VERKSAMHETS- BERÄTTELSE

Transkript

1 VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2010 Samrehabnämnden 1

2 Samrehabnämnden Brukar/medborgarperspektiv Grunduppdrag Samrehabnämnden ska bedriva rehabilitering och habilitering avseende arbetsterapi, sjukgymnastik och hjälpmedel för den som drabbats av skada eller sjukdom. Nämnden ska medverka i funktionsuppehållande, förebyggande och hälsofrämjande arbete. Verksamheten ska rikta sig till invånare i Mark och Svenljunga men även till andra kommuners invånare utifrån avtal om fritt vårdval. Uppföljning av uppdrag Begreppet hälsa är stort och omfattar mycket mer än det som hälso- och sjukvård i allmänhet och rehabilitering i synnerhet kan bidra med. Samrehab har för sitt uppdrag avgränsat och definierat hälsovinst som dels ett mått på den enskildes egen upplevda hälsa före och efter en rehabiliteringsinsats (hälso-vas) och dels som ett mått på resultatet av insatsen ur ett funktions- och aktivitetsperspektiv, i relation till ett för patient och behandlare gemensamt mål (måluppfyllelse). Verksamheten har följande kvalitetsindikatorer: Grad av måluppfyllelse, hälsovinst Andel patienter som är nöjda med rehabiliteringsinsatsen Andel patienter som upplever ett gott bemötande Andel patienter som upplever en god tillgänglighet Tidsmått på tillgänglighet 2010 års uppföljning av uppdrag med hjälp av kvalitetsindikatorer visar att Samrehab i hög grad medverkar till hälsovinster för den enskilde. En genomsnittlig måluppfyllelse på 84 % och att 79 % av patienterna har skattat ett förbättrat hälsotillstånd efter rehabiliteringsinsatsen måste ses som ett gott resultat. En ökning från 813 till 918 patientskattningar visar på att det målinriktade arbetssättet har implementerats och fungerar tillfredsställande. Patientenkätens resultat visar på en fortsatt hög och stabil nivå vad gäller andel patienter som är nöjda med rehabiliteringsinsatsen, upplever ett gott bemötande och en god tillgänglighet jämfört med För att Samrehabs rehabiliteringsinsatser även fortsättningsvis ska medverka till hälsovinster för den enskilde på ett effektivt sätt krävs fortsatt fokus på och vidareutveckling av det målinriktade arbetssättet samt kontinuerlig anpassning till omvärldens och huvudmännens förutsättningar. Serviceåtaganden Vi åtar oss: Att tillsammans med Dig sätta mål för din rehabilitering och göra en plan för hur målen ska nås Att samverka med andra och vara en lots i rehabiliteringsprocessen där det behövs för att din rehabilitering ska bli så bra som möjligt Att ge Dig de verktyg och den information om hälsosamband som Du behöver för att själv kunna påverka din funktion och aktivitetsförmåga 2

3 Uppföljning av serviceåtaganden Samrehabnämndens serviceåtaganden har uppfyllts Årets journalgranskning och patientenkät visar på ett stabilt och förbättrat resultat. Den största förbättringen visas i journalgranskningen. Där framkommer det i 64 av 90 journaler att patienten har fått information om hälsosamband. Motsvarande siffra 2009 var 26 av 90 journaler. Även vad gäller frågeställningarna om det finns mål satta tillsammans med patienten och en plan för hur målen ska nås ses förbättringar i årets journalgranskning. Patientenkäten visar återigen på en hög svarsfrekvens, 81 % och att hela 97 % av patienterna upplever ett gott bemötande års utvärdering visar att Samrehab håller en kvalitativt hög nivå. Positiva resultat på delaktighet, målsättning och hälsosamband är ett resultat av att kvalitetsutvecklingsarbete har prioriterats, utvärderats och genomsyrat verksamheten under flera år. Det är fortsatt mycket viktigt att utifrån olika förutsättningar i verksamheten och genom kontinuerliga anpassningar vidareutveckla rutiner och arbetssätt. Detta möjliggör en fortsatt hög kvalitativ nivå i linje med Samrehabs syn på hälsosamband: tron på att människan själv kan påverka sin egen hälsa, få bättre livskvalitet, självförtroende och större frihet genom att vara aktiv. Verksamhetsperspektiv - Händelser under året Ett nytt hjälpmedelsavtal trädde i kraft mellan Västra Götalandsregionen, Västra Götalands 49 kommuner och Område hjälpmedel. Implementeringen medförde en kraftigt försämrad leveranssäkerhet av personliga hjälpmedel. För förskrivarna innebar det nya avtalet stora påfrestningar på arbetsmiljön. Tack vare förskrivarnas kreativitet, flexibilitet och tillfälliga lösningar har ingen patient kommit till skada under implementeringen. Avtalet har visat sig ge kunderna kraftigt ökade kostnader för hjälpmedel. För Samrehabs del har det inneburit ett underskott på ca 2 mkr för Avtalstolkning om bland annat vite pågår mellan parterna. Under året har en samlad satsning genomförts för att utveckla rehabiliteringskedjan för strokepatienter. Träffpunkt Stroke är en positiv satsning på patientutbildning tillsammans med närstående. Resursteam stroke, dvs. ett specialiserat bedömningsteam som bedömer alla nyinsjuknade patienter, har startat upp under senare delen av året för att säkerställa en hög och jämn kvalitet i vårdkedjan och bättre möta patientens behov. En enkät har genomförts under december 2010 för att utvärdera och vidareutveckla rehabiliteringen av strokepatienter. Omstruktureringsarbete inom SÄS har inneburit minskade vårdplatser på SÄS Skene. Trots minskade vårdplatser har behovet av rehabilitering ökat. Detta beror på att nya riktlinjer för medicinpatienter införts samt att andelen 3

