Titelsida. Maria Idebrant, Sofia Kemi, Marianne Söderholm Svanberg, Magnus Svartvall och Sofie Svensson, Bibliotek och användare, grupp 11.

Transkript

1 Titelsida 1/14

2 Innehållsförteckning 2/14

3 Inledning Vår användargrupp Vi har valt att göra en användarstudie kring grundskolelärares yrkesrelaterade informationsanvändning. Studien är kvalitativ och baseras på tolkningar av intervjuer med fem grundskolelärare. Samtliga respondenter arbetar i den kommunala grundskolan med elever i de lägre årskurserna. De har varierande utbildningsbakgrund - lågstadielärar-, grundskolelärar- eller specialpedagogutbildning - och olika lång erfarenhet av läraryrket. Några av respondenterna har dessutom parallellt läst eller håller på att läsa andra kurser inom yrket, till exempel grupphandledarutbildning. Deras arbetsmiljö skiljer sig åt avseende skolornas storlek och upptagningsområde. Det bör nämnas att en av respondenterna arbetar som specialpedagog, vilket gör att hon i större utsträckning än en vanlig klasslärare arbetar mycket gentemot kollegor och med elever via sina kollegor. Vi har resonerat som så att hennes deltagande möjliggörs av att användarstudien fokuserar på respondenternas egna yrkesrelaterade informationshantering och inte deras informationshantering sett ur undervisningssynpunkt. Grundskolelärare är intressanta att studera då det är en användargrupp som är vanligt förekommande på både folk- och skolbibliotek. I dagens samhälle är också informationshantering (informationssökning och källkritik) en viktig kompetens, så viktig att den kallats "den fjärde basfärdigheten" (Enochsson 2007, s. 11). Samtidigt är detta en färdighet som lärare har svårt att förmedla vidare till sina elever. Några av skälen till detta kan vara att den digitala utvecklingen har lett till att villkoren för informationshantering och kommunikation ser helt annorlunda ut idag än tidigare, men att de äldre generationerna har svårt att förhålla sig till dessa och fortfarande har kvar ett förhållningssätt till information och kommunikation som är anpassat till tiden innan den digitala explosionen. Det är inte bara lärarnas egen okunskap och osäkerhet, utan också deras övertro på att eleverna behärskar allt som har med datorer att göra, som försvårar förmedlingen av informationskompetens till eleverna. (ibid., s. 13f, 29) Lärare som yrkesgrupp och deras informationsanvändning är också tidigare studerad, vilket vi återkommer till i forskningsöversikten nedan. Tillvägagångssätt för arbetet Case skriver att man kan se begreppet information som en primitiv term, så grundläggande att den inte behöver bli fullständigt beskriven (Case 2007, s. 62). Vi har valt att utgå från detta sätt att se på begreppet och har därmed inte levererat någon färdig definition av begreppet information till de personer som vi har intervjuat. På så sätt upplever vi att intervjuerna mer har skett på respondenternas villkor. Intervjumallen Under intervjuerna utgick vi från följande frågor: Vilken form av information använder du mest i ditt yrke? Hur får du tag i den informationen? Vilket slags information behöver du för att kunna planera och utföra ditt arbete med tanke på klassrumsundervisningen? 3/14

4 Hur får du tag i den informationen? Vilket slags information behöver du för att kunna utföra ditt arbete i kontakten med föräldrar? Hur får du tag i den informationen? Vilket slags information behöver du i din roll som kollega och arbetskamrat? Hur får du tag i den informationen? Beskriv någon/några situationer när du känt behov av information (t ex inför undervisning, vid fråga från föräldrar eller elever, vid någon specifik elevsituation, konflikt eller liknande?) Vilka informationsresurser finns på din skola? Har du tillgång till ett skolbibliotek? Vilka andra informationskällor känner du till som du skulle kunna använda? Vilka svårigheter upplever du när du söker information? Fungerar biblioteket som en resurs vid ditt informationssökande? Finns det något som skulle kunna ändras/förbättras när det gäller din informationsförsörjning? Upplever du ett behov av en möjlighet till vidareutbildning i informationssökning? Forskningsöversikt I magisteruppsatsen Grundskollärares informationsbehov och informationsförsörjning. En intervjuundersökning ur ett rollperspektiv av Petra Nilsson (2003), har författaren undersökt den aktuella yrkesgruppen utifrån olika roller, till exempel som pedagog, kollega och student, och funnit att informationsbehovet varierar beroende på vilken av rollerna man beaktar. I rollen som pedagog är arbetsuppgifterna undervisning och planering av undervisning, som kollega utför lärarna många olika arbetsuppgifter, deltar på möten med mera och i studentrollen är kompetensutveckling den viktigaste uppgiften. En av modellerna för informationssökning som beskrivs i Case (2007, s ) är Leckie, Pettigrew och Sylvains modell för professionellas informationssökning. Den visar en arbetsrelaterad process där viktiga variabler bland annat är hur välbekanta informationskällorna är, om tidigare sökningar gett goda resultat samt hur lättillgängliga källorna är. Denna modell skulle man kunna applicera på vår användargrupp. Burman och Ekman Isaksson hänvisar i sin kandidatuppsats till Robertsson Hörbergs avhandling, Lärares kunskapsuttnyttjande i praktiken, som lyfter fram att lärares informationsbehov varierar men att alla prioriterar information som rör det vardagliga arbetet. Först när ett behov uppstår söks information och den ska vara praktisk och användbar i verksamheten (Burman & Ekman Isaksson 2010, s.12). Intervjuerna Presentation av respondenterna Margareta är 60 år, kvinna och arbetar sedan drygt 30 år på en kommunal skola i Mellansverige. 4/14

5 Skolan ligger i ett område som brukar beskrivas som ett "problemområde", där de socioekonomiska förhållandena är sämre. Större delen av eleverna på skolan har annan bakgrund än den svenska. Margareta gick lärarutbildningen i början av 70-talet. Hon är utbildad speciallärare och specialpedagog och har också grupphandledarutbildning och processledarutbildning. Hon har fortbildning inom matematik, svenska och svenska som andraspråk. Margareta arbetar som specialpedagog med barn i förskoleklasser upp till årskurs 6. Linda är en 39-årig 1-7 sv/so-lärare som jobbar med de yngre barnen på en liten F-6 skola med totalt 74 elever. Skolan är drygt 100 år gammal och ligger relativt centralt men har karaktär av byskola. Klasserna är åldersblandade och personalen består av förskollärare, fritidspedagoger och lärare, totalt 10 st. Linda har jobbat på skolan i drygt 10 år och har daglig kontakt med elever och kollegor och personalen känner alla elever vid namn och känner i många fall även till elevernas föräldrar och bakgrund. Rektorn är inte stationerad på skolan och kontakt med honom sker via e- post och regelbundna möten. Maj är i femtioårsåldern och har en grundskollärarutbildning och en Montessori-lärarutbildning. All Montessoriundervisning i kommunen är centrerad till den skola som Maj jobbar på. Sedan talet har Montessoriverksamheten expanderat från en dagisgrupp till ca 200 elever på alla nivåer mellan dagis till högstadium. Maj återkomma ofta till att hon och hennes kollegor känner sig som pionjärer och att de verkligen brinner för sin sak. Maj anser också att det krävs en god allmänbildning och en väl utvecklad nyfikenhet för att man skall fungera som en bra Montessorilärare. Linus är 33 år och utexaminerades som grundskollärare Sedan dess har han haft flera olika vikariat. Han arbetar på en kommunal skola i ett medelklassområde i en av Sveriges största städer. Anna är en 45-årig lågstadielärare som för närvarande arbetar på 65% i en tredjeklass, och som brukar arbeta med elever i ettan till och med trean. Hon undervisar i alla ämnen utom engelska, slöjd och idrott. Anna arbetar på en kommunal F-6 skola där även två fritidshemsavdelningar är integrerade. Hon har, med några avbrott, arbetat på skolan i tjugo år sedan hon tog sin lärarexamen Utöver lärarutbildningen har hon även läst enstaka kurser i till exempel handledarskap och socioemotionella störningar, och håller för tillfället på med en speciallärarutbildning vid sidan av sitt arbete. 5/14

6 Vilka behov, vanor och sätt att använda information kan identifieras hos användargruppen? När man ser till respondenternas informationsanvändning kan man dela upp den i tre delar: information som behövs för undervisningen, information som behövs som kollega och information som rör barnen men som inte är direkt kopplad till undervisningen (till exempel information om hemsituation eller sjukdom). Att just dessa tre delar är tydliga kan bero på hur frågorna utformats. Det är dock praktiskt att utgå från dessa för att jämföra intervjusvaren med varandra. Dessa tre grupper kan också jämföras med hur Nilsson undersökt användargruppen, då hon sett på yrkesgruppen utifrån olika roller. Om vi jämför grupperna med de roller Nilsson tar upp i sin uppsats kan vi konstatera att det handlar om rollen som pedagog, som kollega och som elevvårdare. (2003, s. 70) Behov, vanor och sätt att använda i rollen som pedagog Margareta, som arbetar som specialpedagog, nämner att hon ofta använder sig av skönlitteratur för barn som på olika sätt tar upp känsliga och svåra ämnen som död, krig, mobbing, separationer, rädslor och liknande när hon arbetar med eleverna. Utöver det upplever hon sällan att hon behöver söka någon särskild information inför undervisningen. Hon håller sig dock uppdaterad inom forskning och nya rön som rör hennes yrke, främst genom böcker och tidskrifter, men även genom att besöka universitets hemsidor, webbplatser som Skolporten ( och Svenska föreningen för psykisk hälsa ( och genom att prenumerera på olika nyhetsbrev. Även Linus uttrycker att han är relativt säker på sina faktakunskaper, men att han gärna eftersöker nya pedagogiska metoder. Till skillnad från Margareta och Linus upplever Linda och Anna att de behöver söka information inför undervisningen. Linda och Anna använder båda främst av böcker, både läroböcker och andra böcker, samt internet för att göra detta. Båda använder sig också av biblioteket, i Lindas fall bokbussen med dess barnbibliotekarie och i Annas fall skolbiblioteket och folkbiblioteket. Anna uppger också att hon då och då använder sig av kontakter utifrån för att variera de traditionella lektionerna med exempelvis studiebesök. För att ordna dessa kontaktar hon till exempel räddningstjänst eller museum. Maj skiljer sig lite från de övriga då hon som Montessori-lärare har en annorlunda syn på undervisningen. Hon anser att Montessori-lärarens främsta mål inte är att förmedla information utan att istället skapa en miljö där eleverna fungerar självinstruerande. I och med att den enskilde elevens behov styr den information som han eller hon behöver så är den information som läraren behöver relativ till detta. Detta innebär till exempel att de inte använder klassuppsättningar av läroböcker som alla ska läsa, utan istället måste läraren skaffa fram sådant undervisningsmaterial som fångar elevernas intresse. För att läraren skall kunna göra det så krävs dels en kunskap om de grundläggande verktyg som all Monterssori-undervisning bygger på men läraren måste också göra observationer av varje enskild elev för att kunna kartlägga elevens informationsbehov. Genom att samla in information utifrån så kan läraren ladda de grundläggande verktygen så att de ständigt är aktuella. Några av lärarna uppger att de upplever svårigheter när de använder internet för sin informationssökning. Linda upplever att hon inte är så bra på att söka information på internet som hon borde, och att hon tycker att eleverna är duktigare än hon själv. Enligt Enochsson (2007, s. 29) är inte detta 6/14

7 ovanligt och hon menar att lärare felaktigt drar slutsatsen att elever är duktiga på att leta information eftersom de så självsäkert hanterar datorer och vissa program. Anna säger att hon främst använder sidor som hon redan känner till, till exempel Lektion.se ( och SVT Play ( Däremot tycker hon att det är svårt att söka via sökmotor, en av svårigheterna hon upplever är att välja sökord. En svårighet vid informationssökning som både Linus och Anna nämner är att de tycker att det är svårt att sålla ut vad barnen har nytta av, så att det blir rätt nivå. Jag kan stå och prata i en evighet om hur Antarktis är uppbyggt geologiskt, de behöver höra att det är kallt och att det är där pingvinerna bor. Men inga isbjörnar", säger Linus. Behov, vanor och sätt att använda information i rollen som kollega I rollen som kollega hanterar lärarna mycket kommunikativ information, genom möten, direkta samtal såväl som via telefonsamtal och mejl. Både Linda och Anna påpekar att det kommer mycket information via mejlen och att de förväntas läsa den ofta. Anna läser sin varje dag. På vissa av skolorna finns även en whiteboard i lärarrummet för kontakt personalen emellan. Mycket av informationen som lärarna utbyter med sina kollegor rör eleverna eller aktuella projekt, men Margareta nämner att de också utbyter tips om till exempelvis föreläsningar eller litteratur. Linus ger exempel på att han behöver information från sina kollegor om de klasser han ska undervisa för att få veta klassens dynamik, om de är bråkiga eller liknande. Margareta håller i möten och studiecirklar för sina kollegor, och använder sig då ofta av utdrag ur böcker, artiklar i tidskrifter och forskningsrapporter som underlag. Behov, vanor och sätt att använda information i rollen som elevvårdare När det uppstår konflikter mellan elever eller när elever inte når målen, är exempel som Linda ger på situationer då hon behöver mer information om eleverna. I sådana situationer är både föräldrar och kollegor viktiga informationskällor. Även Anna påpekar att det är bra att kunna vända sig till föräldrar och kollegor när ens egen kunskap om eleven inte räcker till för att hjälpa den på bästa sätt. Problem kring eleverna löses oftast genom kontakt med föräldrarna, antingen enbart via telefon eller mejl, men ibland vid ett möte kring problemet med stödteam eller rektor. Anna säger att detta oftast räcker, men att det ibland måste till vidare åtgärder, till exempel kontakt med BUP. Linda berättar att det blivit vanligare att stödteamet handleder klassläraren som i sin tur ska hjälpa eleven och att detta många gånger är mycket svårt. Anna hanterar också en hel del skriftlig information som har med eleverna att göra, då de dokumenterar till exempel skriftliga omdömen, individuella utvecklingsplaner och närvaro för eleverna. Detta upplever hon är bra att ha till hands när hon får nya elever eller när det kommer en ny lärare som ska ha de gamla eleverna. Margareta uppger att hon hanterar pedagogiska kartläggningar, elevvårdsprotokoll, åtgärdsprogram och liknande för eleverna. Även om de andra lärarna inte nämnt någonting om detta i intervjuerna är det rimligt att anta att även de hanterar skriftliga omdömen och liknande. Anna har också ansvar för de elever i klassen som har olika sjukdomar eller funktionsnedsättningar, till exempel diabetes och ADHD. På grund av detta har hon fått utbildning av barnsjuksköterska och 7/14

8 BUP, samt informationsblad om dessa områden. Detta medför även tätare kontakt med föräldrarna. Eftersom Margareta är specialpedagog har hon ofta kontakt med föräldrar när det gäller elevernas sociala kompetens- och/eller kunskapsutveckling samt om någon elev har hamnat i en mer akut problematisk situation och exempelvis förlorat någon anhörig eller liknande. Kontakten sker vanligast genom möten och telefonsamtal av formell och informell karaktär. Margareta sköter också kontakten med BUP och socialförvaltningen. 8/14

9 Vilka informationssystem använder gruppen och vilka informationssystem skulle gruppen kunna ha nytta av? Samtliga respondenter använder sig av internet i sin informationssökning, och de flesta har tillgång till internetansluten dator via arbetsplatsen. Linda upplever dock att skolan har för få datorer till lärarna. Några av lärarna uppger att de främst använder sig av sidor som de redan känner till, och att det är svårt att söka information på internet. Margareta, Linda och Anna har tillgång till skolbibliotek. De är sällan bemannade. Margaretas skolbibliotek är bemannat 6-7 tillfällen per vecka, dock inte av en bibliotekarie. Annas skolbibliotek är bemannat 2 tillfällen per vecka av två olika bibliotekarier och Lindas skolbibliotek är inte bemannat alls. För samtliga gäller att de har tillgång till biblioteket även när det inte är bemannat. Linda upplever också att skolbiblioteket har en liten budget, men att det i förhållande till skolans storlek ändå är bra. Av de tre lärarna som har tillgång till skolbibliotek är det bara Linda och Anna som använder det. Majs skola har en boksamling tillräcklig för ett skolbibliotek, men den är otillgänglig då den för tillfället är nedpackad och lagras på en annan skola. I de lokaler som Majs skola ligger i finns det heller ingen plats att packa upp den. Linda, Maj, Linus och Anna använder sig dessutom av folkbiblioteket. De har alla möjlighet att göra besök på stadsbiblioteket, och till Lindas skola kommer dessutom bokbussen regelbundet. Bokbussen har en barnbibliotekarie som kan hjälpa henne att välja ut böcker till eleverna. Både Linus och Anna säger att de då och då tar med sig sina elever till biblioteket och tycker att det fungerar bra. Maj tycker dock att det är krångligt, dels eftersom biblioteket är svårt att ta sig till och dels för att man måste boka tid med en barnbibliotekarie för att få komma med skolklasser. Istället besöker Maj och en kollega biblioteket ungefär var fjortonde dag och då lånar de med sig cirka 200 titlar. Linda, Maj och Anna uppger att de använder sig av mediacentral som skolan är ansluten till. Dessa används bland annat för att beställa filmer till undervisningen. Några av lärarna uppger att de läser eller skulle vilja läsa tidskrifter. Annas skola prenumererar på ett antal tidskrifter som förvaras i lärarrummet. Lindas skola har gjort det, men har slutat helt, vilket hon tycker är synd. Margareta, som läser flera tidskrifter, gör det främst via Internet. Maj prenumererar själv på ett antal tidskrifter med en tyngdpunkt på historiska och naturvetenskapliga ämnen. Kollegorna på skolan är för några av lärarna en viktig informationskälla. Kontakten med dem upprätthålls dels via vanliga samtal, men även via mejl och arbetsplatsträffar. Linus och Anna berättar också att deras skolor har en whiteboard för kommunikation personalen emellan. Maj upplever dock att kollegorna är intressanta att prata med och diskutera Montessori-pedagogiken, men anser inte att kontakten med kollegorna påverkar hennes informationsinsamlande. Maj och Anna uppger att de använder sig av utomstående för att täcka in vissa informationsbehov. Maj säger att hon konsulterar experter när hon inte hittar den information hon söker, dessa experter består oftast av människor som ingår i någon av hennes sociala kretsar. Anna har varit i kontakt med sjuksköterskor och BUP. Maj säger också att hon har nytta av att hon är aktivt medlem i olika Montessori-föreningar som Svenska Montessoriförbundet och Association Montessori 9/14

10 Internationale. Linus och Anna använder sig även av till exempel museum till sina lektioner, då de kan ta med sig eleverna på studiebesök dit. Anna har även tagit med sina elever på studiebesök till ICA och planerar ett besök på medborgarkontoret, och har även haft besök på skolan av räddningstjänsten. Samtliga lärare använder sig också mycket av böcker för att täcka in sina informationsbehov, och alla utom Maj har tillgång till och använder sig av läromedel. Ingen av lärarna uppger dock att de använder sig av databaser, och det verkar generellt som att de vid internetanvändning främst besöker sidor som de redan känner till. Relevanta databaser är ett informationssystem som de skulle kunna ha nytta av, och de skulle också kunna få ut mer av internet om de visste hur de skulle söka eller kunde få sökhjälp av till exempel en bibliotekarie. Vilka villkor för tillgänglighet gäller för informationssystem i relation till er användargrupp? Hinder? Ett hinder som finns är okunskap om vilka informationssystem som skulle kunna vara användbara, eller hur man använder de som man känner till. Exempel på båda fall ger Margareta. Hon känner inte till att det finns databaser där hon skulle kunna söka efter intressant litteratur, och när hon använder sig av biblioteket brukar hon gå direkt till hyllan och leta istället för att söka i katalogen. I det första fallet skulle kunskap om vilka databaser som kan intressera henne hjälpa, i det andra fallet skulle kunskap kring hur katalogen fungerar hjälpa. Anna tycker att det är svårt att söka på internet, och vet inte vilka sökord hon ska välja. Även här skulle kunskap om hur man använder systemet hjälpa. Margareta beskriver en av svårigheterna med informationssökning och ger samtidigt uttryck för behovet av att få stöd i sin informationssökning: Jag har aldrig sett det som att det är jag som saknar kunskap i hur man ska söka information. Jag har mer tänkt på det som att det är inte möjligt att göra det på något annat, enklare sätt. Det skulle vara bra om man kunde få undervisning i att söka information. En annan faktor som styr vår användargrupps tillgänglighet till olika informationssystem är ekonomi. Linda ger som exempel att skolbiblioteket är bra, men att liten budget leder till få inköp, som i sin tur gör att beståndet såväl åldras som slits ut. Hon nämner också att användandet av internet ökar, men inte antalet datorer på skolan. Linda känner sig inte nöjd med sin datoranvändarkompetens, och de få personaldatorerna kan vara en av anledningarna till detta. Även om de intervjuade inte verkar göra någon större skillnad mellan tryckta och icke tryckta medier vid informationsinsamlandet tycks de ändå inte i någon större utsträckning utnyttja sig av datorer som pedagogiskt redskap i klassrummet. Även detta är ett faktum som kan påverkas av att datorer inte finns tillgängliga i någon större grad i klassrummen på grund av att det inte finns ekonomiska resurser att köpa in dem. Fysisk närhet är en annan faktor som styr tillgängligheten. För våra intervjupersoner gäller det främst närheten till bibliotek. Att biblioteket är svårt att ta sig till är ett av skälen till att Maj inte tar med sina elever dit. Anna upplever att hon har ont om tid till att söka information, och därför 10/14

11 besöker hon inte alltid folkbiblioteket när hon egentligen skulle vilja, eftersom det är en bit bort och tar för lång tid. Slutligen är tid en faktor som flera av respondenterna nämner. Att söka information får inte ta för mycket tid, då de inte har möjlighet att lägga så mycket tid på informationssökning. Tidsbristen innebär också att de inte alltid utnyttjar alla de informationssystem som de har tillgång till. Även i Nilssons användarstudie lyfts tidsbrist fram som en begränsning i informationsförsörjningen. (Nilsson 2003, s. 76) Samtidigt tyder fler respondenters utsagor på att fritid och arbetstid flyter ihop när det gäller deras informationsanvändning. Exempelvis uppger Margareta att hon ofta kvällstid ägnar tid åt att söka information som har med jobbet att göra och hon läser dagligen de största dagstidningarna och då inte bara för eget privat intresse, utan även med sitt arbete i åtanke. Hon uppger även att mycket av den litteratur hon tillägnar sig på sin fritid rör barn och barns lärande och utveckling ur olika perspektiv. Hon menar att hon läser den typen av litteratur för att hon själv vill göra det, men understryker samtidigt att hennes arbete kräver det. Ett annat exempel är Maj som själv prenumererar på historiska och naturvetenskapliga tidskrifter. Detta för att för att hon behöver hålla sig à jour inom dessa ämnesområden för jobbets skull, men också för att hon själv finner dessa intressanta.. Detta kan tolkas som att åtminstone en del lärare inte bara ägnar sig åt yrkesrelaterad informationssökning bara för att deras arbete kräver det, utan för att deras personliga intressen sammanfaller med de ämnesområden som är yrkesrelaterade. Den yrkesrelaterade informationsanvändningen blir inte bara ett redskap för den direkta yrkesutövningens skull, utan sammanfaller också med ett mer vilje-, lust- eller behovsstyrd informationsanvändning. (jmfr. Burman & Ekman Isaksson 2010, s. 30f) Vilka arbetsmetoder kan man som bibliotekarie använda sig av för att öka tillgängligheten? Limberg påpekar att lärare oftast har en otydlig bild av informationssökning (Limberg, Hultgren & Jarneving 2002 s. 169) och i våra intervjuer har vi sett exempel på detta. Till exempel Margareta ser tydliga brister vad gäller lärares informationskompetens. Vi vet alldeles för lite om sånt där. Vi har inte fått någon hjälp med sånt. Det finns ju ett behov. Även några av de andra intervjuade upplever att de inte kan söka information så bra som de önskar, men att deras kunskaper ändå räcker till på det hela taget. Utifrån detta kan användarundervisning vara någonting som en bibliotekarie skulle kunna använda sig av. Kunskap om vilka informationsresurser som finns och hur man använder dem skulle hjälpa vår användargrupp. Ett annat alternativ är att bibliotekarien gör sökningar åt lärarna. Då flera av våra respondenter uttryckt att de inte riktigt vet hur de ska hitta nya sidor på internet som intresserar dem skulle en bibliotekarie kunna bygga upp en länksamling som samlar bra länkar under olika kategorier. Denna länksamling behöver naturligtvis underhållas också, för att nya sidor ska komma till och döda länkar sållas bort. Bibliotekarien skulle också kunna bevaka aktuell forskning och sammanställa referenser och sammanfattningar till det som intresserar lärarna i till exempel ett nyhetsbrev. På så vis sparar bibliotekarien mycket tid för lärarna, och istället för att alla ska göra samma sak räcker det med att en person gör det. De av respondenterna som har tillgång till skolbibliotek belyser också vikten av att ha ett bemannat skolbibliotek. Bibliotekarien kan hjälpa skolan med gallring och inköp till skolbiblioteket samt med utbildning i användande av relevanta databaser. Det är också viktigt med en aktiv och regelbunden 11/14

12 kontakt med personalen. Bibliotekarien har också möjlighet att arbeta för att förse lärarna med ett bra tidskriftsbestånd på skolan. Ytterligare något som kan ses som problematiskt är att vissa av skolbibliotekarierna saknar bibliotekariekompetens och därmed saknar kunskap om hur de kan gå tillväga för att stötta lärarna i deras informationsanvändning. När det gäller Majs skola blir bibliotekariens roll lite speciell, då bibliotekarien och Montessoriläraren har en liknade roll av informationsförmedlingsexpert som skall handleda utan att styra. Behovet att låta barnen uppsöka en informationsförmedlande miljö utanför klassrummet torde inte vara speciellt stort och i värsta fall skulle en skolbibliotekarie kunna betraktas som en konkurrent som saknar nödvändiga kunskaper om Montessori-pedagogik. Ändå finns det även i detta fall arbetsuppgifter för en bibliotekarie. Till exempel skulle bibliotekarien kunna bygga upp ett bra samarbete mellan skolan och folkbiblioteket, genom att förse skolan med nya titlar och även samordna transporten dit. Bibliotekarien skulle också kunna hjälpa till med förslag på titlar som kan intressera. Då Maj (och sannolikt även hennes kollegor) lägger ut av sina privata pengar till exempel till sina tidskriftsprenumerationer och för ett litet klassrumsbibliotek, skulle bibliotekarien även kunna hjälpa till med att sätta samman en förteckning över stipendieformer och andra tänkbara bidragsgivare så att lärarna inte behöver lägga ut sina egna pengar. Avslutande diskussion De flesta av de intervjuade har, när de konfronteras med ett så svårtolkat begrepp som information, en klar uppfattning av vad det innebär. Information tolkas som den fakta som krävs för att de intervjuade skall ha något aktuellt att förmedla till sina elever. De lärare vi intervjuat också menar att kontakten med kolleger många gånger innebär ett utbyte av kunskap (information) rörande elever, arbetssätt, och olika källor till kunskap. Information tolkas också som den kunskap och det faktaunderlag lärarna själva är beroende av för att själva fördjupa sina ämneskunskaper och för att få ökad förståelse för den pedagogiska aspekten av deras arbete. Det verkar alltså som att vårt beslut att se på begreppet som en primitiv term fungerade bra. Vid en Quick and Dirty-sökning på termen fjärde basfärdigheten går det att konstatera att det finns en livlig diskussion som förs av både lärare och bibliotekarier. Ändå verkar inte ett sådant förhållningssätt inta någon central roll för de personer som vi har intervjuat. Bristen på datorer som pedagogiska arbetsredskap kan vara en förklaring till att teorierna om den fjärde basfärdigheten kan upplevas som oväsentliga. I och med att den fjärde basfärdigheten i debatten ofta jämställs med digital kompetens så upplever kanske grundskollärare det som något som kan vänta till mellanstadiet och högstadiet. Men även en vidare tolkning av den fjärde basfärdigheten där begreppet jämställs med källkritik kan innebära svårigheter för våra intervjuobjekt. En stor del av dem tycks arbeta ensamma i undervisningssituationen och använder ett toppen till botten - perspektiv där information förmedlas direkt från läraren till eleverna. Att i det läget uppmuntra eleverna till en källkritisk hållning är att uppmuntra eleverna att kritisera källan som informationen kommer ifrån, det vill säga läraren själv. Även om en majoritet av intervjuobjekten utnyttjar sig av någon form av biblioteksrelaterade tjänster så har de flesta av dem inte tillgång till ett skolbibliotek som är bemannat av personal med adekvat utbildning som kan fungera som ett stöd och bollplank. Frågan är dock ifall någon av våra intervjuobjekt skulle utnyttja en sådan resurs även om den fanns, i och med att behovet av en stor 12/14

13 boksamling verkar vara större än behovet av en bibliotekarie. Ett faktum som kan grunda sig i att våra intervjuobjekt är verksamma inom årskurs 1-3 och att många lärare betraktar så unga elever som alltför omogna att utnyttja ett bibliotek för självständiga sökningar. Enochsson, som är kritisk till inställningen att barn inte själva kan söka information, hänvisar till Vygotskijs begrepp Zone och Proximal Development (ZPD), som syftar på den fas när en lärande person ännu inte behärskar en företeelse helt på egen hand, men är som mest mottaglig för lärande och utveckling inom området bara hon får handledning och stöd. Med utgångspunkt i Vygotskijs resonemang betonar hon vikten av att tillsammans med yngre barn söka information och diskutera kring i information och informationssystem. Detta för att ge dem förutsättningarna för att lära sig om hur informationssystem fungerar och få förståelse av vikten av att inta ett kritiskt och granskande förhållningssätt till information (jmfr. Enochsson, 2007, s.20ff). I den nya skollagen som antas under 2011 står det dock att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek (SFS 2010:800, 2. kap. 36 ). Det är en ganska oklar formulering och frågan är vad det egentligen kommer att innebära i praktiken när det gäller skolbibliotekets fysiska varande, dess bemanning och skolbibliotekariers kompetens. Men om målsättningen finns att ta in det formella lärandet i skolbiblioteket skulle skolbiblioteken kunna fungera som en resurs i undervisningen och lärandet och som ett faktiskt redskap i elevernas informationskompetensutveckling. Sett ur den aspekten är tydliga kriterier och definitioner för vad ett skolbibliotek är och vilka uppdrag skolbiblioteket har i ett pedagogiskt sammanhang av stor betydelse för dess verksamhet och dess utformning. Kort jämförelse med tidigare forskning om användargruppen Leckie, Pettigrew och Sylvains modell för professionellas informationssökning visar en arbetsrelaterad process där viktiga variabler bland annat är hur välbekanta informationskällorna är, om tidigare sökningar gett goda resultat samt hur lättillgängliga källorna är. (Case 2007, s ) Om vi ser till våra respondenter har flera poängterat vikten av att källor ska vara lättillgängliga och flera har även sagt att de använder sig av källor de redan känner till, istället för att söka nya. Ur dessa perspektiv verkar gruppen alltså passa väl in i modellen. Robertsson Hörbergs avhandling lyfter fram att lärares informationsbehov varierar men att alla prioriterar information som rör det vardagliga arbetet. Först när ett behov uppstår söks information och den ska vara praktisk och användbar i verksamheten (Burman & Ekman Isaksson 2010, s.12). Även detta stämmer väl in på användarna i vår studie. Vi kan se flera likheter mellan Nilssons användarstudie och vår egen. Till exempel är den uppdelning i roller som hon gjort (2003, s. 70) tillämpbar även på våra respondenter, även om vi inte har sett alla roller som Nilsson nämner. Några av de slutsatser hon drar är också tillämpbara även på vår studie, till exempel att respondenterna använder sig av många olika typer av informationskällor, att en viktig faktor vid informationssökning är att det måste gå snabbt att få tag i information och att skolbibliotek med utbildade bibliotekarier skulle kunna vara ett sätt att möta lärarnas behov av information när det gäller undervisningsmaterial, pedagogisk litteratur och kompetensutveckling. (ibid, s. 89) 13/14

14 Källförteckning Opublicerade källor Intervjuer med fem grundskollärare december 2010 Publicerade källor och litteratur Burman, Emma & Ekman Isaksson, Anna (2010). Lärare och informationssökning : En undersökning av lärares utsagor kring sin informationssökningskontext. Borås: Högskolan i Borås, BHS, Kandidatuppsats 2010:52. Case, Donald O. (2007). Looking for information: A survey of recearch on information seeking, needs, and behavior. San Diego: Academic Press. Enochsson, AnnBritt (2007). Internetsökningens didaktik. Stockholm: Liber. Limberg, Louise, Hultgren, Frances & Jarneving, Bo (2002). Informationssökning och lärande: En forskningsöversikt. Stockholm: Skolverket. Nilsson, Petra (2003). Grundskollärares informationsbehov och informationsförsörjning: En intervjuundersökning ur ett rollperspektiv. Borås: Högskolan i Borås, BHS, Magisteruppsats 2003:98. Skollag (SFS 2010:800) ( ) nid=3911&bet=2010:800#k25 [ ] 14/14