IFS Dalarna 1(8) Årsredovisning Styrelsen för IFS Dalarna avger härmed följande årsredovisning för föreningens tjugotredje hela verksamhetsår.

Transkript

1 IFS Dalarna 1(8) IFS Dalarna Årsredovisning för tiden 1/1 31/ Styrelsen för IFS Dalarna avger härmed följande årsredovisning för föreningens tjugotredje hela verksamhetsår. Förvaltnings- och verksamhetsberättelse Styrelse Ordinarie ledamöter Rolf Eriksson, ordförande, kassör Gunnar Nilsson, vice ordförande, sekreterare Signe Alm Gunn Remman Matts Lekare Suppleanter Inger Hellström Olof Alm-Keys Britt Nilsson Styrelsen har haft 5 st protokollförda sammanträden under Revisorer Ordinarie Berit Forsling Lena Billing Suppleanter Roger Zakrisson Harry Pers Valberedning Maria Zakrisson och Berit Sundström Föreningens årsmöte för 2012 hölls den 24 februari 2013 på Hantverksbyn i Rättvik. Den 31/ hade föreningen 104 st betalande medlemmar vilket är en ökning med 1 st jämfört med 2012.

2 IFS Dalarna 2(8) Vad vill IFS Dalarna? Stödja de anhöriga och de som drabbats av sjukdomen IFS Dalarna som är en intresseförening för schizofreni och andra psykossjukdomar vill bl a hjälpa de som drabbats av sjukdomen till en självständig och meningsfull tillvaro, stödja de anhöriga, sprida information och påverka ansvariga myndigheter och politiker. Verka för ökad medvetenhet Personer som drabbas av schizofreni eller någon liknande psykossjukdom ska bemötas med samma respekt för sin integritet och sitt människovärde som alla andra i samhället. Fördomar, okunskap och förutfattade meningar om personer med schizofreni och liknande psykoser ska skingras. Kunskapen om schizofreni och liknande psykossjukdomar samt de funktionsnedsättningar som de för med sig måste öka. Anhörigas erfarenheter ska ses som en resurs. Det nätverk som varje individ har ska användas, stärkas och utvecklas. Hög kvalitet på vård och behandling All vård och behandling ska ha som målsättning att individens återhämtning stöds. Vården ska vara av högsta kvalitet. Det betyder att vård och behandling ska komma igång tidigt vid ny- och återinsjuknande. Personalen inom vården ska vara välutbildad och kvalificerad och moderna behandlingsmetoder, som t ex samtalsterapi med utbildade terapeuter, ska användas bredvid medicinering. Klinikerna måste upprätta och följa upp vårdplaner och individuella planer tillsammans med den enskilde, familj och vänner. Eftersom metabola syndrom som t.ex. viktökning, hjärt- och kärlsjukdomar och andra biverkningar är vanliga vid medicinering måste somatiska undersökningar göras vid utredningen och sedan årligen. Varje gång ett nytt läkemedel sätts in ska läkaren ge information om varför medicinen byts ut och hur den hjälper. Neuroleptika och andra läkemedel ska användas i minsta möjliga dos. Andra behandlingsmetoder ska användas som komplement till medicinering. All behandling ska syfta till att en förbättring uppnås och vara ett stöd i individens egen väg mot återhämtning. Tvångsvård ska bara användas om alla chanser till vård på frivillig väg är uttömda. Då ska tvångsvården ske på ett rättssäkert, humanitärt och kvalitativt fullgott sätt. Rehabilitering ska rätta sig efter individens unika behov och förutsättningar. Personer med psykisk funktionsnedsättning har rätt till en målinriktad rehabilitering där den enskilde, anhöriga och närstående har inflytande vid planering, genomförande och uppföljning. Rehabiliteringen ska vara individuell, börja omedelbart och innehålla det som praktiskt krävs för att individen ska åtnjuta full delaktighet, hög livskvalitet och självständighet. Rehabilitering ska återge individens tro på sig själv och framtiden. Det ska finnas god samverkan mellan olika huvudmän. Det ska finnas ett brett utbud av insatser inom alla berörda områden. Rehabiliteringen ska innehålla meningsfull sysselsättning, arbete och studier. Individuellt stöd ska ges i form av handledning, hjälpmedel och andra insatser. Friskvård, med fokus på kostupplysning, motion och kroppslig hälsa, liksom information om den egna sjukdomen, är viktiga inslag i rehabiliteringen. Behovsanpassad stöd och service Stöd och service ska också utgå från individens unika behov och förutsättningar. Personer med psykiska funktionsnedsättningar ska kunna välja bostad, bostadsort och boendeform som är anpassad till funktionshindret. De har också rätt till stöd i den egna bostaden, boendestöd, av kompetent och engagerad personal. Aktiviteter, sysselsättning, arbete o studier anpassade

3 IFS Dalarna 3(8) efter individens intressen och förmåga är en annan självklar rättighet. Personer med psykiska funktionsnedsättningar har rätt att få information och hjälp av ett Personligt ombud, PO. Myndighetsutövning ska vara rättssäker. Beslutsfattare och personal ska ha god kunskap om vad psykisk sjukdom och psykiska funktionsnedsättningar innebär. Anhörigas omsorg och insatser är ett komplement inte ett alternativ till samhällets stöd. Personer med psykiska funktionsnedsättningar har rätt till hjälpmedel och annan utrustning som är framtagen och utvecklad med fokus på den psykiska funktionsnedsättningen. Anpassad utbildning Om man insjuknar i schizofreni eller en liknande psykossjukdom i unga år så kan det bli ett avbrott i skolgången. Individen måste därför få stöd i att avsluta eller komplettera den grundläggande skolgången. Det är viktigt att det finns anpassade studieformer för den som behöver det. Hjälpmedel ska finnas tillgängliga. Man ska kunna studera på högskolenivå och gå kvalificerade yrkesutbildningar utan att ekonomiska ersättningar förloras. Man ska även kunna få stöd i form av mentors- och kuratorsinsatser och särskilda stödinsatser vid examination. Arbete Personer med schizofreni och liknande psykossjukdom har mycket svårt att få arbete på den öppna arbetsmarknaden. Därför måste diskrimineringslagen tillämpas. Den ger personer med psykiska funktionsnedsättningar rätt till arbete på samma villkor som andra medborgare. Alla arbetsgivare ska undersöka sina möjligheter att skapa förutsättningar till arbetsträning och anställning i sin verksamhet. Det ska finnas flexibilitet mellan ersättningssystemen och den öppna arbetsmarknaden. Försäkringskassan, arbetsförmedlingen, landstingen och kommunerna måste samverka. Arbetsgivarna ska ansvara för stöd och handledning i arbetssituationen. En utvidgad arbetsmarknad kan omfatta verksamhet inom den sociala ekonomin, t.ex. i arbetskooperativ. Hit kan också arbete med stöd räknas. Ekonomisk och social trygghet Personer med psykisk funktionsnedsättning ska ha en ekonomisk och social grundtrygghet som garanterar goda levnadsvillkor. Personer med psykisk funktionsnedsättning ska få de stödinsatser och ersättningar som de har rätt till. Personer med psykiska funktionsnedsättningar ska ha rätt att teckna person- och sakförsäkringar. Risken för missbruk ökar när man får en svår psykisk sjukdom. Det är viktigt att läkaren informerar om risken och uppmärksammar tecken på missbruk och ger behandling tidigt. Varningstecken på att en person har kommit i ekonomiska trångmål eller riskerar att vräkas från sin bostad ska också uppmärksammas. Anhörigas ekonomi ska inte urholkas i samband med att problem uppstår runt en person med psykiska funktionsnedsättningar. Medlemsmöten Två uppskattade medlemsmöten hölls i Mora den 7 februari och i Borlänge den 12 februari. Vid båda mötena berättade Projektledarna Britt Eriksson och Barbro Henriksson vid Landstinget Dalarna om det nationella projektet Bättre psykosvård i vilket PsykosR (nationellt kvalitetsregister för psykosvård) ingår. Föreningens årsmöte hölls den 24 februari på Hantverksbyn i Rättvik med en öppen föreläsning och sedvanliga förhandlingar. Cirka 25 personer deltog vid mötet. Schizofreniförbundets ordförande Per G Torell föreläste om sorgens olika ansikten ett

4 IFS Dalarna 4(8) intressant ämne som har ett starkt anhörigperspektiv. Vid årsmötesförhandlingarna avtackades två viktiga personer, Anders Åhlén och Eva Lundqvist som avgick som styrelseledamot respektive styrelsesuppleant. Anders Åhlén, som tyvärr inte kunde medverka vid årsmötet på grund av sjukdom, var ordförande i föreningen år , styrelseledamot år 2004, samt revisor år Anders är en eldsjäl som verkligen engagerat sig i föreningens viktiga arbete och en person som alltid uppträder på ett vänligt och tillmötesgående sätt. Eva Lundqvist är en evigt ung person som visar stort intresse och engagemang i föreningens viktiga arbete. Hon har varit medlem från starten av föreningen och har under alla år tillfört mycket kunskap till oss andra. Eva har varit styrelsesuppleant år och är för närvarande representant för IFS Dalarna i en styrgrupp för psykiatrin i Borlänge. Tidigare var hon ledamot i Dalarnas Brukarråd som IFS Dalarnas representant. Tillsammans med Gunn Remman och Lisa Ask är hon ansvarig för föreningens studiecirkelverksamhet. Anhöriggruppen i Mora kommun, där IFS Dalarna ingår, inbjöd bl a våra medlemmar till föreläsning den 21 mars på Mora Folkhögskola om tvångssyndrom och ångest. Ett planerat medlemsmöte den 2 juni i Tansengården utanför Mockfjärd, som initierades av styrelseledamoten Matts Lekare, måste tyvärr ställas in på grund av för få deltagare. Tanken var att medlemmarna skulle träffas och ha trevligt under avslappnande former. IFS Dalarna, har genom Britt Nilsson, ansvarat för ett antal anhörigträffar och föreläsningar vid caféverksamheten vid Träffpunkten som Borlänge kommuns anhörigstöd står bakom. Information och PR Dalarnas nätverk för psykisk hälsa där IFS Dalarna ingår, Högskolan Dalarna och Psykiatrins utvecklingsenhet anordnade en välbesökt temadag på Högskolan, Falun den 9 oktober. Temat var Varför väljer så många unga bort livet? Vad kan vi göra? Föreläsare var Ullakarin Nyberg, överläkare och psykiater inom Norra Stockholms Psykiatri och suicidforskare vid Karolinska Institutet. Teatergruppen Kära Björn med manusförfattare Mina Lindbäck och skådespelarna Ebba Trulsson och Dejmis Rustom medverkade också. Anställda inom Landstinget och länets kommuner som arbetar för och med psykisk sjukdom och psykiska funktionsnedsättningar samt skolpersonal, politiker, intresseorganisationer och andra intresserade deltog efter föreläsningen i seminarier med några av organisationerna som ingår i Dalarnas Nätverk för Psykisk Hälsa. IFS Dalarna gav sin syn bl a på hur vård och stöd till unga med psykisk ohälsa och barn till psykiskt sjuka föräldrar borde fungera och informerade samtidigt om IFS Dalarnas verksamhet. Seminarierna skedde i två omgångar och var välbesökta. Ordförandebrev med kortfattad information om viktiga händelser i föreningen och dess omnejd har skickats till IFS Dalarnas nuvarande och tidigare medlemmar, sympatisörer och andra. Två utskick har gjorts för 2013.

5 IFS Dalarna 5(8) Övriga aktiviteter och händelser Schizofreniförbundets kongress Pingsthelgen maj samlades Schizofreniförbundet till kongress. Anders Printz inledde mötet. Han är samordnare för statens insatser inom psykisk ohälsa. Printz berättade om regeringens plan för riktade insatser (PRIO), på cirka 4,4 miljarder kronor för åren Pengar som kommuner och landsting kan söka för att förbättra livet för personer med långvarig, psykiatrisk sjukdom och för barn och ungdom. För att säkerställa att pengarna används till rätt saker har regeringen skrivit avtal med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Avtalet går, bland annat, ut på att kommuner och landsting ska tala med brukarorganisationerna innan de får pengar. Några av kongressens deltagare vittnade om att deras inflytande i kommunernas planering alltför ofta var bristfälligt och att man även nu hyser en viss tveksamhet om möjlighet till ett reellt inflytande. Enligt en ny ordning genomförde kongressen ett antal workshops för att behandla de motioner som kongressen hade att ta ställning till vid årsmötesförhandlingarna. Kongressen tog ställning till sju motioner under intensiva diskussioner.. Starkast reaktion väckte förslaget att byta namn på Schizofreniförbundet. Ett nytt namn kan dra fler medlemmar, enligt motionen. De som förordar namnbyte menar att schizofreni skrämmer bort eventuellt nya medlemmar på grund av inrotade vanföreställningar. Andra anser att målgruppen behöver breddas till fler diagnoser. Men kongressen avslog motionen och uppmanade istället styrelsen att intensifiera kampen mot fördomar genom mer information. Hedersordförande Lennart Lundin framhöll att målgruppen är ansenlig och därför tillräcklig. Det finns minst personer med schizofreni och liknande psykoser och deras anhöriga. Namnet Schizofreniförbundet antogs 2001 därför att kongressen ansåg att vi bäst bekämpar fördomar genom att öppet berätta om hur det är att leva med schizofreni. En annan motion som engagerade kongressen förslog krav på utredning av långtidsbehandling med läkemedlet antipsykotika, även kallat neuroleptika. Kongressen biföll och gav styrelsen i uppdrag att begära rådslag med Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Styrelsen ska också kräva att få vara med i arbetet med riktlinjer för insättning och uppföljning av behandling med neuroleptika både på Läkemedelsverket och Socialstyrelsen. Läs vidare om samtliga motioner och svar på förbundets hemsida Informationsmöte i Idre Annika Söderqvist, Idre, som är medlem i vår förening sedan många år tillbaka, var före sin pension starkt engagerad i Arbets- och Utbildningskooperativet Glimten som fortfarande bedriver en framgångsrik och ordnad verksamhet som bl a bygger på olika avtal med Älvdalens kommun. IFS Dalarnas ordförande Rolf Eriksson inbjöds av Annika att komma till Idre och inför ett 25- tal personer, som tillhör de olika målgrupperna, presentera IFS Dalarna. Syftet var bl a att få medlemmar till vår förening och skapa en lokal fast verksamhet i någon form. Vid ett separat möte togs även upp en diskussion med Annika Söderqvist, ordförande Berit Sissel och några handledare om hur Glimten skulle kunna utvecklas.

6 IFS Dalarna 6(8) I föreningens verksamhetsplanen för 2013 säger man bl a att man vill: - utveckla metoder för handledning och kvalitetssäkring och rutiner för arbetet med deltagarna vid Glimten, - utveckla verksamheten vid Glimten med Club International, café, affär. hantverk mm, - utveckla Glimten som mötesplats för medlemmar, Idrebor, Särnabor och turister. Förhoppningen är att vi i IFS Dalarna ska kunna få till ett utökat samarbete med Glimten i framtiden. Medverkan i olika nätverk Rolf Eriksson har varit IFS Dalarnas representant i Psykiatrins Brukarråd i Dalarna. Genom brukarrådet sker en dialog mellan patient- brukar och anhörigföreningar och psykiatrins ledning med syfte att tillföra viktig information till psykiatrins utvecklingsarbete. Rolf Eriksson, IFS Dalarna ingår i en samverkansgrupp för psykiatrin i Falun tillsammans med Falu kommuns socialförvaltning, öppenvården i Falun, RSMH, föreningen Attention och Personligt ombud. Britt Nilsson har varit ersättare för RSMHs representant i Länshandikapprådets Psykgrupp under I Dalarnas Nätverk för Psykisk Hälsa (DNPH) har IFS Dalarna representerats av Gunn Remman t o m Från är Signe Alm och Britt Nilsson IFS Dalarnas representanter. I nätverket ingår brukar- och anhörigföreningar i Dalarna. Avsikten med nätverket är att bygga upp större kunskaper om olika föreningars verksamheter samt ordna med seminarier och föreläsningar inom psykiatriområdet för medlemmar, vårdpersonal och allmänhet. Eva Lundqvist, IFS Dalarna ingår i en styrgrupp för psykiatrin i Borlänge tillsammans med Borlänge kommuns socialförvaltning, öppenvården i Borlänge och RSMH. Högskolan Dalarna inrättade 2012, som ett försöksprojekt, en erfarenhetspanel som består av 23 personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa eller som är nära anhörig till någon med psykiatrisk diagnos. Det handlar om att integrera den delen av ett evidensbaserat arbete som brukarperspektivet utgör i utbildning och forskning samt att ur ett brukarperspektiv följa upp de insatser som ges. Projektet som bedrivits under 2012 och 2013 har ett antal personer i panelen som är medlemmar i IFS Dalarna. Signe Alm ingår som vice ordförande i styrelsen för Handikappens Hus i Rättvik och som IFS Dalarnas representant i Rättviks Handikappråd. Signe ersätter Anders Åhlen som tidigare ansvarade för dessa uppdrag. IFS Dalarna är medlem i HSO Dalarna. HSO Föreningsservice, Borlänge har löpande utnyttjats för hjälp med större kopieringsarbeten och postdistribution under Rolf Eriksson, IFS Dalarna är representant för brukar- och anhörigföreningarna i ledningsgruppen för Yrkeshögskoleutbildningen av skötare inom psykiatrisk verksamhet som ersätter tidigare KY-utbildningar.

7 IFS Dalarna 7(8) IFS Dalarna ingår tillsammans med Attention Dalarna, Studiefrämjandet, Mora och Orsa kommuner samt Landstinget Dalarna i arbetsgruppen för Anhörigstöd i Orsa och Mora kommuner. IFS Dalarna representeras av Gunnar Nilsson och Gunnar Zakrisson. Britt Nilsson representerar IFS Dalarna i arbetsgruppen för Anhörigstöd i Borlänge kommun. Studiecirklar En intressant studiecirkel genomfördes i Falun under våren och i Borlänge under hösten. Den behandlade Sjukdomshantering och återhämtning vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd ur ett anhörigperspektiv. Cirkelledare var Lisa Ask som fick goda vitsord av deltagarna. Ekonomisk redovisning Resultatet av verksamheten för tiden och ställningen per framgår av nedanstående resultat- och balansräkningar. Styrelsen föreslår att den balanserade vinsten kronor överföres i ny räkning. Resultaträkning Belopp i kr Intäkter Bidrag från Landstinget Bidrag från Mora kommun Medlemsavgifter Överskott jubileumskonferensen Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader Post- och bankkostnader Resekostnader Kurser och konferenser Kostnader förbundskongress/ ordförandekonferens Medlemsavgift Schizofreniförbundet Kostnader medlemsmöten och styrelsemöten Kontorsmaterial, litteratur, fotokopior, annonser etc Övriga kostnader Summa kostnader Årets resultat

8 IFS Dalarna 8(8) Balansräkning Belopp i kr Tillgångar Anläggningstillgångar Inventarier, anskaffningsvärde Inventarier, avgår investeringsbidrag Omsättningstillgångar Diverse fordringar Förutbetalda kostnader Plusgiro Kassa 9 9 Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Balanserat kapital från föregående år Årets resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Upplupna kostnader Förutbetalda medlemsavgifter för Summa skulder Summa skulder och eget kapital Falun den 9 februari 2014 Rolf Eriksson Gunnar Nilsson Gunn Remman Signe Alm Matts Lekare Vår revisionsberättelse har lämnats den februari 2014 Berit Forsling Lena Billing