Dyslexi och tvåspråkighet - ett forskningsområde i utveckling
|
|
- Mikael Danielsson
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dyslexi och tvåspråkighet - ett forskningsområde i utveckling Christina Hedman Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2008 1
2 Dyslexi och tvåspråkighet - ett forskningsområde i utveckling Christina Hedman, Leg Logoped, Doktorand vid Centrum för Tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet Forskning om dyslexi och flerspråkighet sker på var sitt håll och aldrig mötas de två var en klagan som hördes på den första internationella konferensen om dyslexi och flerspråkighet i Manchester i slutet av 1990-talet. Trots det lyckades British Dyslexia Association bjuda in en ansenlig skara forskare och intresset var stort. Definition av dyslexi Några försökte nysta i den svåra frågeställningen hur man bäst avgränsar och definierar dyslexi hos flerspråkiga individer. Andraspråksläsning kunde maskera dyslexi och leda till att de verkliga svårigheterna aldrig identifierades eller åtminstone inte tidigt nog 1 eller så fanns risken att man felaktigt kunde tolka elevens tragglande med texter på ett andraspråk som dyslexi 2. En viktig omständighet var att dyslexiforskningen vid den tidpunkten höll på att göra kaffeved av den rådande klassiska definitionen av dyslexi, den så kallade diskrepansdefinitionen, som framhöll en skillnad mellan begåvning och läs- och skrivfärdigheter utan att förklara vad läs- och skrivsvårigheterna bestod av. För flerspråkiga individer blev det extra vanskligt med tanke på att de inbyggda riskerna med begåvningstest på ett nytt och svagare språk redan var väldokumenterade. Det var just sådan testning som dominerade med diskrepansdefinitionen som ledstjärna. De teorier på frammarsch som istället försökte förklara de underliggande svårigheterna kastade dessbättre nytt ljus på dyslexins väsen. Test av fonologisk bearbetning Mot den bakgrunden gjorde Nora Frederickson och Uta Frith en banbrytande studie av flerspråkiga skolelever i London Dyslexi definierades i termer av fonologiska bearbetningssvårigheter. Ester Geva (2000) försökte också i en välciterad undersökning identifiera dyslexi hos flerspråkiga elever utifrån samma definition. I Sverige utformade Louise Miller Guron och Ingvar Lundberg (2003) test av fonologisk bearbetningsförmåga på svenska i en studie av flerspråkiga i Göteborg, där ambitionen var att undvika icke-önskvärd testning av ordkunskap och uttal. Nämnda tre studier presenterar sammantaget mer rättvisande testmetoder än vad som användes med diskrepansdefinitionen som teoretisk bas (vilket bland annat går att läsa mer om i Frederickson och Frith, 1998). Gemensamt för undersökningarna är också att eleverna testades på de nationella majoritetsspråken (engelska respektive svenska). Detta gjordes utifrån antagandet att testade fonologiska förmågor som manipulering av fonem, snabb benämning, repetition av verbal och icke-verbal stimuli bygger på kognitiva förmågor som överförs mellan språken. Dessa förmågor skulle därmed lika väl kunna testas på majoritetsspråket (se också Everatt, Smythe, Adams och Ocampo, 2001). Ortografins roll Man kan säga att forskning om hur dyslexiscreening på majoritetsspråket skiljer sig mellan enspråkiga och tvåspråkiga har mycket gemensamt med forskning om ortografins roll för läsutveckling och 1 Med andraspråksläsningen avses här när en elev får svårt att hinna ikapp och hålla takten med förstaspråkstalarna i klassen eftersom han/hon får sin undervisning på ett nytt eller mindre bekant språk, vilket riskerar att leda till en nedåtgående spiral för hela läs- och kunskapsutvecklingen. 2 De speciella omständigheterna med inlärning och användning av två eller flera språk som skiljer en- och tvåspråkiga utesluter inte att problem med läs- och skrivutvecklingen också kan bottna i en mängd andra gemensamma faktorer, såsom bristfällig undervisning, uppmärksamhetsstörningar/ad, och ogynnsamma socioekonomiska faktorer såväl som (språkliga) begåvningsfaktorer. 2
3 dyslexi. Sammantaget tillskrivs ofta de underliggande läsrelaterade förmågorna huvudrollen medan ortografin får spela birollen. Det betyder inte att man helt kan bortse från ortografins inverkan. Ortografin kan t ex få betydelse för vilka lässtrategier nybörjarläsaren väljer. Vidare underlättar en mindre komplex ortografi till en början läsning av enstaka ord, även om barnet inte behärskar språket (Lesaux och Siegel, 2003). När det gäller dyslexi har man visat att olika ortografier kan exponera de fonologiska bearbetningssvårigheterna på olika sätt (Paulesu, Mc Crory & Fazio, 2000). Individuell variation hos tvåspråkiga En fråga man kan ställa sig är hur långtgående jämförelser det går att göra mellan tvåspråkiga och enspråkiga. Man kan också fråga sig vad som egentligen avses, när begrepp som tvåspråkiga eller andraspråksinlärande används. Tvåspråkighetsforskaren François Grosjean (1998) observerar och kritiserar en överanvändning av en idealiserad andraspråksinlärande i studier av tvåspråkiga. Han får medhåll av britterna Cline och Shamsi (2000) som tidigt sammanfattade forskningsläget rörande dyslexi och flerspråkighet. Grosjean ger två goda råd (företrädesvis till forskare): 1.När det gäller det första rådet att noga kartlägga och redovisa olika förutsättningar som leder till individuella skillnader hos tvåspråkiga, ger Grosjean (1998:132) konkreta exempel på vad forskare bör kartlägga: Språkinlärningshistoria och språkliga förhållanden: tvåspråkiga individer, tillägnar sig och använder vanligtvis sina språk för olika syften i olika domäner i livet och med olika människor. Tvåspråkiga har därmed sällan likvärdig behärskning på alla olika språkliga nivåer på sina respektive språk. Vilken språkbehärskning individen har beror till stor del på hans/hennes behov och användning av ett språk. Språklig stabilitet: en del tvåspråkiga befinner sig en aktiv fas av språktillägnande, medan andra har uppnått en mer stabil nivå. Språkliga funktioner: Den språkliga repertoiren kan förändras över tid om kraven på olika språkliga förmågor förändras med en förändrad miljö. Språkbehärskning mode : Tvåspråkiga interagerar både med enspråkiga och andra tvåspråkiga och får anpassa sitt språkliga beteende därefter. 2.När det gäller det andra rådet som manar till försiktighet med jämförelser av enspråkiga och tvåspråkiga motiveras det av skilda förutsättningar för språkinlärning och språkanvändning, att vara försiktig med eller helt undvika att jämföra språkligt relaterade förmågor hos enspråkiga med motsvarande förmågor hos tvåspråkiga. Ett exempel är att utvecklingen av ett minoritetsspråk som första- eller andraspråk inte lättvindigt låter sig jämföras med utvecklingen av ett majoritetsspråk. Här finns en parallell till gammal kritik inom tvåspråkighetsforskningen mot användningen av standardnormering vid testning av andraspråkselever. Adler (1990) menar att en optimalt rättvis jämförelse endast är möjlig om testet normeras på individer med samma ålder och från samma geografiska och språkliga miljö. Risken finns annars att resultaten påverkas av kulturella, sociala eller sociolingvistiska variabler. Till bilden hör att internationella läsundersökningar närmast regelmässigt tenderar att rapportera lägre resultat på test av läs- och skrivförmåga hos flerspråkiga minoritetselever i Europa och USA. En tolkning är att elevernas testresultat på andraspråket troligtvis samvarierar med socio-ekonomiska och kulturellt ogynnsamma förhållanden. Försvårande miljöfaktorer i form av begränsad eller bristfällig språklig exponering och undervisning kanske både på första- och andraspråket kan exempelvis vara en förklaring. Kulturella skillnader kan också i en viss kontext skapa hinder i läsutvecklingen på ett andraspråk. Myter om tvåspråkighet Seglivade myter går att finna både när det gäller dyslexi och tvåspråkighet. Tre vanliga föreställningar när det gäller barn som utvecklar flera språk är enligt tvåspråkighetsforskaren Inger Lindberg (2002): 1) Barn lär sig nya språk snabbt, 2) Modersmålet stör andraspråksinlärningen, och 3) språk ska hållas isär. Lindberg redogör utifrån olika forskningsrön varför dessa påståenden är myter: Den första myten om att barn lär sig nya språk snabbt är seglivad troligtvis för att små barn har lätt för att lära ett brytningsfritt uttal och för att omgivningen ställer lägre krav på barns språkanvändning jämfört med vuxna och äldre skolbarn. Lindberg poängterar att andraspråksinlärning i själva verket är en tidskrävande och mödosam process för såväl barn som vuxna. Det situationsoberoende, 3
4 skolrelaterade språket kräver t ex helt andra språkkunskaper både muntliga och skriftliga jämfört med förskolebarnets språkanvändning. Den här myten är inte helt olik myten om att barn lär sig läsa snabbt utan någon som helst ansträngning. Den andra myten om att modersmålet stör andraspråksinlärningen och den kognitiva utvecklingen har fått fäste inte minst på grund av felaktiga jämförelser mellan tvåspråkiga och enspråkiga. Studier som tar hänsyn till social bakgrund och i vilken utsträckning individerna behärskar språken visar snarare att språken kompletterar och berikar varandra (additiv tvåspråkighet). Liknande studier har också kunnat visa att andraspråksinlärning som sker på bekostnad av modersmålet riskerar att få negativa konsekvenser för språkutvecklingen (subtraktiv tvåspråkighet). Den sista myten om att språken bör hållas isär bygger på en enspråkig norm. Lindberg konstaterar det omöjliga i att utgå från en sådan norm eftersom tvåspråkigas språkanvändning skiljer sig på viktiga punkter jämfört med enspråkigas: De använder sina olika språk i olika sammanhang, situationer, funktioner och roller och med olika människor. Därför utvecklas språken sällan helt likartat och parallellt. Istället kommer de att komplettera varandra. Språkbehärskning i relation till läsning över ordnivå Om man tittar bortom läsning på ordnivå och utgår från läsning som en meningssökande aktivitet har språkbehärskningen avgörande betydelse vilket blir extra tydligt vid läsning på ett svagare språk. Tvåspråkighetsforskaren Kenneth Hyltenstam beskriver redan i slutet av 70-talet vad en begränsad behärskning av andraspråkets fonologiska och grammatiska struktur kan ställa till med både när det gäller automatiseringen av läsförmågan och läsförståelsen. Ett inte fullt utvecklat fonologiskt system gör det också extra svårt att upptäcka skillnader mellan språkljud (se Hyltenstam, 2007). Ordförrådets storlek hos en individ har också visat sig vara den aspekt av språkbehärskningen som korrelerar starkast med läsförståelse (t ex Biemiller, 2003). För att läsutvecklingen hos barn med annat modersmål än skolspråket istället ska gå i positiv riktning formulerade nordiska tvåspråkighets- och läsforskare 1996 tre viktiga förutsättningar som antas gynna en framgångsrik läs- skriv och kunskapsutveckling i skolan (se konsensusdokumentet i Hvenekilde, Hyltenstam & Loona): Läsinlärningsspråket är detsamma som det språk eleven använder i hemmet. Eleven har ett ordförråd på minst i undervisningsspråket. Eleven förstår innebörden av minst 75 % av innehållsorden i de texter som ska läsas. Ett grundantagande är att den tidiga läsutvecklingen gynnas av att eleverna tillåts bygga vidare på det språk man behärskar bäst. Här antas också eleven ha god användning av de kognitiva överföringsmekanismerna när de tillägnar sig motsvarande läsfärdigheter på ytterligare fler språk. Tilläggas kan att den här argumentationen bygger på forskning om utveckling av språk och litteracitet på två eller flera språk och inte huruvida de gynnsamma villkoren i själva verket är uppfyllda i de nordiska skolsystemen. Dyslexi i varierad språklig miljö Enligt en rapport från Skolverket 2006 växer minst vart tredje barn i storstadsregionerna upp med ytterligare något annat språk än svenska, medan siffran är lägre ute i landet. Man kan utgå från att dyslexi representeras i samma utsträckning bland de flerspråkiga barnen som i den övriga befolkningen. Man kan också utgå från att de flerspråkiga barnens uppväxtvillkor i allmänhet och deras tvåspråkiga utveckling i synnerhet varierar stort. Med den insikten har en bredare förståelse av inlärning och användning av läs- och skrivaktiviteter vuxit sig starkare i senare forskning. Ett barn som redan står inför den stora kraftansträngningen att erövra nya kunskaper och färdigheter på ett nytt språk får naturligtvis extra svårt med dyslexi i bagaget. Ett dystert scenario ser något mindre dystert ut om man faktiskt beaktar den kunskap om problemen som ändå redan finns. Hur är det då med den gamla klagan: Forskning om dyslexi och flerspråkighet sker på var sitt håll och aldrig mötas de två stämmer det? Svaret förefaller vara: i allt mindre utsträckning. Mycket talar dock för att det på forskningsfronten finns anledning att i närmare detalj ta reda på hur den tvåspråkiga utvecklingen liksom de eventuella dyslektiska problemen yttrar sig. Om man beaktar internationell forskning om minoritetsspråkselever behövs fler studier av individuella skillnader i läsutvecklingen. Fler longitudinella studier skulle exempelvis kunna bidra till mer specifik kunskap liksom säkrare och tidigare identifiering av elever i riskzonen för dyslexi. Fler studier behövs också av 4
5 minoritetsspråkselever med dyslexi, där man tar hänsyn till individuella bakgrundsfaktorer och inte enbart förlitar sig på kvantitativa resultat på lästest. Förhoppningen är att få fler pusselbitar till gagn för en god utbildningsmiljö åt alla elever. Referenser Adler, S. (1990), Multicultural Clients: Implications for the SLP. Language, Speech and Hearing Services in Schools, 21, Biemiller, A. (2003) Oral comprehension sets the ceiling on reading comprehension. American Educator (27), Spring, 23. Cline, T. & Shamsi, T. (2000), Language Needs or Special Needs? The Assessment of Learning Difficulties in Literacy among Children Learning English as an Additional Language: a Literature Review. DfEE (Department for Education and Employment), Storbritannien, Research Report 184. Everatt, J. Adams, E. & Smythe, I. (2000), Dyslexia screening measures and bilingualism. Dyslexia, 6:1, Frederickson, N. Frith, U. (1998), Identifying dyslexia in bilingual children: A phonological approach with inner London Sylheti speakers. Dyslexia: An International Journal of Research and Practice, 4:3, Geva, E. (2000), Issues in the assessment of reading disabilities in L2 children Beliefs and research evidence. Dyslexia, 6: Grosjean, F. (1998), Studying bilinguals: methodological and conceptual issues. Bilingualism: Language and Cognition, 1: Hyltenstam, K. (2007), Modersmål och svenska som andraspråk, I: Att läsa och skriva forskning och erfarenhet. Myndigheten för skolutveckling. I: Att läsa och skriva forskning och erfarenhet. Myndigheten för skolutveckling. Lindberg, I.(2002), Språkvård, nr 4 och LogopedNytt (2007), nr 5. Miller Guron, L. & Lundberg, I. (2003), Journal of Research in Reading. 26:1, Paulesu E, McCrory E, Fazio F et al (2000). A Cultural Effect on Brain Function. Nature Neuroscience, 3:1, Lesaux, N & Siegel, L. (2003). Reading skills in three orthographies: The case of trilingual Arabic-Hebrew- English-speaking Arab children. Reading and Writing: An interdisciplinary Journal. 16: Hvenekilde, A., Hyltenstam, K. & Loona, S. (1996), Språktilegnelse og tospråklighet. I: Hyltenstam, K, Brox, O., Engen, T.-O. & Hvenekilde, A. (red.) Rapport fra konsensuskonferense om Tilpasset språkopplaering for minoriteselever. Oslo: Norges forskningsråd
2013-06-02. Vad är dyslexi? Tre förklaringsmodeller. Fyra praktiker för en effektiv litteracitet (Freebody & Luke 2003)
Identifiering av dyslexi hos tvåspråkiga elever Syftet med avhandlingsarbetet: bidra till ökad förståelse för vad tvåspråkiga ungdomars läsoch skrivutveckling kan innebära och förutsätta och att gynna
Konferens Grav språkstörning 15-16 september 2015. Redskap för samverkan och förståelse. Elisabeth Lindén elisabeth.linden@spsm.se
Konferens Grav språkstörning 15-16 september 2015 Redskap för samverkan och förståelse Elisabeth Lindén elisabeth.linden@spsm.se Svenska med klassen Svenska som andraspråk Modersmålsundervisning Specialundervisning
Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan
Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien
Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning
Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning Verktyg för samverkan och upptäckt Malmö 141114 Lindén 2014 1 Läs- och skrivundervisning i olika kontexter Svenska med klassen Svenska som andraspråk Modersmålsundervisning
Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning
Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning Örebro 3-4 feb 2014 Lindén 2014 1 Bakgrund När flerspråkiga elever får uttalade problem med läsoch skrivutvecklingen kan frågan uppstå om svårigheterna
CSL-dagen 2012. Susanne Duek
CSL-dagen 2012 Susanne Duek Doktorand i Pedagogiskt arbete med inriktning mot barns och ungas literacy/adjunkt i Svenska som andraspråk, KARLSTADS UNIVERSITET (Några) Språkliga utmaningar för elever med
Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser
Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006
Hur förskola och skola kan stödja flerspråkiga barns språkutveckling
Hur förskola och skola kan stödja flerspråkiga barns språkutveckling Eva-Kristina Salameh Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter
Kursplan för utbildning i svenska för invandrare
Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper
Anna Olsson. Anna Maria Åkerberg
Anna Olsson UE i Mölndal Anna Maria Åkerberg Glasbergsskolan Mölndal Ett förändrat arbetssätt kräver kompetens och adekvata mätmetoder Forskning Utbildning Drakrosetter PIRLS-rapporten 2006 (Progress in
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar
Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt
Fyra presentationer med följande innehåll
Fyra presentationer med följande innehåll Stefan Samuelsson Är det en eller flera språkliga svårigheter som predicerar dyslexi? Anne Elisabeth Dahle &Ann-Mari Knivsberg Problematferd ved alvorlig og ved
Statens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2009:2) om kursplan för svenskundervisning för invandrare; SKOLFS 2012:13 Utkom från trycket den 13 april
Dyslexi och dyskalkyli
Dyslexi och dyskalkyli Dyslexi i ljuset av aktuell forskning Av Ingvar Lundberg Hoeft, F. Meyler, A., Hernandez, A., Juel, C. et al. Functional and morphometric brain dissociation between dyslexia and
2012-10-03. Läs-och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga elever. Hur undvika följande fallgropar?
Läs-och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga elever Christina Hedman Inst. för Språkdidaktik Stockholms universitet Om (svårigheter med) att identifiera dyslexi hos en andraspråkselev och vad rättvisande bedömning
Myter om tvåspråkighet Inger Lindberg
Myter om tvåspråkighet Inger Lindberg Sverige som flerspråkigt land blev en valfråga. Debatten var mer livlig än kunnig. En långsiktig språkpolitik kräver till en början att vi gör oss av med vanföreställningar
Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår
Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet
Förstaspråksutveckling - andraspråksutveckling
Förstaspråksutveckling - andraspråksutveckling Hur lär man sig och utvecklar ett andraspråk? Faktorer som påverkar Hur lång tid tar det? Teorier om andraspråksinlärning Konsekvenser för undervisningen
Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen
Modersmålsträning/Modersmålsundervisning och Studiehandledning i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden beslöt vid sitt sammanträde 2000-12-06 (BUN 80
Christina Hedman Centrum för tvåspråkighetsforskning/ Inst. för Lingvistik christina.hedman@ling.su.se
Dyslexi på två språk Om s.k. över- och underidentifiering av dyslexi hos tvåspråkiga elever i skolan Christina Hedman Centrum för tvåspråkighetsforskning/ Inst. för Lingvistik christina.hedman@ling.su.se
Flerspråkighet. i förskola och skola. Anna Selmer Holmberg, leg logoped
Flerspråkighet i förskola och skola Vad är flerspråkighet? Ett barn som lever i en icke-enspråkig miljö och regelbundet exponeras för minst två språk är flerspråkigt. Att vara flerspråkig är det vanligaste
Barn och Familj Språkutveckling
Barn och Familj Språkutveckling Framtiden kommer av sig själv, framsteget gör det inte. Poul Henningsen Kommunövergripande språkutvecklare - KSU Agneta Bengtsson Helén Lysmo Pia Persson Uppföljning och
FLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014. Josefin Lindgren 2/4 2014
SPRÅKKONTAKT OCH FLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014 F2: FLERSPRÅKIGHET HOS NATIONER OCH INDIVIDER 1 Josefin Lindgren josefin.lindgren@lingfil.uu.se 2/4 2014 FOKUS IDAG: FLERSPRÅKIGHET HOS NATIONER
Dyslexi och flerspråkighet en litteraturöversikt
1(1) Dyslexi och flerspråkighet en litteraturöversikt Bodil Andersson, leg logoped, Lund email bodil.andersson@fmls.nu Denna artikel skrevs ursprungligen för SIOS (Samarbetsorgan för etniska organisationer
Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning. Stockholm
Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning Stockholm 160309 1 Syftet med den flerspråkiga kartläggningen Att tidigt upptäcka flerspråkiga elever som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.
En jämförelse av flerspråkiga elevers avkodning på arabiska och svenska
Självständigt arbete En jämförelse av flerspråkiga elevers avkodning på arabiska och svenska -Att minska över- respektive underidentifiering av läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever Författare:
Över- och underidentifiering av dyslexi hos tvåspråkiga
Nordand 1 2010.book Page 37 Friday, June 18, 2010 3:18 PM Christina Hedman Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet Över- och underidentifiering av dyslexi hos tvåspråkiga Sammanfattning
Moderna språk som modersmål
Education Tatjana Bansemer Moderna språk som modersmål Essay Modersmålsutbildning Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Hösten 2010 Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Inledning För många
ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK
ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar
Vad är läs- och skrivsvårigheter i en vuxen population- En studie av intagna inom kriminalvården
Vad är läs- och skrivsvårigheter i en vuxen population- En studie av intagna inom kriminalvården Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet
Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola
Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Rektor mot vetande 20140919 Maria Rubin Doktorand, Malmö högskola - Språkinriktad undervisning en strävan efter en inkluderande praktik
Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.
Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New
Språkutvecklingsprogram
Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas
--- Faktum 1. Faktum 2
Jag har alltså tvåspråkighet som mitt forskningsområde och har hållit på med tvåspråkigas språkutveckling, men i motsats till föredragets tema, har jag undersökt vuxna tvåspråkiga. Av det följer att det
Centralt innehåll: Andra typer av språk och kommunikation, till exempel kroppsspråk, teckenspråk och konstgjorda språk E C A
PN G032 Betygsmatriser för Människans språk av Hanna Nordlander, 2011 Kroppsspråk, teckenspråk, konstruerade språk... Andra typer av språk och kommunikation, till exempel kroppsspråk, teckenspråk och konstgjorda
Skriftspråkliga svårigheter kartläggs dessa inom sfi?
Linköpings universitet Speciallärarprogrammet Kristina Gustavsson Skriftspråkliga svårigheter kartläggs dessa inom sfi? Examensarbete 15 hp LIU-IBL/SPLÄR-A-14/30-SE Handledare: Anna-Lena Eriksson Gustavsson
FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden
Centrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling
Centrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling Förskolans organisation Kontakt med föräldrarna - bjuda in föräldrarna i verksamheten Sociopolitiska sammanhanget Förhållningssätt
Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer
www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning
Skolutveckling på mångfaldens grund
Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren
Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk
Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska
Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter
Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Disposition Hur tidigt kan man upptäcka läs-
Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska
Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens
Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014
Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet
MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Mål med språksamtalet
Mål med språksamtalet Optimera flerspråkiga barns möjlighet till en god språkutveckling såväl i första som i andraspråket i förskolan och tillsammans med föräldrarna. Samtalet ska utmynna i en språkplan
Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska
1(8) Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska Vi kan inte låta eleverna vänta tills de lärt sig ett andraspråk innan de kan lära sig allt annat. De lär sig saker medan de
Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Myter om tvåspråkighet Inger Lindberg Sprog i Norden, 2003, s. 93-103 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk språkråd Betingelser
Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng
Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng Språkutveckling, flerspråkighet, estetik Ladokkod: 11FK10:3 HT11 UVK 1 Tentamen ges för: Förskollärarstudenter, Grund/FI, Grund F 3, Grund 4 6 Tentamenskod: Tentamensdatum:
Är alla lärare språklärare?
Är alla lärare språklärare? Helena Andersson 1 Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Pauline Gibbons Maaike Hajer Theun Meestringa Tua Abrahamsson Pirkko Bergman Anniqa Sandell Ring Britt Johanson
Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv
Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,
språkbyte Leg logoped Christina Lagergren 2009
Adoptivbarn och språkbyte Leg logoped Christina Lagergren 2009 48.000 utlandsadopterade i Sverige 14.000 i Norge 12.000 i Danmark 1.000 i Finland Ett fåtal på Island 2009-02-12 1 SPRÅKET Är ett redskap
Modell för en fungerande studiesituation
Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan
Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg
Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja
kartläggningsredskap
Samverkan kring ett flerspråkigt kartläggningsredskap Specialpedagogers och modersmålslärares uppfattningar Stockholm 2016-03-09 Elisabeth Lindén 2016 1 Att läsa och skriva på sitt andraspråk Svenska med
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur
Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se
Forskning om läs- och skrivundervisning 11 oktober 2014 tao@du.se Vem är jag? Grundskollärare 1-7 sv /so 1998 Magister i pedagogik 2005 Doktor i pedagogiskt arbete 2011 Undervisade i åk 1-3 i 10 år Föreläsningens
Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål
Humanistiska och teologiska fakulteterna LLYU70, Svenska som andraspråk för lärare i svenska för invandrare, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language for Teachers of Newly Arrived Immigrants, 30 credits
Flerspråkighet i förskolan
Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar
När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)
Definition av dyslexi (Lundberg, 00) När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande Svenska Dyslexiföreningen, Linköping oktober 06 Tema: Att skapa goda förutsättningar för barn med språkstörning
Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever
14 december 2012 Till Utredare Marie-Hélène Ahnborg Utredningssekreterare Fredrik Lind Utbildningsdepartementet Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända
ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte
ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Grundläggande litteracitet (alfabetisering) för nyanlända elever i grundskola och gymnasium
Göteborg 2013-09- 09 Q Franker/Irène Emanuelsson Göteborgs universitet Grundläggande litteracitet (alfabetisering) för nyanlända elever i grundskola och gymnasium Center för skolutveckling erbjuder i samarbete
Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9
Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara
(THEO PETERS) Lena Bygdén
När man sätter en planta letar man ut det bästa stället som man tror att den kan gro på. Inte sol till en planta, som trivs i skuggan eller tvärtom. Man undersöker jordförhållanden för bästa jordmån. Man
Flerspråkighet och läsoch skrivsvårigheter
Flerspråkighet och läsoch skrivsvårigheter Förutsättningar för upptäckt Elisabeth Lindén Institutionen för Specialpedagogik Examensarbete 15 hp specialpedagogik Magisteruppsats Vårterminen 2010 Handledare:
Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige. Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar
Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige Monica Westerlund, leg logoped, docent vid Medicinska fakulteten, Uppsala universitet monica.westerlund@kbh.uu.se
Språkstörning i kombination med flerspråkighet
Salameh, Eva-Kristina. Språkstörning i kombination med flerspråkighet. Läsning nr 2, 4-13, utgiven av SCIRA (Swedish Council of the International Reading Association) 2006 Språkstörning i kombination med
Att nå framgång genom språket. ett informationsmaterial om andraspråksinlärning och dess förutsättningar.
Att nå framgång genom språket ett informationsmaterial om andraspråksinlärning och dess förutsättningar. En mångkulturell skola Elever från hela världen i den svenska skolan. Minst 14 % av eleverna i grundskolan
Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande
Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?
MODERSMÅL Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? Utveckla flerspråkighet på hög nivå en tillgång att ta tillvara i vårt samhälle. Genom att stärka den egna
Vägen till effektiv läsinlärning. för lite äldre elever. Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015. Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda.
Vägen till effektiv läsinlärning för lite äldre elever Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015 Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda.se Innehåll Bakgrund till 7 stegsmetoden De 7 stegen Läromedlet:
Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv
Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Sara Edén, leg logoped Lena Åberg, leg logoped Talkliniken, Danderyds sjukhus AB 20 mars 2013 Introduktion Presentation Flerspråkighet Språkstörning
Modersmålslärares och ämneslärares samarbete
Modersmålslärares och ämneslärares samarbete - speglar detta måluppfyllelsen för eleverna? Åsa Hallin 2011 Uppsats, Högskolenivå, 7,5 hp Svenska som andraspråk B, 30 hp Handledare: Helena Wistrand Examinator:
Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2
prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig
OBS! Inga lexikon eller liknande hjälpmedel är tillåtna..
Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Roma'hredovisnihg (både muntlig och skriftlig)
Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?
Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få
Åsa Thorlings minnesanteckningar från webbinarium för svenska föräldrar i utlandet
Åsa Thorlings minnesanteckningar från webbinarium för svenska föräldrar i utlandet Monica Bravo Granström aktuell med boken I Love svenska Hjälp flerspråkiga barn i utlandet med svenskan. Aktiv i SWEA
Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk
3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Judar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk jiddisch är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella
Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng
Hälsobesök 18 månader
Hälsobesök 18 månader 45 minuter Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. "Vad är viktigt för er att prata om här i dag". Språkutveckling och bedömning av flerspråkiga
Läromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten 1 (2006) (kapitel 1-3 och 5). Rådfråga din examinator.
prövning sva 01 Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Svenska som andraspråk 1 Kurskod SVASVA01 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten
ATT GE ALLA BARN EN CHANS Tidiga insatser för barn med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi
ATT GE ALLA BARN EN CHANS Tidiga insatser för barn med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi RAPPORT 1 DECEMBER 2008 KOD-KNÄCKARNA, IDEELL FÖRENINGEN Genomfört med stöd av: Stiftelsen Oscar och Maria Ekmans
Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt
Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.
Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN
Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår
Kvällens litteratur. Tvåspråkighet VT07. Lite inledande saker. Kvällens upplägg. 1. Ettspråksmodellen
Kvällens litteratur Tvåspråkighet VT07 Språkutveckling hos flerspråkiga barn Stina Ericsson Virginia Volterra & Traute Taeschner. 1978. The acquisition and development of language by bilingual children.
En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning
Ulrika Wolff En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning Göteborgs universitet Syften Presterar elever som identifierades som dåliga läsare i årskurs 2 fortfarande
LÄRARENKÄT. 2005, International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket Stockholm
LÄRARENKÄT 2005, International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Lärarenkät Din skola är utvald att representera Sverige
Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng
DAGENS FÖRELÄSNING THERE'S MORE TO THE PICTURE THAN MEETS THE EAR
SPRÅKSTÖRNING OCH HÖRSELNEDSÄTTNING LIKHETER OCH SKILLNADER, VERBALA OCH ICKE-VERBALA ASPEKTER OLOF SANDGREN, LEG. LOGOPED, MED. DR., UNIVLEKTOR SPECIALPEDAGOGIK DAGENS FÖRELÄSNING There s more to the
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika
Universitetsstudenter med dyslexi: Läsförmåga och studiestrategier.
EDA 4 th All-European Dyslexia Conference, Växjö, Sept 19-22 2013 Universitetsstudenter med dyslexi: Läsförmåga och studiestrategier. Åke Olofsson, Astrid Ahl and Karin Taube Umeå Universitet, Sverige
Testteori och kartläggning
Testteori och kartläggning Göteborg 19 maj 2010 Christer Jacobson Läsutveckling Kronoberg Linnéuniversitet, Växjö Vad jag tänker prata om Först något om utredningar på olika nivåer Nivåer inom individen
Handalfabetets funktion och användning i tidigt läs- och skrivlärande - Vad säger forskningen?
KAPET. Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift, årgång 6, nr 1, 2010 Handalfabetets funktion och användning i tidigt läs- och skrivlärande - Vad säger forskningen? Carin Roos Lektor i specialpedagogik
Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem
Läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag Kursplaner Syfte Centralt innehåll 1-3 2. Övergripande mål och riktlinjer 4-6 Normer och värden 7-9 Kunskaper Kunskapskrav Elevernas ansvar och inflytande 6
Handlingsplan för barn/elevers språk- läs- och skrivutveckling inom Strövelstorps rektorsområde.
Handlingsplan för barn/elevers språk- läs- och skrivutveckling inom Strövelstorps rektorsområde. Reviderad December 2013 Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.
Barbro Allardt Ljunggren
1 Seminariet Språk i rörelse i den svenska skolan i Finland Helsingfors den 17 mars 2017 Arrangörer: Utbildningsstyrelsen Institutet för de inhemska språken 2 Tvåspråkiga undervisningsmodeller Fil dr i