Förenkla bytesresan. Resultat från referensgruppsmöte och workhop om effektivare, tillgängligare och attraktivare bytespunkter.

Transkript

1 Förenkla bytesresan Resultat från referensgruppsmöte och workhop om effektivare, tillgängligare och attraktivare bytespunkter.

2 Bakgrund Projektet utökade förutsättningar för intermodala persontransporter syftar till att uppmärksamma och skapa samverkan mellan aktuella aktörer för att underlätta kombinationen av färdsätt som ökar kollektivtrafikens flexibilitet och attraktivitet genom förbättrade intermodala förutsättningar. Resultatet ska bli bättre förståelse och ökad kunskap kring alternativ till bilberoendet och bättre samverkan kring intermodala persontransporter. Projektet är treårigt och ska pågå till och med För att uppnå detta har en arbetsgrupp bildats med representanter från Hållbar Mobilitet Skåne och Trafikverket. I arbetsgruppen har fokus hamnat på att skapa samverkan kring Skånes bytespunkter, det vill säga buss- och tågstationerna. Detta eftersom bytespunkterna och bytesfunktionen givetvis är avgörande för hur bra den intermodala resan blir. Projektet Utökade förutsättningar för intermodala persontransporter är ett delprojekt inom Tillhåll 1 ( Tillgänglighet för ett Livskraftigt och Långsiktigt HÅLLbart Skåne-Blekinge steg 1) som syftar till att utveckla hållbar och robust tillgänglighet genom samverkan och kompetensutveckling mellan olika aktörer i regionen. Tillhåll 1 är delfinansierat av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Läs mer om Tillhåll 1 och om andra delprojekt som ingår på Referensabete och postitionering Ett flertal mindre och mellanstora kommuner i Skåne har kontaktats för att se vad som är viktigt att prioritera för att förbättra samarbetena kring Skånes större bytespunkter. Från dessa samtal kan man dra en rad slutsatser: Stationens lokalisering upplevs viktig för andelen bytesresor. Stationen är en del av centrumutveckling. Längre stråk önskas liksom tidtabellsmatchning och att linjer korsas på få bytespunkter. Speciellt i svaga linjer Det är viktigt att veta vilka infrastrukturåtgärder som kommer att bli av, exempelvis Simrishamnsbanan eller Lommabanan. Angöring med bil på pendlarparkeringar är viktigt Dessa stutsatser kommer att tas i beaktande i projektplanen i slutet av rapporten. Den 8 april arrangerades ett referensgruppsmöte för att få vägledning kring projektets upplägg. I referensgruppen ingick representanter från Helsingborg stad, Banverket, Skånetrafiken, Malmö stad, Lunds kommun och Jernhusen. Vad som framgick där var bland annat att det ofta är oklar ansvarsfördelning på stationer. Ökad samverkan är därför viktig. Andra slutsatser är att pendlare och långväga resenärer måste behandlas olika. Pendlare rusar bara igenom stationen och vet klart och tydligt vart de ska. Långväga resenärer som är nya vid stationen stannar ofta längre och handlar oftare. Eftersom det finns risker förknippade med järnvägar bör vissa funktioner, exempelvis dagis undvikas på stationer utan snarare placeras i flödet mellan hem och station. Väntfunktionen på stationer är viktig, men svåra att sköta kommersiellt. För att ta ytterliggare ett steg för att kunna nå projektets mål arrangerades den 27 april en workshop för aktörer i Skåne som arbetar med bytespunkterna: Kommuner, regionala aktörer som Skånetrafiken, Region Skåne och Trafikverket samt privata aktörer som konsulter och arkitekter. Materialet i denna rapport bygger i stor utsträckning på resultaten från workshopen.

