Elmsäter-Svärd MODERN SAMHÄLLSUTVECKLING. Hamnar livsnerven för tunga industrier. "tågtrafiken är rustad för vintern"

Transkript

1 annons hela denna bilaga är en annons från smart media annons MODERN SAMHÄLLSUTVECKLING GRUNDEN FÖR TILLVÄXT OCH HÅLLBARHET NoVeMBeR 2011 Hamnar livsnerven för tunga industrier Flygledartorn snart fjärrstyrda Framtidens persontåg snabbare, lättare och mer bekväma Elmsäter-Svärd "tågtrafiken är rustad för vintern" Öresundsregionen ett exempel på goda samarbeten Hållbarhet allt fler kommuner satsar Vägsatsningar mötesfritt i stället för motorväg Många pratar om sunda hus och lägenheter. Vi på Lindbäcks bygger dem. Det överlägsna sättet att bygga friska och sunda bostäder är att göra det inomhus. Vi bygger lägenheterna i egen fabrik, kör dem till byggarbetsplatsen och monterar dem snabbt och effektivt. Just nu bygger vi Brf Hjortronstället i Ursvik, Sundbyberg. Läs mer på

2 2 ledare Svensk samhällsbyggnad kan gå före LÄS MeR om... Det är bara några veckor sedan mänskligheten passerade ännu en milstolpe i sin historia nu är vi sju miljarder människor på jorden. Hälften bor i städer. Snart kommer vår värld att befolkas av nio miljarder människor. Peter örn, ordförande i delegationen för hållbara städer Så fort går befolkningstillväxten. Snabbt går inflyttningen från världens landsbygder till städerna. Snart lever tre fjärdedelar av mänskligheten i städer. Städerna är magneter. det gäller i vårt eget land där framför allt de tre storstadsregionerna fortsätter att växa med stora krav på samhällsplaneringen. Nya stadsdelar måste planeras och byggas. Förorter och bostadsområden skapade under miljonprogrammets dagar måste byggas om, rustas upp för nutidens och framtidens krav på social och miljömässig hållbarhet. Städerna förnyas det är en viktig uppgift för det moderna samhällsbyggandet. städerna växer än snabbare i Afrika, Asien och Afrika ofta i länder med sociala klyftor där fattigdom blandas med rikedom. det är en global utmaning att skapa hållbara städer. Den fördjupas av klimatets förändring. Utsläppen av växthusgaser slår nya rekord. Den globala medeltemperaren har ökat med 0,9 grader under de senaste femtio åren. Klimathotet leder till extrema väderfenomen, nedsmältning av glaciärerna och en höjning av världens havsnivåer. Det ställer oss inför kravet på att dels minska städernas väldiga påverkan på klimatet, dels anpassa dem till ett förändrat klimat. de snabbt växande städernas problem kan vändas i möjligheter: Städerna kan skapa ekonomiskt välstånd och social välfärd. Städerna kan minska utsläppen av växthusgaser. Städerna kan effektivt använda ny miljöteknik. Städerna kan göra det möjligt att leva miljömedvetet. Men klyftan mellan visionen om den hållbara staden och verkligheten är djup. Ändå finns en hoppfull insikt att jorden inte tål påfrestningarna. Det skapar en internationell arena för»miljökämparna behövs mer än någonsin. Sverige att verka på för politiker, företagare och miljökämpar. Svenska städer kan vara förebilder för andra att följa efter. Vi ligger långt framme men kan bli bättre. det ställer krav på svenska politiker på nationell och kommunal nivå att ta ledningen och visa vägen mot hållbarhet: Formulera visionen för den framtida och hållbara staden för varje stadsdel, kvarter och bostadsområde. Satsa resurser på den framtida forskningen om hållbara städer, skapa exempel på modern stadsbyggnad det ökar exporten av svensk teknik och miljökunnande. Regeringen måste visa vägen i den kommande forskningspolitiken. den hållbara staden ställer krav på näringslivet: Bidra till forskningens resurser. Inse att hållbar utveckling kommer att vara lönsamt. Här finns morgondagens affärer i Sverige och på exportmarknaden. Skapa affärsmodeller som uppmuntrar hållbar utveckling och gör det lönsamt för företagen att utveckla ny miljöteknik. Den hållbara staden ställer krav på samverkan mellan den offentliga, den privata och den ideella sektorn: Uppmuntra arkitekter, planerare, byggare, fastighetsbolag, experter, konsulter och idéburna föreningar att samverka med varandra så tidigt som möjligt. Tidig samverkan mellan olika aktörer skapar de bästa resultaten i modern samhällsbyggnad. och den hållbara staden ställer krav på att skapa förutsättningar för människors delaktighet och ansvarstagande. den ideella sektorns alla föreningar spelar en omistlig roll som påtryckare och det gäller att skapa en förändrad livsstil som på sikt bidrar till att undanröja klimathotet. Miljökämparna behövs mer än någonsin. världen ropar på människors engagemang Lönsamma miljöbyggnadsprojekt 06 Hamnen industrins livsnerv 08 Aktuella motorvägsprojekt 10 Mer pengar till sliten järnväg 12 Framtidens flygledning fjärrstyrd 14 Svenska miljöprojekt föredömliga 16 Profilintervju Catharina Elmsäter-Svärd 18 Hållbarhet viktigt för expansion 20 Järnvägen intressant forskningsämne 22 Utmanande att miljöanpassa 24 Framgångsrika kommuner 26 Effektiv byggprocess 28 Öresundsregionen 30 Ny stadsdel i Göteborg MODERN SAMHÄLLSUTVECKLING Projektledare: Markus kaplun, markus.kaplun@smartmediapublishing.com Produktionsledare: Daniel Sivertsson, daniel.sivertsson@smartmediapublishing.com Affärsutvecklare: Marcus Carloni, marcus.carloni@smartmediapublishing.com text: Fredrik Dehjne, anders edström Frejman, Hans Håkansson omslagsfoto: Christian pohl Grafisk formgivning: Smart Media publishing ab Layout och repro: Ivar bigestans Distribution: Dagens Industri, mar 2011 tryck: bold/dnex tryckeri, akalla, v-tab, Landvetter, MittMediaprint, Örnsköldsvik Smart Media publishing Sverige ab, riddargatan 17, Stockholm tel redaktion@smartmediapublishing.com DETTA ÄR SMART MEDIA Smart Media utvecklar, producerar och finansierar temabilagor som distribueras via välrenommerade dagstidningar. varje temabilaga skapas av väl samman satta redaktionsteam. och den grafiska produktionen görs av kreativa formgivare med känsla för modern tidskriftsproduktion. Starkt ämnesfokus är vår grundläggande idé. genom exponering i våra temabilagor når våra kunder den bärande tidningens hela spridningsområde och selekterar automatiskt ut den målgrupp som är i marknad för företagets produkter och tjänster. Följ oss: Flygsäkerhet... en självklarhet Effektivitet... ett måste Miljö... en överlevnadsfråga Samarbete... en framgångsfaktor LFV är ett affärsverk med drygt anställda som driver fl ygtrafi ktjänst för civila och militära kunder vid 35 torn i Sverige samt vid kontrollcentralerna i Stockholm och Malmö. Vi omsätter drygt 2,3 miljarder kronor per år och trafi kleder omkring fl ygplan per år i det svenska luftrummet. LFV är en av Europas ledande aktörer inom fl ygtrafi ktjänst. Våra lösningar för ännu säkrare och mer kostnadseffektiv fl ygtrafi k uppmärksammas i omvärlden och inom miljöområdet går vi i bräschen för att minimera miljöbelastningen. Tillsammans med fl ygbolag och fl ygplats jobbar LFV för att fl yget ska fortsätta att spela en viktig roll för människor, näringsliv och regioners utveckling.

3 VI GER TILLBAKA! Som regional bank tar vi aktiv del i det lokala samhället och stöttar människor och verksamheter som finns här. Delar av vår vinst går till projekt för barn och ungdomar, utbildning och forskning, kultur, idrott samt näringsliv. Under de senaste fem åren har vi bidragit med över 60 miljoner kronor till olika projekt i västra Skåne. tänk om! Läs mer om alla projekt vi stödjer,

4 4 aktuellt byggprojekt Miljö och ekonomi kan gå hand i hand att förena god miljö med bra produktionsekonomi och hanterbara kostnader för kunderna är inte så lätt. Här är fyra lyckade exempel från Skanska och NCC. text FreDrIk DHejNe vinn-vinn för skanska och sl Vid bygget av en pendeltågsdepå och bangård i Södertälje hamn kunde Skanska både minska antalet transporter och sälja en stor volym bergoch grusmassor i närområdet. Tomten som skulle bebyggas har en yta på kvadratmeter och Skanska har sprängt bort kubikmeter berg. Vi hade som mest höjdskillnader på upp till 12 meter och vi förstod att vi skulle få ett stort överskott på massor. Normalt körs sådana till mellanlager och ofta läggs de på deponi eller där de inte gör någon nytta. Här hade vi fördelen av att Skanska har en bergtäkt och en asfaltanläggning i Moraberg. Vi stängde bergtäkten i sex månader och lade upp massorna på den yta där vi skulle anlägga bangården, den låg ju senare i projektet. Därmed fick vi en plats att mellanlagra massor och sälja dem, berättar projektchefen Mats Lindahl. ursprungligen räknade Skanska att man behövde transportera bort drygt ton material till närmsta tipp, 31 kilometer bort, plus intransporter av material från Skanskas grustäkt i Moraberg. Sammantaget skulle det ha orsakat ett utsläpp av 664 ton koldioxid och en total transportsträcka på kilometer. Massorna har i stället levererats till bland annat MT Højgaards brobygge över Södertälje kanal och till Skanskas järnvägsbygge i Björnlunda. Försäljningen gav en vinst på 6,1 miljoner kronor och man undvek koldioxidutsläpp motsvarande 405 ton. Det här projektet var särkilt roligt då vi kunde göra det både lönsamt och med goda miljöeffekter, säger Mats Lindahl. Framgången i Södertälje triggar oss att gå vidare i andra projekt. Vi har i Skanska Asfalt och Betong (organisation som ansvarar för bergtäkter, asfaltstillverkning, betongtillverkning) skapat en särskild avdelning som arbetar med att förmedla och sälja massor från olika projekt, säger Mats Lindahl. industrialiserat byggande med p303 Med byggsystemet P303 och konceptet Folkboende satsar NCC på ett industrialiserat byggande och bostäder för breda inkomstgrupper. Viktiga faktorer är energisnålhet, lågt pris och kort byggtid. Vi vill få ett processtänkande. Vi ska göra samma produkter om och om igen. Vi skapade därför affärsområdet Byggsystem och Produkter. Här utvecklar vi produkterna från vårt byggsystem P303 där vi har en»partnerning är väldigt bra för att nå det bästa resultatet. Marcus bramer färdig produkt i drift samt två under utveckling, säger Henrik Lindblad, chef marknad och affär vid NCC. Produkten är ett tvåvånings-flerfamiljshus i en platsgjuten konstruktion. Bjälklag och ytterväggar är i betong, bjälklagen är prefabricerade och kompletteras med ytterligare ingjutning på plats. Badrummen kommer färdiga i betong. i p303 är allt analyserat, planerat och detaljstyrt ner till vilken sorts spik och lim som ska användas. På arbetsplatsen används montagecontainers, med olika lådor för olika dagar och moment. Där finns allt nerpackat som medarbetarna behöver med material, verktyg, ritningar. Allt som har lågt förädlingsvärde eller som bryter kedjan läggs ut externt och kommer i stället in just-in-time. Det första huset har byggts i stadsdelen Vallda i Kungsbacka (inte så långt från Vallda Heberg, se nedan) med inflyttning i maj P303 säljs med fast byggtid, fast lågt kvadratmeterpris och garanterat energivärde. För investerarna är detta mycket fördelaktigt genom att de får en förutsägbarhet på kostnaden som är unikt i dag. Vi har nu 100 lägenheter i produktion i Uppsala och Örebro och det finns en stor efterfrågan på denna typ av hus, säger Henrik Lindblad. nordens första leed-hus I Kalmar har Skanska byggt Nordens»Det här projektet var särkilt roligt då vi kunde göra det både lönsamt och med goda miljöeffekter. Mats Lindahl Foto: Skanska Läget 12 minuter till resten av världen Malmo Expo Center 2012 Point Hyllie Kontorshuset 2010 Klipporna bostäder internationell skola byggstart 2012 Det är rätt kaxigt att tillsammans utveckla ett nytt centrum i Malmö med bostäder och lika många arbetsplatser i en internationell miljö som erbjuder shopping, nöjen, mötesplatser och skön natur. Station Hyllie 2010 Emporia 2012 Hotell 2012 Vattenpark 2013 Med Hyllie centrum har Malmö fått lite närmare till världen, samtidigt som världen har börjat upptäcka Hyllie. Malmö Arena 2008 Handbolls VM 2011 Ta plats du också!

5 5 byggprojekt aktuellt Foto: Kennet Ruona»Vi vill få ett processtänkande. Vi ska göra samma produkter om och om igen. Henrik Lindblad Foto: NCC första LEED-certifierade byggnad åt Länsförsäkringar. Bolaget ville ha en grön tusch och de blev mycket intresserade av certifieringen LEED, och tillsammans har vi jobbat fram en grön lösning. Vi klarar den högsta certifieringsnivån Platina i LEED, berättar projektchef Johan Nielsen. Byggnaden är ett kontorshus på cirka kvadratmeter och fyra våningar plus källare. Det är byggt enligt Skanskas typlösning för kontorsfastigheter med stomme, väggar och bjälklag i betong monterat på plats. Huset har systemväggar och installationer som ska göra det lätt att bygga om och anpassa lokalerna efter olika behov. Alla inbyggda produkter är certifierade och spårbara. isoleringen i taket är tjockare än vanligt, 500 millimeter, och fönstren har låga u-värden. Uppvärmningen är fjärrvärme och med energiåtervinning från en större nätstation och ett serverrum. Även ventilationen har återvinning. Sommartid kyls huset under natten för att slippa dra igång en större kylning på morgonen när folk börjar arbeta i huset. Även solskydd minskar behovet av kylning. Taket är ett så kallat sedumtak som har en grön yta och tar upp koldioxid. Det håller också vatten vilket därmed minskar belastningen på dagvattensystemet. Vi har aldrig tidigare byggt ett hus som kommit så här långt i miljöhänseende. Vi har lärt oss mycket och Länsförsäkringar har varit mycket engagerade även om vi arbetat enligt en vanlig totalentreprenad, säger Johan Nielsen. höga miljöambitioner i Âkungsbacka Tillsammans med Eksta Bostads AB bygger NCC bostäder, ett äldreboende, en förskola, verksamhetslokaler samt övrig infrastruktur i stadsdelen Vallda Heberg i Kungsbacka kommun. Bygget startade i juni 2011 och inflyttning börjar i juni Eksta Bostads AB ville ha en samarbetsentreprenad partnerning med öppna böcker och fokus på kvalitet och miljö. Syftet med NCC Partnering är att vi kan ha full fokus på projektet för att uppnå det bästa resultatet. NCC har en bred kompetens och kunden kan verkligen nyttja denna i projektet eftersom vi kommer med i ett tidigare skede, säger Marcus Bramer, affärschef, region Väst, NCC. Dessutom är det ett roligare och mer engagerade sätt att arbeta för alla inblandade, tillägger han. För egnahemslägenheterna används NCC:s koncept Kuben. De tillverkas i en mobil mallfabrik på byggarbetsplatsen. Vi kunde spara mycket i projektering eftersom detta redan är gjort. För hyreshusen använde vi Ekstas kompetens. Vi har ju ingen prestige i vem som kommer med lösningarna. husen byggs som passivhus med låg driftskostnad och 40 procent av den tillförda energin för uppvärmning och varmvatten kommer från sol, och resten från bioenergi. NCC försöker också minska energianvändningen i produktionsfasen. Byggbodarna är välisolerade, värms med en mobil pelletspanna och har ett vattenburet värmesystem, och elförbrukningen visas på en display som alla kan se. Jag tycker att partnerning är väldigt bra för att nå det bästa resultatet. Det kräver engagemang och ett aktivt deltagande både från kund och entreprenör. Jag tror verkligen att detta är framtiden, säger Marcus Bramer. Delar ut miljoner till goda ändamål Sparbanksstiftelsen Öresund har som mål att främja sparsamhet samt att genom avkastningen på sin förmögenhet, dela ut bidrag till fysiska eller juridiska personer. Bidragen går till barn och ungdom, infrastruktur, forskning, utbildning, idrott eller kultur företrädesvis i sydvästra och mellersta Skåne, förklarar stiftelsens vd, Lars-Olof Svensson. Bidrag lämnas i regel till verksamheter som sker i projektform där projektet är väl definierat. I år delar vi ut 20 till 30 miljoner till olika projekt i sydvästra och mellersta Skåne som ansökt om medel. Projekt som har ett positivt värde för regionen prioriteras. Ett exempel på projekt som ligger väl i linje med målet att främja sparsamhet är finansieringen av ett skolprojekt som går under namnet Cashguiden. Två unga medarbetare har fram till nu träffat cirka gymnasie- och grundskoleelever om vardagsekonomi, till exempel om mobilabonnemang och SMS-lån. Något som ligger mig särskilt varmt om hjärtat är de stipendier som vi delat ut till fem duktiga utomeuropeiska studenter så att de kan studera på Lunds Universitet. Detta på grund av att högre utbildningar har avgiftsbelagts för icke ESSstudenter. Enklare, effektivare och grönare Med en ITS-lösning från Trafikverket ICT kan era transporter fungera bättre. De blir både enklare och effektivare, samtidigt som ni sparar på miljön. Vi har lång erfarenhet av alla transportslag och skapar lösningar för transportslagsövergripande behov. Vi levererar flera samhällskritiska tjänster och är en naturlig del av det svenska transportsystemet. Vi bidrar till att system för hastighetskameror, fordonsregistret och körkortsregistret fungerar varje dag, året runt. Tillsammans med er bygger vi morgondagens ITS-tjänster Vill ni veta mer om Trafikverket ICT och våra tjänster? Ta kontakt med Daniel Skarp på eller daniel.skarp@trafikverket.se TRAFIKVERKET ICT är en av Sveriges främsta business-to-business leverantörer av heltäckande it- och telekommunikationstjänster med transportsektorn som utgångspunkt. Tjänsterna vi levererar, med järnvägens rikstäckande fibernät som grund, utgör kritiska framgångsfaktorer för en bred kundbas. Bland våra kunder hittar du såväl Trafikverket och Transportstyrelsen som större teleoperatörer, myndigheter samt en rad stora företag. Vi är 600 medarbetare och finns på många orter i hela landet. År 2010 omsatte Trafikverket ICT 1,3 miljarder kronor. Trafikverket ICT, Borlänge ict.salj@trafikverket.se

6 6 möjligheter hamnar»våra strategiska kontakter i hamnarna är väldigt viktiga. Jan-Ivar Andersson Foto: Skellefteå hamn Foto: Tullverket Trots sin relativa litenhet är Skellefteå hamn flexibel och kan hantera många olika typer av last. Hamnar livsnerven för tunga industrier Hamnar utgör livlinan för många tunga industrier och de orter där de verkar. Hamnarna lever ofta i symbios med sina stora kunder och förvaltas ofta direkt av den lokala kommunen. text Anders edström frejman Sverige har en lång kust och hundratals hamnar, varav många är utpräglade handelshamnar. Fem av dessa har av EU blivit utsedda till så kallade CORE-hamnar, nämligen Trelleborgs Hamn, Göteborgs Hamn, Stockholms Hamnar, Copenhagen Malmö Port och Luleå Hamn. För oss betyder CORE-klassningen jättemycket, säger Roger Danell, hamnchef i Luleå. Hamnen är en livlina för samhället genom dess betydelse för företagen på orten. CORE-klassning innebär att en hamn anses vara strategiskt viktig, vilket bland annat innebär att hamnens ägare kan söka medfinansiering vid investeringar. Detta är viktigt, eftersom hamnutbyggnader, muddring etcetera lätt springer iväg till tresiffriga miljonbelopp. Klassningen innebär samtidigt att vi får en kravbild på oss att utveckla hamnen, men det är bara positivt för det driver på utvecklingen! En bidragande anledning till Luleås klassning är sannolikt inslaget av gruv- och stålprodukter. Norra Europa är nämligen ett utpekat område för EU:s råvaruförsörjning. Tack vare statliga isbrytare och isbrytande bogserbåtar kan Luleå hamn hålla öppet även vintertid. Hamnen är stor på torr bulklast, vilket enkelt förklarat är last i lösvikt hanterades över nio miljoner ton, vilket gör den till Sveriges fjärde största hamn räknat i ton. Hamnen är särskilt mycket viktig för LKAB som tar in bentonit för förädlingsprocesser och skeppar ut malm till Oxelösund och Brahestad, och för SSAB för inleverans av koks, kalk och dolomit som används i»core-klassning innebär att en hamn anses vara Âstrategiskt viktig. stålverket. Även den något mindre hamnen i Skellefteå är livsviktig för sin ort. Bolidens smältverk står för mer är hälften av volymerna i hamnen. Ett exempel på nya viktiga produkter som skeppas in är vindkraftverk till de stora satsningar som nu pågår inom detta område, säger hamnchefen Lars Widelund. skellefteå hamn har också fått in en ny aktör i oljehamnen som tar in nya produkter. Även återvinningsföretaget Kuusakoskis etablering i Skellefteå hamn kom till tack vare ett bra hamnläge och att kajen kunde förlängas med 80 meter en investering på över 30 miljoner kronor där EU sköt till strax under hälften. Trots sin relativa litenhet är hamnen flexibel och kan hantera många olika typer av last. Vi har ett nära samarbete med de stora avlastarna för att stadigt förbättra den tjänst vi levererar. Hamnar existerar ju ofta i symbios med den lokala industrin, konstaterar Lars Widelund. tullverket har genom lagstiftningen ett tätt samarbete med de hamnar som hanterar passagerare, personbilar och långtradare. Hamnar och fartygstrafik är däremot till sin natur svåra att överblicka och kontrollera. Vi har över 400 hamnar, vilket gör det svårkontrollerat. Därför är våra strategiska kontakter i hamnarna väldigt viktiga, förklarar Jan-Ivar Andersson operativ chef för SMT inom Tullverket. SMT är en förkortning för Samverkan Mot Tullbrottslighet. Det är en frivillig överenskommelse om samarbete mellan Tullverket och näringslivet om att motverka gränsöverskridande tullbrottslighet. Det tar sig uttryck i att båda parter använder varandras erfarenhet, kompetens och kontaktnät. Han förklarar att det är synnerligen effektivt och handlar om att utbyta information och rapportera avvikande mönster. Det kan vara brutna sigill på lastbärare, konstiga förfrågningar man får, incidenter med mera, som ger ett ingångsvärde för en vidare analys. Inga hemligheter i sig alltså. Jag är helt övertygad om att inget företag vill bli utnyttjat för illegal verksamhet och de konsekvenser detta innebär, avslutar Jan-Ivar Andersson. Smart fakta Det finns ett gemensamt intresse för aktörer inom logistik att samverka mot organiserad brottslighet och säkerhetshot är Tullverkets tipstelefon inom ramen för SMT. Framtidens transportnav Nu bygger vi södra Sveriges största logistik- och indu stripark med kombiterminal. Hässleholm Nord. Läget är unikt, vid södra stambanan med fem anslutande tågbanor och snabba förbindelser till sydsveriges viktigaste hamnar, huvudvägar och flygplatser. Här ska gods från järnvägen, sjön och vägen mötas för ett effektivt och smidigt transportflöde. I ett första skede omvandlas 120 hektar mark till ett toppmodernt transportnav. Och ytor finns för vidare expansion. Hässleholm Nord byggs till nytta för såväl människor som företag i södra Skandinavien. Framtidens stora vinnare är miljön. För mer information om Hässleholm Nord: Hässleholms kommun Näringslivsstaben tel naringsliv@hassleholm.se Hässleholm nästa.

7 Point Hyllie tar plats i Malmö Hyresgästerna i Point Hyllies första etapp är sedan i vintras på plats och nästkommande etapp är redan uthyrd till hälften. Hos närmaste grannen, Citytunneln, rullar nu tågen flera gånger per timme och man tar sig lätt in till Malmö city eller en av Europas största flygplatser, Kastrup. Vi får mycket positiv respons för Point Hyllies kommunikativa läge. Det finns inte många kontorslägen där man kan vara på väg ut i Europa på kor - tare tid än vad det tar att hämta ut bilen från parkeringshuset, säger Pia Andersson, VD på Annehem. Point Hyllies första etapp är fullt uthyrd, hyresgästerna har bara några enstaka meter till en egen Citytunnelstation. alla möjligheter att anpassa sina ytor och sitt formspråk så att det passar företaget. Fujitsu har anammat sitt japanska tema med bland annat ekbeklädda tehus i sitt kontor. Point Hyllie i korthet Fyra byggnader och ett atrium mellan de två högsta byggnaderna, totalt kvm yta BESTÅR IDAG AV: kontor, butiker och restauranger HÖJD: cirka 100 meter FÄRDIGSTÄLLANDE: 2015 RESTIDER: 3 min Triangeln, 6 min Malmö C, 12 min Kastrup, 25 min Köpenhamn, 3 min Yttre Ringvägen Point Hyllies första etapp är fullt uthyrd och står klar med inflyttade och nöjda hyresgäster såväl på butiks- som kontorssidan. Här har ett antal välkända företag valt att etablera sig och flytta från Malmö city till Point Hyllie. Trots att första etappen är den lägsta av fyra högre huskroppar har man en fantastisk utsikt härifrån över Hyllie torg med dess människor, de kända grannarna Malmö arena och Emporia och bara en trappa ner från entrén går tågen antingen in till Malmö city eller till Kastrup och Köpenhamn. Att intresset är stort för Point Hyllie råder ingen tvekan. Många ser fördelen med att redan nu ta plats i Hyllie, nyttja Sveriges förmodligen mest kommunikativa läge och utgöra en del av framtidens Malmö. Dessutom lockas företag av att ha sin verksamhet i en av Malmös kanske mest spektakulära byggnader, det handlar mycket om image Lokalerna ger oss möjlighet att skapa produktiva och dynamiska arbetsmiljöer och att man vill synas, berättar Pia Andersson, VD på Annehem. Att marknadsföra sig i Point Hyllie har hyresgästerna redan anammat. Här behövs knappast någon adress anges, alla vet var Point Hyllie ligger. När vi annonserar skriver vi helt enkelt bara Subway Point Hyllie, alla vet hur Point Hyllie ser ut och var det ligger, säger Mikael på Subway. Ytor för alla behov och varumärken Förutom ett välkänt yttre i ett enastående geografiskt läge, erbjuds Point Hyllies hyresgäster möjligheten till flexibla kontor som speglar deras varumärke och anammar företagsandan. I Point Hyllies första etapp, hus E, ryms idag både företag med traditionella cellkontor med anpassade gemensamhetsytor, kontor med öppna kontorslandskap som bjuder in till interaktion och de som valt en mix av de båda. Allt för att passa var och en av hyresgästernas behov. Någon som verkligen har tagit chansen att profilera sig i sina nya, fräscha lokaler i Point Hyllie är Fujitsu, ett internationellt företag med sina rötter i Japan. Här har man valt att inreda lokalerna i japansk stil som en japansk trädgård och ekbeklädda tehus som samtalsrum. Man har även ett mötesrum där skorna lämnas utanför och deltagarna sitter på golvet. Lokalerna ger oss möjlighet att skapa produktiva och dynamiska arbetsmiljöer som samtidigt är oerhört trivsamma och kreativa ytor. Arbetsmiljöerna är skapade med inspiration utifrån vårt japanska ursprung och speglar vårt varumärke på ett bra sätt, lokalerna står verkligen ut, säger Anders Dannqvist, regionchef på Fujitsu. Fler etablerar sig till sommaren Annehem arbetar i dagsläget för fullt med nästa etapp, hus D. Här är snart hälften av ytorna uthyrda och de nya hyresgästerna flyttar in sommaren En av de som ska flytta in i hus D och lämna sina lokaler i centrala Malmö är Wistrand Advokatbyrå. Att vi skulle etablera oss i Point Hyllie med det stora flödet av människor som blir i anslutning till Citytunneln kändes naturligt för oss. Nu hamnar vårt kontor på första parkett i Hyllie, lättillgängligt och med en omedelbar närhet till Kastrup och Köpenhamn, säger Kristian Lundius på Wistrand Advokatbyrå. Arbetet med Point Hyllies tredje etapp pågår för fullt och går enligt tidplanen. Intresset är stort och vi diskuterar redan med flera hyresgäster för nästkommande etapp, hus C som byggstartar 2012, berättar Pia Andersson. Naturligtvis gläds vi åt all den positiva respons vi fått för projektet, Annehem har aldrig tvekat på att detta är ett geografiskt guldläge och Point Hyllie är ett iögonfallande projekt som blir en självklar del av Malmös nya siluett, avslutar hon. Läs mer och anmäl intresse på

8 8 överblick vägprojekt Foto: Trafikverket»Det finns en risk att Âanläggningarna skadas om vi inte satsar mer på underhåll. Lennart Kallander Förbifart Stockholm blir ett av Sveriges genom tiderna största infrastrukturprojekt och är nu godkänt av regeringen. Byggstart planeras till år Vägar med mitträcken i stället för motorväg Trafikverket genomför nu en rad stora infrastrukturprojekt i Sverige med viss tyng på Stockholm och Göteborg. Men det pågår även flera stora projekt i andra delar av landet, både i norr och söder. Det blir inga nya stora motorvägsprojekt, vägar med mitträcken är ett bra alternativ, menar Trafikverket. text Fredrik Dhejne Vi utgår från de samhällsekonomiska bedömningarna och transportpolitiska målen när vi planerar vad vi ska göra. Vi försöker också hitta enkla lösningar först och använda våra pengar så klokt som möjligt. Det säger Lennart Kallander som arbetar med långsiktig planering vid Trafikverket i Borlänge. Han konstaterar vidare att några stora motorvägsprojekt inte är aktuella. Vägar med mitträcken är ett bra alternativ till motorvägar och jag ser inte någon motorväg som är direkt nödvändig i dag, om vi undantar vissa projekt där vi har tät trafik till exempel i storstadsområdena. Han säger också att vi behöver lägga mer pengar på underhåll både på väg- och järnvägsnätet. Det finns annars en risk att anläggningarna skadas om vi inte satsar mer på underhåll och avser vi vägarna är det glest trafikerade nätet som får stå efter. Samtidigt har vi tidigare fått specialdestinerade pengar till förbättringar av bärigheten på vägnätet i skogslänen och det har varit en bra åtgärd som förbättrat läget. Är fördelningen av väginvesteringarna rättvis mellan storstadsområden respektive övriga landet? Det är inte lätt att svara på. Vi försöker att satsa efter en rättvis fördelning som baserar sig på både trafikintensitet och andra faktorer, till exempel behov av ökad bärighet, trafiksäkerhet etcetera. Hur ser du på resonemanget om nationella stråk? Vi har nationella stråk avseende till exempel godsflöden men inte avseende standard, det vill säga att vissa stråk ska ha en viss standard. Det måste utgå från behovet och inte att vägen ingår i ett stråk, säger Lennart Kallander. stora vägsatsningar i sverige Norra länken: Norra länken är ett av Sveriges största vägbyggnadsprojekt. Det omfattar ombyggnad av E4/E20 från Tomteboda till Norrtull och en ny trafikled, E20, från Frescati och Värtan. Sträckan är totalt fem kilometer, varav fyra kilometer i tunnel tillkom sträckan Tomteboda- Norrtull, en ombyggnad med intunnling och breddning av vägar samt intunnling av Värtabanan. Länken ska minska trafiken, ge bättre miljö i innerstaden och är en förutsättning för byggandet av de nya stadsdelarna Hagastaden och Norra Djurgårdsstaden. Delen Norrtull-Frescati-Värtan beräknas öppna för trafik 2015 och delen Tomteboda-Norrtull beräknas var helt klar 2017, kostnad cirka 11 miljarder kronor.»vi försöker också hitta enkla lösningar först och använda våra pengar så klokt som möjligt. Lennart Kallander e18 hjulsta kista: Gamla sträckan av E18 mellan Rissne och Järva krog blir en kommunal väg och E18 dras i stället över Järvafältet och ansluter till E4 vid Kista. Ombyggnaden av E18 ger kortare restider, högre trafiksäkerhet, bättre miljö för närboende och bättre förutsättningar för regional utveckling. Hela projektet ska vara klart Kostnad 3,8 miljarder kronor. förbifart stockholm: Vägen är ett av Sveriges genom tiderna största infrastrukturprojekt och är nu godkänt av regeringen. Leden går mellan E4 vid Häggvik i Sollentuna, i tunnel under Ekerö och fram till E4 vid Kungens kurva. Den avlastar Essingeleden och innerstaden. Restiden för hela sträckan beräknas till 15 minuter. Av vägens 21 kilometer går drygt 18 kilometer i tunnel. Byggstart planeras till år 2012 och bygget beräknas vara klart Kostnad cirka 28 miljarder kronor, varav 80 procent finansieras av trängselskatt och 20 procent av staten. västsvenska infrastrukturpaketet Västsvenska infrastrukturpaket ska delvis finansieras med trängselavgifter. I paketet ingår bland annat en järnvägstunnel med stationer under centrala Göteborg, fler älvförbindelser och Partihallsförbindelsen. Denna ska koppla ihop E20 med E45 och avlasta E6 mellan Olskroksmotet och Gullbergsmotet. Kostnad 1,7 miljarder. Leden väntas trafikeras av cirka fordon per dygn år Den byggs som en cirka meter lång fyrfilig bro och sträcker sig från E20 vid Ånäsmotet till en ny trafikplats i anslutning till E45 på Marieholm. Vid Ånäsmotet byggs en ny cirkulationsplats under E20. Partihallsförbindelsen är den första etappen i Marieholmsförbindelsen, som sträcker sig från E6 Tingstadsmotet/Ringömotet i väst till E20 Ånäsmotet i öst, via en ny trafikplats på E45 Marieholm. Den byggs från 2008 till Marieholmstunneln under Göta älv är den andra etappen. Den ska ansluta E45 Marieholm och Partihallsförbindelsen till E6 Tingstadsmotet/Ringömotet. riksväg 32 och 50, motalamjölby: Mellan Motala och Mjölby byggs en ny och delvis ny väg samt ny genomfart i Motala med bro över Motalaviken. Väg 32 mellan de två orterna blir mötesfri väg och byter nummer till 50. Den befintliga vägen mellan Mjölby och Skänninge byggs ut till en fyrfilig väg, sträckan Skänninge Motala blir en helt ny så kallad 2+1Âväg. Kostnad 1,8 miljarder, klart Avsikten är att höja trafiksäkerheten, förbättra framkomligheten och miljön samt främja tillväxt. E4 Sundvall: E4 Sundsvall får bättre framkomlighet och trafiksäkerhet på sträckan Myre-Skönsberg inklusive en meter lång bro över Sundsvallsfjärden Bron, även kallad "Dubbelkrum", blir Sveriges näst längsta vägbro och beräknas öppna för trafik i oktober 2014 och kommer att bli avgiftsbelagd. Den beräknas avlasta Sundsvalls centrum med drygt fordon per dygn. Hela projektet kostar cirka fyra miljarder. renässans för spårväg i stockholm Tvärbanan från Alvik till Gullmarsplan och vidare till Sickla udde i Hammarby sjöstad öppnades för trafik år Nu byggs den ut från Alvik till Solna station via Ulvsunda industriområde, Sundbybergs centrum och Solna centrum. Utbyggnaden öppnar för trafik sommaren Banan kan komma att förlängas ytterligare norrut mot Kista och vidare mot Sollentuna kan Stockholms innerstad ha sex spårvägslinjer enligt ett planförslag från SL som nu är ute på remiss, här är linjeförslagen: Spårväg City: Lidingö-Centralen- Stora Essingen, och Ropsten-Karolinska Södersjukhuset-Slussen-Stureplan- Odenplan-Solna Gullmarsplan- Hornstull- Odenplan-Radiohuset-Loudden Liljeholmen-Karolinska Frihamnen- Karolinska Waldemarsudde-Centralen Samtidigt är meningarna delade mellan politikerna. Socialdemokraterna i Stockholm vill hellre bygga ut tunnelbanan, bland annat till Nacka och Värmdö, tvärförbindelse mellan Rinkeby och Hallonbergen och förlänga gröna linjen från Odenplan till Norra station och Nya Karolinska, samt på lång sikt en ringlinje runt staden. Minst 80 miljarder kronor beräknas S-förslagen kosta. Transportforum januari i Linköping Nordens största, årliga konferens för transportsektorn,

