C-UPPSATS. Biogas. - för en hållbar utveckling. Magnus Livbom Janne Niemelä. Luleå tekniska universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "C-UPPSATS. Biogas. - för en hållbar utveckling. Magnus Livbom Janne Niemelä. Luleå tekniska universitet"

Transkript

1 C-UPPSATS 2006:222 Biogas - för en hållbar utveckling Magnus Livbom Janne Niemelä Luleå tekniska universitet C-uppsats Geografi Institutionen för Tillämpad kemi och geovetenskap Avdelningen för Tillämpad geologi 2006:222 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--06/222--SE

2 Abstrakt Denna uppsats belyser processen där biogas bildas och hur denna process utnyttjas av människan. Människan kan använda biogas till att driva fordon, alstra el och värme och biprodukterna från processen kan användas som gödningsmedel till lantbruk. Vi gör en jämförelse mellan biogas som naturresurs och andra energikällor för att visa hur biogas kan vara en alternativ energikälla för framtiden. Uppsatsen behandlar även ett miljöperspektiv där vi analyserar hur biogasen påverkar den miljö vi lever i. Det vi vill ta reda på är om biogas är en naturresurs, nu och i framtiden, som kan nyttjas för att minska belastningen av miljön.

3 Sammanfattning En naturresurs är en naturtillgång eller naturföreteelse i form av materia eller energi som efterfrågas av människan och kan utnyttjas med ekonomisk vinning. De finns tre olika typer av naturresurser; lager-, fond och flödanderesurs. Av lagerresursen finns en bestämd mängd, då den tar alltför lång tid att nybilda, exempelvis olja och malm. Fondresursen kan utnyttjas under lång tid om den sköts om på rätt sätt eftersom den återbildas, som t.ex skogen. De mest miljövänliga resurserna är de flödande resurserna. De drivs ursprungligen av solen och kommer att finnas så länge solen skiner, t.ex. solenergi, vattenkraft och biogas. Skillnaden mellan naturgas och biogas är att naturgasen är en fossil gas och har lång nybildningstid. Produktion av biogas är däremot en kontinuerlig process. Naturgasen fungerar som en kolsänka i det geologiska tidsperspektivet. Allt organiskt material producerar biogas när det bryts ner. Det material som används till biogasanläggningar är i första hand gödsel, växtavfall och organsikt hushålls- och industriavfall. Bakterierna i en biogasprocess kan konsumera nästan alla organiska och oorganiska ämnen och genom nedbrytning bilda metangas. De främsta metanbildande bakterierna är hydrolysiska, ättiksyrabildande- och archaeabakterier. Metangasen kan bildas genom två olika processer; aerobiskt, med syre, eller anaerobiskt, utan syre. En aerob nedbrytningsprocess är samma process som sker i en vanlig hushållskompost där syre, värme och fukt bidrar till bakteriernas förmåga att bryta ner materialet. Den anaeroba processen sker i en syrefri miljö, t.ex. i sjöbottnars sediment och i idisslares magar. Omgivningens ph-värde och temperatur har en stor påverkan på produktionen av metangas. Det finns en mängd olika processer att bilda biogas, där våt- och torrprocesser är de vanligaste. I en våtprocess används vatten för att blötlägga det avfall som ska bearbetas i en rötningstank. Fördelen är att biogasproduktionen är hög, medan nackdelen är att det går åt mycket vatten till processen och mycket energi för att värma rötningstanken. I torrprocessen är vattenbehovet lågt och därmed blir uppvärmningskostnaderna mindre. Rötningstankens storlek är betydligt mindre, men processen är instabil då risken är stor för förhöjda ammoniakvärden.

4 En biogasanläggnings produktion kan delas in i fyra delar. Vid avfallsmottagningen tas avfallet emot i fast eller flytande form från t.ex. hushåll, industrier och från reningsverk. I en förbehandling delas avfallet upp i mindre delar och värms upp till en viss temperatur för att undvika för stora temperaturskillnader i rötningstanken. Det sker även en sortering där material som metall och icke-biologiska ämnen tas bort för att undvika skador på anläggningen. I rötningstanken sker metanproduktionen. Avfallet i rötningstanken delas i tre skikt. I botten bildas sediment och denna del bidrar inte till produktionen. I det mellersta skiktet sker produktionen av biogas som i toppskiktet samlas och leds ut till förädling. I en efterbehandling förbereds avfallet för återanvändning inom olika områden, t.ex. gödsel till lantbruk. Under hela processen sker kontinuerliga kontroller för att säkerställa säkerhet och att gasproduktionen är så effektiv som möjligt. När biogasen kommer ut ur rötningstanken består den till % av metangas. För att kunna använda gasen i t.ex. fordon måste metanhalten upp till ca 95 %. Gasen kan bl.a. renas genom att tvingas genom en vattenkammare. Då sjunker mängden koldioxid i gasen och metanhalten ökar därmed. Enligt en ny teknik, COOAB, kan koldioxiden tas tillvara och användas till läskedrycksindustrin. Biogas har många användningsområden. Den kan t.ex. förbrännas i en motor och driva fordon. Enligt Jordbrukstekniska institutet skulle Sveriges nuvarande biogasproduktion kunna driva ca personbilar. Biogasen kan även förbrännas och alstra elektricitet och värme. Biogasutvinning gör miljön en tjänst. Skulle metangasen släppas ut direkt till miljön skulle den göra mer skada än koldioxid eftersom metangasen är ca en 11 gånger kraftigare växthusgas. Genom att förbränna metangasen och frigöra koldioxid bidrar vi till en minskad miljöpåverkan i det långa loppet. Enligt en studie av Nutek som gjordes 1996 visades att en gaspanna driven av biogas släpper ut hälften så mycket kväveoxider som en vedpanna. Biogasen kan även ersätta en del av den elproduktion vi har idag för att t.ex. minska mängden fossila bränslen som eldas upp, kärnkraft och vattenkraft. Enligt undersökningar av Jordbrukstekniska institutet skulle Sveriges biogasproduktion 2008 kunna uppgå till 17 TWh/år. Biogasen skulle inte kunna ersätta alla kärnreaktorer i Sverige, men den kan ersätta stängningen av ett antal reaktorer. Även om vattenkraft ses som en miljövänlig energikälla så påverkas mark och vattenflöden. Dessa behöver inte påverkas av en biogasanläggning.

5 Innehållsförteckning ABSRAKT SAMMANFATTNING 1. INLEDNING BAKGRUND SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR METOD OCH MATERIAL DISPOSITION AVGRÄNSNINGAR BIOGAS SOM NATURRESURS NATURGAS ELLER BIOGAS? Naturgasens miljöeffekter BIOGASENS BILDNING RÅVAROR TILL BIOGASANLÄGGNING Gödsel Växtavfall Fast hushållsavfall Industriavfall BIOGASPROCESSENS MIKROBIOLOGI AEROB NEDBRYTNING ANAEROB NEDBRYTNING ph och surhet Temperatur PROCESSER SOM ANVÄNDS FÖR ATT UTVINNA BIOGAS VÅTPROCESS TORRPROCESS BIOCEL KOMPOGAS PINNACLE HSAD HGG DRANCO VALORGA BTA BIOGASANLÄGGNINGARS FUNKTION AVFALLSMOTTAGNING FÖRBEHANDLING Förlagring Sortering, neddelning och uppvärmning RÖTNINGSTANKEN OMRÖRNING UPPVÄRMNING STYRNING, REGLERING OCH ÖVERVAKNING EFTERBEHANDLING PROCESSKONTROLL... 22

6 5.9 RENING AV DEN UTVUNNA BIOGASEN ANVÄNDNINGSOMRÅDEN FÖR BIOGAS BIOGAS TILL FORDON BIOGAS TILL EL BIOGAS TILL VÄRME BIOGASENS MILJÖPÅVERKAN VÄXTHUSEFFEKTEN LUKTPROBLEM VÄXTSKADOR BRANDRISKEN VID AVFALLSDEPONIER UTSLÄPP BIOGAS SOM ERSÄTTNINGSENERGI KÄRNKRAFTEN I SVERIGE FOSSILA BRÄNSLEN BIOBRÄNSLEN VATTENKRAFT AVSLUTANDE DISKUSSION REFERENSLISTA LITTERATUR ELEKTRONISKA DOKUMENT LÄSTIPS BILAGAOR

7 1. Inledning 1.1 Bakgrund Människan har sedan den industriella revolutionens början sökt nya vägar för att tillgodose sitt behov av energi främst för industrier men även för transporter och högre komfort i hemmen. Den största delen energi som har använts är i form av fossila bränslen såsom olja, kol, naturgas och radioaktiva ämnen. Efter andra världskrigets slut har forskare börjat söka nya metoder för att utvinna energi och efter den stora energikrisen, 1974, har nya mer miljövänliga former av energi börjat dyka upp på marknaden t.ex. vindkraft, solenergi, bergoch jordvärme. Den explosionsartade ökningen av befolkningen på jorden, efter den industriella revolutionen, har även lett till ökade mängder avfall från bl.a. industrier och organiskt avfall från hushållen. Människan har gjort ett stort systemfel genom att leva i ett samhälle med köp-slit-och-släng mentalitet, vilket leder till minskande naturresurser och ett växande sopberg. Detta avfall har lagts på deponier eller dumpats i hav och glömts bort. Sedermera har forskningen kommit fram till att dessa avfallsdeponier i högsta grad har påverkat vår omgivning och den miljö vi lever i och att de även bidrar till den ökande eutrofieringen av våra marker, sjöar och vattendrag. De har även en global påverkan på växthuseffekten. Under en FN konferens i Rio de Janeiro 1992 enades världens länder om att den utveckling som hade pågått i världen skulle förbättras till en mer hållbar utveckling och att denna inte skulle äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. På detta möte förhandlades det fram ett världsomfattande handlingsprogram, Agenda 21, vilket innebär att varje land bl.a. ska förbättra sin sophantering och minska utsläppen som bidrar till eutrofiering och växthuseffekt. Biogas är en naturgas som naturligt bildas i syrefria miljöer, t.ex. sjöbottnar, genom anaerob nedbrytning, och i kontakt med luft genom aerob nedbrytning i t.ex. en kompost. Denna gas är en kraftigare växthusgas än koldioxid, vilket innebär att den påverkar vår atmosfär och således miljö på ett mer omfattande sätt och ökar temperaturen på jorden på lång sikt. Läggs biologiskt avfall i en deponi kommer bakterier att bryta ner detta och bilda biogas. Sker en antropogen utvinning av denna gas kan el, värme och drivmedel utvinnas i biogasanläggningar och på så sätt gynna vår miljö. 1

