Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling en förstudie

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling en förstudie"

Transkript

1 RAPPORT Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling en förstudie 1. Bakgrund Biblioteken i Sverige, som byggdes upp under industrisamhällets epok, söker idag efter en ny identitet och en ny roll. Vilka kompetenser krävs på framtidens bibliotek i ett lite längre perspektiv? Den kompetensutveckling som bedrivs idag, de attitydpåverkande åtgärder som görs samt tekniken för ökad tillgänglighet har ofta siktet inställt på dagens behov och inte morgondagens. Vi vill därför undersöka vilka kompetenser som krävs på framtidens bibliotek av flera skäl: att förstärka kommunbibliotekens roll i den lokala och regionala utvecklingen och ge dem en mer offensiv roll, framför allt när det gäller kompetensstöd till småföretag och nyföretagsetableringar och att bygga lärmiljöer för företagare och vuenstuderande, att förstärka och integrera högskole- och universitetsbibliotekens aktiva medverkan i respektive lärosätes utbildnings- och forskningsuppgifter, att säkra arbetstillfällen för biblioteksanställda i Sydost (enligt yrkesbarometern finns i dag, med den inriktning som biblioteken har, ringa behov av biblioteksanställda); det finns dock ett behov av bibliotekarier som informationsspecialister med en ändrad inriktning av arbetet, att fördjupa samarbetet mellan olika bibliotekstyper i Sydost. Vi vill vidareutveckla den samverkan som sedan fyra år pågår mellan biblioteken i Kronoberg, Kalmar och Blekinge. Framförallt är det inom området kompetensutveckling som samverkan ägt rum. Vi vill nu ta ett steg ytterligare i denna samverkan och har därför sökt och fått förprojekteringsmedel från Sociala fonden. Förprojekteringen har utförts under perioden augusti tom oktober. Enligt direktiv från styrgruppen skulle förprojekteringen genomföras med hjälp av intervjuer med nyckelpersoner, en webbenkät och en omvärldsanalys. Rapporten, som härmed avlämnas, kommer att ligga till grund för en ansökan till Sociala fonden efter nyår. Den kommer också att vara värdefull vid planering av all kompetensutveckling av biblioteksanställda i Sydost. 1

2 2. Uppläggning Två konsulter Pia Holgersson och Bertil Eifrém har anlitats för att genomföra förstudien. Genomförandet har skett i nära samråd med en styrgrupp bestående av chefer från olika bibliotek: Christer Bergqvist, Regionbiblioteket i Kalmar, ordförande Suzanne Hammargren, Kalmar stadsbibliotek Carina Eskelin, Mönsterås bibliotek Irene Karlsson, Väjö bibliotek Caroline Ahrgren, Lessebo bibliotek Tommy Johansson, Väjö universitetsbibliotek Ann Liljeström, Kalmar högskolebibliotek Lennart O Werner, Regionförbundet i Kalmar Ulf Redmo, Länsbibliotek Sydost (adjungerad) Genomförandet har bestått av fem delar: 1. Inläsning och analys av underlagsmaterial i form av rapporter, forskningsöversikter, tidningsartiklar, tidigare enkäter, webbsidor mm. 2. Intervjuer med 28 personer med direkt anknytning till biblioteksvärlden eller med intresse för biblioteksfrågor. Av dessa är sju politiker och 21 tjänstemän/företagare. I den senare gruppen ingår de nio i styrgruppen. 3. Webbenkät till 47 bibliotekschefer och biblioteksanställda i Kalmar och Kronobergs län. Av dessa 47 har 35 stycken eller 75 procent svarat. 4. Omvärldsanalys ur ett biblioteksperspektiv, framtagning av en SWOT-analys och utarbetande av denna rapport. 5. Slutseminarium för de som intervjuats och de som fått webbenkäten, där rapporten presenterats. Slutsatser från seminariet har inarbetats i den slutliga rapporten. 3. Resultat 3.1. Omvärldsanalys Folkbiblioteken i Sverige liksom i övriga Norden står inför stora utmaningar. Den ideologiska identiteten håller åtminstone delvis på att luckras upp. I globaliseringens och datoriseringens tidevarv talar allt fler om ett paradigmskifte i tänkandet, vilket innebär att helt nya roller och uppgifter måste formuleras och utvecklas. Folkbiblioteken söker alltså sin nya identitet från att ha varit säkert förankrade i folkbildningstraditionen diskuteras nu nya medier, ökad specialisering och biblioteket som mötesplats. Den digitala utvecklingen driver på och skakar om grunderna: Tet, bild, ljud kan idag överföras överallt när som helst, vart som helst Information kan överföras snabbt i stora mängder till liten kostnad Samma information kan sökas, selekteras och presenteras genom olika digitala kanaler och medier Tillgängligheten är global och fungerar 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan 2

3 Den tryckta boken kan med hjälp av ny tryckeriteknik och digital överföring framställas i ett (1) eemplar med full kvalitet och till en lägre kostnad än en massproducerad bok En e-bok kan man få snabbt och den kostar ofta mindre än förseningsavgiften på biblioteket Om detta kan mycket mer sägas, men här ska vi fokusera på det som är utgångspunkten för vårt uppdrag i denna förstudie, nämligen vilken roll folkbiblioteken kan komma att spela i lokal och regional utveckling. Den globala konkurrensen ställer krav på större och snabbare förändrings- och anpassningsförmåga hos enskilda individer, privata företag och offentliga organisationer. För den enskilde innebär det bland annat att arbete varvas med utbildning det livslånga lärandet slår igenom allt mer. Parallellt pekar i princip alla analyser och strategier på vikten av god utbildning och kontinuerlig kompetensutveckling för en regions konkurrenskraft och tillvät. Detta sammantaget gör att det finns ett stort och väande behov av olika miljöer för vunas lärande. Högskolorna och universiteten har naturligen den viktigaste rollen här, men de behöver kompletteras med andra former som passar bättre för människor som av olika skäl inte kan flytta eller pendla till högskoleorterna. Mot den bakgrunden har vi sett framväten av lokala lärcentrum med möjlighet till akademiska studier och med stöd till vuenutbildning på olika nivåer på hemorten med hjälp av modern teknik. Dessa lokala lärandemiljöer har ofta lokaliserats till kommunens bibliotek, där personalens fortbildning för att kunna möta det nya behovet har varit en förutsättning. Erfarenheterna från lokala lärcentrum är överlag goda och konceptet är väl förankrat hos huvudmännen/beslutsfattarna. Det finns alltså skäl att tro på en fortsatt utveckling av både omfattning och innehåll. Det förutsätter kontinuerlig kompetensutveckling av personalen och troligen också att andra yrkeskompetenser än bibliotekarier kommer in i verksamheten. Vilka faktorer kommer då främst att påverka folkbiblioteken i ett femårsperspektiv? Vår bedömning är att det främst är följande tre: 1. Den fortsatta teknikutvecklingen inom informationsteknologin. Internets enorma tillvät och utvecklingen av webb 2.0 (med stora möjligheter till interaktivitet) och så småningom Ekonomin. Hur kommer resurstilldelningen och därmed en viktig förutsättning att möta framtiden att se ut? Här spelar också kommuntillhörigheten in. Mycket talar för att skillnaden mellan kommuner (stora små, rika fattiga, stad landsbygd) kommer att öka, vilket gör att biblioteksrollen kommer att variera. 3. Personalens, inklusive ledningens, förmåga att ta till sig det nya, analysera omvärldens förändringar, skaffa sig den nödvändiga kompetensen och inte minst tala om vad man kan genom förbättrad marknadsföring internt och eternt. Några citat kan bidra till att belysa vår bedömning: Vi i biblioteken har anledning att fundera över vilka krav framtidens användare kommer att ställa på den fysiska biblioteksmiljön. Och på vilket sätt detta kan relateras till nya sociala rörelsemönster på webben. (Åke Nygren, projektledare på Kista bibliotek och lärcenter, i tidskriften Nät och bildning 9/2008, Nationellt centrum för fleibelt lärande, CFL ) 3

4 En omistlig del i det livslånga lärandet kommer i framtiden att bestå i huruvida det finns stöd tillhands från informationskompetent håll., dvs. huruvida man hittar någon som har förmågan att sålla agnarna från vetet på webben och kunna avgöra vad som är sant och falskt, pålitligt eller opålitligt. I denna process kommer informationskompetenta bibliotekarier och andra biblioteksmedarbetare att ha en nyckelroll. (Åke Nygren i samma artikel) Bibliotek - en rest av en feodal verksamhet som nått sitt högsta utvecklingsstadium och nu sakta tynar bort i en postindustriell värld som präglas av snabba förändringar, teknikskiften och krav på ny kompetens. Biblioteken söker desperat sin nya roll. (en av de intervjuade) Biblioteken är idag så måna om att vara till lags och ligga rätt i tiden att man riskerar att ådra sig en institutionell glömska om vilket politiskt ansvar bibliotekarierollen rymmer. Det är ju inte så att till eempel tankarna om Bibliotek 2.0 är opolitiska. Tvärtom, det är förmodligen det mest öppet politiska projekt de svenska biblioteken har stött på sedan de kulturpolitiska målen Det demokratiska uppdraget kräver långsamhet och rum för reflektion. Först då kan ett verkligt engagemang för förändringar i samhället komma till stånd Genom att värna bibliotekens värdemässiga kontinuitet, professionalism och lokala kärnverksamhet kan utvecklingen från konsument till medborgare och från småprat till kritiska samtal fortfarande främjas och därigenom bidra till vår gemensamma sociala utveckling. (Joacim Hansson, forskare och lärare i biblioteks- och informationsvetenskap vid Väjö Universitet, i Biblioteksbladet 7/2008) Höjer vi blicken något kan vi också konstatera att mycket är på gång i andra länder. I USA och Storbritannien har bibliotekens specialisering gått långt och på flera håll är brukarna i kommunen med och bestämmer bibliotekets inriktning. Ett eempel är London Idea Stores, där biblioteket kombineras med en ambitiös satsning på livslångt lärande. Ofta belägna vid platser där folk rör sig, till eempel köpcentrum, är en central tanke i konceptet god och professionell service, vilket innebär att inte bara bibliotekarier anställs. Och medborgarna får säga sitt om hur de vill ha sina bibliotek, behovet kommer underifrån. Ett färskt svenskt eempel som hämtat inspiration från London Idea Stores är Garaget i Malmö, där den huvudsakliga verksamheten (bibliotek, koppling mellan forskning och verklighet samt dialoglab) utformas i nära samarbete med folk från området. När nya bibliotek planeras i Danmark tar man gärna intryck från amerikansk upplevelsenäring. Man talar om Hybridbibliotek, där Internet, multimedia och utställningar liksom kaféer spelar stor roll. Och i vissa kommuner har bibliotekarien, precis som i på flera håll i Sverige, blivit både SYOfunktionär, kurator, turistguide och försäljare av souvenirer. Det är slutligen väsentligt att konstatera att det i Sydost (Kalmar, Kronobergs och Blekinge län) dels finns ett väl utvecklat samarbete inom biblioteksområdet som är ett föredöme i landet, dels att det finns ett väl förankrat politiskt stöd för att stimulera en fortsatt satsning på att utveckla biblioteken. Som eempel kan nämnas två av de övergripande målen i ett några år gammalt biblioteksprogram som antagits av såväl Regionförbundets styrelse som samtliga kommunstyrelser i Kalmar län: År 2010 spelar biblioteken i länet en viktig roll i den lokala utvecklingen och är en naturlig del av kommunens utvecklingsplanering År 2010 möter biblioteken i länet de behov som allmänhet, studerande, företag, föreningar/organisationer och förvaltningar har 4

5 På motsvarande sätt lyfts biblioteken fram som intressanta aktörer inom framför allt vunas lärande i de regionala strategierna för Kronobergs och Blekinge län. Universitetsbiblioteken är en del av den statliga högskolan och har följaktligen en annan finansiering, en annan roll och ett tydligare uppdrag med tre definierade målgrupper studenter, lärare och forskare. Liksom högskolan i övrigt har man dessutom att beakta den tredje uppgiften hur man samverkar med det omgivande samhället och informerar om sin verksamhet. Universitetsbibliotekens utmaningar i ett omvärldsperspektiv är därför lite annorlunda. Visserligen kommer ovan nämnda tre faktorer (teknikutvecklingen, ekonomin och personalens förmåga att ta till sig det nya) att påverka även universitetsbiblioteken. Men framtiden kommer i hög grad att påverkas av hur högskolan i stort utvecklas och av hur väl man lyckas bli en integrerad del i universitetet. I det kunskaps- eller informationssamhälle (eller vad vi väljer att kalla det) vi ser väa fram talar allt för att högskolan kommer att fortsätta att spela en betydande roll för såväl utbildning och forskning som för den lokala och regionala utvecklingen. En särskild utmaning i Sydost är självfallet den förestående fusionen mellan Väjö Universitet och Högskolan i Kalmar. Linnéuniversitetet bör ge nya möjligheter till utveckling och profilering. Sammantaget innebär detta att ytterligare tre faktorer för universitetsbibliotekens utveckling kan vara värt att lyfta fram: 1. Förmågan att forma den interna plattform som gör att man blir en väl integrerad del i universitetet 2. Vilken roll kan man spela i högskolans tredje uppgift, till eempel som länk mellan forskare och aktörer i det omgivande samhället? 3. Bibliotekets roll i Linnéuniversitetet 3.2. SWOT-analys Nedan redovisas en s.k. SWOT-analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities and Threats), grundad på dels genomförda intervjuer, dels omvärldsanalysen I föregående avsnitt. Styrkor - Hög trovärdighet - Starkt och väl etablerat varumärke - En väletablerad självklar institution - Välutbildad och kompetent personal som möter människor ifrån födseln till graven - God tillgänglighet och hög nyttjandegrad (56 % av befolkningen varje år) - Nöjda kunder - Gratis, mångkulturell mötesplats en fast punkt i tillvaron - Kan svara upp mot behovet av kunskap och strukturerad information - Står för kvalitet och seriositet Svagheter - Traditionellt tråkig image; självuppfyllande schablonbild, lite för torrt - Bibliotekarieyrket är ganska lågt värderat hos allmänheten - Introvert kultur; visionslöst - Står för det gamla ; traditionell verksamhet - Förändringsobenägenhet - Bristande omvärldsorientering - Dålig marknadsföring av egen kompetens och omfattningen av bibliotekens verksamheter - Svaga ledare och politiker - Åldrande kår - Ojämn könsfördelning 5

6 - Teknikvana, tidigt igång med Internet; en vilja att utveckla tekniken; Webb Vana att jobba i nätverk, att hjälpa varandra - Kultur är en motor för mycket annat: bildning, livskvalitet, drömmar, berättelser, tillvät, utveckling av regioner mm Specifikt för universitetsbibliotek: - Hög legitimitet - Gott rykte - Tydligt uppdrag till studerande och forskare - Duktig personal - Förändringsbenägenhet - Systematisering av information - Bristande språkkunskaper - Självklar institution också en svaghet - Folk läser mindre - En nationell politik som motor för ett förändringsarbete saknas för folkbiblioteken - Murar mellan folk- och universitetsbibliotek - Målformulering och uppföljning; visa nyttan Specifikt för universitetsbibliotek: - Hänger inte med - Svårtillgängliga - Introvert kultur - Marknadsföring - Budgeten Möjligheter - Informationscentrum - Resurs/kulturcentrum - Det livslånga lärandet - Utveckla mötesplatsen till en upplevelse - Stöd till ny/småföretag - Höja rösten/träda fram/synliggöra sitt uppdrag - Marknadsföring - Uppsökande verksamhet - Omvärldsbevakning och utveckling utifrån den - Teknikutvecklingen det virtuella biblioteket - Internet möjliggör nya arbetssätt - Mer aktiv och integrerad del av skolan - Utvecklas till medborgarkontor - Samarbete med andra aktörer i lokalsamhället - Vi kan bli bäst på informationsförsörjningen! - Ett sätt för aktörerna att nå ut, vi är första instansen och vet sedan hur vi kan visa vidare - Att strukturera data på ett sådant sätt att det enkelt kan inspirera och ge information som leder till djupare kunskap - Barns språkutveckling - Nya svenskar en kulturbrygga - Utflyttade en länk till sitt ursprung - Stöd till ekonomiskt svaga grupper, äldre, funktionshindrade med speciella behov - Minska kunskapsklyftor för e-analfabeter - Knyta kontakter i Östersjöregionen - Lässtimulering (enligt EU läser vi allt sämre) Hot - Låg politisk prioritering; man ser inte biblioteksresurserna och vad biblioteken kan göra för medborgare och kommunförvaltningen - Budgeten medger inte tillräcklig bemanning och utvecklingsarbete - Neddragningar, lätt att pruta bort - Tysta medarbetare som inte tar sin rättmätiga plats - Att man inte är beredd att flytta sitt tänkande från en mötesplats för böcker till en mötesplats för människor - Politikers och allmänhetens uppfattning om vad ett bibliotek är, speciellt för de små landsortsbiblioteken - Dålig kunskap hos allmänheten - Teknikutvecklingen, folk sitter hemma istället och har tillgång till allt via nätet - Många konkurrenter (t e Google) och andra leverantörer av det som varit bibliotekens styrka - Låg förändringsbenägenhet gör att den nödvändiga omställningen försvåras - Bristen på ledarskap - Att man inte slåss för kommunalregional samverkan - Avfolkning av landsbygden (filialbiblioteken) - Utlåningssiffror sjunker biblioteken måste omformulera sig kring varför vi finns - Traditionalister som betonar vikten av trygghet 6

7 - Olika sorters bibliotek; nischa sig mer - Lära av andra, eempelvis Danmark, där de har dygnet-runt-öppna bibliotek - Ska biblioteket ligga i ett köpcentrum istället? Specifikt för universitetsbibliotek: - Låta användarna utforma nya portaler - Samverkan ger större tillgång till alla media - Fysisk och virtuell mötesplats för utbildning, forskning och innovationer som genom samarbete med folkbiblioteken kan bli en resurs för fler än studerande och forskare - Uppsökande verksamhet mot studenter, doktorander och forskare - Att bibliotekens kunskaper inom publicering & forskningsinformation tas tillvara inom lärosätet - Att accepteras som en integrerad och nödvändig del av undervisningsprocessen - Den tekniska utvecklingen (Internet) möjliggör nya arbetssätt och stabilitet och värdet av den goda boken - Bristande marknadsföring gör att kompetensen inte blir synliggjord - Kompetensen i omvärlden Specifikt för universitetsbibliotek: - Resursbrist riskerar att biblioteksfunktionen prioriteras bort i konkurrensen - Att man blir kvar i sin egen värld med en bristande omvärldsanalys Kommentar styrkor: Styrkorna handlar mycket om den höga trovärdighet och legitimitet som institutionen biblioteket arbetat upp under flera decennier samt den höga kompetensen hos personalen. Detta kopplat till biblioteket som gratis mötesplats och (i universitetsbibliotekets fall) det tydliga uppdraget speglar att det finns en solid grund att bygga vidare på. Kommentar svagheter: Insikten om att man har en lite torr, gammal och visionslös image tillsammans med den introverta kulturen och den bristande omvärldsorienteringen illustrerar tydligt behovet av att arbeta med en av de stora svagheterna, nämligen marknadsföringen. I marknadsföringsbegreppet ligger här såväl behovet av att kliva fram och synliggöra det man kan som mer professionella marknadsföringsinsatser. Kommentar möjligheter: En stor mängd möjligheter av skilda slag finns listade. Det tyder på att bibliotekspersonal i Sydost tror på sitt uppdrag och ser stor utvecklingspotential. Värt att notera är att den tekniska utvecklingen och Internet snarare ses som en möjlighet än ett hot. Flertalet möjligheter återfinns inom de fem av oss prioriterade områdena för kompetensutveckling nedan. Kommentar hot: Budgeten, eventuella neddragningar och frågor som hänger ihop med brister i att aktivt gå ut och marknadsföra sig är de vanligast nämnda hoten. Även bristande ledarskap upplevs som en fara för verksamheten. Sammantaget förefaller hoten ändå inte så farliga om vi sätter dem i relation till alla goda möjligheter Intervjuer Stommen i vår undersökning utgörs av 28 intervjuer med personer som antingen är anställda någonstans i biblioteksvärlden sydost eller personer med intresse för biblioteksfrågor. Av de intervjuade är sju politiker och 21 tjänstemän/företagare. I den senare gruppen ingår de nio i styrgruppen (se lista 7

8 över intervjuade i bilaga 1). Som huvudtema i dessa intervjuer har vi haft bibliotekens uppdrag i samhället, dess framtida roll, kompetensutvecklingsbehov hos bibliotekspersonal samt jämställdhet och tillgänglighet (se bilaga 2 för intervjufrågor). Första kontakten togs via telefon med respondenterna. Vi presenterade då kortfattat ämne för undersökningen och frågade om de kunde tänka sig att delta. Vid positivt svar (100 %) avtalades plats och tid för intervju och intervjufrågorna e- postades över. Ett par av intervjuerna gjordes av oss båda konsulter gemensamt, men flertalet delade vi upp. Någon intervju skedde av tidsskäl över telefon och några medlemmar i styrgruppen e- postade själva in sina svar Webbenkät För att komplettera intervjuerna och få en bredare bild av kompetensutvecklingsbehovet utformades en webbenkät som skickades ut till 47 bibliotekschefer och biblioteksanställda i Kalmar och Kronobergs län. Av dessa 47 har 35 stycken eller 75 procent svarat. Enkäten bifogas, bilaga 3. I stort sett kan man säga att webbenkätsvaren bekräftar det som kommit fram i intervjuerna. Det tycks finnas en stor samsyn bland biblioteksanställda i Sydost i frågor som gäller framtida utmaningar och hur uppdraget kommer att förändras, vilka förutsättningar som behövs för att möta dessa och vilket kompetensutvecklingsbehov man ser. I enkätsvaren återkommande ledord är bland andra följande. För folkbiblioteken: Teknikutvecklingen/Internet Kulturell mötesplats Informationscentral Integration Omvärldskunskap Bättre marknadsföring Läsfrämjande Politiker med visioner Mer personal Utåtriktade/uppsökande aktiviteter Studiemiljö Upplevelser Samhällsinformation Service till företagare Personal med olika kompetenser För universitetsbiblioteken: Ansvar för publiceringsfrågor En integrerad del i lärandemiljön Forskningsinformation Teknikinformatörer 3.5. Kompetensutvecklingsbehov Målet med denna förstudie har varit att ta fram ett antal strategiska nyckelkompetenser för framtidens biblioteksverksamhet. Som vi tidigare har beskrivit måste bibliotek och biblioteks- 8

9 anställda vara beredda på förändring och ompröva roller i takt med den tekniska utvecklingen och människors nya behov. Frågorna vi har ställt till våra respondenter har handlat om att fånga upp vilka behov de ser hos folkbiblioteken respektive universitetsbibliotekens personal. Fem rubriker eller teman framstår som centrala för båda bibliotekskategorierna: Internet/databassökning, Fördjupad IT, Pedagogik/Bemötande, Marknadsföring och Omvärldskunskap. Därutöver vill vi lyfta fram två områden som berör delar av personalen. Chefsutbildning efterfrågas för båda grupperna och då innefattar det allt ifrån ledarskap till grundkurs i ekonomi och juridik. För universitetsbiblioteken anges också publicering/förlagsverksamhet som en viktig nyckelkompetens. En sammanställning av intervjusvaren avseende kompetensbehoven bifogas som bilaga 4. Den enda märkbara avvikelsen mellan intervjusvar och webbenkätsvar som kan konstateras är att efterfrågan på mer kompetens inom litteratur och läsupplevelse inte var så vanligt förekommande bland de intervjuade (4 av 28, 14 %). Däremot angavs denna kompetens hos 10 av 27 (37 %) respondenter i vår webbenkät. Dessa 10 har angett behov av kompetensutvecklande insatser inom litteratur, litteraturförmedling och/- eller läsfrämjande. Vad beror avvikelsen på? Det skulle kunna vara att litteraturkunskap värderas högt bland bibliotekarier idag, men förväntas komma i skymundan i framtiden och att vi vid intervjuerna mer betonade framtidsperspektivet och på så sätt styrde respondenterna. Det skulle också kunna vara så att urvalet av respondenter till våra intervjuer i större utsträckning representerade den nya generationens bibliotekskännare som då spår att denna kompetens kommer att bli mindre efterfrågad jämfört med annan kompetens. Någon av de intervjuade lyfte upp frågan om det inte vore på sin plats att man startade hela processen med att skapa en rejäl plattform kring bibliotekens roll. Hon efterlyste en gemensam värdegrund och ett gemensamt förhållningssätt och mål för verksamheten för att därifrån kunna gå vidare med kompetensinsatserna. Vi kan till stor del hålla med om detta. Om det inte finns en gemensam syn på vart biblioteken är på väg, så blir det lite som den klassiska Alice i underlandet, det spelar heller ingen roll vilken väg man tar och kompetensutvecklingsinsatserna riskerar att bli ett slag i luften. Fem i topp för såväl folk- som universitetsbibliotek 1. Praktisk kunskap om IKT. Information/ internethantering/ databassökning Eempel: informations och internethantering, praktisk sökteknik, semistrukturerade databaser m.m. Den kompetens som framhölls absolut flest gånger i både intervjuer och enkät var informationssökning, internethantering och databassökning, vilket naturligtvis även innefattar sökteknik och sökstrategier av skilda slag. Eftersom efterfrågan på informationssökning genom andra kanaler än databaser och Internet är på väg att försvinna, är det naturligt att kompetens inom IKT blir oerhört viktig på såväl folk- som universitetsbiblioteken. Här upplever många av de intervjuade att de nyutbildade ligger steget före sina arbetskamrater, men att alla behöver fylla på med mer. Relationen mellan bibliotekarien och användaren har förändrats i och med att användarna i allt högre grad kan söka information själva och bibliotekariernas kunskapsmonopol har försvagats. Men faktum är också att bara för att den tillgängliga informationen ökar rent allmänt blir ju inte användarna per automatik duktigare på att söka. Snarare kan den enorma mängden av tillgänglig information i många fall göra det ännu svårare. Kompetensbehoven handlar därför om alltifrån att kunna vara behjälplig med att analysera och värdera informationskällor till att förstå vilka behov 9

10 användarna egentligen har (referenssamtalet) samt att veta vilka sökvägar som finns och veta hur man bäst söker. 2. Fördjupad IT/ Informationsförsörjning/ Informationsförmedling Eempel: informationsteknologi, utveckling av interaktiva tjänster (2.0) på nätet, öppen källkod (utvecklande och användning), kommunikationsprogram för möten och handledning via nätet, media/ informationsförsörjning, omvänd publiceringsform, semantic webb, webb 2.0 m.m. Nästan lika många respondenter har nämnt fördjupad IT eller datorteknisk kompetens som en viktig nyckelkompetens. Med detta har vi förstått att någon ibland menar kunskap i att rädda situationen då IT-tekniken inte fungerar som den ska, eller då något verkar gå snett med hårdvaran, allt för att slippa vara i händerna på tekniker. Men, de flesta har med fördjupad IT menat djupare kompetens inom Informationsförsörjning/ informationsförmedling via IT. Biblioteken måste börja ta en mer aktiv roll i att via ny teknik och t.e. webb 2.0 eller öppen källkod börja förmedla sina tjänster (t.e. skönlitteratur) på nätet och för att det ska bli möjligt måste personalen lära sig mer kring detta. 3. Bemötande pedagogik Eempel: metodik- referenssamtalet, pedagogik m.m. Pedagogisk kompetens är inte något entydigt begrepp. För många är begreppet synonymt med den service, handledning och användarundervisning som riktas till studerande av alla slag. Folkbibliotekens roll har allmänt sett ökat på detta område. Som vi nämnt i inledningen är det många faktorer som bidrar till förändringen. Dels går arbetssätten på alla nivåer mot en mer undersökande metodik, där eleverna i skolan själva ska söka information och lösa problem, dels studerar man idag i alla åldrar och många studenter bor också kvar på sin hemort under studietiden. Universitetsbiblioteket är en viktig pedagogisk resurs vid akademiska studier och det är angeläget att utvidga bibliotekets möjligheter och kompetens på området. T.e. kan biblioteket få en utvidgad roll i samband med undervisningsplanering och studenternas uppsatsskrivande. Men begreppet kan ha en vidare betydelse. Pedagogisk kompetens innefattar också i viss mån social kompetens och kan vara till nytta i många olika situationer i bibliotekets verksamhet. Det kan gälla hur man arbetar med referenssamtal, hur man bemöter och vägleder både grupper och enskilda. Den sociala kompetensens betydelse poängteras av många. De påpekar att det här är ett servicejobb och att det också ska finnas med i bibliotekarieutbildningen. 4. Marknadsföring Eempel: mer kunskap om målgruppen, umgås med andra yrkesgrupper, kunskap i samhällsfrågor Vid intervjuerna har det ofta framkommit att biblioteken är för okända och det gäller såväl folksom universitetsbiblioteken. Någon har sagt att folkbiblioteken borde synliggöra sig mer som en mötesplats för människor och inte för böcker, samt bli en arena för konversation. Bibliotek har en viss inåtvänd tradition, men har en så fantastiskt bra idé att den räcker att gå ut och berätta om, sa någon. Många har pratat om behovet av marknadsföring, riktad mot flera och olika aktörer. En enad biblioteksfront för att ge en tydlig och samlad bild av biblioteket. Även universitetsbiblioteken borde jobba mer aktivt och genomtänkt i uppsökande verksamhet gentemot studenter, doktorander och 10

11 forskare, har man sagt. Några har även pratat om behovet av kompetens i strategisk marknadsföring och hur man egentligen tänker och agerar för att sälja bibliotekstjänsten till nya och gamla målgrupper. Då vi vid intervjuerna har resonerat med respondenten har många gånger ordet marknadsföring nämnts i samband med nästa punkt, omvärldsorientering, vilken då handlar om att ta reda på hur omvärlden och efterfrågan ser ut för att kunna veta vad det är vi ska sälja, till vem och hur. En del av de intervjuade har också diskuterat kring marknadsföring av biblioteken gentemot de kunder/låntagare man redan har och att en viktig kompetens i det sammanhanget är att utveckla och kunna se och förvandla biblioteken till en kulturell mötesplats. En samlingspunkt med information och personliga möten för medborgarna. Detta inbegriper kompetens i hur man bäst eponerar böcker samt hur man utformar biblioteksrummet både fysiskt och på webben. Marknadsföring är därutöver ett helt eget kompetensområde. När det gäller större övergipande och strategiska marknadsföringsinsatser ska de säkerligen utföras av professionella aktörer, men då är det viktigt med en beställarkompetens och en förståelse för varför det är viktigt. 5. Omvärldsorientering Eempel: Allmän samhällsinformation, mer ingående kunskap om målgruppen och kunskap om politiskt styrd organisation. service till småföretagare, uppsökande verksamhet, gå ut i samhället, samverka eternt En kärnkompetens är, enligt många av de intervjuade, kunskap om bibliotekens omvärld. Det gäller t.e. övergripande kunskaper om den egna verksamheten och om den kommunala organisationen som folkbiblioteken är en del av. Omvärldskompetens är en strategisk kompetens som innefattar insikt i verksamheten och kunskap om verksamhetsmålen. Denna kunskap gör det också lättare att nå fram med sitt budskap på politikernivå, vilket i sin tur kan påverka den framtida ekonomin på respektive bibliotek. Många av respondenterna såg det även som en framtida möjlighet, om man inte redan hade påbörjat, att samverka eternt med andra aktörer för att på så sätt bli starkare och nå ut till fler. (Också ett sätt att marknadsföra biblioteken). Flera nämnde den service som ett antal av biblioteken redan har gentemot människor som funderar på att starta eget och gentemot småföretag. För att komma vidare i dessa spår krävs en kompetensutveckling kring dessa ämnen och för att bli en aktör i det lokala och regionala utvecklingsarbetet krävs att man går utanför det egna huset och antingen bjuder in andra aktörer eller ser till att bli inbjuden själv. Kompetensutvecklingsinsatsen här blir alltså learning by doing i mångt och mycket. Chefsutbildningar Eempel: Ekonomi för chefer, juridik för chefer, kunskap om politiskt styrda organisationer, ledarskap, knowledge management, team leader, floor-manager Här efterfrågas allt ifrån fördjupad ledarskapsutbildning till utbildning inom specifika kunskapsområden såsom ekonomi och juridik. Här kommer även det igen som vi finner under rubriken omvärldskunskap dvs. genom att känna sin omvärld bättre kan man som chef bättre leda, styra verksamheten och marknadsföra biblioteken gentemot såväl kunder som beslutsfattare. 11

12 Specifikt för universitetsbiblioteken Några av respondenterna har framhållit behov av kompetensutveckling inom elektronisk publicering hos i första hand personal på universitetsbiblioteken. Elektronisk publicering handlar oftast om webbpublicering samordnat i en databas och man menar elektronisk publicering i fulltet. Men även när det gäller samlingar på webben med katalogposter och abstracts talar man ibland om elektronisk publicering. Det finns många fördelar med att publicera material i elektronisk form istället för tryckt, t.e. tillgänglighet och kostnad, men för att komma dit behövs investeringar i såväl mjukoch hårdvara som i kompetens. Den elektroniska publiceringen är självklart viktig för att bredda tillgänglighet etc., men det viktiga är att universitetsbiblioteken arbetar rent allmänt för ett bättre synliggörande av forskningsresultat och att biblioteken har hög kompetens inom området vetenskaplig publicering med alla dess aspekter. 4. Jämställdhet Personalen på biblioteken i Kalmar och Kronobergs län består av 15 % män och 85 % kvinnor. I såväl våra intervjuer som i webbenkäten har vi ställt frågor kring jämställdhet. Vi har velat få fram om man i analysen kring framtida kompetensbehov också kan involvera ett genusperspektiv när det gäller beredskapen att pröva nya arbetsroller. Och om man med hjälp av kompetensutveckling kan höja rörligheten mellan olika befattningar. Vi har också ställt frågan om kvinnliga biblioteksanställda med nyckelkompetenser skulle kunna höja sin status och därmed sin lön med hjälp av kompetensutveckling. Vi har fått både ja och nej svar på dessa frågor. Många svarar att så enkelt är det inte. De har bl.a. menat att det när det gäller ökad lön måste det kombineras med att man klarar av att visa nyttan av biblioteken för kommunerna och dess invånare. Detta skulle kunna resultera i ökad intäktsbas genom fler skattekronor till biblioteken och samtidigt höja statusen och därmed lönen. Några av respondenterna har också angett genus som en viktig fråga i förhållande till kunden. Man kan nämligen konstatera att många folkbibliotek har omotiverat få manliga låntagare, kanske beroende på att det är kvinnor som köper böcker till kvinnor. Därför bör arbetet med att förbättra jämställdheten fortsätta och då med syfte att förbättra mångfalden såväl internt som eternt mot kund. Några respondenter tycker också att det är omotiverat stor andel av bibliotekens män som innehar chefsjobb med bra lön och även här kan kompetensutveckling vara en väg för kvinnorna att våga ta på sig chefsrollen. 5. Handledning av personer med funktionsnedsättning Offentliga lokaler ska vara öppna och tillgängliga för alla medborgare. Senast år 2010 ska enkelt avhjälpta hinder för personer med funktionsnedsättning i alla publika lokaler och platser vara åtgärdade. Ansvarig för att hindren undanröjs är fastighetsägaren. Men denna fråga handlar inte bara om den fysiska utformningen av lokaler, i det här fallet bibliotek, utan också om själva bemötandet och handledningen av människor med funktionsnedsättning som eempelvis synskada, hörselskada, dövhet, rörelsehinder, utvecklingsstörning, autism, afasi, psykisk funktionsnedsättning, dyslei samt läs- och skrivsvårigheter. Relevanta frågor att ställa i det sammanhanget är: - Finns kunskap/kompetens om olika funktionsnedsättningar? - Finns kunskap/kompetens att använda tekniska hjälpmedel såsom teleslinga eller tettelefon? 12

13 - Har bemötandeutbildning genomförts för all personal? - Finns ett etablerat samarbete med handikapporganisationerna t e genom kommunala handikappråd och lokala handikappföreningar? Den samlade bild som kommer fram i intervjuerna och webbenkäten är att man kan hantera denna fråga på ett tillfredsställande sätt idag. Biblioteken, såväl folkbiblioteken som universitetsbiblioteken, har god kunskap om och bra lokaler och tekniska hjälpmedel för att kunna tillgodose behoven hos personer med funktionsnedsättning. Ofta finns en person med särskild kompetens avsatt för ändamålet. Man pekar på centrala bestämmelser och lokala handlingsplaner som pådrivande faktorer. Personer med funktionsnedsättning bedöms också vara en viktig målgrupp för morgondagens bibliotek. Samtidigt är man medveten om att man förstås kan bli bättre, att det gäller att hänga med i utvecklingen och komplettera kompetensen genom successiva specialistutbildningar, eempelvis särskild pedagogik, kunskap om dyslei eller något så enkelt som det jämbördiga mötet. Något som inte kommit fram så tydligt i intervjuer och enkät, men som vi bedömer väsentligt, är Internethjälp. För att vara en delaktig samhällsmedlem behövs tillgång till Internet, något som för många är komplicerat. Personer med intellektuell funktionsnedsättning behöver ofta ha någon som introducerar och stöttar vid surfandet, hjälper till att förklara och tolka innehållet samt inspirerar och tipsar om intressanta sidor på nätet. Här kan behövas grundläggande data- och Internetkunskap samt speciellt utformade pedagogiska och metodiska tips inför rollen att handleda personer med sådan funktionsnedsättning. 6. Handledning av personer som står utanför arbetsmarknaden Till skillnad från frågan om handledning av personer med funktionshinder uppvisar frågan om handledning av arbetssökande en betydligt mer splittrad bild i intervjuerna och webbenkäten. Många menar att detta inte är ett uppdrag för biblioteken, även om personer som står utanför arbetsmarknaden självfallet ska få samma goda service som vilka kunder som helst. Man pekar också på att det är en uppgift för arbetsförmedlingen som biblioteken inte har kunskap, tid eller resurser att arbeta med. En stor andel menar dock att det är en typisk informationsvägledningsfråga som biblioteken borde kunna hjälpa till med. Det finns goda möjligheter att handleda arbetssökande, t e genom att hjälpa till med CV och handleda vid jobbsök. Det är självklart en fördel ju flera verksamheter/funktioner som har biblioteket som arena. Vi vill tydliggöra att vi med begreppet handledning av personer som står utanför arbetsmarknaden avser hjälp och stöd med direkta åtgärder för att få ett nytt arbete eller påbörja studier. Denna fråga är till stor del en fråga för folkbiblioteken, eftersom universitetsbiblioteken sällan har dessa besökare. Vår bedömning är att biblioteken inte ska prioritera denna målgrupp genom att utveckla speciell kompetens inom området. Det finns uppenbar risk för samhällsekonomisk suboptimering med tanke på att det är arbetsförmedlingens huvuduppdrag. Att sedan förutsättningarna för att handleda arbetssökande som en av alla andra grupper kommer att förbättras efter de kompetensutvecklingsinsatser vi föreslår i denna rapport, är en annan sak och bara bra. 13

14 7. Sammanfattning, slutsatser och förslag Folkbiblioteken står inför stora utmaningar. Från att ha varit en del av industrisamhällets framvät söker man nu nya roller och uppgifter i informations- och kunskapssamhället. Med framväten av Internet världens i särklass största bibliotek blir rollen självfallet påverkad på många sätt. I ett femårsperspektiv bedömer vi att, förutom teknikutvecklingen, ekonomin/resurstilldelningen och förmågan att ta till sig det nya och att marknadsföra sig bättre är de faktorer som främst kommer att påverka folkbiblioteken. För universitetsbiblioteken med ett tydligare uppdrag är vår bedömning att även förmågan till integrering i universitetet, den tredje uppgiftens krav och det kommande Linnéuniversitetet är väsentliga faktorer under de kommande fem åren. Det finns i Sydost (Kalmar, Kronobergs och Blekinge län) ett väl utvecklat samarbete inom biblioteksområdet som är värt att bygga vidare på. Det finns också ett väl förankrat politiskt stöd för att stimulera en fortsatt satsning på att utveckla biblioteken. Vårt uppdrag har varit att komma fram till vilka nyckelkompetenser som behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren för att de ska spela en väsentlig roll i lokal och regional utveckling. Slutsatserna ska ligga till grund för en ansökan om kompetensmedel från Sociala fonden för utbildning av dessa nyckelkompetenser/-personer i fas 2. Förstudien har berört två olika bibliotekstyper med olika uppdrag, folkbibliotek och universitetsbibliotek. Omvärldsanalysen och slutsatserna av den genomförda så kallade SWOT-analysen pekar tydligt på ett antal områden som bör bli föremål för kompetensutvecklingsinsatser för att möta utvecklingen på fem års sikt. Vi ser att det finns ett antal nyckelkompetenser som behöver tillföras och/eller förstärkas. Vi föreslår att man i det fortsatta arbetet grupperar dem i tre block: Teknik, Bemötande/Pedagogik och Marknadsföring/Omvärldskompetens. Det finns också ett stort behov av utbildning av både nuvarande och blivande ledare och chefer vilket absolut också är en nyckelkompetens för bibliotekens framtid. Universitetsbiblioteken har därutöver vissa särskilda kompetensutvecklingsbehov. Vid slutseminariet i Emmaboda den 25 november, då denna rapport presenterades och diskuterades, deltog ett 15-tal personer. Deltagarna instämde i stort i rapportens slutsatser och förslag. Uppdragsgivaren presenterade även ett första utkast till ett mer detaljerat förslag till uppläggning och innehåll i den kommande kompetensutvecklingen. Styrgruppen kommer under vintern/våren att arbeta vidare med att utveckla och konkretisera detta förslag. --- Pia Holgersson Bertil Eifrém 14

15 Genomförda intervjuer Bilaga 1 Politisk nivå Anders Åkesson, riksdagsman Kalmar län, kulturutskottet (B) Gert Wollinger, kommunfullmäktige Västervik (B) Birgitta Aelsson, ordförande kultur och fritid Kalmar (B) Ann-Christin Denebo, ordf Nämnden för Länsbibliotek Sydost (P) Marie-Louise Hilmersson, ordförande Regionförbundet Södra Småland (B & P) Eddie Forsman, kontaktpolitiker vunas lärande RF Kalmar (B) Stefan Windh, kulturnämnden Oskarshamn (B) Tjänstemän o Håkan Brynielsson, regionförbundsdirektör, Kalmar (B) o Niklas Lindberg, Svensk Biblioteksförening (B) o Mats Hansson, ansvarig för biblioteksfrågor Kulturrådet (B) o Gunilla Hedenberg, Kungliga Biblioteket (B) o Margareta Ericsson, regionbibliotekarie, Skåne (P) o Solveig Einarsdóttir, Länsbibliotek Sydost (P) o Bjarne Stenkvist, journalist, Malmö (P) o Mats Herder, chef universitetsbiblioteket Väjö (B & P) o Anders Rydqvist, chef högskolebiblioteket Kalmar (B) o Klaus Leidecker, konsult, tidigare regionchef för Företagarna Kalmar län (B) o Alastair Creelman, ansvarig för distansutbildning, Högskolan i Kalmar (B) o Katarina Forsström, Malmö stadsbibliotek (P) Styrgrupp/referensgrupp Tommy Johansson, Väjö Universitetsbibliotek (B & P) Ann Liljeström, Högskolebiblioteket Kalmar (B) Suzanne Hammargren, Karlshamns bibliotek (Kalmar bibliotek fr.o.m. 1 okt) (P) Irene Karlsson, Väjö stadsbibliotek (B & P) Caroline Ahrgren, Lessebo bibliotek (P) Carina Eskelin, Mönsterås bibliotek (B) Christer Bergqvist, Regionförbundet i Kalmar (mejlsvar) Lennart Werner, Regionförbundet i Kalmar (mejlsvar) Ulf Redmo, Länsbibliotek Sydost (mejlsvar) B = Bertil har genomfört intervjun, P = Pia har genomfört intervjun 15

16 Intervjufrågor Bilaga 2 1. Hur skulle du vilja formulera bibliotekets uppdrag i samhället? 2. Vet brukarna/kunderna vad biblioteken gör? 3. Vet beslutsfattare vad biblioteken gör? 4. Vilken roll tror du folkbiblioteken respektive universitets/högskolebiblioteken spelar 2012? a) Folkbiblioteken b) Universitets/högskolebiblioteken 5. Vilken roll anser du att de borde spela? a) Folkbiblioteken b) Universitets/högskolebiblioteken 6. Mot bakgrund av att rollen kommer att utvecklas och att den tekniska utvecklingen fortsätter vilka kompetenser anser du att de anställda måste ha? Beskriv såväl den nödvändiga baskompetensen för den vanliga anställda som specialistkompetensen för nyckelpersoner. a) På folkbiblioteken b) På universitets/högskolebiblioteken 7. Vilka starka och svaga sidor, hot och möjligheter ser du hos biblioteken idag? a) Folkbiblioteken b) Universitets/högskolebiblioteken 8. Skulle kvinnor inom biblioteken med nyckelkompetenser generellt med hjälp av kompetensutveckling kunna höja sin status och därmed sin lön? 9. Vilka hinder finns mot en sådan utveckling? 10. Vilka möjligheter och hinder ser du för: a) Att tillgodose funktionshindrades behov av biblioteksstöd? b) Att handleda personer som står utanför arbetsmarknaden? 11. Vilka kompetenser behövs för: a) Att tillgodose funktionshindrades behov av biblioteksstöd? b) Att handleda personer som står utanför arbetsmarknaden? 16

17 Webbenkätfrågor Bilaga 3 1. Vilka utmaningar står biblioteken inför? Ange högst tre. 2. Vilka förutsättningar behöver vi för att klara utmaningarna? 3. Vilket uppdrag tror du biblioteken har i samhället 2012? Ange högst tre. 4. Vilka arbetsuppgifter tror du kommer att finnas kvar oförändrade? Ange högst tre. 5. Vilka arbetsuppgifter tror du kommer att förändras, till eempel på grund av IT, ändrad efterfrågan eller dylikt? Ange högst tre. 6. Vilka helt nya arbetsuppgifter tror du att din arbetsplats kommer att få? Ange högst tre. 7. Vilka allmänna kompetensutvecklande insatser tror du kan behövas för att möta bibliotekets framtida uppdrag? Ange högst tre. 8. Vilka särskilda kompetensutvecklingsinsatser kan behövas för dig? Ange högst tre. 9. Kan ett sådant kompetensutvecklingsarbete göras tillsammans med andra lokala/regionala parter och/eller yrkesgrupper? I så fall vilka och under vilka former? 10. Finns det möjligheter att förbättra jämställdheten på biblioteken? Ja/Nej. Motivera. 11. Finns det möjligheter att tillgodose funktionshindrades behov av biblioteksstöd på biblioteken? Ja/Nej. Motivera. 12. Finns det möjligheter att handleda personer som står utanför arbetsmarknaden på biblioteken? Ja/Nej. Motivera. 17

18 Alla intervjusvar: Bilaga 4 Ämne Information/ internethantering/databassökning Praktisk kunskap om IKT, datorteknik och lärplattformar, open source Semanic webb Semistrukturerade databaser Bemötande Pedagogik Metodik referenssamtalet IT (fördjupad) Informationsteknologi Utveckling av interaktiva tjänster (2.0) på nätet Öppen källkod (utvecklande och användning) Antal Marknadsföring 11 Omvärldsorientering Allmän samhällsinformation, inklusive turism Mer ingående kunskap om målgruppen Kunskap om politiskt styrd organisation 11 Chefsutbildning Ekonomi för chefer Juridik för chefer Ledarkompetens Teamleader Specialistkompetens- ämneseperter e. hur man arbetar med olika 5 medier t.e. gör film Språk 5 Bibliotek som destination Floor managers Fysiska biblioteksplatsen 4 Förmågan att berätta en god historia dvs. levandegöra litteratur- och 4 läsupplevelse, Skönlitteratur Kommunikationsprogram för möten och handledning via nätet 4 Service till småföretagare 4 Förlagsverksamhet 3 Publiceringsfrågor FoU-metodik 2 Vetenskapligt förhållningssätt Media/ informationsförsörjning 2 Epert på att skapa struktur och ordning 1 Gå ut i samhället, bli djärvare, samverka eternt 1 Internationella kulturer 1 Knowledge management kunskap 1 Omvänd publiceringsform 1 Skapa en gemensam plattform kring förhållningssätt och värdegrund 1 Specialistkompetens för funktionshindrade 1 Tillgänglighet 1 Umgås med andra yrkesgrupper 1 Uppsökande verksamhet 1 Integrering i lärprocessen

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling en förstudie i Blekinge

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling en förstudie i Blekinge RAPPORT 2009-04-29 Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling en förstudie i Blekinge 1. Bakgrund och syfte Biblioteken i Sverige, som byggdes upp under industrisamhällets epok, söker idag efter

Läs mer

Regional biblioteksplan Kalmar län

Regional biblioteksplan Kalmar län Regional biblioteksplan Kalmar län 2017-2021 Inledning De regionala biblioteken har sitt ursprung i centralbiblioteken som bildades på 1930-talet för att stödja kommunernas folkbibliotek. Centralbiblioteken

Läs mer

Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017

Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017 Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum 2017-02-10 Sida 1 (1) Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017 15 Diarienummer KN160098 Regional biblioteksplan Beslut 1. Kulturnämnden

Läs mer

Regional biblioteksplan

Regional biblioteksplan TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Bildnings- och kulturförvaltningen Datum 2017-01-30 Diarienummer KN160098 Kulturnämnden Regional biblioteksplan 2017-2021 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att godkänna

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016 2018 1 SVEDALA KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN Enligt bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun anta en biblioteksplan som visar riktning och utvecklingsområden inom biblioteksverksamheten.

Läs mer

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Storumans kommun Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-04-24 49 Vision Storumans kommuns kulturpolitik bidrar till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat

Läs mer

Projektplan för Digitalt först med användaren i fokus

Projektplan för Digitalt först med användaren i fokus Projektplan för Digitalt först med användaren i fokus Uppdraget Regeringen uppdrar åt Kungliga biblioteket (KB) att under 2018-2020 nationellt samordna och finansiera en satsning på de regionala biblioteksverksamheterna

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Fördel Solna. En Biblioteksplan för

Fördel Solna. En Biblioteksplan för Fördel Solna En Biblioteksplan för 2012-2016 Inledning Solna stads biblioteksplan är ett politiskt beslutat styrdokument som anger riktningen för bibliotekens utveckling och verksamhet under perioden 2012-2016.

Läs mer

Biblioteksplan Antagen av Barn- och utbildningsnämnden Biblioteksplan Strömstads Kommun

Biblioteksplan Antagen av Barn- och utbildningsnämnden Biblioteksplan Strömstads Kommun Biblioteksplan 2014-2018 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2014-04-24 Biblioteksplan för Strömstads bibliotek 2014-2018 Bakgrund och syfte Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige.

Läs mer

Tillgänglighet på biblioteken. No.2: Bibliotek:

Tillgänglighet på biblioteken. No.2: Bibliotek: Tillgänglighet på biblioteken Länsbibliotek Sydost och Regionbiblioteket Kalmar län vill undersöka hur läget är med tillgänglighetsarbetet för personer med funktionsnedsättning på kommunbiblioteken i Blekinge,

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken

Läs mer

Kompetensförsörjningsplan UB/LRC

Kompetensförsörjningsplan UB/LRC Kompetensförsörjningsplan UB/LRC 2014-2016. Prolongerad t.o.m. 2018. Innehåll Kompetensförsörjningsplan UB/LRC... 1 Prolongering av Kompetensförsörjningsplan UB/LRC 2014 2016 t.o.m. 2018... 2 Bakgrund...

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016-2019 Biblioteksplanen är ett politiskt beslutat styrdokument som anger inriktningen för kommunens biblioteksverksamhet och de områden som prioriteras under perioden 2016-2019. Planen

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN. Beslutad

BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN. Beslutad BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN Beslutad 2012-02-27 1 Biblioteksplan för Åstorps kommun En biblioteksplan är något som alla kommuner enligt lag är skyldiga att ta fram. Men det är också något vi folkvalda

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Dokumentnamn : Biblioteksplan Dokumenttyp : Plan (Benämning efter bibliotekslagen) Beslutad av: Kommunfullmäktige 2013-02-11, 3 Diarienummer: KS2012/438 Giltighetstid:

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN för Ronneby kommun

BIBLIOTEKSPLAN för Ronneby kommun BIBLIOTEKSPLAN för Ronneby kommun foto: Franz Feldmanis BAKGRUND Tillgång till böcker, kunskap och information är en demokratisk rättighet och biblioteken är en garanti för att alla medborgare har tillgång

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Hanna Johansson, projektledare bokcirklar.se, Regionbibliotek Stockholm. Halmstadkonferansen 2013, Bergen.

Hanna Johansson, projektledare bokcirklar.se, Regionbibliotek Stockholm. Halmstadkonferansen 2013, Bergen. Hanna Johansson, projektledare bokcirklar.se, Regionbibliotek Stockholm. Halmstadkonferansen 2013, Bergen. Startade 2007 Privat initiativ av bibliotekarie Nina Frid Drivs från och med hösten 2010 av Sveriges

Läs mer

I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.

I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN JÖNKÖPINGS LÄN 2015 2017 I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Vår

Läs mer

Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 15 september 2006

Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 15 september 2006 1 Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för 15 september 2006 Plats: SUHF:s kansli, Stockholm Närvarande: Göran Sandberg, Umeå universitet, ordförande Lars Björnshauge, Lunds universitet, vice ordförande

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2017-2021 Dnr: KS.2017.0214 Antagen av kommunfullmäktige 2017-05-31, 80 (ersätter Biblioteksplan för Finspångs kommun KF 189, Dnr 2005.0206) Inledning Alla ska kunna ta del av litteratur,

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008.

Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008. Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008. Sammanställning av personalenkät 2008 relaterad till personalenkäten som gjordes 2006.

Läs mer

Ekerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek

Ekerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek Ekerö kommuns biblioteksplan 2019-2023 Ditt Bibliotek Inledning Kommuner är enligt bibliotekslagen skyldiga att upprätta biblioteksplaner, som formulerar den lokala bibliotekspolitiken. Biblioteksplanen

Läs mer

Tj.ngsryd.s. Kommun Biblioteksplan för Tingsryd kommun år 2018/ En samlad biblioteksorganisation med lokal förankring

Tj.ngsryd.s. Kommun Biblioteksplan för Tingsryd kommun år 2018/ En samlad biblioteksorganisation med lokal förankring Tj.ngsryd.s Kommun bilaga 1 BN 97 201-8-09-25 2018-09-06 Innehåll: Biblioteksplan för Tingsryd kommun år 2018/19 1 Biblioteks- och skollagen 2. Vision och mål avseende biblioteksverksamheten 2.1 Vision

Läs mer

Biblioteksplan. Biblioteksplan Datum för beslut: Barn- och utbildningsförvaltningen Reviderad:

Biblioteksplan. Biblioteksplan Datum för beslut: Barn- och utbildningsförvaltningen Reviderad: Biblioteksplan Biblioteksplan Datum för beslut: 2016-04-29 Barn- och utbildningsförvaltningen Reviderad: 2018-12-17 Beslutsinstans: BUN Giltig till: Barn- och utbildningsförvaltningen Biblioteket Innehållsförteckning

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Biblioteksstrategi. Program Strategi Policy Riktlinje

Biblioteksstrategi. Program Strategi Policy Riktlinje Biblioteksstrategi Program Strategi Policy Riktlinje S i d a 2 Dokumentnamn: Biblioteksstrategi Berörd verksamhet: Kultur- och fritidsnämnden Fastställd av: Kultur- och fritidsnämnden 2018-12-05,, dnr

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer

Färdriktning och mål för biblioteksverksamheten i Södermöre kommundel

Färdriktning och mål för biblioteksverksamheten i Södermöre kommundel SÖDERMÖRE KOMMUNDELSFÖRVALTNINGS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Södermöre kommundelsnämnd Utvecklingsledare Ann-Christine Kittel- Olsson reviderad 2016-12-28/Hanna Ivarsson -2017-03-03/Hanna

Läs mer

Vision och strategi Universitetsbiblioteket

Vision och strategi Universitetsbiblioteket Vision och strategi 2015-2020 Universitetsbiblioteket VISION OCH STRATEGI 2015-2020 - UNIVERSITETSBIBLIOTEKET Inledning Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste universitet med rötterna i Småland och med

Läs mer

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

Biblioteksplan för Söderhamns kommun

Biblioteksplan för Söderhamns kommun Biblioteksplan för Söderhamns kommun 2019-2022 Kultur- och samhällsserviceförvaltningen 2(5) Söderhamns folkbibliotek består av huvudbiblioteket i Söderhamn samt biblioteksfilialerna i Bergvik, Ljusne

Läs mer

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan 2004 Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Biblioteksplan Lidingö stad

Biblioteksplan Lidingö stad 1 (8) DATUM DNR 2016-05-02 KS/2016:10 Biblioteksplan Lidingö stad 2016-2019 2 (8) Innehållsförteckning Biblioteksverksamhet för alla... 3 Bibliotekslagen (SFS 2013:801)...3 Bibliotek ska samverka...4 Lidingö

Läs mer

REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN

REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN 2016-2019 olkbiblioteken bidrar till det öppna, demokratiska samhället genom kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning där bibliotekens särskilda uppgift är att främja litteraturens

Läs mer

Biblioteksplan för Töreboda kommunbibliotek Bakgrund TÖREBODA KOMMUN. Biblioteksplan Sida 1 av 5 Datum

Biblioteksplan för Töreboda kommunbibliotek Bakgrund TÖREBODA KOMMUN. Biblioteksplan Sida 1 av 5 Datum Sida 1 av 5 för Töreboda kommunbibliotek 2018 2020 Bakgrund Av Bibliotekslagen (2013:801) framgår att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet särskilt ska verka för det demokratiska samhällets utveckling

Läs mer

INLEDNING. Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola

INLEDNING. Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola VARUMÄRKESPLATTFORM INLEDNING För att upplevas som en tydlig och relevant aktör behöver Malmö högskola bedriva ett kontinuerligt och målmedvetet varumärkesarbete. Vår verksamhet finansieras till stor del

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

Uppföljning av projektet Spontana boksamtal: Om att arbeta läsfrämjande under bemannad tid

Uppföljning av projektet Spontana boksamtal: Om att arbeta läsfrämjande under bemannad tid Aseel Abbas informatör på SHK visar biblioteket för nyanlända. Foto: Nils Bergendahl Uppföljning av projektet Spontana boksamtal: Om att arbeta läsfrämjande under bemannad tid på ett meröppet bibliotek

Läs mer

Biblioteksverksamhet

Biblioteksverksamhet Biblioteksverksamhet UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald Biblioteken på Gotland Handlingsplan för mångfald 2016-02-05 1 Visionsmål, bibliotekslagen och Region Gotlands likabehandlingspolicy Biblioteken på Gotland är angelägna och tillgängliga för alla. De bidrar

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119 Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Kultur- och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 1 576 80 Sävsjö telefon: 0382-152 00 mejl: biblioteket@savsjo.se

Läs mer

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Projektplan för samverkan mellan Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Västmanland, Länsbiblioteket i Örebro län och Regionbibliotek Stockholm Bakgrund

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLATTFORM

KOMMUNIKATIONSPLATTFORM KOMMUNIKATIONSPLATTFORM Det här dokumentet har vi tagit fram för att ge stöd och inspiration till alla som ska berätta om Scouternas folkhögskola. Det är också utgångspunkten när vi kommunicerar våra utbildningar

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek. Sid 1 (6) Verksamhetsplan

Umeå universitetsbibliotek. Sid 1 (6) Verksamhetsplan Sid 1 (6) 2016-2018 Umeå universitetsbibliotek Sid 2 (6) INLEDNING Umeå universitetsbibliotek är det största vetenskapliga biblioteket i norra Sverige. Universitetsbiblioteket är en akademisk stödfunktion

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2017-2023 Vision Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Inledning I bibliotekslagen (SFS

Läs mer

Kulturverksamheten ska bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor.

Kulturverksamheten ska bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor. Innehållsförteckning Trollhättans stads vision och grundläggande värderingar 3 Uppdrag 3 Styrdokument 3 Biblioteksverksamhetens vision och inriktningsområden 4-5 Stadsbibliotekets framtida utveckling 6

Läs mer

Verksamhetsplan Stockholms universitetsbibliotek

Verksamhetsplan Stockholms universitetsbibliotek Inledning År 2015 blir året då ombyggnationen av biblioteket är färdig och studenter, forskare och bibliotekets medarbetare kan ta de nya lokalerna i besittning. Just nu pågår ett arbete på Avdelningen

Läs mer

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige Datum 2010-09-21 Dnr FK06/15 Biblioteksplan Antagen av Kommunfullmäktige 2010-11-25 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Vad är en Biblioteksplan?... 3 Styrdokument... 4 Nulägesbeskrivning...

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

VP Verksamhetsplan

VP Verksamhetsplan VP 2017 Verksamhetsplan Budget Lärande och biblioteksstöd Detta arbetar vi med I området ingår att kompetensutveckla länets skolledare, lärare och elever inom digitala verktyg och annan media. Kurser,

Läs mer

Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek - LUB. Karin Ohrt Biblioteksdirektionen

Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek - LUB. Karin Ohrt Biblioteksdirektionen Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek - LUB Karin Ohrt Biblioteksdirektionen Kompetensutvecklingsinsatser 200 000 avsatt i budget för Biblioteksdirektionen Stöd från ESF 50 utbildningar

Läs mer

Policy för kompetensförsörjning

Policy för kompetensförsörjning Kommunstyrelseförvaltningen POLICY Policy för kompetensförsörjning Dokumentnamn Policy för kompetensförsörjning Dokumenttyp Policy Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Kommunfullmäktige

Läs mer

Vision & mål

Vision & mål Universitetsbiblioteket Lärande- och resurscentrum Vision & mål 2011-2014 2011-03-14 INNEHÅLL Förord... 3 Vision... 4 Övergripande mål... 4 Delmål för universitetsbiblioteket... 5 Medier... 5 Undervisning

Läs mer

Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,

Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40, Bilaga nr 2 KF 4011 O Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,2010-05-04 l -! Övergripande vision och mål Herrljunga kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Lidköpings biblioteksplan 2017 (antagen av Barn&skola, Utbidningsnämnden och Kultur- och

Lidköpings biblioteksplan 2017 (antagen av Barn&skola, Utbidningsnämnden och Kultur- och Lidköpings biblioteksplan 2017 (antagen av Barn&skola, Utbidningsnämnden och Kultur- och fritidsnämnden För att en kommun och dess invånare ska få möjligheten till en bra biblioteksverksamhet krävs det

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut:

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut: Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2011-06-01 KUS-KN10-180 35 Samverkan mellan länsbiblioteken i Sörmland, Västmanland, Örebro och Stockholms län Nämndens för

Läs mer

Regional biblioteksplan för Stockholms län

Regional biblioteksplan för Stockholms län KUN 2008/388 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Allan Axelsson Regional biblioteksplan för Stockholms län 2009 2011 1 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Biblioteksplan. för Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige , 84 Dnr KS

Biblioteksplan. för Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige , 84 Dnr KS Biblioteksplan för Laxå kommun 2017-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-14, 84 Dnr KS 2017-103 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Styrdokument 2 1.2 Bibliotekets uppdrag. 2 2 Folkbibliotek 3

Läs mer

Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek. Karin Ohrt Biblioteksdirektionen

Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek. Karin Ohrt Biblioteksdirektionen Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek Karin Ohrt Biblioteksdirektionen Kompetensutvecklingsinsatser 200 000 avsatt i budget för Biblioteksdirektionen Stöd från ESF 50 utbildningar per år

Läs mer

Beskrivning av biblioteksorganisationen: Bibliotek: Adress: Kontaktperson/samordnare: Telefonnummer: E-post: Antal filialer: Antal anställda:

Beskrivning av biblioteksorganisationen: Bibliotek: Adress: Kontaktperson/samordnare: Telefonnummer: E-post: Antal filialer: Antal anställda: Detta är en bearbetad version av Kulturrådets Handledning inför arbetet med Handlingsplan för ökad tillgänglighet till biblioteksservice för personer med funktionshinder. Ambitionen är att alla kulturinstitutioner

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET 2010

GÖTEBORGS UNIVERSITET 2010 GÖTEBORGS UNIVERSITET 2010 Ett av de stora och mest vitala i Europa med hög kvalitet i forskning och utbildning. ing. En kreativ och spännande nde mötesplats för många vetenskaper. Mitt i staden och i

Läs mer

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster 14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster Varför marknadsföring? Nätverksarbete med bibliotekscheferna 2005: Vilken är den viktigaste utvecklingsfrågan för biblioteket?

Läs mer

Biblioteksplan Trollhättans Stadsbibliotek

Biblioteksplan Trollhättans Stadsbibliotek Biblioteksplan Trollhättans Stadsbibliotek 2016-2019 Innehållsförteckning Trollhättans stads vision och grundläggande värderingar 4 Uppdrag 4 Styrdokument 4 Biblioteksverksamhetens vision och inriktningsområden

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

E-kampanj på östgötabiblioteken oktober 2009

E-kampanj på östgötabiblioteken oktober 2009 E-kampanj på östgötabiblioteken oktober 2009 Bakgrund! Bibliotekens tjänster på nätet www.ostgotabibliotek.se Biblioteket hemifrån Sök i bibliotekens kataloger Låna om och beställ Ladda ner e-böcker Lyssna

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela Sverige

Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela Sverige Regeringsbeslut 2 Kulturdepartementet 2015-06-11 Ku2014/01693/KI Kungl. biblioteket Box 5039 102 41 Stockholm Ku2015/00747/KI Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR GENOMFÖRANDEFASEN

HANDLINGSPLAN FÖR GENOMFÖRANDEFASEN HANDLINGSPLAN FÖR GENOMFÖRANDEFASEN Med utgångspunkt från analyser av projektets mobiliseringsfas har en handlingsplan formulerats. 1. UPPHANDLING Upphandlingen är en viktig del av hur skallkraven kommer

Läs mer

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den

Läs mer

Svar på motion om gemensamt bibliotek

Svar på motion om gemensamt bibliotek Avdelningen för främjande länskulturfunktioner TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: Handläggare: Torbjörn Neiman Svar på motion om gemensamt bibliotek Ärendebeskrivning Förvaltningens förslag till svar på motion

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Rapporten Demokratins skattkammare Förslag till en nationell biblioteksstrategi

Rapporten Demokratins skattkammare Förslag till en nationell biblioteksstrategi YTTRANDE Dnr Ku2019/00550/KO Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 4 oktober 2019 Rapporten Demokratins skattkammare Förslag till en nationell biblioteksstrategi Sammanfattande

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer