C-UPPSATS. Biogas. - för en hållbar utveckling. Magnus Livbom Janne Niemelä. Luleå tekniska universitet
|
|
- Rebecka Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 C-UPPSATS 2006:222 Biogas - för en hållbar utveckling Magnus Livbom Janne Niemelä Luleå tekniska universitet C-uppsats Geografi Institutionen för Tillämpad kemi och geovetenskap Avdelningen för Tillämpad geologi 2006:222 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--06/222--SE
2 Abstrakt Denna uppsats belyser processen där biogas bildas och hur denna process utnyttjas av människan. Människan kan använda biogas till att driva fordon, alstra el och värme och biprodukterna från processen kan användas som gödningsmedel till lantbruk. Vi gör en jämförelse mellan biogas som naturresurs och andra energikällor för att visa hur biogas kan vara en alternativ energikälla för framtiden. Uppsatsen behandlar även ett miljöperspektiv där vi analyserar hur biogasen påverkar den miljö vi lever i. Det vi vill ta reda på är om biogas är en naturresurs, nu och i framtiden, som kan nyttjas för att minska belastningen av miljön.
3 Sammanfattning En naturresurs är en naturtillgång eller naturföreteelse i form av materia eller energi som efterfrågas av människan och kan utnyttjas med ekonomisk vinning. De finns tre olika typer av naturresurser; lager-, fond och flödanderesurs. Av lagerresursen finns en bestämd mängd, då den tar alltför lång tid att nybilda, exempelvis olja och malm. Fondresursen kan utnyttjas under lång tid om den sköts om på rätt sätt eftersom den återbildas, som t.ex skogen. De mest miljövänliga resurserna är de flödande resurserna. De drivs ursprungligen av solen och kommer att finnas så länge solen skiner, t.ex. solenergi, vattenkraft och biogas. Skillnaden mellan naturgas och biogas är att naturgasen är en fossil gas och har lång nybildningstid. Produktion av biogas är däremot en kontinuerlig process. Naturgasen fungerar som en kolsänka i det geologiska tidsperspektivet. Allt organiskt material producerar biogas när det bryts ner. Det material som används till biogasanläggningar är i första hand gödsel, växtavfall och organsikt hushålls- och industriavfall. Bakterierna i en biogasprocess kan konsumera nästan alla organiska och oorganiska ämnen och genom nedbrytning bilda metangas. De främsta metanbildande bakterierna är hydrolysiska, ättiksyrabildande- och archaeabakterier. Metangasen kan bildas genom två olika processer; aerobiskt, med syre, eller anaerobiskt, utan syre. En aerob nedbrytningsprocess är samma process som sker i en vanlig hushållskompost där syre, värme och fukt bidrar till bakteriernas förmåga att bryta ner materialet. Den anaeroba processen sker i en syrefri miljö, t.ex. i sjöbottnars sediment och i idisslares magar. Omgivningens ph-värde och temperatur har en stor påverkan på produktionen av metangas. Det finns en mängd olika processer att bilda biogas, där våt- och torrprocesser är de vanligaste. I en våtprocess används vatten för att blötlägga det avfall som ska bearbetas i en rötningstank. Fördelen är att biogasproduktionen är hög, medan nackdelen är att det går åt mycket vatten till processen och mycket energi för att värma rötningstanken. I torrprocessen är vattenbehovet lågt och därmed blir uppvärmningskostnaderna mindre. Rötningstankens storlek är betydligt mindre, men processen är instabil då risken är stor för förhöjda ammoniakvärden.
4 En biogasanläggnings produktion kan delas in i fyra delar. Vid avfallsmottagningen tas avfallet emot i fast eller flytande form från t.ex. hushåll, industrier och från reningsverk. I en förbehandling delas avfallet upp i mindre delar och värms upp till en viss temperatur för att undvika för stora temperaturskillnader i rötningstanken. Det sker även en sortering där material som metall och icke-biologiska ämnen tas bort för att undvika skador på anläggningen. I rötningstanken sker metanproduktionen. Avfallet i rötningstanken delas i tre skikt. I botten bildas sediment och denna del bidrar inte till produktionen. I det mellersta skiktet sker produktionen av biogas som i toppskiktet samlas och leds ut till förädling. I en efterbehandling förbereds avfallet för återanvändning inom olika områden, t.ex. gödsel till lantbruk. Under hela processen sker kontinuerliga kontroller för att säkerställa säkerhet och att gasproduktionen är så effektiv som möjligt. När biogasen kommer ut ur rötningstanken består den till % av metangas. För att kunna använda gasen i t.ex. fordon måste metanhalten upp till ca 95 %. Gasen kan bl.a. renas genom att tvingas genom en vattenkammare. Då sjunker mängden koldioxid i gasen och metanhalten ökar därmed. Enligt en ny teknik, COOAB, kan koldioxiden tas tillvara och användas till läskedrycksindustrin. Biogas har många användningsområden. Den kan t.ex. förbrännas i en motor och driva fordon. Enligt Jordbrukstekniska institutet skulle Sveriges nuvarande biogasproduktion kunna driva ca personbilar. Biogasen kan även förbrännas och alstra elektricitet och värme. Biogasutvinning gör miljön en tjänst. Skulle metangasen släppas ut direkt till miljön skulle den göra mer skada än koldioxid eftersom metangasen är ca en 11 gånger kraftigare växthusgas. Genom att förbränna metangasen och frigöra koldioxid bidrar vi till en minskad miljöpåverkan i det långa loppet. Enligt en studie av Nutek som gjordes 1996 visades att en gaspanna driven av biogas släpper ut hälften så mycket kväveoxider som en vedpanna. Biogasen kan även ersätta en del av den elproduktion vi har idag för att t.ex. minska mängden fossila bränslen som eldas upp, kärnkraft och vattenkraft. Enligt undersökningar av Jordbrukstekniska institutet skulle Sveriges biogasproduktion 2008 kunna uppgå till 17 TWh/år. Biogasen skulle inte kunna ersätta alla kärnreaktorer i Sverige, men den kan ersätta stängningen av ett antal reaktorer. Även om vattenkraft ses som en miljövänlig energikälla så påverkas mark och vattenflöden. Dessa behöver inte påverkas av en biogasanläggning.
5 Innehållsförteckning ABSRAKT SAMMANFATTNING 1. INLEDNING BAKGRUND SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR METOD OCH MATERIAL DISPOSITION AVGRÄNSNINGAR BIOGAS SOM NATURRESURS NATURGAS ELLER BIOGAS? Naturgasens miljöeffekter BIOGASENS BILDNING RÅVAROR TILL BIOGASANLÄGGNING Gödsel Växtavfall Fast hushållsavfall Industriavfall BIOGASPROCESSENS MIKROBIOLOGI AEROB NEDBRYTNING ANAEROB NEDBRYTNING ph och surhet Temperatur PROCESSER SOM ANVÄNDS FÖR ATT UTVINNA BIOGAS VÅTPROCESS TORRPROCESS BIOCEL KOMPOGAS PINNACLE HSAD HGG DRANCO VALORGA BTA BIOGASANLÄGGNINGARS FUNKTION AVFALLSMOTTAGNING FÖRBEHANDLING Förlagring Sortering, neddelning och uppvärmning RÖTNINGSTANKEN OMRÖRNING UPPVÄRMNING STYRNING, REGLERING OCH ÖVERVAKNING EFTERBEHANDLING PROCESSKONTROLL... 22
6 5.9 RENING AV DEN UTVUNNA BIOGASEN ANVÄNDNINGSOMRÅDEN FÖR BIOGAS BIOGAS TILL FORDON BIOGAS TILL EL BIOGAS TILL VÄRME BIOGASENS MILJÖPÅVERKAN VÄXTHUSEFFEKTEN LUKTPROBLEM VÄXTSKADOR BRANDRISKEN VID AVFALLSDEPONIER UTSLÄPP BIOGAS SOM ERSÄTTNINGSENERGI KÄRNKRAFTEN I SVERIGE FOSSILA BRÄNSLEN BIOBRÄNSLEN VATTENKRAFT AVSLUTANDE DISKUSSION REFERENSLISTA LITTERATUR ELEKTRONISKA DOKUMENT LÄSTIPS BILAGAOR
7 1. Inledning 1.1 Bakgrund Människan har sedan den industriella revolutionens början sökt nya vägar för att tillgodose sitt behov av energi främst för industrier men även för transporter och högre komfort i hemmen. Den största delen energi som har använts är i form av fossila bränslen såsom olja, kol, naturgas och radioaktiva ämnen. Efter andra världskrigets slut har forskare börjat söka nya metoder för att utvinna energi och efter den stora energikrisen, 1974, har nya mer miljövänliga former av energi börjat dyka upp på marknaden t.ex. vindkraft, solenergi, bergoch jordvärme. Den explosionsartade ökningen av befolkningen på jorden, efter den industriella revolutionen, har även lett till ökade mängder avfall från bl.a. industrier och organiskt avfall från hushållen. Människan har gjort ett stort systemfel genom att leva i ett samhälle med köp-slit-och-släng mentalitet, vilket leder till minskande naturresurser och ett växande sopberg. Detta avfall har lagts på deponier eller dumpats i hav och glömts bort. Sedermera har forskningen kommit fram till att dessa avfallsdeponier i högsta grad har påverkat vår omgivning och den miljö vi lever i och att de även bidrar till den ökande eutrofieringen av våra marker, sjöar och vattendrag. De har även en global påverkan på växthuseffekten. Under en FN konferens i Rio de Janeiro 1992 enades världens länder om att den utveckling som hade pågått i världen skulle förbättras till en mer hållbar utveckling och att denna inte skulle äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. På detta möte förhandlades det fram ett världsomfattande handlingsprogram, Agenda 21, vilket innebär att varje land bl.a. ska förbättra sin sophantering och minska utsläppen som bidrar till eutrofiering och växthuseffekt. Biogas är en naturgas som naturligt bildas i syrefria miljöer, t.ex. sjöbottnar, genom anaerob nedbrytning, och i kontakt med luft genom aerob nedbrytning i t.ex. en kompost. Denna gas är en kraftigare växthusgas än koldioxid, vilket innebär att den påverkar vår atmosfär och således miljö på ett mer omfattande sätt och ökar temperaturen på jorden på lång sikt. Läggs biologiskt avfall i en deponi kommer bakterier att bryta ner detta och bilda biogas. Sker en antropogen utvinning av denna gas kan el, värme och drivmedel utvinnas i biogasanläggningar och på så sätt gynna vår miljö. 1
8 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att belysa möjligheterna att utnyttja biogas som en naturresurs samt att utreda hur biogasutvinning går till. Vi utreder hur bakterierna hanterar avfallet, hur en biogasanläggning fungerar samt några olika typer av processer. Till sist gör vi även en miljöanalys och jämför biogasen med några andra viktiga energikällor. 1.3 Frågeställningar Hur går processen till där biogas bildas? Vilka förutsättningar krävs för att biogasproduktion skall kunna ske? Hur fungerar en biogasanläggning? Hur påverkas miljön av biogas? 1.4 Metod och material Material har funnits på Internet och i publicerad litteratur. Materialet har lästs igenom och sedan används som grund för denna rapport. Vi hittade mycket material som vi genom ett källkritiskt perspektiv valde att bortse ifrån, eftersom detta material bara verkade visa de goda sidorna av gasproduktionen och gasanvändningen. 1.5 Disposition Till en början visar vi, i kapitel 2, vad naturresurser är och varför biogas och naturgas hör till dessa. I kapitel 3 redogör vi för biogasens bildning och vad som krävs för att starta processen i den fria naturen. I kapitel 4 förklarar vi hur människan kan utnyttja biogas som naturresurs. Den antropogena utvinningen av biogas sker i biogasanläggningar, som vi kommer att visa hur de fungerar tillsammans med några olika modeller för hantering av det organiska avfallet i kapitel 5. Användningsområdena för den utvunna biogasen presenteras i kapitel 6, där vi redovisar hur biogas omvandlas till drivmedel, el och värme. I kapitel 7 redogör vi för biogasens miljöpåverkan i olika former, t.ex. växthuseffekt, luktproblem och utsläpp. Kapitel 8 visar hur biogas skulle kunna ersätta olika energikällor som används i Sverige idag. 2
9 1.6 Avgränsningar Vi har valt att inte gå in på någon djupare beskrivning av de kemiska processerna, utan håller uppsatsen på en grundläggande nivå. Detta p.g.a. att det inte är en kemisk rapport vi arbetat fram och det är inte de kemiska reaktionerna vi vill framhäva, utan biogasen som naturresurs och dess miljöpåverkan. 3
10 2. Biogas som naturresurs Enligt nationalencyklopedin definieras naturresurser och naturtillgångar som naturföreteelser i form av materia och energi som efterfrågas och utnyttjas av människan. För att något ska vara en naturresurs måste det alltså finnas ett intresse att utnyttja resursen hos människan. För att en utvinning ska ske måste det även finnas ett ekonomiskt intresse, annars skulle inte människan utnyttja resursen utan finna lösningen till behovet på annan plats. Alltså kan ett mineral, ett trädslag eller en växt m.m. komma att ses som en naturresurs i framtiden, och när det blir den mest ekonomiska lösningen kommer människan att utnyttja just denna resurs. Naturresurser delas in i tre olika typer av resurser: 1. Lagerresurser Av dessa resurser finns ett bestämt lager. Desto snabbare vi tar ut resursen desto snabbare töms lagret. Naturligtvis kan lagret fyllas på igen men eftersom det tar så pass lång tid att nyproducera resursen räknas nybildningen som försumbar. Exempel på lagerresurser är malm, fossila bränslen (olja, torv, naturgas) och uran. 2. Fondresurser Med fondresurser menas en resurs som med förnuftigt uttag består. Nybildningen är begränsad. Det är alltså möjligt att utnyttja resursen med ekonomisk vinning under lång tid om man ser till att resursen får en chans att nyproducera sig. Några exempel är skog, grödor (mat), fisk och grundvatten. 3. Flödande resurser Solen driver flera processer på vår planet, bl.a. vattnets kretslopp och vindsystemet. Dessa system ser till att vatten kommer upp på land och skapar floder, åar, sjöar och älvar. Solen värmer även upp jorden och genom värme ökar hastigheten på nedbrytning, vilket bidrar till produktion av koldioxid och metangas. Dessa ses som naturresurser och är, så länge solen lyser och vi inte stör systemen, förnyelsebara och flödande. Några exempel är solstrålning, vattenkraft, vindkraft och metangas. 4
11 2.1 Naturgas eller biogas? Enligt Agfors ( 2001) ökar användandet av naturgas i världen och svarar idag för ca 22 % av världens energianvändning. Vad är då skillnaden mellan naturgas och biogas? Namnet naturgas ger intrycket av att vara en miljövänlig gas, men är det en miljövänlig gas? Naturgas är en fossil gas som bildats när växter och djur bryts ned i sediment på t ex havsbotten, och den har lagrats med råoljor eller liknande reservoarer i jordens inre. Naturgasen ansågs tidigare vara en biprodukt till oljeutvinningen men har på senare tid blivit en attraktiv resurs för olika energiändamål. Gasen som används i Sverige kommer främst från de norska Tyrafälten i Nordsjön. Förbrukningen av naturgas i Sverige motsvarade 1997 ca 9 TWh av den totala energitillförseln, enligt Svebio (1999). De tillgångar av gas som nu är säkra, globalt sett, räcker i ca år, enligt Agfors (2001), varav Ryssland och Mellanöstern har de största reserverna Naturgasens miljöeffekter Vid en jämförelse mellan naturgas och kol/olja är givetvis naturgas att föredra. Den innehåller inga tungmetaller och vid förbränning släpper den inte ut lika höga mängder med svaveldioxid och sot som kol och olja gör. Vid förbränning av naturgas frigörs koldioxid och denna koldioxid blir en belastning för jordens kretslopp av kol, då den egentligen ska vara i jordens inre. Detta kan leda till ökning av växthuseffekten och eutrofiering. Enligt Bioenergi (1/99) skulle ökningen av naturgas leda till höjda utsläppsvärden av koldioxid i atmosfären med 1,3 14,3 miljoner ton/år fram till år Detta skulle alltså inte vara till någon fördel ur ett miljöperspektiv för Sverige, då vi inte är lika beroende av kol och olja som länderna på den europeiska kontinenten. Dessutom skulle naturgasen konkurrera med den miljövänligare biogasen, och minska dess andel av grön energi. 5
12 3. Biogasens bildning 3.1 Råvaror till biogasanläggning I princip kan allt organiskt avfall användas för att utvinna biogas genom en anaerob process, men vissa typer av avfall nyttjas mer än andra p.g.a. ekonomiska och tekniska orsaker. Det är viktigt att före processen undersöka varifrån avfallet kommer och hur rent det är då detat påverkar den slutgiltiga gasens renhet. Om avfallet innehåller stora mängder vatten så krävs det att själva rötningstanken är stor, vilket även höjer kravet på uppvärmning. Om avfallet däremot är för trögflytande påverkar det omblandningen i reaktorn och kan orsaka stopp i rörsystemen, sedimentering och det kan även leda till skumning. Den anaeroba nedbrytningen av det organiska materialet påverkas av hur sammansättningen av det mottagna avfallet är med tanke på protein, kolhydrat- och fettinnehåll. Enligt undersökningar ger ett högt innehåll av fett i avfallet den största andelen utvunnen biogas. Cellulosa kräver flera veckor för att brytas ned, hemicellulosa och protein några dagar medan små molekyler av socker, alkoholer och fettsyror bryts ned på några få timmar. (Jordbrukstekniska institutet) Som i alla biotekniska processer så finns det även i den anaeroba processen begränsningar. Det är t.ex. oförmågan att bryta ned lignin som finns i träd, men även andra gröna växter Gödsel Gödsel har en långsam nedbrytningsprocess och de flesta typer av gödsel, som nöt- och hönsgödsel, innehåller höga mängder kväve som omvandlas till ammoniak i den anaeroba processen. Ammoniaken påverkar den anaeroba processen på ett negativt sätt, och man försöker att hämma ammoniakhalten i biomassan genom att kontrollera tillförseln av nytt avfall till processen Växtavfall Ren cellulosa bryts lätt ned i den anaeroba processen. Men så som den uppträder naturligt, i träd m.m., så är den svår att bryta ned pga. trädens innehåll av lignin. Trädbiomassa som kommer från processindustrin, papper och papp, bryts ned med varierande resultat. 6
13 Rötningen av växtavfall skiljer sig avsevärt från t.ex. gödselprocessen, detta pga. den låga halten av vatten i växter. Avfallet från växter är också enklare och ofta billigare att hantera än gödsel. Rotfrukter och andra grönsaker som innehåller höga halter av organiskt lätt nedbrytbara syror kan man också nyttja i processen Fast hushållsavfall Fast osorterat avfall varierar i sammansättning och kan uppdelas i tre grupper: 1. Lättnedbrytbart: köksavfall, matrester, gräs m.m. 2. Brännbart: trä, plast och annat ej oorganiskt nedbrytbart avfall. 3. Inert avfall: stenar, sand, glas m.m. Osorterat avfall från hushåll är svårare att hantera eftersom det innehåller sådant avfall som inte kan brytas ned, vilket medför att processen blir dyrare och långsammare Industriavfall Organiskt avfall från industrier som innehåller höga halter av fett, socker och stärkelse är att föredra vid en anaerob process för biogasutvinning. Avfall från slakterier, fiskindustri och rester från industrier som tillverkar olja från växtriket kan användas inom biogasutvinning. Detta avfall innehåller höga halter av fett vilket innebär att andelen biogas som utvinns blir stor. Det går även utmärkt att blanda ihop en eller flera av de ovannämnda organiska avfallsprodukterna. I tabell 1 visas exempel på hur fort olika avfallssorter bryts ned. 7
14 Tabell 1: Relativa nedbrytningshastigheter för organiskt avfall. Organiskt avfall Snabbt nedbrytbart Långsamt nedbrytbart Matavfall * 3 Tidningspapper * 3 Papp * 3 Plast 1 * 3 Textil * 3 Gummi * 3 Läder * 3 Trädgårdsavfall * 2 * 3 Träd * 3 ¹ Plaster anses ofta vara icke nedbrytbara. ² Löv och gräs. 60% av trädgårdsavfall anses vara snabbt nedbrytbart. ³ De delar av trädgårdsavfallet som innehåller grenar och kvistar. 3.2 Biogasprocessens mikrobiologi Källa: Bakterier, jästsvampar, alger och andra mikroorganismer har alla en sak gemensamt. De kan föröka sig som enskilda celler. Bakterier är en viktig komponent i en biogasprocess, eftersom dessa bakterier kan konsumera nästan alla organiska ämnen, och även många oorganiska föreningar. De finns dessutom i alla miljöer på jorden. De bakterier som finns i biogasprocessen är heterotrofa bakterier, d.v.s. de använder organiskt kol för sin tillväxt. Det är främst tre grupper av bakterier som finns i denna process enligt Hidén (2003). 1. Hydrolysiska bakterier 2. Ättiksyrabildande bakterier 3. Archaea bakterier som bildar metan Metanogena bakterier (archeabakterier) tillhör de äldsta bakterierna på jorden och är väldigt annorlunda jämfört med andra bakterier. Dessa bakterier har en mycket viktig roll i naturen och deras miljöpåverkan är stor. Bakterierna har funnit sin egen nisch i naturen, då endast dessa bakterier kan producera metan (CH 4 ). Det finns 30 olika arter av metanogena bakterier 8
15 enligt Staley (1989). Det finns fem olika substrat som dessa bakterier kan omvandla till metan: acetat (CH 3 -COO ), formiat (HCOO ), metanol (CH 3 OH), koldioxid (CO 2 ) och metylamin (CH 3 NH 2 ) (Gerardi, 1994). 3.3 Aerob nedbrytning Vid aerobisk nedbrytning (kompostering) bryter bakterierna ned det organiska avfallet i en miljö som har syre, värme och fukt till vatten, koldioxid, ammoniak och sulfater, samtidigt som värme frigörs. Biomassan i sig innehåller mycket höga mängder mikroorganismer och tillförsel av dessa till processen är därför inte nödvändig. Den aerobiska nedbrytningsprocessen delas upp i fem stadier: Latenta fasen: här anpassas mikroorganismerna i nedbrytningen och temperaturen stiger. Mesofil fas: (20 40 o C) bakteriernas nedbrytningsprocess börjar och värmen stiger snabbt till ca 40 grader. Termofil fas: (40 60 o C) bakterier och svampar bryter snabbt ned det organiska avfallet. Avkylningsfas: temperaturen sjunker snabbt och de termofila bakterierna ersätts av mesofila bakterier. Mogningsfas: temperaturen stabiliseras och organismer som fästingar, maskar m.m. dyker upp i avfallet. Mikroorganismerna behöver kol och protein för att kunna bygga upp nya celler och för att kunna producera nukleinsyra m.m. behöver organismerna kväve. Övriga näringsämnen som behövs är bl.a. fosfor, svavel, kalium, magnesium, kalcium, natrium och järn. Fosfor används bl.a. i syntesen av nukleinsyror, och svavel är en viktig del av aminosyror och vitaminer. Kalium behövs i enzymprocessen, magnesium till ribosomer, cellmembran och för att stabilisera nukleinsyror, medan kalcium behövs för att stabilisera cellväggar. Järn är en viktig beståndsdel i bl.a. järn- och svavelproteiner. För att cellernas enzymer ska fungera korrekt behöver cellerna krom, kobolt, koppar, mangan, molybden, nickel, selen, volfram, vanadium och zink. 9
16 Syrebehovet i den aeroba processen varierar beroende på avfallets konsistens och hur fort de olika komponenterna i avfallet kan brytas ned. Förbrukningen av syre påverkas även av andelen fukt i det avfall som bearbetas. Om syretillförseln är för hög kyls biomassan ner och den biokemiska processens hastighet reduceras. Vatten möjliggör upptag av vattenlösliga näringsämnen i cellerna, men om andelen vatten i avfallet är för hög pressas avfallet ihop och syre kan inte upptas i processen. 3.4 Anaerob nedbrytning Vid en anaerob nedbrytning utan syre omvandlar bakterier fast organiskt material till metan, kväve, koldioxid och vatten m.m. I naturen sker denna process i t.ex. sjöbottnars sediment, myrar och i idisslares magar. Den anaeroba nedbrytningen delas upp i fyra olika stadier (figur 1). 1. Hydrolys: I det första stadiet bryter hydrolytiska bakterier ner det fasta organiska materialet till proteiner, fett, kolhydrater, cellulosa, lignin m.m. 2. Jäsning och syrabildning: Produkterna från hydrolysstadiet bryts ned av syrabildande bakterier till fettsyror, alkoholer, kväve, acetat och koldioxid. P.g.a. jäsningen bildas ammoniak från aminosyrorna under processen. 3. Anaerob oxidation och ättiksyrabildning: Från de lösliga organiska föreningarna bildas ättiksyra, acetat, koldioxid och vatten. En fortsatt nedbrytningsprocess av fettsyror, alkoholer, m.m. bidrar även till en ökning av dessa, den anaeroba oxidationen. Metanbakterierna delas upp i två grupper, där den ena gruppen bryter ned acetat och ättiksyra till metan och koldioxid, och den andra gruppen bryter ned koldioxid till metan. 4. Metangasbildning: I den sista fasen utvinns biogasen av vilken % är metan, % koldioxid och resten kväve, ammoniak m.m. Andelen utvunnen metangas varierar beroende på vilken metod man använder, avfallets innehåll, avfallets storlek/grovlek, temperatur, ph, näringsinnehåll samt vilka eventuella hämmande/giftiga ämnen som kan finnas i avfallet. 10
17 Figur 1: De fyra olika stadierna som den anaeroba nedbrytningen delas in i: hydrolys, jäsning, anaerob oxidation och metangasbildning ph och surhet Källa: Christensen (2001) När organiskt material bryts ned så kan man följa processen genom att studera surheten, d.v.s. ph-värdet, på det avfall som bearbetas av bakterierna. I ett tidigt skede av nedbrytningsprocessen bryter bakterierna ned det organiska materialet och producerar fettsyror. Till följd av detta sänks ph-värdet under det neutrala. Efter några veckor kommer ph-värdet återigen att stiga då metanproducerande bakterier tar över mer och mer och bryter ned fettsyrorna. Även ammoniaksyrlighet (NH + 4 ) bidrar till att öka ph-värdet. Detta sker när proteiner i avfallet bryts ned, men om ph-värdet tillåts stiga över det neutrala blir ammoniaken i avfallet giftig för de metanproducerande bakterierna. Även 11
18 vätekarbonatjoner (HCO 3 ) motverkar höjningen av ph värdet i lösningen. Det optimala phvärdet för metanproducerande bakterier ligger mellan Temperatur Den anaeroba nedbrytningsprocessens hastighet beror på temperaturen. Metanbakterier som tillhör mesofil-gruppen har en optimal temperatur kring 40ºC, och det finns även metanproducerande bakterier som har optimal temperatur vid 60ºC, i en s.k. termofil fas. 4. Processer som används för att utvinna biogas Ett flertal olika anaeroba processer har utvecklats och testats för att utvinna biogas. När en anläggning skall byggas så måste man ta hänsyn till vilken sorts avfall som kommer att användas och hur mycket avfall som kan tas emot. Ekonomin styr anläggningens storlek, energiutvinningens mängd och hur miljöpåverkan blir. Följande processer som tas upp är redan godkända anläggningar som existerar runtom i Europa, och de är en- eller tvåstegs processer. I en tvåstegsprocess utnyttjas avfallet två gånger innan det är förbrukat och tas ut ur produktionen. Även processvattnet utnyttjas flera gånger innan det till slut analyseras innan det släpps ut till naturen. Vid behov renas processvattnet innan det släpps ut. 4.1 Våtprocess Våtprocessens fördel är att metanutvinningen oftast är hög. Nackdelen är att stora mängder vatten går åt för att blötlägga den biomassa som skall rötas, och p.g.a. detta blir rötningstankarnas volym ofta stor. Detta medför ökade kostnader då det går åt mer energi för att värma upp avfallet i rötningstanken. Det går även åt energi för att torka det avfall som rötats och vattnet som använts i processen bör analyseras innan det släpps ut till naturen. 4.2 Torrprocess I torrprocesser är vattenbehovet lågt, rötningstankarnas volym liten och uppvärmningskostnaderna låga. Processen är instabil, då risken för förhöjda ammoniakvärden måste hållas nere. 12
19 4.3 Biocel Biocel är en mesofil process som bearbetar fast organiskt avfall i rötningen. Det sker ingen omrörning i rötningstanken och rötningsprocessen tar ca 40 dagar. Biocelprocessen är utvecklad i Holland och den första anläggningen, i Leylstad, togs i bruk Kompogas Denna process är utvecklad i Schweiz. Avfallet förs in i rötningstanken, som är horisontell, med hjälp av en hydraulisk pump och värms upp till 60 o C. Andelen fast avfall ska vara ca 23 % för att uppnå maximal biogasutvinning. Ur en rötningsprocess utvinns ca m 3 biogas och metanhalten är ca 60 %. 4.5 Pinnacle HSAD Pinnacle HSAD processen (High Solids Anaerobic Digestion) är en sluten termofil process som fortgår kontinuerligt. Rötningstanken är konstruerad för att ta emot flytande och fast avfall. Processen är utvecklad i National Renewable Energy Laboratory (USA) tog Pilot Demonstration HSAD processen i bruk vid sin anläggning i Stanton, Kalifornien. 4.6 HGG HGG-processen utvecklades i Tyskland 1987, och den första fullstora anläggningen uppfördes 1994 i Hamburg. Biogasanläggningen har två reaktorer och behandlar 600 ton organiskt avfall årligen. 4.7 Dranco Dranco (Dry Anaerobic Composting) har utvecklats av det belgiska företaget Organic Waste Systems. Processen är termofil och det går att använda väldigt olika avfallssorter i systemet. Innehållet i reaktorn blandas inte, och processen sker på ca dagar. 13
20 4.8 Valorga Denna process är utvecklad i Frankrike. Processtiden är dygn. Metanhalten i biogasen är ca %. I det första stadiet förs osorterat avfall in i förbehandlingstanken, där oorganiskt material sorteras bort. Därefter blandas avfallet med processvatten och pumpas in i rötningstanken. Efter utvinning av biogas pressas vattnet ut ur det förbrukade avfallet och återförs till processvattnet, då det ännu innehåller näring och bakterier (figur 2) Figur 2: Figuren beskriver flödesschemat i Valorgaprocessen. Källa: Christensen (2001) 14
21 4.9 BTA En- eller tvåstegsprocess som är utvecklad i Tyskland och har en hög metanhalt/utvunnen andel biogas. I det första steget tas oönskat material bort, t ex metaller (figur 3). Sedan blandas det rensade avfallet med processvatten, och plaster som följer med avfallet kan enkelt lyftas ur i detta skede. I nästa skede pumpas den trögflytande massan in i rötningstanken och det lättflytande pumpas in i en annan rötningstank. Ur tanken med det trögflytande avfallet utvinns biogas och det avfall som gått genom denna process pressas på vatten, som tillförs i den andra tanken. Det torra fasta materialet går till förbränning. I den andra tanken, med lättflytande avfall, sker samma process med den skillnaden att processvattnet återanvänds och förs tillbaka i blandningstanken. Figur 3: Flödesschemat i BTA-processen. Källa: Christensen (2001) 15
22 5. Biogasanläggningars funktion 5.1 Avfallsmottagning Avfallsmottagningen är ett moment inom en biogasanläggning som måste planeras noga innan konstruktionen. Dessa är några av de saker som måste utredas innan anläggningen byggs: Kapacitet för avfallsmottagningen Hur stor mängd avfall som kommer in är viktigt att veta. Risken är att avfallsmottagningen görs för liten, vilket medför att en mängd avfall inte kan komma att användas i anläggningen. Tidsperioder för avfallsmottagningen Det är viktigt att kunna planera hur lång tid det tar innan avfallet ska användas. Detta för att göra hanteringen så effektiv som möjligt. Typ av transport Hur ska transporten till anläggningen ske? Det kan vara t.ex. med tankbil. Typen av tranport avgör hur själva mottagningsplatsen skall utformas. Behov av provtagning Det är nödvändigt att kontrollera det avfall som kommer till anläggningen så att så mycket som möjligt kan användas. Drift och underhåll Rengöring av transportmedel och utrustning är en nödvändighet. Hur ska det ske, hur ofta och av vem? Avfall som kan vara aktuella för en biogasanläggning kan vara följande: Flytande industriavfall Fast industriavfall Källsorterat hushållsavfall 16
RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING
RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING RÖTNING En mikrobiell process Rätt mikrober Metanogena archeae G A S Rätt temperatur Mesofil 37 C Termofil 55 C
Läs merBiobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merBergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.
Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs merAtmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Läs mer2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?
-- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion
Läs merBiobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet
Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Läs merBiobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs mer05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen
Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror,
Läs merSubstratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter
Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N
Läs merÄr luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?
Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merNu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel
Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt
Läs merEn uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Läs merEn uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Läs merPRESENTATION FÖR BIOGAS NORR
PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR BIOGAS MELLANNORRLAND ETT SAMARBETSPROJEKT I MELLANNORRLAND MELLAN SUNDSVALLS OCH ÖSTERSUNDS KOMMUNER Sveriges Miljömål MATAVFALLET MINSKAR TILL 2015 MED MINST 20 PROCENT JÄMFÖRT
Läs merGAS SOM ENERGIKÄLLA. Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna.
GAS SOM ENERGIKÄLLA Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna. 1700-talet industriutvecklingen- fick gasen stå tillbaka
Läs merFossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda
Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.
Läs merBiogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2
Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad
Läs merRötning Viktiga parametrar
Rötkammaren kan den optimeras? Bilder lånade från Lars-Erik Olsson AnoxKaldnes Rötning Viktiga parametrar Uppehållstid Organisk belastning ph Metanhalt Avfallsmix Temperatur Flyktiga syror Omrörning Processlösning
Läs merHållbar utveckling Vad betyder detta?
Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer
Läs merDitt matavfall i ett kretslopp
Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd
Läs merENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25
ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 Icke förnybara energikällor Fossila bränsle Olja, kol och gas är fossila bränslen. De bildades för väldigt lång tid sedan av döda växter och djur, som pressats ihop i jordskorpan.
Läs merVad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?
Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi? Ett bioraffinaderi är som alla andra fabriker, ett ställe där man tar in råvaror som i fabriken omvandlas
Läs merÄmnen runt omkring oss åk 6
Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering
Läs merVatten och luft. Åk
Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker
Läs merVatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas
Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.
Läs merAtmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Läs merBiogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk
Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI
Läs merETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5
ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 Biogas Framställs genom rötning slam från reningsverk avfall från livsmedelsindustri sorterat hushållsavfall Metangas producerad genom bakteriell nedbrytning av organiskt
Läs merTryck på gasen för matavfall!
Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om
Läs merVälkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda
Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi
Läs merKlimatpåverkan av rötning av gödsel
Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp
Läs merBiogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region
Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola
Läs merVar produceras biogas?
Var produceras biogas? Vegetation När vegetation bryts ner i naturen Boskap gödsel på lantbruk Avloppsrening slammet påett reningsverk behandlas ofta i rötkammare. Deponier av organiskt material Behandling
Läs merMaterien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler
Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där
Läs merAlternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall
Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december
Läs merVÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR
VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser
Läs merVilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c
Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,
Läs merEnergikällor Underlag till debatt
Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.
Läs merResursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet
Resursutvinning Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet Resursutvinning Varje år renar vi på Käppalaförbundet ungefär 50 miljoner kubikmeter avloppsvatten i Käppalaverket. Det renade vattnet släpper
Läs merGårdsbaserad biogasproduktion
juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer
Läs merStudiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket
FJÄRRVÄRME VATTEN ELNÄT ÅTERVINNING ELFÖRSÄLJNING BIOGAS VINDKRAFT Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket Adress: Varvsallén 14, Härnösand För att studiebesöket skall bli så värdefullt som möjligt är det
Läs merMolekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten
Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar
Läs merRÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING
RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING RÅGASENS INNEHÅLL Metan Vatten Svavelväte (Ammoniak) Partiklar Siloxaner
Läs merBiobränslen. s. 118-125
Biobränslen s. 118-125 9 bilder att skriva Frågesport på slutet Förnyelsebarenergi Flödande energi tar inte slut hur mycket vi än använder det Förnyelsebarenergi kommer från växtriket, det måste planteras
Läs merGasum AB Lidköping. Nuvarande anläggning: Gjuterigatan 1b, S Linköping, Sweden phone:
Gasum AB Lidköping Nuvarande anläggning: Råvaran för biogastillverkningen Bild på substrat: Ensilage Avrens Sekunda spannmål Idag används grönmassa (t.ex. ensilage), spannmål och industriella biprodukter
Läs merGrupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid
Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären
Läs merKlimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk
Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk Tänk om man kunde ta hand om det organiska avfall vi människor skapar i produktionen av vår mat och omvandla det till en flytande och effektiv växtnäring.
Läs merKoldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Läs merVegetation som föroreningsfilter
Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Vegetation som föroreningsfilter Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg VEGETATIONENS BETYDELSE I STADSMILJÖN -Rekreation
Läs merRÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS
RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS OLIKA SUBSTRAT Principen för biogasanläggningar Energiutvinning:
Läs merFAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17
1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import
Läs merOch vad händer sedan?
Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merEkosystemets kretslopp och energiflöde
Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når
Läs merHur reningsverket fungerar
Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten
Läs merMin bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att
Läs merVÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD
Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.
Läs merFo rbra nning ett formativt prov i kemi
Fo rbra nning ett formativt prov i kemi Innan provet kan eleverna ges en checklista för att värdera om de har förberett sig på det som kommer att tas upp och diskuteras i provet. De får ta ställning till
Läs mer2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning
2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem
Läs merFotosyntes i ljus och mörker
Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring
Läs merUR-val svenska som andraspråk
AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse
Läs merInformationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef
Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,
Läs merFÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI
ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan
Läs merSolceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen
Läs mer6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas
6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom
Läs merFramtidens kretsloppsanläggning
Framtidens kretsloppsanläggning Kretsloppsanläggningen i Högbytorp förvandlar det som ingen vill ha till sådant som alla behöver. Här gör vi el, värme, biogas och biogödsel av avfall. Varför bygger vi
Läs merLUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER
-: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger
Läs merRepetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på
Repetition energi OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på www.naturenergi.pbworks.com Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom + energi,
Läs merBIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Läs merFÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER
Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar
Läs merStrategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve
Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Uppnådda resultat Bakgrund Biogasanläggningar vill optimera driften på anläggningen genom att öka inblandning
Läs merMILJÖLÖSNINGAR SOM VINNER I LÄNGDEN
MILJÖLÖSNINGAR SOM VINNER I LÄNGDEN MILJÖPROBLEMET KAN GÖRAS TILL EN HÅLLBAR INKOMSTKÄLLA BIOGAS SYSTEMS utvecklar miljöriktiga och ekonomiskt vinnande lösningar för energi och biogas. Vi tar ett helhetsgrepp
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Läs merNu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas
Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en resurs. Partille kommun väljer att se matavfallet som
Läs merVem tänder på flisstackar?
Vem tänder på flisstackar? Björn Zethræus Professor, Bioenergy Technology Vem tänder på flisstackar? Silhuetten, av Idea go nedladdad från freedigitalphotos.net 2 Det är inte så romantiskt men visst har
Läs merBilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala
Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut
Läs merKRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK
PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk
Läs merVa!enkra" Av: Mireia och Ida
Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar
Läs merUppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter
Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion
Läs merLärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar
Lärare: Jimmy Pettersson Kol och kolföreningar Rent kol Grafit Den vanligaste formen av rent kol. Bindningar mellan de olika lagerna är svaga. Slits lätt som spetsen på blyertspennor som består av grafit.
Läs merNästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).
Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och
Läs merKryogen uppgradering av rågas till LBG Det dolda guldet Uppsala Slott Tomas Johansson
Kryogen uppgradering av rågas till LBG Det dolda guldet Uppsala Slott 090421 Tomas Johansson Dåtidens soptipp - Dagens deponi Globalt 10 000-tals deponier Rymmer många års samlande av organiskt material
Läs merSvara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.
Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande
Läs merlördag den 4 december 2010 Vad är liv?
Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år
Läs merÖstersund 17 september 2013
Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället
Läs merBiogaskunskaper på stan
Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer
Läs merFörsurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar
Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga
Läs merJino klass 9a Energi&Energianvändning
Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas
Läs merLärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten
Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder
Läs merMotala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle
Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar
Läs merBiogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan?
Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan? Illustration: Anders Suneson anders@tecknadebilder.se Peder Jonsson, tekn. dr. Disposition Intro och brasklappar Kunskaper från många områden
Läs merBiogas och miljön fokus på transporter
och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,
Läs merBiogas nygammal teknik
Biogas nygammal teknik Lösning för framtidens energiförsörjning? Göteborg 2010-02-11 Anders Dahl Biogasens historia Naturlig uppkomst Kulturmiljöns påverkan med odling och djurhållning Avfall Reningsverk
Läs merDiesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A
Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:
Läs merKemi Kunskapens användning
Delmål Delmål Kemi Kunskapens användning 2010-06-14 utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö-, säkerhets- och hälsofrågor,
Läs merBiogasanläggningen i Göteborg
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs mer