Kvalitetsrapport 2012 Magelungen Utveckling Örebro. Enheter: Nobel- Dagvård Västra-Dagvård Norra-Dagvård Evidens-Öppenvård Kollo-sociala plac.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsrapport 2012 Magelungen Utveckling Örebro. Enheter: Nobel- Dagvård Västra-Dagvård Norra-Dagvård Evidens-Öppenvård Kollo-sociala plac."

Transkript

1 Kvalitetsrapport 2012 Magelungen Utveckling Örebro. Enheter: Nobel- Dagvård Västra-Dagvård Norra-Dagvård Evidens-Öppenvård Kollo-sociala plac.

2 1. Huvuduppdrag 2. Förutsättningar Beläggning Efterfrågan Personalresurser (antal, utbildning, timanställda) Lokaler Verksamhetens innehåll Ramar Värdegrund Metoder Samuppdraget Ledningsgruppens samuppdrag Genomförandeplan Daglig struktur och schema Samarbete med uppdragsgivare Samarbetspartners Kvalitetssäkring Forskning Fortbildning Handledning/ kunsulter Dokumentation Förbättringsområden Förändringsarbete under året Förbättringsområden Kvalitetsrapporter Sammuppdrag Nobel Samuppdrag Västra Samuppdrag Norra Samuppdrag/verksamhet Evidens Samuppdrag/ Verksamhet Kollo.34-36

3 Magelungen Örebro och enheter. 1. Huvuduppdrag För var och en av Magelungen Örebros enheter gäller att uppdraget är att möjliggöra och erbjuda dagliga strukturer och stödjande kontakter för barn och ungdomar i åldern år, som främjar deras sociala och känslomässiga utveckling och kompetens utifrån uppsatta mål. Uppdraget är också att ge familjer stöd i sin gemensamma utveckling och föräldrar i sitt föräldraskap. Uppdraget är att utifrån familjers och uppdragsgivares målformuleringar skapa en struktur som på bästa sätt kan passa behov och resurser hos varje enskild ungdom och dennes familj. Vårt uppdrag bygger på ett tydligt målfokus och ungdomars och föräldrars delaktighet i sin egen önskade utveckling. 2.Förutsättningar 2.1 Beläggning Örebro enheterna har tillsammans tillstånd för 28 dagvårdsplaceringar dessa inryms i verksamheterna Norra, Västra och Nobel. Verksamheten Evidens har inget tak och är att se som öppenvårds insats var med den heller inte står under tillsyn från socialstyrelsen kontroll och tillsyn sker genom uppdragsgivarnas försorg socialtjänsten. Det samma gäller kollo verksamheten som dock begränsas av antalet tillåtna övernattningsplatser i de lokaler vi förfogar över till detta. Kollo verksamheten kan därför ta emot max 12 personer vid varje kollo period. Detta innebär med tanke på att det är i första hand helg kollo att det under en månad om varje helg är fullbelagd kan finnas 48 personer i verksamheten. Magelungen Örebro har verksamhet för barn och ungdomar mellan 10 och 18 i de olika verksamheterna. Totalt under året 2012 hade vi 30 st barn och ungdomar placerade hos oss i dagvådsverksamheten om vård dygn. Kolloverksamheten hade under året 12 barn och ungdomar placerade och som var på kollo en helg i månaden uppdelade på 2 helger/månad, fem stycken hade sedan sommar kollo under 6 dygn i början av sommaren. Evidens vår öppenvård hade 4.st programplaceringar Hemmasittare, Anpassad psykoterapi och de hade ca. 10 individualterapier KBT och ett antal handlednings och föreläsningsuppdrag om Neuropsykiatri, lågaffektivt bemötande, stress osv. Evidens står även för vårt utslussnings program från dagverksamheterna. Var och en av verksamheterna redogörs för under eget avsnitt. 2.2 Efterfrågan Vi har haft god efterfrågan av platser i våra verksamheter fram till ht då efterfrågan stagnerat och avstannat. Magelungen har dock haft ett uppbyggt pågående arbete med ungdomar som gjort att vi ser med tillförsikt på framtiden. Vi har också mycket god kontakt med våra uppdragsgivare inom socialtjänsten i örebro och från länets övriga kommuner. De flesta kommuner i länet har använt oss.

4 2.3 Personalresurser Vi har en organisation med Föreståndare för varje enhet. Verksamhetschef och rektor har sedan övergripande ansvar. Rektor för den pedagogiska delen och lärarna medan Verksamhetschef har ansvar som representant för huvudmannen, administrativt ansvar och personalansvar. Cheferna redovisas nedan och sedan återkommer personal under varje enhet. Verksamhets chef: Tommy Damström, socionom, steg 1 psykoterapi, 20p arbetsmarknadsteknik och personal adm Örebro universitet. Arbetat som föreståndare tidigare inom kommun, enhetschef inom barnpsykiatrin. Rektor: Kaisa Johansson: går rektorsutbildning, är grundskolelärare, speciallärare utbildad och special pedagog. Lång yrkeserfarenhet. Föreståndare Nobel: vt, 2012 Daniel Walleiro Beteendevetare, ht Oskar Hill Cedergran Beteendevetare. Föreståndare Västra. Vt 2012 Carina Wilén socionom Föreståndare Norra, Patrik Karlsson Beteendevetare. Föreståndare Evidens Anna am Zoll Beteendevetare Fil. Mag. Föreståndare Kollo Jenny Lundin Socionom. 2.4 Lokaler De tre dagvårdsverksamheterna och kolloverksamheten är samtliga godkända från Socialstyrelsen, Skolinspektionen och/eller Miljökontoret för att bedriva vård/behandling, skola och special kollo med social inriktning. Dagvårdsverksamheten Nobel finns på Skolgatan 26, Örebro med en yta om 600 kvm. Godkänd utomhus miljö/skolgård finns till lokalen. Dagvårdsverksamheten Norra finns på Ribbingsgatan 11, Örebro med en yta om 250 kvm. Godkänd utomhusmiljö/skolgård finns till lokalen Dagvårdsverksamheten västra finns i Varbergaskolans lokaler, Varbergagatan 39A, Örebro med en yta om 300 kvm. Godkänd utomhusmiljö/skolgård finns till lokalen Kollo verksamheten finns i Suttarboda, Garphyttan. Med en yta om 300 kvm.( Lantligt/fridlufts natur runt knuten) 12 sängplatser kortare övernattningar i samband med kollo. Ingen av våra lokaler är tillåtna för husdjur. Öppenvårdsverksamheten Evidens med specifika program, individualterapier osv. finns i en mindre lokal på Järnvägsgatan 17, Örebro. Lokalen är utrustad med samtalsrum för individualterapi, rum för handledning och kontorsutrymmen. Med en yta om 130 kvm.

5 Verksamheterna bedrivs företrädelsevis relativs centralt i Örebro. Det finns ett syfte med varje placering av verksamheterna. Nobel och Norra är till för lite äldre ungdomar och ligger därför centralt där det är lätt för ungdoar som själva kan ta sig fram att ta sig från t.ex. resecentrum till våra lokaler. Evidens ligger också centralt har inte någon betydelse mer än att det är praktiskt när vår personal ska ta sig ut till olika uppdrag. Västra som är till för våra yngre barn ligger mer i utkanten och med närhet till grönområden och natur medan kollo ligger ännu mer ute i naturen för fridlufts liv. Varje lokal är särskilt anpassad för den grupp barn och ungdomar som skall vara där. Vi har särskilda rum för särskilda aktiviteter; musikrum, SEFT-rum, skapande, osv. Det finns på varje enhet särskilda samtalsrum och mötesrum, personalen delar på arbetsrum, varav lärarna har ett eget rum. Skollokalerna är ändamålsenliga med möjlighet till avskildhet vilket underlättar den individuella undervisningen. Kost Magelungen Utveckling AB Örebro har eget kök som sköter kosthållningen för samtliga verksamheter. Köket förestås av kock och Kökschef Magnus Terrac som har lång erfarenhet av kök och kosthållning. Han har arbetat både inom kommunala enheter som ansvarig i skolkök men även varit kökschef ute i krogmiljön. Köket har inriktning husmanskost och varje verksamhet kan meddela vilken individuell anpassning som behövs så tillmötesgår köket detta. (Vi lägger stor vikt vid hög kvallitet på mat)

6 3. Verksamhetens innehåll 3.1 Ramar Dagverksamheten vill så långt det är möjligt erbjuda flexibla lösningar för barn och ungdomar och deras familjer. Alla enheter erbjuder både en daglig strukturerad verksamhet samt skräddarsydda lösningar och externa uppdrag utifrån ungdomars behov och uppdragsgivares önskemål. En förutsättning för barn och ungdomars förändringsarbete är en gott och nära samarbete med föräldrar/nätverk. Samtliga dagverksamheter har öppet alla vardagar året runt. I verksamheten finns en telefonjour kopplad, där personal kan nås dygnet runt årets alla dagar. Till verksamheten finns tillgång till en studievägledare. 3.2 Värdegrund Vår värdegrund bygger på ett systemiskt och salutogent tänkande. Detta tänk finns i alla Dagverksamheter inom Magelungen och all vår verksamhet som helhet. 3.3 Metoder Förhållningssätt och värdegrund är en viktig del i vilka metoder vi valt att inspireras av i det dagliga arbetet. Våra metoder är skiftande för att hitta det bästa sättet för varje barn/ungdom och dennes familj att få stöd i deras förändringsarbete. Metoderna utgår från systemisk teori och utifrån ett salutogent förhållningssätt med tydligt målfokus och med inslag av KBT, kognitiva och pedagogiska metoder. Detta sker delvis genom individuella upplägg som kan vara både jagstödjande, av pedagogisk och kognitiv art Innehåll och kvalitativa mål för verksamheten, förhållningssätt samt metoder och dess teoretiska grund Att erbjuda barn/barn/ungdomar och föräldrar/vårdnadshavare stöd i sin sociala och känslomässiga utveckling utifrån behov av individuellt, grupprelaterat och inlärningsmässigt stöd. Ett salutogent och systemiskt förhållnings- och synsätt med fokus på att ta till vara resurser och kompetens samt skapa sammanhang för att utveckla och stärka resurser och kompetens hos såväl barn/ungdomar som deras familjer/föräldrar Ett fler-dimensionellt synsätt där vi tar hänsyn till många olika aspekter på ungdomens situation och mående. Fokus på såväl fysisk hälsa, psykisk mående och sociala situation är viktigt. Att utifrån barns/barn/ungdomars, föräldrar/vårdnadsgivare och uppdragsgivares mål erbjuda ett individ anpassat flexibelt stöd utifrån ungdomens, familjens förutsättningar och behov. Att möta barn/barn/ungdomar och föräldrar/vårdnadshavare med respekt för deras egna upplevelser, förutsättningar och förståelse och att utgå från deras förståelse och perspektiv. Att involvera barnen/barn/ungdomarna i deras önskade mål, och att genom detta stärka barn/ungdomarnas växande, egna ansvarstagande och optimala utveckling. Att skapa sammanhang/strukturer som ger möjlighet till optimal utveckling och växande

7 Att skapa ett sammanhang för trivsel för alla barn/ barn/ungdomar i verksamheten som bidrar och uppmuntrar till delaktighet, ansvarstagande, tillvaratar kompetens och motverkar mobbing och utanförskap Att erbjuda barn/ungdomarna stöd i att utveckla sin fritidssituation på ett meningsfullt sätt. Att bedriva ett tydligt målfokuserat arbete där barn/ barn/ungdomar och föräldrar är involverade i att utforma stödet utifrån sina egna mål Att erbjuda familjer det stöd som är optimalt utifrån deras önskemål, behov och förutsättningar. 3.4 Samuppdraget/ process mål. Samuppdraget är en mycket viktig del för så väl verksamhetsmålen som för samarbetsallians med ungdom och familj. Där skapas och struktureras upp målfokus och genomförande. Det är vårt huvudsakliga uppdrag och tillsammans med genomförandeplanen det ledande måldokumentet i arbetet med såväl ungdomar o familj som verksamhetsmål.. Under placeringstiden ses samuppdraget regelbundet över och revideras vid behov. Samuppdraget signeras också av alla som deltagit för att öka tydligheten. Samma struktur gäller för verksamhets målen och utvecklingsprocessen i verksamheterna. Det formuleras ett samuppdrag i varje verksamhet för varje termin/ år. Nedan kommer ledningsgruppens samuppdrag sedan kommer varje enhet för sig. 3.5 Ledningsgruppens samuppdrag. Ledningsgruppens arbete såväl som medarbetarnas ska vila på tanken om det goda mötet. Mål: Nöjda kunder, Innovation och utveckling, god lönsamhet och nöjda uppdragsgivare. Ledningsgruppens uppdrag i förhållande till ovan stående är att: Bereda väg för medarbetarna att arbeta med samarbetsskapande med uppdragsgivare, familjer, kollegor och samarbetspartners. Att bereda väg för förändringsarbete och omvårdnad, Terapeutiskt, pedagogiskt, praktisk omsorg, vägledning och stöd. Att ha ett resurstänkande, Ekonomiskt, samordning av Magelungens resurser, Miljömedvetenhet. Att: bereda väg för Utvecklingsarbete, kompetensutveckling, metodutveckling, verksamhetsutveckling, dokumentation, forskning VAD? Mål A: När höstterminen 2011/ vt2012 är slut har ledningsgruppens arbete lett fram till att Magelungens värdegrund och KSAM är tydlig definierad genom hela organisationen i Örebro. Uppdraget, känslan att göra skillnad i och med samskapandet är tydligt för alla medarbetare.

8 HUR? Detta ska uppnås genom att info och intervjuer av nya medarbetare sker i den verksamhet där den tilltänkta tjänsten finns. Värdegrund och KSAM beskrivs noggrant för alla nya medarbetare. Nyanställda ska inom första veckan få en tid då en träff är inbokad för att få en upprepning av värdegrund, KASAM och ev. få ytterligare information. Vem? I möjligaste mån är både Föreståndare och Rektor med och förmedlar Värdegrund, KASAM och idén om samskapande. Detta skall även vara ett möte där den nyanställde blir sedd och bekräftad i sina tankar om det nya arbetet. Mötet utgår från ett pedagogiskt perspektiv, ett behandlingsperspektiv och samskapandet. Hur? Vidare för att arbeta med Mål A kommer en planeringsdag genomföras med all personal vid alla enheter där dessa frågor kommer tas upp. Vem ansvarar? Föreståndaren ansvarar för att alla verksamheterna i Örebro kommer ha medarbetarnas mål och medel möten var annat APT där de samuppdrag som formulerats för varje enhet tas upp. Hur? Och Vem ansvarar? Ledningsgruppen kommer ha möte varje vecka under en period för att säkra upplägget. Verksamhetschef ansvarar för att det görs. Mål B: Vi samskapar mellan alla kompetenser och verksamheter. Teamen prioriteras och är en gemensam kraft. Hur? Detta ska uppnås genom att ledningsgruppen skall förmedla en generositet om att alla hjälper varandra över verksamhets och kompetens gränserna. Vem? Vi påtalar och lyfter varandras kompetenser i ledningsgruppen och förmedlar samma sak ut i verksamheterna. Hur? Ledningsgruppen tar tillbaka olika beslut till ledningsgruppen ( teamet ) Viktiga beslut fattas i ledningsgrupps ( teamets ) forum vi samskapar i ännu högre utsträckning. Frågeställningar tas upp vid ledningsgruppens mål och medel. När ledningsgruppen tar upp olika utvecklingsfrågor finns alltid på agendan att diskutera hur uppgörelsen om samskapande mellan, kompetenser, individer och grupper ska se ut.

9 Mål C Ledningsgruppen som forum fungerar, för ledningsgruppens medlemmar härbärgerande och vägledande. Ledningsgruppen har definierat informations och beslutsvägar inom ledningsgrupp och ut i organisationen. Kvalitetssäkring genom tylighet är ledord. Hur? Ledningsgruppen i Örebro kommer uppnå detta genom att ha uppföljning på dagordningen återkommande varje lednings grupp. Punkten Ledning och chefs frågor där full inre sekretess råder. Vem? Föreståndarna har tydligt integrerat och förmedlat beslutsordningen ut i organisationen. Verksamhetschef ansvarar för att nya utvecklingspunkter föredras i ledningsgruppen och alla uppdateras kontinuerligt om vad som händer i verksamheterna. Verksamhetschef/ Föreeståndarna följer upp de beslut som tagits om saker som skall utföras och uppföljning av ansvarsområden är en tydlig punkt på ledningsgruppens dagordning. Revidering av Ledningsgruppens samuppdrag 2012 Mål och Medel samtal Mål A: Ledningsgruppens arbete syftar kontinuerligt till att Magelungens värdegrund och KSAM är tydligt definierad genom hela organisationen i Örebro. Uppdraget, känslan att göra skillnad i och med samskapandet är tydligt för alla medarbetare. Detta ska uppnås genom att info och intervjuer av nya medarbetare sker i den verksamhet där den tilltänkta tjänsten finns. Värdegrund och KSAM beskrivs noggrant för alla nya medarbetare. Nyanställda ska inom första veckan få en tid då en träff är inbokad för att få en upprepning av värdegrund, KASAM och ev. få ytterligare information. I möjligaste mån är både Föreståndare och Rektor med och förmedlar Värdegrund, KASAM och idén om samskapande. Detta skall även vara ett möte där den nyanställde blir sedd och bekräftad i sina tankar om det nya arbetet. Mötet utgår från ett pedagogiskt perspektiv, ett behandlingsperspektiv och samskapandet. Vidare för att arbeta med Mål A kommer en planeringsdag genomföras med all personal vid alla enheter där dessa frågor kommer tas upp. Alla verksamheterna i Örebro kommer ha medarbetarnas mål och medel möten var annat APT där de samuppdrag som formulerats för varje enhet tas upp. Ledningsgruppen kommer ha möte varje vecka under en period för att säkra upplägget. Vi har genomfört introduktionssamtal med de flesta av alla nya medarbetare. Vi har även fokuserat på utveckling av samskapande och KASAM genom planeringsdag och i det dagliga arbetet. Respektive enhet har gjort ett samuppdrag som bidrar till dessa mål. Vår bedömning är att mål A är uppnått för denna termin och ligger kvar i fortsättningen. Revidering Mål A : För att fortsatt tydlighet och integrering av Magelungens värdegrund och arbeta med att hela Magelungen Örebro har KASAM kommer vi fortsätta

10 med introduktionssamtal, årlig gemensam planeringsdag, respektive enhet arbetar vidare med att revidera sina samuppdrag. Nya delmål: Ledningsgruppen går igenom värdegrund och samhörighets skapande moment i början och slutet av terminerna. Föreståndarna tar sedan med sig värdegrunds diskussionen till respektive verksamhet med samma frekvens APT används. Delmål införs där cheferna auskulterar en dag per termin i varandras verksamheter. Föreståndarna tillfrågar sedan några medarbetare från varje arbetsgrupp om att auskultera i någon annan verksamhet, Ledningsgruppen gör upp auskulterings schema vid första ledningsgrupp och diskuterar värdegrund. Mål B: Vi samskapar mellan alla kompetenser och verksamheter. Teamen prioriteras och är en gemensam kraft. Detta ska uppnås genom att ledningsgruppen skall förmedla en generositet om att alla hjälper varandra över verksamhets och kompetens gränserna. Vi påtalar och lyfter varandras kompetenser i ledningsgruppen och förmedlar samma sak ut i verksamheterna. Ledningsgruppen tar tillbaka olika beslut till ledningsgruppen ( teamet ) Viktiga beslut fattas i ledningsgrupps ( teamets ) forum vi samskapar i ännu högre utsträckning. Frågeställningar tas upp vid ledningsgruppens mål och medel. När ledningsgruppen tar upp olika utvecklingsfrågor finns alltid på agendan att diskutera hur uppgörelsen om samskapande mellan, kompetenser, individer och grupper ska se ut. Fler beslutsfrågor tas tillbaka i ledningsgruppen för diskussion. Chefsstöd mellan enheterna och lärarrotationen har bidragit till ett samskapande mellan individer och grupper. Vår bedömning är att teamarbetet har utvecklats på samtliga enheter. Detta gäller bl.a. frekvensen av teamträffar. Vår bedömning är även att cheferna hänvisar frågor till teamen i större utsträckning. Vi anser att medarbetare inom Magelungen Örebro använder varandras kompetenser på ett ganska bra sätt men att detta område fortfarande är högprioriterat att utveckla. En viktig punkt att utveckla framöver är hur vi kan systematisera detta område. En tanke är att teamen skulle kunna bjuda in medarbetare med vissa speciella kompetenser för att genom detta använda varandras kompetenser i större utsträckning. Revidering av mål B : För att prioritera samskapande mellan kompetenser och verksamheter finns fortsatt behov av beslutsfrågor tas tillbaka i ledningsgruppen för diskussion, Chefsstöd mellan enheterna, lärarrotationen, cheferna hänvisar frågor till teamen. Nya delmål är att ytterligare arbeta för hur användandet av kompetenser över hela organisationen kan komma alla verksamheter tillgodo. Till detta skall en renodlad agenda för progress möten färdigställas till alla enheter som skall rikta forumet mer mot att alla kompetenser tas till vara. Ytterligare delmål är att arbeta med beslutsnivåerna vid beslutsfrågor tänks noggrant igenom av chef om det är team beslut, enhetsbeslut, föreståndare beslut eller ledningsgruipps beslut som är relevant beslutsnivå. Syftet med detta är att Föreståndare och chefer inte går in och tar beslut som medarbetarna har mandat att göra.

11 ( Avseende att ta tillvara alla olika kompetenser i organisationen har ledningsgruppen beslutat att göra i ordning ett kompetensträd där alla medarbetare med fast funktion i organisationen skall sättas in med bild, arbetslivserfarenhet, och utbildningar. Varje enhet skall sedan få en kopia av trädet och vid särskilda ärenden kan man gå in och titta om man kan bjuda in någon kompetens till tex. Progress) Mål C: Ledningsgruppen som forum fungerar, för ledningsgruppens medlemmar härbärgerande och vägledande. Ledningsgruppen har definierat informations och beslutsvägar inom ledningsgrupp och ut i organisationen. Kvalitetssäkring genom tylighet är ledord. Ledningsgruppen i Örebro kommer uppnå detta genom att ha punkt 1 på dagordningen återkommande varje lednings grupp. Punkten Ledning och chefs frågor där full inre sekretess råder. Vi har tydligt integrerat och förmedlat beslutsordningen ut i organisationen. Nya utvecklingspunkter föredras i ledningsgruppen och alla uppdateras kontinuerligt om vad som händer i verksamheterna. Ledningsgruppen följer upp de beslut som tagits om saker som skall utföras och uppföljning av ansvarsområden är en tydlig punkt på ledningsgruppens dagordning. Vi anser att ledningsgruppen fungerar vägledande och härbärgerande men att dessa frågor aldrig blir färdiga. Informations- och beslutsvägar är definierade och förmedlade till grupperna. Det behöver poängteras att en balans är viktig alla beslut tas inte i ledningsgrupp utan det är snarare frågor som sträcker sig utanför teamen och enheternas respektive strukturer. Vår bedömning är även att punkten rörande uppföljning av ansvarsområden kan utvecklas. Ett konkret sätt att utveckla detta är att tydligare dokumentera sina respektive uppdrag och ansvara för förberedelse och återkoppling senare ledningsgrupp. Avseende MÅL C forsätter vi arbetet enligt tidigare målsättning. Målet är att arbeta mer strukturerat med agendan vid ledningsgruppens möten att se till att hinna med och genomföra alla punkter till protokollet. Agendan kommer uppdateras genom att checklista flyttas med inför varje ledningsgrupp/ ansvar Verksamhetschef, Punkten Frågor/Info till Elevhälsan läggs till, Organisation och rutiner ändras till Ev. förändringar i Org och rutiner., vi lägger till en sista punkt 11:45 avslut paketering av dagens möte, punkten Revidering avstämnings dat. - tas bort. Ledningsgruppen har Mål och medelsamtal där samuppdraget gås igenom början, mitt, och slut av termin. Övergripande slutsatser: Genom att vi arbetar med ovanstående målformuleringar får vi en struktur att fokusera på och vi får möjlighet att utvärdera arbetet. Vi kan tänka oss fler delmål utifrån huvudmålen. Detta harmonierar även med hur vi inom Magelungen jobbar tillsammans med familjerna och uppdragsgivarna. Övriga slutsatser i revideringen är att samuppdraget blir ett process inriktat arbete som samstämmer med det vi tidigare skrivit i Övriga slutsatser. Vi kommer kunna använda samuppdraget som en del i verksamhetsberättelsen och som en del i kvallitet-säkrings arbetet.

12 3.5 Genomförandeplaner Genomförandeplaner skrivs utifrån ett samarbete med familj och socialtjänst och går i linje med våra andra strukturer som t.ex. samuppdrag och mål och medel samtal. Denna utformas även i enlighet med BBIC i de fall uppdragsgivaren använder sig av det. 3.6 Daglig struktur och schema I den löpande dagliga strukturen varvas skola, gruppaktiviteter och individuella möten/samordnartid. Upplägget sker med målet att så långt det är möjligt främja de behov som barn/ungdomar och familjer har utifrån samuppdrag och genomförandeplan.

13 De yttre strukturerna och ramarna är tydliga genom att det finns ett tydligt schema som finns så väl i skrift som uppe på whiteboard så att ungdomar och personal visuellt kan hålla koll under dagen. Varje dag inleds med frivillig frukost där barn/ungdomar tas emot av personal. Samordnare och lärare har ett nära samarbete. 3.7 Samarbete med uppdragsgivare Samarbetet med våra uppdragsgivare har varit mycket bra det är kontinuerlig kontakt och uppföljning i våra ärenden. Det är har varit god kontakt och dialog på alla nivåer. Vi har haft bra dialog med handläggare, gruppledare, och Enhetschefer osv. 3.8 Samarbetspartners Våra samarbetspartners under 2012 varit socialtjänsten i Örebro Kommun, Lindesberg, Kumla, Nora, Askersund, Laxå Vi har även samarbetat med olika gymnasieskolor, BUP, LSS, UBB ungdom samtliga aktörer känner väl till oss. En mycket positiv del har varit Örebro kommuns SAMBA projekt där vi vid flertalet tillfällen varit delaktiga i samverksammöten. Mycket bra forum för samverkan. 4. Kvalitetssäkring 4.1 Forskning Dagverksamheterna i Örebro har likt övriga enheter inom Magelungen Utveckling AB en forskningsansvarig, denne ska bistå teamen med forskningsmaterial när ny ungdom och föräldrar börjar/placeras på enheten. Forskningspaketet består av en s.k. basmodul som varje enhet sedan kan utveckla utifrån egna önskemål och behov. Forskningen och insamlandet av material har tagit fart under Fortbildning Under året 2012 har våra familjeterapeuter fortsatt slutfasen på sin leg. grundande utbildning vid universitetet i Lindköping, en person har börjat steg 1 psykoterapi i Lindköping, En person går leg. grundande steg 2 KBT i Lindköping. Två personer har gått ART instruktörs utbildningen. 4.3 Handledning/Konsulter Lärare och samordnare på samtliga dagverksamheter har under 2012 haft gemensam handledning med Kristoffer Wikstad leg. psykolog och handledare. Ledningsgruppen har haft ledningsgrupps handledning av Michael Jönsson leg. psykoterapeut och handledare. Evidens har haft särskild handledning KBT för individualterapier. Vid behov har Psykiatiker konsult Gunilla Olsson inhyrts specialist på differential diagnostisering, Psykolog Jonas Lennerstål. Vi har även hyrt in tolkcentralen vid vissa tillfällen döv tolk.

14 4.4 Dokumentation Dokumentationen är en viktig del i att säkra att vi gör det vi säger att vi ska göra och det ska gå att följa den röda tråden i arbetet via journalerna. Föräldrar och barn/ungdomar informeras om att vi journalför arbetet som sker på våra dagverksamheter och att de har möjlighet att läsa

15 sina journaler om de vill. Många av dokumenten såsom samuppdrag, genomförandeplan och mål och medel ska läsas igenom och skrivas under av de berörda. Vi dokumenterar i systemet safe doc. Som är ett godkännt system. Vi jobbar med BBIC rubriker i journalsystemet. Vi skriver månadssammanfattningar utifrån BBIC rubrikerna och skickar över månadsrapport till handläggarna att lägga till akten. Vi dokumenterar alla uppföljningsmöten som sker med familj, ungdom, handläggare och lika så är det BBIC rubriker som är utgångspunkt. Det hela mynnar ut från Vårdplan som formuleras vidare i genomförandeplan som sedan följs upp. 5. Förbättringsområden 5.1 Utvecklingsarbete under året Alltid har Magelungen Örebro en ambition att arbeta med arbetsgruppen KASAM vilket gjorts under en planeringsdag. Vi har arbetat på att fortsätta med att skapa en gemensam plattform som ger medarbetarna trygghet i att arbeta med att hjälpa våra ungdomar och familjer. Vi har under året som alltid jobbat med att vidareutveckla och förbättra de dagliga strukturerna, både i syfte att öka förutsägbarheten för ungdomarna och för att anpassa verksamheten utefter den aktuella ungdomsgruppen och dess individer. Kontinuerligt utvärderas och förändras schema och struktur för att möta gruppens och individens behov. Varje grupp har genomgång och planering av kommande vecka strukturerat varje vecka. I ledningsgrupp är det Verksamhetschef som ansvarar för att arbete med de olika processerna fortgår. Vi har en större gemensam planeringsdag varje termin, ledningsgruppen och arbetsgrupperna har sedan planeringsdag var för sig där man arbetar fram kommande termin/ och års mål och uppdragsformuleringar. Vad ska vi fokusera på kommande period, hur ska vi göra och vem har ansvaret. I arbetsgruppernas utvecklingsarbete är det föreståndarna som ansvarar för att processen fortgår att jobba mot målen. 5.2 Fortsatt utvecklingsarbete Ledningsgruppen i Örebro så väl som alla enheter kommer att fortsätta att jobba processinriktat med att formulera mål/samuppdrag för kommande termin/år. Arbetsgrupperna har kontinuerliga uppföljningar vid APT en ggr/ månad av de processer man jobbar med. Vad var målet, hur har vi jobbat med detta, vem har ansvaret och vilka utför. Detta genomsyrar all verksamhet. Det fortsatta utvecklingsarbetet kommer bygga på alla enheters målformuleringar/samuppdrag.

16 6.1Nobelgruppen: Under 2012 har förändringar på personal sidan skett Föreståndare Daniel Walleiro har flyttat till annan ort och eftertätts av Oskar Hill Cedergran. Arbetsgruppen har förutom föreståndaren under året bestått av samordnare Johan Wiborgh, Socionom, Caroline Engström, socionom och Linnea Mildner Socionom. Samtliga har flerårig erfarenhet från Magelungens verksamhet. Familjeterapeut Göran Rönnbäck, Psykiatrisjuksköterska, steg 1 familjketerapi och under utbildning för leg. beräknas klar sommaren vt Han har huvudplacering vid Nobelgruppen men roterar till övriga verksamheter. Under året har under vt mycket god beläggning med ungdomar. Det var fram till juni månad 9 st heltidsplaceringar och 3 st halvtids placeringar utsluss. Efter sommar månaderna i Augusti var flertalet ungdomar klara med behandlingen. Höst terminen 2012 hade vi endast 6 ungdomar inskrivna i verksamheten. Nobelgruppen har arbetat vidare med utgångspunkt från de övergripande processer som är gemensamma för alla verksamheterna Magelungen Örebro. Verksamheten har formulerat sina målformuleringar/ samuppdrag för året.

17 Samuppdrag 2012: Samuppdrag för Magelungen Nobels verksamhet vt Samuppdraget reviderades av Linnea, Johan, Suzanne och Daniel W Av olika anledningar närvarade inte Daniel E, Roya och Göran. De som inte närvarade fick under v 18 komma med sina synpunkter på revideringarna som gjordes Alla var överens visade det sig! Följande samuppdrag har formulerats efter att alla fått komma med sina synpunkter: Vad? Mål 1: Att varje ungdom och familj/vårdnadshavare förstår syftet med placeringen och planeringen på Magelungen Nobel. Hur? Förslag på delmål: Vid varje möte (främst planering, utvärdering) med ungdom/familj/vårdnadshavare ska den som dokumenterar mötet fylla i en mall med rubrikerna; Syfte, Tema i diskussionerna, beslut, ansvarsfördelning utifrån besluten, tid och forum för då besluten återkopplas/utvärderas. Vem? Ansvar för att detta ska ske: den som dokumenterar mötet. Denna person ser även till att familj/vårdnadshavare får den ifyllda mallen. Samordnare ansvarar för att det dessa ifyllda mallar finns i ungdomspärmen. Mål 2: Att Magelungen Nobel är ett sammanhang där alla ungdomar känner sig trygga och respekterar varandras likheter och olikheter. Delmål: Varje gång under första timmen (kl ) är varje personal (om möjligt) ute i miljön minst en gång och samspelar med ungdomarna. Ansvar för att detta ska ske: Alla som tjänstgör påminner varandra om delmålet och ansvarar för att delmålet uppnås. Mål 3: Att alla ungdomar på Magelungen Nobel känner hopp inför framtiden. Mål 3 utvärderades inte genomgripande då fokus lades på mål 1 och 2. Det konstaterades dock av gruppen att vi arbetar med mål 3 då det under varje morgonmöte tas upp vad fokus i teamet är just nu. Genom detta fokus hålls målen och därmed framtiden levande. Göran vill till nästa utvärdering lägga till föräldrar i målet d.v.s. att alla ungdomar och föräldrar på Magelungen Nobel känner hopp inför framtiden.

18 6.2 Kvallitetsrapport 2012 Magelungen Västra Örebro Magelungen Västra har under året 7 st olika ungdomar inskrivna. Två st flyttar över till annan verksamhet åter till kommunal skola eller vidare till annan enhet inom Magelungen. Under året vt argbetade Carina Wilén -socionom som föreståndare och vid hennes föräldraledighet ht vikarierade Maria Larsson socialpedagog som föreståndare Joakim Signell Behandlings ass. Örebo universitet Samordnare/behandlare, Dorota Sinkiewic`samordnare/Behandlare, Jonas Wsström lärare, Frida Lindberg Lärare, Nana Johansson Familjeterapeut. Fokus under 2012 har varit att intensifiera och lyfta fram föräldrarna och arbeta för att kunna samskapa i ännu högre bemärkelse med föräldrar och familj. Kvalitetsredovisning Magelungen Västra 2012 Innehållsförklaring. Arbetsgruppen på Magelungen Västra arbetade under VT 2012 med det samuppdrag som de hade formulerat under hösten året innan. Detta samuppdrag ansågs av gruppen väl överrensstämma med Magelungen Utveckling AB värdegrund. Arbetsgruppens ambition var att själva få genomgå processen med samuppdrag på samma sätt som ungdomar och deras familjer får erfara vid placering hos oss. Arbetsgruppen beskrev i samuppdrag nr 1 på vilket sätt de önskade rikta fokus i arbetet på ett konkret sätt. Arbetsgruppen ställde sig frågan om de arbetade med rätt saker. Målformuleringarna kategoriserades utifrån vad som framkom under skapandet av samuppdraget. Kategorierna namngavs enligt följande; Ungdomar, Verksamheten och Vi. Dessa mål och processer låg till grund för arbetet samt införlivades i verksamheten under våren Utifrån utvärderingen i juni månad ansåg arbetsgruppen att målen var uppnådda men att processerna ständigt behöver påminnas om och arbetas med. Under VT och vid utvärderingen upptäckte arbetsgruppen att nya behov hade uppstått. Det blev tydligt att föräldrarnas delaktighet ofta är avgörande för att positiva utvecklingsprocesser för ungdomarna ska bli möjliga. Ungdomarna är en yngre åldersgrupp än det övriga verksamheter inom Magelungen Örebro och därför behövs andra strategier gällande både behandling och skola. Barnen är inte mogna nog att själva bära sina utvecklingsprocesser. Utifrån den insikten så beslutade arbetsgruppen att arbeta fram ett helt nytt samuppdrag vid planeringsdagen i samband med terminsstart HT 2013, Samuppdrag 2. Familjeterapeut Nana upprättande samuppdraget med arbetsgruppen enligt samma princip som familjeterapeuterna arbetar med familjers samuppdrag. Vi beslutade även att ändra på begreppet ungdomar till elev eller barn. Samuppdrag Västra VT 2012 Ungdomar Ungdomarnas individuella mål, behov och utveckling i fokus Gott bemötande, hänsyn, respekt Att aktivt arbeta kring trivsel, respekt inför varandra Sträva mot normalisering Personalen lyfter fram ungdomarnas goda egenskaper Arbeta aktivt med ungdomarnas samuppdrag under ungdomens placering Håll samuppdraget levande

19 Verksamheten KASAM begriplig, hanterbar, meningsfull Tydliga ramar för verksamheten Tydliga syften Verksamheten är förutsägbar för personal, ungdomar, familjer, uppdragsgivare Hjälper varandra att hålla ramar och struktur Fortsätta att skapa förutsättningar för ungdomarnas delaktighet Utvärdering juni 2012 Ungdomarna - Vi har fört in samuppdragsprat på fler arenor än tidigare och blivit bättre på detta. - Vi kan bli bättre på att arbeta mot ungdomens drömmar och önskningar??? - Hur får man in barnens drömmar i familjearbetet? - Kan man tidigare arbeta i miljön/individuella upplägget med ungdomens/barnets drömmar än vi gjort fram tills nu? - Hur ska vi möta upp ungdomarnas individuella behov så som när de behöver sitta själva i skolan. - Arbetet kring att arbeta med trivsel och respekt inför varandra pågår för fullt och har pågått under hela året. - Det samma gäller arbetet kring gott bemötande, hänsyn och respekt. - Vi är duktiga på att lyfta ungdomarnas positiva egenskaper - Normalisering - arbetat aktivt med detta. Verksamheten - Vi har och arbetar för tydliga ramar i verksamheten. Vi håller våra ramar och regler - Behöver bli bättre på att förmedla mål och syfte för ungdomarna. - Vi är förutsägbara, men kan alltid bli bättre på denna punkt - Vi är bra på att hjälpa varandra att hålla ramar och struktur - Ungdomarnas delaktighet kan vi fånga ungdomarnas önskningar i stunden. Kanske ha en lista på tavlan som man kan skriva upp idéer och tankar direkt. Som därefter tas upp på Vimöte Vi Personal - Upplevelsen är att vi är ett starkt team. - Vi behöver bli bättre att hålla struktur på överlämningen. I enlighet med samuppdrag 2 har vi tillsammans, under min ledning, definierat (samskapat) en arbetsmetod som vi arbetat med under HT Utökat familjearbete. Vi har fokuserat på processerna kring att få familjerna mer delaktiga i behandlingsarbetet här på Västra. Detta har skett genom att förälder/föräldrar deltar vid mål och medelsamtal. Vi har gjort aktiviteter tillsammans med barn och föräldrar. Vi har bjudit in och informerat aktuella föräldrar och socialtjänst om denna arbetsmetod. Utökat familjearbete innehåll och syfte. Samordnare och familjeterapeut gör tillsammans med familjen en individuell planering kring barnet och familjen, gällande tidsåtgång, frågeställning och metod. Detta gäller för samtliga nedanstående punkter;

20 Grundnivå; Förälder deltar på Mål & Medel samtal var tredje vecka. Fokus på barnets mål och på vägar att nå sina mål. Familjeterapeut deltar om behov finns. Familjesamtal varannan vecka eller efter behov. Föräldrar och andra viktiga vuxna är välkomna var fjärde vecka på gemensam fredagsaktivitet. Under insluss-period får familjen pröva på detta. Familjesamtal sker alltid efter inventeringsmötet där målen formuleras. Önskvärt med föräldranärvaro under inslussperioden. Föräldrar har möjlighet att delta i skolans verksamhet. Detta planeras tillsammans med teamet. Intensiv period på 6 veckor; Individuellt upplägg med familjen och behandlare. Samskapande metod, att göra en aktivitet tillsammans, är grunden för att uppnå syftena för utökat familjearbete. Det kan ex. vara en frågeställning från föräldrarna varför lyssnar inte barnet på mig? Varför blir det bråk på morgonen? osv. Denna frågeställning tar behandlarna med sig och upprättar en individuell planering kring metoder för att förstärka positivt samspel/kommunikation i familjen. Familjesamtalen är en del av behandlingen även under intensiv perioden som en viktig faktor gällande barnets positiva utveckling. Dessutom har vi möjlighet att använda oss av; Marte Meo, hemterapi, familje-seft, familje-art, ABFT (anknytningsbaseradfamiljeterapi). Syfte med utökat familjearbete Idén växte fram då vi på Magelungen Dagverksamhet Västra ville erbjuda något som kunde fungera som en vitaminkur eller som en skjuts framåt av starka armar, under en avgränsad period. Vedertagen forskning samt vår erfarenhet och kunskap om behandling har visat att regelbundenhet och tätare kontakt i arbetet med hela familjen ofta gör att barn och familjer kan ta större kliv mot sina mål. Vi behandlare ser att fler hållbara positiva förändringar kan göras genom att ha samtal och göra saker tillsammans med barn och hela familjer. Utvärdering av samuppdrag och utökat familjearbete kommer att ske i juni Vi arbetar med dessa processer under de planeringsdagar som vi har under terminerna. Teamen fokuserar i högre grad på utökat familjearbete och bjuder in familjerna på ett naturligt sätt i verksamheten. Men även i mer förekommande mötesforum tas dessa processer upp ex. morgonmöte, APT och progressmöten. I tjänsten Maria Larsson Föreståndare Magelungen Västra, Örebro

21 6.3Kvalitetsredovisning Magelungen Norra 2012 Innehållsförklaring Magelungen Norra har under hela 2012 haft fullbelagt det har varit 8 ungdomar inskrivna och en på utsluss. Arbetsgruppen på Magelungen Norra arbetade under årets första planeringsdag med att formulera nedanstående målformuleringar och visioner genom skapandet av vårt gemensamma samuppdrag. Detta samuppdrag ansågs av arbetsgruppen harmoniera väl med Magelungens värdegrund. Målformuleringarna och drömmarna kategoriserades utifrån vad som framkom under skapandet av samuppdraget. Kategorierna namngavs enligt följande: Ungdomsgrupp, Samskapande och Arbetsgrupp. Med detta menas att målformuleringarna/drömmarna i samuppdraget handlade om dessa teman. När vi arbetat mot dessa drömmar under en termin utvärderades vår måluppfyllelse. Utifrån utvärderingen reviderades samuppdraget inför årets andra termin och blev genom denna justering mer omfattande. Det nya samuppdraget låg sedan till grund för personalgruppens strävanden under årets andra termin. Samuppdrag 2 innehöll kategorierna Ungdomsgrupp, Utveckling, Framtidstro, Verksamheten, Samskapande. Vi har haft löpande utvärderingar av hur vi arbetar genom att avsätta tid från våra regelbundna arbetsplatsträffar. Personal På Norra: Föreståndare Patrik Karlsson Beteendevetare, Lotta Gustavsson Samordnare/Behandlare, Samordnare/Behandlare Mats Larsson, Familjeterapeut Annelie Brihmé, Lärare Ingemar Johansson, Lärare Kalle Byström, Lärare Emily Linton. Norra har även haft förstärkning av tim anställd spanska lärare, Musik lärare och lärargruppen som roterar mellan enheterna. Under senare delen av året har Norra i mer generella termer börjat arbeta med gruppverksamhet. Samuppdrag 1 (VT 2012) Vad? Ungdomsgrupp Ungdomarna deltar i gruppaktiviteter inom ramarna för både skol- och utvecklingsarbete Hur? Tillskapandet av arenor som möjlig gör gruppsamspel utifrån våra ungdomars möjligheter. Vem? Samordnarna och lärare ansvarar för att planera upp aktiviteter som främjar gruppaktiviteter, Föreståndare tillser att processen fortgår. Utvärderas vid inom mötesstrukturen dagligen och stäms av vid APT 1 ggr/ månad Föreståndare ansvarar för att hålla i uppföljningarna. Vad? Samskapande med ungdom och familj Föräldrar och ungdomar är involverade i utvecklingsarbetet

22 Hur? Vi-Möten finns i strukturen, en gång i månaden där ungdomarna får delta i förslag till beslut. Föräldrar bjuds in till utökade team där alla runt ungdomen samlas mer frekvent, arbetas konsekvent på att få i gång familjesamtal. Vem? Samordnare och familjeterapeut ansvarar för att bjuda in till utökade team och familjesatal. Vi möten finns som en återkommande struktur i verksamheten och som föreståndare tillser att de genomförs. Arbetsgruppen Vad? Skola och behandling samverkar i alla sammanhang Kommunikationen präglas av öppenhet, medvetenhet och lyhördhet Teamarbetet fungerar Personalgruppen har aktiviteter tillsammans Personal på Norra samarbetar med personal från andra enheter Utvärdering Ungdomsgrupp Vi lyckades få ungdomarna att ingå i fler gruppsammanhang, exempelvis genom en sammanhållen fredagsaktivitet samt genom idrottslektioner. Vi såg även att en del av skolundervisningen hade utvecklas från en till en- undervisning till att bestå av två eller tre ungdomar i en klassrumssituation med en ensam lärare. Detta är ett stort framsteg med tanke på Magelungen Norras målgrupp. Samskapande med ungdom och familj Vi ansåg att ungdomarna och föräldrarna i allra högsta grad var och är involverade i utvecklingsarbetet. Detta genom samtliga teammedlemmars samarbete under schemaplanering, uppföljningsmöten och goda dialog. Ett mål vi misslyckats med var det som handlade om att VI-Möten skulle ingå i strukturen en gång i månaden. Detta har inte skett vilket vi upptäckte genom utvärderingen. Vi tror att den främsta anledningen till vårt misslyckande handlar om att ungdomsgruppen som helhet inte varit mogen för en sådan uppgift. Arbetsgruppen När det gäller måluppfyllelsen inom denna kategori såg vi att vi var på väg åt rätt håll vad gäller de flesta målen förutom målet som rörde personalgruppsaktiviteter. När det gällde teamarbetet uttrycker teammedlemmarna att de har haft återkommande teamträffar och min bild är att teamet har blivit tydligare genom en tydligare progressmötesagenda vilken säkerställer att teammedlemmarna uttalar sig utifrån sina roller.

23 Samuppdrag 2 (HT 2012) Utifrån det som uppdagades i utvärderingen skapades nedanstående samuppdrag. Det är ett reviderat och mer utförligt samuppdrag. Ungdomsgrupp Ungdomarna/eleverna fungerar bra i grupp Detta märks genom att de är mer självsäkra, avslappnade och förberedda inför t.ex. gymnasiet. Det underlättar planeringen för personal. Det blir roligare, mer passionerat och mer dynamik för personalen i arbetet med ungdomarna/eleverna. Personalen blir gladare vilket gör att ungdomarnas/elevernas närvaro ökar. Eleverna/ungdomarna arbetar mer tematiskt. Föräldrar/anhöriga blir gladare, mer hoppfulla och lugnare inför framtiden. Ungdomarna kan utföra uppgifter tillsammans utan stöd av vuxna. Utveckling Ungdomarna/eleverna kan reflektera över den egna positiva utvecklingen Familjen eller andra viktiga personer kan se och reflektera över den egna och ungdomens positiva utveckling Ungdomen/familjen tryggas i att utvecklingen kan fortsätta framåt. Ungdomen/familjen får ökad självkänsla och självförtroende. Ungdomen/familjen vågar testa nya saker/utmana sig själva. Ungdomen/familjen vågar tala om det som är svårt. Framtidstro Ungdomarna/eleverna och familjerna är trygga att gå vidare från Magelungen Norra Detta märks genom att personalen och föräldrarna är lugna med att ungdomen/eleven går vidare. Ungdomarna/eleverna och föräldrarna pratar med tillförsikt om sin framtid. De är aktiva i att forma sin framtid. Samspelet i teamen fungerar bra (konstruktivt) och stöttande för ungdomen/eleven. Verksamheten Skola, behandling och familjearbete samverkar i alla sammanhang. Lärarna, samordnare och familjeterapeuter fortsätter att arbeta mot gemensamma mål. Det märks genom ett konsekvent bemötande av familjen. Familjen får ett ökat förtroende för Magelungen. Det ger en utökad bild (förståelse) för ungdom och familj. Familjen ges en ökad inblick och delaktighet i Magelungens arbete. Alla elever/ungdomar har fått något betyg Detta märks genom att eleverna/ungdomarna är stolta över sig själva. Familjen/viktiga personer blir stolta och glada. Personal blir stolta och glada och känner hopp om att ingenting är omöjligt. Samarbetet mellan enheterna fungerar bra

24 Samskapande Eleverna/ungdomarna, familjen och personal känner sig delaktiga i arbetet på Magelungen Norra Det går då att öppet diskutera saker tillsammans. Planeringen hamnar på en rimlig nivå som går att uppnå. En gemensam förståelse finns för ramarna för vår verksamhet. Ungdomarna/eleverna samt personalen är exempelvis nöjda med skolmaten. Utökade team förekommer frekvent. Alla värnar om varandra och det gemensamma, t.ex. våra lokaler. Ungdomsgrupp Denna dröm har varit under stark utveckling under höstterminen. Vi har exempelvis haft gemensamma friluftsdagar en gång i månaden i Suttarboda där alla ungdomar och samtliga ur personalgruppen varit med. Den dagliga planeringen har varit lätt att genomföra genom att ungdomar i större utsträckning har kunnat vara tillsammans. SEFT i grupp har genomförts med gott resultat. Till sist har ungdomarnas närvaro varit väldigt hög. Det vi inte har lyckats med är att arbeta tematiskt. Utveckling Dessa drömmar har vi en övertygelse om att vi arbetar mot varje dag men de är svårare att utvärdera på ett konkret sätt. Personal vittnar om flera exempel på självreflektion både hos ungdom och föräldrar. Vi anser att vårt arbete med att öka självkänsla och självförtroende hos dem vi möter är centralt i vår arbetsmodell med det salutogena förhållningssättet i förgrunden. Framtidstro Det är flera ärenden som kommer att avslutas efter vårterminen Detta har gjort att studie- och yrkesvägledare använts flitigt. Det finns en stark tro från personalsidan men den är inte alltid i fas med ungdomar och familj. Vi behöver bli bättre på att förmedla framtidstro för att ungdomarna och familjerna ska bli bättre förberedda på att gå vidare och lämna Magelungen. Framtidstro kontra realitetsuppfattning kan ibland vara en svår balansgång. Vi jobbar dock genomgående med att våra klienter ska drömma stort om sin framtid. Personalen var tidigare orolig för hur det skulle gå för ungdomen efter tiden på Magelungen, detta har vi idag blivit bättre på! Verksamheten Pedagogerna har relativt bra insyn vad gäller behandlingsprocesserna men samordnarna har inte alltid så bra insyn vad gäller skolprocesserna. Vi har haft stort behandlingsfokus på möten, handledning etc. Skolan är en stor del av verksamheten och behöver uppmärksammas mer. Samordnarna behöver också få en bättre och mer konkret planering när de ska ha lektioner med ungdomarna. Vi har sett att teamen fungerar konstruktivt och en indikator på detta är att familjerna bemöts konsekvent. Inga team verkar för tillfället fungera mindre bra. Fler elever har betyg än tidigare, alla har dock inte fått det ännu. Enhetssamarbetet fungerar bra.

25 Samskapande Samskapandet fungerar bra. Det har skett en enorm utveckling vad gäller gemensam lokalvård, VI-Möten en gång per månad och elevråd. En Vi-känsla råder i gruppen och KASAM verkar råda. Detta är en bild som förstärks genom resultaten i hälsoenkäten. Gemensam förståelse för verksamhetens struktur vad gäller tid, plats och uppgift kopplat till våra olika forum finns i personalgruppen. Vi skulle kunna bli bättre på att bjuda in föräldrarna till att vara med i verksamheten, delta på aktiviteter etc. vi behöver planera mer kring familjernas medverkan. I enlighet med samuppdragen, utvärderingarna och justeringarna anser jag att vi fortsatt utveckla verksamheten Magelungen Norra. Från mitt perspektiv har personalstrukturen utvecklats tydligast genom att vi har arbetat med ett tydligare innehåll under torsdagseftermiddagarna, morgonmöten och eftermiddagsöverlämningar (spegling). Vi har tillsammans, under min ledning, fått till stånd en röd tråd vad gäller de många olika processer som finns och fortskrider. Våra strukturerade personalforum är tänkta att garantera att vi jobbar med rätt uppgifter. I tjänsten Patrik Karlsson Föreståndare Magelungen Norra, Örebro

26 6.4Kvalitetsredovisning Magelungen Evidens Örebro 2012 Bakgrund Magelungen Evidens Örebro är en verksamhet som startades upp under våren Var med denna kvallitetsrapport mer beskriver organisationen som byggts upp och samuppdraget riktar sig mer till medarbetarnas tankar inför sitt uppdrag. Personalgruppen består av Färeståndare Anna amzoll Beteendevetare Master, Jeffrey Norén - Beteendevetare och KBT terapeut, Eva Pettersson Socialpedagog, Del av terminen Oskar Hill Cedergran och sedan ht vik. Azita Iranipour. Inom enhetens ramar finns olika programverksamheter såsom Hemmasittarprogram (HSP), stöttning och stöd vid familjehemsplaceringar (FUNKA) samt Anpassad terapi (AT). Utöver detta bedrivs KBT-terapi av steg 1-terapeuter för både privatpersoner och företag. Magelungen Evidens har ett varierat föreläsningsbatteri och bedriver även handledning av exempelvis kuratorer. Under det gångna året har det genomförts en utredning av ett familjehem som också ingår i Magelungens regi. En utslussningscoach har tillgodosett att det skett utslussning av de ungdomar som behöver en bro mellan Magelungen och annan verksamhet när behandlings/skoluppdraget avslutas inom vår dagverksamhet. Sammantaget är Evidens en verksamhet som har ett mångfacetterat utbud av tjänster som erbjuds socialtjänst, skola, företag och privatpersoner. Under året 2012 utvecklades verksamheten raskt och från att endast ha varit en medarbetare i början av året så arbetade det sammanlagt fyra personer i slutet av Innehållsförklaring Arbetsgruppen på Magelungen Evidens Örebro har tillsammans framarbetat en struktur där alla gemensamma forum tydligt definierats; främst syfte och innehåll. Arbetsgruppen utvärderade hur det sett ut tidigare och hur vi önskar att processen skall se ut framåt. Målet med den nya strukturen var att skapa en gemensam plattform. Tydligt definierade forum blir en hjälp för arbetsgruppen att hålla fokus på den primära arbetsuppgiften samt att efter hand kunna följa upp, utvärdera dessa och eventuellt revidera. Följande mötesforum har arbetsgruppen samskapat och valt att prioritera under 2012: Veckomöte Arbetsgruppen planerar veckan. Fördelning av arbetsuppgifter. Återkoppling i ärenden. Överlämning Personalgruppen samtalar om hur dagen varit och får vid behov feedback och reflektioner av kollegorna. APT Information till arbetsgruppen från föreståndare om vad som händer i organisationen, både centralt och lokalt. Praktiska frågor tas upp till diskussion. Handledning Handledning sker i denna verksamhet i olika konstellationer då personal med steg 1 utbildning, som bedriver terapier, behöver ha en egen handledning och övrig personal har handledning utifrån de ärenden som mestadels ingår i programverksamheten. Ärendeplanering Forum som återkommer varannan vecka där varje enskilt ärende processas och gås igenom. Frågeställningar som besvaras är: Jobbar vi mot de uppsatta målen i vårdplanen? Hur ligger ärendet till i relation till dessa mål? Vad bör prioriteras? Vilka delmål kan vi själva sätta fram tills nästa ÄP?

Kvalitetsredovisning 2009. Magelungen Örebro, Nobel,Södra och (Norra)

Kvalitetsredovisning 2009. Magelungen Örebro, Nobel,Södra och (Norra) Kvalitetsredovisning 2009 Magelungen Örebro, Nobel,Södra och (Norra) Allmänt: Under 2009 har Magelungen Örebro och dess dagverksamheter fortsatt att bygga organisationen. De verksamheter som Magelungen

Läs mer

Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola.

Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola. Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola. Ledande innebär att vi är kunskapsburet företag som vill vara ett föredöme och en drivkraft för utveckling in om vårt kompetensområde

Läs mer

Kvalitetsredovisning ht 2009/vt 2010-06-08. Magelungen Jönköping/Tenhult Bergaskolan. Upprättad av Jonas Nestor enhetschef

Kvalitetsredovisning ht 2009/vt 2010-06-08. Magelungen Jönköping/Tenhult Bergaskolan. Upprättad av Jonas Nestor enhetschef Kvalitetsredovisning ht 2009/vt 2010-06-08 Magelungen Jönköping/Tenhult Bergaskolan Upprättad av Jonas Nestor enhetschef 1.Allmänt 1 2.Verksamhetens innehåll 1 3.Inskrivningsförfarande 1 4.Beläggning 2

Läs mer

Kvalitetsarbete Magelungens dagverksamhet Göteborg läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete Magelungens dagverksamhet Göteborg läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete Magelungens dagverksamhet Göteborg läsåret 2012-2013 Uppdraget Vårt uppdrag är att vara ledande inom skola och behandling. Vi ska ge barn och ungdomar en möjlighet att utvecklas skolmässigt

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012. Svedmyragruppen

Kvalitetsrapport 2012. Svedmyragruppen Kvalitetsrapport 2012 Svedmyragruppen 1. Huvuduppdrag 2. Förutsättningar... 3 2.1 Beläggning... 3 2.2 Efterfrågan... 3 2.3 Personalresurser (antal, utbildning, timanställda)... 4 2.4 Lokaler... 5 3. Verksamhetens

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14. Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14. Laxå kommuns Förskoleverksamhet Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14 Laxå kommuns Förskoleverksamhet Barn- och utbildningsnämnden 2014-09-29, 93, dnr BUN 2014058 611 1 Innehållsförteckning Utbildningens syfte: Sidan 3 Beskrivning av

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsåret 2014-15 Magelungens Grundskola i Västerås Sammanställd i samråd med personal av Ewa Ekström rektor from 1 sep 2015 Vision: Våra elever ska lämna skolan med en känsla

Läs mer

Kvalitetsberättelse Svedmyragruppen Vårtermin 2013

Kvalitetsberättelse Svedmyragruppen Vårtermin 2013 Kvalitetsberättelse Svedmyragruppen Vårtermin 2013 Uppdrag: Svedmyragruppens uppdrag bygger på att möjliggöra och erbjuda dagliga strukturer, skola och stödjande kontakter för barn/ungdomar i åldern 10-15

Läs mer

Personalomsättningen i Skärholmen/Stockholm var mycket hög. Många erfarna slutade. Svårt att rekrytera erfaren personal. Många oerfarna anställdes.

Personalomsättningen i Skärholmen/Stockholm var mycket hög. Många erfarna slutade. Svårt att rekrytera erfaren personal. Många oerfarna anställdes. Personalomsättningen i Skärholmen/Stockholm var mycket hög. Många erfarna slutade. Svårt att rekrytera erfaren personal. Många oerfarna anställdes. De oerfarna slutade också, ofta efter kort tid. Majoriteten

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Verksamhetsplan Sätraängens korttidshem

Verksamhetsplan Sätraängens korttidshem Verksamhetsplan Sätraängens korttidshem 2016 Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning --------------------------------------- 3 Kvalitetsarbete ---------------------------------------------------- 3

Läs mer

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm att bli bäst i Sverige i arbetet med arbetsglädje och yrkesstolthet i verksamheter där alla känner

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning Beslut Huvudman motala.kommunamotala.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid förskolan Österstad, Motala kommun Skolinspektionen Box 2320 403 15 Göteborg www.skolinspektionen.se

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2014-15. Laxå kommuns förskoleverksamhet

Kvalitetsredovisning Läsåret 2014-15. Laxå kommuns förskoleverksamhet Kvalitetsredovisning Läsåret 2014-15 Laxå kommuns förskoleverksamhet Barn- och utbildningsnämnden 2015-09-28, 97, dnr BUN 2015057 611 1 Innehållsförteckning Utbildningens syfte: Sidan 3 Beskrivning av

Läs mer

Ledningssystem för kvalitetsutveckling

Ledningssystem för kvalitetsutveckling Ledningssystem för kvalitetsutveckling Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola. Ledande innebär att vi är kunskapsburet företag som vill vara ett föredöme och en drivkraft

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning Beslut Huvudman forskola@stockholm.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid förskolan Abrahamsbergsvägen 92, Stockholms kommun Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm

Läs mer

medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten

medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten Medarbetaren i samverkan medarbetarsamtalet Malmö högskolas samverkansavtal med Dnr Mahr 19-2012/488 har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp

Läs mer

Marielunds plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Marielunds plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 Marielunds plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Vår vision Hos oss känner sig

Läs mer

Förutsättningar Västra Norra/Nobel Västra Norra/Nobel

Förutsättningar Västra Norra/Nobel Västra Norra/Nobel Inledning Magelungen Grundskola Örebro är en friskola som ingår i Magelungen Utveckling AB. Skolan samarbetar tätt med Magelungens dagverksamhet i Örebro. Dagverksamheterna erbjuder behandling för ungdomar

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Velanda skolas fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Velanda skolas fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Velanda skolas fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Sofiedalsgården och Markhedens förskolor 2010-09-01 t.o.m. 2011-09-01 SOFIEDALSGÅRDENS OCH MARKHEDENS FÖRSKOLOR BARN & UNGDOM, Besöksadress; Barnstugevägen

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1

Läs mer

Tid att mötas Ett utvecklingsprojekt med fokus på bemötande inom hemtjänsten i Kumla kommun

Tid att mötas Ett utvecklingsprojekt med fokus på bemötande inom hemtjänsten i Kumla kommun Tid att mötas Ett utvecklingsprojekt med fokus på bemötande inom hemtjänsten i Kumla kommun 2016-2017 Kumla kommun har som ambition att stärka hälsan hos sina invånare. Som en del i arbetet beslutades

Läs mer

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2013-2014 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 2. Tillvägagångssätt... 3 3. Året som gått... 4 4. Året

Läs mer

för förskolechefer Hur säkerställer du att din nyanställda förskolechef utvecklar ledarskapet och verksamheten?

för förskolechefer Hur säkerställer du att din nyanställda förskolechef utvecklar ledarskapet och verksamheten? L Ö S N I N G S F O K U S E R A T O C H H Ä L S O F R Ä M J A N D E GONGGÅNG för förskolechefer Hur säkerställer du att din nyanställda förskolechef utvecklar ledarskapet och verksamheten? Vad är GongGång

Läs mer

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Likabehandlingsplan för LÄTTOBO FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan för LÄTTOBO FÖRSKOLA Vetlanda kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Likabehandlingsplan för LÄTTOBO FÖRSKOLA Vision/ledningsdeklaration På vår förskola vill vi att alla ska känna sig trygga, känna gemenskap och delaktighet.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar!

Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar! Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar! Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som skall prägla verksamheten. Omsorg och hänsyn till

Läs mer

Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Förskolan 1 5 år Efter ett gemensamt beslut om att arbeta för utmärkelsen gör ni en intresseanmälan via Internet: http://www.skolutveckling.se/utvecklingsteman/hallbarutveckling/utmarkelsen/

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN. Hemmasittarprogrammet (HSP) för arbetet kring elever med hög frånvaro i skolan 2013-02-08

LUDVIKA KOMMUN. Hemmasittarprogrammet (HSP) för arbetet kring elever med hög frånvaro i skolan 2013-02-08 2013-02-08 LUDVIKA KOMMUN Hemmasittarprogrammet (HSP) för arbetet kring elever med hög frånvaro i skolan Främja närvaro och förebygga och åtgärda frånvaro Hemmasittarprogrammet (HSP) fo r arbetet kring

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Projektbeskrivning Bakgrund 14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Skolsatsningen inom familjehemsvården i Halmstad kommun bygger på forskning om utbildningens betydelse för familjehemsplacerade

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014 Reviderad: 2014-02-05 Syfte Denna plans ändamål är att motverka kränkande behandling av barn på Förskolan Kluringen

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Kvalitetsrapport. Dagverksamheterna i Älvsjö Solbergagruppen Götalandsgruppen

Kvalitetsrapport. Dagverksamheterna i Älvsjö Solbergagruppen Götalandsgruppen Kvalitetsrapport Dagverksamheterna i Älvsjö Solbergagruppen Götalandsgruppen Sommar 2012 - sommar 2013 Uppdrag Huvuduppdrag Vårt uppdrag bygger på att genom dagliga strukturer, ett nära samarbete med uppdragsgivare

Läs mer

uppdaterat augusti-18 Bovallstrands skolas årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19

uppdaterat augusti-18 Bovallstrands skolas årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19 Bovallstrands skolas årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19 1 Bovallstrands skola och fritidshems årliga plan mot kränkande behandling Bovallstrands skolas

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014 130909 Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Spiras plan mot diskriminering och kränkande behandling

Spiras plan mot diskriminering och kränkande behandling Spiras plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Pedagogisk verksamhet Läsår VT 2015 - HT 2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015 Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015 Årets mål Språkutveckling trygghet och trivsel Barn- och ungdomsförvaltningens vision: LUST ATT LÄRA, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten

Läs mer

Samverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta

Samverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Bilaga 1 Samverkan gällande unga 16-24 som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Inledning Det finns sedan tidigare, och inom ramen för DUA, en överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

Kvalitetsredovisning år 2008

Kvalitetsredovisning år 2008 1 (6) Kvalitetsredovisning år 2008 Kvalitetsredovisningen är en viktig del i förskolans kvalitetsarbete. Redovisningen hur långt vi har kommit i vår strävan mot målen och hur vi arbetar med att utveckla

Läs mer

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2016/2017 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Att stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja Introduktion och diskussion

Att stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja Introduktion och diskussion Att stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja Introduktion och diskussion Inledning Detta material innehåller tre delar: Del 1. En introduktion till metodstödet för handläggare

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Mårdvägens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mårdvägens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Mårdvägens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Försoleverksamhet Läsår 2015 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning Beslut 1 (3) Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid förskolan Norrskenet i Kalix kommun med Pysslingen förskolor och skolor AB som huvudman Beslut 2 (3) Inledning Skolinspektionen

Läs mer

Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola och dygnet runt verksamhet Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Uppdrag psykisk hälsa 2017 års reviderade handlingsplan som avser utvecklingsarbetet inom socialpsykiatrin 2018

Uppdrag psykisk hälsa 2017 års reviderade handlingsplan som avser utvecklingsarbetet inom socialpsykiatrin 2018 uppdrag psykisk hälsa 2017 års handlingsplan Uppdrag psykisk hälsa 2017 års reviderade handlingsplan som avser utvecklingsarbetet inom socialpsykiatrin 2018 Inom ramen för Uppdrag psykisk hälsa 2016, valde

Läs mer

Akvarellens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Akvarellens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Akvarellens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2017/18 Nattis Förskolan Lyckan 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

Avesta Kommun. Kvalitetsredovisning

Avesta Kommun. Kvalitetsredovisning Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/2011 Förskolan Talgoxen Datum: 2011-05-9 Utvecklingsledare: Siv Holm Innehållsförteckning Sid nr 1. Sammanfattning 3 1.1 Presentation av enheten 3 1.2

Läs mer

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Enhetens namn: Veroma Omsorg VD: Veronica Forsberg-Meurling Enhetschefens namn: Eva Torgestad/ Veronica Forsberg-Meurling Telefonnummer till enheten: 0705850067 E-post

Läs mer

Verksamhetsuppföljning- Daglig verksamhet Oktober/November 2017

Verksamhetsuppföljning- Daglig verksamhet Oktober/November 2017 Verksamhetsuppföljning- Daglig verksamhet Oktober/November 2017 Bakgrund Verksamhetsuppföljning för daglig verksamhet har genomförts under oktober/november 2017. I verksamhetsuppföljningen har enhetschef

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Personlig assistans TILLSAMMANS FÖR ATT FRÄMJA HÄLSA OCH INFLYTANDE I VARJE MÖTE. jonkoping.se

Personlig assistans TILLSAMMANS FÖR ATT FRÄMJA HÄLSA OCH INFLYTANDE I VARJE MÖTE. jonkoping.se Personlig assistans TILLSAMMANS FÖR ATT FRÄMJA HÄLSA OCH INFLYTANDE I VARJE MÖTE jonkoping.se I område personlig assistans i Jönköpings kommun arbetar vi tillsammans med dig för att främja hälsa och inflytande

Läs mer

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning Beslut Nyköpings kommun konnmun@nykoping.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Kan ntorps förskola, Nyköpings kommun Beslut 1 (4) Inledning genomför under våren

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum 2014-03-10 Tjänsteskrivelse Vår referens Katarina Falk Katarina.falk@malmo.se Uppföljning av tillsyn av Bellevue gymnasium Ärende 6 Dnr

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2015/16

Kvalitetsredovisning 2015/16 Kvalitetsredovisning 2015/16 Magelungen grundskola Västerås Skriven av Ewa Ekström, rektor Verksamhetsbeskrivning: Magelungens Grundskola i Västerås, ingår i Magelungen Utveckling AB och ger individuellt

Läs mer

Öppenvård, handläggare

Öppenvård, handläggare Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Alpklyftan Rapport 2017-07-05 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal - Genomförda

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VULKANENS 2014/2015 Vulkanens förskolas vision När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen

VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen TID till LEK Plats för LÄRANDE! Vi ser lärandet som en naturlig del av lek och leken som en naturlig del av

Läs mer

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Tio punkter för en lärande arbetsplats Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,

Läs mer

Beslut och verksamhetsrapport

Beslut och verksamhetsrapport Beslut och verksamhetsrappol Dnr 400-2015:6590 efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten vid förskolan Ulvarna belägen i Karlstad kommun 1 (9) Beslut I detta

Läs mer

Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017. Furuliden

Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017. Furuliden Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017 Furuliden Omsorgsnämndens verksamhetspolicy Livskvalitet Hela livet Vision Livskvalitet Hela livet Värdegrund Människan bär med sig en önskan

Läs mer

Snickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka

Snickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka Snickarbarnens förskola Sollentuna kommun Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka 14 2017 2017-04-08 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan/skolan Observatörernas

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan skall

Läs mer

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Jan Wallin Ann-Sofi Karlsson Mona

Läs mer

Handlingsplan i arbetsmiljöarbete läsåret 2016/2017

Handlingsplan i arbetsmiljöarbete läsåret 2016/2017 Handlingsplan i arbetsmiljöarbete läsåret 2016/2017 Almby/Brickebacken grundsärskola 1-9 Örebro kommun Grundskoleförvaltningen HANDLINGSPLAN ARBETSMILJÖARBETET LÄSÅRET 16/17 2 Handlingsplan i arbetsmiljöarbete

Läs mer