3 Jonas Hedlund Cristina Prather Persson Jörgen Mörk Emma Morin Lars foberg Workshopen den 27 april Presentationer En dag för diskussion om potentialen i förbättrade bytespunkter. Programmet började med fyra anföranden, efter Hållbar Mobilitet Skåne hälsat välkomna genom Jonas Hedlund. Först ut var Cristina Prather Persson från nya myndigheten Trafikverket. Även om så många som 75 procent av resenärerna är nöjda med basservice, så ville Tinna också lyfta att det innebär att 25 procent är missnöjda. Hur kan alla resenärer bli nöjda? Och med vad ska resenärer lockas till kollektivtrafiken så att antalet resande fördubblas? Efter Tinna följde kollegan Jörgen Mörk, Trafikverket, med en genomgång av det samverkansprojekt som genomförts i Ängelholm. Projektet var i stora delar framgångsrikt, och de viktigaste lärdomarna inför framtiden som Jörgen delade med sig var att de många aktörerna som är involverade i att driva en bytespunkt (vare sig tåg- eller busstation) måste samverka för att skapa en övergripande helhetsyn kring drift och förvaltning, som bland annat måste ge tydliga gränser för vem som ansvarar för vad. Emma Morin från Skånetrafiken tog över, och pratade om den kombinerade resan i kollektivtrafiken. Hon tipsade också om Skånetrafikens Hållplatshandbok som kan vara ett stöd i hållplatsutformning. Lars Foberg från resenärsforum avslutade med att ge en bild av vad som inte får hända när en resenär ska byta trafikslag under sin resa. Ta del av alla presentationer under dagen på Workshopesdelen Efter två informativa timmar inleddes så själva workshopen. Den första uppgiften för alla deltagarna var att i grupp tillsammans diskutera kvaliteter hos en ideal bytespunkt, en framtida superduperbytespunkt. Deltagarna kom fram till att den ska vara en del av staden, inte en omväg, tillgänglig, snabb, enkel, funktionell, mötesplats, välkomnande, trygg, informativ. Med orden Människan i fokus!, Samverkan!, Visionärt! i huvudet börja arbetet med att få fram lite mer detaljerade idéer kring vad som utgör en optimal bytespunkt. Genom att besvara frågan Vad är förutsättningarna för att skapa den bästa bytesplatsen? arbetades en analys fram i en mindmap, där deltagarna arbetade sig från förutsättning mot bakomliggande förutsättning, såväl positiva som negativa. För att göra materialet mer överskådligt har vi valt att sätta i de olika förutsättningarna

4 i några övergripande kategorier: Människan i fokus: resenärens behov och upplevelse, tilläggsutbud i koppling till resan Samverkan: drift och förvaltning, det som resenären inte ska märka av Basservice: biljetter, parkering, resan i sig Det sammanställda materialet finns i tabellen nästa sida. Med utgångspunkt i den analys som gjorts i mindmapformat skapade nu alla grupper illustrationer av sin optimala bytespunkt. Fyra grupper ritade bilder av en bytespunkt som en del av en stadskärna i ett landskap, tre grupper fokuserade på bytespunkten som en utvecklad stationsbyggnad. Det är två olika, men lika viktiga nivåer, att ha i åtanke vid planeringen av en bytespunkt. Några nya tjänster och funktioner tillkom i bilderna, och dessa har också infogats i tabellen ovan. Den genomgående trenden i alla grupper är att den bästa bytespunkten, åtminstone för de större orterna, erbjuder en flora av tjänster, helt enkelt allt en människa kan behöva i sin vardag från mat och träning till dagis, underhållning och tandläkare. Basservicen ska självklart finnas och fungera väl. Alla grupper hade tankar kring hur informationen kan förbättras, där flera arbetsgrupper föreslog mera mänsklig kontakt ledsagare, stationschefer m.fl. som kan assistera de resande som behöver. En grupp försökte i sin bild att få med bytespunkter av alla storlekar, från busstolpen på landsvägen där tjänsteutbudet av förklarliga skäl är mycket begränsat (kanske en badtunna för varma sommardagar?). Utökad information kan till och med på minsta bytespunkt ges genom mobiltelefonen. Ju större bytespunkt, desto mer utvecklad, med påkoppling av cykelparkering, bilparkering, toalett och café eller kiosk i steg upp till den stora tågstationen med anslutade busstrafik. Viktigt för är att vägen in till bytespunkten är mycket enkel för gående och cyklister, men mera komplicerad för bilar. Två grupper fokuserade på att placera sin bytespunkt/-er i ett stadsplaneringssammanhang, med tät bostadsbebyggelse nära inpå en bytespunkt i en mindre Workshopprocess Vad kännetecknar en bra bytespunkt? Vilka är förutsättningarna för att skapa den? Hur kan den vidareutvecklas. Hur ser den bästa bytespunkten ut? Vad ska göras för att det ska bli möjligt? Underlag till arbetsgruppen att arbeta vidare med Illustrationer av bra bytespunkter som de olika grupperna gjorde.

