Yttrande angående regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010
|
|
- Stina Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tjänsteskrivelse Förbundsstyrelsen Dnr 0632/08 Yttrande angående regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 Regionplane- och trafiknämnden har beslutat att utan eget ställningstagande skicka ut samrådsförslaget med miljökonsekvensbeskrivning på remiss till berörda organisationer och verksamheter inom och i anslutning till Stockholmsregionen. Norrvatten i egenskap av vattenproducent och leverantör av dricksvatten till norra länets kommuner har granskat och lämnat synpunkter på delar som berör vattenförsörjningen. Sammanfattning Norrvatten, som är ett kommunalförbund, förser 13 kommuner inom norra Storstockholm med dricksvatten. Rollen är att långsiktigt säkra dricksvattenresurserna, säkerställa distributionen av dricksvatten samt stärka sammanhållningen mellan regionens VA-aktörer. Råvattnet tas ifrån Mälaren, som är den enda långsiktigt uthålliga vattentäkten för Storstockholm. Det är därför av allra största vikt för regionen att sjöns vattenkvalitet ges ett fullgott och långsiktigt skydd. Åtgärder bör därför sättas in för att minska föroreningsbelastningen på Mälaren. I RUFS 2010 framförs en rad åtgärdsförslag för att nå de uppställda målen. De är dock i vissa fall för vaga och otillräckliga. EU:s ramdirektiv för vatten slår fast att målet för alla vatten, inklusive Mälaren, är att de skall ha uppnått god ekologisk status senast år För vattentäkter gäller ännu hårdare krav. Utsläppen av störande ämnen måste lösas uppströms i vattenkedjan och helst redan vid källan. Det är viktigt att lyfta upp ansvarsfrågan. En huvudregel bör vara att det är förorenaren som skall svara för och bekosta motåtgärder och inte dricksvattenproducenterna kring sjön. Vilka bindande regler som måste till liksom vilka ekonomiska styrmedel som krävs måste tydliggöras. Den omfattande båttrafiken på sjön, både den yrkesmässiga och fritidsbåtarna, utgör ett potentiellt hot mot Mälarens som vattentäkt. Här bedöms det kemiska hotet och då bränsleutsläppen från fritidsbåtar vara den största risken mot regionens dricksvattenförsörjning. Östra Mälaren kommer inom kort att avsättas som ett primärt (inre) skyddsområde för vattentäkt. Det är ett första viktigt steg mot att skydda sjön som vattentäkt, men inte tillräckligt. Hela sjön inklusive tillrinningsområdet för Mälaren bör på sikt skyddas på motsvarande sätt. Reservvattenförsörjningen är som påpekats i rapporten i nuläget otillräckliga. Potentiella reservvattentäkter såsom yt- och grundvattenmagasin inom länet bör ges ett långsiktigt skydd. Grundvattentäkter som exempelvis Stockholmsåsen är ständigt föremål för påverkan från
2 bebyggelse, och ständiga intrång som pågår i de primära skyddsområdena utarmar långsiktigt möjligheten att utnyttja dessa värdefulla tillgångar. Tillgången på vatten är idag obegränsad och är därmed ingen begränsande faktor för bostadsbyggandet eller en ökande befolkning. Kapaciteten vid Görvälnverket bedöms räcka till även i händelse av en kraftig befolkningstillväxt i regionen. Vissa processteg behöver sannolikt förstärkas. Flera kommuner får idag vatten via överföringsledningar utan att ha tillgång till reservledningar. Det innebär stora risker och kan vid störningar i huvudvattensystemen innebära att de under lång tid blir helt utan vatten. Även flera kopplingspunkter mellan huvudsystemen hos Norrvatten och Stockholm vatten bör komma till stånd för att minska sårbarheten. Norrvatten instämmer i att det krävs ökad regional samverkan i vattenfrågor, så att alla delar av länet får sin dricksvattenförsörjning säkrad. Inledning Bakgrund om RUFS Syftet med RUFS 2010 är att vägleda regionen under planperioden. Den ska visa regionens samlande vilja och hur de utmaningar som regionen står inför ska mötas. Planen ska också vara sektorsövergripande så att aktörerna kan lösa konflikter och hitta synergier mellan olika sektorer och intressen. RUFS 2010 ska vara grunden för en mängd olika planer och operativa insatser, exempelvis kommunernas planering, mellankommunal samordning, regionala strukturfondsprogram och statlig infrastrukturplanering. RUFS ska bidra till en hållbar utveckling i regionen, det vill säga att regionen: förvaltar kapital och resurser för kommande generationer bibehåller och utvecklar önskade och nödvändiga kvaliteter upprätthåller och utvecklar robusthet och anpassningsförmåga Norrvattens roll Norrvattens roll är att ta ställning och lämna synpunkter till de förslag som utarbetats, såsom förslag till vision, mål strategier och åtaganden för Stockholmsregionen och östra Mellansverige, vilka berör produktion och distribution av dricksvatten. Våra främsta intressen är att säkra dricksvattenresurserna, säkerställa distributionen av dricksvatten samt stärka sammanhållningen mellan olika VA-aktörer. Säkra dricksvattenresurserna Norrvatten, som är ett kommunalförbund, förser 13 kommuner inom norra Storstockholm med dricksvatten. Inom kort kommer ytterligare en kommun, Norrtälje, troligen att anslutas till Norrvattens distributionsnät. All vattenproduktion sker vid Görvälnverket, beläget i Järfälla kommun. Norrvatten och Stockholm vattens ledningssystem är sammankopplade i flera överföringspunkter som innebär att vatten vid akuta störningar kan transfereras mellan systemen. 2
3 Stockholms vattenverk är Lovö- och Norsborgsverken. Råvattnet tas ifrån Mälaren, som är den enda långsiktigt uthålliga vattentäkten för Storstockholm. Det är därför av allra största vikt för regionen att sjöns vattenkvalitet ges ett fullgott och långsiktigt skydd. Åtgärder bör även sättas in för att minska föroreningsbelastningen till Mälaren. Sjön är i nuläget övergödd (hög närsaltbelastning) samt tillförs oönskade miljö- och hälsofarliga ämnen via bl.a. avloppsoch dagvattenutsläpp. Norrvatten delar i stort de synpunkter som framförs i samrådsförslaget när det gäller dricksvattenförsörjningen. Viktiga delar är som påpekats klimatanpassning av VAförsörjningen, skydd av Mälaren och reservvattentäkter (både existerande samt potentiellt framtida), anpassning till en successivt ökad befolkning, samarbete mellan olika kommunala VA-aktörer inom regionen m.m. I RUFS 2010 framförs en rad åtgärdsförslag för att nå de uppställda målen. De är dock i vissa fall för vaga och otillräckliga. Nedan följer några korta kommentarer: Klimatanpassning - Vattenlagstiftning Som påpekats i samrådsförslaget så kommer klimatförändringen i framtiden att medföra en ökad risk för perioder med akut försämrad kemisk och mikrobiologisk vattenkvalitet i Mälaren, liksom för en med tiden gradvis försämrad vattenkvalitet. EU:s ramdirektiv för vatten slår fast att målet för alla vatten, inklusive Mälaren, är att de skall ha uppnått god ekologisk status senast år För vattentäkter gäller dock ännu hårdare krav. Där skall vattnets innehåll av föroreningar vara så lågt att det endast skall behövas enkel reningsteknik vid vattenverken för att kunna producera ett fullgott dricksvatten (paragraf 7). Enkel reningsteknik har emellertid ingen till mycket begränsad reningseffekt avseende miljöeller hälsofarliga ämnen i råvattnet. Det förslag som framförs i RUFS 2010 om att de 3 stora vattenverken skall införa mer avancerad reningsteknik för att kunna avskilja störande ämnen, inklusive läkemedelsrester, skulle inte behövas om gällande lagstiftning uppfylls. Samma resonemang gäller också för en förväntad ökning av tillförseln av närsalter och humus till sjön kopplat till den pågående klimatförändringen. Även här kan det i förlängningen komma att krävas mer avancerad reningsteknik vid vattenverken, vilket inte heller överensstämmer med EU:s vattendirektiv. Utsläppen av störande ämnen måste istället lösas uppströms i vattenkedjan och helst redan vid källan. Läkemedelsrester, liksom andra oönskade ämnen, ska överhuvudtaget inte få släppas ut i Mälaren. Kraftfulla klimatanpassade åtgärder krävs därför inom en rad områden, såsom dagvattenhantering, jord- och skogsbruk, avloppsvattenrening, enskilda avlopp m.m. För att åstadkomma ovanstående skydd krävs att alla aktörer som på ett eller annat sätt påverkar Mälaren, samarbetar och verkar för minskade utsläpp. Hur detta skall gå till tas inte upp i samrådsförslaget, d.v.s. vilka bindande regler som måste till liksom vilka ekonomiska styrmedel som erfordras. Det är också viktigt att lyfta upp ansvarsfrågan. En huvudregel måste vara att det är förorenaren som skall svara för samt bekosta motåtgärder och inte dricksvattenproducenterna. 3
4 Båttrafik på Mälaren Den omfattande båttrafiken på sjön, både den yrkesmässiga och fritidsbåtarna, utgör ett potentiellt hot mot Mälarens som vattentäkt. I utredningen Storstockholm Krishantering och reservvattenförsörjning -2006, bedöms det största kemiska hotet mot regionens dricksvattenförsörjning vara risken för bränsleutsläpp från båtar och då framförallt fritidsbåtar. En växande befolkning i regionen kommer sannolikt att leda till att denna båttrafik ökar ytterligare. Det är viktigt att lyfta upp i utredningen hur man skall hantera dessa frågor. Skyddsområden Mälaren Östra Mälaren kommer inom kort att avsättas som inre skyddsområde för vattentäkt. Detta är ett första viktigt steg att skydda sjön som vattentäkt - men inte tillräckligt. På sikt bör hela sjön inklusive tillrinningsområdet för Mälaren skyddas på motsvarande sätt. Reservvattentäkter Reservvattenförsörjningen är som påpekats i rapporten i nuläget otillräcklig. I utredningen Norrvattens reservvattenförsörjning Förutsättningar för konstgjord grundvattenbildning och potentiellt nya reservvattentäkter - juni 2008, ges förslag på hur reservkapaciteten på olika sätt kan ökas bl.a. genom konstgjord infiltration. De grusåsar och ytvattenförekomster som pekas ut är följande: Ytvatten Mälaren norr Stäkssundet (Mälaren är i praktiken 2 sjöar, vars resp. vatten blandas först i östra Mälaren), Fysingen, Oxundasjön, Norrviken, Edssjön samt Largen. Grundvattenförekomster Stockholmsåsen (Norrsunda, Upplands-Väsby, Sollentuna och Solna), Uppsalaåsen (Toresta, Lindormsnäs, Kungshamn samt Lohäradsåsen (Kusboda). Ovanstående yt- och grundvattenmagasin bör ges ett långsiktigt skydd liksom även de andra av VAS (Rådet för Vatten- och avloppssamverkan i Stockholms län) och Länsstyrelsen utpekade potentiella reservvattentäkterna i länet. Grundvattentäkterna som i huvudsak ligger i Stockholmsåsen är ständigt föremål för påverkan från bebyggelse, det kan vara energianläggningar av olika slag, vägar etc. som perforerar det naturliga markinfiltrationsskyddet. Det ständiga intrång som pågår i de primära skyddsområdena utarmar långsiktigt möjligheten att utnyttja dessa värdefulla tillgångar. Dagvattenhantering I de kommande skyddsområdesföreskrifterna för östra Mälaren ställs krav på att det dagvatten som når Mälaren skall renas innan utsläpp. Undantag görs dock för befintliga utsläpp. På sikt bör även dessa renas inte minst med tanke på klimatförändringen. Vid extremväder i form av kraftigt regn i kombination med översvämning av mark finns risk för att både mikrobiella och kemiska föroreningar mobiliseras och transporteras ut i Mälaren, bl.a. via dagvattensystemen. 4
5 Görvälnverket Kapacitet/Reningsteknik Kapaciteten vid Görvälnverket bedöms räcka till i även i händelse av en kraftig befolkningstillväxt i regionen. Vissa processteg måste dock sannolikt förstärkas. När det gäller klimatförändringens effekt på Mälarens vattenkvalitet finns för närvarande många kunskapsluckor. Vi vet inte hur fort och i vilken grad vattensammansättningen kommer att förändras. Utan att kraftfulla motåtgärder sätts in för att minimera föroreningsutsläpp till sjön finns risk för att reningstekniken vid Görvälnverket redan inom en 20-årsperiod måste kompletteras eller bytas ut mot mer avancerad och dyr teknik. Säkerställa distributionen av dricksvatten Ihopkoppling av distributionsnät Flera av kommunerna får idag vatten via överföringsledningar som i många fall är enkelmatade, det vill säga reservledningar saknas. Detta innebär stora risker för brukarna, som vid störningar i huvudvattennätet under lång tid kan bli helt utan vatten. Vattenbrist i systemet ökar dessutom risken för föroreningar i vattnet. Med en växande befolkning kommer problemen sannolikt förvärras ytterligare. För att minska sårbarheten byggs ett antal länkar som knyter samman de befintliga distributionsområdena i ett regionalt system. Dessa åtgärder minimerar risker för lokala störningar i dricksvattenförsörjningen. Vid förtätning inom Norrvattens nuvarande distributionsområde uppnås positiva effekter i form av bättre vattenomsättning och därmed mindre risk för vattenkvalitetsförsämringar. För att bättre kunna nyttja de gemensamma resurserna vid allvarliga störningar i vattenproduktionen, har Norrvatten och Stockholm Vatten byggt två anslutningspunkter i Lunda och Rissne där överföring av vatten kan göras i båda riktningarna. Fler kopplingspunkter mellan distributionsnäten bör komma till stånd för att minska sårbarheten. Känsliga verksamheter Det finns ett antal särskilt känsliga verksamheter i distributionsnätet som måste prioriteras vid ett avbrott i den ordinarie vattenförsörjningen. Främst avses sjukhus och vårdinrättningar men även Arlanda flygplats. Bostadsbyggande/befolkningsutveckling Tillgången på vatten är idag obegränsad och är därmed ingen begränsande faktor för bostadsbyggandet eller en ökande befolkning. Kapaciteten vid Görvälnverket bedöms räcka till i även i händelse av en kraftig befolkningstillväxt i regionen. Strategi - stärkt sammanhållning I Storstockholmsområdet finns behov att fördjupa kunskapen om hur vattenproducenter och vattenleverantörer kan hantera svåra föroreningssituationer i Mälaren och svåra haverier i vattenverk eller ledningsnät, som hotar att slå ut dricksvattenförsörjningen. Som påpekats i samrådsförslaget RUFS 2010 bör den regionala samverkan utökas för att stärka sammanhållningen, säkra dricksvattenförsörjningen samt öka beredskapen inför 5
6 eventuella störningar i dricksvattenförsörjningen. De gemensamma resurserna kan då utnyttjas bättre, vilket sannolikt också medför ekonomiska besparingar för regionen. Samarbete mellan olika VA-aktörer inom regionen VAS-rådet (Rådet för Vatten- och avloppssamverkan i Stockholms län) är ett samarbetsforum för strategiska vatten- och avloppsfrågor mellan politiker och tjänstemän i Stockholmsregionen. Ändamålet är att utbyta kunskap och erfarenheter i VA-frågor, initiera olika typer av gemensamma insatser samt att skapa samsyn kring olika strategiska frågor. Arbetet kan t ex innebära att klargöra förutsättningar för gemensamma VA-investeringar i regionen eller via utredningar tydliggöra möjligheter och hinder eller att genomföra samlade informationsinsatser. Norrvatten och Stockholm Vatten AB har i samarbete med VAS genomfört en rad projekt i syfte att utreda sårbarheten för Storstockholms dricksvattenförsörjning. I utredningen har också ingått att se över reservvattenförsörjning samt i vilken grad sårbarheten i nuvarande produktions-/distributionskedja kan minskas genom olika åtgärder, såsom införande av effektivare reningsteknik vid vattenverken, möjlighet att överföra vatten mellan Norrvattensoch Stockholm Vattens distributionsnät m.m. Reservvattenförsörjning distributionsnät Reservvattenförsörjningen i Storstockholmsregionen kan i dagsläget anses som otillfredsställande i händelse av bortfall av Mälaren som råvattentäkt. Det är angeläget att frågorna utreds vidare och att nödvändigt beslutsunderlag tas fram för de investeringar som behövs. Strategiska beslut bör fattas till vilken nivå reservvattenförsörjningen och beredskapen ska lyftas och vilka strategier som ska tillämpas vid olika krislängder. Därefter kan mer detaljerade studier av olika yt- och grundvattenförekomster göras samt tekniska lösningar och kostnader för dessa arbetas fram. De fortsatta utredningarna genomförs lämpligen av berörda organisationer och kommunerna. Förslag till samfinansiering av större investeringar av intresse för flera parter bör utgöra en del av uppdraget, t ex större överföringsledningar och vattenverk. Som tidigare nämnts under rubriken Säkerställa distributionen av dricksvatten får idag flera av kommunerna vatten via överföringsledningar som i många fall är enkelmatade, det vill säga reservledningar saknas. För att minska sårbarheten byggs ett antal länkar som knyter samman de befintliga distributionsområdena i ett regionalt system. Norrvatten och Stockholm Vatten har byggt två anslutningspunkter i Lunda och Rissne där överföring av vatten kan göras i båda riktningarna. Fler kopplingspunkter mellan distributionsnäten är planerade för att minska sårbarheten. I ett gemensamt arbete har Norrvatten och Stockholm Vatten enats om vilka känsliga verksamheter i distributionsnätet som måste prioriteras högst vid ett avbrott i den ordinarie vattenförsörjningen. Främst gäller det de stora sjukhusen i regionen. Miljökonsekvensbeskrivning Norrvatten delar i stort de synpunkter som framförs i Förslag till miljökonsekvensbeskrivning RUFS
7 En ökad befolkningstäthet ökar sannolikt risken för oönskade föroreningsutsläpp till östra Mälaren från land eller till sjöss. Utsläpp som sker nära råvattenintagen (bränsle från båtar, förorenat dagvatten, bräddning av avloppsvatten m.m.) kan medföra allvarliga störningar i dricksvattenproduktionen. En försämrad reningseffekt i avloppsreningsverken påverkar Mälaren negativt vilket i sin tur resulterar i negativa effekter på reningen i vattenverken. För att skydda dricksvattenresurserna måste reningen i avloppsverken förbättras, speciellt med tanke på genomsläpp av virus, miljögifter och läkemedelsrester. Hans Håkansson Vd Dan Jacobsson Avd.chef Beslutsförslag Styrelsen beslutar att som remissvar överlämna yttrandet till Regionplane- och trafikkontoret
NV Yttrande angående regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2050
A/ Stockholms läns landsting Ankom Stockholms läns landsting, :,.. 2016-09- 2 7 Datum Handläggare 2016-09-08 Hans Gillsbro Diarienummer NV2016-165 Projektnummer Yttrande angående regional utvecklingsplan
Läs merför långsiktigt skydd (version ) Remiss från länsstyrelsen m.fl.
Jan Lind Administrativa avdelningen Telefon: 08-508 264 71 jan.lind@expl.stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2008-04-10 Dricksvattenförekomster i Stockholms län prioritering för långsiktigt skydd (version
Läs merPer Ericsson Görvälnverket
Per Ericsson Görvälnverket Distributionsområde Norrvatten Stockholm Vatten Norrvatten Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten Stockholms län Mälaren dominerande vattentäkt Otillräcklig reservvattenkapacitet
Läs merDRICKSVATTENFÖREKOMSTER I STOCKHOLMS LÄN- PRIORITERINGAR FÖR LÅNGSIKTIGT SKYDD (VERSION )
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2008-04-15\dagordning\tjänsteutlåtande\18 Dricksvattenförekomster i Stockholms län, prioriteringar för långsiktigt skydd.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN
Läs merVatten Avlopp Kretslopp
Hotet mot vår dricksvattenförsörjning - ur ett regionalt perspektiv 160310 vatten avlopp kretslopp Lena Blom, Göteborg stad Kretslopp och Vatten, DRICKS Chalmers Hot mot dricksvattnet Klimatförändringar
Läs merSamhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen. Lena Tilly, Tyréns
Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen Lena Tilly, Tyréns Samarbetsforum för strategiska VA-frågor i Stockholms län Politisk förankring kommunalt och regionalt KSL administrativ hemvist
Läs merVA-policy. Beslutad av Kommunfullmäktige , 114
VA-policy Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-06-22, 114 1 Inledning VA-policy ingår som en del i Hörby kommuns VA-plan och har upprättats utifrån kunskaperna från VA- översikten. Vikten av att jobba aktivt
Läs merHandlingsplan Mälaren
Handlingsplan Mälaren 1. Inledning (Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping) har undertecknat en Avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga utvecklingsområden.
Läs merGöteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan
Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan 160511 Vattenstämman Lena Blom, Göteborg stad Kretslopp och vatten DRICKS Chalmers Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund
Läs merNationellt nätverk för dricksvatten:
Nationellt nätverk för dricksvatten: - Ökat samarbete för att säkra Sveriges framtida dricksvattenförsörjning Sten-Ove Dahllöf, Tjörns kommun Nationellt samordningsansvar dricksvatten Klimat- och energiproposition
Läs merKommunernas arbete med klimatanpassning ur ett dricksvattenperspektiv. Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare
Kommunernas arbete med klimatanpassning ur ett dricksvattenperspektiv Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Länsstyrelserna: utökat uppdrag 2013 Regionala planer för klimatanpassningsarbetet Kartlägga
Läs merÖversvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning
Läs merPer Ericsson Norrvatten Tf ordförande VASK
Per Ericsson Norrvatten Tf ordförande VASK AGENDA VAS-Kommitténs rapporter 2006-2011 Utredningar 2011 Verksamhetsplan 2012 Ekonomi 2012 VAS-Kommitténs sammansättning 2012 VAS-rådets rapportserie ISSN 1653-8870
Läs merOFFERTFÖRFRÅGAN - KONSULTUPPDRAG:
Göran Lundberg Dnr KSL 2010/0047 OFFERTFÖRFRÅGAN - KONSULTUPPDRAG: ROBUST OCH KLIMATSÄKRAD DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING INOM Vatten och Avloppssamverkan inom Stockholms län (via dess VAS-kommitté) i samarbete
Läs merÖversvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning
Läs merVATTEN I NÖD OCH LUST - Är det möjligt i Storstockholm
VATTEN I NÖD OCH LUST - Är det möjligt i Storstockholm Rutiner för nödvattendistribution VAS-Rådets årsmöte 11 februari 2010 Krister Törneke, Tyréns Bild: Stockholm Vatten AB Idag har vi lärt oss en hel
Läs mer2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen
Läs merSundbybergs stads vatten- och avloppspolicy
2016-03-08 1 (5) Stadsmiljö- och tekniska nämnden Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy Beslutsunderlag Förslag till Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy den 29:e april 2016. Stadsmiljö- och
Läs merRegional miljöstrategi för vatten
1 (6) Regional miljöstrategi för vatten Stockholms läns landstings miljöstrategiska arbete med vatten Beslutad av landstingsfullmäktige 17 september 2013 2 (6) Regional miljöstrategi för vatten Stockholms
Läs merYTTRANDE. Ert diarienummer: KS 2016/ Näringsdepartementets betänkande En trygg dricksvattenförsörjning,
HANDLÄGGARE: Tony Grantz, VA-ingenjör TELEFON 0522-63 88 40 tony.grantz@vastvatten.se Kommunledningskontoret kommun 451 81 UDDEVALLA Ert diarienummer: KS 2016/00310 Näringsdepartementets betänkande En
Läs merVattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009
Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009 Börje Larsson 1/Namn alt projekt Plan- och bygglagen och miljökvalitetsnormer Plan- och bygglagen 1 kap 2 Det är en kommunal angelägenhet att planlägga
Läs merVattenförsörjningsplan Laxå. Vattenförsörjningsplan för Laxå kommun
Vattenförsörjningsplan för Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige i Laxå september 2011 Syftet: Upprättandet av vattenförsörjningsplanen är en del i det kommunala arbetet med att uppfylla miljömålen,
Läs merJJIL Stockholms läns landsting
JJIL Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering 2015-02-17 1 (4) TRN 2015-0024 Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms
Läs merYttrande över betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32)
1 (5) Landstingsstyrelsen Näringsdepartementet N2016/03080/DL Yttrande över betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32) Stockholms läns landsting har beretts möjlighet att yttra sig över
Läs merMats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten.
Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten. Övriga uppdrag: Bakgrund: Examen geohydrologi, Uppsala Universitet. Meteorologi/klimatologi, Uppsala Universitet Brunnsborrare, Sven Andersson
Läs mer9. Grundvatten av god kvalitet
9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv
Läs merNorra Stockholmsåsen. Vår viktigaste reservvattenkälla
Norra Stockholmsåsen Vår viktigaste reservvattenkälla Norra Stockholmsåsen Norra Stockholmsåsen är en del av en 60 km lång rullstensås som sträcker sig från södra Uppland ner genom Stockholm till Västerhaninge.
Läs merDricksvattenförsörjning Kalmar län. Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare
Dricksvattenförsörjning Kalmar län Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare Hur är det tänkt? Kalmar län, våra förutsättningar Regional vattenförsörjningsplan Kalmar län Hot & risker, fördjupad klimatanalys
Läs merÖstra Mälaren nytt vattenskyddsområde. Bättre skydd för dricksvattnet i Stockholmsregionen
Östra Mälaren nytt vattenskyddsområde Bättre skydd för dricksvattnet i Stockholmsregionen Nu är Östra Mälaren vattenskyddsområde och ditt dricksvatten säkras för framtiden När du vrider om kranen får
Läs merBehovsanalys för verksamhetsområde Vatten och avlopp
Behovsanalys för verksamhetsområde Vatten och avlopp Styrprocessen 2017 2016-03-15 Tyresö kommun / 2 (7) Innehållsförteckning 1 Behovsanalys för verksamhetsområde VA... 3 1.1 Slutsatser - Samlad bedömning
Läs merVA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun
VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun FAVRAB respektive Varberg Vatten AB är huvudmän för den allmänna vaanläggningen i respektive kommun i egenskap av anläggningens ägare. Kommunfullmäktige fattar
Läs merVA-strategi. Förslaget är nu ute på remiss hos Färgelanda Vatten AB, Dalslands miljökontor och de politiska partierna i Färgelanda kommun.
VA-strategi Inledning Detta dokument är en strategi för försörjning av vatten och avlopp i Färgelanda kommun. Dokumentet kallas VA-strategi och här anges hur man i Färgelanda kommun ska agera för att på
Läs merFORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN
FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN VISION Svensk forskning, innovation och samverkan mellan vattensektorns aktörer ska skapa uthålliga och globalt konkurrenskraftiga vattentjänster, produkter
Läs merYttrande avseende frågor om yt- och grundvattentillgången i Västernorrlands län
Yttrande Sida 1 av 5 Regeringskansliet Justitiedepartementet Kansliet för krishantering shafagh.elhami@regeringskansliet.se Yttrande avseende frågor om yt- och grundvattentillgången i Västernorrlands län
Läs merRobust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning i Stockholms län
Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning i Stockholms län Krister Törneke Susanna Bruzell 2011-02-09 Stockholm har dricksvatten i världsklass! Allt detta har inte kommit av sig självt Viktiga strategiska
Läs merTillväxt- och regionplaneförvaltningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 1(4)
STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 1(4) Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden Tjänsteutlåtande över betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32) Ärendebeskrivning 2013 tillsatte
Läs merMiljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering. bitr länsarkitekt Birgitta Norberg
Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering bitr länsarkitekt Birgitta Norberg Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering bitr länsarkitekt Birgitta Norberg PBL:s portalparagraf Plan-
Läs merUnderlag för Regional Vattenförsörjningsplan
Image size: 7,94 cm x 25,4 cm Underlag för Regional Vattenförsörjningsplan Identifiering, värdering och prioritering av regionens vattenresurser Anna Edman och Per Sander, Ramböll Göteborg Identifiering
Läs merProtokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3
PROTOKOLL Nummer 64 4.12.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3 Beslutande Föredragande Justerat Vicelantråd Camilla Gunell Vattenbiolog
Läs merSvenskt Vatten. Svenskt Vattens perspektiv på att skydda och spara vårt vatten Birger Wallsten VAK i Halmstad
Svenskt Vattens perspektiv på att skydda och spara vårt vatten Birger Wallsten VAK i Halmstad 2019-03-14 1 Svenskt Vatten Sverige ska ha friskt dricksvatten, rena sjöar och hav och människor tillgång till
Läs merKonsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning
Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning Vattenförsörjning är en kedja från tillrinningsområdet till konsumenternas kranar Dricksvattenförsörjning i Sverige
Läs merMiljökvalitetsnormer för vatten. hur ska de in i översiktsplaneringen?
Miljökvalitetsnormer för vatten hur ska de in i översiktsplaneringen? MKN-vatten in i plan- och bygglagen 2009: PBL 3.kap. 5 Av översiktsplanen ska framgå hur kommunen avser att följa gällande miljökvalitetsnormer
Läs merDetta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP
KS 2015/0385 Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: www.kalmar.se/vaplan VATTEN OCH AVLOPP Tematiskt tillägg till översiktsplanen Antagen
Läs merSamråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016
Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40
Läs merHur ska Sveriges dricksvatten bli säkrare?
Hur ska Sveriges dricksvatten bli säkrare? Dricksvattenutredningen en trygg dricksvattenförsörjning Folke K Larsson Höstkonferens, Halmstad 23 september 2014 Arbetssätt Särskilde utredaren Gunnar Holmgren
Läs merUTMANINGAR FÖR SVENSK DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING! Johanna Ansker / Stockholm Vatten Per Ericsson / Norrvatten
UTMANINGAR FÖR SVENSK DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING! Johanna Ansker / Stockholm Vatten Per Ericsson / Norrvatten Lovö Vattenverk Johanna Ansker Per Ericsson Görvälnverket Distributionsområde Totalt 490 m3/dygn
Läs merVA-sektorn arbetar systematiskt med energieffektivisering genom att kartlägga energianvändningen och göra energieffektiviseringsåtgärder.
9 Vatten och avlopp Tillgång till friskt dricksvatten och rening av avlopp är grundläggande funktioner i samhället. I Dalarna finns tillgång till grundvatten och ytvatten av god kvalitet och kvantitet.
Läs merÅlands Vatten Ab är ett kommunalägt aktiebolag som producerar och levererar dricksvatten av hög kvalitet till ca 75 % av Ålands befolkning.
Ålands Vatten Ab Ålands Vatten Ab är ett kommunalägt aktiebolag som producerar och levererar dricksvatten av hög kvalitet till ca 75 % av Ålands befolkning. Ann Nedergård Projektledare Åland Vatten Ab
Läs merDricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län
Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län DRICKSVATTEN Dricksvatten är en resurs vi människor ofta tar för given. Vattnet tas antingen från sjöar och åar eller från grundvatten. Vanligtvis
Läs mer2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB
Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle Krister Törneke Tyréns AB Vatten, avlopp & kretslopp Uppsala, 8 april 2011 VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram:
Läs merMålsättningen med Kommun för kommun
1 Målsättningen med Kommun för kommun Proaktivt ta dialogen kring aktuella frågor Ta del av och diskutera kommunens strategi för att ta sitt bostadsförsörjningsansvar i detta nya normalläge Identifiera
Läs merVattenplan för Ystads kommun. Del 2: VA-policy. Remissversion Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX
Vattenplan för Ystads kommun Del 2: VA-policy Remissversion 2016-02-29 Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX VA-policy Inledning VA-policyn avser att vara ett dokument som tydliggör målsättningarna och
Läs merVattenskyddsområden. Monica Andersson
Vattenskyddsområden Monica Andersson Skydda dricksvatten Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan avstå det mesta men vi klarar oss inte utan vatten. Vattenskyddsområden Tillstånd
Läs merYttrande över remiss om Lidingö stads förslag till Blåplan
1 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Elisabeth Mårell Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över remiss om Lidingö stads förslag till Blåplan Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har beretts
Läs merUtmaningar för dricksvattenförsörjningen. Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016
Utmaningar för dricksvattenförsörjningen Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016 Vad gör Svenskt Vatten? Branschorganisation för vatten och avlopp i 290
Läs merNaturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med
Naturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån Jordens globala medeltemperatur ökar i en
Läs merVattnets betydelse i samhället
9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från
Läs merRAPPORT. Inventering av enskilda avloppsanläggningar Skoby Sigtuna kommun Miljö- och hälsoskyddskontoret
RAPPORT Inventering av enskilda avloppsanläggningar Skoby 2008 Sigtuna kommun Miljö- och hälsoskyddskontoret 2008-10-06 2 Innehållsförteckning Bakgrund 4 Beskrivning av området 4 Tillvägagångssätt 5 Inventeringsresultat
Läs merAllmän information om vattenskyddsområden
Sida: 1 (5) Allmän information om vattenskyddsområden Varför inrättas vattenskyddsområden? På lokal nivå är det kommunen som ansvarar för att kommunala dricksvattentillgångar skyddas. Dricksvattnet som
Läs merMILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA. Tid: Måndagen den 20 maj 2019 kl Ledamöter kallas Ersättare undenättas
MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Tid: Måndagen den 20 maj 2019 kl.13.00 Plats: Sammanträdesrum Åsnen, Torggatan 12, Tingsryd KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA Ledamöter kallas Ersättare undenättas Ärende 1. Mötets
Läs merVarför renar vi vattnet?
Varför renar vi vattnet? Vattenförvaltning och hållbar utveckling smhi.se ann-karin.thoren@havochvatten.se outdoorkartan.se Varför renar vi vattnet? - disposition Krav i miljölagstiftning Syfte med ramdirektivet
Läs merInbjudan. VAS-RÅDET 2007 Inbjudan
Inbjudan KSL ska vara en attraktiv arena som tillsammans med kommunerna initierar nytänkande och utveckling, intressebevakar mot andra aktörer, skapar samverkan och bidrar med regionkunskap i syfte att
Läs merKOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 20 ANTAGEN I VA-POLICY 2013 KARLSTADS KOMMUN
ANTAGEN I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 20 VA-POLICY 2013 1 KARLSTADS KOMMUN ORDLISTA Allmän VA-anläggning är en VA-anläggning som kommunen har rättsligt bestämmande över och som har anordnats för att uppfylla
Läs merRegionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012
Klimatanpassning Skåne Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012 Therése Ehrnstén och Pär Persson Länsstyrelsen i Skåne län Klimatanpassning Skåne Klimat- och sårbarhetsutredningen
Läs merSkyddsområden för grundvattentäkter
Skyddsområden för grundvattentäkter Dricksvatten av god kvalitet vill alla ha Förbättrat skydd för våra grundvattentäkter En av våra viktigaste naturresurser är tillgången till vatten för vår vattenförsörjning.
Läs merStockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm
Handläggare Datum Diarienr Gunnar Emling 2008-11-18 KS-2008/651 Johanna Friberg Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Remissvar Regional utvecklingsplan för
Läs merÅterrapportering från Stockholms stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (5) Återrapportering från av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Läs merDricksvattenförekomster i Stockholms län Prioriteringar för långsiktigt skydd
Dricksvattenförekomster i Stockholms län Prioriteringar för långsiktigt skydd VAS-rådets rapporter nr 6 ISSN 1653-8870 2009 RAPPORT Dricksvattenförekomster i Stockholms län Prioriteringar för långsiktigt
Läs merDnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm
1 Dnr 08-0220 2008-11-27 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Yttrande över samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)
Läs merRegional vattenförsörjningsplan för Stockholm län. Länsstyrelsen Göran Åström
för Stockholm län Länsstyrelsen Göran Åström Källa: SLL Vi blir fler och fler BETYDELSEN AV RENT DRICKSVATTEN Viktigt förutsättning för länets fortsatta utveckling Befolkningstillväxten Näringsliv & besöksnäring,
Läs merVA-strategi för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)
6 juni 2017 VA-strategi för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) Antagen av kommunstyrelsen Antagen av: Kommunstyrelsen 2017-10-03, 171 Dokumentägare: Kommundirektör Ersätter
Läs merVattenskydd syfte och vårt regelverk
Vattenskydd syfte och vårt regelverk - Vatten är ett livsmedel enligt Livsmedelsverket. - Tillgången på vatten för dricksvattenförsörjning är en av samhällets viktigaste intressen. - Det ställer krav på
Läs merVägen mot hållbara VAsystem. Anna Linusson, VD Svenskt Vatten
Vägen mot hållbara VAsystem Anna Linusson, VD Svenskt Vatten Svenskt Vatten Sverige ska ha friskt dricksvatten, rena sjöar och hav och människor tillgång till långsiktigt hållbara vattentjänster. Vilka
Läs merÅterrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
Stockholms stad återrapportering 2013 1 (5) Återrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella
Läs merVA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)
6 juli 2017 VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) Antagen av Kommunfullmäktige Antagen av: Kommunfullmäktige 2017-10-30, 187 Dokumentägare: Kommundirektör Dokumentnamn:
Läs merVA-PLAN. Del 2. VA-policy GRANSKNINGSHANDLING
Del 2 VA-policy Arbetsgrupp för VA-plan Arbetsgruppen har bestått av tjänstemän från Grästorps kommun, Lidköpings kommun och Sweco Environment. VA-planen har tagits fram i samverkan mellan kommunen och
Läs merHUR PÅVERKAS VA-SYSTEMET AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA? Marianne Beckmann, VA SYD
HUR PÅVERKAS VA-SYSTEMET AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA? Marianne Beckmann, VA SYD I gruppen fysisk planering: Henrik Kant, Göteborg Vatten Ulf Thysell, VA SYD Hans Bäckman, Svenskt Vatten Östersjön 100-årsvattenstånd
Läs merSå påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning
Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Klimatet och samhället förändras. Tillgång och kvalitet på dricksvatten
Läs merLänssstyrelsen Kalmar Län Regional Vattenförsörjningsplan Kalmar Län
Handläggare Kerstin Ahlberg 0480-45 03 27 Datum Ärendebeteckning 2013-1967 SamhäUsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Sökande: Ärende: *Remiss Länssstyrelsen Kalmar Län Regional Vattenförsörjningsplan
Läs merRegional vattenförsörjningsplan. Länsstyrelsen Göran Åström
Länsstyrelsen Göran Åström VATTENBRIST(?) Källa: Daniel Vermeer, Director, Global Water Partnerships, The Coca-Cola Company Källa: SLL VI BLIR FLER OCH FLER 128 500 000 000 LITER BETYDELSEN AV RENT DRICKSVATTEN
Läs merI Östersunds kommun finns två av länets fyra miljöfarliga A-verksamheter, Lundstams och Frösö flygplats.
Östersunds kommun Regionala prioriteringar inom kommunen:»» Tre grundvattenresurser i jord: G56-G58, i anslutning till fyra sjöar/ vattendrag med möjlighet till inducering: Y45-Y48.»» Två sjöar som dricksvattenresurser:
Läs merÅterrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merVATTEN I PLANERINGEN - MÖJLIGHET OCH PROBLEM I PLANERINGEN
1 Bakgrundsfakta VATTEN I PLANERINGEN - MÖJLIGHET OCH PROBLEM I PLANERINGEN Såväl dricksvattenförsörjning som avloppsvattenrening i Stockholm fungerar som regel på ett betryggande sätt och utgör sällan
Läs merVattenförsörjningsplanen - prioritering av vattenresurser. Magdalena Thorsbrink, SGU
Vattenförsörjningsplanen - prioritering av vattenresurser Magdalena Thorsbrink, SGU 20111130 Varför just en vattenförsörjningsplan? Syftet med en vattenförsörjningsplan är att säkerställa tillgången till
Läs merAnsökan om revidering av Stavsnäs vattenskyddsområden, gränsdragning och skyddsföreskrifter.
2015-04-21 Handläggare Anna Sandahl Sanna Mäkinen Samhällsbyggnadsavdelningen 212TN/15 Tekniska nämnden Ansökan om revidering av Stavsnäs vattenskyddsområden, gränsdragning och skyddsföreskrifter. Förslag
Läs merVERKSAMHETSSTRATEGI FÖR HÄSSLEHOLMS VATTEN AB
VERKSAMHETSSTRATEGI FÖR HÄSSLEHOLMS VATTEN AB 2018-2022 1 (7) Verksamhetens uppdrag Hässleholms Vatten är ett kommunalt bolag som ansvarar för att producera och distribuera dricksvatten, transportera och
Läs merEtt vattenskyddsområde skydd för människors dricksvatten
2018-06-20 Ett vattenskyddsområde skydd för 700 000 människors dricksvatten Fler än 700 000 människor är beroende av det dricksvatten som kommer från vattentäkterna i Göta älv och i Vänersborgsviken. Kommunerna
Läs merSå tar du hand om vattenskyddsområdet för Hyndevads ström. För en säker dricksvattenförsörjning i Eskilstuna kommun nu och i framtiden
Så tar du hand om vattenskyddsområdet för Hyndevads ström För en säker dricksvattenförsörjning i Eskilstuna kommun nu och i framtiden 1 Varför behövs vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter? Rent vatten
Läs merGenomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen
DRICKS Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen 150415 Nationella dricksvattenkonferensen Lena Blom, Göteborg Kretslopp & Vatten, DRICKS Erik Kärrman, SP Urban Water Management Per
Läs merBehovsbedömning detaljplan för vård- och ett äldreboende samt förskola på fastigheten Ensta 1:65.
1 [6] Referens David Ekberg detaljplan för vård- och ett äldreboende samt förskola på fastigheten Ensta 1:65. Orenteringskarta över området en av detaljplan för vård- och ett äldreboende samt förskola
Läs merKommunhuset Ankaret i Norrtälje, den 4 juni. Underskrifter Sekreterare Paragrafer 7-10 Mikael Forssander
2014-06-04 1(8) Plats och tid Kommunhuset Ankaret i Norrtälje, kl. 13.15-14.15 Beslutande Ledamöter Åsa Wärlinder (C), ordförande Sören Forslund (M) Kristian Krassman (S) Sten Arrhenius (M), ersättare
Läs merRegional miljöstrategi för vatten
Regional miljöstrategi för vatten FOTO: JEPPE WIKSTRÖM / VISIT STOCKHOLM Varför en regional miljöstrategi för vatten? Trycket ökar på Stockholmsregionen. Befolkningen i länet ökar för närvarande med över
Läs merNyköpings kommuns VA-policy
POLICY Dnr Nyköpings kommuns VA-policy Antagen av Dnr 2/7 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Politiska utgångspunkter... 3 3.2
Läs merSvar på remiss om Regional Utvecklingsplan för Stockholm -RUFS underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet
Kommunstyrelseförvaltningen Planering och samhällsutveckling Sid 1 (5) Ärendenummer: 171/2013-211 Handläggare: Anna Eklund 2013-11-19 Kommunstyrelsen Svar på remiss om Regional Utvecklingsplan för Stockholm
Läs merUtmaningar för de kommunala dricksvattenproducenterna
Utmaningar för de kommunala dricksvattenproducenterna 2014-05-27 Klimatförändringar Konsekvenser för dricksvattenförsörjningen Vår förmåga att möta utmaningarna Organisation och verksamhetsstyrning Klimatförändring:
Läs merVattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30
Läs merHur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad
Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren 2017-04-20 Vattendagen Kristianstad Södra Östersjön Miljökvalitetsnormer Anger den kvalitet vattnen ska ha och vid vilken tidpunkt normen ska vara
Läs merFörstudie: förnyelse. Krokoms kommun. Johan Lidström. Januari 2013
Förstudie: Vatten- och avloppsledningsnätets kvalitet och förnyelse Krokoms kommun Johan Lidström Januari 2013 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Uppdrag och syfte... 1 1.3.
Läs merÖvriga fjällområden med planerad utökning av antal bäddar är Vemdalen, Tänndalen och Funäsdalen där ett ökat behov av dricksvatten kan förväntas.
Härjedalens kommun Regionala prioriteringar inom kommunen:»» 11 grundvattenresurser i jord: G15, G17, G20, G22G27, G59, G63, i anslutning till tio sjöar/vattendrag med möjlighet till inducering: Y12, Y13,
Läs merRUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen
RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Samrådsförslag RUFS 2050 en del i en större planprocess RUFS 2010 Aktualitetsarbetet Program ny
Läs mer