9 KOMPLEXA PROJEKT KRÄVER ENGAGERADE INGENJÖRER För REINERTSEN är det viktigt att fokusera på kärnverksamheten - att vara outstanding på teknik och projekt. Det betyder att ingenjörerna här lägger sin tid och energi på ingenjörskonsten i projekten. Troligen är det därför våra kunder ger oss höga betyg för vårt tekniska kunnande. Bland de projekt vi genomfört eller arbetar med nu kan nämnas, Södertälje dubbelspår, E6 i Gudbrandsdalen, Rågårdens rättspsykiatri, ombyggnation av avsvavlingsanläggning på Preemraff Göteborg, undervattensanläggningar på norsk sockel samt utanför Australien och Brasilien. Vi är ingenjörer i själ och hjärta och har en ung, handlingskraftig organisation som stadigt blir större. Vill du kunna påverka din arbetssituation, organisationen, få utlopp för din kreativitet och ditt tekniska kunnande så är REINERTSEN ett gott val. Just nu söker vi konstruktörer, projektörer, uppdragsledare, byggledare och projektledare. För mer information om REINERTSEN gå in på: REINERTSEN Sverige AB ingår i ett av Nordens största konsultoch entreprenadföretag REINERTSEN AS. Företaget startades 1946 av en ingenjör och drivs idag av bröderna Reinertsen som båda är tekniska doktorer. Ägandet är långsiktigt och ingenjörskonst har i över 60 år varit kärnan i företaget. De senaste åren har koncernen haft en stark tillväxt och har idag fler än 2100 anställda med en omsättning på 2,8 NOK. I Sverige verkar vi inom områdena Infrastruktur, Energi, Bygg & Industri samt Olja & Gas,. Vi har 240 medarbetare i Göteborg, Stenungsund, Malmö och Stockholm. Vår mötesplats - din möjlighet! Svenska Mässan, Göteborg maj 2012 Logistik & Transport 2012 har allt: Heltäckande mässa, spektakulärt konferensprogram. Truckbranschen är åter på plats. Liksom den viktiga shipping-mässan RoRo, om containertrafik m.m. Ett unikt tillfälle att förbättra flöden och materialhantering. Branschens största aktörer, logistikexperterna och varuägarna kommer! Kommer du? Mer information på OFFICIELL PARTNER OFFICIELL MEDIAPARTNER MEDIAPARTNER

10 10 möjligheter järnvägsprojekt Underhållet av den svenska järnvägen är eftersatt samtidigt som trafiken har ökat kraftigt. Resultatet är hårt slitage och känslighet för störningar. Järnvägssatsningar för ökad kapacitet Kritiken har varit massiv mot bristerna i det svenska järnvägssystemet. Inte minst mot bakgrund av två hårda vintrar. Det finns heller ingen quick fix menar Trafikverket. Regeringen har dock anvisat mer pengar. text fredrik dhejne Järnvägsnätet är slitet och hårt belastat, därför är det känsligt för störningar och därför krävs åtgärder på många ställen. I storstäderna slår vi i kapacitetstaket, säger Lennart Kallander, som arbetar med långsiktig planering vid Trafikverket i Borlänge. Regeringen har anvisat fem extra miljarder till vägar och järnvägar under kommande två år varav 3,6 till järnvägen. Vi ska använda pengarna till kapacitetshöjande åtgärder i vår befintliga anläggning. Järnvägstrafiken har också ökat mycket kraftigt de senaste åren och vi gör en kapacitetsutredning för att se vad vi kan göra på kort sikt men som också siktar fram mot 2050, framhåller Lennart Kallander. större järnvägsâ investeringar citybanan: Bygget av den sex kilometer långa järnvägstunneln för pendeltågen under centrala Stockholm är Sveriges just nu största infrastrukturprojektet. Budgeten ligger på cirka 17 miljarder kronor och förbindelsen ska vara klar Tunneln går på ett djup mellan 10 och 45 meter och sträcker sig mellan Södra Station på Södermalm och Tomteboda i Solna. Förbindelsen får en spårtunnel för tåg och en servicetunnel parallellt samt en 1,4 kilometer lång järnvägsbro mellan Årsta och Älvsjö. Det blir två nya underjordiska stationer; Stockholm City och Stockholm Odenplan. mälarbanan: Sträckan Stockholm/Tomteboda-Kallhäll byggs ut så att pendeltågen får egna spår plus»vi ska använda pengarna till kapacitetshöjande åtgärder. Lennart Kallander nya stationer i Sundbyberg, Barkarby och Kallhäll. Avsikten är ökad kapacitet och tätare turer. Den yttre delen, Barkarby-Kallhäll, ska vara färdig 2016 och kostar 1,7 miljarder. göteborg: Marieholmsbron är en flaskhals för godstrafiken till och från Göteborgs Hamn. Sträckan Olskroken-Kville byggs ut med dubbelspår och ytterligare en älvbro. Projektering pågår och byggstart sker tidigast år dubbelspår göteborg-trollhättan: Här satsas totalt 13,4 miljarder kronor på utbyggnad av både väg och järnväg. Cirka 7,5 mil högklassig fyrfältsväg respektive dubbelspårig järnväg, som dimensioneras för 250 kilometer i timmen, byggs. Spårutbyggnaden ska förkorta restider, öka turtäthet och tillgänglighet, bland annat med sju nya pendeltågsstationer samt bättre kapacitet för godstrafiken. motala-mjölby: Här byggs 26 kilometer dubbelspår för ökad kapacitet. Dessutom byggs ny pendeltågsstation i Skänninge, upprustning av Motala station och nya järnvägsbroar över Motala Ström och Göta Kanal.»Järnvägsnätet är slitet och hårt belastat, därför är det känsligt för störningar och därför krävs åtgärder på många ställen. Lennart Kallander Kostnad 2,4 miljarder, klart kiruna: Ny sträckning av järnvägen: Utvidgningen av LKAB:s malmbrytning kräver en ny järnvägssträckning som finansieras av LKAB. Klart 2012, kostnad 1,2 miljarder. ådalsbanan: Projekt Ådalsbanan omfattar upprustning av befintlig järnväg och bygge av två nya järnvägssträckor. Banan får högre bärighet och nya trafikstyrningssystemet. Kostnad 7,2 miljarder, klart haparandabanan: Den befintliga järnvägen mellan Boden och Kalix rustas upp plus en helt ny bana mellan Kalix och Haparanda. Banan beräknas vara klar 2012 och kostar cirka 3,5 miljarder. norrbotniabanan: Den ska komplettera stambanan och öka kapaciteten på sträckan Umeå-Luleå. Sträckningen blir rakare och bärigheten högre. Status: Utredningar pågår. malmbanan: Utredning om upprustning pågår samt beslut om att bygga ut fyra nya mötesplatser mellan Luleå och Riksgränsen innan år Hallå där! Varför måste E20 genom Västra Götaland byggas ut? E20 är oerhört viktig för näringslivet och tillväxten. Den knyter ihop Stockholm och Göteborg, säger Katarina Jonsson (m), kommunstyrelsens ordförande i Skövde tillika ordförande i Skaraborgs kommunalförbund, regionen mittemellan storstäderna. E20 är ett prioriterat nationellt godsstråk. Cirka två tredjedelar av Sveriges fordonsindustri med underleverantörer ligger utmed detta stråk. E20 är också länken till Göteborgs Hamn. Vägen måste förstärkas på vissa sträckor genom Västra Götaland och Skaraborg. Den ojämna standarden medför säkerhetsproblem. Enligt tidningen På Väg har den nyligen betecknats som Sveriges mest olycksdrabbade väg. För att utreda utbyggnaden av de delar i Västra Götaland och som inte ingår i Nationell plan pågår en idéstudie. Ett gemensamt projekt mellan Trafikverket, Västra Götalandsregionen, Skaraborgs kommunalförbund och berörda kommuner. Syftet är att visa hur vi kan utveckla E20 och få hela sträckan utbyggd mellan Stockholm och Göteborg till mötesfri väg, helst fyrfilig. Studien ska vara färdig i februari 2012 och ligga till grund för att få de viktigaste sträckorna in i den nationella planen, säger Jonsson. En kraftig satsning på E20 förbättrar konkurrenskraften för Svenskt näringsliv avslutar Katarina Jonsson. Välkommen till Luleå Hamn! Luleå Hamn är den nordligaste av Sveriges allmänna hamnar. Trots isbeläggning från januari till maj så är hamnen öppen och i full drift året om. De statliga isbrytarna och lokala isbrytande bogserbåtar ser till att fartygen tar sig fram även vintertid. Varje år omsätts omkring 9 miljoner ton gods, i huvudsak bulkgods i hamnen. Det gör Luleå till en av Sveriges fem största hamnar och Sveriges största hamn för torrt bulkgods. Luleå Hamn består av fem hamndelar. I Victoriahamnen hanteras torrt bulkgods och i Uddebo oljehamn hanteras flytande produkter. LKAB:s utlastningskaj för malm vid Sandskär och Cementas anläggning för lossning av cement. Dessutom används den gamla malmhamnen vid Svartön som kajplats för isbrytare och kryssningsfartyg. Hamnens moderna anläggningar gör det möjligt att hantera alla sorters bulkgods och styckegods. Luleå Hamn anlöps varje år av omkring 700 fartyg varav en betydande del har en lastförmåga, dödvikt, om mer än ton.

11 I dag kapacitetsbrist! I morgon Ostlänken! 15 mil av stor betydelse för samhällsutvecklingen Stor kapacitetökning, fler och punktliga tåg Öppnar för tågpendling på resenärens villkor Ökar utrymmet för godstransporter Vidgar arbetsmarknaden, fler jobb, ökad valfrihet Sätter fem nya resecentra på kartan Stockholm Ger ökat resande till lägre utsläpp Trosa Blir första delen av Sveriges höghastighetsnät Nyköping/Skavsta Oxelösund Norrköping Linköping Mjölby Nyköping - Östgötalänken AB Siemens satsar på en hållbar framtid för vårt samhälle Befolkningen i storstäder ökar med två invånare per sekund. Det innebär en stor energi- och klimatpåverkan och behovet av en hållbar stadsutveckling ökar rent praktiskt för varje sekund som går. Siemens omfattande utbud av produkter och tjänster erbjuder svaret på den utmaning som de växande städerna innebär inom områdena transporter, byggnader, belysning, energiförsörjning, säkerhet, vattenförsörjning, avfall och hälso- och sjukvård. För att bättre tillvarata de affärsmöjligheter som städer skapar satsar Siemens genom att bilda en ny sektor med Siemens lösningar för hållbara städer, kallad Infrastructure & Cities. De globala trender som vi har sett under många år tar ännu mer fart nu. Folk flyttar in till städer och behöver bra infrastrukturlösningar och intelligent logistik, som dessutom är hållbara för samhället det behovet är extremt starkt, och det vill vi möta, säger Göran Persson, sektorchef för Infrastructure & Cities. Fokus blir integrering av teknik och energieffektiva kundanpassade lösningar för offentliga och privata infrastrukturer, exempelvis integrerade lösningar för elbilsinfrastruktur, smarta elnät och intelligenta nätverk för byggnader. Vi blir fler och fler människor i städerna, globalt. Ett exempel att fundera på när det gäller världens befolkning är; 2007 bodde 50 procent av befolkningen i städer 3,5 miljarder, och fram till år 2050 räknar man med att dubbelt så många ska bo i städer. Då kan man tänka på den korta tiden dit, och hur man ska lösa infrastrukturen för att få ett samhälle med livskvalitet och hållbarhet. Det är ett problem vi vill lösa, säger Göran Persson. Risken är att städerna inte klarar av att växa på ett hållbart sätt, vilket vi ser redan i dag. Det blir svårare och svårare att ta sig fram i våra städer, både via bil och via offentliga transportmedel det är här vi kan bidra, säger Göran Persson. Minskade koldioxidutsläpp Av den mängd energi som samhället förbrukar, så förbrukas ungefär 75 procent av energin i städerna. Med hjälp av bland annat smarta byggnader, smarta elnät och energieffektivisering kan koldioxidutsläppen minskas rigoröst. Byggnader konsumerar trots allt cirka 40 procent av världens energi och står för 21 procent av koldioxidutsläppen. Då kan vi fundera på hur samhället ska bli hållbart, så att vi inte förstör det enda jordklotet vi har, fortsätter Göran. En viktig ingrediens i ett hållbart samhälle är även att vi får bort det fossila bränslet i bilarna. Elbilar tror jag stenhårt på, säger Göran Persson. Göran Persson, sektorchef - Infrastructure & Cities Styrkor hos den nya sektorn Infrastructure &Cities Organisation specialiserad på infrastruktur & städer med fokus på it och lösningar, som även har en stark produktportfölj och erbjuder ett brett tjänsteutbud. Erbjuder mobilitets- och logistiklösningar för effektiv transport av människor och gods. Kombinerar teknikområden på ett unikt sätt och erbjuder integrerade lösningar för fastigheter, eldistribution och smarta elnät. Komplett utbud av produkter inom låg- och mellanspänning för fastigheter, industrier och energibolag. Tydligt fokus på kunder och marknad: städer, kommuner, transportnav (som till exempel flygplatser och hamnar), järnväg och energidistribution.

12 12 fokus flygplatser»vi tror att det är realistiskt med skarp drift av det första tornet under Niclas Gustavsson Foto: Luftfartsverket Foto: Luftfartsverket Liknande projekt pågår i andra länder, men vi ligger mycket långt framme och får många frågor från andra länder som är i en liknande situation, säger Niclas Gustavsson på LFV. Fjärrstyrda torn kan rädda mindre flygplatser Små flygplatser är viktiga för att säkerställa snabba transporter i hela landet och nå regionala mål. Fjärrstyrda flygledartorn är en lovande teknik för att framtidssäkra små flygplatser. text anders edström frejman Flygplatser är viktiga för att hålla samman ett land. Det finns i dag 44 flygplatser i Sverige, varav statliga Swedavia driver elva. De senare står för omkring 80 procent av antalet flygresenärer i Sverige. Övriga 33 flygplatser ägs och drivs nästan uteslutande av kommuner eller landsting. Två undantag finns dock; Ängelholms flygplats som ägs av byggföretaget PEAB, och Skavsta som är spanskägt. Ett problem för de minsta flygplatserna är kostnaderna för att hålla tornet igång. Bara kostnaderna för flygledning med mera kan uppgå till så mycket som 40 procent av driftskostnaden, säger Niclas Gustavsson på Luftfartsverket, LFV som är ett statligt affärsverk. i takt med teknikutvecklingen både inom bredbandsuppkopplingar och kamerateknik har det inom LFV funnits tankar på att ta fram någon form av fjärrstyrning av trafikledartornen. Detta för att kunna avlasta de minsta flygplatserna, både personellt och ekonomiskt och möjliggöra längre öppettider. Vi fick ganska snart klart för oss att de tekniska byggstenarna finns, men ingen, varken militären eller industrin, hade satt ihop en liknande lösning. lfv initierade ett antal projekt och började samarbeta med SAAB. Bland annat gjorde vi en feasibility study för att få ett grepp om det skulle vara tillräckligt säkert, tekniskt och ekonomiskt genomförbart med fjärrstyrda trafikledartorn. prototypen man tog fram testades under ett antal månader 2008 och 2009 i verkligheten mellan flygplatserna i Ängelholm och Sturup. Trafikledartornet i Ängelholm riggades enkelt förklarat med kameror och mikrofoner, och trafikledaren satt i Sturup och kommunicerade med piloten som nyttjade Ängelholms flygplats. Resultaten har varit mycket lovande. Det fanns dock anmärkningar, men de var mest arbetsmiljömässigt kopplade till att man satt i ett mörkt rum omgiven av 360 grader skärmar i stället för att kunna titta ut! Inget hade med flygsäkerhet att göra, säger Niclas Gustavsson. Nu har man gjort djupare analyser och tekniken är i dag»ett problem för de minsta flygâplatserna är kostnaderna för att hålla tornet igång. Niclas Gustavsson ännu bättre. Analyserna pekar mot en möjlig besparing med i storleksordningen 15 till 25 procent, beroende på vilken flygplats som det gäller jämfört med trafikledare på plats. Besparingarna kommer av en effektivare hantering av personella resurser, eftersom flera mindre flygplatser kan fjärrstyras av en pool av trafikledare på en och samma geografiska plats. Tekniken öppnar även helt nya möjligheter. Man kan använda sig av värmekameror dels för att se i dimma och för att i mörker kunna se exempelvis djur eller föremål på banan. En annan fördel är att man kan på kort varsel kan öppna en annars stängd flygplats eftersom ljus och andra faciliteter med fördel kan fjärrstyras. Det skulle till exempel kunna vara aktuellt vid nödlandningar. utmaningen för LFV är att bevisa för flygplatserna att de kan få minst samma servicenivå, men till en lägre kostnad. Vår plan är att kunna validera och verifiera en pilotanläggning under Vi tror att det är realistiskt med skarp drift av det första tornet under 2014, förutsatt att vi fått alla tillstånd från berörda myndigheter. Internationellt finns det ett stort intresse för projektet. Norge, Tyskland, Canada och Australien står alla inför liknande utmaningar när det gäller att kunna behålla små strategiska flygplatser, men också för att sprida trafikvolymer. KTH Järnvägsgruppen forskning för spårtrafikens ökade konkurrenskraft KTH Järnvägsgruppen är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum med mer än 20 års erfarenhet. Järnvägsgruppen består idag av nio forskargrupper som var och en representerar ett eller flera ämnesområden som tillsammans i princip omfattar alla kompetenser inom järnvägsområdet. Vi bedriver även en omfattande intern och extern utbildningsverksamhet. KTH Järnvägsgruppen är också en del av KTHs Transportplattform, en strategisk satsning för att bedriva transportforskning med helhetssyn. Genom åren har KTH Järnvägsgruppen strävat efter att förbättra järnvägssytemet och har varit delaktig i omfattande konceptstudier, som t.ex. Gröna Tåget - ett forskningsprogram som syftar till att ta fram nästa generations snabb- och höghastighetståg, för hastigheter på upp till km/h, anpassade för nordiska förhållanden. Programmet ska resultera i ett konceptförslag, det vill säga en samling genomarbetade idéer och förslag till lösningar för att tåget ska bli attraktivt, ekonomiskt och energisnålt. Några egenskaper som är särskilt viktiga i de nordiska länderna är att det är mindre tågenheter som kan kopplas ihop och isär efter resandets variationer, och att det är spårvänligt och driftsäkert, även i vinterväder. Forskningsprogrammet genomförs under perioden Det finansieras av Trafikverket och bedrivs i samarbete med Bombardier Transportation. Det nära samarbetet med industrin säkerställer att forskningsresultaten snabbt kommer till användning. Ett annat viktigt forskningsområde under de senaste åren har varit att undersöka hur transportkapaciteten i det svenska järnvägsnätet kan ökas på det mest effektiva sättet, dvs. hur får vi den största ökningen av kapaciteten per satsad krona. För mer information se: eller kontakta Sebastian Stichel, Tel

13 Nu har vi slagit upp portarna till vår moderna konferensanläggning! Stockholms Tekniska Institut och vår moderna konferensanläggning lämpar sig för alla sorters företagsmöten så som dagkonferens, föreläsningar, seminarier etc. Vi finns centralt beläget mitt i Stockholm på Östermalm, T-bana Karlaplan. Lokalen är utrustad med bl.a. telebildanläggning (videokonferens) som gör det möjligt att ha direktsamtal mellan Er och Era kunder, eller företagsinternt utan att behöva avsätta tid och pengar för resor. Vi skräddarsyr Er konferens utifrån Era behov, oavsett om Ni är det lilla eller stora företaget så kan vi erbjuda olika former av sittningar. Skolsittning, Biosittning, Öar eller U-bord. Det är Ni som väljer! För bokning ring! Skrivtavla / Whiteboard Videobandspelare DVD Trådlöst internet Telebildanläggning Storbildsprojektor Storbild / Duk:350 x 350 cm Bältgatan Stockholm Tel Epost: konferens@stockholmstekniskainstitut.se Din genväg till rätt information A-kassa! Anställningsvillkor! Arbete Bedriva företag! Bo Deklarera! Fackförening Flytta!! Danmark! Familj Fritid! Folkbokföring Föräldraledighet! Få barn Pendla Pensionsvillkor!! Pensionsvillkor! Shopping Skatt! Sverige! Hitta boende FÅ SVAR HOS ØRESUNDDIREKT Du hittar oss på och på Stortorget 3 i Malmö Misstänker du narkotikasmuggling eller annan tullbrottslighet? Om du som arbetar i transportbranschen lägger märke till något av vikande som gör att du misstänker att smuggling eller annan tullbrottslighet planeras eller äger rum kontakta Tullverket på Genom din information kan vi bekämpa den organiserade gränsöverskridande tullbrottsligheten. Tullverket är en statlig myndighet som kontrollerar flödet av varor in och ut ur Sverige, bidrar till ett säkert samhälle och konkurrensneutral handel. Vi förenklar den legala handeln och förhindrar den illegala genom att erbjuda smidiga tullrutiner för utrikeshandeln, en enkel gräns passage för resande och ett effektivt gränsskydd. Vårt uppdrag kommer från Sveriges riksdag och regering. Tullverket grundades 1636 och har i dag cirka anställda. Generaltulldirektör är Therese Mattsson.

14 14 aktuellt miljö»sju av familjerna har minskat sitt gemensamma koldioxidutsläpp med 30 procent under året, totalt blir det 12,9 ton koldioxid, och det är riktigt bra. Pernilla Hellström Projektet Leva Livet, ett samarbete mellan miljöförvaltningen, kretsloppskontoret, Konsument Göteborg och Familjebostäder, har varit framgångsrikt enligt projektledare Pernilla Hellström. Innovativa miljöprojekt ger resultat Sverige är en av de ledande nationerna i världen på avfallshantering och många kommuner i Sverige arbetar proaktivt för att reducera sina sopor. Nu har arbetet börjat ge resultat. text HANS HÅKANSSON Enligt organisationen Svensk Avfallshantering uppnåddes flera av miljömålen och avfallsmängderna minskade under Enligt undersökningen har insamling och behandling av källsorterat matavfall ökat och viktigast av allt avfallsmängderna har minskat. Detta och mycket mer kan man läsa i den nyutkomna Svensk Avfallshantering I rapporten kan man läsa att 2010 minskade mängden hushållsavfall för andra året i rad. Den behandlade mängden hushållsavfall uppgick till ton. Det är en minskning med 2,7 procent jämfört med Utslaget på hela befolkningen gav varje svensk upphov till 463 kilogram hushållsavfall 2010, att jämföra med 480 kilogram per person En procent av hushållsavfallet deponerades 2010, det är en minskning med 33 procent från göteborgs stad har på senare år utmärkt sig genom sitt miljötänk. Nu har man arbetat fram en plan för hur avfall, vatten och avlopp ska hanteras för att göra staden ännu mer hållbar. I linje med det har en rad olika projekt startats den senaste tiden. Ett sådant projekt är Leva Livet som är ett samarbete mellan miljöförvaltningen, kretsloppskontoret, Konsument Göteborg och Familjebostäder. Här har man låtit elva testfamiljer se hur det är att leva lite grönare i sin vardag. Projektet startade under hösten 2010 och avslutades hösten Den andra av de sju utmaningarna, som handlade om återvinning, har nominerats till Årets»Göteborgs stad har på senare år utmärkt sig genom sitt miljötänk. Specialpris på Återvinningsgalan Priset ska tilldelas det företag eller den person som på ett enastående och förtjänstfullt sätt verkat för att lyfta fram svensk avfalls- och återvinningsindustri till världsledande och satt fokus på svenskt kunnande inom detta område såväl nationellt som internationellt. Leva Livet är just nu under utvärdering och en slutgiltig rapport kommer i början av Men Pernilla Hellström, projektledare för Leva Livet, har projektet varit lyckat. Vi känner att vi har mött våra målsättningar. Jag tycker att det var jätteroligt att jobba med familjerna. De allra flesta har varit nyfikna, energiska och villiga att lära sig nya saker. Vi har lärt oss väldigt mycket av familjerna för de har gett feedback efter varje utmaning de har gått igenom. Sedan kan vi nu se att sju av familjerna har minskat sitt gemensamma koldioxidutsläpp med 30 procent under året, totalt blir det 12,9 ton koldioxid, och det är riktigt bra. ett annat projekt som också drivs i Göteborg är Kretsloppsparken Alelyckan. Kretsloppsparken har funnits i fyra år och är en unik sophanteringsanläggning. Tanken är att det som du vill slänga kan vara guld värt för någon annan. Det skräp som kunden har med som går att återanvända och sälja sorteras ut, och farligt avfall tas effektivt om hand. Besökarna möts av utbildad och kompetent personal som behandlar kunden som en leverantör av material som kan återanvändas och återvinnas. Det finns många återvinningscentraler i Göteborg men i Kretsloppsparken blir sammanhanget tydligare och rutinerna effektivare. I Kretsloppsparken finns också tre olika försäljningsställen som drivs av Återbruket, Stadsmissionen och Returhuset. De erbjuder ett brett utbud av återvunna varor. På Återbruket kan den som letar efter begagnat byggmaterial fynda allt från fönster och garderober, till takpannor. På Returhuset fräschar man upp gamla möbler, cyklar och andra användbara ting och gör dem redo för försäljning. Tanken är att främja utvecklingen av kretsloppssamhället genom att arbeta för miljön med bland annat återvinning och återanvändande. Smart fakta Årets Återvinningsgala går av stapeln den 1 december. De nominerade till Årets specialpris är; Göteborgs Stads "Leva Livets avfallsutmaning", Miljögruppen vid Skaraborgs Sjukhus samt Borås Energi & Miljö. Vi bygger det största och mest komplicerade projektet inom BanaVäg i Väst E45 mellan Göteborg och Trollhättan är en viktig vägsträcka för västsvensk gods- och persontrafik. Men sträckan är olycksdrabbad och har under många år haft begränsad framkomlighet. Även järnvägen, som går parallellt med väg E45, är i stort behov av utbyggnad. Nu byggs därför en fyrfältig motorväg och ett dubbelspår för järnvägen. Bakom uppdraget står BanaVäg i Väst som är en del av Trafikverket. För mer information, gå in på skanska.se/sv/projekt/visa-projekt/?pid=1248

15 Du gör affärer. Vi garanterar. Betalningsgaranti. Förskottsgaranti. Tullgaranti. EU-garanti. Med mera. Säg hej då till banken och säkra din affär med en försäkringslösning från oss i stället för en bankgaranti. Snabbare, smidigare och smartare, eftersom du inte behöver binda pengar i en motsäkerhet. Investera i någonting bättre. Välkommen! Ett smartare sätt att säkra affären

16 16 profilintervju Effektivisering lika viktigt som investeringar Infrastrukturministern har fått klä skott för problemen med tågtrafiken de senaste vintrarna. Detta år är man bättre rustad än på länge lovar hon. text anders edström frejman foto Christian Pohl De två senaste vintrarna har gått till historien, som om inte den mest kalla och snörikaste i alla fall en av de mest problematiska när det gäller tågtrafiken. Man får gå så långt tillbaka som första halvan av 1800-talet för att hitta en motsvarande kombination av snömängd, luftfuktighet och temperatur. Vintern 2010 var unik på det sättet. Norrlandstågen brukar normalt vara naturligt avisade när de når södra Sverige men så fungerade det inte under vintern som var, säger infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd. hon förklarar att vintern 2010/11 ändå rent statistiskt var bättre än föregående år när man ser till antalet driftstörningar. På godssidan låg Green Cargo på 95 procent punktlighet i vintras jämfört med 92 procent året innan. Europagenomsnittet ligger på 80 procent. Men för passagerarna upplevdes förra vintern som sämre och därför är det en stor utmaning att vinna tillbaka förtroendet. Hon berättar att hon under oktober samlade alla som har med tåg och järnväg att göra för en avstämning. Mentalt förbereder man sig för en vinter i klass med 2010/11. Erfarenheterna från de två senaste vintrarna visar tydligt på»vintern 10/11 gick tågtrafiken bättre, men det var inte vad resenärerna upplevde. Catharina Elmsäter-Svärd behovet av tätare samarbeten och tydligare ansvarsfördelning. en enskild stor källa till tågförseningar har varit problem med rangering av tågset på grund av snö och is. Malmö, Hallsberg och Stockholm är exempel på tre viktiga geografiska punkter för rangering. SL och SJ har därför inför vintern 2011/12 införskaffat något som enklast kan beskrivas som en kombinerad snödammsugare och snösmältare i jätteformat för att förhindra stopp vid rangering i Stockholmsområdet. Ett enskilt stopp ger snabbt stora följdverkningar med förseningar som följd för många tåg. Därför måste både sårbarheten minskas genom ökad kapacitet och felkällor elimineras så långt det är möjligt. Rent konkret har Trafikverket i det korta perspektivet fått extra pengar till bättre isolerade växlar och manuella skottare för att hålla växlarna igång. En snögeneral är utsedd för att fördela människor och maskiner till rätt ställe. Vintern är inte det enda problemet, men bristerna blir mer synliga då. I det längre perspektivet handlar det om att få upp standarden på den befintliga järnvägen så att den ska fungera som det är tänkt genom reinvesteringar, renoveringar, byten av kontaktledningar med mera. Andra åtgärder är att höja bärighet på sträckor där det går mycket gods så att godståg kan gå i högre hastighet och därmed inte inverka negativt på persontrafiken. Andra kapacitetshöjande åtgärder på kort sikt är att förlänga perronger så att man kan köra med längre tåg. På medellång sikt byggs mötesspår på sträckningar där det går mycket godstrafik. internationellt har många större städer valt att ha en sydlig, västlig, nordlig och östlig ingång utan att släppa in till exempel järnväg in mot stadens centrala delar. Catharina Elmsäter-Svärd är inte främmande för liknande lösningar i framtiden när Stockholm växer. Man kan till exempel tänka sig att man skulle kunna få på fler tåg på Mälarbanan åt Västeråshållet, men det skulle kräva fyrdubbla spår norr Eftersom det finns både praktiska och ekonomiska begränsningar för av vad vi har i dag, menar infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd. VARBERG, SEMESTER FÖR EN DEL - VARDAG FÖR ANDRA Varberg är en inspirerande kommun att besöka, bo och verka i. Vi växer och utvecklas och skapar ständigt nya mötesplatser, kreativa miljöer och spännande verksamheter. Hela tiden med människan i fokus. Kontakta oss så berättar vi mer om hur du etablerar dig här. MARKNAD VARBERG AB VARBERGS KOMMUN

17 17 profilintervju»ökad arbetspendling i storstadsâområden gör att vi måste satsa mycket där. Catharina Elmsäter-Svärd Ökat behov av informationstjänster inom ITS Sverige är världsledande när det gäller trafiksäkerhet. En viktig del i det framgångsrika trafiksäkerhetsarbetet är utvecklingen av Intelligenta trafiksystem (ITS). mängden väg- och järnvägssatsningar behöver vi även tänka nytt i termer om Stockholm. Att en stor del av de statliga infrastrukturpengarna för vägar och spårbunden trafik under mandatperioden i stor utsträckning hamnar i storstadsområdena anser hon är helt naturligt med tanke på den snabba befolkningstillväxten. En drivkraft är helt klart ökande arbetspendling oavsett om det sker i bil eller med något kollektivt alternativ. Detta måste hanteras och dimensioneras för den närmaste framtiden. Samtidigt har den återuppväckta gruvnäringen i Bergslagen föranlett förstudier och konkret planering av att rusta upp och öka kapaciteten på Bergslagsbanan. Det är den planerade återstarten av gruvorna vid Ludvika som ligger bakom just detta. Nu ser vi över allt som kan behöva göras de närmaste 12 åren. Flaskhalsar behöver byggas bort både avseende järnväg och vägar. Eftersom det finns både praktiska och ekonomiska begränsningar för mängden väg- och järnvägssatsningar försöker man även tänka nytt i termer av vad man har i dag. Trafikverket har till exempel börjat titta på banavgifterna för att kunna styra icke brådskande gods via andra sträckningar, för att minska inverkan på persontrafiken. Mitträckeseparering av vägar är ett annat sätt att minska olyckor samtidigt som kapaciteten kan ökas genom att tillåta högre hastigheter. på miljöområdet har regeringen avsatt 900 miljoner fram till utgången av 2011 på kommersialisering av miljöteknik och demoanläggningar inom bland annat BioDME. Personbilar och lastbilar kommer givetvis för all överskådlig tid att behövas för transporter och därför är alternativ till fossila bränslen mycket viktiga. Effektivisering av transporter i form av smartare citylogistik är ett annat exempel på ett område där stora miljövinster kan göras. Både kommuner och speditörer är intresserade av att minska trängsel främst i stadskärnorna genom att öka fyllnadsgraden i fordon och minska tomkörningen. Här finns massor att göra, avslutar infrastrukturministern. Smart fakta Catharina Elmsäter-Svärd, 46, är sedan oktober 2010 infrastrukturminister. Hon har bland annat ett förflutet som landstingsstyrelsens ordförande och finanslandstingsråd i Stockholms läns landsting och har suttit i ett flertal utskott i riksdagen, bland annat trafikutskottet. Erica Willborg, chef för affärsområdet ITS på Trafikverket ICT, vilka behov märker ni av i dag? Det finns ett stort behov av olika typer av informationstjänster, allt från trafikinformation till störningsinformation. I dag vill man inte längre gå ut på webben för att få denna information utan man vill få den direkt till mobilen, så tillgången är viktig. I storstäderna finns till exempel komplexa it-system i trafiken för att informera om restider längs viktiga trafikleder och information om alternativa resvägar. Det innebär att trafiken löper smidigare. Hur arbetar ni med ITS? Vi arbetar med olika lösningar för övervakning, styrning och information inom trafikområdet, och har ett nytt område en tjänst som heter ITS Operations, där vi till exempel erbjuder möjlighet till tillståndsbaserad övervakning en övervakning av olika delar av anläggningar där man ser om något är på väg att gå sönder. På så sätt kan man åtgärda felet innan det har hänt. Det kan handla om en rulltrappa eller en trafikinformationsskylt. Inom fordon vill man ju göra underhåll innan saker och ting gått sönder, som till exempel ett tåg, att via sensorer i tåget få information över tid och på så sätt kunna åtgärda problem innan de slagit till. Det är viktigt att få proaktiv information tidigt så att man kan göra andra val. Enkelt att köra smart med Drivec 3000 förare i Sverige använder Drivec dagligen, vilket leder till: MINDRE STRESS LÄGRE EMISSIONER FRÅN BRÄNSLE OCH BROMSAR LÄGRE BRÄNSLEFÖRBRUKNING UTHÅLLIGT UPP TILL 15% FÄRRE OLYCKOR UPPMÄTT MER ÄN 20% BÄTTRE LÖNSAMHET Marknadsför Drivec Vill ni veta mer kontakta oss på VDII Innovation AB, Box 2019, Helsingborg