8 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att belysa möjligheterna att utnyttja biogas som en naturresurs samt att utreda hur biogasutvinning går till. Vi utreder hur bakterierna hanterar avfallet, hur en biogasanläggning fungerar samt några olika typer av processer. Till sist gör vi även en miljöanalys och jämför biogasen med några andra viktiga energikällor. 1.3 Frågeställningar Hur går processen till där biogas bildas? Vilka förutsättningar krävs för att biogasproduktion skall kunna ske? Hur fungerar en biogasanläggning? Hur påverkas miljön av biogas? 1.4 Metod och material Material har funnits på Internet och i publicerad litteratur. Materialet har lästs igenom och sedan används som grund för denna rapport. Vi hittade mycket material som vi genom ett källkritiskt perspektiv valde att bortse ifrån, eftersom detta material bara verkade visa de goda sidorna av gasproduktionen och gasanvändningen. 1.5 Disposition Till en början visar vi, i kapitel 2, vad naturresurser är och varför biogas och naturgas hör till dessa. I kapitel 3 redogör vi för biogasens bildning och vad som krävs för att starta processen i den fria naturen. I kapitel 4 förklarar vi hur människan kan utnyttja biogas som naturresurs. Den antropogena utvinningen av biogas sker i biogasanläggningar, som vi kommer att visa hur de fungerar tillsammans med några olika modeller för hantering av det organiska avfallet i kapitel 5. Användningsområdena för den utvunna biogasen presenteras i kapitel 6, där vi redovisar hur biogas omvandlas till drivmedel, el och värme. I kapitel 7 redogör vi för biogasens miljöpåverkan i olika former, t.ex. växthuseffekt, luktproblem och utsläpp. Kapitel 8 visar hur biogas skulle kunna ersätta olika energikällor som används i Sverige idag. 2

9 1.6 Avgränsningar Vi har valt att inte gå in på någon djupare beskrivning av de kemiska processerna, utan håller uppsatsen på en grundläggande nivå. Detta p.g.a. att det inte är en kemisk rapport vi arbetat fram och det är inte de kemiska reaktionerna vi vill framhäva, utan biogasen som naturresurs och dess miljöpåverkan. 3

10 2. Biogas som naturresurs Enligt nationalencyklopedin definieras naturresurser och naturtillgångar som naturföreteelser i form av materia och energi som efterfrågas och utnyttjas av människan. För att något ska vara en naturresurs måste det alltså finnas ett intresse att utnyttja resursen hos människan. För att en utvinning ska ske måste det även finnas ett ekonomiskt intresse, annars skulle inte människan utnyttja resursen utan finna lösningen till behovet på annan plats. Alltså kan ett mineral, ett trädslag eller en växt m.m. komma att ses som en naturresurs i framtiden, och när det blir den mest ekonomiska lösningen kommer människan att utnyttja just denna resurs. Naturresurser delas in i tre olika typer av resurser: 1. Lagerresurser Av dessa resurser finns ett bestämt lager. Desto snabbare vi tar ut resursen desto snabbare töms lagret. Naturligtvis kan lagret fyllas på igen men eftersom det tar så pass lång tid att nyproducera resursen räknas nybildningen som försumbar. Exempel på lagerresurser är malm, fossila bränslen (olja, torv, naturgas) och uran. 2. Fondresurser Med fondresurser menas en resurs som med förnuftigt uttag består. Nybildningen är begränsad. Det är alltså möjligt att utnyttja resursen med ekonomisk vinning under lång tid om man ser till att resursen får en chans att nyproducera sig. Några exempel är skog, grödor (mat), fisk och grundvatten. 3. Flödande resurser Solen driver flera processer på vår planet, bl.a. vattnets kretslopp och vindsystemet. Dessa system ser till att vatten kommer upp på land och skapar floder, åar, sjöar och älvar. Solen värmer även upp jorden och genom värme ökar hastigheten på nedbrytning, vilket bidrar till produktion av koldioxid och metangas. Dessa ses som naturresurser och är, så länge solen lyser och vi inte stör systemen, förnyelsebara och flödande. Några exempel är solstrålning, vattenkraft, vindkraft och metangas. 4

11 2.1 Naturgas eller biogas? Enligt Agfors ( 2001) ökar användandet av naturgas i världen och svarar idag för ca 22 % av världens energianvändning. Vad är då skillnaden mellan naturgas och biogas? Namnet naturgas ger intrycket av att vara en miljövänlig gas, men är det en miljövänlig gas? Naturgas är en fossil gas som bildats när växter och djur bryts ned i sediment på t ex havsbotten, och den har lagrats med råoljor eller liknande reservoarer i jordens inre. Naturgasen ansågs tidigare vara en biprodukt till oljeutvinningen men har på senare tid blivit en attraktiv resurs för olika energiändamål. Gasen som används i Sverige kommer främst från de norska Tyrafälten i Nordsjön. Förbrukningen av naturgas i Sverige motsvarade 1997 ca 9 TWh av den totala energitillförseln, enligt Svebio (1999). De tillgångar av gas som nu är säkra, globalt sett, räcker i ca år, enligt Agfors (2001), varav Ryssland och Mellanöstern har de största reserverna Naturgasens miljöeffekter Vid en jämförelse mellan naturgas och kol/olja är givetvis naturgas att föredra. Den innehåller inga tungmetaller och vid förbränning släpper den inte ut lika höga mängder med svaveldioxid och sot som kol och olja gör. Vid förbränning av naturgas frigörs koldioxid och denna koldioxid blir en belastning för jordens kretslopp av kol, då den egentligen ska vara i jordens inre. Detta kan leda till ökning av växthuseffekten och eutrofiering. Enligt Bioenergi (1/99) skulle ökningen av naturgas leda till höjda utsläppsvärden av koldioxid i atmosfären med 1,3 14,3 miljoner ton/år fram till år Detta skulle alltså inte vara till någon fördel ur ett miljöperspektiv för Sverige, då vi inte är lika beroende av kol och olja som länderna på den europeiska kontinenten. Dessutom skulle naturgasen konkurrera med den miljövänligare biogasen, och minska dess andel av grön energi. 5

12 3. Biogasens bildning 3.1 Råvaror till biogasanläggning I princip kan allt organiskt avfall användas för att utvinna biogas genom en anaerob process, men vissa typer av avfall nyttjas mer än andra p.g.a. ekonomiska och tekniska orsaker. Det är viktigt att före processen undersöka varifrån avfallet kommer och hur rent det är då detat påverkar den slutgiltiga gasens renhet. Om avfallet innehåller stora mängder vatten så krävs det att själva rötningstanken är stor, vilket även höjer kravet på uppvärmning. Om avfallet däremot är för trögflytande påverkar det omblandningen i reaktorn och kan orsaka stopp i rörsystemen, sedimentering och det kan även leda till skumning. Den anaeroba nedbrytningen av det organiska materialet påverkas av hur sammansättningen av det mottagna avfallet är med tanke på protein, kolhydrat- och fettinnehåll. Enligt undersökningar ger ett högt innehåll av fett i avfallet den största andelen utvunnen biogas. Cellulosa kräver flera veckor för att brytas ned, hemicellulosa och protein några dagar medan små molekyler av socker, alkoholer och fettsyror bryts ned på några få timmar. (Jordbrukstekniska institutet) Som i alla biotekniska processer så finns det även i den anaeroba processen begränsningar. Det är t.ex. oförmågan att bryta ned lignin som finns i träd, men även andra gröna växter Gödsel Gödsel har en långsam nedbrytningsprocess och de flesta typer av gödsel, som nöt- och hönsgödsel, innehåller höga mängder kväve som omvandlas till ammoniak i den anaeroba processen. Ammoniaken påverkar den anaeroba processen på ett negativt sätt, och man försöker att hämma ammoniakhalten i biomassan genom att kontrollera tillförseln av nytt avfall till processen Växtavfall Ren cellulosa bryts lätt ned i den anaeroba processen. Men så som den uppträder naturligt, i träd m.m., så är den svår att bryta ned pga. trädens innehåll av lignin. Trädbiomassa som kommer från processindustrin, papper och papp, bryts ned med varierande resultat. 6

13 Rötningen av växtavfall skiljer sig avsevärt från t.ex. gödselprocessen, detta pga. den låga halten av vatten i växter. Avfallet från växter är också enklare och ofta billigare att hantera än gödsel. Rotfrukter och andra grönsaker som innehåller höga halter av organiskt lätt nedbrytbara syror kan man också nyttja i processen Fast hushållsavfall Fast osorterat avfall varierar i sammansättning och kan uppdelas i tre grupper: 1. Lättnedbrytbart: köksavfall, matrester, gräs m.m. 2. Brännbart: trä, plast och annat ej oorganiskt nedbrytbart avfall. 3. Inert avfall: stenar, sand, glas m.m. Osorterat avfall från hushåll är svårare att hantera eftersom det innehåller sådant avfall som inte kan brytas ned, vilket medför att processen blir dyrare och långsammare Industriavfall Organiskt avfall från industrier som innehåller höga halter av fett, socker och stärkelse är att föredra vid en anaerob process för biogasutvinning. Avfall från slakterier, fiskindustri och rester från industrier som tillverkar olja från växtriket kan användas inom biogasutvinning. Detta avfall innehåller höga halter av fett vilket innebär att andelen biogas som utvinns blir stor. Det går även utmärkt att blanda ihop en eller flera av de ovannämnda organiska avfallsprodukterna. I tabell 1 visas exempel på hur fort olika avfallssorter bryts ned. 7

14 Tabell 1: Relativa nedbrytningshastigheter för organiskt avfall. Organiskt avfall Snabbt nedbrytbart Långsamt nedbrytbart Matavfall * 3 Tidningspapper * 3 Papp * 3 Plast 1 * 3 Textil * 3 Gummi * 3 Läder * 3 Trädgårdsavfall * 2 * 3 Träd * 3 ¹ Plaster anses ofta vara icke nedbrytbara. ² Löv och gräs. 60% av trädgårdsavfall anses vara snabbt nedbrytbart. ³ De delar av trädgårdsavfallet som innehåller grenar och kvistar. 3.2 Biogasprocessens mikrobiologi Källa: Bakterier, jästsvampar, alger och andra mikroorganismer har alla en sak gemensamt. De kan föröka sig som enskilda celler. Bakterier är en viktig komponent i en biogasprocess, eftersom dessa bakterier kan konsumera nästan alla organiska ämnen, och även många oorganiska föreningar. De finns dessutom i alla miljöer på jorden. De bakterier som finns i biogasprocessen är heterotrofa bakterier, d.v.s. de använder organiskt kol för sin tillväxt. Det är främst tre grupper av bakterier som finns i denna process enligt Hidén (2003). 1. Hydrolysiska bakterier 2. Ättiksyrabildande bakterier 3. Archaea bakterier som bildar metan Metanogena bakterier (archeabakterier) tillhör de äldsta bakterierna på jorden och är väldigt annorlunda jämfört med andra bakterier. Dessa bakterier har en mycket viktig roll i naturen och deras miljöpåverkan är stor. Bakterierna har funnit sin egen nisch i naturen, då endast dessa bakterier kan producera metan (CH 4 ). Det finns 30 olika arter av metanogena bakterier 8

15 enligt Staley (1989). Det finns fem olika substrat som dessa bakterier kan omvandla till metan: acetat (CH 3 -COO ), formiat (HCOO ), metanol (CH 3 OH), koldioxid (CO 2 ) och metylamin (CH 3 NH 2 ) (Gerardi, 1994). 3.3 Aerob nedbrytning Vid aerobisk nedbrytning (kompostering) bryter bakterierna ned det organiska avfallet i en miljö som har syre, värme och fukt till vatten, koldioxid, ammoniak och sulfater, samtidigt som värme frigörs. Biomassan i sig innehåller mycket höga mängder mikroorganismer och tillförsel av dessa till processen är därför inte nödvändig. Den aerobiska nedbrytningsprocessen delas upp i fem stadier: Latenta fasen: här anpassas mikroorganismerna i nedbrytningen och temperaturen stiger. Mesofil fas: (20 40 o C) bakteriernas nedbrytningsprocess börjar och värmen stiger snabbt till ca 40 grader. Termofil fas: (40 60 o C) bakterier och svampar bryter snabbt ned det organiska avfallet. Avkylningsfas: temperaturen sjunker snabbt och de termofila bakterierna ersätts av mesofila bakterier. Mogningsfas: temperaturen stabiliseras och organismer som fästingar, maskar m.m. dyker upp i avfallet. Mikroorganismerna behöver kol och protein för att kunna bygga upp nya celler och för att kunna producera nukleinsyra m.m. behöver organismerna kväve. Övriga näringsämnen som behövs är bl.a. fosfor, svavel, kalium, magnesium, kalcium, natrium och järn. Fosfor används bl.a. i syntesen av nukleinsyror, och svavel är en viktig del av aminosyror och vitaminer. Kalium behövs i enzymprocessen, magnesium till ribosomer, cellmembran och för att stabilisera nukleinsyror, medan kalcium behövs för att stabilisera cellväggar. Järn är en viktig beståndsdel i bl.a. järn- och svavelproteiner. För att cellernas enzymer ska fungera korrekt behöver cellerna krom, kobolt, koppar, mangan, molybden, nickel, selen, volfram, vanadium och zink. 9

