tillväga: - Innan ni börjar jobba aktivt med att rekrytera informatörer, se till att det finns en utbildning att gå ganska snart efter rekryteringen. Har man sagt att man vill jobba som informatör bör man bli utbildad snabbt efter för att inte tappa sugen. - Finns en högskola eller universitet på orten? Finns RFSL Ungdom eller SFQ på orten? Politiska ungdomsförbund? Här är potentiella ställen att hitta personer som vill jobba som informatörer på. - Använd Facebook, Qruiser och hemsida, samt affischer för att sprida information. Men den viktigaste kanalen är ändå mun till mun-metoden. - Se till att ha information om hur man gör för att bli informatör liggandes framme på fester/caféer och andra arrangemang. - Se till att det är attraktivt att jobba som informatör. Utbildningen ska kännas exklusiv (begränsat antal platser är ett sätt, intressanta inbjudna föreläsare är en annan). Det är helt klart lättare att hitta informatörer om informatörer får betalt vid skolinformation. Vem är lämplig som informatör? Att vara hbt-person är inte tillräckligt för att bli en bra informatör. Informatören ska ha god hand med ungdomar, kunna klara av en del jobbiga situationer som kan uppstå (om än sällan) i klassrum. Personen ska klara av gränsen mellan personlig och privat samt vara en god pedagog. Framför allt ska hen ha gått igenom en ordentlig utbildning i hur man skolinformerar på ett bra sätt. Det är viktigt att det finns en ansvarig för skolinformation som håller kontakt med informatörerna och som kontinuerligt kollar upp så att alla mår bra och som tar tag i situationer som uppkommer om en informatör råkar ut för något eller upplevs vara olämplig som informatör. Varje avdelning får själva bestämma vilka regler som gäller för sina informatörer: - Ska personen vara av en särskild ålder? - Måste personer som går ut tillsammans ha olika kön? - Måste informatören vara hbt-person? Det underlättar ju om man tycker att det är viktigt att kunna svara på frågor om hur det är att vara hbt, men är kanske inte nödvändigt? Kanske räcker det om personen har personliga erfarenheter av att inte passa in i heteronormen? - Måste informatören vara villig att svara på frågor om sig själv? Det underlättar ju om man tycker att det är viktigt att kunna svara på frågor om hur det är att vara hbt, men är kanske inte nödvändigt? Minimikrav på informatörer: - informatören ska ha genomgått en ordentlig informatörsutbildning - informatören ska vara en bra representant för RFSL - informatören ska veta skillnaden mellan personlig och privat 6-4

7 - informatören ska ha tillräckliga faktakunskaper och kunna förmedla dessa till en grupp ungdomar - informatören ska vara medlem i RFSL Utbildning av informatörer RFSL förbundet anordnar skolinformatörsutbildning två gånger per år i olika delar av Sverige som en ny avdelning varje termin är värdar för. Till denna utbildning kan avdelningar anmäla deltagare. Avdelningen måste dock själva stå för boende och uppehåll för sina deltagare, vilket gör att det kan bli ganska kostsamt om man är en liten avdelning med begränsad ekonomi. Kanske kan man söka extra bidrag från exempelvis kommunen för att kunna skicka folk till utbildningen? Resefonden gäller, så det kan max kosta 1200 kr per deltagare i resekostnader. Om man har personer på orten som är erfarna utbildare kan dessa själva anordna en informatörsutbildning med stöd från förbundskansliet. Det finns färdigställda mallar för vad en informatörsutbildning ska innehålla och vilken fakta som ska tas upp. Har man fått ihop ett stort gäng kan det hända att förbundet kan komma och hålla en extra utbildning bara för er, men det är ganska sällan och kan inte garanteras att förbundskansliet har möjlighet att göra det. Inskolning av informatörer Efter utbildningen är det viktigt att informatörerna får komma ut och prova på att informera så fort som möjligt, så att tröskeln inte växer sig onödigt stor. Försök se till så att en nybakad informatör får gå tillsammans med en mer erfaren de första gångerna, för att få in rutiner och säkerhet. Vidareutbildning av informatörer Det är viktigt att säkerställa att de informatörer som inte har utbildningen alldeles färsk i minnet får den kompetensutveckling som behövs för att kunna fortsätta som informatörer för RFSL. Till exempel har skolinformationen fått en mycket mer normkritisk inriktning de senaste åren, och det är många av informatörerna som kanske inte fått skolning i den normkritiska pedagogiken och förhållningssättet. Förbundet eller kunniga personer från andra avdelningar kan hjälpa till att hålla sådana fortbildningar för befintliga informatörer. Ansvarig för skolinformationen Det är bra att ha en person som är vald av styrelsen som är skolinformationsansvarig. Denna person har kontakt med skolorna, kontakt med informatörerna samt ansvarar för rekrytering av nya informatörer. 6-5

8 Ekonomi kring skolinformationen Att ta betalt eller inte Skolor vill helst att RFSL kommer gratis, förstås. De tycker alltid att de har för lite pengar och vill ogärna betala för tjänster som kommer utifrån och fler får kanske del av skolinformationen om den är gratis. Det finns argument både för och emot att ta betalt för skolinformation från skolorna. Självklart är det så att om avdelningen får bidrag för att genomföra skolinformation gratis så ska den vara det. Viktigt är dock att komma ihåg att RFSL:s skolinformation i första hand inte är hiv-preventiv och att hiv-medel i de allra flesta fall inte ska bekosta skolinformation. Som en tumregel kan sägas att det är bra att ta betalt för den skolinformation man genomför, då det är kommunens uppdrag att ge sina elever en relevant utbildning. Om kommunen själv inte besitter den kunskap som behövs får skolan köpa in kompetensen utifrån, till exempel från RFSL. Andra argument för att ta betalt för skolinformationen: - Man kan ge informatörerna betalt - Skolorna tar oss på större allvar om de får betala, de glömmer mindre ofta bort att RFSL kommer att komma och behandlar oss på ett bättre sätt - RFSL anses som en proffsig organisation som gör skolan en tjänst - Avdelningen kan tjäna lite pengar på arrangemanget Om ni inte vill ta betalt så försök att söka pengar från kommunen för skolinformationen, skolundervisning är kommunens ansvar, inte vår som ideell organisation. Att ge betalt eller inte Denna fråga är ännu mer komplicerad än frågan om man ska ta betalt från skolan eller inte. Om man ger betalt är det oftast lättare att rekrytera informatörer och det blir ett uppdrag som känns mer professionellt och som informatören tar på allvar. Självklart går det inte att ge betalt om man inte samtidigt får in pengar, antingen via bidrag eller via arvode från skolan. Det är dock en hel del administration kring löneutbetalningar som avdelningen måste sköta om man väljer att ge informatören betalt. Positivt med lön till informatören: - informatörsarbete får högre status - informatören tar arbetet på allvar - lättare att hitta informatörer - lättare för informatörer att prioritera detta, även om de egentligen borde vara på föreläsning eller jobb Negativt med lön till informatören: - vissa kanske vill bli informatörer bara för att få lön och passar egentligen inte för uppdraget - administration för avdelningens kassör - avdelningen får mindre själv av arvodet som skolan betalar 6-6

9 Olika lösningar i olika avdelningar Det här med hur man tar eller ger betalt har man löst på olika sätt i olika avdelningar, beroende på storlek, administrativa förutsättningar, bidrag etc. Här följer några lösningar som förekommer i RFSL:s avdelningar: - avdelningen tar inte betalt alls från skolan, informatören jobbar gratis - avdelningen tar inte betalt alls från skolan, informatören får betalt genom bidrag som avdelningen har - skolorna får betala ut lön direkt till informatören, avdelningen får ingenting - skolorna betalar till avdelningen, informatören får ingenting - skolorna betalar till avdelningen, informatören får betalt från avdelningen och avdelningen får behålla lite av arvodet Av dessa lösningar rekommenderas den sista, som gör att både informatören och avdelningen tjänar ekonomiskt på informationen eller den andra om avdelningen har bidrag. Storlek på kostnader och löner Hur mycket avdelningar tar betalt från skolor och hur mycket informatören får i fickan skiljer sig väldigt mycket från avdelning till avdelning, det är svårt att säga generellt hur mycket en avdelning bör fakturera skolorna, eftersom förutsättningarna ser så olika ut i olika avdelningar. De flesta tar ut mellan 600 kr 1000 kr per timme för två informatörer + reseersättning, men som sagt så är skillnaderna stora. Ett räkneexempel med rimliga löner och arvoden: 2 informatörer, 3 pass á 1 timmar för 850 kr i timmen = 2400 kr faktureras skolan. Informatörerna får 200 kr per timme i lön, vilket ger en total lönekostnad på ca 1200 inklusive arbetsgivaravgifter. Detta ger att informatörerna får 600 kr var i lön innan skatt och avdelningen tjänar ca 800 kr på arrangemanget. Fakturering Fakturera den överenskomna kostnaden inom en vecka efter informationen. Skolinformatörssamordnaren kan skicka ett faktureringsunderlag till kassören för att underlätta arbetet för denna. På fakturan ska det vara angivet vad det rör sig om och när den ska vara betald, samt föreningens plusgiro/banknummer. Använd gärna fakturamallen som ingår som bilaga till avdelningshandboken. Löneutbetalningar För att kunna betala ut löner så behöver en kassör få vissa uppgifter från skolinformatörssamordnaren varje månad. Vilka ska ha lön? Hur mycket? Hur ska dessa bokföras? Följande uppgifter behövs för utbetalning av löner: - Namn - Folkbokföringsadress - Personnummer - Bank och kontonummer 6-7

10 Om informatören skriver en rapport enligt bifogad mall för skolinformationsrapport så kommer dessa uppgifter in automatiskt. På tillfälliga löner dras alltid 30 % i skatt och arbetsgivaravgifter om ca 32 % betalas in för dem som tjänat mer än 999 kr under innevarande år. Glöm inte semesterersättning, vilket måste framgå av löneutbetalningen och som är 12 % av lönen. Se mer under rubriken Att anställa i RFSL. Bokning och administration Marknadsföring Hur känner skolorna till att ni har skolinformationsverksamhet? Annonseras på er hemsida? Skickas det brev till berörda personer på skolorna i området? Finns detta med i lokala tidningar eller facktidningar? Ett bra sätt att nå lärare är att köpa adressetiketter från Statistiska centralbyrån. Det är inte särskilt dyrt om man bara ska köpa adresser till vissa lärare inom ett visst län. Ett enkelt sätt att nå många lärare på en gång. Skriv ut informationsfoldrar som ni går till skolor och lägger i lärares fack, detta är ett billigt sätt (men som tar lite tid) att nå många lärare. Se till att ha lättillgänglig information om hur man kommer i kontakt med skolinformationssamordnaren på er hemsida. Bokning av skolinfo Är det lätt för den som vill ha skolinformation att komma till rätt person i avdelningen? De som beställer kanske inte vet så mycket och därför behöver personer ha en tillåtande attityd mot dem och vara extremt tydlig med allt praktiskt. Var noga med att anteckna följande: Datum? Tid? Vilken skola? Vägbeskrivning? Vilken lokal i skolan? Hur ser lokalen ut? Finns tavla, pennor/krita, overhead, dvd & tv, projektor? Ansvarig lärare? Kontaktuppgifter till denna. Vilken person från skolan möter informatörerna? Kommer någon lärare att vara med under informationen? Längd på skolinformationen? Innehåll i informationen? Hur stor är klassen? Vilken årskurs är det? Vad har klassen tidigare fått för information? Överenskommet pris? Fakturaadress? Övrigt viktigt? 6-8

11 Efter bokningen Vem/vilka tar informationspasset? Se till att dessa får all den information som de behöver för att kunna utföra sitt uppdrag. Återkoppla till skolan. Planera Planera i god tid innehållet och framförandet av detta. Dela gärna upp vem som ska säga vad. Bestäm mötesplats inför informationen och ha en nödplan. Planera hur ni ska ha det i klassrummet med stolar/bänkar. Planera vilket material ni ska dela ut och se till att det finns. Besöket Var i god tid. Ta plats i klassrummet själv, låt er inte bli presenterade av en lärare som talar om vad och varför ni är där. Ha en klar planering över vad som ska tas upp och på vilket sätt. Var glada. Utvärdera Diskutera hur det gick, både er emellan och med läraren om det är möjligt. Vad kunde ha gjorts bättre? Tog något för mycket plats? Försvann något helt? Var nivån rätt? Lyckades ni fånga upp elevernas behov och frågor? Om ni kan, vill och har tid så gör gärna en skriftlig utvärdering någon gång per termin. En enkät till varje elev som sedan analyseras är en sådan utvärdering. Ha en enkät som informatören fyller i där han/hon/hen får skriva vad den tyckte om informationen, hur många elever som träffades och vilka åldrar dessa hade. På denna kan informatören även skriva sina uppgifter som behövs för löneutbetalningen, se bifogat förslag till rapportmall. 6-9

12 Vuxenutbildning Ska vår avdelning erbjuda vuxenutbildning? Vuxenutbildning om hbt-frågor är en efterfrågad tjänst ifrån arbetsplatser, kommuner, vårdgivare etc. Det är ett uppdrag som är mycket ansvarsfyllt och som kräver mycket av avdelningen och personerna som utför den. - Har vi någon tillräckligt duktig utbildare i föreningen, som har tillräckliga faktakunskaper, pedagogisk förmåga och som är utbildad för att hålla föreläsningar för vuxna? - Har vi råd att utbilda utbildare om vi inte har tillräckligt, och finns det någon som är intresserad som vi kan skicka på utbildning? - Har vi någon som kan tänka sig att ansvara för kontakter med uppdragsgivare? - Har vi den administrativa förmågan att fakturera och betala ut löner. Hör gärna av dig till förbundets utbildningssamordnare på utbildning@rfsl.se med dina frågor och funderingar kring vuxenutbildning. Frågor kring fakturering och utbetalning av löner kan skickas till ekonomi@rfsl.se. Utbildare för vuxenutbildning Att jobba som utbildare för RFSL är en stor skillnad mot att jobba som skolinformatör, och ställer mycket högre krav på dem som utbildar. Det är inte lämpligt att någon som aldrig har stått framför en grupp och talat om RFSL:s frågor skickas ut i en vuxengrupp som utbildare, utan man bör ha ordentlig erfarenhet av utbildarrollen redan innan. Att enbart vara utbildad skolinformatör är för de allra flesta inte tillräckligt för utbildaruppdrag. Att utbilda utbildare En gång om året anordnar förbundet en utbildning för utbildare, men oftast får en avdelning själv se till att de man skickar ut har tillräcklig kompetens för att kunna utföra sitt jobb på ett bra sätt. Lite tips för hur dessa personer kan skolas in i en utbildarroll: - Följ med någon erfaren utbildare ut på föreläsningar för att lyssna och lära. Exempelvis på förbundets föreläsningar när de hålls i närheten, eller om ni har en systeravdelning där det finns aktiva utbildare så kan man följa med där. - Uppmuntra personen att i början härma en annan utbildare som man tycker är bra, för att senare hitta sin egen stil på utbildningarna. - Låt personen åka på förbundsträffar för utbildare, för att få koll på vad som händer i förbundet och i andra avdelningar och vad som är nytt på utbildningsfronten. - Uppmuntra personen att gå kurser, läsa böcker och annat som kan stärka kompetensen. - Låt någon med jämna mellanrum följa med och lyssna när personen utbildar för att komma med konstruktiv kritik och för att kvalitetssäkra arbetet man gör. Vem är lämplig som utbildare? Personer som utbildar i RFSL:s namn bör: - ha mycket goda kunskaper om normer, normkritisk pedagogik, heteronormen, hbt-frågor och även specialkunskaper i de områden som man väljer att utbilda om. Dvs. det räcker inte med att bara kunna hbt-frågor för att utbilda vårdpersonal, man bör ha kompetens 6-10

13 för att kunna prata om vårdpersonals specifika arbetssituation, utifrån t.ex. bemötande av hbt-personer. - vara en mycket bra representant för RFSL och kunna RFSL:s frågor och ställningstaganden - ha erfarenhet av utbildarrollen och vara en duktig föreläsare - vara medlem i RFSL Ekonomi kring vuxenutbildning Att ta betalt Ta ordentligt betalt för vuxenutbildningar, mer än för eventuell skolinformation. Exakta nivåer på arvoden är svårt att komma med förslag på, men kolla gärna med avdelningarna runt omkring så ni inte har väldigt olika tariffer. Då kan det bli att en uppdragsgivare väljer föreningen bredvid på grund av ett billigare pris. Att ge betalt Ge utbildaren ordentligt betalt för sin insats, men se till att avdelningen också tjänar på arrangemanget. Fakturering Fakturera den överenskomna kostnaden inom en vecka efter informationen. Utbildningssamordnaren kan skicka ett faktureringsunderlag till kassören för att underlätta arbetet för denna. På fakturan ska det vara angivet vad det rör sig om och när den ska vara betald, samt föreningens plusgiro/banknummer. Kolla in fakturamallen som ingår som bilaga till avdelningshandboken. Använd gärna den bifogade bokningsmallen för utbildningar så har du all information som behövs. Löneutbetalningar För att kunna betala ut löner så behöver en kassör få vissa uppgifter från utbildningssamordnaren varje månad. Vilka ska ha lön? Hur mycket? Hur ska dessa bokföras? Följande uppgifter behövs för utbetalning av löner: - Namn - Folkbokföringsadress - Personnummer - Bank och kontonummer Om utbildaren skriver en rapport enligt bifogad mall för skolinformationsrapport så kommer dessa uppgifter in automatiskt. På tillfälliga löner dras alltid 30 % i skatt och arbetsgivaravgifter om ca 32 % betalas in för dem som tjänat mer än 999 kr under innevarande år. Glöm inte semesterersättning, vilket måste framgå av löneutbetalningen och som är 12 % av lönen. Se mer under rubriken Att anställa i RFSL. 6-11

14 Bilagor - förteckning Rapportmall för skolinformation Bokningsmall för utbildningar RFSL:s skolinfomanual (pdf) RFSL Stockholms skolinformationsverksamhet (pdf) 6-12