18 18 inspiration expanderande kommuner Att expandera är eftersträvansvärt för en kommun. Det visar på en positiv utveckling och är naturligtvis att föredra framför en nedåtgående spiral. Tillväxt är ett tillstånd som de allra flesta kommuner önskar befinna sig i. Om man ska vara riktigt krass så vill man naturligtvis helst växa med en ung befolkning som producerar barn, har jobb och därmed genererar skatteintäkter. En bra blandning av åldrar är dock bäst, säger Jan Malmgren, samhällsplaneringschef i Varbergs kommun. Skatteintäkter behövs för att kommunen ska kunna garantera kvalitet på grundläggande tjänster som skola, vård och äldreomsorg. Detta kan ju blir bekymmersamt för en kommun som har en minskande och samtidigt åldrande befolkning. Samtidigt vill en kommun inte växa för fort. Tumregeln är att en befolkningstillväxt runt en procent är rätt lagom för att en kommun samtidigt ska kunna underhålla och bygga ut service i den utsträckning efterfrågan ökar, säger Jan Malmgren. ola ljungman, stadsarkitekt på Alingsås kommun håller med. Växer man för snabbt är det svårt att få en hållbar utveckling i en kommun. Med undantag för några år på 90-talet har det varit ett starkt tryck på byggande i Alingsås, särskilt under 2000-talet. närheten till Göteborg endast 50 kilometer, en stark egen identitet och snabbt ökande bostadspriser närmare Göteborg har gjort Alingsås till ett attraktivt alternativ, vilket också återspeglas i befolkningsökningen, särskilt under de fem senaste åren. Kommunen såg tidigt ett behov av att stärka den egna organisationen inom stadsplanering för att kunna ta fram detaljplaner och hantera bygglovsansökningar med vettiga handläggningstider och med hög kvalitet. Vårt kontor har så här långt fördubblats under 2000-talet, säger Ola Ljungman. Han berättar att man har en bra planberedskap med planarkitekter och bygglovshandläggare. Man har en målsättning för hur mycket kommunen behöver växa och har till exempel en beredskap för att bygga förskolor och skolor. Detta är parametrar som bidrar till att en kommun upplevs attraktiv att bo i och förhoppningsvis attraherar fler boende. Inkomstskatten tillfaller kommunen, medan företagsbeskattningen är statlig. En kommun vill förstås både attrahera boende och företag. Hållbarhet genomsyrar numera all modern stadsplanering världen över. Jag tror att man som kommun måste tänka just hållbarhet för att förbli attraktiv att bo i och det handlar inte bara om rena miljökomponenter, säger Jan Malmgren och tillägger att han själv är ekolog. Hållbarhet handlar enligt honom även om att få till en socialt fungerande stad med trygga utemiljöer, utan mörka torg och gator med mörka gränder. Miljöer som man vill vistas i när man arbetar, miljöer som man vill röra sig i på fritiden. Mjuka värden som gör att medborgare trivs, planerar långsiktigt och vill röra sig»vår erfarenhet är att medborgarna måste känna att det händer positiva saker i kommunen. Jan Malmgren Under Lights in Alingsås i oktober utses varje år sex kända internationella ljusdesigners som får ljussätta offentliga rum i staden under några veckor. Hållbarhet mer än bara miljö Expanderande kommuner satsar på hållbarhet, vilket inte bara handlar om miljöhänsyn utan även att skapa en miljö där medborgare vill bo länge. text anders edström frejman foto Hans Nerstu, Mikael ÂPilstrand»Det handlar om att förtäta och bygga till men samtidigt behålla karaktären och attraktionskraften. Ola Ljungman inom kommunen. Familjevänliga och livsbejakande. just ljussättning av offentliga rum och byggnader är något som man arbetat med i Alingsås. Staden har även ett årligt event som kallas Lights in Alingsås i oktober. I början handlade det mest om experimentell ljussättning, men numera utses varje år sex kända internationella ljusdesigners som får ljussätta offentliga rum i staden under några veckor. Vi vill ligga i framkanten när det gäller belysning och trygghet. Här finns mycket att göra både vad gäller placering, skärmning och ljusets karaktär för att det ska vara behagligt. Utöver detta kan man även bygga bort många problem genom att till exempel inte lägga entréer mot stängda lägen, säger Ola Ljungman. Varje kommun och stad får arbeta utifrån sina förutsättningar, ta tillvara på möjligheterna och göra något positivt av dem. Vår erfarenhet är att medborgarna måste känna att det händer positiva saker i kommunen och att den utvecklas på ett bra sätt, annars flyttar man, säger Jan Malmgren. här har varbergs kommun det väl förspänt. Närheten till aktiva fritidsintressen som paddling, vindsurfing och en vacker bokskog i kombination med 35 till 40 minuter tågvägen till Göteborg gör även Varberg till en lämplig pendlingsstad. För Jan Malmgren handlar det om att ta hand om Varberg som är en gammal stad med anor från 1600-talet. Man kan tydligt se stadens årsringar allt eftersom den vuxit i omgångar. Vi har till exempel många små parker som vuxit fram under årens lopp, den kända strandpromenaden inne i staden och förstås Varbergs fästning. Och han fortsätter: Gamla stadskärnor hade butiker i gatuplan, kanske några enstaka kontor ovanpå och därefter bostäder. Detta är på väg tillbaka i modern stadsplanering för att skapa levande städer och något som även Varberg eftersträvar. Men för att detta ska fungera över lång tid har Varberg antagit en policy där man försöker undvika etablering av enorma gallerior i anslutning till motorvägen med butiker som slår ut lokala handlare. Vi vill att detaljhandeln ska vara koncentrerad till stadskärnan, medan volymhandeln som kräver biltransporter, till exempel hemelektronik och bilar, ska ligga i halvexterna lägen med bostäder som grannar. Än så länge fungerar strategin. Varberg som kommun växer med 400 till 700 personer per år och undersökningar visar att invånarna företrädesvis handlar inom den egna kommunen. även alingsås har en stadskärna med kulturhistoriskt värde att bevara. Det handlar om att förtäta och bygga till men samtidigt behålla karaktären och attraktionskraften. Samtidigt gäller det att det finns lokala arbetsplatser så att Alingsås inte blir en pendlingsförort till Göteborg, avslutar Ola Ljungman. Faveo projektleder Spårväg City Spårväg City är ett infrastrukturprojekt som tar oss från Stockholms centrala delar till den nya hållbara stadsdelen Norra Djurgårdsstaden SL:s och Stockholms stads vision för stomnätet i centrala Stockholm blickar fram mot SL påbörjade planeringen för en fortsatt utbyggnad av Spårväg City redan I första hand ska den förlängas från Djurgårdsbron till Ropsten, där spårvägen kopplas ihop med en moderniserad Lidingöbana. Denna utbyggnad är viktig eftersom Stockholms stad kommer att bygga Norra Djurgårdsstaden en stadsdel som kommer att ha en utpräglad miljöprofil. Bygget av spårvägen måste ta en lång rad hänsyn; hamnverksamhet och färjeterminaler i Frihamnen, Värtahamnen och Energihamnen, godstrafik på Värtabanan, utbyggnaden av Värtapiren, bygget av Norra länken, Värtaverkets ombyggnation till fossilfritt bränsle och pågående stadsbyggnadsprojekt längs hela sträckan. Spårväg Citys el kommer från förnyelsebara energikällor och samhällets miljövinst med Spårväg City uppnås genom att resandet kan överföras från biltrafiken till kollektivtrafiken, vilket i sin tur innebär minskad energi-, naturresurs- och utrymmesåtgång jämfört med om motsvarande resande skulle ske med biltrafiken. Faveo Projektlednings uppdrag är att tillsammans med representanter från SL leda genomförandet och planeringen inkluderande förstudier, järnvägsplaner, miljökonsekvensbeskrivningar, programhandlingar och systemhandlingar, genomförandeplaner och affärsstruktur. Det är hedrande för oss på Faveo att ha fått förtroendet att medverka i ett viktigt framtidsprojekt med miljöförtecken, säger Urban Brodd, biträdande programchef för Spårväg City. VANSBRO JÄRNVÄGSSKOLA Vi ger utbildningar inom järnvägsområdet

19 annons Att skapa hållbara städer kräver både vetenskap och konst KURSER OCH UPPDRAGS UTBILDNING Norra Djurgårdstaden är en stadsdel i Stockholm som ska uppnå världsklass avseende miljöprofilering. Industriell ekologi bidrar till utvecklingen av miljöledningsprocessen för Norra Djurgårdsstaden. I projektet ingår även delprojekt för smarta elnät och miljöinformation till boende där de kan påverka sin miljöbelastning. Stockholm har ett ambitiöst program för att tillverka biogas från bl. a avloppsslam. Industriell ekologi deltar i EU-projektet SUBMARINER där vi tittar på möjligheten att utnyttja alger i Östersjön för att tillverka biogas och samtidigt ta bort näringsämnen Kontakt: Prof. Ronald Wennersten, rw@kth.se FORSKNING FÖR HÅLLBARA TRAFIKSYSTEM KTH Centrum för trafikforskning (CTR) arbetar med forskning för att kvantifiera trafikutsläppen och luftkvalitetspåverkan med hjälp av avancerade beräkningsmetoder och simuleringsverktyg. Projektet MODENA, finansierat av Energimyndigheten, stöder utvecklingen av ett simuleringsverktyg som integrerar trafikens utsläpp/energiberäkningar och modeller av stadsluftens kvalitet. Utifrån de verktyg som vi utvecklat är ett viktigt mål att förbättra den nuvarande trafikledningen i Stockholm med hänsyn till trafikorsakade föroreningar. Ett exempel är OPTION, ett projekt för att optimera trafiksignaler i relation till föroreningar, i samarbete med Stockholms Stad och SWECO AB. För mer info: DEN MEDIERADE STADEN KTH är partner i European Institute of Innovation and Technology, EIT, där uthållig stadsutveckling är ett gemensamt forskningsfokus för de tre Knowledge Innovation Communities som hittills startat: InnoEnergy, Climate samt ICT Labs. Den svenska noden för InnoEnergy med placering på KTH har ansvar för att koordinera utbildning, forskning och innovation inom smarta elnät och elektrisk energilagring för Europa. KTH:s energiplatform samordnar KTH:s insatser inom InnoEnergy som täcker hela energifältet för framtidens uthålliga energisystem. ICT Labs samlar kompetens från forskare inom arkitektur, samhällsplanering, media, interaktion och kommunikation för att undersöka hur ny kommunikationsteknik kan tillämpas på staden. Människor behöver inte vara närvarande i samma tid och rum för att utföra sina arbetsuppgifter. Redan i dag är det fullt möjligt att befinna sig på en annan plats och ändå vara tillräckligt närvarande för att kunna se, samtala och samarbeta med personer någon helt annanstans. Detta ger oss helt nya möjligheter för utformning av stadens rum, säger Tekn Dr Arkitekt SAR/MSA Charlie Gullström som ansvarar för ICT Labs activity Mediating Presence. Kontakt: Charlie Gullström, Gästlektor vid KTH Arkitekturskolan, charlieg@kth.se, Ramon Wyss: wyss@nuclear.kth.se För mer info: KTH:s devis vetenskap och konst understryker det som krävs för att bygga framtidens samhälle: forskning i världsklass i kombination med praktiskt kunnande samt förmågan att samverka för att nå lösningar till komplexa samhällsutmaningar. Forskning som bygger broar mellan vetenskap och sam hället: KTH:s forskning handlar om framtidens samhälle; om hur städer, byggnader och infrastruktur ska utformas och byggas, om hur institutioner och regelsystem bör utvecklas för att ge en bra livsmiljö för människor och goda utvecklingsbetingelser för näringslivet. Vi jobbar aktivt med aktuella samhällsbyggnadsprojekt såsom Norra Djurgårdsstaden och Hållbara Järva. Flera hållbara stadsdelar som rönt stor internationell uppmärksamhet, som till exempel Västra Hamnen i Malmö och Hammarby Sjöstad, är resultatet av ett samspel mellan forskning, utbildning och faktiskt byggande, säger Göran Cars, KTH Professor i Samhällsplanering. KTH Industriell ekologi studerar hur vi kan skapa mer effektiv användning av energi och material i städer. Till exempel görs utvärderingar av stora projekt såsom Hållbara Järva i Stockholm och miljöprofileringen av Hammarby Sjöstad. Vi arbetar med metoder, former och processer tillsammans med alla intressenter för att följa de mål och ambitioner som sätts upp i projekteten. RESURSER FÖR SAMVERKAN I HÅLLBARHETSFRÅGOR KTH:s strategiska forskningsplattformar stödjer forskningssamarbeten inom fem nyckelområden; energi, informationsoch kommunikationsteknologi, material, medicinsk och biomedicinsk teknik och transport. KTH samverkar med flera universitet i världsklass. Under 2011 har KTH och Southeast University, School of Architecture och Nanjing, invigt ett gemensamt forskningscentrum för hållbar stadsutveckling och arkitektur Joint Research Centre for Sustainable Urban Development and Architecture (JRC-SUDA). Syftet med centrumbildningen är bl. a att utveckla samarbete inom forskning, utbildning och innovation inom området hållbara städer. För att knyta samman de hundratals forskare som aktivt jobbar med hållbara städer har KTH Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad skapat så kallade kluster arenor för samverkan mellan forskare och praktiker inom urban hållbarhet. Det kan vara svårt att navigera i mångfalden av forskare som aktivt arbetar med hållbara städer på alla våra skolor och centra. Vi agerar som personliga mäklare för alla som vill ha snabb hjälp att nå KTH:s forskare eller inleda samverkan med oss, säger Amy Rader Olsson, koordinator för klustret om urban hållbarhet. Klustret samverkar även med KTH Stadsbyggnadsakademin som länkar samman praktiken och forskare i frågor om urban stadsutveckling. Kontakt: Amy Rader Olsson: urbancluster@abe.kth.se För mer info: Transportplatform@kth.se, EnergyPlatform@kth.se, KTH hjälper yrkesverksamma att anknyta spjutspetsforskning till sin egen vardag där de olika hållbarhetsdimensionerna sociala, ekologiska och ekonomiska integreras. Några aktuella utbildningar: KVALIFICERAD PROCESS- LEDARUTBILDNING, en påbyggnadsutbildning för yrkesverksamma trafikoch samhällsplanerare i ledarskap, och integrerad trafik- och bebyggelseplanering. Kontakt: goran.cars@abe.kth.se eller charlotta.fredriksson@abe. kth.se STOCKHOLm SUSTAINABILITy STUDIO, som ger professionella inom stadsutveckling och teknikförvaltning en överblick i såväl ny teknik och materiallösningar som nya metoder för planering, utvärdering och uppföljning. Vi får allt fler förfrågningar från utlandet, i synnerhet Kina. Vi håller därför på att utöka vårt utbud för att kunna möta efterfrågan och skräddarsy utbildningar i specifika ämnen, säger Anna Hult. Kontakt: anna.hult@abe.kth.se ExECUTIVE PROGRAm IN SUS- TAINABLE URBAN SySTEmS, KTH Executive School lanserar i januari 2012 första omgången av ett ledarutvecklingsprogram i urbana system. Programinnehållet behandlar viktiga drivkrafter, strategiska utmaningar och ny teknik ur ett systemperspektiv med fokus på energi, IT, vatten, planering, avfallshantering, byggande och offentliga tjänster. Kontakt: kerstin.frenning@es.kth.se

20 20 guide järnvägsforskning»järnvägsgruppen är helt unik och har genom åren gett oss möjlighet att framgångsrikt genomföra flera större forskningsprogram. Sebastian Stichel Ett av KTH:s forskningsprogram är Gröna Tåget, vars syfte bland annat är att utveckla teknik för kortare restider och lägre kostnader för materialen, jämfört med dagens tåg, som här IC. Järnväg en framtidsbransch Järnväg är en framtidsbransch för ingenjörer med många intressanta teknikområden. Klimatfrågan och miljömålen kräver också en mer utvecklad järnvägsteknik och ökad konkurrenskraft. Det säger de två professorerna Bo-Lennart Nelldal och Sebastian Stichel vid KTH Järnvägsgruppen. text fredrik dhejne Järnvägsgruppen bildades 1988 och är sedan 1996 ett formellt forskningsoch utvecklingscentrum inom banteknik vid KTH. Huvuduppgifterna är forskning, högre utbildning på grund- och forskarnivå och utbildning för anställda inom järnvägsområdet. Gruppen består i dag av nio forskargrupper som täcker alla kompetenser inom järnvägsområdet. Det här gör Järnvägsgruppen helt unik och har genom åren gett oss MAKE A DIFFERENCE! De globala miljöutmaningarna är omfattande. Internationella masterprogrammet i ekoteknik och hållbar utveckling gör skillnad. I företag, organisationer och myndigheter finns stora behov att gå mot hållbar utveckling. Med en masterexamen från Mittuniversitetet får du redskapen. Mer information: More information: möjlighet att framgångsrikt genomföra flera större forskningsprogram med en bred ansats inklusive både teknik och marknadsfrågor, säger Sebastian Stichel. Ett framgångsrikt exempel på guppens arbete är konceptet för Reginatåg som nu går i trafik i Sverige, Norge och Kina. Ett av Järnvägsgruppens stora projekt är Gröna Tåget ett forskningsprogram som syftar till att ta fram nästa generations snabb- och höghastighetståg, för hastigheter på upp till 250 till 320 kilometer i timmen, anpassade för nordiska förhållanden. Programmet ska resultera i ett konceptförslag, det vill säga en samling genomarbetade idéer och förslag på lösningar för att göra tåget attraktivt, ekonomiskt och energisnålt. Gröna Tåget inleddes 2005 och avslutas några av målen med Gröna Tåget är: Kortare restider. Lägre kostnader, som möjliggör både lägre biljettpriser och ökad lönsamhet. Attraktiv passagerarmiljö med hög komfort. God tålighet mot nordiska vintrar. Bra prestanda och spårvänlighet för lågt slitage, minskad energiförbrukning och lägre buller. Vi ska nu skriva en slutrapport. Resultatet kommer att bli en hjälp för beställare och tillverkare. En del praktiska tester har också gjorts och det har utvecklats komponenter som bland annat använts av Bombardier, säger Sebastian Stichel. Vi har också jobbat mycket med trafik och logistik, bland annat kapacitetsfrågan, om vi kan frigöra kapacitet genom att bygga höghastighetsbanor får godstågen bättre plats och kan bli mer effektiva. Det går att göra mycket mer med järnvägen även om den redan är ett av de miljömässigt bästa transportmedlen. Vi menar till exempel att moderna höghastighetståg kan bli så effektiva att de förbrukar mindre energi per person per kilometer än konventionella tåg trots sin höga hastighet, säger Bo- Lennart Nelldal. Utvecklingsområden här är I framtiden behövs du som ska... Dataingenjör Nationalekonom Byggnadsingenjör Fastighetsförvaltare Serie- och bildberät- Specialistsjuksköterska Maskiningenjör Lärare Statsvetare Energisystemingenjör Företagsekonom Hälsopedagog Socionom Elektronikingenjör Personalvetare Lantmätare Trädgårdsmästare Samhällsplanerare Sjuksköterska Fastighetsmäklare Ekonomiingen- jör 3D-animatör IT-arkitekt Dataingenjör Nationalekonom Byggnadsingenjör Fastighetsförvaltare Serie- och bildberättare Specialistsjuksköterska Maskiningenjör Lärare Statsvetare Energisystemingenjör Företagsekonom Hälsopedagog Socionom Elektronikingenjör Personalvetare Lantmätare Trädgårdsmästare Samhällsplanerare Sjuksköterska Fastighetsmäklare Ekonomiingenjör 3D-animatör IT-arkitekt Dataingenjör Nationaleko- Fatta smartare beslut BESLUT-, RISK- OCH POLICYANALYS 180 HP Utveckla applikationer för webben och appar till mobiler IT/GIS-PROGRAMMET 180 HP Skapa kartor och fastställa gränser LANTMÄTARPROGRAMMET 180 HP Planera bostadsområden och utveckla det hållbara samhället SAMHÄLLSPLANERARPROGRAMMET 180 HP vi klara miljömålen måste vi satsa mer på järnväg. Bo-Lennart Nelldal bland annat att ta tillvara energin vid bromsning, effektivare elmotorer, lägre luftmotstånd med mera. till dem som funderar på att jobba med järnväg säger de båda att det definitivt finns en framtid i sektorn med många jobb. Ska vi klara miljömålen måste vi satsa mer på järnväg. Här finns många intressanta utbildningar och yrkesinriktningar. Ett av dessa är signalsystem där Bombardier har en framgångsrik och avancerad verksamhet i Sverige. Det är ett mycket expansivt område. Marknaden för teknikkonsulter växer också, säger Bo-Lennart Nelldal. Sebastian Stichel och Bo-Lennart Nelldal framhåller att järnvägssektorn tidigare var en sluten värld som BYGG- INGENJÖR nu blivit öppnare och mer internationaliserad. Området kräver också en högre utbildningsnivå än tidigare. Intressanta arbetsgivare inom området är bland andra Trafikverket, Bombardier, SJ, Green Cargo, SL, Infranord, (före detta Banverket Produktion), konsult- och entreprenadföretag inom järnvägsområdet. de två hävdar att KTH definitivt tillhör de ledande institutionerna inom järnvägsområdet med ett mycket brett utbildnings- och forskningsprogram. Det finns mycket att göra med fler och bättre kurser, samtidigt blir branschen allt mer intressant, inte minst ur klimatsynpunkt, säger Bo-Lennart Nelldal. Smart fakta KTH Järnvägsgruppen driver en omfattande forskning inom järnvägs- och infrastrukturområdet varav flera ingår i större EU-projekt med inriktning på effektivare godstrafik. HÅLLBART BYGGANDE, 180 HP för en bärkraftig samhällsutveckling med fokus på miljön Kombinera studier med ett aktivt friluftsliv. Flera kurser i samverkan med byggbranschen. Föreläsning på förmiddagen, en tur i skidspåret eller backen på eftermiddagen. Efter tre år har du en efterfrågad, gedigen utbildning med god arbetsmarknad och många karrriärmöjligheter framför dig. Sista anmälningsdag till höstens terminsstart är 15 april 2012 Vill du veta mer? Kontakta: Marianne Jämtsäter, , MARIANNE.JAMTSATER@MIUN.SE eller besök gärna vår web: