K A L L E L S E. Föredragningslista

Transkript

1 1 K A L L E L S E Kommunstyrelsens planerings- och utvecklingsutskotts ledamöter kallas till sammanträde måndag 23 november 2009 kl. 09:00 i Leja, kommunhuset, Lindesberg. Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. Vänligen tänk på allergikerna, undvik stark parfymering! Anders Larsson Ordförande Linda Svahn Sekreterare Information om biogassatsning i Lindesberg Miljösamordnare Andreas Eriksson Information om kommunledningsstabens och utvecklingsfrågornas organisation Kommunchef Lennart Jansson Genom att klicka på rubrikerna i menyn till vänster kommer du till aktuellt ärende eller bilaga. Föredragningslista Nr Dnr Ärende Jan Eriksson endurobana i Lindesberg Barn- och utbildningsnämnden elevbostäder vid Lindeskolan Elevkårsstyrelsen, Fellingsbro Folkhögskola bussförbindelser till och från Fellingsbro 4 Övriga frågor

2

3 Bilaga 1 - Lindesbergs kommuns biogasstrategi Syfte Denna biogasstrategi syftar till att underlätta för privata intressenter att ta beslut om etablering av anläggningar för produktion och distribution av biogas i Lindesbergs kommun. Övergripande mål Att biogas kan tankas vid Länstrafikens bussdepå i Lindesberg samt publikt i anslutning till riksväg 50 senast december Att en privat driven produktion av fordonsbiogas är igång i kommunen senast Att försäljningen av fordonsbiogas i Lindesbergs kommun 2012 uppgår till minst 4 GWh. Uppfyllandet av målen förutsätter en långsiktig samverkan mellan Lindesbergs kommun och en gasaktör. Tidplanen är snäv och ett övergripande samarbetsavtal bör därför tecknas i slutet av 2009 som start på det gemensamma målarbetet. Hur kommunen ska stimulera efterfrågan 1. Upphandling. Lindesbergs kommun ska vid upphandlingar ställa krav på gasfordon där det är praktiskt och ekonomiskt rimligt. De upphandlingar som är aktuella fram till 2012 ger då en gasefterfrågan enligt tabell 1. Lindesbergs kommun ska på samma sätt ställa krav på gasfordon även i kommande upphandlingar efter Tabell 1. Upphandlingsrelaterade åtgärder, ansvar, tidplan och den efterfrågan på biogas som det förväntas ge upphov till år Uppgifter om energimängd är tagna från konsultrapporterna Biogasefterfrågan Lindesberg samt Regionala utvecklingsmöjligheter för biogas som fordonsdrivmedel i Örebro län, samt diskussioner med ansvariga för upphandlingar. Åtgärd Huvudansvarig Energimängd 2012 (GWh) Tidplan Lindesbergs kommun ska stödja Länstrafiken i sin upphandling av 20 bussar för att förverkliga deras principbeslut att upphandla gasbussar där Länstrafiken 5,1 Fordon i drift aug 2011 tankning är möjligt Bergslagens kommunalteknik 1 ska i samverkan med Lindesbergs kommun upphandla 1-2 avfallshämtningsfordon för gasdrift. Lindesbergs kommun ska till den kommunala bilpoolen upphandla ca 20 gasfordon per år De kommunala bolagen ska upphandla minst 5 fordon per år Lindesbergs kommun ska utreda möjligheterna att upphandla gasdrivna skolskjutsar Bergslagens kommunalteknik Kommunledningsstaben Kommunledningsstaben Kommunledningsstaben 0,6-1,2 Fordon i drift jan ,7 Fordon i drift ,1 Fordon i drift Summa 6,5-7,1 1 Bergslagens kommunalteknik är ett tekniskt kommunalförbund bestående av de fyra kommunerna Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora. 1

4 2. Stimulans av privatmarknaden Lindesbergs kommun ska genom samverkan och information stimulera andra offentliga såväl som privata aktörer och medborgare att använda gasfordon. Åtgärderna (tabell 2) för att stimulera efterfrågan kommer att göras i nära samverkan med ägare av tankstället. Tabell 2. Informationsrelaterade åtgärder, ansvar, tidplan och den efterfrågan på biogas som det förväntas ge upphov till år Uppgifter om energimängd är tagna från konsultrapporterna Biogasefterfrågan Lindesberg samt egna beräkningar. Åtgärd Huvudansvarig Energimängd 2012 Tidplan Lindesbergs kommun ska informera arbetsgivare med fler än 10 fordon registrerade i kommunen om tidplanen för biogasmack och uppmuntra dem till köp av gasfordon Lindesbergs kommun ska samverka med bl.a. lokala bilhandlare för att ordna provkörningar vid större marknader och motorarrangemang och på andra sätt marknadsföra gasfordon för allmänheten Lindesbergs kommun ska kontakta Vägverket för att få skyltning som underlättar för passerande fordon att hitta till biogasmacken Lindesbergs kommun Lindesbergs kommun (GWh) 1, ,9 (prognos utifrån 50 lokala privatfordon samt 15 passerande per dygn) Vägverket Summa 2,4 Hur kommunen ska stimulera produktion Kommunens förbindelser: Lindesbergs kommun ställer sig positiv till en diskussion om samägande av produktionsanläggning genom kommunens energibolag, Linde energi AB. Bergslagens kommunalteknik ska tillsammans med Lindesbergs och Nora kommuner 2010 göra en förstudie om möjligheterna till samdragning av ledningar för vatten, fjärrvärme och gas till Nora för möjlighet till ytterligare tankställe där. Bergslagens kommunalteknik inför 2011 utsortering av organiskt hushållsavfall i Ljusnarsbergs och Hällefors kommuner. Det medför att ton matavfall kan vara tillgängligt för rötning 2013 då nuvarande behandlingsavtal går ut. Vid eventuell separat rötning av slam (590 ton TS/år) i anslutning till produktionsanläggningen kan Bergslagens kommunalteknik ta ansvar för att rötresten hanteras på lämpligt sätt. Kommunens förväntningar på gasaktör: 100 % leveranssäkerhet av fordonsgas fr.o.m. jan 2011 Projekteringen ska beakta möjligheten att röta organiskt hushållsavfall samt avloppsslam från BKT-regionen En öppenhet för dialog om samägande av produktion och lokala entreprenörer för skörd och transporter 2

5 Hur kommunen ska stimulera distribution Kommunens förbindelser: Lindesbergs kommun ställer sig positiv till en diskussion om samägande av tankställe genom kommunens energibolag, Linde energi AB. Under 2010 planlägger Lindesbergs kommun tillsammans med Vägverket en ny rondell vid riksväg 50. I anslutning till rondellen avsätts mark för tankställe med biogas med bästa exponeringsläge från riksvägen. Vid eventuella behov av ledningsdragning kan Linde energi AB vara delaktig i investeringar för distributionsnät. Viktiga utgångspunkter för hyressättning är faktiska investeringskostnader och konkurrenskraftiga biogaspriser vid pump. Kommunens förväntningar på gasaktör: Det ska finnas möjlighet att tanka både vid bussdepå och blivande rondell, mellersta infarten från Rv50. En öppenhet för dialog om samägande av tankställe Långsiktiga samverkansavtal och priser. Andreas Eriksson Miljösamordnare 3

6 Bilaga 2 Projektorganisation och konsekvensanalys för biogasstrategin För att genomföra biogasstrategin (bilaga 1) ordnas en särskild projektorganisation. Projekttiden startar i och med antagandet av denna strategi och avslutas i samband med att produktionsanläggning och tankställe vid riksväg 50 har invigts, senast Biogasinriktade aktiviteter kommer att fortsätta även efter denna tidpunkt, men är då i mindre omfattning. Övergripande organisation Projektet organiseras enligt figur 1. PU - beslutsorgan Staben - samordning Kommunkontoret - projektledning BMB - kompetensresurs Linde energi - finans- och kompetensresurs BKT - kompetensresurs Länstrafiken - kompetensresurs Externa samverkansparter Figur 1. Organisation för arbetet med biogasstrategin. Behov av kompetens Tabell 1 anger de aktiviteter som i dagsläget kan förutses samt vilken kompetens som behövs för genomförandet. Observera att en eventuell gasledning till Nora och rötning av slam från reningsverket inte är nödvändiga delar i projektet utan snarare aktiviteter som kan tillföra mervärden. Detsamma gäller organiskt avfall från Hällefors och Ljusnarsberg. Tabell 1. Aktiviteter och det behov av kompetens som behövs för genomförande. År Aktivitet Kompetensbehov från kommunen 2009 Diskussion om ägarformer VD Linde energi Teckna samarbetsavtal med gasaktör Kommunens firmatecknare 2010 Upphandling av gasfordon för avfallshämtning Avfallschef samt Upphandlingsansvarig BKT Upphandling av Länstrafikens bussar i Lindesbergsdepån Upphandlingsansvariga Länstrafiken samt Lindesbergs kommun Information om tidplan för biogasetablering till Projektledare privatmarknaden Projektering av produktionsanläggning VA-chef samt avfallschef BKT Utredning om bl.a. gasledning till Nora VA-chef BKT Projektering av rötkammare för rötslam VA-chef BKT Planläggning för produktionsanläggning och Fysisk planerare BMB tankställe 2011 Upphandling av gasbilar till bilpoolen och Upphandlingsansvarig bolagen Marknadsföringsaktiviteter biogasfordon Projektledare 1

7 Skyltning till biogasmack Införande av utsortering organiskt hushållsavfall Hällefors, Ljusnarsberg Eventuell ledningsdragning Avtal om köp av biogas som drivmedel Trafikenheten BMB Avfallschef BKT VD Linde energi Kommunens firmatecknare Beroendeställningar och kritiska punkter Det finns viktiga delar i kedjan som kommunen inte äger där samverkan är central för framgång. Det är främst Länstrafiken och gasaktören som utgör dessa beroendeställningar. 1. Länstrafiken. Att upphandla gasbussar för landsbygdstrafik är nytt. Det finns bara tre tidigare erfarenheter i Sverige. I Skåne har gasbussar gått i landsbygdstrafik sedan 2006, men dessa är ombyggda stadsbussar som fått mycket kritik för buller och stötighet i höga farter. Östgötatrafiken har samma typ av bussar, men kör dem av denna anledning endast på vägar med max 70 km/h. Under våren 2010 ska Skåne få nya regionbussar som blir de första bussar som från början är byggda för landsbygdstrafik (klass 2-bussar). Dessa bussar är upphandlade av Veolia och tillverkade av den polska busstillverkaren Solaris. Om Länstrafikens kravspecifikation inte överensstämmer med Veolias så blir upphandlingen lite av ett utvecklingsarbete tillsammans med busstillverkaren. Det är dessutom trafikentreprenören som får stå för detta samarbete med tillverkaren. Det kan finnas en risk att Länstrafiken av olika anledningar inte kan driva den typen av upphandling. Det finns en del mellanalternativ där gasbussar kan introduceras senare i driftperioden (när fler färdiga modeller finns), eller att endast en del av de 20 bussarna får gasdrift (för att sänka totala merkostnaden). Om inga gasbussar upphandlas, eller att de tas i drift efter 2012 innebär att 5,1 GWh försvinner från efterfrågan år 2012 och den mängd gas som kommunen har rådighet över stannar på 1,4-2,0 GWh. För att klara målet om försäljning av 4 GWh gas år 2012 så måste därmed privatmarknaden bearbetas hårt. Bedömningen är dock att det är rimligt att få ut minst 2,4 GWh till privatmarknaden. 2. Gasaktören. Att en privat aktör vill etablera produktion i kommunen är självklart mycket positivt. Alternativet att kommunen skulle driva en sådan anläggning har varit föremål för debatt i Sverige utifrån kommunallagen. Däremot innebär ett 100-procentigt privat ägande att en utomregional aktör har stor makt över lantbrukets möjlighet till nya bärkraftiga utkomster, såväl som priset för att tanka biogas i Lindesberg. Därför är en långsiktig samverkan byggd på gemensam vinning för gasaktören, den lokala lantbruksnäringen/entreprenörer samt kommunen mycket angelägen att uppnå. Lindesbergs kommun, genom Linde energi AB, bör därför initiera dialog om samägande av produktion och/eller mack. Framtida politiska ställningstaganden Biogasstrategin fastställer politiska mål som ger tjänstemännen mandat att genomföra åtgärderna. Frågor som kan komma upp för nya politiska beslut är: En eventuell ledning till Nora Planläggning för anläggningarna Eventuella ägaravtal (och nya ägardirektiv) för Linde energi Eventuell ledningsdragning för lokal distribution Ekonomiska konsekvenser och andra risker De ekonomiska konsekvenserna av biogasstrategin är såväl positiva som negativa. Långsiktigt positiva effekter Ökad sysselsättning. I Örebro har tre personer arbete på själva Atle-anläggningen. Därutöver skapar produktionen ökad sysselsättning i redan befintliga verksamheter genom framförallt transporter och underhåll. 2

8 Delägande. Vad ett eventuellt delägande i någon del av biogaskedjan får för ekonomiska effekter kan inte kvantifieras, men kalkylen är sannolikt positiv. I annat fall skulle inte etablerade vinstdrivande företag ta risken att investera. Sänkta kostnader En eventuell ledning för vatten och fjärrvärme till Nora är ett stort projekt med långa avskrivningstider. Att dra en enskild gasledning till Nora går i dagsläget inte att räkna hem. Att däremot lägga till gasledningen till vatten och fjärrvärme kan fördela höga grävkostnader på flera projekt och ekonomier. Sannolikt får detta effekten att ledningen blir lättare att räkna hem totalt sett. De hittills etablerade tankställena för gas har lägre jämförpris än bensin och diesel, men skillnaden är ganska stor över landet. I sämsta fall blir bränslekostnaden likvärdig med diesel, men troligen blir det billigare. Man får också lägre fordonsskatt för miljöbilar. Detsamma gäller för bussar. Ökade kostnader En eventuell ledningsgrävning för lokal distribution innebär en investering i storleksordningen kr/m, samt driftkostnader för Linde energi. Möjligheten att via nyttjanderättsavtal ta ut den faktiska totalkostnaden och hur det påverkar gaspriset vid pump går inte att säga idag. Upphandlingen av fordon blir dyrare. En personbil för gas kostar kr mer än motsvarande bensinbil i inköp, men ungefär samma som motsvarande dieselbil. Länstrafiken räknar med en merkostnad på 2,5-4,0 Mkr per år att fördela mellan ägarna vid trafik med 20 gasbussar. Alla större ekonomiska risker, såsom eventuella ledningsdragningar och ägande, kommer upp som separata politiska beslut. Risken med att anta föreliggande biogasstrategi är således främst ökade upphandlingskostnader för fordon, vilket till viss del motverkas av lägre skatt och billigare drivmedel. Risken med att inte anta strategin är att det troligen dröjer fem till åtta år innan nya upphandlingar som möjliggör tillräcklig efterfrågan är aktuella. Aktiviteterna i biogasstrategin är redan finansierade, eller tas upp vid särskilda beslut. Marknadsföringen mot den privata marknaden med tryckning av informationsmaterial, seminarier, föreläsare och liknande ryms inom kommunledningsstabens ram. Andreas Eriksson Miljösamordnare 3

9 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2 Kommunstyrelsens Planerings- och utvecklingsutskott Dnr Jan Eriksson endurobana i Lindesberg Ärendet Jan Eriksson inkom den 25 september 2009 med en förfrågan om att få anlägga en endurobana i Lindesberg intill Hagalund motorbana som är tävlingsbana för Linde Motorsportklubb. Ärendets tidigare behandling Planerings- och utvecklingsutskottet uppdrog den 12 oktober 2009 till kommunledningsstaben att presentera förslag till avtal och beslut i ärendet till planerings- och utvecklingsutskottet. Justerande Utdragsbestyrkande

10

11

12 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 3 Kommunstyrelsens Planerings- och utvecklingsutskott Dnr Kommunledningsstaben elevbostäder vid Lindeskolan Ärendet Behovet av nya bostäder för gymnasieelever på Lindeskolan beräknas öka när Arenahallen blir klar och idrottscollege ska utvecklas. Ärendets tidigare behandling Kommunledningsstaben informerade den 12 oktober 2009 planeringsoch utvecklingsutskottets ledamöter om behovet av elevboenden vid Lindeskolan och delade samtidigt ut skrivelse i ärendet. Planerings- och utvecklingsutskottet beslutade den 12 oktober att 1. Det uppdras till Bergslagens miljö- och byggförvaltning att utreda möjligheter och förutsättningar till nybyggnation av elevbostäder på nuvarande byggården, väster om Lindeskolan. 2. Det uppdras till kommunledningsstaben att utreda en ombyggnation av fastigheten Lejonet 15 till bostäder. Stadsarkitektkontoret informerade den 9 november 2009 planeringsoch utvecklingsutskottets ledamöter i ärendet. Justerande Utdragsbestyrkande

13 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 4 Kommunstyrelsens Planerings- och utvecklingsutskott Dnr Elevkårsstyrelsen, Fellingsbro Folkhögskola bussförbindelser till och från Fellingsbro Ärendet Elevkårsstyrelsen på Fellingsbro Folkhögskola inkom den 26 oktober 2009 med en skrivelse om bussförbindelser till och från Fellingsbro. I skrivelsen påpekas det att Fellingsbro Folkhögskola utökat sitt elevantal de senaste åren. Flertalet av dessa pendlar från närområdet. De anser därför att behovet av bussar har ökat betydligt. De påtalar också att de befintliga bussarnas tidtabeller inte passar med skolans tider. Justerande Utdragsbestyrkande

14