16 Syrebehovet i den aeroba processen varierar beroende på avfallets konsistens och hur fort de olika komponenterna i avfallet kan brytas ned. Förbrukningen av syre påverkas även av andelen fukt i det avfall som bearbetas. Om syretillförseln är för hög kyls biomassan ner och den biokemiska processens hastighet reduceras. Vatten möjliggör upptag av vattenlösliga näringsämnen i cellerna, men om andelen vatten i avfallet är för hög pressas avfallet ihop och syre kan inte upptas i processen. 3.4 Anaerob nedbrytning Vid en anaerob nedbrytning utan syre omvandlar bakterier fast organiskt material till metan, kväve, koldioxid och vatten m.m. I naturen sker denna process i t.ex. sjöbottnars sediment, myrar och i idisslares magar. Den anaeroba nedbrytningen delas upp i fyra olika stadier (figur 1). 1. Hydrolys: I det första stadiet bryter hydrolytiska bakterier ner det fasta organiska materialet till proteiner, fett, kolhydrater, cellulosa, lignin m.m. 2. Jäsning och syrabildning: Produkterna från hydrolysstadiet bryts ned av syrabildande bakterier till fettsyror, alkoholer, kväve, acetat och koldioxid. P.g.a. jäsningen bildas ammoniak från aminosyrorna under processen. 3. Anaerob oxidation och ättiksyrabildning: Från de lösliga organiska föreningarna bildas ättiksyra, acetat, koldioxid och vatten. En fortsatt nedbrytningsprocess av fettsyror, alkoholer, m.m. bidrar även till en ökning av dessa, den anaeroba oxidationen. Metanbakterierna delas upp i två grupper, där den ena gruppen bryter ned acetat och ättiksyra till metan och koldioxid, och den andra gruppen bryter ned koldioxid till metan. 4. Metangasbildning: I den sista fasen utvinns biogasen av vilken % är metan, % koldioxid och resten kväve, ammoniak m.m. Andelen utvunnen metangas varierar beroende på vilken metod man använder, avfallets innehåll, avfallets storlek/grovlek, temperatur, ph, näringsinnehåll samt vilka eventuella hämmande/giftiga ämnen som kan finnas i avfallet. 10

17 Figur 1: De fyra olika stadierna som den anaeroba nedbrytningen delas in i: hydrolys, jäsning, anaerob oxidation och metangasbildning ph och surhet Källa: Christensen (2001) När organiskt material bryts ned så kan man följa processen genom att studera surheten, d.v.s. ph-värdet, på det avfall som bearbetas av bakterierna. I ett tidigt skede av nedbrytningsprocessen bryter bakterierna ned det organiska materialet och producerar fettsyror. Till följd av detta sänks ph-värdet under det neutrala. Efter några veckor kommer ph-värdet återigen att stiga då metanproducerande bakterier tar över mer och mer och bryter ned fettsyrorna. Även ammoniaksyrlighet (NH + 4 ) bidrar till att öka ph-värdet. Detta sker när proteiner i avfallet bryts ned, men om ph-värdet tillåts stiga över det neutrala blir ammoniaken i avfallet giftig för de metanproducerande bakterierna. Även 11

18 vätekarbonatjoner (HCO 3 ) motverkar höjningen av ph värdet i lösningen. Det optimala phvärdet för metanproducerande bakterier ligger mellan Temperatur Den anaeroba nedbrytningsprocessens hastighet beror på temperaturen. Metanbakterier som tillhör mesofil-gruppen har en optimal temperatur kring 40ºC, och det finns även metanproducerande bakterier som har optimal temperatur vid 60ºC, i en s.k. termofil fas. 4. Processer som används för att utvinna biogas Ett flertal olika anaeroba processer har utvecklats och testats för att utvinna biogas. När en anläggning skall byggas så måste man ta hänsyn till vilken sorts avfall som kommer att användas och hur mycket avfall som kan tas emot. Ekonomin styr anläggningens storlek, energiutvinningens mängd och hur miljöpåverkan blir. Följande processer som tas upp är redan godkända anläggningar som existerar runtom i Europa, och de är en- eller tvåstegs processer. I en tvåstegsprocess utnyttjas avfallet två gånger innan det är förbrukat och tas ut ur produktionen. Även processvattnet utnyttjas flera gånger innan det till slut analyseras innan det släpps ut till naturen. Vid behov renas processvattnet innan det släpps ut. 4.1 Våtprocess Våtprocessens fördel är att metanutvinningen oftast är hög. Nackdelen är att stora mängder vatten går åt för att blötlägga den biomassa som skall rötas, och p.g.a. detta blir rötningstankarnas volym ofta stor. Detta medför ökade kostnader då det går åt mer energi för att värma upp avfallet i rötningstanken. Det går även åt energi för att torka det avfall som rötats och vattnet som använts i processen bör analyseras innan det släpps ut till naturen. 4.2 Torrprocess I torrprocesser är vattenbehovet lågt, rötningstankarnas volym liten och uppvärmningskostnaderna låga. Processen är instabil, då risken för förhöjda ammoniakvärden måste hållas nere. 12

19 4.3 Biocel Biocel är en mesofil process som bearbetar fast organiskt avfall i rötningen. Det sker ingen omrörning i rötningstanken och rötningsprocessen tar ca 40 dagar. Biocelprocessen är utvecklad i Holland och den första anläggningen, i Leylstad, togs i bruk Kompogas Denna process är utvecklad i Schweiz. Avfallet förs in i rötningstanken, som är horisontell, med hjälp av en hydraulisk pump och värms upp till 60 o C. Andelen fast avfall ska vara ca 23 % för att uppnå maximal biogasutvinning. Ur en rötningsprocess utvinns ca m 3 biogas och metanhalten är ca 60 %. 4.5 Pinnacle HSAD Pinnacle HSAD processen (High Solids Anaerobic Digestion) är en sluten termofil process som fortgår kontinuerligt. Rötningstanken är konstruerad för att ta emot flytande och fast avfall. Processen är utvecklad i National Renewable Energy Laboratory (USA) tog Pilot Demonstration HSAD processen i bruk vid sin anläggning i Stanton, Kalifornien. 4.6 HGG HGG-processen utvecklades i Tyskland 1987, och den första fullstora anläggningen uppfördes 1994 i Hamburg. Biogasanläggningen har två reaktorer och behandlar 600 ton organiskt avfall årligen. 4.7 Dranco Dranco (Dry Anaerobic Composting) har utvecklats av det belgiska företaget Organic Waste Systems. Processen är termofil och det går att använda väldigt olika avfallssorter i systemet. Innehållet i reaktorn blandas inte, och processen sker på ca dagar. 13

20 4.8 Valorga Denna process är utvecklad i Frankrike. Processtiden är dygn. Metanhalten i biogasen är ca %. I det första stadiet förs osorterat avfall in i förbehandlingstanken, där oorganiskt material sorteras bort. Därefter blandas avfallet med processvatten och pumpas in i rötningstanken. Efter utvinning av biogas pressas vattnet ut ur det förbrukade avfallet och återförs till processvattnet, då det ännu innehåller näring och bakterier (figur 2) Figur 2: Figuren beskriver flödesschemat i Valorgaprocessen. Källa: Christensen (2001) 14

21 4.9 BTA En- eller tvåstegsprocess som är utvecklad i Tyskland och har en hög metanhalt/utvunnen andel biogas. I det första steget tas oönskat material bort, t ex metaller (figur 3). Sedan blandas det rensade avfallet med processvatten, och plaster som följer med avfallet kan enkelt lyftas ur i detta skede. I nästa skede pumpas den trögflytande massan in i rötningstanken och det lättflytande pumpas in i en annan rötningstank. Ur tanken med det trögflytande avfallet utvinns biogas och det avfall som gått genom denna process pressas på vatten, som tillförs i den andra tanken. Det torra fasta materialet går till förbränning. I den andra tanken, med lättflytande avfall, sker samma process med den skillnaden att processvattnet återanvänds och förs tillbaka i blandningstanken. Figur 3: Flödesschemat i BTA-processen. Källa: Christensen (2001) 15

22 5. Biogasanläggningars funktion 5.1 Avfallsmottagning Avfallsmottagningen är ett moment inom en biogasanläggning som måste planeras noga innan konstruktionen. Dessa är några av de saker som måste utredas innan anläggningen byggs: Kapacitet för avfallsmottagningen Hur stor mängd avfall som kommer in är viktigt att veta. Risken är att avfallsmottagningen görs för liten, vilket medför att en mängd avfall inte kan komma att användas i anläggningen. Tidsperioder för avfallsmottagningen Det är viktigt att kunna planera hur lång tid det tar innan avfallet ska användas. Detta för att göra hanteringen så effektiv som möjligt. Typ av transport Hur ska transporten till anläggningen ske? Det kan vara t.ex. med tankbil. Typen av tranport avgör hur själva mottagningsplatsen skall utformas. Behov av provtagning Det är nödvändigt att kontrollera det avfall som kommer till anläggningen så att så mycket som möjligt kan användas. Drift och underhåll Rengöring av transportmedel och utrustning är en nödvändighet. Hur ska det ske, hur ofta och av vem? Avfall som kan vara aktuella för en biogasanläggning kan vara följande: Flytande industriavfall Fast industriavfall Källsorterat hushållsavfall 16

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU? -- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror,

Läs mer

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.

Läs mer

GAS SOM ENERGIKÄLLA. Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna.

GAS SOM ENERGIKÄLLA. Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna. GAS SOM ENERGIKÄLLA Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna. 1700-talet industriutvecklingen- fick gasen stå tillbaka

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad

Läs mer

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR BIOGAS MELLANNORRLAND ETT SAMARBETSPROJEKT I MELLANNORRLAND MELLAN SUNDSVALLS OCH ÖSTERSUNDS KOMMUNER Sveriges Miljömål MATAVFALLET MINSKAR TILL 2015 MED MINST 20 PROCENT JÄMFÖRT

Läs mer

Rötning Viktiga parametrar

Rötning Viktiga parametrar Rötkammaren kan den optimeras? Bilder lånade från Lars-Erik Olsson AnoxKaldnes Rötning Viktiga parametrar Uppehållstid Organisk belastning ph Metanhalt Avfallsmix Temperatur Flyktiga syror Omrörning Processlösning

Läs mer

Ditt matavfall i ett kretslopp

Ditt matavfall i ett kretslopp Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi? Ett bioraffinaderi är som alla andra fabriker, ett ställe där man tar in råvaror som i fabriken omvandlas

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Klimatpåverkan av rötning av gödsel Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 Biogas Framställs genom rötning slam från reningsverk avfall från livsmedelsindustri sorterat hushållsavfall Metangas producerad genom bakteriell nedbrytning av organiskt

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING

RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING RÅGASENS INNEHÅLL Metan Vatten Svavelväte (Ammoniak) Partiklar Siloxaner

Läs mer

Var produceras biogas?

Var produceras biogas? Var produceras biogas? Vegetation När vegetation bryts ner i naturen Boskap gödsel på lantbruk Avloppsrening slammet påett reningsverk behandlas ofta i rötkammare. Deponier av organiskt material Behandling

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Vegetation som föroreningsfilter

Vegetation som föroreningsfilter Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Vegetation som föroreningsfilter Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg VEGETATIONENS BETYDELSE I STADSMILJÖN -Rekreation

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Biobränslen. s. 118-125

Biobränslen. s. 118-125 Biobränslen s. 118-125 9 bilder att skriva Frågesport på slutet Förnyelsebarenergi Flödande energi tar inte slut hur mycket vi än använder det Förnyelsebarenergi kommer från växtriket, det måste planteras

Läs mer

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi Fo rbra nning ett formativt prov i kemi Innan provet kan eleverna ges en checklista för att värdera om de har förberett sig på det som kommer att tas upp och diskuteras i provet. De får ta ställning till

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Vem tänder på flisstackar?

Vem tänder på flisstackar? Vem tänder på flisstackar? Björn Zethræus Professor, Bioenergy Technology Vem tänder på flisstackar? Silhuetten, av Idea go nedladdad från freedigitalphotos.net 2 Det är inte så romantiskt men visst har

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Kryogen uppgradering av rågas till LBG Det dolda guldet Uppsala Slott Tomas Johansson

Kryogen uppgradering av rågas till LBG Det dolda guldet Uppsala Slott Tomas Johansson Kryogen uppgradering av rågas till LBG Det dolda guldet Uppsala Slott 090421 Tomas Johansson Dåtidens soptipp - Dagens deponi Globalt 10 000-tals deponier Rymmer många års samlande av organiskt material

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder

Läs mer

Biogas nygammal teknik

Biogas nygammal teknik Biogas nygammal teknik Lösning för framtidens energiförsörjning? Göteborg 2010-02-11 Anders Dahl Biogasens historia Naturlig uppkomst Kulturmiljöns påverkan med odling och djurhållning Avfall Reningsverk

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en resurs. Partille kommun väljer att se matavfallet som

Läs mer

MILJÖLÖSNINGAR SOM VINNER I LÄNGDEN

MILJÖLÖSNINGAR SOM VINNER I LÄNGDEN MILJÖLÖSNINGAR SOM VINNER I LÄNGDEN MILJÖPROBLEMET KAN GÖRAS TILL EN HÅLLBAR INKOMSTKÄLLA BIOGAS SYSTEMS utvecklar miljöriktiga och ekonomiskt vinnande lösningar för energi och biogas. Vi tar ett helhetsgrepp

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

lördag den 4 december 2010 Vad är liv? Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan

Läs mer

VI BYGGER LÖSNINGAR KRING BIOGAS

VI BYGGER LÖSNINGAR KRING BIOGAS VI BYGGER LÖSNINGAR KRING BIOGAS Biogas uppkommer när organiskt material bryts ned i en anaerob process utan tillgång till syre. Processen ger en förnyelsebar energikälla som går att använda som fordonsbränsle

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Uppnådda resultat Bakgrund Biogasanläggningar vill optimera driften på anläggningen genom att öka inblandning

Läs mer

Biogaskunskaper på stan

Biogaskunskaper på stan Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion

Läs mer

Pellets i kraftvärmeverk

Pellets i kraftvärmeverk Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Biogasanläggningen i Göteborg

Biogasanläggningen i Göteborg Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 1 Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller en råvara med möjligheter. Lerums kommun väljer att satsa

Läs mer

Hållbar utveckling. Ana s Khan 9C. Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla

Hållbar utveckling. Ana s Khan 9C. Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla Hållbar utveckling Ana s Khan 9C Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla 21/5-2010 Innehållsförtec kning Inledning...sid. 3 Bakgrund...sid. 3 Hypotes...sid. 3 Syfte...sid.4 Metod...sid.

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

åtta förslag för att sluta kretsloppet

åtta förslag för att sluta kretsloppet åtta förslag för att sluta kretsloppet Biogasrapport i sammanfattning mars 2012 Centerpartiet 2012-03-30 Vi har bara en planet. Men i dag förbrukas naturkapital som om det fanns flera jordklot i reserv.

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Innehåll. Ingenjörsmässig Analys. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Innehåll. Ingenjörsmässig Analys. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Innehåll Ingenjörsmässig Analys Föreläsning 1 Föreläsningarnas upplägg: Miljöhistoria Naturresurser Biologisk mångfald Miljöförstöring Klimat Livscykelanalys (LCA) Elektronikavfall Lagstiftning Elektronik

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer