C-UPPSATS. Biogas. - för en hållbar utveckling. Magnus Livbom Janne Niemelä. Luleå tekniska universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "C-UPPSATS. Biogas. - för en hållbar utveckling. Magnus Livbom Janne Niemelä. Luleå tekniska universitet"

Transkript

1 C-UPPSATS 2006:222 Biogas - för en hållbar utveckling Magnus Livbom Janne Niemelä Luleå tekniska universitet C-uppsats Geografi Institutionen för Tillämpad kemi och geovetenskap Avdelningen för Tillämpad geologi 2006:222 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--06/222--SE

2 Abstrakt Denna uppsats belyser processen där biogas bildas och hur denna process utnyttjas av människan. Människan kan använda biogas till att driva fordon, alstra el och värme och biprodukterna från processen kan användas som gödningsmedel till lantbruk. Vi gör en jämförelse mellan biogas som naturresurs och andra energikällor för att visa hur biogas kan vara en alternativ energikälla för framtiden. Uppsatsen behandlar även ett miljöperspektiv där vi analyserar hur biogasen påverkar den miljö vi lever i. Det vi vill ta reda på är om biogas är en naturresurs, nu och i framtiden, som kan nyttjas för att minska belastningen av miljön.

3 Sammanfattning En naturresurs är en naturtillgång eller naturföreteelse i form av materia eller energi som efterfrågas av människan och kan utnyttjas med ekonomisk vinning. De finns tre olika typer av naturresurser; lager-, fond och flödanderesurs. Av lagerresursen finns en bestämd mängd, då den tar alltför lång tid att nybilda, exempelvis olja och malm. Fondresursen kan utnyttjas under lång tid om den sköts om på rätt sätt eftersom den återbildas, som t.ex skogen. De mest miljövänliga resurserna är de flödande resurserna. De drivs ursprungligen av solen och kommer att finnas så länge solen skiner, t.ex. solenergi, vattenkraft och biogas. Skillnaden mellan naturgas och biogas är att naturgasen är en fossil gas och har lång nybildningstid. Produktion av biogas är däremot en kontinuerlig process. Naturgasen fungerar som en kolsänka i det geologiska tidsperspektivet. Allt organiskt material producerar biogas när det bryts ner. Det material som används till biogasanläggningar är i första hand gödsel, växtavfall och organsikt hushålls- och industriavfall. Bakterierna i en biogasprocess kan konsumera nästan alla organiska och oorganiska ämnen och genom nedbrytning bilda metangas. De främsta metanbildande bakterierna är hydrolysiska, ättiksyrabildande- och archaeabakterier. Metangasen kan bildas genom två olika processer; aerobiskt, med syre, eller anaerobiskt, utan syre. En aerob nedbrytningsprocess är samma process som sker i en vanlig hushållskompost där syre, värme och fukt bidrar till bakteriernas förmåga att bryta ner materialet. Den anaeroba processen sker i en syrefri miljö, t.ex. i sjöbottnars sediment och i idisslares magar. Omgivningens ph-värde och temperatur har en stor påverkan på produktionen av metangas. Det finns en mängd olika processer att bilda biogas, där våt- och torrprocesser är de vanligaste. I en våtprocess används vatten för att blötlägga det avfall som ska bearbetas i en rötningstank. Fördelen är att biogasproduktionen är hög, medan nackdelen är att det går åt mycket vatten till processen och mycket energi för att värma rötningstanken. I torrprocessen är vattenbehovet lågt och därmed blir uppvärmningskostnaderna mindre. Rötningstankens storlek är betydligt mindre, men processen är instabil då risken är stor för förhöjda ammoniakvärden.

4 En biogasanläggnings produktion kan delas in i fyra delar. Vid avfallsmottagningen tas avfallet emot i fast eller flytande form från t.ex. hushåll, industrier och från reningsverk. I en förbehandling delas avfallet upp i mindre delar och värms upp till en viss temperatur för att undvika för stora temperaturskillnader i rötningstanken. Det sker även en sortering där material som metall och icke-biologiska ämnen tas bort för att undvika skador på anläggningen. I rötningstanken sker metanproduktionen. Avfallet i rötningstanken delas i tre skikt. I botten bildas sediment och denna del bidrar inte till produktionen. I det mellersta skiktet sker produktionen av biogas som i toppskiktet samlas och leds ut till förädling. I en efterbehandling förbereds avfallet för återanvändning inom olika områden, t.ex. gödsel till lantbruk. Under hela processen sker kontinuerliga kontroller för att säkerställa säkerhet och att gasproduktionen är så effektiv som möjligt. När biogasen kommer ut ur rötningstanken består den till % av metangas. För att kunna använda gasen i t.ex. fordon måste metanhalten upp till ca 95 %. Gasen kan bl.a. renas genom att tvingas genom en vattenkammare. Då sjunker mängden koldioxid i gasen och metanhalten ökar därmed. Enligt en ny teknik, COOAB, kan koldioxiden tas tillvara och användas till läskedrycksindustrin. Biogas har många användningsområden. Den kan t.ex. förbrännas i en motor och driva fordon. Enligt Jordbrukstekniska institutet skulle Sveriges nuvarande biogasproduktion kunna driva ca personbilar. Biogasen kan även förbrännas och alstra elektricitet och värme. Biogasutvinning gör miljön en tjänst. Skulle metangasen släppas ut direkt till miljön skulle den göra mer skada än koldioxid eftersom metangasen är ca en 11 gånger kraftigare växthusgas. Genom att förbränna metangasen och frigöra koldioxid bidrar vi till en minskad miljöpåverkan i det långa loppet. Enligt en studie av Nutek som gjordes 1996 visades att en gaspanna driven av biogas släpper ut hälften så mycket kväveoxider som en vedpanna. Biogasen kan även ersätta en del av den elproduktion vi har idag för att t.ex. minska mängden fossila bränslen som eldas upp, kärnkraft och vattenkraft. Enligt undersökningar av Jordbrukstekniska institutet skulle Sveriges biogasproduktion 2008 kunna uppgå till 17 TWh/år. Biogasen skulle inte kunna ersätta alla kärnreaktorer i Sverige, men den kan ersätta stängningen av ett antal reaktorer. Även om vattenkraft ses som en miljövänlig energikälla så påverkas mark och vattenflöden. Dessa behöver inte påverkas av en biogasanläggning.

5 Innehållsförteckning ABSRAKT SAMMANFATTNING 1. INLEDNING BAKGRUND SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR METOD OCH MATERIAL DISPOSITION AVGRÄNSNINGAR BIOGAS SOM NATURRESURS NATURGAS ELLER BIOGAS? Naturgasens miljöeffekter BIOGASENS BILDNING RÅVAROR TILL BIOGASANLÄGGNING Gödsel Växtavfall Fast hushållsavfall Industriavfall BIOGASPROCESSENS MIKROBIOLOGI AEROB NEDBRYTNING ANAEROB NEDBRYTNING ph och surhet Temperatur PROCESSER SOM ANVÄNDS FÖR ATT UTVINNA BIOGAS VÅTPROCESS TORRPROCESS BIOCEL KOMPOGAS PINNACLE HSAD HGG DRANCO VALORGA BTA BIOGASANLÄGGNINGARS FUNKTION AVFALLSMOTTAGNING FÖRBEHANDLING Förlagring Sortering, neddelning och uppvärmning RÖTNINGSTANKEN OMRÖRNING UPPVÄRMNING STYRNING, REGLERING OCH ÖVERVAKNING EFTERBEHANDLING PROCESSKONTROLL... 22

6 5.9 RENING AV DEN UTVUNNA BIOGASEN ANVÄNDNINGSOMRÅDEN FÖR BIOGAS BIOGAS TILL FORDON BIOGAS TILL EL BIOGAS TILL VÄRME BIOGASENS MILJÖPÅVERKAN VÄXTHUSEFFEKTEN LUKTPROBLEM VÄXTSKADOR BRANDRISKEN VID AVFALLSDEPONIER UTSLÄPP BIOGAS SOM ERSÄTTNINGSENERGI KÄRNKRAFTEN I SVERIGE FOSSILA BRÄNSLEN BIOBRÄNSLEN VATTENKRAFT AVSLUTANDE DISKUSSION REFERENSLISTA LITTERATUR ELEKTRONISKA DOKUMENT LÄSTIPS BILAGAOR

7 1. Inledning 1.1 Bakgrund Människan har sedan den industriella revolutionens början sökt nya vägar för att tillgodose sitt behov av energi främst för industrier men även för transporter och högre komfort i hemmen. Den största delen energi som har använts är i form av fossila bränslen såsom olja, kol, naturgas och radioaktiva ämnen. Efter andra världskrigets slut har forskare börjat söka nya metoder för att utvinna energi och efter den stora energikrisen, 1974, har nya mer miljövänliga former av energi börjat dyka upp på marknaden t.ex. vindkraft, solenergi, bergoch jordvärme. Den explosionsartade ökningen av befolkningen på jorden, efter den industriella revolutionen, har även lett till ökade mängder avfall från bl.a. industrier och organiskt avfall från hushållen. Människan har gjort ett stort systemfel genom att leva i ett samhälle med köp-slit-och-släng mentalitet, vilket leder till minskande naturresurser och ett växande sopberg. Detta avfall har lagts på deponier eller dumpats i hav och glömts bort. Sedermera har forskningen kommit fram till att dessa avfallsdeponier i högsta grad har påverkat vår omgivning och den miljö vi lever i och att de även bidrar till den ökande eutrofieringen av våra marker, sjöar och vattendrag. De har även en global påverkan på växthuseffekten. Under en FN konferens i Rio de Janeiro 1992 enades världens länder om att den utveckling som hade pågått i världen skulle förbättras till en mer hållbar utveckling och att denna inte skulle äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. På detta möte förhandlades det fram ett världsomfattande handlingsprogram, Agenda 21, vilket innebär att varje land bl.a. ska förbättra sin sophantering och minska utsläppen som bidrar till eutrofiering och växthuseffekt. Biogas är en naturgas som naturligt bildas i syrefria miljöer, t.ex. sjöbottnar, genom anaerob nedbrytning, och i kontakt med luft genom aerob nedbrytning i t.ex. en kompost. Denna gas är en kraftigare växthusgas än koldioxid, vilket innebär att den påverkar vår atmosfär och således miljö på ett mer omfattande sätt och ökar temperaturen på jorden på lång sikt. Läggs biologiskt avfall i en deponi kommer bakterier att bryta ner detta och bilda biogas. Sker en antropogen utvinning av denna gas kan el, värme och drivmedel utvinnas i biogasanläggningar och på så sätt gynna vår miljö. 1

8 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att belysa möjligheterna att utnyttja biogas som en naturresurs samt att utreda hur biogasutvinning går till. Vi utreder hur bakterierna hanterar avfallet, hur en biogasanläggning fungerar samt några olika typer av processer. Till sist gör vi även en miljöanalys och jämför biogasen med några andra viktiga energikällor. 1.3 Frågeställningar Hur går processen till där biogas bildas? Vilka förutsättningar krävs för att biogasproduktion skall kunna ske? Hur fungerar en biogasanläggning? Hur påverkas miljön av biogas? 1.4 Metod och material Material har funnits på Internet och i publicerad litteratur. Materialet har lästs igenom och sedan används som grund för denna rapport. Vi hittade mycket material som vi genom ett källkritiskt perspektiv valde att bortse ifrån, eftersom detta material bara verkade visa de goda sidorna av gasproduktionen och gasanvändningen. 1.5 Disposition Till en början visar vi, i kapitel 2, vad naturresurser är och varför biogas och naturgas hör till dessa. I kapitel 3 redogör vi för biogasens bildning och vad som krävs för att starta processen i den fria naturen. I kapitel 4 förklarar vi hur människan kan utnyttja biogas som naturresurs. Den antropogena utvinningen av biogas sker i biogasanläggningar, som vi kommer att visa hur de fungerar tillsammans med några olika modeller för hantering av det organiska avfallet i kapitel 5. Användningsområdena för den utvunna biogasen presenteras i kapitel 6, där vi redovisar hur biogas omvandlas till drivmedel, el och värme. I kapitel 7 redogör vi för biogasens miljöpåverkan i olika former, t.ex. växthuseffekt, luktproblem och utsläpp. Kapitel 8 visar hur biogas skulle kunna ersätta olika energikällor som används i Sverige idag. 2

9 1.6 Avgränsningar Vi har valt att inte gå in på någon djupare beskrivning av de kemiska processerna, utan håller uppsatsen på en grundläggande nivå. Detta p.g.a. att det inte är en kemisk rapport vi arbetat fram och det är inte de kemiska reaktionerna vi vill framhäva, utan biogasen som naturresurs och dess miljöpåverkan. 3

10 2. Biogas som naturresurs Enligt nationalencyklopedin definieras naturresurser och naturtillgångar som naturföreteelser i form av materia och energi som efterfrågas och utnyttjas av människan. För att något ska vara en naturresurs måste det alltså finnas ett intresse att utnyttja resursen hos människan. För att en utvinning ska ske måste det även finnas ett ekonomiskt intresse, annars skulle inte människan utnyttja resursen utan finna lösningen till behovet på annan plats. Alltså kan ett mineral, ett trädslag eller en växt m.m. komma att ses som en naturresurs i framtiden, och när det blir den mest ekonomiska lösningen kommer människan att utnyttja just denna resurs. Naturresurser delas in i tre olika typer av resurser: 1. Lagerresurser Av dessa resurser finns ett bestämt lager. Desto snabbare vi tar ut resursen desto snabbare töms lagret. Naturligtvis kan lagret fyllas på igen men eftersom det tar så pass lång tid att nyproducera resursen räknas nybildningen som försumbar. Exempel på lagerresurser är malm, fossila bränslen (olja, torv, naturgas) och uran. 2. Fondresurser Med fondresurser menas en resurs som med förnuftigt uttag består. Nybildningen är begränsad. Det är alltså möjligt att utnyttja resursen med ekonomisk vinning under lång tid om man ser till att resursen får en chans att nyproducera sig. Några exempel är skog, grödor (mat), fisk och grundvatten. 3. Flödande resurser Solen driver flera processer på vår planet, bl.a. vattnets kretslopp och vindsystemet. Dessa system ser till att vatten kommer upp på land och skapar floder, åar, sjöar och älvar. Solen värmer även upp jorden och genom värme ökar hastigheten på nedbrytning, vilket bidrar till produktion av koldioxid och metangas. Dessa ses som naturresurser och är, så länge solen lyser och vi inte stör systemen, förnyelsebara och flödande. Några exempel är solstrålning, vattenkraft, vindkraft och metangas. 4

11 2.1 Naturgas eller biogas? Enligt Agfors ( 2001) ökar användandet av naturgas i världen och svarar idag för ca 22 % av världens energianvändning. Vad är då skillnaden mellan naturgas och biogas? Namnet naturgas ger intrycket av att vara en miljövänlig gas, men är det en miljövänlig gas? Naturgas är en fossil gas som bildats när växter och djur bryts ned i sediment på t ex havsbotten, och den har lagrats med råoljor eller liknande reservoarer i jordens inre. Naturgasen ansågs tidigare vara en biprodukt till oljeutvinningen men har på senare tid blivit en attraktiv resurs för olika energiändamål. Gasen som används i Sverige kommer främst från de norska Tyrafälten i Nordsjön. Förbrukningen av naturgas i Sverige motsvarade 1997 ca 9 TWh av den totala energitillförseln, enligt Svebio (1999). De tillgångar av gas som nu är säkra, globalt sett, räcker i ca år, enligt Agfors (2001), varav Ryssland och Mellanöstern har de största reserverna Naturgasens miljöeffekter Vid en jämförelse mellan naturgas och kol/olja är givetvis naturgas att föredra. Den innehåller inga tungmetaller och vid förbränning släpper den inte ut lika höga mängder med svaveldioxid och sot som kol och olja gör. Vid förbränning av naturgas frigörs koldioxid och denna koldioxid blir en belastning för jordens kretslopp av kol, då den egentligen ska vara i jordens inre. Detta kan leda till ökning av växthuseffekten och eutrofiering. Enligt Bioenergi (1/99) skulle ökningen av naturgas leda till höjda utsläppsvärden av koldioxid i atmosfären med 1,3 14,3 miljoner ton/år fram till år Detta skulle alltså inte vara till någon fördel ur ett miljöperspektiv för Sverige, då vi inte är lika beroende av kol och olja som länderna på den europeiska kontinenten. Dessutom skulle naturgasen konkurrera med den miljövänligare biogasen, och minska dess andel av grön energi. 5

12 3. Biogasens bildning 3.1 Råvaror till biogasanläggning I princip kan allt organiskt avfall användas för att utvinna biogas genom en anaerob process, men vissa typer av avfall nyttjas mer än andra p.g.a. ekonomiska och tekniska orsaker. Det är viktigt att före processen undersöka varifrån avfallet kommer och hur rent det är då detat påverkar den slutgiltiga gasens renhet. Om avfallet innehåller stora mängder vatten så krävs det att själva rötningstanken är stor, vilket även höjer kravet på uppvärmning. Om avfallet däremot är för trögflytande påverkar det omblandningen i reaktorn och kan orsaka stopp i rörsystemen, sedimentering och det kan även leda till skumning. Den anaeroba nedbrytningen av det organiska materialet påverkas av hur sammansättningen av det mottagna avfallet är med tanke på protein, kolhydrat- och fettinnehåll. Enligt undersökningar ger ett högt innehåll av fett i avfallet den största andelen utvunnen biogas. Cellulosa kräver flera veckor för att brytas ned, hemicellulosa och protein några dagar medan små molekyler av socker, alkoholer och fettsyror bryts ned på några få timmar. (Jordbrukstekniska institutet) Som i alla biotekniska processer så finns det även i den anaeroba processen begränsningar. Det är t.ex. oförmågan att bryta ned lignin som finns i träd, men även andra gröna växter Gödsel Gödsel har en långsam nedbrytningsprocess och de flesta typer av gödsel, som nöt- och hönsgödsel, innehåller höga mängder kväve som omvandlas till ammoniak i den anaeroba processen. Ammoniaken påverkar den anaeroba processen på ett negativt sätt, och man försöker att hämma ammoniakhalten i biomassan genom att kontrollera tillförseln av nytt avfall till processen Växtavfall Ren cellulosa bryts lätt ned i den anaeroba processen. Men så som den uppträder naturligt, i träd m.m., så är den svår att bryta ned pga. trädens innehåll av lignin. Trädbiomassa som kommer från processindustrin, papper och papp, bryts ned med varierande resultat. 6

13 Rötningen av växtavfall skiljer sig avsevärt från t.ex. gödselprocessen, detta pga. den låga halten av vatten i växter. Avfallet från växter är också enklare och ofta billigare att hantera än gödsel. Rotfrukter och andra grönsaker som innehåller höga halter av organiskt lätt nedbrytbara syror kan man också nyttja i processen Fast hushållsavfall Fast osorterat avfall varierar i sammansättning och kan uppdelas i tre grupper: 1. Lättnedbrytbart: köksavfall, matrester, gräs m.m. 2. Brännbart: trä, plast och annat ej oorganiskt nedbrytbart avfall. 3. Inert avfall: stenar, sand, glas m.m. Osorterat avfall från hushåll är svårare att hantera eftersom det innehåller sådant avfall som inte kan brytas ned, vilket medför att processen blir dyrare och långsammare Industriavfall Organiskt avfall från industrier som innehåller höga halter av fett, socker och stärkelse är att föredra vid en anaerob process för biogasutvinning. Avfall från slakterier, fiskindustri och rester från industrier som tillverkar olja från växtriket kan användas inom biogasutvinning. Detta avfall innehåller höga halter av fett vilket innebär att andelen biogas som utvinns blir stor. Det går även utmärkt att blanda ihop en eller flera av de ovannämnda organiska avfallsprodukterna. I tabell 1 visas exempel på hur fort olika avfallssorter bryts ned. 7

14 Tabell 1: Relativa nedbrytningshastigheter för organiskt avfall. Organiskt avfall Snabbt nedbrytbart Långsamt nedbrytbart Matavfall * 3 Tidningspapper * 3 Papp * 3 Plast 1 * 3 Textil * 3 Gummi * 3 Läder * 3 Trädgårdsavfall * 2 * 3 Träd * 3 ¹ Plaster anses ofta vara icke nedbrytbara. ² Löv och gräs. 60% av trädgårdsavfall anses vara snabbt nedbrytbart. ³ De delar av trädgårdsavfallet som innehåller grenar och kvistar. 3.2 Biogasprocessens mikrobiologi Källa: Bakterier, jästsvampar, alger och andra mikroorganismer har alla en sak gemensamt. De kan föröka sig som enskilda celler. Bakterier är en viktig komponent i en biogasprocess, eftersom dessa bakterier kan konsumera nästan alla organiska ämnen, och även många oorganiska föreningar. De finns dessutom i alla miljöer på jorden. De bakterier som finns i biogasprocessen är heterotrofa bakterier, d.v.s. de använder organiskt kol för sin tillväxt. Det är främst tre grupper av bakterier som finns i denna process enligt Hidén (2003). 1. Hydrolysiska bakterier 2. Ättiksyrabildande bakterier 3. Archaea bakterier som bildar metan Metanogena bakterier (archeabakterier) tillhör de äldsta bakterierna på jorden och är väldigt annorlunda jämfört med andra bakterier. Dessa bakterier har en mycket viktig roll i naturen och deras miljöpåverkan är stor. Bakterierna har funnit sin egen nisch i naturen, då endast dessa bakterier kan producera metan (CH 4 ). Det finns 30 olika arter av metanogena bakterier 8

15 enligt Staley (1989). Det finns fem olika substrat som dessa bakterier kan omvandla till metan: acetat (CH 3 -COO ), formiat (HCOO ), metanol (CH 3 OH), koldioxid (CO 2 ) och metylamin (CH 3 NH 2 ) (Gerardi, 1994). 3.3 Aerob nedbrytning Vid aerobisk nedbrytning (kompostering) bryter bakterierna ned det organiska avfallet i en miljö som har syre, värme och fukt till vatten, koldioxid, ammoniak och sulfater, samtidigt som värme frigörs. Biomassan i sig innehåller mycket höga mängder mikroorganismer och tillförsel av dessa till processen är därför inte nödvändig. Den aerobiska nedbrytningsprocessen delas upp i fem stadier: Latenta fasen: här anpassas mikroorganismerna i nedbrytningen och temperaturen stiger. Mesofil fas: (20 40 o C) bakteriernas nedbrytningsprocess börjar och värmen stiger snabbt till ca 40 grader. Termofil fas: (40 60 o C) bakterier och svampar bryter snabbt ned det organiska avfallet. Avkylningsfas: temperaturen sjunker snabbt och de termofila bakterierna ersätts av mesofila bakterier. Mogningsfas: temperaturen stabiliseras och organismer som fästingar, maskar m.m. dyker upp i avfallet. Mikroorganismerna behöver kol och protein för att kunna bygga upp nya celler och för att kunna producera nukleinsyra m.m. behöver organismerna kväve. Övriga näringsämnen som behövs är bl.a. fosfor, svavel, kalium, magnesium, kalcium, natrium och järn. Fosfor används bl.a. i syntesen av nukleinsyror, och svavel är en viktig del av aminosyror och vitaminer. Kalium behövs i enzymprocessen, magnesium till ribosomer, cellmembran och för att stabilisera nukleinsyror, medan kalcium behövs för att stabilisera cellväggar. Järn är en viktig beståndsdel i bl.a. järn- och svavelproteiner. För att cellernas enzymer ska fungera korrekt behöver cellerna krom, kobolt, koppar, mangan, molybden, nickel, selen, volfram, vanadium och zink. 9

16 Syrebehovet i den aeroba processen varierar beroende på avfallets konsistens och hur fort de olika komponenterna i avfallet kan brytas ned. Förbrukningen av syre påverkas även av andelen fukt i det avfall som bearbetas. Om syretillförseln är för hög kyls biomassan ner och den biokemiska processens hastighet reduceras. Vatten möjliggör upptag av vattenlösliga näringsämnen i cellerna, men om andelen vatten i avfallet är för hög pressas avfallet ihop och syre kan inte upptas i processen. 3.4 Anaerob nedbrytning Vid en anaerob nedbrytning utan syre omvandlar bakterier fast organiskt material till metan, kväve, koldioxid och vatten m.m. I naturen sker denna process i t.ex. sjöbottnars sediment, myrar och i idisslares magar. Den anaeroba nedbrytningen delas upp i fyra olika stadier (figur 1). 1. Hydrolys: I det första stadiet bryter hydrolytiska bakterier ner det fasta organiska materialet till proteiner, fett, kolhydrater, cellulosa, lignin m.m. 2. Jäsning och syrabildning: Produkterna från hydrolysstadiet bryts ned av syrabildande bakterier till fettsyror, alkoholer, kväve, acetat och koldioxid. P.g.a. jäsningen bildas ammoniak från aminosyrorna under processen. 3. Anaerob oxidation och ättiksyrabildning: Från de lösliga organiska föreningarna bildas ättiksyra, acetat, koldioxid och vatten. En fortsatt nedbrytningsprocess av fettsyror, alkoholer, m.m. bidrar även till en ökning av dessa, den anaeroba oxidationen. Metanbakterierna delas upp i två grupper, där den ena gruppen bryter ned acetat och ättiksyra till metan och koldioxid, och den andra gruppen bryter ned koldioxid till metan. 4. Metangasbildning: I den sista fasen utvinns biogasen av vilken % är metan, % koldioxid och resten kväve, ammoniak m.m. Andelen utvunnen metangas varierar beroende på vilken metod man använder, avfallets innehåll, avfallets storlek/grovlek, temperatur, ph, näringsinnehåll samt vilka eventuella hämmande/giftiga ämnen som kan finnas i avfallet. 10

17 Figur 1: De fyra olika stadierna som den anaeroba nedbrytningen delas in i: hydrolys, jäsning, anaerob oxidation och metangasbildning ph och surhet Källa: Christensen (2001) När organiskt material bryts ned så kan man följa processen genom att studera surheten, d.v.s. ph-värdet, på det avfall som bearbetas av bakterierna. I ett tidigt skede av nedbrytningsprocessen bryter bakterierna ned det organiska materialet och producerar fettsyror. Till följd av detta sänks ph-värdet under det neutrala. Efter några veckor kommer ph-värdet återigen att stiga då metanproducerande bakterier tar över mer och mer och bryter ned fettsyrorna. Även ammoniaksyrlighet (NH + 4 ) bidrar till att öka ph-värdet. Detta sker när proteiner i avfallet bryts ned, men om ph-värdet tillåts stiga över det neutrala blir ammoniaken i avfallet giftig för de metanproducerande bakterierna. Även 11

18 vätekarbonatjoner (HCO 3 ) motverkar höjningen av ph värdet i lösningen. Det optimala phvärdet för metanproducerande bakterier ligger mellan Temperatur Den anaeroba nedbrytningsprocessens hastighet beror på temperaturen. Metanbakterier som tillhör mesofil-gruppen har en optimal temperatur kring 40ºC, och det finns även metanproducerande bakterier som har optimal temperatur vid 60ºC, i en s.k. termofil fas. 4. Processer som används för att utvinna biogas Ett flertal olika anaeroba processer har utvecklats och testats för att utvinna biogas. När en anläggning skall byggas så måste man ta hänsyn till vilken sorts avfall som kommer att användas och hur mycket avfall som kan tas emot. Ekonomin styr anläggningens storlek, energiutvinningens mängd och hur miljöpåverkan blir. Följande processer som tas upp är redan godkända anläggningar som existerar runtom i Europa, och de är en- eller tvåstegs processer. I en tvåstegsprocess utnyttjas avfallet två gånger innan det är förbrukat och tas ut ur produktionen. Även processvattnet utnyttjas flera gånger innan det till slut analyseras innan det släpps ut till naturen. Vid behov renas processvattnet innan det släpps ut. 4.1 Våtprocess Våtprocessens fördel är att metanutvinningen oftast är hög. Nackdelen är att stora mängder vatten går åt för att blötlägga den biomassa som skall rötas, och p.g.a. detta blir rötningstankarnas volym ofta stor. Detta medför ökade kostnader då det går åt mer energi för att värma upp avfallet i rötningstanken. Det går även åt energi för att torka det avfall som rötats och vattnet som använts i processen bör analyseras innan det släpps ut till naturen. 4.2 Torrprocess I torrprocesser är vattenbehovet lågt, rötningstankarnas volym liten och uppvärmningskostnaderna låga. Processen är instabil, då risken för förhöjda ammoniakvärden måste hållas nere. 12

19 4.3 Biocel Biocel är en mesofil process som bearbetar fast organiskt avfall i rötningen. Det sker ingen omrörning i rötningstanken och rötningsprocessen tar ca 40 dagar. Biocelprocessen är utvecklad i Holland och den första anläggningen, i Leylstad, togs i bruk Kompogas Denna process är utvecklad i Schweiz. Avfallet förs in i rötningstanken, som är horisontell, med hjälp av en hydraulisk pump och värms upp till 60 o C. Andelen fast avfall ska vara ca 23 % för att uppnå maximal biogasutvinning. Ur en rötningsprocess utvinns ca m 3 biogas och metanhalten är ca 60 %. 4.5 Pinnacle HSAD Pinnacle HSAD processen (High Solids Anaerobic Digestion) är en sluten termofil process som fortgår kontinuerligt. Rötningstanken är konstruerad för att ta emot flytande och fast avfall. Processen är utvecklad i National Renewable Energy Laboratory (USA) tog Pilot Demonstration HSAD processen i bruk vid sin anläggning i Stanton, Kalifornien. 4.6 HGG HGG-processen utvecklades i Tyskland 1987, och den första fullstora anläggningen uppfördes 1994 i Hamburg. Biogasanläggningen har två reaktorer och behandlar 600 ton organiskt avfall årligen. 4.7 Dranco Dranco (Dry Anaerobic Composting) har utvecklats av det belgiska företaget Organic Waste Systems. Processen är termofil och det går att använda väldigt olika avfallssorter i systemet. Innehållet i reaktorn blandas inte, och processen sker på ca dagar. 13

20 4.8 Valorga Denna process är utvecklad i Frankrike. Processtiden är dygn. Metanhalten i biogasen är ca %. I det första stadiet förs osorterat avfall in i förbehandlingstanken, där oorganiskt material sorteras bort. Därefter blandas avfallet med processvatten och pumpas in i rötningstanken. Efter utvinning av biogas pressas vattnet ut ur det förbrukade avfallet och återförs till processvattnet, då det ännu innehåller näring och bakterier (figur 2) Figur 2: Figuren beskriver flödesschemat i Valorgaprocessen. Källa: Christensen (2001) 14

21 4.9 BTA En- eller tvåstegsprocess som är utvecklad i Tyskland och har en hög metanhalt/utvunnen andel biogas. I det första steget tas oönskat material bort, t ex metaller (figur 3). Sedan blandas det rensade avfallet med processvatten, och plaster som följer med avfallet kan enkelt lyftas ur i detta skede. I nästa skede pumpas den trögflytande massan in i rötningstanken och det lättflytande pumpas in i en annan rötningstank. Ur tanken med det trögflytande avfallet utvinns biogas och det avfall som gått genom denna process pressas på vatten, som tillförs i den andra tanken. Det torra fasta materialet går till förbränning. I den andra tanken, med lättflytande avfall, sker samma process med den skillnaden att processvattnet återanvänds och förs tillbaka i blandningstanken. Figur 3: Flödesschemat i BTA-processen. Källa: Christensen (2001) 15

22 5. Biogasanläggningars funktion 5.1 Avfallsmottagning Avfallsmottagningen är ett moment inom en biogasanläggning som måste planeras noga innan konstruktionen. Dessa är några av de saker som måste utredas innan anläggningen byggs: Kapacitet för avfallsmottagningen Hur stor mängd avfall som kommer in är viktigt att veta. Risken är att avfallsmottagningen görs för liten, vilket medför att en mängd avfall inte kan komma att användas i anläggningen. Tidsperioder för avfallsmottagningen Det är viktigt att kunna planera hur lång tid det tar innan avfallet ska användas. Detta för att göra hanteringen så effektiv som möjligt. Typ av transport Hur ska transporten till anläggningen ske? Det kan vara t.ex. med tankbil. Typen av tranport avgör hur själva mottagningsplatsen skall utformas. Behov av provtagning Det är nödvändigt att kontrollera det avfall som kommer till anläggningen så att så mycket som möjligt kan användas. Drift och underhåll Rengöring av transportmedel och utrustning är en nödvändighet. Hur ska det ske, hur ofta och av vem? Avfall som kan vara aktuella för en biogasanläggning kan vara följande: Flytande industriavfall Fast industriavfall Källsorterat hushållsavfall 16

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Ditt matavfall i ett kretslopp

Ditt matavfall i ett kretslopp Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 2 Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en råvara med möjligheter. Vi väljer att satsa på möjligheter. Med början under hösten 2011

Läs mer

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en resurs. Partille kommun väljer att se matavfallet som

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Ditt matavfall blir biogas

Ditt matavfall blir biogas Ditt matavfall blir biogas Läs om hur du kan påverka miljön och dina kostnader Snart startar insamlingen av matavfall i Hylte kommun Vi gör bränsle av ditt matavfall Snart startar vi insamlingen av matavfall

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

MILJÖLÖSNINGAR SOM VINNER I LÄNGDEN

MILJÖLÖSNINGAR SOM VINNER I LÄNGDEN MILJÖLÖSNINGAR SOM VINNER I LÄNGDEN MILJÖPROBLEMET KAN GÖRAS TILL EN HÅLLBAR INKOMSTKÄLLA BIOGAS SYSTEMS utvecklar miljöriktiga och ekonomiskt vinnande lösningar för energi och biogas. Vi tar ett helhetsgrepp

Läs mer

BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE

BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE BIOGAS ÄR EN MILJÖVÄNLIG NATURPRODUKT SOM UTVINNS DIREKT UR KRETSLOPPET MINDRE UTSLÄPP OCH LÄGRE BULLERNIVÅ Biogas är idag det miljömässigt bästa fordonsbränslet.

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 1 Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller en råvara med möjligheter. Lerums kommun väljer att satsa

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Pellets i kraftvärmeverk

Pellets i kraftvärmeverk Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:

Läs mer

Vad händer i komposten

Vad händer i komposten Ungefär hälften av avfallet i en vanlig soppåse är komposterbart. Med en kompost kan man alltså halvera mängden avfall som annars måste skickas med sopbilen. Belastningen på våra soptippar och sopförbränningsanläggningar

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Biogasstrategi för Östersund kommun

Biogasstrategi för Östersund kommun Biogasstrategi för Östersund kommun 2 1.1 Biogasstrategi I majoritetens budgetdirektiv som antogs av fullmäktige den 27 mars 2012 anges att kommunen ska arbeta fram en biogasstrategi för att långsiktigt

Läs mer

abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1

abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 Matavfall en värdefull resurs För en tid sedan fick du information i din brevlåda om det nya sättet att

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten 7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten Bakterier Bakterier kallas även för mikroorganismer. Bakterier är väldigt små men man kan se dem i mikroskop. På en mm ryms det ca 1000 bakterier.

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas -lokal produktion Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas produktion - en naturlig process Biogas produceras i varje syrefria miljöer Där organiska material bryts ner med

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Biogas. Ren naturkraft.

Biogas. Ren naturkraft. Biogas. Ren naturkraft. 02 Biogas - ren naturkraft Biogasstationer. AGA Gas AB distribuerar, bygger och sköter biogas och biogasstationer. Tankställen sätts upp i samarbete med Statoil, OKQ8, Shell, Preem,

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL SYSTEMANALYS AV SAMMANDRAG UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI. Stockholm 2000-03-09

ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL SYSTEMANALYS AV SAMMANDRAG UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI. Stockholm 2000-03-09 SYSTEMANALYS AV ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI SAMMANDRAG Stockholm 2-3-9 Jan-Olov Sundqvist, IVL Svenska Miljöinstitutet (projektledare) Andras Baky, Jordbrukstekniska

Läs mer

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Produktion med sikte på framtiden

Produktion med sikte på framtiden Produktion med sikte på framtiden Årligen producerar Öresundskraft 1 000 GWh fjärrvärme (i samarbete med våra spillvärmeleverantörer), 300 GWh el och 15 GWh fjärrkyla till kunder i och utanför Öresundsregionen.

Läs mer

Följande ämnen kommer att behandlas i detta avsnitt om Biomassa: Principer för att få energi från biomassa

Följande ämnen kommer att behandlas i detta avsnitt om Biomassa: Principer för att få energi från biomassa BIOMASSA INNEHÅLL Inledning Inlärningsmål 1 Vad är biomassa? 2 Kategorier av biomassa 3 Skillnad mellan biomassa och fossila bränslen 4 Biobränslen 5 Två exempel på biodrivmedel 6 Bearbetning av biomassa

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

VARUINFORMATIONSBLAD

VARUINFORMATIONSBLAD VARUINFORMATION UINTAITE 1 (5) VARUINFORMATIONSBLAD 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: Importör UINTAITE Contractor Trading AB Lövstigen 69 903 43 UMEÅ - SVERIGE Tel: 090-100 590 Fax: 090-100

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Biogas i skogsindustrin Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Förutsättningar Papper & Massaindustrin genererar mycket processavloppsvatten. Innehåller stora mängder löst COD. Renas idag biologiskt

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 starka tillväxtregioner gör skillnad! regional samverkan för grön tillväxt och ökad användning av biogas som fordonsbränsle Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 ökad nationell sysselsättning minskade

Läs mer

AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER

AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER 1 (7) AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER Antagen av kommunfullmäktige 1997-12-16, 93. ÖVERGRIPANDE VISION FÖR VÄNERSBORGS KOMMUN Alla beslut skall baseras på en helhetssyn som leder till en hållbar

Läs mer

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Jordklotet är vårt hem. Jordklotet omgivs av atmosfären som innehåller olika ämnen som

Läs mer

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank. BIOMAL-projektet som startades i januari 2004 och som delvis finansierats inom LIFE Environmental Program har nu framgångsrikt avslutats. En ny beredningsfabrik för Biomal, med kapaciteten 85 000 ton/år,

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Dags att välja. abonnemang för ditt hushållsavfall. För dig i Varbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1

Dags att välja. abonnemang för ditt hushållsavfall. För dig i Varbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 Dags att välja abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Varbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 Matavfall en värdefull resurs För en tid sedan fick du information i din brevlåda om det

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län Julia Borgudd i samarbete med Jonas Forsberg Innehåll Bakgrund... 2 Syfte & metod... 2 Resultat... 3 Diskussion... 7 Referenser... 8 Bakgrund Den till

Läs mer

Miljövård med luftens egna beståndsdelar

Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Gaser och gasteknologi från Air Liquide bidrar till att skydda och förbättra allas vår miljö. Äldre, miljöbelastande metoder

Läs mer

Stigebrandt Oxygenator

Stigebrandt Oxygenator R Stigebrandt Oxygenator för syresättning och omblandning av bassänger Stigebrandt oxygenator installerad för biologisk vattenrening vid oljeindustri. Stora bilden visar pumpsystem med två parallella linjer,

Läs mer

Naturvård eller naturmord av Staffan Delin

Naturvård eller naturmord av Staffan Delin 1. Ur Forskning och Framsteg, 1973, nr. 2, sid. 3. Naturvård eller naturmord av Staffan Delin Naturvård och miljöförstörelse har debatterats flitigt under senare år. Resultatet har blivit att man bestämt

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Rent vatten idag och i framtiden

Rent vatten idag och i framtiden Biogas i Sundsvall Rent vatten idag och i framtiden Micael Löfqvist Vd Övergripande gå igenom: MittSverige Vatten AB Ska VA-huvudmännen syssla med Biogas / Fordonsgas? Mål och resursplan 2011 (MRP) Sundsvalls

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger)

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger) RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN Seth Mueller (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger) 1 BOLIDEN TEKNIK I FOKUS Teknik är nyckeln till Bolidens framgång som företag (1924-2014) Samarbeta med utrustningsleverantörer

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Biogas i Sundsvall Bräcke

Biogas i Sundsvall Bräcke Biogaskombinat MittSverige Vatten AB. Biogas i Sundsvall Bräcke Ragunda Ånge Timrå MittSverige Vatten AB Folke Nyström Utvecklingschef för avlopp Sundsvall Nordanstig Vattentjänster i Sundsvall, Timrå

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer