Intermittenta anställningar. - Hur regleras de? Student Magisterprogrammet med inrikting mot arbetsrätt Vårterminen 2014 Magisteruppsats, 15 hp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Intermittenta anställningar. - Hur regleras de? Student Magisterprogrammet med inrikting mot arbetsrätt Vårterminen 2014 Magisteruppsats, 15 hp"

Transkript

1 Intermittenta anställningar - Hur regleras de? Författare: Adam Dobbertin Handledare: Staffan Ingmanson Student Magisterprogrammet med inrikting mot arbetsrätt Vårterminen 2014 Magisteruppsats, 15 hp

2 Sammanfattning Huvudregeln på arbetsmarknaden är att anställning skall gälla tills vidare. Med tillsvidareanställning följer en rad skydd för arbetstagaren där saklig grund för uppsägning får anses som ett av de mest centrala. Förekomsten av intermittenta anställningar har dock ökat på den svenska arbetsmarknaden. Den intermittenta anställningen karakteriseras av att ett anställningsförhållande endast råder de dagar arbetstagaren utför arbete, arbetsgivaren är inte skyldig att bereda arbetstagaren arbete och ett fastställt arbetstidsmått kan således inte fastställas. Trots att minst arbetstagare beräknas vara intermittent anställda regleras den intermittenta anställningen varken direkt i lagen om anställningsskydd eller i annan arbetsrättslig lagstiftning. Uppsatsens syfte är därför att undersöka hur lagstiftares syn på att anställa intermittent utvecklats sedan LAS tillkomst samt att fastställa gällande rätt för intermittenta anställningar. För att svara på syftet har en utredning gjorts som bygger på den juridiska metoden där lagstiftning, domar från arbetsdomstolen och EU-domstolen, förarbeten, kollektivavtal samt doktrin har undersökts. I uppsatsen dras slutsatsen att lagstiftarens syn på visstidsanställningar utvecklats från ett verktyg för arbetsgivare att lösa kortsiktiga arbetskraftsbehov till att idag vara ett verktyg för att uppnå socialpolitiska mål. Vidare konstateras att den intermittenta anställningen är en form av allmän visstidsanställning. Arbetstagare kan därför anställas intermittent för att utföra stadigvarande arbete. I de fall intermittenta anställningar regleras i kollektivavtal ska anställningen föranledas arbetets särskilda beskaffenhet eller för att täcka upp vid tillfälliga arbetsanhopningar. Av EU-domstolens domar kan slutsatsen dras att en intermittent anställning inte är en diskriminering av deltidsanställda enligt deltidsdirektivet, dock kan ett staplande av intermittenta anställningar vara diskriminering av visstidsanställda enligt visstidsdirektivet.

3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Definition av intermittent anställning Intermittenta anställningar kan innebära en stor otrygghet Förekomsten av intermittenta anställningar Syfte och frågeställningar Avgränsningar Metod och material Disposition Utvecklingen av anställningsskyddet Tillsvidareanställning som huvudregel Den rättsliga utvecklingen av intermittenta anställningar Förslag till lag om anställningsskydd Införandet av reglerna om visstidsanställning vid tillfällig arbetsanhopning Fri visstidsanställning införs Den allmänna visstidsanställningen införs Nuvarande lag om anställningsskydd och intermittenta anställningar Möjlighet att göra avsteg från huvudregeln om tillsvidareanställning Intermittenta anställningar regleras inte direkt i LAS Rättspraxis och intermittenta anställningar AD 1998 nr RÅ 2004 ref AD 2008 nr AD 2009 nr AD 2012 nr Reglering av intermittenta anställningar i kollektivavtal Hängavtal Visita och HRF Unionen och Almega tjänsteföretagen call/contact center och marknadsundersökningsföretag Almega Bemanningsföretagen och LO- förbunden Arbetare avtal för bemanningsföretag Svensk handel och Unionen, Tjänstemannaavtalet, Kommunals kollektivavtal Intermittenta anställningar och EU- rätt Förbud mot diskriminering av del- och visstidsanställda Kritik mot Sveriges implementering av visstidsdirektivet Rättspraxis från EU- domstolen Mål C- 313/02 Nicole Wippel Mål C- 212/04 Adeneler m.fl Förenade målen C378/07 C380/07 Angelidaki m.fl Analys och avslutande kommentarer Utvecklingen av lagstiftarens syn på avsteg från huvudregeln om tillsvidareanställning Visstidsanställning tillåts endast i undantagsfall för att arbetsgivare inte skall missbruka anställningsformen Visstidsanställning som åtgärd för att öka rörligheten på arbetsmarknaden... 29

4 6.2.4 Visstidsanställning från verktyg för arbetsgivare att lösa kortsiktiga arbetskraftsbehov till verktyg för att uppnå socialpolitiska mål Regleringen av intermittenta anställningar i svensk rätt Intermittent anställning är en form av allmän visstidsanställning En arbetstagare kan anställas intermittent för att utföra stadigvarande arbete Om det är oklart vilken anställningsform som gäller presumeras tillsvidareanställningen En intermittent anställd arbetstagare kan vara bunden av lojalitetsplikt även då anställningsförhållande inte råder Endast dagar då arbetstagaren utför arbete kan inräknas till företrädesrätt Rätt till sjukpenning och sjuklön Reglering av intermittenta anställningar i kollektivavtal Kan en intermittent anställning utgöra diskriminering av del- och visstidsanställda enligt EU- rätt? Att sakna fast arbetstidsmått och arbetsplatsförläggning är ej diskriminering av deltidsanställda enligt deltidsdirektivet Att stapla intermittenta anställningar kan vara diskriminering av visstidsanställda enligt visstidsdirektivet Avslutande kommentarer Referenslista... 39

5 1. Bakgrund Huvudregeln på den svenska arbetsmarknaden är att en anställning skall gälla tillsvidare. Med denna anställningsform följer en rad skyddande regler för arbetstagare där saklig grund för uppsägning får anses som en av de viktigaste reglerna. Genom regleringen förväntas arbetstagare fortsätta arbeta hos sin arbetsgivare och behöver således inte oroa sig för hur deras inkomst ska garanteras och har därmed möjlighet att styra och planera sin livssituation. 1 De senaste åren har dock antalet tidsbegränsat anställda ökat på den svenska arbetsmarknaden. 2 En hög andel av dessa är intermittent anställda. Anledningarna till ökningen kan vara flera, men framförallt beror det ökade antalet visstidsanställda på en kombination av att arbetsgivare ställs inför högre krav på flexibilitet och kostnadseffektivitet 3 samt att den arbetsrättsliga regleringen gjort det lättare för arbetsgivare att anställa arbetstagare för viss tid Definition av intermittent anställning Det som är karakteristiskt för en intermittent anställning är att anställningen saknar ett fast arbetstidsmått och att ett anställningsförhållande endast råder de dagar arbetstagaren utför arbete. Mellan arbetspassen råder således inget anställningsförhållande. Arbetstagaren är därför inte skyldig att tacka ja när arbetsgivaren erbjuder arbete och arbetsgivaren är inte skyldig att bereda arbetstagaren arbete. Till viss del kan en intermittent anställning liknas vid den gamla anställningsformen, visstidsanställning vid tillfällig arbetsanhopning, som infördes för att arbetsgivare skulle ha möjlighet att kunna täcka upp vid tillfälliga arbetsanhopningar. 5 I förarbeten till lagen definierades arbetsanhopning som en period då arbetsgivaren har ett tillfälligt behov av extra arbetskraft, exempelvis när företag eller en offentlig arbetsgivare får en enstaka större order eller har en högre 1 Prop 2005/06:185 Förstärkning och förenkling - ändringar i anställningsskyddslagen och 2 Internetkälla 1: Statistiska Centralbyrån, Arbetskraftsundersökningar AKU Hämtad DS 2009:21 Globaliseringsrådets slutrapport 2009, s /06:78 s.38 5 Prop. 1981/82:71 Regeringens proposition om ny anställningsskyddslag 1

6 arbetsbelastning. 6 För att säkerställa att det verkligen förelåg ett tillfälligt arbetsbehov kunde en arbetstagare endast vara anställd i max sex månader under en tvåårsperiod. 7 Dagens intermittenta anställning ställer emellertid inga krav på arbetsgivaren att erbjudet arbete endast skall vara tillfälligt. Perioden för hur länge en arbetstagare får vara intermittent anställd har också förlängts till två år under en femårsperiod. Arbetar arbetstagaren i mer än två år under en femårsperiod går anställningen över i en tillsvidareanställning. De intermittenta anställningarna kan se ut på flera olika sätt och kan kallas både anställning, timanställning, arbete för enstaka dagar eller visstidsanställning för korta återkommande uppdrag. 8 I vissa fall kan arbetstagare ha en anställningsform som är en slags hybrid mellan deltidsanställning och intermittent anställning. I dessa fall har arbetstagaren ett schema för vissa arbetstider och är genom deltidsanställningen garanterad ett visst antal timmar varje månad. Utöver detta rings arbetstagaren in vid behov. Anställningen kan också till sin natur vara mycket lik en tillsvidareanställning på så sätt att arbetstidsmåttet är högt men där arbetsgivaren inte är skyldig att bereda arbetstagaren arbete. 9 I uppsatsen definieras därför intermittenta anställningar som en anställningsform där arbetsgivaren inte är skyldig att bereda arbetstagaren arbete och där arbetstagaren inte heller är skyldig att tacka ja till erbjudet arbete. Arbetstagarens arbetstidsmått kan därför inte fastställas. På detta sätt ryms både arbetstagare som har en anställning som kan liknas vid extraarbete, kanske studenter som har extrajobb på en mataffär men också arbetstagare som i praktiken arbetar heltid men där arbetsgivaren inte är skyldig att tillhandahålla arbetstagaren arbete. 1.3 Intermittenta anställningar kan innebära en stor otrygghet Den intermittenta anställningen är en mycket flexibel lösning för arbetsgivaren, däremot kan den innebära en hög grad av otrygghet för arbetstagaren. Handelsanställdas förbund har i ett pressmeddelande pekat ut den intermittenta anställningen som den mest otrygga anställningen på arbetsmarknaden. 10 I förarbetena 6 Proposition 1981/82:71 s.3 7 Prop. 1981/82:71 s.3 8 Benämningen skiljer sig mellan olika kollektivavtalsområden, definition av intermittent anställning görs nedan. 9 Se t.ex. AD 1998 nr Internetkälla 2: Linnéa Björnstam (2009) Handels om unga på arbetsmarknaden, 2

7 till de förändringar i lagen om anställningsskydd som trädde i kraft 2007 understryks att bättre möjligheter för arbetsgivare att anställa på viss tid ska öka rörligheten på arbetsmarknaden och således få in grupper med svag förankring på arbetsmarknaden. 11 Att visstidsanställda har bättre möjlighet att få en tillsvidareanställning har till viss del fått stöd i forskning. 12 Däremot görs i forskningen en distinktion mellan olika typer av visstidsanställningar. Framförallt har arbetstagare som har ett vikariat eller tidsbestämd visstidsanställning visat sig ha lättare att få en tillsvidareanställning, medan arbetstagare som är intermittent anställda i regel har svårare att erhålla en tillsvidareanställning. Anledningen är att de intermittent anställda används som en arbetskraftsbuffert och får hoppa in vid höga arbetsbelastningar eller då ordinarie arbetstagare är sjukskriven. Dessa arbetstagare används på så vis som en lösning på ett akut problem och inte en långsiktig lösning, vilket innebär att de inte får tillgång till utbildning och utveckling på samma sätt som en ordinarie arbetstagare. 13 Därför riskeras en segmentering mellan arbetstagare som är tillsvidareanställda eller vikarierande och intermittent anställda. 14 Att arbetsgivaren vidare inte är skyldig att bereda arbete för arbetstagaren är problematiskt ur en arbetsrättslig synvinkel. Lagen om anställningsskydd och arbetstagarens skydd mot osakliga uppsägningar har länge varit framträdande i den svenska arbetsrätten. 15 Med en intermittent anställning kan arbetsgivare som inte önskar ha kvar en arbetstagare helt enkelt välja att inte erbjuda mer arbetstillfällen till arbetstagaren och behöver således inte ta hänsyn till saklig grund för uppsägning som gäller för tillsvidareanställda i LAS. Då en intermittent anställning inte är förenad med ett fast arbetstidsmått kan det vidare mycket svårt för en arbetstagare att planera sin ekonomi. Denne kan också ha svårt att få tillgång till sociala skyddsnät och arbetslöshetsersättning under perioder utan arbete Hämtad: Prop. 2006/07:111 Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning, m.m 12 Wikman, Anders (2002) Temporära kontrakt och inlåsningseffekter, s Wikman, Anders (2002) s.3 14 Anders Wikman (2002) s Prop. 1973:129 Kungliga Majestäts proposition med förslag till lag om anställningsskydd m.m s.5 16 Björnstam, Linneá (2009) s

8 1.4 Förekomsten av intermittenta anställningar Då och då rapporteras i media om de intermittenta anställningarna. Glasskiosken vid Umeå älvs strand blev föremål för en rikstäckande rapportering när det framkom att de anställda vid kiosken endast fick arbeta när solen sken. Vid regniga dagar fick de vara hemma utan lön. 17 Att ens anställning och lön baseras på faktorer som väder och vind kan ses som underligt men faktum är att en stor del av arbetskraften är anställda under premissen att deras arbetstid baseras helt på arbetsgivarens behov från dag till dag. Cirka 5 % av den svenska arbetskraften, vilket motsvarar drygt arbetstagare i åldrarna år är intermittent anställda och kan kallas in av arbetsgivaren vid behov. 18 Utöver dessa är arbetstagare timanställda där det inte av statistiken framgår huruvida de är garanterade ett visst arbetstidsmått eller inte. Intermittenta anställningar är vanligast i branscher där arbetet inte kräver högre utbildning och där arbetstagarna har ett begränsat ansvar för sina arbetsuppgifter. 19 Det är framförallt ungdomar som är intermittent anställda. 20 I kommunal sektor är 8 % av arbetskraften intermittent anställda. 21 Anställningsformen är vanlig i vård- och omsorgsbranschen och ca 20 % av kommunals medlemmar beräknas vara intermittent anställd. 22 Även inom detaljhandeln är förekomsten av intermittenta anställningar hög. Den fackliga organisationen Handels har dessutom märkt av att de någorlunda säkra visstidsanställningarna har minskat till förmån för de intermittenta anställningarna. 23 Av de som är visstidsanställda och medlemmar i förbundet är 67 % intermittent anställda. 24 Lagen om anställningsskydd är central i den arbetsrättsliga lagstiftningen och syftar till att skydda arbetstagare. Lagen medför ett starkt skydd mot uppsägningar som 17 Internetkälla 3: Aftonbladet, Sofia Roström Andersson (2011) Solskensavtal på Sommarjobbet Hämtad: Internetkälla 1: SCB, Arbetskraftsundersökningar AKU 19 Håkansson K (2001): Språngbräda eller segmentering? En longitudinell studie av tidsbegränsat anställda. IFAU 2001:1. Uppsala. 20 Wikman, Anders (2002) s Internetkälla 4: Rådet för främjande av kommunala analyser, Kommun och Landstingsdatabasen Hämtad: Internetkälla 5: Kommunalarbetaren, Man har en helt sjuk praxis, intervju med arbetsrättsjuristen Kurt Junesjö Hämtad: Internetkälla 6: Handels pressmeddelanden, Allt fler har otrygga anställningar i handeln Hämtad: Björnstam, Linnéa (2009), Handels om unga på arbetsmarknaden, s. 11 4

9 saknar saklig grund för arbetstagare med en tillsvidareanställning. Den stora förekomsten av intermittenta anställningar visar dock att många arbetstagare hamnar utanför det skydd som LAS medför. Trots att förekomsten dessutom ökat under talet regleras den varken i lagen om anställningsskydd eller annan arbetsrättslig lagstiftning. Därför är ämnet intermittenta anställningar ett intressant område att undersöka. 1.5 Syfte och frågeställningar Uppsatsen syftar till att redogöra dels för hur lagstiftarens syn på möjligheten att anställa intermittent har förändrats sedan LAS tillkomst, dels att undersöka hur de intermittenta anställningarna är reglerade i svensk rätt. 1. Redogöra för hur lagstiftarens syn på möjligheten att göra avsteg från huvudregeln om tillsvidareanställning och därmed möjligheten att anställa intermittent har utvecklats sedan tillkomsten av lagen om anställningsskydds. 2. Redogöra för hur den intermittenta anställningen regleras i svensk rätt och därmed besvara följande frågor: - När får en arbetstagare anställas intermittent? - Hur ska företrädesrätten för intermittent anställda beräknas? - Är en intermittent anställd arbetstagare berättigad sjuklön och sjukpenning när arbetstagaren på grund av sjukdom är förhindrad att arbeta? - Är intermittent anställda arbetstagare bundna av en lojalitetsplikt mellan anställningarna? 3. Hur regleras intermittenta anställningar i kollektivavtal? 4. Kan en intermittent anställning utgöra diskriminering av del- och visstidsanställda enligt EU-domstolen? 1.6 Avgränsningar Uppsatsen begränsas till att handla om intermittenta anställningar enligt definitionen ovan. Andra typer av visstidsanställningar kommer enbart att behandlas kortfattat och då framförallt i syfte att förklara hur lagstiftarens syn på att göra avsteg från huvudregeln om tillsvidareanställning har utvecklats över tid. Eftersom intermittenta anställningar inte berörs direkt i den arbetsrättsliga lagstiftningen och dessutom varit 5

10 föremål för relativt få avgöranden i arbetsdomstolen blir ämnet i sig relativt smalt och ambitionen är därför att undersöka samtliga avgöranden. Då stora ändringar i lagen anställningsskydd gjordes 2007 utesluts arbetsdomstolens domar som behandlar intermittenta anställningars lovlighet innan 1 juli Vad gäller kollektivavtalen begränsas undersökningen till att avse i vilka situationer en intermittent anställning får träffas. Delsyftet att redogöra för huruvida en intermittent anställning kan utgöra diskriminering av del- och visstidsanställda enligt EU-rätt avgränsas till att kort presentera del- och visstidsdirektivet och ett antal domar från EU-domstolen. 1.7 Metod och material För att besvara uppsatsens frågeställningar har jag valt att göra en utredning som bygger på den juridiska metoden. Ambitionen i uppsatsen är att fastställa gällande rätt och kunskap har därför hämtats från befintliga rättskällor enligt rättskällehierarkin. Då de intermittenta anställningarna inte regleras direkt i lagen om anställningsskydd eller annan arbetsrättslig lagstiftning har jag fått hämta stor del av materialet från befintlig rättspraxis. Domar har sökts genom de juridiska databaserna Zeteo och Karnov, sökord som använts har varit: Behovsanställning, timanställning, intermittent anställning, diskriminering av visstidsanställda samt diskriminering av deltidsanställda. Då jag i uppsatsen strävar efter att ha ett historiskt perspektiv och har som delsyfte att redogöra för hur lagstiftarens syn på intermittenta anställningar har utvecklats sedan lagen om anställningsskydd infördes har förarbeten använts i uppsatsen. I förarbeten beskrivs lagstiftningens syfte och ändamål. Genom att analysera förarbetena till framförallt lagen om anställningsskydd har jag kunnat svara på hur synen på intermittenta anställningar förändrats över tid. Eftersom de intermittenta anställningarna inte regleras direkt i nuvarande lagstiftning har genomgången av förarbeten dessutom bidragit till att jag förstått nuvarande reglering bättre. Urvalet av förarbeten har grundats på stora förändringar i regleringen kring visstidsanställningar. Eftersom arbetsmarknadens parter har möjlighet att göra avsteg från delar av lagen om anställningsskydd och regleringarna kring anställningsformer genom kollektivavtal har jag valt att undersöka några av dessa avtal. Syftet med att 6

11 undersöka kollektivavtalen har varit att förstå hur och varför intermittenta anställningar regleras och används i praktiken. Urvalet av kollektivavtal har grundats på de kollektivavtalsområden där förekomsten av intermittenta anställningar är som störst, dvs. bemanningsbranschen, hotell- och restaurangbranschen, vårdsektorn, detaljhandeln samt callcenterbranschen. Uppsatsen utreder även intermittenta anställningar och EU-rätten. Sedan Sveriges inträde i EU är vi i Sverige skyldiga att följa EU-rätten, vilket bl.a. betyder att vid en eventuell konflikt mellan svensk rätt och EU-rätt så tar EU-rätten över. EU-rätten och den svenska rätten är på så vis integrerade samtidigt som de är separerade då de har olika rättsakter och domstolar. I denna uppsats kommer därför EU-rätten behandlas separat från den svenska rätten. 1.8 Disposition Dispositionen följer uppsatsens fyra frågeställningar. I kapitel 2 behandlas utvecklingen av lagen om anställningsskydd och hur möjligheten att anställa intermittent utvecklats sedan tillkomsten av lagen. I kapitel 3 behandlas intermittenta anställningar i rättspraxis. I kapitel 4 undersöks hur intermittenta anställningar regleras i kollektivavtal. Resultatet avslutas med kapitel 5 där EU-rätten och intermittenta anställningar behandlas. Uppsatsen avslutas i kapitel 6 där gällande rätt för intermittenta anställningar fastställs och analyseras. 7

12 2. Utvecklingen av anställningsskyddet Det svenska anställningsskyddet har en lång historia, redan under Legostadgan på tidiga 1800-talet återfanns ett visst skydd mot uppsägning. 25 Detta förändrades dock när industrialiseringsvågen nådde Sverige och anställningsförhållandet började styras av liberalistiska uppfattningar. Enligt det liberalistiska synsättet betraktades arbetsgivare och arbetstagare som jämbördiga parter och mellan dem skulle fria anställningsavtal gälla. Det fria anställningsavtalet gav arbetsgivaren ensidigt rätten att anställa och avskeda fritt och arbetstagaren hade rätten att fritt byta arbetsgivare. Synsättet kan i stort sett sagts gälla sedan industrialismen och liberaliseringen tog fart i Sverige under 1800-talet, men det definitiva avgörandet kom 1932 då arbetsdomstolen dömde att den fria uppsägningsrätten helt skulle tillägnas arbetsgivaren. Den fria uppsägningsrätten bidrog till att arbetstagare i turbulenta tider inte kunde veta om de ens hade ett arbete komma till. 26 Till följd av arbetstagarnas utsatta position började de organisera sig för att skapa en motvikt. Bland annat fördes krav på anställningsskydd vilket till en början fick svalt mottagande hos arbetsgivarna. Genom 1938 års Saltsjöbadsavtal ökade anställningsskyddet något då arbetstagaren fick rätt att pröva sin uppsägning i en partssammansatt arbetsmarknadsnämnd. Uppsägningsrätten har också reglerats i ett flertal kollektivavtal, och framförallt har arbetsgivarens fria uppsägningsrätten för tjänstemän varit mycket begränsad. År 1964 när Saltsjöbadsavtalet genomgick förändringar uppdaterades anställningsskyddet och uppsägningar som kunde härledas till arbetstagaren personligen var endast giltiga om de hade saklig grund. 27 Det var dock inte förrän under senare delen av 1960-talet som anställningsskyddet fick den karaktär den har idag då en utredning tillsattes för att undersöka möjligheterna att införa en allmän reglering av anställningsskyddet. Den Åmanska utredningen, som utredningen kom att kallas, slog fast två saker; skyddet för äldre skulle stärkas och att arbetstagare skulle skyddas mot uppsägningar som saknade saklig grund. Sedan 1974, när den Åmanska utredningen mynnade ut i Lagen om anställningsskydd, är 25 Sigeman, Tore (2010) Arbetsrätten. En översikt, fjärde reviderade upplagan, Norstedts juridik, Stockholm 26 Proposition 1973/129 s Andersson Anderz; Edström, Örjan; Zanderin, Lars (2011) Arbetsrätt, femte upplagan, Liber, Malmö s

13 således utgångspunkten i den svenska regleringen att arbetsgivare inte har en fri uppsägningsrätt då parterna inte kan anses som jämbördiga. 28 Detta måste ses mot bakgrund av att principen om arbetsgivarens fria uppsägningsrätt i stigande grad upplevs som ett uttryck för en föråldrad auktoritär uppfattning om arbetsgivarens rätt att förfoga over arbetskraften och som ett hinder för den trygghet i anställningen som arbetstagarna bör kunna kräva i dagens samhälle Tillsvidareanställning som huvudregel I lagen om anställningsskydd framgår att tillsvidareanställningen skall vara huvudregeln på arbetsmarknaden. 30 Tillsvidareanställningen bidrar till att den enskilda arbetstagaren erhåller en trygg privatekonomi och har lättare att få lån från kreditinstitut 31. Att arbetstagare är tillsvidareanställda är dock inte endast viktigt ur en ekonomisk synvinkel. En tillsvidareanställning främjar en delaktighet i den sociala gemenskapen och ger större möjligheter att delta i utveckling och utbildning. Genom att inneha en tillsvidareanställning har den enskilda arbetstagaren också en möjlighet att i större omfattning styra och planera sin livssituation Den rättsliga utvecklingen av intermittenta anställningar Trots att huvudregeln i det svenska anställningsskyddet skall vara tillsvidareanställning har det dock funnits möjlighet att anställa för andra former redan sedan lagen om anställningsskydd infördes. 33 I uppsatsen som syftar till att undersöka de intermittenta anställningarna kommer jag inte gå igenom historien om vikariat, provanställning, säsongsanställning etc. Istället är fokus på argument för former som kan liknas vid intermittenta anställningar med syfte att förstå utvecklingen av lagstiftarens syn på vilka situationer det är legitimt att göra avsteg ifrån huvudregeln om tillsvidareanställning. 28 Anderson, Anderz et al. (2011) s Proposition 1973/129 s Lag (1982:80) om anställningsskydd 4 31 Proposition 2005/06:185 s Proposition 2005/06: Proposition 1973:129 s

14 2.3.2 Förslag till lag om anställningsskydd Redan när lagen om anställningsskydd infördes gavs möjlighet att anställa för viss tid. Från utredarens sida hävdades att en visstidsanställning visserligen försämrade anställningsskyddet för den enskilda arbetstagaren men att det fanns situationer där ett åsidosättande av detta skydd kunde legitimeras. 34 Framförallt lyftes fram situationer där arbetets särskilda beskaffenhet krävde en visstidsanställning. Dessa fall kunde röra tillexempel stora byggen som arbetsplatser där arbetstagarna hade specifik kompetens. Det ansågs inte skäligt att en arbetsgivare skulle behöva tillsvidareanställa en arbetstagare med specifik kompetens som endast behövdes för det specifika bygget. Istället kunde denne arbetstagare anställas just för bygget, när arbetet var avklarat var arbetsgivaren inte längre bunden till arbetstagaren. 35 Utredaren påvisade att ett sådant anställningsförhållande är komplicerat ur ett anställningsskyddsperspektiv och det föreföll viktigt att dessa arbetstagare inte hamnade utanför regleringen för anställningsskydd. En anställning utan procedurreglerna för uppsägning skulle innebära en kraftig försämring av anställningsskyddet för den enskilda arbetstagaren samtidigt skulle den vara mycket attraktiv för arbetsgivarna. Därför ansåg utredaren att regleringen kring dessa skulle vara mycket hård och att andra anställningsformer endast tilläts i undantagsfall Införandet av reglerna om visstidsanställning vid tillfällig arbetsanhopning Även i förarbetena till nuvarande lag om anställningsskydd konstaterar lagstiftaren vikten av att tillsvidareanställning är huvudregel på arbetsmarknaden. 37 Däremot öppnar lagstiftaren för en anställningsform som till sin karakteristik kan liknas vid en intermittent anställning. Den nya formen av visstidsanställning kom att kallas visstidsanställning vid tillfällig arbetsanhopning. Arbetsanhopning syftar på de situationer då det uppstått ett tillfälligt behov i den normala verksamheten hos arbetsgivaren. I förarbetena till lagen återfinns exempel där ett företag har fått in en enskild större order, vid ett större budgetarbete hos en kommun eller julruschen inom handeln. Syftet med anställningsformen är att en arbetstagare skall kunna hoppa in tillfälligt för att bidra med sina tjänster så att arbetsgivaren skall ha möjlighet att klara 34 Proposition 1973:129 s Proposition 1973:129 s Proposition 1973:129 s Proposition 1981/82:71 s

15 upp en sådan situation utan att förlita sig på utomstående entreprenörer eller tvingas att tacka nej till en större order. 38 Liknande reglering hade vid tidpunkten återfunnits i vissa kollektivavtal. Dock ansåg utredaren att arbetsgivare som saknar kollektivavtal också skulle ha möjlighet att anställa arbetskraft för tillfälliga arbetstoppar. 39 Anställningsformen ansågs förmånlig för arbetsgivaren och det uppställdes inga hinder för arbetsgivaren att anställa samma arbetstagare under flera olika tillfällen så länge arbetsanhopningen verkligen kunde ses som tillfällig. I vissa verksamheter uppstår tillfälliga arbetsanhopningar vid flera tillfällen och det ansågs vara onödigt att arbetsgivaren i dessa fall skulle behöva rekrytera någon annan arbetstagare än den som redan varit anställd. För lagstiftaren var det dock viktigt att denna form av anställning inte skulle missbrukas och det stadgades i propositionen att ett omfattande bruk av visstidsanställningar i själva verket är ett angrepp på anställningsskyddets grundvalar. 40 Således skulle anställningsformen användas restriktivt och endast tillämpas när arbetsgivaren hade särskilda till det. Huvudregeln var att arbetsgivaren själv bestämde när en tillfällig arbetsanhopning uppstod men däremot skulle det vara möjligt att rättsligt angripa mot en arbetsgivare som systematiskt använde sig av visstidsanställningar för att tillgodose ett stadigvarande arbetskraftsbehov. 41 För att ytterligare undvika missbruk av dessa visstidsanställningar och se till att det verkligen rörde sig om en tillfällig arbetsanhopning infördes en tidsfrist. Om arbetsgivaren var anställd i mer än sex månader under en tvåårsperiod skulle anställningen övergå till en tillsvidareanställning Fri visstidsanställning införs I förarbetena till de tilltänka förändringarna av LAS år 2006 framgår behovet att underlätta för arbetsgivare som vill anställa på viss tid. Regleringen hann aldrig införas då den borgerliga alliansen omarbetade lagförslaget till propositionen nedan. I förarbetena framgick att tillsvidareanställning fortfarande skall vara huvudregel på svenska arbetsmarknaden, däremot förkunnas att de tidsbegränsade anställningarna 38 Proposition 1981/82:71 s Proposition 1981/82:71 s Proposition 1981/82:71 s Proposition 1981/82:71 s Proposition 1981/82:71 s

16 fyller en viktig funktion på arbetsmarknaden. 43 Den dåvarande regleringen ansågs krånglig med flera olika tidsfrister och rekvisit. Därför samlades flera olika typer, däribland visstidsanställning vid tillfällig arbetsanhopning, inom anställningsformen fri visstidsanställning. 44 Arbetsgivare behövde inga särskilda skäl för att anställa på fri visstid. I förarbetena diskuterades den otrygghet som fri visstidsanställning kunde resultera innebära för arbetstagaren. På grund av otryggheten krävdes en regel för att arbetsgivare inte skulle missbruka anställningsformen. Bland annat diskuterades regler med ett maximitak för hur många gånger en fri visstidsanställning fick användas. Detta var dock inte ett tänkbart alternativ då det skulle bidra till onödig administration och belastning för arbetsgivaren. Det skulle dessutom vara svårt att avgöra vad som är en förlängning och vad som skulle räknas som ett nytt arbetstillfälle. Istället infördes en 14 månaders regel, är arbetstagaren anställd längre än 14 månader skall arbetsgivaren bereda en tillsvidareanställning till arbetstagaren. Genom regeln sätts inte huvudregeln om tillsvidareanställning åt sidan Den allmänna visstidsanställningen införs Den senaste förändringen av visstidsvidsanställningar i lagen om anställningsskydd gjordes Genom denna förändring samlades flera olika typer av visstidsanställningar, däribland visstidtidsanställning vid tillfällig arbetsanhopning, inom den allmänna visstidsanställningen. Syftet var att regleringen både skulle bli mindre komplicerad att tillämpa men också för att öka rörligheten på arbetsmarknaden. 46 Genom de nya bestämmelserna får arbetsgivare möjlighet att anställa på viss tid utan att uppge särskilda skäl för sina anställningar och regleringen lämnar inget större utrymme att angripa arbetsgivare som systematiskt använder sig av visstidsanställningar istället för att anställa tills vidare. I förarbetena uttalar lagstiftaren att det inte finns skäl att misstänka att arbetsgivare kommer att missbruka anställningsformen. Skulle det visa sig att arbetsgivare missbrukar anställningsformen öppnar lagstiftaren för en möjlighet till omreglering. Däremot infördes en 43 Proposition 2005/06:185 s Proposition 2005/06:185 s Proposition 2005/06:185 s Proposition 2006/07:111 s

17 maxtidsregel. Om visstidsanställningen överstiger mer än två år under en femårsperiod skall arbetstagaren istället beredas en anställning tillsvidare. 47 Motivet bakom den nya regleringen var att sänka trösklarna på arbetsmarknaden genom att göra det lättare för företag att kunna anställa vid tillfällig frånvarande personal och vid arbetstoppar. Genom att göra det lättare för arbetsgivare att anställa för viss tid hoppades man att det skulle öka benägenheten att anställa personal och därmed öka sysselsättningen. Den förmodade ökade rörligheten och sysselsättningen skulle bidra till att få in grupper med svag förankring på arbetsmarknaden som unga och invandrare. Dessutom hoppades man på att öka jämställdheten genom att låta fler kvinnor komma in på arbetsmarknaden. 48 Den nya regleringen har fått mycket kritik och redan vid införandet ställde sig de fackliga organisationerna TCO och LO kritiska till förslaget och framförde att de hellre ville se att arbetsgivarna skulle behöva särskilda skäl för att anställa på viss tid. Enligt fackföreningarna riskerade ändringarna att huvudregeln om tillsvidareanställning skulle undermineras och istället göra visstidsanställningen till huvudregel på arbetsmarknaden. Vidare framfördes att den vid tidpunkten befintliga lagstiftningen gav tillräckliga medel för arbetsgivare som ville säga upp arbetstagare Nuvarande lag om anställningsskydd och intermittenta anställningar Trots ovanstående förändringar av lagen om anställningsskydd är fortfarande skydd mot osakliga uppsägningar bland de mest centrala regleringarna i lagstiftningen. Lagen ger arbetsgivaren fortfarande arbetsgivaren rätt till att skilja en arbetstagare från dess arbete på två sätt, avskedande och uppsägning. 50 Ett avskedande får endast göras när arbetstagaren grovt åsidosatt sina åligganden gentemot arbetsgivaren, i detta fall spelar ingen roll hur starka sociala skäl som talar för att anställningen skall bestå. En uppsägning kan endast göras om det sker med saklig grund, vad som ligger i begreppet saklig grund är i lagen inte helt uttryckt, detta har dock varit föremål för ett 47 Proposition 2006/07:111 s Proposition 2006/07:111 s Proposition 2006/07:111 s Lag (1982:80) om anställningsskydd 7 och

18 stort antal domar. 51 Lagens skyddande regler är knutna till tillsvidareanställningen och genom att inneha denna anställningsform är rekvisiten uppfyllda för att åberopa de skyddande reglerna Möjlighet att göra avsteg från huvudregeln om tillsvidareanställning Från huvudregeln om tillsvidareanställning får undantag göras i vissa fall. Anställning för viss tid får göras för allmän visstidsanställning, provanställning, vikariat, säsongsarbete och när arbetaren har fyllt 67 år. 52 De tre sista omständigheterna kräver objektiv grund för att anställningsformen skall vara tillåten medan arbetsgivaren inte behöver uppge några skäl för att anställa en arbetstagare på allmän visstid. För vikariat gäller att arbetskraftsbehovet kan härledas till en specifik tjänst eller person och den vikariatsanställda skall täcka det uppkomna behovet. Exempelvis anställs en arbetstagare för att täcka upp vid en annan arbetstagares längre period av sjukfrånvaro. 53 För att anställa en arbetstagare för viss säsong skall det föranledas arbetets särskilda beskaffenhet, inom denna anställning ryms t.ex. arbetstagare som utför gräsklippning och markarbeten, vilket endast går att utföra på sommarhalvåret. 54 En provanställning får användas för att testa arbetstagarens lämplighet eller kompetens. 55 För att träffa visstidsanställning för arbetstagare som fyllt 67 år krävs av sin natur att arbetstagaren har fyllt 67 år. Det karakteristiska för en visstidsanställning är att den är avsedd att pågå under en viss på förhand bestämd tidsperiod. Den allmänna visstidsanställningen omgärdas inte av samma reglering då det inte krävs objektiv grund för att anställningen skall vara tillåten. Så länge arbetstagaren inte arbetar över två år under en femårsperiod finns inget som hindrar att den visstidsanställda utför arbete av stadigvarande behov. 56 Arbetsgivaren behöver inte uppge vilka skäl som ligger bakom anställningen och således kräver inte regleringen att visstidsanställningen föranleds av arbetets särskilda beskaffenhet eller tillfälliga 51 Källström Kent & Malmberg Jonas (2006) Anställningsförhållandet, första upplagan, Iustus förlag, Uppsala 52 Lag (1982:80) om anställningsskydd 5 53 Adlercreutz, Axel och Mulder, Bernard Johann (2007) Svensk arbetsrätt, trettonde upplagan, Norstedts juridik, Stockholm s Prop. 2006/07:111 s Prop. 2006/07:111 s Prop. 2006/07:111 s

19 arbetsanhopning. 57 Således kan en arbetstagare anställas på allmän visstid för att täcka ett stadigvarande arbetskraftsbehov Intermittenta anställningar regleras inte direkt i LAS I nuvarande lag om anställningsskydd återfinns ingen direkt reglering av de intermittenta anställningarna. Anställningsformen skiljer sig till viss del från de typiska formerna i lagen. Framförallt saknar de intermittenta anställningarna ett fast arbetstidsmått. Enligt praxis skall ett arbetstidsmått fastställas vid anställningens ingående. Arbetstidsmåttet ryms inte inom arbetsledningsrätten och arbetsgivaren kan således inte ensidigt ändra arbetstidsmåtten för en arbetstagare. 58 Den typiska visstidsanställningen karakteriseras vidare av att perioden för anställningen är bestämd på förhand medan en intermittent anställning visserligen tekniskt sett avslutas efter varje avslutat arbetspass men kan i praktiken pågå under en lång på förhand obestämd period. I tidigare lagstiftning har behovsanställningar och intermittenta anställningar reglerats genom anställningsformen visstidsanställning vid tillfällig arbetsanhopning. Sett till lagstiftningens ordalydelse regleras således inte de intermittenta anställningarna direkt i LAS, däremot har arbetsdomstolen slagit fast att den intermittenta anställningen ryms inom den allmänna visstidsanställningen. 3. Rättspraxis och intermittenta anställningar Eftersom lagtext och förarbeten är mycket sparsamma i sin vägledning kring de intermittenta anställningarna har arbetsdomstolen haft ett stort ansvar för att fastställa rätten kring anställningsformen. AD 1975 nr 84 har länge varit vägledande för i vilka situationer en visstidsanställning får träffas. I målet fastslår arbetsdomstolen att visstidsanställningen får träffas då arbetsuppgifterna till sin natur är tidsbegränsade. Denna tid skall vara möjlig att fastställa. Ju längre tid som arbetet beräknas pågå desto mindre är arbetsgivarens utrymme att anställa för viss tid. Arbetet som utförs av visstidsanställda skall också vara tydligt särpräglad i förhållande till arbetet som utförs av tillsvidareanställda för att säkerställa att arbetstagare inte anställs på viss tid 57 Prop. 2006/07:111 s Utgångspunkten är att arbetstidens längd bestäms genom överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare (AD 1984 nr 76). Denna fråga ryms ej arbetsledningsrätten, vill arbetsgivaren förändra måttet permanent måste arbetsgivaren säga upp arbetstagaren i enighet med reglerna i LAS (AD 1984 nr 28 och AD 1985 nr 72). 15

20 för att utföra arbete av bestående karaktär. Arbetstagare får även anställas för viss tid då arbetet kräver kompetens som arbetsgivarens personal inte besitter 59. Från genomgången av förarbetena ovan kan vi dock se att regleringen för visstidsanställningar förändrats i och med 1982 års ändringar av LAS då mindre justeringar gjordes och det blev lättare för arbetsgivare att anställa vid tillfällig arbetsanhopning 60 men framförallt har 2007 års förändringar av LAS 61 bidragit till att domslutet i AD 1975 nr 84 knappast kan anses gälla än idag. Därför har jag gått igenom de domslut som berör intermittenta anställningar och kort sammanfattat dem nedan. 3.2 AD 1998 nr 15 Målet rörde huruvida en arbetstagare blivit uppsagd från en provanställning eller en intermittent anställning. Arbetstagaren hävdade att han var provanställd vilket vid avslutandet av anställningen kräver en underrättelse enligt 31 i lagen om anställningsskydd. 62 Arbetsgivaren hävdade att anställningen istället var en intermittent anställning och att han därför inte har behövt lämna en underrättelse enligt lagen om anställningsskydd. 63 Då originalet av anställningsavtalet saknas ankommer det på arbetsdomstolen att avgöra huruvida arbetstagaren hade en provanställning eller intermittent anställning. Arbetsdomstolen konstaterade att de saknade anledning att ifrågasätta riktigheten i att arbetstagaren uppfattat anställningen som en provanställning. Utredningen i målet gav dock inte stöd för uppfattningen att arbetstagaren fått besked om att han skulle varit provanställd. För det första var intermittenta anställningar den vanligaste anställningsformen för arbetstagare som utförde den typen av arbete som den berörde arbetstagaren gjorde. Arbetstagaren hade dessutom själv skrivit på en personalutskrift där det framgick att hans anställning var en intermittent anställning. Utredningen i målet styrkte således att anställningen varit en intermittent anställning. Därför var 31 i lagen om anställningsskydd inte 59 AD 1975 nr Prop. 1981/82:71 61 Prop. 2006/07:11 62 AD 1998 nr 15 Domskäl st AD 1998 nr 15 Domskäl st. 5 16

21 tillämplig och arbetsgivaren hade således inte agerat felaktigt då underrättelse inte skett RÅ 2004 ref 103 Målet gällde huruvida en intermittent anställd arbetstagare var berättigad till sjukpenning då han var frånvarande från arbetet på grund av en planerad operation. Arbetstagaren hade arbetat hos arbetsgivaren i flera år men var inte tillsvidareanställd, istället kom arbetstagaren och arbetsgivaren överens om vilka dagar han skall arbeta. Ett anställningsförhållande ansågs inte föreligga de dagar arbetstagaren inte utförde arbete. Arbetstagaren hade i praktiken ett förhållandevis högt arbetstidsmått och sjuklön hade tidigare utgått de dagar arbetstagaren varit inbokad på arbete men varit förhindrad på grund av sjukdom med stöd av sjuklönelagen 3. Operationen var i detta fall planerad varpå arbetstagaren inte hade avtalat om arbete för den aktuella perioden. Det kan därför inte utredas hur arbetstagaren skulle ha arbetat under den frånvarande perioden. Till följd av arbetstagarens höga arbetstidsmått har domstolen dock kommit fram till att det hade vart troligt att arbetstagaren skulle ha arbetat under perioden. Eftersom att arbetstagaren inte var inbokad för arbete ankommer det inte på arbetsgivaren att betala sjuklön enligt sjuklönelagen 3. Däremot är arbetstagaren berättigad till ersättning för sjukfrånvaron och sjukpenning från försäkringskassan skall därför utses efter vad som anses skäligt i enighet med AFL 3 kap AD 2008 nr 81 Målet rörde huruvida en arbetstagare var berättigad till företrädesrätt för återanställning. Arbetstagaren hade varit anställd under en treårsperiod och hävdade således att hon uppnått den tid som krävdes för företrädesrätt. Arbetsgivaren, i detta fall Malmö Kommun, hävdade att då arbetstagaren var intermittent anställd kunde endast de dagar där hon arbetat räknas som intjänad arbetstid och ligga till grund till företrädesrätten. Domstolen skulle således avgöra vilken anställningsform arbetstagaren hade samt om hon var företrädesberättigad. I domen konstaterar domstolen att intermittenta anställningar varken återfinns i anställningsskyddslagen 64 AD 1998 nr 15 domskäl st Lag om allmän försäkring är upphävd från och med och ersatt med SFS 2010:111 17

22 eller i annan arbetsrättslig lagstiftning. 66 Avgörande för om anställningen ska betraktas som en intermittent anställning är det inbördes förhållande mellan parterna och huruvida arbetstagaren har möjlighet att tacka nej till erbjudet arbete. Ytterst är detta en bevisfråga och det ankommer på arbetsgivaren att vid anställningens ingående att göra klart för arbetstagaren vilket arbete som avses. I utredningen framkom att kommunen använt ett system med ett flertal intermittent anställda, det återfanns också viss information på arbetstagarens anställningsavtal, om än otydligt, att anställningen var en intermittent anställning. Domstolen fann att trots att anställningsavtalet var något otydligt så borde arbetstagaren vara införstådd med att hennes anställning var en intermittent anställning. Detta på grund av att hon arbetat under lång tid och således borde varit införstådd med sedvänjan hos kommunen men också att hon under vissa perioder arbetat mycket sporadiskt. 67 Domstolen lade särskild vikt vid att arbetstagaren inte haft skyldighet att arbeta då hon erbjöds detta. Med dessa fakta i beaktande bedömde domstolen att hon var intermittent anställd. Då domstolen slagit fast att arbetstagaren var intermittent anställd kunde endast de dagar då arbetstagaren utför arbete räknas som intjänad arbetstid och ligga till grund för företrädesrätten. Således var arbetstagaren i detta fall inte företrädesberättigad AD 2009 nr 40 Målet rörde huruvida en arbetstagare som varit intermittent anställd gjort sig skyldig till brott mot lojalitetsplikten när hon bedrivit sidoverksamhet som konkurrerat med företaget där hon varit anställd. Anställningen har varit en intermittent anställning där arbetstagaren kallats in av arbetsgivaren per timme vid behov. Arbetstagarens arbetstidsmått är inte fastställt vilket inneburit att parterna kommit överens om arbetstid löpande över tiden 69. Arbetstagaren har hävdat att konkurrensklausulen inte gäller då det är orimligt att hon förbjuds att bedriva viss sidoverksamhet på grund av att hennes anställningsform kan innebära att arbete utförs mycket sporadiskt 70. Utredningen i målet visade dock att arbetstagaren har haft ett förhållandevis högt arbetstidsmått och arbetat hos arbetsgivaren mer än 20 timmar i veckan. Utöver detta 66 AD 2008:81 s.3 67 AD 2008:81 s.4 68 AD 2008:81 s.4 69 AD 2009 nr 40 s.5 70 AD 2009 nr 40 s. 7 18

23 har hon under perioder arbetat ytterligare 20 timmar hos en annan arbetsgivare. Arbetsdomstolen förkunnar att de faktiska förhållandena bör ligga till grund för bedömningen och det går på grund av hennes höga arbetstidsmått inte att säga att lojalitetsplikten inskränkt hennes möjligheter att försörja sig. Anställningens form kan därför inte sägas utgöra några förmildrande omständigheter och konkurrensklausulen skall därför gälla AD 2012 nr 44 Målet rörde frågan huruvida en arbetstagare blivit uppsagd från en tillsvidareanställning eller en intermittent anställning. Arbetstagaren var anställd på ett bemanningsföretag och hade varierande uppdrag hos olika kundföretag. Arbetsgivaren hävdade att arbetstagaren var intermittent anställd medan arbetstagaren hävdade att ett sådant avtal inte slutits och att han därför var tillsvidareanställd. I målet slår domstolen fast att anställning som huvudregel skall gälla tillsvidare. Från och med den 1:a juli 2007 gäller dock att tidsbegränsning för allmän visstidsanställning får träffas. Inom ramen för den allmänna visstidsanställningen är det möjligt att träffa flera på varandra följande korta visstidsanställningar. 72 Om det är oklart vilken anställningsform som gäller mellan parterna ligger bevisbördan på arbetsgivaren att visa att anställningen är en intermittent anställning. 73 I utredningen visade det sig att arbetstagaren inte hade något skriftligt anställningsavtal. Arbetsgivarens argument för att det rörde sig om en intermittent anställning var att arbetstagaren inte arbetade full tid, arbetstiden var dessutom mycket varierad och arbetstagaren kunde under vissa veckor stå utan arbete. Arbetsgivaren hävdade dessutom att han muntligt berättat för arbetstagaren att det rörde sig som en intermittent anställning. Arbetstagaren hävdade å andra sidan att den varierande arbetstiden till stor del berodde på sjukdom och att han genomgått en operation. Eftersom att det inte fanns något skriftligt anställningsavtal är det upp till domstolen att avgöra vilken anställning som förelåg. 74 Domstolen konstaterar att den varierande arbetstiden visserligen talar för att det rört sig om en intermittent anställning. Däremot har arbetsgivaren inte kunnat bevisa att arbetstagaren haft rätt att tacka nej till 71 Ad 2009 nr 30 s.8 72 AD 2014:44 s AD 2012 nr 44 s AD 2012 nr 44 s.4 19

24 erbjudet arbete. Därför anser domstolen att det inte går att säkerställa att anställningen varit en intermittent anställning och således skall tillsvidareanställning anses gälla Reglering av intermittenta anställningar i kollektivavtal Eftersom intermittenta anställningar inte regleras i den arbetsrättsliga lagstiftningen är kollektivavtalen fackliga organisationers möjlighet att reglera anställningsformen. I branscher där anställningsformen förekommer är det vanligt att detta finns reglerat. 76 Min egen uppfattning är att facken har en generellt negativ inställning till de intermittenta anställningarna, däremot har facken i vissa fall godkänt anställningsformen på grund av arbetets särskilda beskaffenhet kräver det eller från påtryckningar från enskilda medlemmar. På grund av att en medarbetare som arbetat i över två år i intermittent anställning skall beredas en tillsvidareanställning så är det många medlemmar som hoppas att de den vägen ska få en tillsvidareanställning. 4.2 Hängavtal Visita och HRF Avtalet möjliggör för arbetsgivare att anställa arbetstagare intermittent och endast erbjuda arbete de dagar han har behov av extra arbetskraft. Arbetstagaren ska i dessa fall ha rätt tacka nej till erbjudet arbete. Anställningsformen skall föranledas av arbetets oregelbundna beskaffenhet, således får arbetsgivaren endast tillämpa anställningsformen då denne har ett tillfälligt behov av extra arbetskraft. Om de lokala parterna efter utredning finner att det föreligger ett konstant arbetsbehov skall arbetstagaren erbjudas en tillsvidareanställning. Om en arbetstagare arbetar i genomsnitt minst 15 timmar per vecka under en period av två månader har arbetsgivaren därefter en skyldighet att erbjuda anställning för enstaka dagar i mån av tillgång. Om det finns flera som arbetat under dessa premisser skall en turordningslista upprättas. En tillsvidareanställning skall beredas efter att arbetstagaren arbetat i genomsnitt minst 15 timmar i veckan under 12 månader. En förutsättning är att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för arbetet AD 2012:44 s Se nedan kollektivavtal Visita HRF, svensk Handel Unionen mfl. 77 Kollektivavtal häng Visita HRF kap s

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur

Läs mer

Kort om anställningsskyddet

Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Landsorganisationen i Sverige 2006 Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2006 art.nr 999-1359 lo 06.01

Läs mer

LOs styrelse måndagen den 29 januari

LOs styrelse måndagen den 29 januari TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetstagares rättigheter Dan Andersson/Jenny Lindblad MOTTAGARE, RUBRIK, TEXT 2007-01-29 20060810 LOs styrelse måndagen den 29 januari

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret 203-05-0 (0) I lagen om anställningsskydd finns regler om anställning och uppsägning. Lagen syftar till att ge arbetstagarna ökad trygghet i anställningen. Lagen har kompletterats med bestämmelser i kollektivavtal.

Läs mer

Skärpta åtgärder mot missbruk av tidsbegränsade anställningar Ds 2015:19

Skärpta åtgärder mot missbruk av tidsbegränsade anställningar Ds 2015:19 1(8) Arbetsmarknadsdepartementet Magnus Lundberg 103 33 Stockholm 08 782 91 24 magnus.lundberg@tco.se Skärpta åtgärder mot missbruk av tidsbegränsade anställningar Ds 2015:19 A2015-1507-ARM TCO anser att

Läs mer

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Arbetsgivarfrågor Nr 10 Juni 2006 Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Riksdagen beslutade den 18 maj 2006 om ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen.

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar

Motion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn

Läs mer

CIRKULÄR 07:72. Frågor och svar om LAS. Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik

CIRKULÄR 07:72. Frågor och svar om LAS. Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik 2007-12-14 1 (5) CIRKULÄR 07:72 Arbetsgivarpolitik: 07-2:23 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Arbetsrättssektionen Christina Madfors Sara Kullgren Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem

Läs mer

Fakta om. anställningsformer och arbetstider i handeln 2018

Fakta om. anställningsformer och arbetstider i handeln 2018 Fakta om anställningsformer och arbetstider i handeln 2018 Cecilia Berggren Utredningsgruppen September 2018 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Anställningsformer... 4 2.1. Tidsbegränsade anställningar... 4

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juni, 2013 Sommaren är nu äntligen här! Sol, skön värme och vackra blomster lockar

Läs mer

AG måste även kontrollera om det finns någon anställd AT som har anmält intresse att gå upp i tjänst enligt 23 MBL.

AG måste även kontrollera om det finns någon anställd AT som har anmält intresse att gå upp i tjänst enligt 23 MBL. Svar Tenta Arbetsrätt SMGA04 18-12-2011 Fråga 1: Då företaget inte är nystartat utan har tagits över måste ArbetsGivaren, AG, kontrollera vilka ArbetsTagare, AT, som har företrädesrätt till återanställning

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. 1. Information om Avtalsrörelsen 2010 avseende bemanningsfrågan

GWA ARTIKELSERIE. 1. Information om Avtalsrörelsen 2010 avseende bemanningsfrågan GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juni 2010 ARBETSRÄTT Sommaren är här och många är på väg till välförtjänt ledighet.

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

Cirkulärnr: 2006:41 Diarienr: 2006/1647 P-cirknr: :12 Lagen om anställningsskydd, LAS. Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Cirkulärnr: 2006:41 Diarienr: 2006/1647 P-cirknr: :12 Lagen om anställningsskydd, LAS. Avdelningen för arbetsgivarpolitik Cirkulärnr: 2006:41 Diarienr: 2006/1647 P-cirknr: 2006-2:12 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Lagen om anställningsskydd, LAS Hans-Henrik Helldal Avdelningen för arbetsgivarpolitik Arbetsrätt

Läs mer

Löneadministration för nybörjare.

Löneadministration för nybörjare. Löneadministration för nybörjare. BEHÖVER DU ANSTÄLLA? DÅ KAN DET VARA BRA ATT KÄNNA TILL VILKA LAGAR SOM GÄLLER. HÄR ÄR GUIDEN FÖR DIG! Vi tar ditt företagande personligt Regelverket för löneadministratören

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret 204-07-24 (0) I lagen om anställningsskydd finns regler om anställning och uppsägning. Lagen syftar till att ge arbetstagarna ökad trygghet i anställningen. Lagen kompletteras med bestämmelser i kollektivavtal.

Läs mer

2 Propositionens huvudsakliga innehåll

2 Propositionens huvudsakliga innehåll Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3294 av Ali Esbati m.fl. (V) med anledning av prop. 2015/16:62 Skärpta åtgärder mot missbruk av tidsbegränsade anställningar 1 Förslag till riksdagsbeslut 1.

Läs mer

Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad,

Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad, Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad, omplaceringsskyldighet Datum:

Läs mer

Välkommen! HR-frågor inom vården Stockholm

Välkommen! HR-frågor inom vården Stockholm Välkommen! HR-frågor inom vården Stockholm 2016-10-11 Program Att anställa Anställningsformerna, anställningsavtal Under anställning Lön, semester, ledigheter enligt lag Avsluta anställning uppsägning

Läs mer

ARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3

ARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3 ARBETSRÄTT Uppgift 1 a) Lars har fått en tidsbegränsad anställning enligt 5 1st punkt 2 Lagen om anställningsskydd (1982:80). Enligt 4 2st kan ett sådant avtal inte sägas upp i förtid om man inte uttryckligen

Läs mer

1 (8) Datum Referens: Ingemar Hamskär/Samuel Engblom 2010-03-25 Telefon: +46 8 782 91 00 E-post: ingemar.hamskar@tco.se, samuel.engblom@tco.

1 (8) Datum Referens: Ingemar Hamskär/Samuel Engblom 2010-03-25 Telefon: +46 8 782 91 00 E-post: ingemar.hamskar@tco.se, samuel.engblom@tco. Datum Referens: Ingemar Hamskär/Samuel Engblom 2010-03-25 Telefon: +46 8 782 91 00 E-post: ingemar.hamskar@tco.se, samuel.engblom@tco.se Sida 1 (8) Bilaga 2. Rättsutredning avseende frågan om den svenska

Läs mer

Cirkulärnr: 07:15 Diarienr: 07/1603 P-cirknr: 07-2:3 Nyckelord:

Cirkulärnr: 07:15 Diarienr: 07/1603 P-cirknr: 07-2:3 Nyckelord: Cirkulärnr: 07:15 Diarienr: 07/1603 P-cirknr: 07-2:3 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Ändringar i lagen om anställningsskydd, LAS, tidsbegränsade anställningar, semesterlagen Christina

Läs mer

Datum: Kommunstyrelsen Personalfrågor Ändringar i lagen (1982:80) om anställningsskydd och lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Datum: Kommunstyrelsen Personalfrågor Ändringar i lagen (1982:80) om anställningsskydd och lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Cirkulärnr: 1994:3 Diarienr: 1994:0008 Handläggare: Avdsek: KEP Förh Datum: 1994-01-04 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Personalfrågor Ändringar i lagen (1982:80) om anställningsskydd och lagen (1976:580)

Läs mer

Villkor för vissa anställda vid bemanningsföretag

Villkor för vissa anställda vid bemanningsföretag Villkor för vissa anställda vid bemanningsföretag Vård- och behandlingsverksamhet Övrig omsorgsverksamhet Bemanningsföretagen * Vårdförbundet 1999-07-01 tills vidare Innehållsförteckning Vårdförbundet

Läs mer

2008-05-15 A/2008/969/ARM

2008-05-15 A/2008/969/ARM 2008-05-15 A/2008/969/ARM Arbetsmarknadsdepartementet Rättssekretariatet Europeiska kommissionen Generaldirektören Nikolaus G. van der Pas, GD Sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter B-1049

Läs mer

ANSTÄLLNINGSFORMER, LEDIGHETSREGLER, MM

ANSTÄLLNINGSFORMER, LEDIGHETSREGLER, MM ANSTÄLLNINGSFORMER, LEDIGHETSREGLER, MM Gunvor Axelsson Karlstads universitet 16 december 2011 FRÅGA LAS OCH MBL Hösten 2004 får Tomas en provanställning i en butik som tillhör en detaljhandelskedja i

Läs mer

Gemensam kommentar. Visstidsanställning. TEKO och Unionen/Sveriges Ingenjörer

Gemensam kommentar. Visstidsanställning. TEKO och Unionen/Sveriges Ingenjörer Gemensam kommentar Visstidsanställning TEKO och Unionen/Sveriges Ingenjörer 1(11) Gemensam kommentar till 3 Anställning Gemensamt har parterna upprättat följande kommentar till regler om visstidsanställning

Läs mer

ANSTÄLLNINGSFORMER, LEDIGHETSREGLER, MM

ANSTÄLLNINGSFORMER, LEDIGHETSREGLER, MM ANSTÄLLNINGSFORMER, LEDIGHETSREGLER, MM Gunvor Axelsson Karlstads universitet 11 maj 2012 ANSTÄLLNINGSFORMER Tillsvidareanställning 4 LAS Tidsbegränsad anställning 4 o 5 LAS Provanställning 6 LAS Fullmakt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling om ändring i lagen (98:80) om anställningsskydd; SFS 007:389 den 3 juni 007 utfärdad den 3 maj 007. Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 3, 6 f, och 39 lagen (98:80) om anställningsskydd skall ha följande

Läs mer

Journalistförbundets kommentarer till förändring i avtalet

Journalistförbundets kommentarer till förändring i avtalet Journalistavtalet, Etermedier 2017-2020 Journalistförbundets kommentarer till förändring i avtalet Journalistförbundet har 2017 träffat ett treårigt kollektivavtal för journalister verksamma inom kommersiella

Läs mer

Avtalsextra 7 juni 2017

Avtalsextra 7 juni 2017 Avtalsextra 7 juni 2017 Nytt kollektivavtal med Unionen Allmänt Visita och Unionen har träffat ett nytt kollektivavtal för perioden 1 juni 2017 31 maj 2020. Avtalets värde är 6,5 % under avtalsperioden

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 ARBETSRÄTTENS GRUNDER Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 DEN SVENSKA MODELLEN Att parternas arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer kommer överens utan politisk inblandning

Läs mer

Cirkulärnr: 1997:8 Diarienr: 1997/0056 P-cirknr: :4. Lotta Kärger. Datum:

Cirkulärnr: 1997:8 Diarienr: 1997/0056 P-cirknr: :4. Lotta Kärger. Datum: Cirkulärnr: 1997:8 Diarienr: 1997/0056 P-cirknr: 1997-2:4 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: Arbetsrätt, LAS Göran Söderlöf Lotta Kärger Datum: 1997-01-09 Mottagare: Rubrik: Förhandlingssektionen Kommunstyrelsen

Läs mer

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun 1 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun Rekryteringsordning Rekryteringsordningen anger i vilken ordning olika kategorier och behov skall beaktas, innan

Läs mer

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31)

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31) 2014-10-30 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Vår referens: 2014/BK/860 Er referens: A2014/2170/ARM Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden

Läs mer

ANSTÄLLA SOMMARJOBBARE

ANSTÄLLA SOMMARJOBBARE Det här är Företagarna Vi är Sveriges största intresseorganisation för dig som är företagare. Vi företräder 70 000 företagare i Sverige. Det ger oss kraft att påverka makthavare på alla plan och i många

Läs mer

Pacta arbetsgivarorganisationen med kommunala avtal för kommunala bolag och kommunalförbund.

Pacta arbetsgivarorganisationen med kommunala avtal för kommunala bolag och kommunalförbund. 1 (5) 2017-10-24 CIRKULÄR 17:49 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sofia Linder Nyckelord: Arbetsdomstolen, AD, LAS, tidsbegränsad anställning, anställningsavtal, vikariat, allmän visstidsanställning,

Läs mer

Cirkulärnr: 17:49 Diarienr: 17/05310 P-cirknr: 17-2:27 Nyckelord:

Cirkulärnr: 17:49 Diarienr: 17/05310 P-cirknr: 17-2:27 Nyckelord: Cirkulärnr: 17:49 Diarienr: 17/05310 P-cirknr: 17-2:27 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Arbetsdomstolen, AD, LAS, tidsbegränsad anställning, anställningsavtal, vikariat, allmän visstidsanställning,

Läs mer

TIPS TILL SOMMARJOBBARE

TIPS TILL SOMMARJOBBARE Det här är Företagarna Vi är Sveriges största intresseorganisation för dig som är företagare. Vi företräder 70 000 företagare i Sverige. Det ger oss kraft att påverka makthavare på alla plan och i många

Läs mer

Remissvar. Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 201 8:28) SVENSKT NÄRINGSLIV. Arbetsmarknadsdepartementet

Remissvar. Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 201 8:28) SVENSKT NÄRINGSLIV. Arbetsmarknadsdepartementet - incitamenten SVENSKT NÄRINGSLIV Arbetsmarknadsdepartementet Vår referens/dnr: Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö SN 123/2018 a.remissvarregerinqskansliet.se Victor Frost 103 33 Stockholm 2018-09-21

Läs mer

LAGEN OM ANSTÄLLNINGSSKYDD, LAS 2

LAGEN OM ANSTÄLLNINGSSKYDD, LAS 2 LAGEN OM ANSTÄLLNINGSSKYDD, LAS 2 TIDSBEGRÄNSADE ANSTÄLLNINGAR 2 ALLMÄN VISSTIDSANSTÄLLNING, AVA 2 VIKARIAT 3 SÄSONGSANSTÄLLNING 3 ANSTÄLLNING EFTER PENSIONERING 3 PROVANSTÄLLNING 3 KONVERTERING TILL TILLSVIDAREANSTÄLLNING

Läs mer

Cirkulärnr: 2006:42 Diarienr: 2006/1701 P-cirknr: :13 FörL, Föräldraledighetslagen. Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Cirkulärnr: 2006:42 Diarienr: 2006/1701 P-cirknr: :13 FörL, Föräldraledighetslagen. Avdelningen för arbetsgivarpolitik Cirkulärnr: 2006:42 Diarienr: 2006/1701 P-cirknr: 2006-2:13 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: FörL, Föräldraledighetslagen Malin Looberger Avdelningen för arbetsgivarpolitik Förhandlingssektionen

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12 Enligt 4 kap. 30 5 tredje meningen högskoleförordningen (1993:100) i dess lydelse före den 1 januari 2011 ska en tidsbegränsad anställning som lektor övergå i

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 44/ Saknr 124. Departementspromemorian Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 2018:28)

ARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 44/ Saknr 124. Departementspromemorian Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 2018:28) ARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 44/2018 2018-09-24 Saknr 124 A2018/01388/ARM Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 2018:28) Allmänt

Läs mer

HÖGSTA FÖRV ALTJ',JINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRV ALTJ',JINGSDOMSTOLENS DOM f)ff, HÖGSTA FÖRV ALTJ',JINGSDOMSTOLENS DOM l (5)... JJ 10/ lt

Läs mer

Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare

Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare 2014-12-17 Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare Redogörelsen omfattar Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare. Parter är Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet

Läs mer

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Jonas Havlund. Timanställning. tillåtlighet och några konsekvenser. LAGM01 Examensarbete

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Jonas Havlund. Timanställning. tillåtlighet och några konsekvenser. LAGM01 Examensarbete JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Jonas Havlund Timanställning tillåtlighet och några konsekvenser LAGM01 Examensarbete Examensarbete på juristprogrammet 30 högskolepoäng Handledare: Birgitta

Läs mer

Personliga skäl. Sammanfattning

Personliga skäl. Sammanfattning Personliga skäl Sammanfattning Sammanvägd helhetsbedömning Hänsyn ska tas till bl.a. följande omständigheter: Arbetstagarens ställning förtroende Anställningstid och ålder Upprepad förseelse? Lämpligheten

Läs mer

Riktlinjer för personalhantering vid verksamhetsövergång

Riktlinjer för personalhantering vid verksamhetsövergång Styrdokument, plan Kommunledningskontoret 2016-10-18 Torgny Hagelin 08-59097023 Dnr Fax 08-59073340 KS/2016:381 Torgny.hagelin@upplandsvasby.se Riktlinjer för personalhantering vid verksamhetsövergång

Läs mer

Promemoria Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 2018:28)

Promemoria Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 2018:28) 2018-09-07 YTTRANDE Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Er ref: A2018/01388/ARM Promemoria Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 2018:28) Bakgrund Promemorian föreslår ändringar i lagen (1982:80)

Läs mer

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda.

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här ok? - en rapport om de visstids- och timanställdas verklighet av Annakarin Wall, Kommunal 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Arbetsrätt Margaretha Sandberg Förhandlingsenheten

Arbetsrätt Margaretha Sandberg Förhandlingsenheten Cirkulärnr: 2003:111 Diarienr: 2003/2592 P-cirknr: 2003-2:30 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: Arbetsrätt Förhandlingsenheten Datum: 2003-12-11 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Personalfrågor Arbetsdomstolens

Läs mer

Frågor om löneavtal och beräkning av löneutrymme

Frågor om löneavtal och beräkning av löneutrymme Frågor om löneavtal och beräkning av löneutrymme Är uppräkningen till 24 000 kr kopplad till individen som genererar det extra utrymmet eller går det in i hela "potten" och kan läggas på andra som ligger

Läs mer

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Turordning vid uppsägning PDF ladda ner

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Turordning vid uppsägning PDF ladda ner Turordning vid uppsägning PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Catharina Calleman. omstridda i arbetsrätten. Calleman undersöker i sin avhandling turordningsreglerna och deras funktion

Läs mer

förord (sjunde upplagan 2014, Jure Förlag). Stockholm i december 2014 Sören Öman

förord (sjunde upplagan 2014, Jure Förlag). Stockholm i december 2014 Sören Öman förord Arbetsdomstolen har en central roll när det gäller anställningsskyddet och har i sin praxis utvecklat flera viktiga principer. Domstolens domar innehåller ofta pedagogiska sammanfattningar av vad

Läs mer

Ny reglering av tidsbegränsad anställning

Ny reglering av tidsbegränsad anställning Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Handelsrätt C Uppsats VT 2007 Ny reglering av tidsbegränsad anställning - Konsekvenser för bemanningsbranschen? Författare: Ann-Sofie Liljergren

Läs mer

Omfattning, utveckling och flöden av tidsbegränsat anställda och tillsvidareanställda

Omfattning, utveckling och flöden av tidsbegränsat anställda och tillsvidareanställda DECEMBER 2016 Allt fler får ett fast jobb Omfattning, utveckling och flöden av tidsbegränsat anställda och tillsvidareanställda Författare: Malin Sahlén Sammanfattning Antalet tillsvidareanställda växer

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

Frågor och svar med anledning av lönerevision per den 1 april 2018 enligt löneavtal mellan Domstolsverket och ST inom Sveriges Domstolar (ST)

Frågor och svar med anledning av lönerevision per den 1 april 2018 enligt löneavtal mellan Domstolsverket och ST inom Sveriges Domstolar (ST) R2A DATUM 1 (8) HR-avdelningen Förhandlingsenheten Mikael Sandh mikael.sandh@dom.se Frågor och svar med anledning av lönerevision per den 1 april 2018 enligt löneavtal mellan Domstolsverket och ST inom

Läs mer

KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning Meddelad i Stockholm DOM. KLAGANDE Unionens Arbetslöshetskassa Box Stockholm

KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning Meddelad i Stockholm DOM. KLAGANDE Unionens Arbetslöshetskassa Box Stockholm DOM KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 04 2015-06-02 Meddelad i Stockholm Mål nr 6876-14 1 KLAGANDE Unionens Arbetslöshetskassa Box 701 101 33 Stockholm MOTPART Ombud: Advokat Box 1215 751 42 Uppsala ÖVERKLAGAT

Läs mer

Anmälan mot Konungariket Sverige

Anmälan mot Konungariket Sverige Europeiska kommissionen/european Commission B-1049 Bryssel Belgien 2012-07-10 Anmälan mot Konungariket Sverige Sveriges universitetslärarförbund SULF anmäler härmed Konungariket Sverige till Europeiska

Läs mer

2

2 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 - - - 19 20 21 Till NN Enligt gällande kollektivavtals pensionsplaner uppnår du pensionsålder vid ingången av den månad under vilken du fyller 65 år, alltså vid

Läs mer

Anställningsformer samt avbrytande av visstidsanställningar. 2 i mellanvarande kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor får följande lydelse:

Anställningsformer samt avbrytande av visstidsanställningar. 2 i mellanvarande kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor får följande lydelse: Anställningsformer samt avbrytande av visstidsanställningar Bilaga 2 2 i mellanvarande kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor får följande lydelse: 2 Anställning De anställningsformer som anges

Läs mer

ANSTÄLLNINGSFORMER. Gunvor Axelsson Karlstads universitet 10 maj 2012

ANSTÄLLNINGSFORMER. Gunvor Axelsson Karlstads universitet 10 maj 2012 ANSTÄLLNINGSFORMER Gunvor Axelsson Karlstads universitet 10 maj 2012 ANSTÄLLNINGSFORMER Tillsvidareanställning 4 LAS Tidsbegränsad anställning 4 o 5 LAS Provanställning 6 LAS Fullmakt (domare etc.) LAG

Läs mer

Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun

Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun Sida 1/10 Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun Syfte Ett långsiktigt och hållbart regelverk och förhållningssätt för att öka den interna rörligheten och bidra till att profilera Kungsbacka kommun

Läs mer

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Villkorsändringar Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Anställningsavtalet Anbud accept Utbyte av prestationer: Arbetstagaren ska utföra visst arbete under arbetsgivarens ledning Arbetsgivaren

Läs mer

Ett steg in. - anställningsformer och flöden på arbetsmarknaden

Ett steg in. - anställningsformer och flöden på arbetsmarknaden 2012-10-22 Ett steg in - anställningsformer och flöden på arbetsmarknaden Inledning 2 1. Inledning Den tilltagande globaliseringen har i grunden förändrat villkoren för det svenska näringslivet. Många

Läs mer

TCO är en partipolitiskt obunden federation bestående av 17 svenska fackförbund vilka samlar omkring 1,3 miljoner medlemmar.

TCO är en partipolitiskt obunden federation bestående av 17 svenska fackförbund vilka samlar omkring 1,3 miljoner medlemmar. 1 Europeiska Kommissionen Rue de la Loi B-1049 Bruxelles Belgien Anmälan mot Konungariket Sverige på grund av att nya anställningsskyddslagsregler om visstidsanställningar i Sverige innebär ett bristande

Läs mer

REMISSVAR Rnr 105.06. Till Näringsdepartementet. Promemorian Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning m m N2006/12113/ARM

REMISSVAR Rnr 105.06. Till Näringsdepartementet. Promemorian Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning m m N2006/12113/ARM Lilla Nygatan 14 Box 2206 2007-01-26 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post inger.skogh@saco.se REMISSVAR Rnr 105.06 Till Näringsdepartementet Promemorian Bättre möjligheter till tidsbegränsad

Läs mer

HANDELS VALSERIE Handels om allmän visstid

HANDELS VALSERIE Handels om allmän visstid HANDELS VALSERIE 18.5 Handels om allmän visstid Handels om allmän visstid Detta är en rapport i Handels serie om vilka frågor medlemmarna tycker är viktiga i valet 2018. Rapporten är skriven av Cecilia

Läs mer

Förlängt anställningsskydd till 69 år

Förlängt anställningsskydd till 69 år 2018-09-24 R 51.18 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Förlängt anställningsskydd till 69 år Saco har beretts tillfälle att lämna synpunkter på regeringens promemoria Förlängt anställningsskydd

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Välkommen till STs Trygghetsutbildning

Välkommen till STs Trygghetsutbildning Välkommen till STs Trygghetsutbildning 7 LAS (Lagen om anställningsskydd) Uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad. - arbetsbrist - personliga skäl Begreppet arbetsbrist i LAS Uppsägning

Läs mer

AD 2009 nr 50, Svenska Byggnadsarbetareförbundet./. VVS Företagen och NVS Installation AB

AD 2009 nr 50, Svenska Byggnadsarbetareförbundet./. VVS Företagen och NVS Installation AB BILAGA AD 2009 nr 50, Svenska Byggnadsarbetareförbundet./. VVS Företagen och NVS Installation AB Bakgrund Ett företag i VVS-branschen med verksamhet på flera olika orter i landet genomförde en driftsinskränkning

Läs mer

Omorganisation på jobbet

Omorganisation på jobbet Omorganisation på jobbet Arbetsskyldighetens gränser Definitioner Omorganisation på jobbet Omplaceringsutredning (LAS 7 ) Steg för steg Anställningsavtalets ram Arbetsskyldighetens gränser Omständigheter

Läs mer

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 2 maj 2018 följande dom (mål nr ).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 2 maj 2018 följande dom (mål nr ). HFD 2018 ref. 19 Förutsättningarna för att bevilja expertskatt är inte uppfyllda när ersättningen för arbetet i Sverige överstiger två prisbasbelopp per månad de två första åren av anställningsperioden

Läs mer

Information om din anställning med anledning av konkurs

Information om din anställning med anledning av konkurs Information om din anställning med anledning av konkurs Här följer en kort sammanställning med information om de vanligaste löne- och anställningsfrågorna som kan uppkomma i samband med en konkurs. Experts

Läs mer

Stoppa lagstiftade lönesänkningar! handels.se

Stoppa lagstiftade lönesänkningar! handels.se Stoppa lagstiftade lönesänkningar! handels.se 1 hand els.s Stoppa lagstadgade lönesänkningar! Vad är det som händer? Fem av partierna i riksdagen har lagt fram förslag om lagstiftning som på sikt kraftigt

Läs mer

EXAMENSARBETE. Påverkar bemanningsföretag företrädesrätten? Jonathan Eriksson 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Påverkar bemanningsföretag företrädesrätten? Jonathan Eriksson 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Påverkar bemanningsföretag företrädesrätten? Jonathan Eriksson 2015 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Påverkar

Läs mer

nyheter arbetsrätt Ny lag om uthyrning av arbetstagare verksamhet bestående i rekryteringstjänster (3 och 8 ).

nyheter arbetsrätt Ny lag om uthyrning av arbetstagare verksamhet bestående i rekryteringstjänster (3 och 8 ). nyheter arbetsrätt dec 2012. Ny lag om uthyrning av arbetstagare Den första januari 2013 träder en ny lag i kraft. Lagen har sin bakgrund i ett EUdirektiv bemanningsdirektivet. Bemanningsdirektivet har

Läs mer

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och

Läs mer

Lag (1982:80) om anställningsskydd

Lag (1982:80) om anställningsskydd Lag (1982:80) om anställningsskydd Utfärdad: 1982-02-24 Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:391 Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

nyheter i arbetsrätt december 2015

nyheter i arbetsrätt december 2015 nyheter i arbetsrätt december 2015 I detta nyhetsbrev kan du läsa om följande: Tidsbegränsad anställning Kommande lagändringar och nya kollektivavtal Nya rättsfall hösten 2015 Tidsbegränsad anställning

Läs mer

Personlig Assistans. Klicka här för att ändra format Att vara arbetsgivare. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

Personlig Assistans. Klicka här för att ändra format Att vara arbetsgivare. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Personlig Assistans Att vara arbetsgivare på Tomas Bengtsson 2016-11-08 Almega på några minuter Ca 11 000 medlemsföretag Ca 600 000 medarbetare på 120 underrubrik kollektivavtal i bakgrunden Speglar förändringen

Läs mer

Fôretrâdesrâtt till âteranstâllning

Fôretrâdesrâtt till âteranstâllning Fôretrâdesrâtt till âteranstâllning Carin Ulander-Wdnman IUSTUS FÔRLAG Innehâll Fôrkortningar 15 DEL I INLEDNING OCH BAKGRUND 17 1 Inledning 19 1.1 Âmne och problembeskrivning 19 1.2 Teoretiska utgângspunkter

Läs mer

C-UPPSATS. Inhyrning av arbetskraft under företrädesrättsperioden

C-UPPSATS. Inhyrning av arbetskraft under företrädesrättsperioden C-UPPSATS 2010:155 Inhyrning av arbetskraft under företrädesrättsperioden - är detta ett kringgående av LAS? Anette Forsberg Luleå tekniska universitet C-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

Anställningsformer år 2011

Anställningsformer år 2011 ARBETSMARKNAD Anställningsformer år 211 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 211 Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...4 2 Anställningsformer

Läs mer

Rutiner för bedömning av bisysslor i Göteborgs Stad

Rutiner för bedömning av bisysslor i Göteborgs Stad Rapport Stadsrevisionen 14 juni 2016 Rutiner för bedömning av bisysslor i Göteborgs Stad Inledning Det är viktigt att förtroendet för offentlig verksamhet är högt hos allmänheten. Att inventera och pröva

Läs mer

Tillägg. till. Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal. avseende personliga assistenter

Tillägg. till. Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal. avseende personliga assistenter Bilaga 1 Tillägg till Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal avseende personliga assistenter 2 Avtalets omfattning Tillägget avser anställningsvillkor för personliga

Läs mer

Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12

Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12 Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12 Inledning Denna redogörelse omfattar Överenskommelse om Lön och anställningsvillkor för personlig assistent och anhörigvårdare.

Läs mer

Företagare om turordningsreglerna, visstid och arbetsgivaravgiften för unga

Företagare om turordningsreglerna, visstid och arbetsgivaravgiften för unga MAJ 2014 Trösklar och trampoliner Företagare om turordningsreglerna, visstid och arbetsgivaravgiften för unga Författare: Patrik Karlsson Innehåll Bakgrund... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Företagens

Läs mer

TCO GRANSKAR: VISSTIDSREGLER, LAS OCH EU-RÄTTEN #8/10

TCO GRANSKAR: VISSTIDSREGLER, LAS OCH EU-RÄTTEN #8/10 TCO GRANSKAR: VISSTIDSREGLER, LAS OCH EU-RÄTTEN #8/10 2010-07-06 Författare Samuel Engblom jurist Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO epost: samuel.engblom@tco.se tel: 08-782 91 37 Innehåll

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer