RAPPORTER OCH TEXTER FRÅN JURIDISKA INSTITUTIONEN NR 4

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORTER OCH TEXTER FRÅN JURIDISKA INSTITUTIONEN NR 4"

Transkript

1 RAPPORTER OCH TEXTER FRÅN JURIDISKA INSTITUTIONEN NR 4 UNIVERSITETSLOGGA

2 I serien Rapporter och texter från juridiska institutionen vid Umeå universitet har tidigare utgivits: 1. Edström, Örjan, Konkurrensklausuler en kommentar till delar av utredningen Ds 2002:56 Hållfast arbetsrätt för ett föränderligt arbetsliv, Edström, Örjan, The free Movement of Workers the implementation of EC law in Sweden in , Granström, Görel, Lena Landström, Ruth Mannelqvist och Lotta Sundström, Ett pilotprojekt om bemötande av brottsoffer riktat till åklagare,

3 Rätten, välfärden och marknaden Rapport från 2008 års forskningsinternat Ruth Mannelqvist och Therese Enarsson (red.) 3

4 Rapporter och texter från Juridiska institutionen vid Umeå universitet, nr 4/2008. ISSN Beställningar: Juridiska institutionen Umeå universitet SE UMEÅ Att mångfaldiga innehållet i denna bok, helt eller delvis, utan medgivande från respektive författare är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande, såsom tryckning, kopiering, bandinspelning etc Författarna 4

5 Förord Den april 2008 hölls Juridiska institutionens årliga forskningsinternat, denna gång med temat Rätten, välfärden och marknaden. Avsikten med internatet var att dels ge institutionens doktorander ett tillfälle att presentera sin forskning, och dels ge institutionens lärare och forskare möjligheten att diskutera aktuella rättsvetenskapliga frågor, utifrån både etablerade och nya tillvägagångssätt och synvinklar. Med utgångspunkten i behovet av en ny metodlära i rättsvetenskapen fördes internatets diskussioner över rättstomma rum och rättsosäkra situationer, för att avslutas i privaträttsliga konstruktioner i offentlig rätt. Internatet lyfte frågan om utvecklingen mot en marknadsstat, eller den ökade användningen av privaträtt inom offentlig rätt och offentlig förvaltning, kan ha sin förklaring i politiska ambitioner att spara pengar, europarättsligt inflytande på svensk rätt och rättstradition eller om det beror på att rätten påverkas av en mer individualiserad syn på medborgaren. Till internatet hade tre gäster särskilt inbjudits; nämligen Bo Wennström, Uppsala universitet samt Karsten Naundrup Olesen och Michael Steinicke, Syddansk Universitet, Danmark. Under dessa två dagar höll de, tillsammans med tolv andra medverkande från Juridiska institutionen, 15 olika presentationer, vilka diskuterades och kommenterades av sammantaget 34 deltagare. Denna skrift är en rapport från internatet och innehåller både en kort introduktion av samtliga presentationer och nio längre artiklar författade av några medverkande. Tilläggas bör att ett av bidragen som 5

6 återfinns i skriften inte presenterades under själva internatet, utan har (tack vare det inspirerande internatet?) i efterhand gemensamt författats av två seminariedeltagare. Avslutningsvis riktas ett stort tack till samtliga presentatörer och deltagare för deras medverkan vid internatet. Ett särskilt tack går också till Tobias Indén och Ulrika Sandén, för deras insatser i den arbetsgrupp som bland annat föreslagit och utvecklat internatets tema, samt till Therese Enarsson för hennes arbete med att redigera och sätta ihop denna rapport. Umeå i augusti 2008 Ruth Mannelqvist 6

7 Innehåll FÖRORD... 5 RUTH MANNELQVIST RÄTTEN I VÄLFÄRD OCH MARKNAD - EN PRESENTATION AV FORSKNINGSINTERNATET... 9 ÖRJAN EDSTRÖM GIDDENS, RÄTTEN OCH STRIDSÅTGÄRDERNA I VAXHOLM THERESE ENARSSON OCH GÖREL GRANSTRÖM ATT SAMVERKA ELLER INTE? - RÄTTSVÄSENDETS AKTÖRER OCH FRÅGAN OM BROTTSOFFERS RÄTTIGHETER ANN-SOFIE HENRIKSON KONSUMENTBEGREPPETS BETYDELSE FÖR REGLERINGEN AV KREDITGIVNING TILL KONSUMENTER MATTIAS HJERTSTEDT EDITIONSPLIKTEN I EN FÖRÄNDRAD VÄRLD - DEN NYA TEKNIKENS KRAV PÅ EN OFÖRÄNDRAD LAGSTIFTNINGSPRODUKT TOBIAS INDÉN KOMMUNALLAGEN OCH DEN NYA TIDENS KOMMUNALA FÖRVALTNING RUTH MANNELQVIST TRAFIKFÖRSÄKRING ERSÄTTER SJUKFÖRSÄKRING - OFFENTLIG ERSÄTTNING PÅ PRIVAT MARKNAD KARSTEN NAUNDRUP OLESEN SOCIALRET OG KONTRAKTER ULRIKA SANDÉN FÅR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL BRYTA SEKRETESSEN I SYFTE ATT VARNA ENSKILDA FÖR EN FARLIG PATIENT? BO WENNSTRÖM BEHOVET AV EN NY JURIDISK METODLÄRA - EN UPPGÖRELSE MED FUNKTIONALISTISKT TÄNKANDE INOM RÄTTSVETENSKAPLEN

8 8

9 Ruth Mannelqvist Rätten i välfärd och marknad en presentation av forskningsinternatet Temat för internatet var Rätten, välfärden och marknaden, med utgångspunkt i rättens förändring eller behov av förändring i en omdanande tid. Det finns dem som menar att det, i både Sverige och de övriga nordiska länderna, sker eller har skett en förskjutning av ansvar och trygghet från en välfärdsstat till en marknadsstat. Andra argumenterar utifrån att marknadsstatens utveckling inte sker på bekostnad av välfärdsstaten utan att det istället rör sig om nya sätt att tillgodose välfärdsstatens behov. Det finns dock även exempel på att delar av det som tidigare varit marknadens ansvar och uppgifter överflyttas till välfärdsstaten. Vilka förändringar eller krav kan eller bör ställas på rätten när marknaden sköter välfärden eller staten bedriver kommers? Förändringar i rätten behov och konsekvenser Under internatet diskuterades inledningsvis rättens förändring eller behov av förändring, tillsammans med marknad, välfärd och rätt i nya tider. Bo Wennström inledde med att tala om behovet av en ny juridisk metodlära. Wennström menade att den nuvarande metodläran, som bland annat utgår från att lagen styr och att det finns en hierarki av normer, med en tydlig strävan mot koherens mellan rättssatser, inte längre fungerar. Postmoderna värden som självförverkliganden och personlig utveckling ställer nya krav 9

10 och Wennström ansåg att det var dags att granska grunderna för metodläran och erkänna att rättsvetenskapens funktionalism är en diskurs. Både Ulrika Sandén och Lena Landström diskuterade rätten i nya tider och eventuella behov av förändringar. Sandén lyfte upp frågan om personal inom hälso- och sjukvården får bryta tystnadsplikten för att varna för farliga patienter. Utgångspunkten var ett ärende i hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsnämnd (HSAN) där en läkare hade lämnat ut uppgift till både polis och anhörig om att en patient hade för avsikt att döda sig själv samt den anhörige. Läkaren ansåg sig ha stöd i lagen för detta, medan Sandén menade att frågan inte berörts i lag, motiv eller praxis utöver prövning i HSAN. Sandén underströk att frågan bör regleras eftersom hälso- och sjukvårdspersonalen i nuläget lämnats i ovisshet om vad som gäller. Hon menade att det är av yttersta vikt att rättsläget klargörs eftersom det annars riskerar att leda till en urholkning av förtroendet mellan läkare och patienter, vilket i sin tur kan leda till att patienter avstår från vård eller behandling. Landström diskuterade om rättstillämparens roll förändras med ny teknik. Hennes exempel hämtades från användandet av register med så kallade genetiska fingeravtryck, där en persons DNA-profil registreras. Avsikten med registreringen är att jämföra profilen mot DNA-spår från tidigare ouppklarade eller i framtiden nya inträffade brott, allt i syfte att utreda eller klara upp fler brott. Landström menade att det är viktigt att synliggöra vilka intressen som ställs mot varandra vid ställningstagandet till om någon persons DNA-profil ska registreras eller inte och vem som ska beakta och avväga dessa intressen mot varandra. Karsten Naundrup Olesen talade om användandet av civilrättsliga avtal inom socialrätten. Avtalet som konstruktion har kommit till allt större användning och det kan leda till problem, inom både civilrätten och socialrätten. Naundrup Olesen menade att avtalen ibland ger föreställningen om att medborgaren är bunden till en uppgörelse som saknar lagstöd och att det kan vara missvisande att tala om kontrakt eftersom många av avtalets rättsverkningar faktiskt saknas inom socialrättens område. Civilrättsliga begrepp och dess tillämpning har av olika skäl kommit att användas istället för lagstöd inom den offentliga rätten. Ett annat exempel på hur civilrättsliga eller förmögenhetsrättsliga utgångspunkter kommit att beaktas inom andra områden gavs av Staffan Ingmansson. Inom EG-rätten har rätten till fri rörlighet och likabehandling länge varit förbehållen ekonomiskt aktiva personer och deras familjer. Under senare år har detta dock kommit att utsträckas till att omfatta även icke ekonomiskt aktiva personer, bland annat studenter. Ingmansson menade att denna utveckling delvis kan förklaras med det allmänna 10

11 förbudet mot diskriminering på grund av nationalitet i kombination med reglerna om unionsmedborgarskapet. Samtidigt finns det en oro för att vad alltför omfattande rättigheter i dessa avseende kan leda till, enligt Ingmansson. Andreas Pettersson belyste vikten av att erkänna funktionsnedsättning inom de skandinaviska välfärdslagstiftningarna. Välfärd och social rättvisa kan inte endast medföra omfördelning, utan måste även innehålla ett legalt erkännande av funktionshindrade. Först då kan man tala om en inkludering av alla människor i välfärdsstaten. Pettersson menade att trots att vi lever i kanske en av världens mest utvecklade välfärdsstater, brister det i social rättvisa för funktionshindrade och detta skapar ett vakuum i välfärdsrätten. Även inom arbetsrätten leder marknaden och välfärden till förändringar, som i sin tur kan leda till konflikter eller kollisioner både i rätten och mellan aktörer menade både Catharina Calleman och Örjan Edström. Calleman talade om en arbetsrättslig gråzon mellan offentligt och privat genom de välfärdstjänster, i form av bland annat personliga assistenter, som ger stöd, vård och omsorg i privata hem. Uppgifterna utförs av ett privat objekt, som delvis styrs av offentliga regelverk och finansernas genom offentliga medel. Arbetsgivaren kan exempelvis vara kommunen eller brukaren själv och arbetstagaren kan vara en utomstående eller en familjemedlem. Beroende på vem som är arbetsgivare och vem som är arbetstagare kan krav på tillstånd samt inspektion och tillsyn variera, tillsammans med kraven på kvalitet och dokumentation. Calleman ansåg att den civila arbetsrättslagstiftningen delvis kolliderar med en offentlig rättighetslagstiftning och att eftersom detta är en växande marknad finns ett fortsatt behov att utreda de arbetsrättsliga aspekterna. Edström diskuterade rättsliga strukturer och förutsättningar för arbetsmarknadens parter att vidta stridsåtgärder utifrån EG-rätt och kollektivavtal före den så kallade Laval-domen i december Edström menade att eftersom den svenska arbetsrätten baseras på parternas överenskommelser, inom ett rättsområdet som i många fall kan betraktas som självreglerande, är EG-rätten inte alltid kompatibel med svensk rätt, exempelvis genom att EG-rätten inte innehåller någon rätt till stridsåtgärder. Förändringar i rätten när välfärd går mot marknad? Under internatets andra dag fördes en fortsatt diskussion om förändringar, i både rätten och staten. Michael Steinicke diskuterade marknadsstatens utveckling, ur ett danskt perspektiv. Han menade att välfärdsstaten alltmer 11

12 kommit att utvecklas mot en marknadsstat, både politiskt och rättsligt. Användandet av marknadsmekanismer inom den danska offentligrätten, exempelvis inom konkurrensrätten, blir allt vanligare och Steinicke menade att marknadstanken är stadigt stark i Danmark. Både Tom Madell och Tobias Indén utgick från samma tema, med marknadsrättsliga influenser i förvaltning och välfärd. Madell menade att sedan 1980-talet har även den svenska politiken influerats av marknadsekonomiska modeller och privata lösningar, inom ett flertal områden. Förändringar i välfärdspolitiken har syftat till att begränsa den offentliga sektorns storlek samtidigt som målsättningen för välfärden behållits. Rättsligt har detta bland annat inneburit en ny kommunallag med större utrymme för kommunerna själva att utforma sin interna organisation och ett systemskifte från öronmärkta till generella statsbidrag, där kommunerna själva påverkar och fördelar resurserna. Madell diskuterade bland annat vilka verksamheter som är ekonomiskt motiverade att driva i privat regi och om privatiseringarna av vissa välfärdstjänster inskränker medborgarnas möjligheter till insyn. Även Indén menade att det finns tydliga tendenser till en utveckling från välfärdsstat till marknadsstat och han menade att detta innebär nya rättsliga utmaningar, inte minst i spänningsfältet mellan offentlig förvaltning, avtalsrätt och konkurrensrätt. Indén belyste några kommunalrättsliga problem som kan uppkomma; som exempelvis hur gränserna för det kommunala näringslivsengagemanget bestäms, vilka aktörer som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip och hur kontrollen över den kommunala verksamheten är organiserad. Ett annat exempel på vad som kan bli en förskjutning från välfärd till marknad presenterades av Ruth Mannelqvist. Hon diskuterade ett förslag om överföringar av kostnader uppkomna på grund av skador i trafik, från sjukförsäkringen till trafikförsäkring. Mannelqvist menade att en ökad civilrättslig försäkringsmässighet i socialförsäkringen kolliderar med försäkringens bärande principer och att det därför krävs en genomgående analys av de olika ersättningarnas syfte, funktion och samspel innan regeländringar görs. Rasmus Hästbacka beskrev ett antal utmaningar mot kollektivavtalet som regleringsform på den svenska arbetsmarknaden, genom att introducera ett konkurrensperspektiv på kollektivavtalet. Hästbacka menade att kollektivavtalet reglerar konkurrens inte bara arbetstagare och i viss utsträckning fackliga organisationer emellan utan även mellan olika kollektivavtal. Han menade att det saknas analyser av konkurrensformernas effekter på dels nuvarande kollektivavtal, dels nya kollektivavtalslösningar 12

13 som parterna kan finna och dels olika rättsliga oklarheter som kan uppkomma. En återkommande grundtanke hos flera av presentatörerna var gråzonen mellan offentlig rätt och privaträtt. Patrik Södergren visade att detta leder till att det uppkommer tvistefrågor som inte kan lösas genom en rättstillämpning som är begränsad till antingen privaträttsliga eller offentligrättsliga regler. Södergren menade därför att den uppdelade rättstillämpningen mellan olika domstolar måste ifrågasättas, eftersom den materiella rätten i allt större utsträckning är sammanflätad. Att förändringar i samhället kan kräva förändrade regler diskuterade Mattias Hjertstedt med utgångspunkt i rättegångsbalkens editionsplikt. Hjertstedt menade att regelverket kring editionsplikten visade på en lagstiftning som släpat efter samhällsutvecklingen och illustrerade detta genom att bland annat fokusera på de senaste årens tekniska utveckling. Internatet avslutades med den aktuella finanskrisen i USA som startpunkt. Ann-Sofie Henrikson kopplade konsumentbegreppets betydelse för regleringen av kreditgivning till konsumenter till den senaste tidens ekonomiska utveckling i både USA och Europa. Mycket talar för att konsumentkreditmarknaden i Sverige och övriga Europa kommer att regleras av allt mer liberala och mer marknadsanpassade regler i framtiden och hon menade att konsument- och konsumentkrediträtten står inför flera utmaningar. Lagstiftarens syn på konsumenten påverkar vilken typ av reglering och vilka typer av skydd för konsumenten som lagstiftaren väljer menade Henrikson och hon undrade även hur lagstiftaren förhåller sig till vissa grupper av konsumenter, såsom barn, vuxna och äldre. Hur ser tillgängligheten och tillgången av kreditmarknaden ut för dessa grupper? 13

14 14

15 Örjan Edström GIDDENS, RÄTTEN OCH STRIDSÅTGÄRDERNA I VAXHOLM 1 Den svenska modellen för arbetsmarknadens reglering baseras i grunden på överenskommelser som arbetsmarknadens parter ingått. I andra hand har lagstiftning använts som ett instrument för att reglera förhållandet mellan parterna. I regel har redan etablerade kollektivavtal varit förebilden för lagstiftningen. Ett typiskt exempel är Medbestämmandelagens (MBL) regler om föreningsrätt, förhandlingar och kollektivavtal där utgångspunkten var den praxis som parterna på den privata sektorn utvecklat. Den svenska anslutningen till EU den 1 januari 1995 medförde ett skifte i utvecklingen av den svenska arbetsrätten. Inom EG-rätten är den typiska utgångspunkten lagstiftning och detta har satt påtagliga spår, bl.a. inom lagstiftningen mot diskriminering i arbetslivet på olika grunder. EG-rätten liksom den europarätt som baseras på Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna bärs också i högre grad än vad som är fallet med den svenska arbetsrätten upp av ett synsätt som fäster större vikt vid individuella rättigheter. I det perspektivet framstår den svenska 1 Artikeln bygger i huvudsak på en uppsats som presenterats på engelska i Edström, Ö., The Free Movement of Services, Industrial Action and the Swedish Industrial Relations Model the Legal Structure and Actors Acting in the Laval Case, i P. Wahlgren (editor), Law and Society, Scandinavian Studies in Law, vol. 53, Stockholm 2008, s

16 arbetsrättsliga lagstiftningen som betydligt mer präglad av kollektiva rättigheter. 2 En viktig utgångspunkt för EG-rätten är den fria rörligheten för varor, kapital, tjänster och personer. Särskilt den fria rörligheten för tjänster har visat sig vara en stötesten för den svenska arbetsrätten. Det s.k. Lavalmålet (eller Vaxholmskonflikten), som avgjordes av EG-domstolen i december 2007, medförde krav på förändringar i den svenska modellen. 3 Rätten att ta till stridsåtgärder för att genomdriva svenska kollektivavtal om anställningsvillkor m.m. förklarades i det aktuella målet stå i strid med den fria rörligheten för tjänster. Efter EG-domstolens avgörande tillsattes en utredning med uppgift att föreslå ändringar i MBL utifrån de nya förutsättningarna. 4 Bakgrunden till Lavalmålet var att ett lettiskt företag genomförde arbeten för Vaxholms kommuns räkning. Entreprenören medförde egen arbetskraft som utstationerades från hemlandet och anställningsvillkoren reglerades sedermera av ett lettiskt kollektivavtal som bl.a. innebar lägre lönenivåer än vad som betalades i regionen. Svenska fackliga organisationer, bl.a. Byggnadsarbetareförbundet, vidtog stridsåtgärder för att genomdriva svenska kollektivavtal. Åtgärderna vidtogs med stöd av MBL och den s.k. Lex Britannia. Senare beslutade Arbetsdomstolen (AD) att begära ett förhandsavgörande från EG-domstolen om huruvida lagstiftningen i dessa delar stred mot EG-rätten. 5 Regeringen, arbetsmarknadens parter m.fl. hävdade inför EG-domstolens förhandsbesked att svensk rätt inte stod i strid med EG-rätten och en omfattande debatt fördes i denna fråga. 6 Syftet med min artikel är att analysera de centrala aktörernas agerande inom ramen för en delvis motstridig rättslig struktur och med hänsyn till de traditioner och förhållningssätt som utvecklats på den svenska arbetsmarknaden. Vilka möjligheter till handlande hade aktörerna på svensk arbetsmarknad att hantera den typ av problem som manifesterades i samband med konflikten i Vaxholm? Hur utnyttjades de rättsliga möjligheterna och vilken vikt fäste man vid de restriktioner som framför allt EG-rätten kunde förutses ställa upp för handlandet? 2 Se Edström, Ö., Svensk arbetsrätt i ett europeiskt perspektiv, i B. Falkenhall & D. Rauhut, Arbetsrätt, rörlighet och tillväxt (A2005:016). Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), Östersund 2006, s Mål C-341/05 Laval un Partneri Ltd v. Svenska Byggnadsarbetareförbundet m.fl. 4 Kommittédirektiv 2008:38 Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. 5 AD 2005 nr För en analys av argumenten i den debatt som fördes, se Edström, Ö., The free movement of services in conflict with Swedish industrial relations model or was it the other way around?, i N. Wahl och P. Cramér (editors), Swedish Studies in European Law, vol. 1, Hart Publishing, Oxford, 2006, s

17 Inledningsvis anger jag några teoretiska utgångspunkter för arbetet. Därefter analyseras den fria rörligheten för tjänster samt svensk rätt och traditioner ifråga om reglering av arbetsmarknaden och särskilt vad gäller stridsåtgärder. Några punkter där det råder motstridighet mellan dessa rättsområden anges oc h huvuddragen i en empirisk undersökning av parternas erfarenheter redovisas. Avslutningsvis dras slutsatser om de centrala aktörernas agerande i relation till den rättsliga strukturen. Teoretiska utgångspunkter Min utgångspunkt är att de svenska aktörerna i Lavalkonflikten agerade inom ramen för en rättslig struktur som angav vissa förutsättningar för parternas agerande. Denna utgångspunkt anknyter till ett teoretiskt perspektiv som utvecklats av den engelske sociologen Anthony Giddens. Giddens menar att strukturen existerar, men att den manifesteras i en social praktik genom subjektens handlingar. Härigenom både reproduceras strukturen i handlandet samtidigt som den skapas och utvecklas. 7 I linje med detta synsätt är det en central tes hos Giddens att strukturen är både constraining och enabling social action. 8 Det betyder att strukturen innebär både möjligheter och restriktioner för socialt handlande. Härigenom positionerar sig Giddens mellan de synsätt som är präglade av determinism (aktörerna kan bara agera inom ramen för strukturen) respektive voluntarism (betonandet av aktörernas subjektiva vilja som avgörande för ett handlande oberoende av strukturen). 9 I undersökningen representeras strukturen eller den rättsliga strukturen av den rättsliga regleringen på såväl svensk nivå som EU-nivå. Giddens teoretiska perspektiv används för att försöka förstå samspelet mellan arbetsmarknadens aktörer och den rättsliga strukturen, särskilt vad gäller rätten att vidta stridsåtgärder i förhållande till EG-rätten och den fria rörligheten för tjänster. Beträffande de svenska aktörerna utgår jag från ett klassiskt perspektiv inom den s.k. industrial relations forskningen, nämligen att de centrala 7 Giddens, A., Central problems in social theory. Action, Structure, and Contradiction in Social Analysis, Macmillan, London/Basingstoke 1979, s. 69 ff. Se även Mendoza, J.D., Structuralism and the Concept of Structure, i Anthony Giddens. Critical Assessments, vol. I, Routledge, London 1997, pp Giddens, A., New Rules of Sociological Method, Hutchinson, London 1976, s Jfr Cohen, I.J., Structuration Theory. Anthony Giddens and the Constitution of Social Life, Macmillan London 1986, s. 154 ff. 17

18 aktörerna på arbetsmarknaden är staten, arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer. 10 Den rättsliga strukturen EG-rätten Den fria rörligheten för tjänster regleras i EG Fördraget, artiklarna Enligt artikel 49 skall inskränkningar i friheten att tillhandahålla tjänster inom gemenskapen förbjudas beträffande medborgare i medlemsstater som har etablerat sig i en annan stat inom gemenskapen än mottagaren av tjänsten. Vad som är tjänst framgår av artikel 50 och det skall vara fråga om en prestation som utförs mot ersättning och som inte faller under bestämmelserna om fri rörlighet för varor, kapital och personer. 11 Vidare kännetecknas tillhandahållandet av en tjänst av att det är tillfälligt och här finns en gräns mot vad som kan anses utgöra en etablering av en verksamhet i ett annat medlemsland. 12 Tjänstedirektivet (2006/123/EG) syftar till att underlätta den fria rörligheten för tjänster. 13 Direktivet föregicks av en flerårig debatt i Europa. En brännande fråga var den s.k. ursprungslandsprincipen som fanns med i det ursprungliga förslaget. Den innebar i princip att hemlandets regler skulle tillämpas för anställda som entreprenören tog med sig från det land där företaget var etablerat till den stat där tjänsten skulle utföras. Innebörden var att värdlandets arbetsrätt inte skulle omfatta anställda som utstationerades till den andra medlemsstaten. Resultatet av debatten blev emellertid att det i den antagna versionen av direktivet, artikel 1.6, föreskrevs att 10 Se Dunlop, J., Industrial Relations System, Harvard Business School Press, New York För en utförligare diskussion, se Barnard, C., The Substantive Law of the EU, andra upplagan, Oxford University Press, Oxford 2007, s. 358 f. 12 Bergamini, E., Freedom of Establishment under the Services Directive, i U.B. Neergaard, R. Nielsen och L.M. Roseberry (editors), The Services Directive Consequences for the Welfare State and the European Social Model, DJØF Forlagene, Copenhagen 2008, s Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden. Europeiska unionens officiella tidning nr L 376, 27/12/2006 s

19 Detta direktiv påverkar inte arbetsrätten, dvs. sådana rättsliga eller avtalsreglerade bestämmelser om anställningsvillkor, arbetsförhållanden, inbegripet hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, samt förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, som medlemsstaterna tillämpar i enlighet med nationell lagstiftning som respekterar gemenskapsrätten. Vidare undantas regler om social trygghet och direktivet skall heller inte enligt direktivets artikel p. 1.7 inverka på grundläggande rättigheter, t.ex. om förhandlingsrätt och kollektivavtal. Det skall heller inte påverka rätten att vidta stridsåtgärder enligt nationell lagstiftning och praxis. Ett viktigt tillägg är att nationell arbetsrätt, de nämnda rättigheterna etc. skall respektera gemenskapsrätten, vilket indikerar att undantagen inte är ovillkorliga, något som blivit uppenbart i bl.a. Lavalmålet. Medlemsstaterna har möjlighet att under vissa förutsättningar uppställa hinder mot den fria rörligheten för tjänster med hänvisning till tvingande hänsyn till allmänintresset, t.ex. att inskränkningen kan motiveras med hänsyn till allmän ordning, allmän säkerhet, skydd för människors liv och hälsa m.m. (artikel 4.8). 14 Vad gäller innebörden av begreppet allmän ordning avses enligt direktivets ingress (p. 41) att det skall vara fråga om tillämpning av EG-domstolens praxis och innebära ett skydd mot ett faktiskt och tillräckligt allvarligt hot som påverkar något av samhällets grundläggande intressen och kan särskilt inbegripa frågor som avser människans värdighet, skydd av minderåriga och utsatta vuxna samt djurskydd. Skulle en medlemsstat införa legitima begränsningar för den fria rörligheten av tjänster får åtgärderna, enligt artikel 16.1, inte strida mot följande principer om (a) icke-diskriminering: kravet får varken vara direkt eller indirekt diskriminerande på grundval av nationalitet eller, för juridiska personer, etableringsmedlemsstat, (b) nödvändighet: kravet skall motiveras med skäl som avser allmän ordning, allmän säkerhet, folkhälsa eller miljöskydd, och 14 I direktivets artikel 4.8 ges ytterligare exempel på vad som avses: folkhälsa, bibehållen ekonomisk jämvikt i det sociala trygghetssystemet, konsumentskydd och skydd av såväl tjänstemottagare som arbetstagare, rättvisa handelstransaktioner, kamp mot bedrägerier, skydd av miljö och stadsmiljö, djurhälsa, immateriella rättigheter, bevarande av det nationella historiska och konstnärliga kulturarvet, socialpolitiska och kulturpolitiska mål. (Se även direktivets ingress, p. 40.) 19

20 (c) proportionalitet: kravet skall vara lämpligt för att uppnå det mål som eftersträvas och får inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målet. När det gäller utstationerade arbetstagare dvs. anställda hos en entreprenör från en annan medlemsstat och som följer med arbetsgivaren till den andra medlemsstaten för att tillfälligt utföra en tjänst finns ett särskilt direktiv om utstationering av arbetstagare, det s.k. Utstationeringsdirektivet. 15 Direktivet utgör ett undantag från Tjänstedirektivet (se Tjänstedirektivet, artikel 3) och utpekar vilka arbetsrättsliga regler i värdlandet som skall utsträckas till att omfatta även arbetstagare som utstationeras dit för tillfälligt arbete. Det primära syftet med Utstationeringsdirektivet är att skydda de arbetstagare som för en begränsad tid utstationeras till ett annat medlemsland och tillförsäkra dem i huvudsak samma villkor som värdlandets egna arbetstagare. 16 Direktivet konkretiserar vilka arbetsrättsliga begränsningar av den fria rörligheten som skall göras vid utstationering genom att utpeka de skyddsregler i värdlandet som skall tillämpas när arbetstagare från andra länder utstationeras till värdlandet. De regler i värdlandet som skall tillämpas den hårda kärnan är, enligt direktivets artikel 3.1 a g, regler om a) längsta arbetstid och kortaste vilotid,. b) minsta antal betalda semesterdagar per år, c) minimilön, inbegripet övertidsersättning; denna punkt gäller dock inte yrkesanknutna tilläggspensionssystem, d) villkor för att ställa arbetstagare till förfogande, särskilt genom företag för uthyrning av arbetskraft, e) säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen, 15 Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster. EGT L 18, , s Ytterligare syften är att underlätta den fria rörligheten för tjänster och att åstadkomma en lojal konkurrens mellan företag, vilket också innebär att förhindra social dumping. 20

21 f) skyddsåtgärder med hänsyn till arbets- och anställningsvillkor för gravida kvinnor och kvinnor som nyligen fött barn samt för barn och unga, samt g) lika behandling av kvinnor och män samt andra bestämmelser om icke-diskriminerande behandling. De regler som skall tillämpas på dessa områden skall finnas i lagar eller andra författningar eller i kollektivavtal eller skiljedomar. Beträffande de senare skall det vara kollektivavtal etc. som förklarats allmängiltiga, och i många av EU:s medlemsländer finns till skillnad mot exempelvis Sverige och Danmark inget system för att förklara kollektivavtal allmänt tillämpliga. Inom ramen för direktivet, artikel 3.8, finns ytterligare en möjlighet att använda kollektivavtal när ett medlemsland saknar system för allmängiltigförklaring. Staten kan då besluta om att utgå från kollektivavtal som gäller allmänt för alla likartade företag inom den aktuella sektorn eller det aktuella arbetet och inom det aktuella geografiska området, och/eller kollektivavtal som har ingåtts av de mest representativa arbetsmarknadsorganisationerna på nationell nivå och som gäller inom hela det nationella territoriet. En förutsättning är att alla företag som befinner sig i en likartad situation behandlas lika. Utstationeringsdirektivet tar även sikte på bemanningsföretag, som kan antas fylla en viktig funktion vid anlitande av arbetskraft för tillfälliga tjänsteentreprenader. Medlemsstaterna skall således utsträcka nationell lagstiftning om villkoren för arbetskraft som ställs till förfogande genom inhyrning till att omfatta även arbetskraft som är utstationerad till respektive medlemsstat (se direktivets artikel 3.1d ovan). Efter långdragna diskussioner ser dessutom ett särskilt direktiv om anställningsvillkor i bemanningsföretag ut att vara i sikte. Detta sedan EU:s arbetsmarknadsministrar den 9 juni 2008 kommit överens om en lösning. Avsikten är att direktivet skall tillförsäkra inhyrd arbetskraft likabehandling ifråga om grundläggande arbets- och anställningsvillkor. I Utstationeringsdirektivet hänvisas även till Romkonventionen från Enligt konventionen har parterna möjlighet att avtala om vilket lands lag som skall gälla, men om inget sådant val gjorts skall, enligt konventionens artikel 6.2, det lands lag där arbetstagaren vanligtvis utför sitt arbete tillämpas på anställningsförhållandet. Detta gäller även vid 17 Romkonventionen av den 19 juni 1980 om tillämplig lag på avtalsförpliktelser. 21

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad J Arbetslivsinstitutet ILO:s konstitution (1919) Whereas the failure of any nation to adopt humane conditions of labour is an obstacle

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

Cirkulär Nr 22 December 2012

Cirkulär Nr 22 December 2012 Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning Kommittédirektiv Genomförande av tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Dir. 2014:81 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Lena Maier/LE Till Näringsdepartementet GENOMFÖRANDE AV DIREKTIVET OM INFORMATION OCH SAMRÅD (SOU

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010 GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010 Arbetsrättsgruppen inom Gärde Wesslau Advokatbyrå presenterar härmed årets

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare HSN 2008-11-18 p 13 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-10-xx HSN 0802-0240 Handläggare: Peter Ölund Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd

Läs mer

Utstationeringsdirektivet Vaxholmsfallet i Sverige

Utstationeringsdirektivet Vaxholmsfallet i Sverige 14 september, 2005 Utstationeringsdirektivet Vaxholmsfallet i Sverige Den svenska arbetsmarknaden Den genomsnittliga organisationsgraden på arbetsmarknaden överstiger 80 procent. Kollektivavtalen beräknas

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utstationeringskommittén (A 2012:03) Dir. 2014:82. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utstationeringskommittén (A 2012:03) Dir. 2014:82. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utstationeringskommittén (A 2012:03) Dir. 2014:82 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen beslutade

Läs mer

Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen

Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen Betänkande av Lavalutredningen Stockholm 2008 SOU 2008:123 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Utstationering av arbetstagare och det svenska kollektivavtalssystemet

Utstationering av arbetstagare och det svenska kollektivavtalssystemet Utstationering av arbetstagare och det svenska kollektivavtalssystemet En rättslig analys Lena Maier JUNI 2005 Förord Den svenska arbetsmarknadens parter är med rätta stolta över systemet med kollektivavtal.

Läs mer

Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I A2015/734/ARM

Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I A2015/734/ARM 1(8) Svarsdatum 2015-06-01 Arbetsmarknadsdepartementet Sofia Råsmar 0725273120 sofia.rasmar@tco.se Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I A2015/734/ARM Delbetänkande till utredningen

Läs mer

Catharina Nordlander (Arbetsmarknadsdepartementet)

Catharina Nordlander (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremiss Lag om uthyrning av arbetstagare Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 5 juli 2012 Hillevi Engström Catharina Nordlander (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Låglönekonkurrens på den svenska tjänstemarknaden

Låglönekonkurrens på den svenska tjänstemarknaden Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Handelsrätt C Uppsats HT 2004 Låglönekonkurrens på den svenska tjänstemarknaden Författare: Tobias Tibell Handledare: Torsten Seth SAMMANFATTNING

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av direktivet om intjänande och bevarande av tjänstepension. Dir. 2015:45

Kommittédirektiv. Genomförande av direktivet om intjänande och bevarande av tjänstepension. Dir. 2015:45 Kommittédirektiv Genomförande av direktivet om intjänande och bevarande av tjänstepension Dir. 2015:45 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Villkorsändringar Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Anställningsavtalet Anbud accept Utbyte av prestationer: Arbetstagaren ska utföra visst arbete under arbetsgivarens ledning Arbetsgivaren

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

nyheter arbetsrätt Ny lag om uthyrning av arbetstagare verksamhet bestående i rekryteringstjänster (3 och 8 ).

nyheter arbetsrätt Ny lag om uthyrning av arbetstagare verksamhet bestående i rekryteringstjänster (3 och 8 ). nyheter arbetsrätt dec 2012. Ny lag om uthyrning av arbetstagare Den första januari 2013 träder en ny lag i kraft. Lagen har sin bakgrund i ett EUdirektiv bemanningsdirektivet. Bemanningsdirektivet har

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

Advokatsamfundet tar därmed i detta remissvar utgångspunkt i följande tre förutsättningar:

Advokatsamfundet tar därmed i detta remissvar utgångspunkt i följande tre förutsättningar: R-2015/0659 Stockholm den 28 maj 2015 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2015/1050/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 1 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tillämpningsdirektivet

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

REMISSVAR (A2015/734/ARM) Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I (SOU 2015:13)

REMISSVAR (A2015/734/ARM) Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I (SOU 2015:13) 2015-06-01 Rnr 22.15 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR (A2015/734/ARM) Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I (SOU 2015:13) Övergripande synpunkter Saco har beretts

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Regeringens proposition 2011/12:178

Regeringens proposition 2011/12:178 Regeringens proposition 2011/12:178 Lag om uthyrning av arbetstagare Prop. 2011/12:178 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 september 2012 Fredrik Reinfeldt Erik Ullenhag

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Ändrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Ändrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 28.11.2002 KOM(2002) 701 slutlig 2002/0072 (COD) Ändrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om arbetsvillkor för personal som hyrs ut av

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. SÖKANDE OCH KLAGANDE 1. Svenska Byggnadsarbetareförbundet 106 32 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. SÖKANDE OCH KLAGANDE 1. Svenska Byggnadsarbetareförbundet 106 32 Stockholm 1 Aktbilaga 12 HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 6 juli 2010 Ö 2181-10 SÖKANDE OCH KLAGANDE 1. Svenska Byggnadsarbetareförbundet 106 32 Stockholm 2. Svenska Byggnadsarbetareförbundet,

Läs mer

Remissyttrande över Promemoria om en ny Försäkringsrörelselag (Ds 2009:55)

Remissyttrande över Promemoria om en ny Försäkringsrörelselag (Ds 2009:55) TJÄNSTESTÄLLE HANDLÄGGARE DATUM DOKUMENT ID Kansliet Westerlund/Pow 2010-02-05 HUVUDMOTTAGARE Finansdepartementet BIMOTTAGARE 103 33 Stockholm Remissyttrande över Promemoria om en ny Försäkringsrörelselag

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Socialdemokraterna Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden 2 (5) Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5)

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5) 1 (5) Prop. 2008/09:187 Förslag till lag om tjänster på den inre marknaden Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelse 1 Denna lag innehåller allmänna bestämmelser avseende tjänster som omfattas

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Publicering av sexbilder på Facebook ej saklig grund för uppsägning AD 2012 NR 25... 2

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Publicering av sexbilder på Facebook ej saklig grund för uppsägning AD 2012 NR 25... 2 GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev, juni 2012 Rättsområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslaus Arbetsrättsgrupp Datum: Juni, 2012 I vanlig ordning när det nalkas sommar, sol och välförtjänt ledighet

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Sida 1 av 6 SFS 1995:584 Källa: Rixlex Utfärdad: 1995-05-24 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2008:933 Föräldraledighetslag (1995:584) [Fakta & Historik] Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun 1 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun Rekryteringsordning Rekryteringsordningen anger i vilken ordning olika kategorier och behov skall beaktas, innan

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juni, 2013 Sommaren är nu äntligen här! Sol, skön värme och vackra blomster lockar

Läs mer

Arbetsrätt för anställda

Arbetsrätt för anställda Georg Frick Arbetsrätt för anställda Konsultförlaget 1 Uppsala Publishing House Av Georg Frick har tidigare på Konsultförlaget, Uppsala Publishing House utgivits: Lönesamtal handbok för chefer om individuell

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna

Läs mer

Fri rörlighet för tjänster inom EU

Fri rörlighet för tjänster inom EU Ekonomihögskolan HT 2005 Institutionen för handelsrätt HAR137 Självständigt arbete Kandidatuppsats Fri rörlighet för tjänster inom EU Social dumping eller en harmoniserad arbetsmarknad? Handledare: Lea

Läs mer

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-05-14 Dnr 761/2013 1 (7) Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar Beslut Konkurrensverket avskriver ärendet.

Läs mer

VIKTIGT RÄTTSLIGT MEDDELANDE: Informationen på denna webbplats omfattas av en ansvarsfriskrivning och ett meddelande om upphovsrätt.

VIKTIGT RÄTTSLIGT MEDDELANDE: Informationen på denna webbplats omfattas av en ansvarsfriskrivning och ett meddelande om upphovsrätt. http://curia.europa.eu/jurisp/cgi- bin/form.pl?lang=sv&submit=rechercher$docrequire=alldocs&numaff=c- 341/05&datefs=&datefe=&nomusuel=&domaine=&mots=&resmax=100 VIKTIGT RÄTTSLIGT MEDDELANDE: Informationen

Läs mer

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Jur.dr.des.(HSG), jur.kand. Magnus Schmauch Rättssekreterare Domare Páll Hreinsson EFTA-domstolen Detta föredrag uttrycker endast personliga åsikter

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31)

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31) 2014-10-30 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Vår referens: 2014/BK/860 Er referens: A2014/2170/ARM Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19)

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2007-10-01 Stockholm Dnr 417/07 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 34-165

ÄNDRINGSFÖRSLAG 34-165 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 23.9.2011 2010/0210(COD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 34-165 Förslag till yttrande Sergio Gaetano Cofferati (PE464.974v01-00) Villkor för

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.9.2009 KOM(2009) 468 slutlig 2009/0126 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-04-14 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Investeringsfondsfrågor Enligt

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010

Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010 Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010 Avtal med Ledarna klart Livsmedelsföretagen har nu tecknat avtal med Ledarna. De allmänna villkoren får samma innehåll som för övriga tjänstemän och gäller för samma period,

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Föräldraledighetslag (1995:584) Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag. Samma rätt har också en arbetstagare som 1. utan

Läs mer

RÅDETS DIREKTIV 2010/18/EU

RÅDETS DIREKTIV 2010/18/EU 18.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning L 68/13 DIREKTIV RÅDETS DIREKTIV 2010/18/EU av den 8 mars 2010 om genomförandet av det ändrade ramavtalet om föräldraledighet som ingåtts av BUSINESSEUROPE,

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

C-UPPSATS. Kollektivavtalens legitimitet

C-UPPSATS. Kollektivavtalens legitimitet C-UPPSATS 2006:087 Kollektivavtalens legitimitet En studie utifrån Beethams legitimitetsteori Stefan Baudin Luleå tekniska universitet C-uppsats Statsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 31 januari 2013 Ö 4578-11 SÖKANDE 1. JA 2. SA 3. TB 4. JB 5. JD 6. C-U E 7. BF 8. JG 9. TG 10. GG Dok.Id 75346 HÖGSTA DOMSTOLEN Postadress

Läs mer

FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN

FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN Upphandlingsdagarna 29-30 januari 2014 AGENDA Nyheter i korthet Fem tips om hur du upphandlar affärsmässigt med de nya direktiven Utmaningar

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit.

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit. Rapport från Företagarna mars 2011 Sammanfattning och synpunkter... 2 Så gjordes undersökningen... 3 Sextio procent av företagen har inte kollektivavtal... 4 Större småföretag har oftare kollektivavtal/hängavtal...

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 9 April 2010

Arbetsgivarfrågor Nr 9 April 2010 Arbetsgivarfrågor Nr 9 April 2010 Nytt avtal på 22 månader med Livs Vi har träffat nytt avtal med Svenska Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) för tiden 1 april 2010 31 januari 2012. Livsmedelsavtalet omfattar

Läs mer

Förslaget innebär även att rätten till sjukpenning

Förslaget innebär även att rätten till sjukpenning NR 20 APRIL 2008 REDAKTÖR: Jur kand Jenny Welander Wadström ANSVARIG UTGIVARE: Advokat Magnus Wallander Stockholm KONTAKTPERSONER: Advokat Magnus Wallander, Stockholm Advokat Henric Diefke, Göteborg Advokat

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2000L0079 SV 01.12.2000 000.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DIREKTIV 2000/79/EG av den 27 november 2000 om genomförande

Läs mer

Socialförsäkringstillhörighet vid arbete i två länder

Socialförsäkringstillhörighet vid arbete i två länder Socialförsäkringstillhörighet vid arbete i två länder Bakgrund Den 1 januari 1958 trädde avtalet om den Europeiska Ekonomiska Gemenskapen (EEG) Romfördraget ikraft. Genom detta avtal åtog sig dåvarande

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal. för dig som är arbetsgivare

Du tjänar på kollektivavtal. för dig som är arbetsgivare Du tjänar på kollektivavtal för dig som är arbetsgivare 2 Kollektivavtal det tjänar du på För dig som är arbetsgivare Varför finns det kollektivavtal? Den svenska arbetsmarknaden bygger på att fackföreningar

Läs mer

AD 2009 nr 50, Svenska Byggnadsarbetareförbundet./. VVS Företagen och NVS Installation AB

AD 2009 nr 50, Svenska Byggnadsarbetareförbundet./. VVS Företagen och NVS Installation AB BILAGA AD 2009 nr 50, Svenska Byggnadsarbetareförbundet./. VVS Företagen och NVS Installation AB Bakgrund Ett företag i VVS-branschen med verksamhet på flera olika orter i landet genomförde en driftsinskränkning

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 En arbetsgivare har ansökt om betalningsföreläggande mot en tidigare anställd som är medlem i en arbetstagarorganisation. Arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 maj 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 18 april 2013 i mål nr 6051-12

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Sammanfattning TCO har sammanfattningsvis följande huvudsakliga synpunkter på rubricerad promemoria;.

Sammanfattning TCO har sammanfattningsvis följande huvudsakliga synpunkter på rubricerad promemoria;. Dokument Sida YTTRANDE, prel 1 (8) Datum Referens: Samhällspolitik och analus/ingemar Hamskär 2010-07-23 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM UTLÄNDSK

Läs mer

2003-10-22. Informellt Yttrande. Justitiedepartementet Att: Jonas Högström. 103 33 Stockholm

2003-10-22. Informellt Yttrande. Justitiedepartementet Att: Jonas Högström. 103 33 Stockholm 2003-10-22 Informellt Yttrande Justitiedepartementet Att: Jonas Högström 103 33 Stockholm Informellt yttrande inför implementeringen av direktiv 2002/65/EG om distansförsäljning av finansiella tjänster

Läs mer

ICT Show Älvsjö 13 september 2005 Human Resource Management vid outsourcing En god affär

ICT Show Älvsjö 13 september 2005 Human Resource Management vid outsourcing En god affär ICT Show Älvsjö 13 september 2005 Human Resource Management vid outsourcing En god affär Patrik Fallberg Bird & Bird Jim Runsten Bird & Bird Stefan Wikström, Sign On AB I samarbete med DFS Översikt 1.

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp=

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2009-01-01 PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= fååéü ää= Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer