Skolhälsovårdens metoder för att förebygga psykisk ohälsa. En nationell inventering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skolhälsovårdens metoder för att förebygga psykisk ohälsa. En nationell inventering"

Transkript

1 Skolhälsovårdens metoder för att förebygga psykisk ohälsa En nationell inventering

2 Artikelnr Publicering augusti

3 Förord Socialstyrelsen fick våren 2007 i uppdrag av regeringen att inrätta ett nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som löper risk att utveckla allvarlig psykisk ohälsa. Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (UPP-centrum), började sitt arbete våren 2008 med att inventera i kommuner och landsting vilka metoder som används för att förebygga allvarlig psykisk ohälsa hos barn och unga. Resultatet presenterades i en huvudrapport i november I den här delrapporten redovisas de metoder som rapporterades från skolhälsovården. Förhoppningen är att rapporten ska utgöra underlag för fortsatta diskussioner kring val av metoder. Resultatet kommer att utgöra underlag för UPP-centrums fortsatta arbete med att initiera utvärderingar av lovande metoder, stödja implementering av evidensbaserade metoder samt ge kunskapsstöd och starta vidareutbildningar. I arbetet med inventeringen har flera av UPP-centrums medarbetare deltagit under ledning av Monica Norrman, projektansvarig. Pär Alexandersson har tillsammans med barnläkare Björn Kadesjö ansvarat för analys och skrivande av denna delrapport. Thomas Tegenfeldt Avdelningschef Hälso- och sjukvårdsavdelningen Lars Hellgren Centrumchef 3

4 4

5 Innehåll Förord...3 Innehåll...5 Sammanfattning...7 Inledning...9 Bakgrund...9 Syfte med inventeringen...9 Skolhälsovårdens roll för att förebygga psykisk ohälsa hos barn...10 Begrepp...11 Metoder och strukturerade arbetssätt...11 Psykisk ohälsa psykisk sjukdom...11 Samverkan...11 Prevention...12 Utvärdering och dokumentation...12 Inventeringen...13 Metod för inventeringen...13 Urval och svarsfrekvens...13 Bearbetning av svar...13 Resultat...15 Metoder och strukturerade arbetssätt i samband med hälsokontroller och mottagningsbesök...15 Metoder och strukturerade arbetssätt som i övrigt används för upptäckt av elever med tecken på psykisk ohälsa...15 Insatser till elever med tecken på psykisk ohälsa eller beteendeproblem...16 Föräldrastöd och föräldrasamverkan...17 Samverkan med andra verksamheter...17 Kunskapsstöd...18 Diskussion...20 Slutsatser...21 Referenser...22 Bilagor...23 Metoder, program och strukturerade arbetssätt som skolhälsovården rapporterar för insatser i samband med psykisk ohälsa hos elever...23 Telefonenkät till skolhälsovården

6 6

7 Sammanfattning Skolhälsovården har samhällets uppdrag att organisera och erbjuda hälsovård för barn och ungdomar. Med sin bas inom skolan, med återkommande kontakter och närhet till eleverna, har skolhälsovården möjligheter att bedriva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser på såväl individnivå som generell nivå. Skolhälsovården har också en självklar roll i skolans inre arbete och utgör en resurs för skolans samlade ansvar för varje elevs välbefinnande, utveckling och lärande. Den har en viktig uppgift i skolans elevvårdande arbete, där det finns tillgång till bl.a. skolkurator, skolpsykolog och specialpedagog. En vanlig beteckning för detta samlade arbetslag, där skolhälsovården ingår, är elevhälsan. UPP-centrum genomförde i början av år 2008 en enkätundersökning inom skolhälsovården för att få en uppfattning om vilka metoder och strukturerade arbetssätt som skolhälsovården och den övriga elevhälsan använder i samband med psykisk ohälsa. Inventeringen syftade även till att ge underlag för UPP-centrums fortsatta arbete med att initiera utvärderingar, ge kunskapsstöd, stödja implementeringen av evidensbaserade metoder och skapa tvärprofessionella utbildningar. Enkäten bestod av frågor om användning och utvärdering av manualbaserade metoder och andra strukturerade arbetssätt för att upptäcka psykisk ohälsa eller beteendeproblem hos eleverna strukturerat arbete tillsammans med annan personal på skolan för att upptäcka/uppmärksamma elever som visar tecken på psykisk ohälsa insats till elever som visar tecken på psykisk ohälsa eller har beteendeproblem metod eller strukturerat arbetssätt kring föräldrastöd eller föräldrasamverkan. Utöver detta omfattade enkäten frågor om samverkan med andra verksamheter, behov av kunskapsstöd samt rekommendationer och riktlinjer för att välja metoder och arbetssätt. Inventeringen gjordes genom frågor i enkätform. Enkäten utformades från början som en webbaserad enkät och genomfördes under mars och april När den utsatta svarstiden gått ut var svarsfrekvensen låg. I det läget genomfördes även en något reviderad enkät via telefonintervjuer. Även om resultaten från telefon- och webbenkäterna inte kan räknas samman så förmedlar de en likartad bild av skolhälsovårdens insatser i samband med psykisk ohälsa hos barn och unga. Följande huvuddrag i bilden kan urskiljas: Skolhälsovårdens personal arbetar systematiskt och strukturerat med att samla in uppgifter från eleverna. 7

8 De vanligaste sätten att upptäcka psykisk ohälsa hos barn och unga är genom samtal med dessa och genom information från annan skolpersonal. Samarbetet runt eleverna är omfattande, men mindre ofta organiserat genom avtal och dokumenterat. Kontakter och samarbete med vårdnadshavarna sker oftast i samarbete med elevhälsan eller annan skolpersonal. Ett flertal metoder och program förekommer i detta sammanhang. Det finns ett stort intresse för mer kunskaper och rekommendationer om hur skolhälsovården bäst kan arbeta med insatser i samband med psykisk ohälsa hos elever. Främst nämns kunskap om olika beteendeproblem och diagnoser, men intresset gäller också metoder och arbetssätt som är lämpliga att använda i den egna verksamheten. Eftersom enkäten inte direkt har varit riktad till elevhälsan ger resultaten ingen samlad bild av det större elevvårdsarbete i skolorna som skolhälsovården utgör en del av. Resultaten tyder dock på att skolhälsovårdens förhållande till och kontakter med elevhälsan och det elevvårdande arbetet i övrigt har stor betydelse för insatserna i samband med psykisk ohälsa hos eleverna. Det gäller både vid upptäckt och vid stöd till barn och unga med psykisk ohälsa eller beteendeproblem. Resultaten från enkäten överensstämmer med de övergripande slutsatser som drogs i i huvudrapporten Metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering i kommuner och landsting (2). Även för skolhälsovårdens del finns det behov av att utvärdera metoder och dess effekt för barn och föräldrar nationellt stöd vid val av metoder en nationell organisation för utbildning i och implementering av metoder att klargöra verksamhetens uppdrag och utifrån detta diskutera val av metoder. Dessa slutsatser är inte minst viktiga för att skolhälsovården ska kunna bidra till att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i samverkan med skolans övriga arbete, både när det gäller det pedagogiska arbetet och de elevvårdande insatserna i stort, och med andra verksamheter. 8

9 Inledning Bakgrund Under senare år har det rapporterats att många barn och unga utvecklar psykisk ohälsa (1). Professionella som möter barn i sin yrkesutövning har därför behov av metoder och kunskapsstöd för insatser mot psykisk ohälsa. Socialstyrelsen fick våren 2007 i uppdrag av regeringen att inrätta ett nationellt utvecklingscentrum Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (prevention), kallat UPP-centrum, för tidiga insatser till barn och unga som löper risk att drabbas av svårare psykisk ohälsa. I centrumets uppdrag ingår att samla in, koordinera, beställa och sprida kunskap om effektiva metoder för att upptäcka, förebygga och ge tidiga insatser till barn och unga som riskerar att utveckla psykisk ohälsa. UPP-centrums första uppdrag var att inventera vilka metoder som används när det gäller förebyggande insatser, tidig upptäckt av och tidiga insatser för barn och unga som riskerar att utveckla psykisk ohälsa. De viktigaste verksamheterna i kommuner och landsting som möter barn och unga har tillfrågats om vilka metoder och arbetssätt som används i dag. I enkäten ställs även frågor om samverkan och kunskapsbehov. Resultaten för alla verksamheter sammanfattas i huvudrapporten Metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering i kommuner och landsting (2). Syfte med inventeringen I denna rapport redovisas svaren från skolhälsovården. Syftet med inventeringen var att få en uppfattning om vilka metoder och strukturerade arbetssätt som skolhälsovården och den övriga elevhälsan använder i samband med psykisk ohälsa. Inventeringen syftade även till att ge underlag för UPPcentrums fortsatta arbete med att initiera utvärderingar, ge kunskapsstöd, stödja implementeringen av evidensbaserade metoder och skapa tvärprofessionella utbildningar. Enkäten bestod av frågor om användning och utvärdering av manualbaserade metoder och andra strukturerade arbetssätt för att upptäcka psykisk ohälsa eller beteendeproblem hos eleverna strukturerat arbete tillsammans med annan personal på skolan för att upptäcka/uppmärksamma elever som visar tecken på psykisk ohälsa insats till elever som visar tecken på psykisk ohälsa eller har beteendeproblem metod eller strukturerat arbetssätt kring föräldrastöd eller föräldrasamverkan. 9

10 Utöver detta omfattade enkäten frågor om samverkan med andra verksamheter och behov av kunskapsstöd samt rekommendationer och riktlinjer för att välja metoder och arbetssätt. Skolhälsovårdens roll för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Skolhälsovården har samhällets uppdrag att organisera och erbjuda hälsovård för barn och ungdomar. Med sin bas inom skolan med återkommande kontakter och närhet till eleverna har skolhälsovården möjligheter att bedriva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser på såväl individnivå som generell nivå. Skolhälsovården har också en självklar roll i skolans inre arbete och utgör en resurs för skolans samlade ansvar för varje elevs välbefinnande, utveckling och lärande och har en viktig uppgift i skolans elevvårdande arbete. I 14 kap. 2 skollagen anges att skolhälsovården har till ändamål att följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor hos dem. Skolhälsovården ska främst vara förebyggande och omfatta hälsokontroller och enkla sjukvårdsinsatser. För skolhälsovården ska finnas skolläkare och skolsköterska. Centralt i arbetet är att genom återkommande hälsoundersökningar tidigt identifiera problem eller symtom hos elever som kan innebära att de är i behov av insatser. Enligt 14 kap. 3 skollagen ska varje elev i grundskolan eller sameskolan erbjudas att genomgå minst tre allmänna hälsokontroller, jämnt fördelade under skoltiden. Den första kontrollen skall äga rum första läsåret. Om en elev deltar i utbildning i förskoleklassen skall den första kontrollen i stället äga rum då eleven går där. Eleven skall dessutom, mellan de allmänna hälsokontrollerna, erbjudas att genomgå kontroll av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. Vidare föreskriver skollagen att skolhälsovården är ett ansvar för huvudmännen och att den ska vara kostnadsfri. Socialstyrelsen fick genom ny lagstiftning tillsynsansvaret för skolhälsovården 1997 och har utfärdat riktlinjer för skolhälsovård som ersatt de allmänna råd som Skolöverstyrelsen tidigare utfärdat (3). Syftet med dessa riktlinjer var att tydliggöra skolhälsovårdens ansvar för att bevaka de hälsofrågor och hälsorisker som är viktiga för eleverna. Riktlinjerna innehåller en förskjutning från en somatiskt inriktad modell med tonvikt på hälsokontroll, till förmån för ett aktivt förebyggande arbete och tidiga insatser för elever i behov av särskilt stöd, med funktionsnedsättningar samt med psykiska och sociala problem av olika slag. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer är prioriterade arbetsområden för skolhälsovården elever i behov av särskilt stöd, elevernas fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö samt s.k. livsstilsrelaterade hälsorisker. Att känna igen tecken på psykisk ohälsa och elevers behov av stöd innan mer omfattande problem utvecklats är en uppgift för alla som arbetar i skolan, men det är ett särskilt ansvar för skolhälsovården. Hälsobesöken inom skolhälsovården ska utformas så att det är möjligt att identifiera förekomsten av psykisk ohälsa 10

11 samt betydelsefulla avvikelser i utveckling och beteende som negativt påverkar en elevs inlärning och skolanpassning. Skolhälsovårdens arbete fullgörs av skolsköterska och skolläkare. Skolsköterskan är central för skolhälsovårdens arbete genom att finnas tillgänglig för elever i deras vardagsmiljö liksom för föräldrar och skolpersonal. Därigenom ges möjlighet för skolsköterskan att få kännedom om elevernas förhållanden, att samarbeta med skolans övriga personal och att delta i skolans fortlöpande elevvårdsarbete. Skolhälsovårdens uppgifter är delvis beroende av tillgången till annan elevvårdspersonal. Det gäller bl.a. skolkurator, skolpsykolog och specialpedagog. En vanlig beteckning för detta samlade arbetslag, där skolhälsovården ingår, är elevhälsan. Begrepp Metoder och strukturerade arbetssätt Inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola används olika begrepp för det som i regeringsuppdraget betecknas som metoder. Det finns flera sätt att definiera och beskriva metodbegreppet, men eftersom rapportens syfte inte är att problematisera begreppet i sig används det här operationellt, för att beskriva hur verksamheter gör för att nå önskat resultat. Skolhälsovården tillfrågades om den använder metoder som bygger på en tydlig manual och/eller andra strukturerade arbetssätt som är beskrivna så att andra kan upprepa arbetssättet. Undersökningen har inte syftat till någon värdering av de metoder och strukturerade arbetssätt som används. Psykisk ohälsa psykisk sjukdom Termen psykisk hälsa definieras inte i enkäten. Här är det skolornas egna tolkningar av termen som kommer till uttryck i svaren. Med psykisk ohälsa hos barn och unga avses psykiska symtom som påverkar barnets eller den unges känslomässiga välbefinnande och/eller hindrar optimal utveckling och delaktighet i vardagsaktiviteter. Symtomen kan komma till uttryck t.ex. i form av oro och nedstämdhet eller som psykosomatiska symtom som huvudvärk och magont. Det är symtom som barnet eller den unge själv upplever besvärande men inte alltid vill eller kan förmedla till omgivningen. Psykisk ohälsa kan också visa sig i utagerande beteende med påtaglig inverkan på barnets eller den unges uppväxtsituation men utan att individen själv behöver uppleva ohälsa (4). Samverkan Myndigheter har en allmän lagstadgad skyldighet att samverka med stöd av 6 förvaltningslagen. De har en särskild skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, vilket regleras i lagstiftningen för polis, förskola och skola, socialtjänst samt hälso- och sjukvård. För hälso- och sjukvård samt skola lagstadgades skyldigheten först den 1 11

12 juli Samverkansskyldigheten gäller sedan dess även inom enskilt bedriven sjukvård, förskola, skola och skolbarnomsorg. Trots lagstöd kan det vara svårt att få till stånd en fungerande samverkan. Det krävs därför samordning och en helhetssyn som utgår ifrån den enskildes behov. Socialstyrelsen har tillsammans med Myndigheten för skolutveckling (numera Skolverket) och Rikspolisstyrelsen tagit fram en gemensam strategi för samverkan (5). Med samverkan avses i strategidokumentet när någon eller några tillför sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man gemensamt har att genomföra. Förutsättningar för samverkan är styrning, struktur och samsyn och vikten av gemensamt mål och behov av gemensam kunskapsbas och gemensamma begrepp lyfts fram. För att samverkan ska fungera i ett längre perspektiv krävs aktivt stöd från ledningen och en tydlig struktur för hur samverkan ska fungera i praktiken. Skriftliga samverkansavtal på ledningsnivå som efterfrågas i enkäten är exempel på sådan struktur. Prevention Flera olika termer förekommer för prevention och förebyggande arbete. Preventivt arbete klassificerades fram till mitten av 1990-talet som primär-, sekundär- och tertiär prevention. Denna terminologi har sitt ursprung i folkhälsotraditionen där det huvudsakliga målet varit att förhindra diagnostiserbara fysiska åkommor. Under talet utvecklades i USA en ny klassificering av preventivt arbete med inriktning mot psykisk hälsa. De nya termerna universell, selektiv och indikerad prevention som har ersatt primär, sekundär och tertiär anses stämma bättre överens med vad som i dag är känt om psykisk hälsa samt om risk och skyddsfaktorer. Socialstyrelsen har använt de nya begreppen i den strategi för samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa som nämns ovan (5). De nya termerna har definierats på följande sätt: Universell prevention definieras som en intervention som inte tar hänsyn till skillnader mellan hög- och lågriskgrupper. Ingen enskild individ eller grupp väljs ut av något skäl. Interventionen är tänkt att främja alla oavsett grad av risk. Selektiv prevention definieras som en intervention riktad till undergrupper i populationen som exponeras för en eller flera riskfaktorer. Enskilda individer identifieras inte det är gruppen, inte individen, som bedöms befinna sig i riskzon. Ett exempel på selektiv prevention kan vara gruppverksamhet till barn vars föräldrar har missbruksproblem. Indikerad prevention definieras som en intervention för individer med identifierade problem. Utvärdering och dokumentation Termerna utvärdering och dokumentation avgränsas inte i enkäten. Här är det de svarandes egna tolkningar av begreppen och termerna som kommer till uttryck i svaren. 12

13 Inventeringen Metod för inventeringen Inventeringen har gjorts genom frågor i enkätform. Enkäten utformades från början som en webbaserad enkät och genomfördes under mars och april De utvalda skolorna fick ett e-brev med information om enkäten och instruktioner om hur den kunde besvaras. Brevet skickades till skolans rektor, men adresserades till respektive skolsköterska. När den utsatta tiden gått ut för att svara på enkäten var svarsfrekvensen låg. I det läget skickades en påminnelse ut. Samtidigt anlitades SKOP Research AB för att även genomföra en något reviderad enkät via telefonintervjuer under maj Dessa intervjuer gjordes direkt med skolsköterskor. Frågorna i enkäten avsåg såväl skolhälsovårdens som den övriga elevhälsans arbete. Då alla skolor har tillgång till skolsköterska riktades enkäten till skolhälsovården. Det går därför inte avgöra om svaren speglar hela elevhälsans erfarenheter. De bör ses som uttryck för skolhälsovårdens uppfattning. Frågekonstruktionen beskrivs närmare i anslutning till resultatredovisningen i nästa avsnitt Urval och svarsfrekvens Läsåret 2007/2008 fanns det, enligt Skolverkets statistik, omkring grundskolor och omkring gymnasieskolor i Sverige. I förberedelserna till enkäten diskuterades hur omfattande underlag som var nödvändigt för att kunna dra några mer generella slutsatser. Urvalet gjordes med hjälp av SCB och Skolverkets enhet för utbildningsstatistik och omfattade 500 grundskolor och 100 gymnasieskolor, proportionerligt fördelade på samtliga län och skolor med årskurser 1 6 och 7 9 samt gymnasieklasser. Den webbaserade enkäten besvarades av cirka 23 procent av de utvalda skolorna. 1 Från telefonintervjuenkäten finns det svar från 294 skolor, vilket motsvarar 49 procent av hela urvalet. Sammanlagt finns det alltså svar från 72 procent av de 600 utvalda skolorna. Alla som har besvarat enkäten har dock inte svarat på samtliga frågor. Bearbetning av svar Den kvantitativa redovisningen i den här rapporten bygger på resultaten från telefonenkäten. I vissa delar kom denna att utformas annorlunda än den webbaserade enkäten. Det är därför inte möjligt att summera svaren från de olika enkäterna. Den webbaserade enkäten bidrog med viktig kvalitativ information om bl.a. olika program och strukturerade arbetssätt som används i 1 21 procent besvarades direkt på webben medan 2 procent besvarades genom ifyllda enkäter som sändes in med post. 13

14 skolorna. Dessa uppgifter återges här som ett komplement till de kvantitativa uppgifterna. Med tanke på att svarsfrekvensen var relativt låg även i telefonenkäten måste resultaten tolkas med försiktighet. Enkäten har inte syftat till någon värdering av de program och strukturerade arbetssätt som används. Uppdraget var att inventera de metoder som skolhälsovården använder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. UPPcentrum har inte sökt efter dokumentation av olika program och arbetssätt som företrädare för skolhälsovården uppger att de använder eller på annat sätt fördjupat kunskapen om dessa i anslutning till redovisningen i denna rapport. En översikt över program, metoder och strukturerade arbetssätt som anges i svaren finns i bilaga 1. 14

15 Resultat Metoder och strukturerade arbetssätt i samband med hälsokontroller och mottagningsbesök I telefonenkäten ställdes frågan om skolhälsovården använder någon metod eller något strukturerat arbetssätt i samband med hälsokontroller, mottagningsbesök osv. för att upptäcka psykisk ohälsa eller beteendeproblem hos eleverna. De allra flesta, 250 av 293 svarande, svarade ja på frågan. Drygt hälften av dessa hade utvärderat användningen av de metoder eller strukturerade arbetssätt som används. Det var vanligast att metoder och strukturerade arbetssätt användes i samband med hälsosamtal och hälsokontroller. 201 svarande uppgav att de använder någon eller något strukturerat arbetssätt i det sammanhanget. Något färre, 163 svarande, sade att de gör det i individuella kontakter med elever på mottagningen. Vilka metoder och arbetssätt var det då som användes? I huvudsak handlade det om olika frågeformulär, enkäter och strukturerade former av samtal. Dessa betecknades som bl.a. hälsoblankett, hälsodeklaration, hälsoenkät, hälsoformulär, hälsoprofil och hälsosamtal. Även formulär på webben förekom. Några svarande nämnde särskilda metoder som används i individuella kontakter med elever på mottagningen, bl.a. Motiverande samtal och Snorkel. (Se bilaga 1 för beskrivningar av dessa och andra metoder som nämns i detta avsnitt). Den webbenkät som besvarades av en mindre grupp företrädare för skolhälsovården fördjupar bilden. Här fick de svarande beskriva sina metoder och arbetssätt närmare. Flera av dem berättade att de använde enkäterna för sina hälsosamtal med eleverna och några uppgav att de enkäter de använde innehöll frågor om psykisk hälsa och om elevens psykosociala situation. Enkäterna uppgavs omfatta frågor om bl.a. välmående, trivsel, kontakt med vuxna i hemmet, med kamrater, mobbning, livsstil, skolmiljö, hemsituation, psykisk ohälsa, psykosomatik, upplevd ohälsa och öppna frågor. Flera svarande angav att de följer Socialstyrelsens riktlinjer i val av frågor. En kommun deltog tillsammans med Statens folkhälsoinstitut i ett arbete med att ta fram ett strukturerat formulär som kan vara en modell för enkäter i hela landet. I svaren på webbenkäten nämndes ytterligare några metoder som används i individuella kontakter med elever på mottagningen. Det gällde bl.a. Depression in Swedish Adolescents (DISA), KASAM Känsla av sammanhang och Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT). Metoder och strukturerade arbetssätt som i övrigt används för upptäckt av elever med tecken på psykisk ohälsa I telefonenkäten ställdes frågan om skolhälsovården och elevhälsan i övrigt använder några metoder eller strukturerade arbetssätt, i samarbete med an- 15

16 nan personal på skolan, för att upptäcka och uppmärksamma elever som visar tecken på psykisk ohälsa. 2 De allra flesta, 240 av 294 svarande, svarade ja på frågan. Mindre än hälften av dessa, 105 svarande, hade utvärderat användningen av sina metoder eller arbetssätt. De flesta svarande hänvisade till skolhälsovårdens/elevhälsans delaktighet i skolans elevvårdsarbete som möten i elevhälsoteam eller elevvårdskonferens. Andra svar handlade om handlingsplaner mot exempelvis skolk, mentorsträffar och mobbningsteam. Enstaka svarande nämnde särskilda metoder och program som används vid skolan: Aggression Replacement Training (ART), Becks ungdomsskalor, DISA, Farstamodellen, Friends, Social och Emotionell Träning (SET), Motiverande samtal och Steg för steg. Även här fördjupas bilden genom svaren på webbenkäten. Där beskrevs elevhälsoteamen bestå av rektor och skolsköterska samt mer sällan skolläkare, kurator, psykolog och specialpedagog. Även andra, som mentor, skolvärd och syokonsulent, sades kunna ingå i teamet. Olika sätt att aktualisera elevärenden vid teamets möten angavs. Det handlade om att lärare anmäler elever till diskussion, men också om enkäter till lärare för att fånga upp elever med problem eller rapporter från mobbingteam. Svaren från trivselenkäter bland elever kunde också ligga grund för diskussionerna. I flera svar betonades vikten av att föräldrar involveras innan eller efter att ärenden diskuterats vid elevhälsoteamets möten. Ytterligare några metoder och program nämndes i enstaka svar från webbenkäten. Det gällde bl.a. Lions Quest, SET, Olweusprogrammet, Projekt Charlie, Snorkel, Örebro Preventionsprogram (ÖPP) och Österholmsmodellen. Några svarande angav att delar från olika program kombineras i skolhälsovårdens eller elevhälsans arbete. Även det databaserade frånvarohanteringssystemet Skola 24 nämndes som en metod som används för att upptäcka och uppmärksamma elever som visar tecken på psykisk ohälsa. Insatser till elever med tecken på psykisk ohälsa eller beteendeproblem I telefonenkäten ställdes frågan om skolhälsovården och elevhälsan i övrigt erbjuder någon insats till elever som visar tecken på psykisk ohälsa eller har beteendeproblem. De allra flesta, 254 av 294 svarande, svarade ja på frågan. Knappt en tredjedel av dessa, 70 svarande, uppgav att de hade utvärderat de metoder eller arbetssätt som användes vid dessa insatser. Oftast handlade insatserna om olika former av samtal och möten med kurator, psykolog, skolsköterska eller skolläkare. Hänvisningar till barn- och ungdomspsykiatrin eller socialtjänsten förekom också. Ett mindre antal svarande angav föräldramöten och föräldrasamverkan som exempel på insatser. Ett par svarande sade att kognitiv beteendeterapi är en metod som används i skolan. 2 I enkätformuläret exemplifierades detta med elever med mycket skolk eller annan hög skolfrånvaro, elever som drar sig undan, elever som ofta är i bråk och elever som upplever sin skolsituation otrygg. 16

17 Svaren från webbenkäten förmedlar en likartad bild. Även här var det samarbetet med elevhälsa och andra arbetsgrupper på skolan som var det vanligaste arbetssättet. Flera enskilda program, metoder och strukturerade arbetssätt nämndes också. Det handlade om bl.a. ART, Becks ungdomsskalor, Brown ADD Scales, DISA, ICDP Vägledande samtal, Kognitiv beteendeterapi (KBT), Komet, Mindfulness, Motiverande samtal, Olweusprogrammet, SET, Snorkel och 5-15-formuläret vid utredning av ADHD. Dessa program, metoder och arbetssätt nämndes bara av enstaka svarande. Föräldrastöd och föräldrasamverkan I telefonenkäten ställdes frågan om skolan arbetar med någon metod eller strukturerat arbetssätt kring föräldrastöd eller föräldrasamverkan. Ungefär hälften, 146 av 294 svarande, svarade ja på frågan. Det var 103 som svarade att skolhälsovården deltar i arbetet kring föräldrastöd eller föräldrasamverkan och 112 som uppgav att elevhälsan gör det. Relativt få svarade att samarbetet med skolhälsovården respektive elevhälsan var utvärderat. De som svarade på telefonenkäten hade inte möjlighet att berätta vilka metoder och arbetssätt som de använde för föräldrastöd och föräldrasamverkan. En sådan fråga ställdes däremot i webbenkäten. Där hänvisade flera till elevvårdskonferenser, dit föräldrar inbjuds, och till att skolhälsovården deltar i föräldramöten och informationskvällar. Ett antal program, manualbaserade metoder och strukturerade arbetssätt nämndes också. Det gällde bl.a. Community Parent Education (COPE), De otroliga åren, Föräldrakraft, Livskompetens, SET/Livskunskap, Komet, Nya steg, Snorkel, Steg för steg och ÖPP. Några lokala modeller för att ge och organisera föräldrastöd nämndes också. Dessa program, metoder och arbetssätt nämndes bara av enstaka svarande. Samverkan med andra verksamheter I telefonenkäten ställdes frågan om skolhälsovården och elevhälsan ingår i något organiserat samarbete eller någon organiserad samverkan med andra verksamheter utanför skolan kring elevers psykiska hälsa. De allra flesta, 255 av 294 svarande, svarade ja på frågan. Vanligast var samverkan med socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin, men även polisen var en relativt vanlig samverkanspart. Bland de övriga verksamheter som skolhälsovården och elevhälsan samverkar med nämndes bl.a. fritidsförvaltning, föreningar och religiösa samfund, ungdomsmottagningar, barn- och ungdomshabilitering samt barnhälsovård. Samverkansavtal med andra verksamheter var mindre vanliga, liksom att samarbetet var utvärderat och dokumenterat. 17

18 Figur 1. Antal svarande som säger att skolhälsovården och elevhälsan ingår i något organiserat samarbete eller någon organiserad samverkan med andra verksamheter utanför skolan kring elevers psykiska hälsa Samverkar Har avtal Dok/utvärd Socialtjänst BUP Polisen Andra I webbenkäten ställdes ytterligare några frågor om samarbete och samverkan. De svarande fick bl.a. beskriva hur samarbetet praktiskt är utformat. De flesta uppgav att de träffade socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, polis m.fl. i olika nätverks- och samverkansgrupper. I andra fall förekom regelbundna träffar med bl.a. socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin eller andra rutiner för kontakt med olika samverkansparter. Vidare fick de som svarade på webbenkäten beskriva konkreta förbättringar till följd av samarbetet eller samverkan. Den vanligaste förbättringen som nämndes var ökad effektivitet, vilket gjorde att eleverna snabbare fick rätt hjälp. Näst vanligast var att samarbetet gjort det lättare att ta kontakt och att samarbetet lett till en allmän förbättring av arbetet och en kompetenshöjning. Det var också vanligt att samarbetet ansetts ha lett till ökad förståelse för både elever och andra verksamheter, framför allt genom mer återkoppling. Enstaka svar handlade om att man såg samverkan som en avlastning för skolhälsovården, vilket eleverna vunnit på: Eleverna mår bättre, De samarbeten vi har med olika instanser har hjälpt eleverna klara av skolan bättre. Några svarande beskrev sådant som inte fungerar i det organiserade samarbetet. Återkommande problem som nämndes var sekretess, tidsbrist och bristande återkoppling. Långa väntetider till barn- och ungdomspsykiatrin och långa handläggningstider i socialtjänsten nämndes också, liksom olika uppfattningar om vad som är ett skolproblem och vad som är en fråga för andra verksamheter. Kunskapsstöd I telefonenkäten ställdes frågan om skolhälsovården behöver kunskapsstöd inom något särskilt område som berör elevers psykiska hälsa. Tre sådana 18

19 områden kunde anges i enkäten. Av de besvarade enkäterna innehåller 189 stycken minst ett sådant angivet område. De som svarade på telefonenkäten tillfrågades vidare om skolhälsovården behöver kunskapsstöd för att använda något specifikt program eller strukturerat arbetssätt. Tre sådana program eller arbetssätt kunde anges. Av de besvarade enkäterna innehåller 127 besvarade enkäter anges minst ett exempel på den formen av kunskapsstöd. De som svarade på enkäten fick också ange om skolhälsovården behöver Allmänna råd eller rekommendationer för att välja program eller arbetssätt i arbetet med att upptäcka, åtgärda och förebygga psykisk ohälsa. Tre sådana områden kunde anges i enkäten. Av de besvarade enkäterna innehåller 154 stycken minst ett exempel på att det behövs Allmänna råd eller rekommendationer. Även om frågorna var uppdelade på olika former av kunskapsstöd så återkom samma konkreta exempel på behov i svaren på samtliga frågor. Det gällde bl.a. vissa former av psykisk ohälsa, särskilt depression och ätstörningar vissa beteenden som kan bero på eller öka risken för psykisk ohälsa, särskilt självskadebeteende, skolk eller skolvägran, drogmissbruk, mobbning eller kränkningar samt aggressivitet och utagerande beteende vissa program och strukturerade arbetssätt, särskilt KBT och kunskap om evidensbaserade program och metoder för tidig upptäckt eller särskilt stöd till elever med ADHD. Även webbenkäten innehöll frågor om huruvida skolhälsovården behöver olika sorters kunskapsstöd i samband med psykisk ohälsa hos elever. Svaren där följde i huvudsak samma mönster som svaren från telefonenkäten. Ett område som särskilt nämndes bland dem som svarade på webbenkäten var utvecklingspsykologi och tonårsproblematik. Några svarande beskrev också brist på tid, resurser och systematik i det egna arbetet: Varje skola eller kommun lägger ner mänger med tid på att uppfinna hjulet gång på gång. Metoder, planer, strukturerat arbetssätt m.m. 19

20 Diskussion Även om resultaten från telefon- och webbenkäterna inte kan räknas samman så förmedlar de en likartad bild av skolhälsovårdens insatser i samband med psykisk ohälsa hos barn och unga. Möjligheterna att dra slutsatser av de kvantitativa resultaten från telefonenkäten begränsas av den låga svarsfrekvensen. Resultaten överensstämmer dock med dem som kom fram genom webbenkäten, och fördjupas och kompletteras på flera punkter av dessa. Följande huvuddrag i bilden kan urskiljas: Skolhälsovårdens personal arbetar systematiskt och strukturerat med att samla in uppgifter från eleverna. De vanligaste sätten att upptäcka psykisk ohälsa hos barn och unga är genom samtal med dessa och genom information från annan skolpersonal. Samarbetet runt eleverna är omfattande, men mindre ofta organiserat genom avtal och dokumenterat. Kontakter och samarbete med vårdnadshavarna sker oftast i samarbete med elevhälsan eller annan skolpersonal. Ett flertal metoder och program förekommer i detta sammanhang. Det finns ett stort intresse för mer kunskaper och rekommendationer om hur skolhälsovården bäst kan arbeta med insatser i samband med psykisk ohälsa hos elever. Främst nämns kunskap om olika beteendeproblem och diagnoser, men intresset gäller också metoder och arbetssätt som är lämpliga att använda i den egna verksamheten. Eftersom enkäten inte direkt har varit riktad till elevhälsan ger resultaten ingen samlad bild av det större elevvårdsarbete i skolorna som skolhälsovården utgör en del av. Resultaten tyder dock på att skolhälsovårdens förhållande till och kontakter med elevhälsan och de elevvårdande insatserna i övrigt har stor betydelse för insatserna i samband med psykisk ohälsa hos eleverna. Det gäller både vid upptäckt och vid stöd till barn och unga med psykisk ohälsa eller beteendeproblem. 20

21 Slutsatser Resultaten från enkäten överensstämmer med de övergripande slutsatser som drogs i huvudrapporten Metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering i kommuner och landsting (2): Det behövs utvärderingar av metoder och dess effekter för barn och föräldrar. Merparten av de metoder som rapporterats i den samlade inventeringen saknar lättillgänglig och vetenskaplig dokumentation. Det finns stort behov av metoder som utvärderats vetenskapligt och visat sig pålitliga och effektiva även i en svensk kontext. Det behövs nationellt stöd vid val av metoder. För att välja metoder behövs stöd i form av kunskapssammanställningar och rekommendationer. Det finns idag begränsat stöd till professionella vid val av metoder. Det är inte rimligt att förutsätta att alla enskilda yrkesutövare eller ansvariga i en organisation har tillräcklig kompetens, har kännedom om och kan värdera och välja olika metoder. Det behövs nationella insatser för utbildning i och implementering av metoder. Såväl erfarenheter från yrkesverksamma som kunskaper från forskningen visar ett en tydlig plan för implementering av en metod är viktig för att användarna ska förstå och använda den så att den ger önskad effekt. De professionella behöver utbildning om metoden och hur den ska användas. Verksamhetsansvariga behöver kunskaper om förutsättningar för att metoden ska kunna användas och ge effekt. Olika verksamheters uppdrag behöver klargöras och utifrån detta behöver metodval diskuteras. Verksamheter i vars uppdrag ingår att upptäcka barn med psykisk ohälsa behöver använda metoder för tidig upptäckt. Det är viktigt att definiera vilka metoder för insats som är lämpliga utifrån verksamhetens uppdrag. Dessa slutsatser är inte minst viktiga för att skolhälsovården ska kunna bidra till att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i samverkan med skolans övriga arbete, både när det gäller det pedagogiska arbetet och de elevårdande insatserna i stort, och med andra verksamheter. 21

22 Referenser 1. Folkhälsa och sociala förhållanden. Socialstyrelsen Metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn- en nationell inventering i kommuner och landsting. Socialstyrelsen Riktlinjer för skolhälsovård. Socialstyrelsen avgransning- 5. Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Socialstyrelsen

23 Metoder, program och strukturerade arbetssätt som skolhälsovården rapporterar för insatser i samband med psykisk ohälsa hos elever Bilaga 1 ART (Aggression Replacement Training): Ett multimodalt program som vänder sig till ungdomar och unga vuxna och syftar till att förebygga och bromsa ungdomens utveckling av våldsamt och aggressivt beteende. Metoden innehåller social färdighetsträning, ilskekontroll och moralträning. AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test), ett screeninginstrument som används för att upptäcka alkoholproblem. Becks ungdomsskalor: Självskattningsskalor för bedömning av emotionell och social problematik hos barn och ungdomar 7-18 år. De olika delskalorna mäter: ångest, depression, ilska, normbrytande beteende, självbild. Brown ADD Scales: Omfattar två formulär för screening/bedömning av ADHD-problematik hos ungdomar (12-18 år) och vuxna. COPE (Community Parent Education): COPE vänder sig till föräldrar till barn och ungdomar med utagerande beteende och finns i två versioner 3 12 år och år. Syftet med kurserna är att ge föräldrar verktyg för att förstå och hantera sitt barns beteende och stärka dem i sitt föräldraskap. De Otroliga Åren (The Incredible Years): En föräldraträningsmetod för föräldrar med barn i åldrarna 2 8 år där barnen har beteendeproblem. Mål är att minska barnens trotsiga och negativa beteende och öka föräldrars positiva uppfostringsstrategier och barnens sociala kompetens, öka barnens sociala kontakter med jämnåriga samt öka samarbetet mellan föräldrar och skola. DISA (Depression in Swedish Adolescents): En metod för att förebygga psykisk ohälsa hos tonårsflickor. Metoden bygger på kognitiva principer, sker i grupp och innehåller bland annat kommunikationsträning, träning av problemlösningsstrategier, stärkande av social förmåga och socialt nätverk och förändring av negativt tankemönster. EQ Emotionell Intelligens (även kallad Livskunskap): Utgår från den så kallade EQ-trappan en modell med fem steg. Stegen karaktäriseras av en fem nyckelord: självkännedom, empati, ansvar, kommunikation och konflikthantering. Trappan är ett konkret verktyg som hjälper till att utveckla 23

24 emotionell intelligens på skolan. Elever tränas schemalagt en gång i veckan genom att göra övningar kopplat till respektive steg i trappan. Farstaprogrammet: Metoden handlar om att skolan i första hand ska lösa problemen med mobbning när de uppstår. Ansvaret för samtliga åtgärder, som ska vidtas i särskild ordning, vilar på ett behandlingsteam på skolan. Friends Kamratstöd: I kompisstödsmodellen utses ett antimobbningsteam på skolan bestående av minst fyra vuxna. Två personer i varje klass tillfrågas, efter att ha valts av eleverna i en sluten omröstning, om de vill fungera som klassens kompisstödjare. Kompisstödjarna ska föregå med gott exempel och får inte själva mobba, trakassera eller retas. De ska verka för bättre stämning och de ska ge stöd till lärarna i form av idéer. Föräldrakraft: Föräldrakraft vänder sig till alla familjer med barn i åldrarna 3-6 år och år med syfte att stärka skyddande faktorer på familjenivå. Programmet för föräldrar med äldre barn syftar mer specifikt till att förebygga missbruk. ICDP Vägledande Samtal: Ett hälsofrämjande basprogram för barn i olika åldrar inom förskola, skola, barnhälsovård och socialtjänst. Metoden som baseras på utvecklingspsykologi och teorier om lärande och samspel syftar till att skapa en utvecklingsfrämjande uppväxtmiljö för barn. Kognitiv beteendeterapi (KBT): En psykoterapeutisk behandlingsmetod som har sitt ursprung i såväl kognitiv terapi som beteendeterapi. I KBT arbetar man med att förändra de tankar, känslor och handlingsmönster som leder fram till att patienten mår dåligt. KBT ges ofta som korttidsterapi med max 20 sessioner. Komet för föräldrar respektive professionella: Ett utbildningsprogram som riktar sig både till föräldrar och till pedagoger i skolan och förskolan. Programmet ger hjälp då man har barn som ofta bråkar eller hamnar i konflikt. Målet med programmet är att lära ut verktyg som leder till mindre bråk och konflikter hemma och i skolan/förskolan. Programmet bygger på att lära ut bättre sätta att kommunicera med barnet. Känsla av sammanhang (KASAM): Ett begrepp och ett frågeformulär som speglar hälsobringande (salutogena) faktorer. Känsla av sammanhang är snarast ett förhållningssätt, som uttrycker i vilken utsträckning man har en varaktig och genomträngande känsla av tillit till sin egen förmåga att möta livets olika skiften. Lions Quest: Ett projekt där skolpersonal och andra utbildas i etik och värderingsgrunder. Lions Quests Tillsammans är ett läromedel och en metod som vänder sig till barn och ungdom från förskoleklass till och med år 9. Mentalt förebyggande hälsovård livskompetens: En metod som med hjälp av föreläsningar, praktiska övningar och rollspel syftar till att ge elever kun- 24

25 skaper om mobbning, psykosociala problem, depressioner samt självmordstankar, självmordsförsök och självmord bland ungdomar. Metoden används i hela skolklasser. Mindfulness: En meditationsteknik som syftar till att minska flera olika kliniska och icke-kliniska problem, inklusive stress. Motiverande samtal (MI): En samtalsmetod som används för att nå optimalt samarbete mellan behandlare och klient genom att arbeta med motivationen till förändring. Metoden bygger på principer från inlärningspsykologi och socialpsykologi och används främst på livvstilsområdet. Nordiskt formulär rörande barns utveckling och beteende i åldrarna 5-15 år (NF 5-15): Ett frågeformulär för föräldrar avseende deras barns utveckling med syfte att screena för ADHD och andra utvecklingsavvikelser. Olweusprogrammet: Olweus mobbningsförebyggande program genomförs av rektor och hela skolpersonalen tillsammans med föräldrar och elever. Programmet syftar till att utveckla en skolmiljö där samtliga vuxna tar det fulla ansvaret för att eleverna ska känna sig trygga och inte bli kränkta. Utbildning, samtalsgrupper och färdighetsträning för skolpersonalen går som en röd tråd genom programmet. Projekt Charlie: Ett program mot droger som kompletterats med ett material mot våld och som går ut på att arbeta med samarbetsfrågor. Det omfattar främst förskoleklass och grundskola upp till skolår 7 (13-årsåldern). Skola 24: En central databas gör det möjligt att med samma inloggning se information om flera barn även om de går på olika skolor. Föräldrar kan bl.a. ta del av frånvaro och göra frånvaroanmälningar. Föräldern kan prenumerera på SMS med barnens dagliga frånvaro om skolans administratör har aktiverat denna möjlighet. Snorkel: Förebyggande verksamhet i samarbete mellan kommun och landsting (barn- och ungdomspsykiatrin) som rör barn/ungdomar med nedstämdhet/oro/ångest och riktar sig främst till personer inom skolans elevvård och socialtjänsten. Social och Emotionell Träning (SET): SET är ett manualbaserat program för att systematiskt lära elever att hantera känslor, ge dem självkännedom och utveckla deras empatiska och sociala förmågor. Syftar också till att minska risken för depression, aggressivt beteende och alkohol- och drogmissbruk. Programmet kallas ibland även Livsviktigt och Livskunskap efter namnet på ett par läromedel som används. Steg för steg (även Nya steg): Programmet vänder sig till alla föräldrar och ungdomar i åldrarna år. Syftet är att förebygga användning av tobak, alkohol och droger bland tonåringar genom att stärka familjekompetensen och familjebanden. Nya STEG är en ny, förkortad version av Steg för steg. 25

26 Programmet är komprimerat till åtta träffar (steg) i stället för tolv och vänder sig både till föräldrar och till ungdomar. Örebro Preventionsprogram (ÖPP): Ett program för föräldrar till barn i skolår 7 9 som syftar till att påverka föräldrars förhållningssätt till ungdomars drickande och hur man som förälder kan förhindra tidig alkoholdebut och berusningsdrickande. Programmet genomförs via korta föräldraträffar i anslutning till ordinarie föräldramöten. Österholmsmodellen: Ett handlingsprogram som syftar till att på ett tidigt stadium förebygga, upptäcka och stoppa mobbning och starta ett samarbete med elever och föräldrar. 26

27 Bilaga 2 Telefonenkät till skolhälsovården Inledningsvis vill jag säga att när vi i den här intervjun använder uttrycket strukturerat arbetssätt menar vi att arbetssättet är dokumenterar så att andra kan ta del av det och upprepa det. Först kommer några frågor om arbetssätt och rutiner. Använder skolhälsovården någon metod eller strukturerat arbetssätt i samband med hälsokontroller, mottagningsbesök och så vidare för att upptäcka psykisk ohälsa eller beteendeproblem hos eleverna? Ja Nej Om ja: Namnge de metoder eller arbetssätt ni använder. Har ni utvärderat detta? Ja Nej Pågår Eventuellt vill Socialstyrelsen återkomma till Er och därför undrar jag: Vilken e-postadress har den person som ansvarar för utvärderingen? Använder ni metoden eller det strukturerade arbetssättet i samband med hälsosamtal och hälsokontroller Ja Nej i individuella kontakter med elever på mottagningen Ja Nej Använder skolhälsovården och elevhälsan i övrigt några metoder/strukturerade arbetssätt, i samarbete med annan personal på skolan, för att upptäcka och uppmärksamma elever som visar tecken på psykisk ohälsa? Till exempel elever med mycket skolk eller annan hög skolfrånvaro, elever som drar sig undan, elever som ofta är i bråk eller elever som upplever sin skolsituation otrygg. Ja Nej Om ja: Namnge de metoder eller arbetssätt ni använder Har ni utvärderat detta? Ja Nej Pågår Om Socialstyrelsen vill ha en kontakt med någon som arbetar med dessa frågor hos er, på vilken e-postadress kan man nå den personen? 27

28 Erbjuder skolhälsovården och elevhälsan i övrigt någon insats till elever som visar tecken på psykisk ohälsa eller har beteendeproblem? Ja Nej Om ja: Namnge de metoder eller arbetssätt ni använder Har ni utvärderat detta? Ja Nej Pågår Vilken e-postadress har den personen som ansvarar för utvärderingen? Arbetar ni inom er skola med någon metod eller strukturerat arbetssätt kring föräldrastöd eller föräldrasamverkan? Ja Nej Om ja: Vilka deltar i det? Deltar Skolhälsovården Ja Nej Elevhälsan Ja Nej Är samarbetet utvärderat och dokumenterat? (Gäller bara de som deltar) Skolhälsovården Ja Nej Pågår Elevhälsan Ja Nej Pågår Vilken e-postadress har den person som ansvarar för utvärderingen? Ingår skolhälsovården och elevhälsan i något organiserat samarbete eller samverkan med andra verksamheter utanför skolan kring elevers psykiska hälsa? Ja Nej Om ja: Vilka av följande verksamheter deltar i samverkan? Socialtjänsten BUP Polis Annan verksamhet Är samarbetet formaliserat i samarbetsavtal på ledningsnivå med Socialtjänsten BUP Polis Annan verksamhet 28

29 Är samarbetet utvärderat och dokumenterat? (Gäller bara de som har avtal) Socialtjänsten BUP Polis Annan verksamhet Har ni inom skolhälsovården behov av kunskapsstöd inom något särskilt område som berör elevers psykiska hälsa? I så fall inom vilka områden? 1) 2) 3) Har ni behov av kunskapsstöd för att använda något specifikt program eller strukturerat arbetssätt? I så fall inom vilka områden? 1) 2) 3) Har ni behov av Allmänna råd eller rekommendationer för att välja metoder/arbetssätt i arbetet med att upptäcka, åtgärda och förebygga psykisk ohälsa? I så fall inom vilka områden? 1) 2) 3) Är det något ytterligare som du vill kommentera eller lägga till? 29

Förskolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering

Förskolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering Förskolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn En nationell inventering Artikelnr 2009-126-158 Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2009 2 Förord Socialstyrelsen fick våren 2007 i uppdrag

Läs mer

Skolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering i grundskolor och gymnasieskolor

Skolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering i grundskolor och gymnasieskolor Skolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn En nationell inventering i grundskolor och gymnasieskolor Artikelnr 2009-126-174 Publicering www.socialstyrelsen.se, juni 2009 2 Förord Socialstyrelsen

Läs mer

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell. Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7 Elevhälsa Plan för elevhälsa 2018 S i d a 1 7 Elevhälsan Skolan, förskoleklassen och fritidshemmet får sitt uppdrag från läroplanen för grundskolan (lgr 11), skollagen (2010), skolförordningen (2011:185)

Läs mer

INLEDNING. Det systematiska kvalitetsarbetet inom området synliggörs i den årliga verksamhetsberättelsen för Åre gymnasieskola.

INLEDNING. Det systematiska kvalitetsarbetet inom området synliggörs i den årliga verksamhetsberättelsen för Åre gymnasieskola. Elevhälsoplan 16 17 INLEDNING Syftet med elevhälsoplanen är att, utifrån nationella styrdokument och skolans beprövade erfarenhet, skapa struktur och kultur på lokal nivå för att trygga kvalitén i skolans

Läs mer

Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun

Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun Handlingsplan för elevhälsoarbete Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun Läsår 2017-2018 1 Innehåll sidan Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun 3 Trygghetsvision i Örebro

Läs mer

Den kommunala grundsärskolans lokala elevhälsoplan

Den kommunala grundsärskolans lokala elevhälsoplan Den kommunala grundsärskolans lokala elevhälsoplan 2017/2018 Bakgrund Elevhälsan ska medverka till att stärka skolans förebyggande och hälsofrämjande arbete och därigenom stödja elevens utveckling mot

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Handlingsplan - Elevhälsa

Handlingsplan - Elevhälsa Handlingsplan - Elevhälsa Munktorpsskolan Läsåret 2017-2018 Elevhälsoteam Munktorpsskolan Utdrag skollag: För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet

Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet Bilaga 1 Dnr 13-401/6081 Sida 1 (7) 2013-09-10 Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet Utgångspunkter, mål och uppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN 2016-03-11 ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN Elevhälsoplan Begreppet elevhälsa införs i skolförfattningarna i och med skollagen (SFS 2010:800). För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Hågadalsskolan 2016/17

Hågadalsskolan 2016/17 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HÅGADALSSKOLAN Reviderad 160818 Hågadalsskolan 2016/17 Elevhälsoplan Elevhälsoplanen ska vara ett stöd och ett verktyg för alla som arbetar med eleverna på vår skola. Skolans elevhälsoarbete

Läs mer

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2016-2017 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Vid Dalbackens friskola

ELEVHÄLSOPLAN. Vid Dalbackens friskola ELEVHÄLSOPLAN Vid Dalbackens friskola Sammanfattning I detta dokument finner du information om hur elevhälsoarbetet vid Dalbackens friskola är tänkt att vara. I elevhälsoteamet så ingår ett antal olika

Läs mer

Ansvar och uppdrag. Elevhälsans insatser har ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande.

Ansvar och uppdrag. Elevhälsans insatser har ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande. Senast uppdaterad 2016-02-29 Ansvar och uppdrag Elevhälsan Elevhälsan är en del av skolans lärandeuppdrag och en resurs för hälsofrämjande skolutveckling, så här står det i dokumentet:. Skolans uppdrag

Läs mer

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018 Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018 Innehållsförteckning Elevhälsans organisation. 3 Elevhälsans gemensamma arbetsuppgifter..3 Elevhälsans specifika arbetsuppgifter...4

Läs mer

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017 Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017 Åtgärdande: Klassarbete, utvecklingsbedömning, särskild undervisningsgrupp Förebyggande: Workshops, Drop in, tidsbokning, salutogent, föra in begrepp såsom mentalisering,

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

HANDLINGSPLAN ELEVHÄLSAN. Håkantorpsskolan

HANDLINGSPLAN ELEVHÄLSAN. Håkantorpsskolan HANDLINGSPLAN ELEVHÄLSAN Håkantorpsskolan Läsåret 2017/2018 0 Innehåll Elevhälsan Håkantorpsskolan...2 Ansvarsfördelning i elevhälsoarbetet...2 Rektor...2 Specialpedagog...2 Skolsköterska...2 Skolkurator

Läs mer

Pajala kommun Dnr KUN 2007, Kultur- och utbildningsnämnden Antagen ELEVHÄLSA OCH LIKABEHANDLINGSPLAN

Pajala kommun Dnr KUN 2007, Kultur- och utbildningsnämnden Antagen ELEVHÄLSA OCH LIKABEHANDLINGSPLAN Pajala kommun Dnr KUN 2007,399620 Kultur- och utbildningsnämnden Antagen 2007-09-13 67 ELEVHÄLSA OCH LIKABEHANDLINGSPLAN Upprättad 2002 Reviderad 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Elevhälsa 1 Ansvar 1 Vad är diskriminering

Läs mer

Handlingsplan för Ormbergsskolans elevhälsoarbete. (uppdaterad maj 2018 av Elevhälsoteamet)

Handlingsplan för Ormbergsskolans elevhälsoarbete. (uppdaterad maj 2018 av Elevhälsoteamet) Handlingsplan för Ormbergsskolans elevhälsoarbete (uppdaterad maj 2018 av Elevhälsoteamet) Innehåll Elevhälsan i skolan ska:... 2 Mål för elevhälsoarbetet på Ormbergsskolan 2018/2019... 2 Utvärdering...

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21

Läs mer

Elevhälsan. Informationsblad

Elevhälsan. Informationsblad Informationsblad 1 (6) Elevhälsan Huvudmannen ska se till att det finns elevhälsa för alla elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se

Läs mer

Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten

Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten 2016-04-06 Central elevhälsoplan Åstorps kommun 2016-2017 Inledning Elevhälsans i Åstorps kommun tillhör organisatoriskt Centrala resursenheten på bildningsförvaltningen

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

Handlingsplan för elevhälsoarbete Kvarnbyskolan

Handlingsplan för elevhälsoarbete Kvarnbyskolan Kvarnbyskolan Handlingsplan för elevhälsoarbete Kvarnbyskolan Kvarnbyskolan Box 5006, Lillbybacken 3 163 05 SPÅNGA 08-508 43 610 Elevhälsan Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling

Läs mer

Lokal elevha lsoplan Kramforsskolan LÄ SÄ RET 2014/2015

Lokal elevha lsoplan Kramforsskolan LÄ SÄ RET 2014/2015 Lokal elevha lsoplan Kramforsskolan LÄ SÄ RET 2014/2015 1. REKTOR Stefan Karlstedt Sida 1 Innehåll 1) Mål... 3 2) Professioner, Mötesplanering,... 3 I Kramfors skolans lokala elevhälsos team ingår rektor,

Läs mer

Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet

Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet Bilaga 1 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (9) 2016-10-28 Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet Utgångspunkter, mål och uppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla

Läs mer

Verktyg för kartläggning av hälsoarbete på grundskolor

Verktyg för kartläggning av hälsoarbete på grundskolor Verktyg för kartläggning av hälsoarbete på grundskolor www.orebroll.se Post Örebro läns landsting, Samhällsmedicinska enheten, Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen 11, Örebro Telefon 019-602 74 00

Läs mer

Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan

Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan Uppdaterad 2016-04-04 Elevhälsan Sida 1 Innehåll Inledning 3 Elevhälsoarbete 4 Elevhälsoteam (EHT) 5 Elevhälsoteam (EHT) syfte och organisation...

Läs mer

Hågadalsskolan 2015/16

Hågadalsskolan 2015/16 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HÅGADALSSKOLAN Hågadalsskolan 2015/16 Reviderad 151202 Elevhälsoplan Elevhälsoplanen ska vara ett stöd och ett verktyg för alla som arbetar med eleverna på vår skola. Skolans elevhälsoarbete

Läs mer

Reviderad

Reviderad Reviderad 2018-05-01 Innehåll Central elevhälsoplan Ale kommun...2 Lokal organisation av elevhälsan i Ale...2 En samlad elevhälsa...2 Elevhälsa utifrån Partanen...2 Elevhälsoteam (EHT)...2 Journalföring...3

Läs mer

Lokal elevstödagenda Rindö Skola

Lokal elevstödagenda Rindö Skola 2017-08-22 Lokal elevstödagenda Rindö Skola 2017-2018 Vår lokala elevstödsagenda följer Vaxholms Stad Elevstödsagenda och ska ses om ett komplement till denna. Agendan beskriver Rindö Skolas lokala arbete

Läs mer

UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV

UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV SKOLKURATORSENHETEN Utbildningsförvaltningen UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV SKOLA Typ av skola grundskola gymnasium Huvudman kommunal skola friskola Stadium/ år F-5 6 9 F-9 gymn Antal elever INLEDNING Detta

Läs mer

Plan för elevhälsan Vilboksskolan läsåret 2018/2019. Vilboksskolan en skola med Kunskap, Trygghet och Trivsel för alla elever!

Plan för elevhälsan Vilboksskolan läsåret 2018/2019. Vilboksskolan en skola med Kunskap, Trygghet och Trivsel för alla elever! Plan för elevhälsan Vilboksskolan läsåret 2018/2019 Vilboksskolan en skola med Kunskap, Trygghet och Trivsel för alla elever! INLEDNING Planen har som syfte att skapa en gemensam syn på vad elevhälsan

Läs mer

Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun

Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun Elevhälsan enligt skollagen Sedan augusti 2010 står det i skollagen att det ska finnas en samlad elevhälsa med krav på tillgång till skolsköterska, skolläkare,

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Bilaga 3 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Hösten 2015 Bakgrund För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll lyfts fram i skollagen Elevhälsan ska omfatta medicinska,

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan 1 (6) Rev. 2010-01-08 Lärande Barn- och elevhälsoteamet Knappekullaenheten Barn- och elevhälsoplan Knappekulla är en enhet där alla barn är allas ansvar och där varje barn skall få det de behöver för att

Läs mer

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9 Elevhälsan Skånhällaskolan F-9 Läsåret 2011-2012 Elevhälsan ska underlätta för eleverna att klara studierna. Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö både för sin kunskapsutveckling och personliga

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015

Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015 Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015 Elevhälsans mål: Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I lagen anges att elevhälsan

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

Samarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019

Samarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019 Tuvans förskola, Härnösand Samarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019 Svenska OMEP i samarbete med Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet

Läs mer

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Komplement till Policy och arbetsgång för elevhälsa Partille kommun, oktober 2008 1 Innehåll Inledning Elevhälsa och lärande hand i hand 3 Öjersjös vision

Läs mer

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN för VÄLKOMMASKOLAN 2018

ELEVHÄLSOPLAN för VÄLKOMMASKOLAN 2018 ELEVHÄLSOPLAN för VÄLKOMMASKOLAN 2018 ELEVHÄLSOARBETET PÅ VÄLKOMMASKOLAN ÄR ALLAS ANSVAR Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser och ska stödja elevens

Läs mer

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN Elevhälsan och särskilt den medicinska delen av elevhälsan har ett omfattande regelverk. Det handlar om allt från internationella konventioner och överenskommelser

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Kyrkskolan Linnéskolan 7-9 Röinge skola

LIKABEHANDLINGSPLAN Kyrkskolan Linnéskolan 7-9 Röinge skola Upprättad: 100101 Reviderad: 150424 LIKABEHANDLINGSPLAN Kyrkskolan Linnéskolan 7-9 Röinge skola Innehållsförteckning Sida 2 Innehållsförteckning 3 Vår vision Till dig som elev Till dig som vårdnadshavare

Läs mer

MÅL OCH RIKTLINJER ELEVHÄLSOARBETET HORSBYSKOLAN 4-6. Trygghet Självförtroende Lust att lära för framtiden

MÅL OCH RIKTLINJER ELEVHÄLSOARBETET HORSBYSKOLAN 4-6. Trygghet Självförtroende Lust att lära för framtiden MÅL OCH RIKTLINJER ELEVHÄLSOARBETET HORSBYSKOLAN 4-6 Vår vision Trygghet Självförtroende Lust att lära för framtiden Utgångspunkter Följande mål och riktlinjer utgår från gällande styrdokument 1. I detta

Läs mer

Den viktiga skolnärvaron

Den viktiga skolnärvaron Den viktiga skolnärvaron http://www.sou.gov.se/elevfranvaro/ Varje dag räknas Varje lektion har betydelse Stephen.R. Zubrick 14.4% PISA-rapporten: hos de 10 % som presterar lägst förklarar frånvaro hela

Läs mer

Ungdomsmottagningarnas metoder för att förebygga psykisk ohälsa. En nationell inventering

Ungdomsmottagningarnas metoder för att förebygga psykisk ohälsa. En nationell inventering Ungdomsmottagningarnas metoder för att förebygga psykisk ohälsa En nationell inventering Artikelnr 2009-126-157 Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2009 2 Förord Socialstyrelsen fick våren 2007 i uppdrag

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Kyrkskolan Linnéskolan 7-9 Röinge skola

LIKABEHANDLINGSPLAN Kyrkskolan Linnéskolan 7-9 Röinge skola Upprättad: 100101 Reviderad: 130227 LIKABEHANDLINGSPLAN Kyrkskolan Linnéskolan 7-9 Röinge skola Innehållsförteckning Sida 2 Innehållsförteckning 3 Vår vision Till dig som elev Till dig som vårdnadshavare

Läs mer

Furutorpskolan F-6 Hässleholms kommun Läsåret 14/15 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FURUTORPSKOLAN F-6

Furutorpskolan F-6 Hässleholms kommun Läsåret 14/15 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FURUTORPSKOLAN F-6 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FURUTORPSKOLAN F-6 Reviderad augusti 2014 1 Innehållsförteckning 1. Vår vision 2. Till dig som elev 3. Till dig som vårdnadshavare 4. Till dig som personal

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Rutiner för ÖKAD SKOLNÄRVARO HUR VI FÖREBYGGER OCH SÄTTER IN INSATSER TIDIGT FÖR ATT MOTVERKA SKOLFRÅNVARO PÅ LIDINGÖ

Rutiner för ÖKAD SKOLNÄRVARO HUR VI FÖREBYGGER OCH SÄTTER IN INSATSER TIDIGT FÖR ATT MOTVERKA SKOLFRÅNVARO PÅ LIDINGÖ Rutiner för ÖKAD SKOLNÄRVARO HUR VI FÖREBYGGER OCH SÄTTER IN INSATSER TIDIGT FÖR ATT MOTVERKA SKOLFRÅNVARO PÅ LIDINGÖ Rutiner för ökad skolnärvaro Syftet med rutinerna är att förebygga, upptäcka och tidigt

Läs mer

Lekebergsskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lekebergsskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Lekebergsskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola 2017/2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga

Läs mer

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan 2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN för VÄLKOMMASKOLAN VT 2017 HT 2017

ELEVHÄLSOPLAN för VÄLKOMMASKOLAN VT 2017 HT 2017 ELEVHÄLSOPLAN för VÄLKOMMASKOLAN VT 2017 HT 2017 ELEVHÄLSOARBETET PÅ VÄLKOMMASKOLAN ÄR ALLAS ANSVAR Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser och ska stödja

Läs mer

EMI. Elevhälsans Medicinska Insats SKOLPOOL SVERIGE AB

EMI. Elevhälsans Medicinska Insats SKOLPOOL SVERIGE AB EMI Elevhälsans Medicinska Insats SKOLPOOL SVERIGE AB den 1 augusti 2017 Skriven av: Liza Blennerup Medicinsk Verksamhetschef / Legitimerad Barnsjuksköterska EMI Elevhälsans Medicinska Insats Information

Läs mer

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats 2017-03-16 1 Bildningsförvaltningen Verksamhetsplan för Centrala elevhälsans medicinska insats 2017 Elevhälsans medicinska del I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsans medicinska del som då avser

Läs mer

Ämnesområde Likabehandlingsplan

Ämnesområde Likabehandlingsplan Ämnesområde Likabehandlingsplan Syftet med planen är: Alla elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Skolan och fritidshemmet ska vara fria från diskriminering, trakasserier

Läs mer

Elevhälsoplan Uvengymnasiet Läsåret 2014-2015

Elevhälsoplan Uvengymnasiet Läsåret 2014-2015 Elevhälsoplan Uvengymnasiet Läsåret 2014-2015 1 Innehåll Lokal elevhälsoplan för Uvengymnasiet läsåret 2014-2015... 3 Bakgrund... 3 Elevhälsans uppdrag enligt skollagen... 3 Syfte... 3 Styrdokument...

Läs mer

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs 4-9 Ansvarig för planen Johan Wingren - Rektor Vår vision Dackeskolans

Läs mer

Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde Knutsbo/Junibackens skolområde Åsa Strömberg 0240-861 96 Asa.stromberg@ludvika.se 1(5) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde 2(5) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde 2017/2018 Elevhälsans

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ROSENFELDTSSKOLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ROSENFELDTSSKOLAN Karlskrona 2007-01-31 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ROSENFELDTSSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN HANDLINGSPLAN FÖR ATT FÖRHINDRA DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING 1 Lagar och andra styrdokument: SFS 2006:67

Läs mer

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2017/2018

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2017/2018 Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2017/2018 Åtgärdande: Klassarbete, utvecklingsbedömning, särskild undervisningsgrupp Förebyggande: Workshops, Drop in, tidsbokning, salutogent, föra in begrepp såsom mentalisering,

Läs mer

Bredaryds skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bredaryds skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Bredaryds skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola, förskoleklass och fritidshem Läsår: 2017-2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Beslut efter uppföljning för grundsärskola

Beslut efter uppföljning för grundsärskola Byängsskolan AB Org.nr. 556756-3316 Beslut efter uppföljning för grundsärskola efter tillsyn i Byängsskolan belägen i Täby kommun 2 (10) Uppföljning av tillsyn i Byängsskolan genomförde tillsyn av Byängsskolan

Läs mer

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2016-2017 ÖVERTORNEÅ KOMMUN http://www.overtornea.se/sv/barn- -utbildning/ 1. Målsättning - Upprätthålla ett välfungerande elevhälsoteam för hela kommunen

Läs mer

Elevhälsoplan

Elevhälsoplan Elevhälsoplan 2016-10-31 Inledning Lyrfågelskolan är en F-9 skola belägen i de östra delarna av Trollhättan. På skolan går idag ca 820 elever fördelat på tre skolenheter, F-3, 4-6 och 7-9. Skolan bedriver

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Skutan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Skutan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Skutan 2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bakgrund Denna plan bygger på diskrimineringslagen, skollagens förbud

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan 1 (6) Lärande Barn- och elevhälsoteamet Knappekullaenheten Barn- och elevhälsoplan 2012-13 Knappekullaenheten Knappekulla är en enhet där alla barn är allas ansvar och där varje barn ska få det de behöver

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2017:5818 Pajala kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Smedskolan i Pajala kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 2 (5) Skolinspektionens beslut

Läs mer

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg Må bra i förskola och skola Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg 1 Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap. Vi vet att det finns

Läs mer

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Göteborg 2011-05-13 Annika Hjelm undervisningsråd Utbildningssatsning mot mobbning - Kartläggning - Utbildning ca 1500 delt. - Utvärdering 45 000 000

Läs mer

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty Handlingsplan elevhälsoteamet uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui Geijerskolan 2016-2017 opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun Skolplikt och elevens rätt till utbildning Enligt skollagen 7

Läs mer

PROGRAM FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER I HANINGE KOMMUN

PROGRAM FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER I HANINGE KOMMUN Elevhälsans Medicinska Insatser PROGRAM FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER I HANINGE KOMMUN REGELVERK Utdrag ur Skollagen 2010:800: Elevhälsans omfattning 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan,

Läs mer

Elevhälsoplan. Sandbäcksskolan. Antagen av Petra Roth januari 2018 Reviderad augusti 2018

Elevhälsoplan. Sandbäcksskolan. Antagen av Petra Roth januari 2018 Reviderad augusti 2018 Elevhälsoplan 2018 Sandbäcksskolan Antagen av Petra Roth januari 2018 Reviderad augusti 2018 Plan för elevhälsoarbetet på Sandbäcksskolan Sandbäcksskolan vi kan, vi vill och vi vågar Vi kan : Vi vill :

Läs mer

Arvika Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6

Arvika Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6 ABCD Arvika Kommun Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6 ABCD Arvika Kommun Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Organisation och resurser (elevhälsa och socialtjänst)

Läs mer

2018 Elevhälsoarbete grundskolor 1. Elevhälsan- hur väl tycker du att påståendet stämmer på din skola?

2018 Elevhälsoarbete grundskolor 1. Elevhälsan- hur väl tycker du att påståendet stämmer på din skola? 01-10- 1 (1) Bilaga 1. Webb-enkät Kartläggning och utvärdering av Nacka kommuns grundskolors elevhälsoarbete Webbenkät 01 Elevhälsoarbete grundskolor 1. Elevhälsan- hur väl tycker du att påståendet stämmer

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2016:10412 Eskilstuna kommun info@eskilstuna.se för grundsärskola efter tillsyn i Djurgårdsskolans grundsärskola i Eskilstuna kommun Skolinspektionen Box 330, 581 03 Linköping, Besöksadress Storgatan

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Skolkurator inom Vittra Workshop: tydliggörande av uppdraget Syfte Påbörja tydliggörande av skolkuratorsuppdraget inom Vittra Kvalitetssäkring och utveckling Likvärdighet Skapa medvetenhet om kompetens

Läs mer

Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera Att vända frånvaro till närvaro

Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera Att vända frånvaro till närvaro Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera Att vända frånvaro till närvaro Syftet med utredningen: Kartlägga omfattningen Analysera orsakerna Föreslå närvarofrämjande åtgärder Sprida kunskap Föreslå

Läs mer

Mycklingskolans Likabehandlingsplan

Mycklingskolans Likabehandlingsplan Mycklingskolans Likabehandlingsplan 2014 2015 Inledning Verksamhetsformerna som omfattas av likabehandlingsplanen är: grundskola, förskoleklass och fritidshem Ansvariga för likabehandlingsplanen: Rektor

Läs mer

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats 2017-10-23 1 Bildningsförvaltningen Verksamhetsplan för Centrala elevhälsans medicinska insats 2017/2018 Elevhälsans medicinska del I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsans medicinska del som

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2017:7697 Västerås kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Norra Vallbyskolan i Västerås kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (9) Skolinspektionens

Läs mer