5 Tabell 1. Sammanställning över det som kom fram ut workshopens andra steg, vilka förutsättnignar finns och hur de kan utvecklas. Människan i fokus Förutsättning Vidareutveckling Kommentar Mötesplats Människan/resenären Jobba bort (mentala barriärer) Service/Tilläggstjänster kopplade till stationer Funktionsblandning! Likriktning av bytespunkters utseende och design Tillgänglighet/ information Underhållning Turism/Pendlings-underlättande vid ankomstort Mötesplats Underlätta vardagsliv Basservice Socialt rum: Koppling till stads- och gaturummet, Positiva sinnesintryck Barnvänlig miljö, Trygghet, Rolig Stationen som entré och väg ut På vägen Samhällsservice/-verksamheter: Dagis med drop-off och bussavdelningar, Ungdomsgård Lekplats, Bibliotek Tjänster/konsum-ion: Cykelservice, Post, Tvätt, Frisör, Tandläkare, Vårdcentral, Jourlivs, Kiosk, Café, Restaurang, Take away, Matservice, Vandrarhem/hotell, Turism med turistbussar, Kartservice, Gym, Affärsstråk m exklusiva butiker, Arbets- o mötesrum, Internet o eluttag, Kontor, Bostäder Igenkännande Lysdioder som är gps-styrda kopplad till din mobil som för dig snabbast genom ditt byte. Scen, Apberg, Djurpark, Vattenlek, Bio, Teater Skånecykel betalt via Jojokortet Speeddating, Dansskola Matservice: beställ på nätet. Hämta upp vid hembytespunkt. Ersätt begreppet bytespunkt - Platsspecifika behov - Japansk trädgård Funktionsblandning kräver planringsmässiga hänsyn: skyddsavstånd integrering av bytespunkt i stadsbild flexibelt och varaktigt! Tar dig precis dit du ska! A la flygplats Trådlöst Förutsättning Vidareutveckling Kommentar Information (också på andra ställen) Alla basfunktioner ska finnas och fungera Mänsklig faktor: Stationschef God bemanning Enkelhet vad gäller basservice Sammanhållande biljettservice Fordonstjänster Transportslag Bagagehjälp Restaurangvagn Väntrum Tillgänglighet Individanpassad information Lättillgänglig realtidsinformation Tydliga informationsskyltar (kommit till) Målgruppsanpassad info = förberett byte Lysdioder Personlig information Ledsagning Smidighet, närhet, flexibelt, logiskt - Hyrcyklar &/el lånecyklar - Segways och elcyklar - Bilpool - Lättillgänglig parkering - Fotgängare - Spårtaxi - Båt? Samlokalisering av transportslag Rullband Information Sittplatser Översikt över resmöjligheter Cykelbanor inkommande via gröna stråk Självklar! Personligt bemötande! Bekräftelse, trygghet - Reparation - Parkering nära plattform, säker Cykel-p i samma nivå som tågspår - Hämta/lämna - Valet parking - Vatten Samverkan Förutsättning Vidareutveckling Kommentar Ägandestruktur Planarbete Bytespunktens platsanpassning Tydligt ansvar (delat ansvar = inget ansvar) Övergripande kommunal planering som tar hänsyn till övriga punkter i tabellen Många olika funktioner, roller och storlekar Konkurrensneutralt Samarbete

6 ort samt kopplingar till arbetsplatser och industriområden. En grupp valde ut Burlöv som en case study, och tittade där också på att separera gods och persontrafik. Efter att ha redovisat tankarna kring sina bytespunkter avslutades dagen med att arbetsgruppen bakom projektet Utvecklade förutsättningar för intermodala transporter berättade lite om vad de kan erbjuda workshopens deltagare, för att sedan inbjuda alla deltagare till att skriva ner vad de tycker behöver göras nu, snart eller sedan för att utveckla bytespunkter och underlätta resor med byten. Dessa kommer att ligga som grund för projektets framtida planering. Tips om pågående arbete Stationshandbok FUD-värdering Attraktiva och innovativa bytespunkter, Vinnova. Kollektivtrafiken i den kommunala planeringen. FOU, SKL, KTH, Vinnova. BRT/TOD Transsit oriented development. FOU, KTH. EU-Cost BMLS (Buses with high level of service) Vinnova cykelprojekt WSP samordnar Del i fördubblingsprojektet Världsutsällningen Karlstad med demoprojekt för attraktiv kollektivtrafik. Försök med tvåvånings cykelparkering på stationer. Utprovning av extrafaciliteter: pumpar, vatten, service. Strukturbilds flerkärnighetsrapport. Hur man kopplar attraktiva bytespunkter till det regionala perspektivet Målbilder (IBU Öresund) Gehl-rapporten inom IBU/Strukturbild Forskningsprojekt angående detaljer i H+ Deltagande På workshopen deltog 52 personer, fördelade på 31 män och 21 kvinnor. 11 kommuner var representerade. Utvärderingen visade på att de flesta var nöjda med arrangemanget. Speciellt bra var det att olika kompetenser fanns i alla grupper visade utvärderingen. Resultat Resultaten från referensgruppsmötet, workshopen och telefonsamtal med olika nyckaktörer visar att det finns ett stort intresse för stationsutveckling och för att stärka buss och tågstationernas roll i orters utveckling. Att alla parter, exempelvis kommuner, Skånetrafiken, Trafikverket enskilt verkar för att stärka bytesfunktionen och med det också den hållbara resan är viktigt, men det finns även ett behov at bättre samverkan. Det finns därför ett behov för detta projekt. Med utgångspunkt från genomförda dialoger kommer arbetsgruppen att skriva en bruttolista över prioriterade områden som kommer att resultera i en projektplan för Deltagande kommuner på workshopen: Burlöv Eslöv Helsingborg Hässleholm Lomma Lund Malmö Sjöbo Svedala Vellinge Betyg på de inledande presentationerna Betyg på workshopsdelen