4 rehabiliteringskrävande patienter har ökat. Exempel är medelsvår stroke och ortopediska plastiker. Korta vårdtider inom slutenvården ger hög omsättning av patienter. Trenden med ökat antal nybesök och ökad efterfrågan på korttidsboende och kvalificerad rehabilitering i hemmet håller i sig. Personalperspektiv Strategiskt mål - Hållbar personalförsörjning Mål jan-aug Prognos helår 1 Framgångsfaktor Flexibla arbetstider med rätt till heltid och möjlighet till deltid a. Andel nyanställda som kan få önskad sysselsättningsgrad 100% 100% 100% 100% b. Andel tillsvidareanställda som kan få begäran om ändrad sysselsättningsgrad tillgodosedd 100% 100% 100% 100% 2 Framgångsfaktor Friska medarbetare Sjukfrånvaro (mål för hela kommunen: <4 procent) <4% 2,50% 2,80% 2,20% 3 Framgångsfaktor Systematisk kompetensutveckling Andel tillsvidareanställda som har en plan för sin kompetensutveckling 100% 100% 100% 100% Kommentarer Sysselsättningsgrader Samtliga medarbetare erbjuds arbeta önskad tjänstgöringsgrad Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har successivt minskat från 5,80% 2007 till 2,20% 2010 Kompetensutvecklingsplaner Samtliga medarbetare har en individuell kompetensutvecklingsplan Personalomsättningen har under året varit betydande, ca 20 %. Detta har orsakat vakanser i verksamheten, vilket inneburit perioder av minskad tillgänglighet på rehabilitering. Medarbetarna som nyrekryterats har begränsad yrkeserfarenhet vilket medför ett påtagligt kompetenstapp. Ett omfattande introduktions- och kompetensutvecklingsarbete har krävts under året har 6 medarbetare gått i pension och som ett led i anpassning till budgetram har dessa tjänster ej tillsatts. Även Samrehabs ledning har under året minskat och ansvarsområden har setts över

5 Samtliga medarbetare erbjuds arbeta önskad tid och samtliga medarbetare har en plan för sin kompetensutveckling. Sjukfrånvaron har minskat från 2,9 % 2009 till 2,2 % 2010 och uppfyller med god marginal Marks kommuns mål att sjukfrånvaron ska uppgå till högst 4 %. Långtidsfrånvaron har minskat från 42,6 % 2009 till 19,1 % Ekonomiperspektiv Fördelning på intäkter och kostnader Verksamhetsår 2010 Skillnad utfall/ Budget- prognos avvikels okt e Belopp i tusental kr (tkr) budget Intäkter Personalkostnader Hjälpmedelskostnader Övriga kostnader Avskrivningar Intern ränta Nettokostnader jämfört med budget Nytt hjälpmedelsavtal trädde i kraft och har medfört kraftigt ökade kostnader för hjälpmedel, 2 mkr mer än budgeterat, trots stabilt antal förskrivningar. Övriga verksamheter visar ett överskott på 500 tkr jämfört med föregående år 2009 gjorde hjälpmedelsverksamheten ett underskott på ca 500 tkr vilket kompenserades av ett överskott på 1 mkr för personalkostnader och intäkter. Jämfört med 2009 kostar Samrehabs verksamhet drygt 2 mkr mer 2010, vilket är samma summa som hjälpmedelskostnaderna har ökat med under året. et 2010 jämfört med uppföljningar under året Redan under våren informerades huvudmännen och dess ekonomer om ett förväntat underskott på hjälpmedel vid årets slut på ca 1,5 mkr. Kostnaderna har stigit ännu mer framförallt under årets sista tertial. Jämförelser med andra kommuner Tendensen att kostnaderna för hjälpmedel har ökat med % med det nya hjälpmedelsavtalet ses i hela Västra Götaland. Nytt hjälpmedelsavtal trädde i kraft och har medfört kraftigt ökade kostnader för hjälpmedel, 2 mkr mer än budgeterat, trots stabilt antal förskrivningar. Övriga verksamheter visar ett överskott på 500 tkr. Redan under våren informerades huvudmännen och dess ekonomer om ett förväntat underskott på hjälpmedel vid årets slut på ca 1,5 mkr. Kostnaderna har stigit ännu mer framförallt under årets sista tertial. Tendensen att kostnaderna för hjälpmedel har ökat med %, trots stabilt antal förskrivna hjälpmedel, ses i hela Västra Götaland med det nya avtalet. Framtiden Förändringar i omvärlden och huvudmännens förutsättningar påverkar ständigt Samrehab och kontinuerlig anpassning och utveckling krävs av verksamheten. För att fortsatt bedriva rehabilitering av högsta kvalitet följer Samrehab under 2011 utvecklingen och beslut vad gäller SÄS Skene, Vårdval rehabilitering, uppföljning av hjälpmedelsavtalet samt lagen om valfrihet (LoV). 5

6 När den nya Närvårdsorganisationen startar under våren 2011 är det Samrehabs intention att fortsättningsvis vara en aktiv part i olika samverkansforum och projekt. På uppdrag av ReKo Sjuhärad har en kartläggning av rehabiliterande insatser till psykiskt funktionshindrade genomförts som visar att rehabiliteringsinsatserna till psykiskt funktionshindrade inte tillgodoses i Sjuhäradsområdet. Förbättringsområden som rekommenderas är lokalt vårdprogram, personalöversyn, samverkan och kompetenshöjning. Under 2011 kommer Närvården hantera ett gemensamt ställningstagande av förbättringsåtgärder till målgruppen. Med anledning av att befintligt journalsystem Journal III har en föråldrad teknik och inte följer riktlinjer för Patientdatalagen kommer verksamheten att uppgradera journalsystemet under Målet är ett IT-stöd som uppfyller lagkrav, krav för rättsäkerhet, krav på god dokumentation och följer ITutvecklingen. Nya riktlinjer, ökade behov av och ökad efterfrågan på rehabilitering kräver ett aktivt prioriteringsarbete på alla nivåer. Nya patient- och diagnosgrupper kan med befintlig budget inte tillkomma utan att något väljs bort. 6

7 Uppföljning av uppdrag Huvudverksamhet: Rehabilitering Grunduppdrag Samrehabnämnden ska bedriva rehabilitering och habilitering avseende arbetsterapi, sjukgymnastik och hjälpmedel för den som drabbats av skada eller sjukdom. Nämnden ska medverka i funktionsuppehållande, förebyggande och hälsofrämjande arbete. Verksamheten ska rikta sig till invånare i Mark och Svenljunga men även till andra kommuners invånare utifrån avtal om fritt vårdval. 1. Uppföljning Mål jan-aug Prognos helår 1.1 Framgångsfaktor Hälsovinster Genomsnittlig måluppfyllelse för patienter efter rehabiliteringsinsats (procent) Andel patienter som upplever ett förbättrat allmänt hälsotillstånd efter rehabiliteringsinsatsen (procent) Framgångsfaktor God tillgänglighet Indikator/Nyckeltal Andel patienter som får en behovsbedömning inom 1 vecka (procent) Framgångsfaktor Nöjda Brukare Indikator/Nyckeltal NöjdBrukareIndex (maxvärde är 100) X X 97 * Kommentarer *) Resultat av patientenkät 2010, Andel patienter som är nöjda med bemötande. Nämnden för samrehab Verksamhetsmått Antal besökskontakter för hemrehabilitering ordinärt boende särskilt boende korttidsboende gruppbesök varav nybesök