7 Tabell 1. Sammanställning över det som kom fram ut workshopens andra steg, vilka förutsättningar som finns och hur de kan utvecklas. Att göra! Vem ska vara ansvarig vilka aktörer bör delta När Utse en huvudansvarig som tar helhetssynen I samverkan ut se en De som idag delar ansvar Nu huvudansvarig Fler funktioner för Jojo/smartcard Integrera trafikinfo trafikslagsövergripande Lättare att få individualiserad info Varumärkesneutrala tjänster Handbok för bytespunkter. Igenkänning viktigt Central gemensam service. Ett telefonnummer Seminarium med förvaltare HMSkåne stationsförvaltare + övriga intresserade Nu/snart Resande som aktivtet. Livsstilstänkande Utformning - pilot. Liten, mellan stor station HMskåne kommuner Lobbying Varför hamnar cyklar i B-lägen och bilar i A-läge kommuner, trafikverket Fokus på Tema bytespunkter, dvs bara cykel Demoprojekt Skulle du vilja ha ditt barn på ett dagis nära stationsområdet? Trafikverket, Skånetrafiken Nu Samverkansformer kring stationer Jernhusen, Service Nu Trafikinformation. Samverkan, en funktionell trafik trafikverket kommuner, skånetrafiken, resenärer Nu Utvärderign av vad avreglerade marknaden har kostat Regeringen SJ, Trafikverket mm Nu Gemensamt hyrcykelsystem till alla kommuner Region Skåne Region Skåne, kommunerna Nu Öppnare fasader på stationshusen Jernhusen Kommunerna Nu Pilotprojekt. Valletparking + mat ICA, statoil, shell Snart Romantisk konst och ljus. Ex en helt rosa station. Ljusinstallationer Trafikverket konstfack, hässleholms kommun Nu Kvalietsuppföljning av intermodalitet/hela resan Resenärsforum, Trafikverket m fl bytet - personalutbildning Testare av bytespunkt Jämförbarhet över landet Skapa samverkan Identifiera nivåer mötesplatser fokusgrupper med invånare. Fokuserad medborgardialog. Öppen frågeställning per nivå. stadsplanearkitekter, Lomma Workshops Möjlighet till kollektiva alternativ. Närtransporter Klassificera och standard bytespunkter Hur planerar vi för attraktiva bytespunkter i den fysiska planeringen. Som flrtsättning på Länsstyrelsens stationsnära läge Skåntrafiken, Trafikverket, Region Skåne Skåntrafiken, Trafikverket, Region Skåne alla Länsstyrelen Länsstyrelen + 33 kommuner Samråd för stationsgrupper Trafikverket Alla stationsgruper. Resenärsrepresentant Bättre resegaranti med fokus på systemet. Som konkurrensmedel Någon ansvarig för vad som får finnas på stationerna tex när det gäller reklam, jobbiga försäljare mm Första steget sedan

8 Vad ska prioriteras i arbetet för mer attraktiva, effektiva och tillgängliga bytespunkter och hur ska samverkan skapas? Om dessa frågor handlade den workshop som Hållbar Mobilitet Skåne och Trafikverket arrangerade den 27 mars Projektet Utökade förutsättningar för intermodala persontransporter är ett delprojekt inom Tillhåll 1 ( Tillgänglighet för ett Livskraftigt och Långsiktigt HÅLLbart Skåne-Blekinge steg 1). Projektet delfinansierat av Europeiska regionala utvecklingsfonden.