RAPPORTER OCH TEXTER FRÅN JURIDISKA INSTITUTIONEN NR 4
|
|
- Maja Engström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RAPPORTER OCH TEXTER FRÅN JURIDISKA INSTITUTIONEN NR 4 UNIVERSITETSLOGGA
2 I serien Rapporter och texter från juridiska institutionen vid Umeå universitet har tidigare utgivits: 1. Edström, Örjan, Konkurrensklausuler en kommentar till delar av utredningen Ds 2002:56 Hållfast arbetsrätt för ett föränderligt arbetsliv, Edström, Örjan, The free Movement of Workers the implementation of EC law in Sweden in , Granström, Görel, Lena Landström, Ruth Mannelqvist och Lotta Sundström, Ett pilotprojekt om bemötande av brottsoffer riktat till åklagare,
3 Rätten, välfärden och marknaden Rapport från 2008 års forskningsinternat Ruth Mannelqvist och Therese Enarsson (red.) 3
4 Rapporter och texter från Juridiska institutionen vid Umeå universitet, nr 4/2008. ISSN Beställningar: Juridiska institutionen Umeå universitet SE UMEÅ Att mångfaldiga innehållet i denna bok, helt eller delvis, utan medgivande från respektive författare är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande, såsom tryckning, kopiering, bandinspelning etc Författarna 4
5 Förord Den april 2008 hölls Juridiska institutionens årliga forskningsinternat, denna gång med temat Rätten, välfärden och marknaden. Avsikten med internatet var att dels ge institutionens doktorander ett tillfälle att presentera sin forskning, och dels ge institutionens lärare och forskare möjligheten att diskutera aktuella rättsvetenskapliga frågor, utifrån både etablerade och nya tillvägagångssätt och synvinklar. Med utgångspunkten i behovet av en ny metodlära i rättsvetenskapen fördes internatets diskussioner över rättstomma rum och rättsosäkra situationer, för att avslutas i privaträttsliga konstruktioner i offentlig rätt. Internatet lyfte frågan om utvecklingen mot en marknadsstat, eller den ökade användningen av privaträtt inom offentlig rätt och offentlig förvaltning, kan ha sin förklaring i politiska ambitioner att spara pengar, europarättsligt inflytande på svensk rätt och rättstradition eller om det beror på att rätten påverkas av en mer individualiserad syn på medborgaren. Till internatet hade tre gäster särskilt inbjudits; nämligen Bo Wennström, Uppsala universitet samt Karsten Naundrup Olesen och Michael Steinicke, Syddansk Universitet, Danmark. Under dessa två dagar höll de, tillsammans med tolv andra medverkande från Juridiska institutionen, 15 olika presentationer, vilka diskuterades och kommenterades av sammantaget 34 deltagare. Denna skrift är en rapport från internatet och innehåller både en kort introduktion av samtliga presentationer och nio längre artiklar författade av några medverkande. Tilläggas bör att ett av bidragen som 5
6 återfinns i skriften inte presenterades under själva internatet, utan har (tack vare det inspirerande internatet?) i efterhand gemensamt författats av två seminariedeltagare. Avslutningsvis riktas ett stort tack till samtliga presentatörer och deltagare för deras medverkan vid internatet. Ett särskilt tack går också till Tobias Indén och Ulrika Sandén, för deras insatser i den arbetsgrupp som bland annat föreslagit och utvecklat internatets tema, samt till Therese Enarsson för hennes arbete med att redigera och sätta ihop denna rapport. Umeå i augusti 2008 Ruth Mannelqvist 6
7 Innehåll FÖRORD... 5 RUTH MANNELQVIST RÄTTEN I VÄLFÄRD OCH MARKNAD - EN PRESENTATION AV FORSKNINGSINTERNATET... 9 ÖRJAN EDSTRÖM GIDDENS, RÄTTEN OCH STRIDSÅTGÄRDERNA I VAXHOLM THERESE ENARSSON OCH GÖREL GRANSTRÖM ATT SAMVERKA ELLER INTE? - RÄTTSVÄSENDETS AKTÖRER OCH FRÅGAN OM BROTTSOFFERS RÄTTIGHETER ANN-SOFIE HENRIKSON KONSUMENTBEGREPPETS BETYDELSE FÖR REGLERINGEN AV KREDITGIVNING TILL KONSUMENTER MATTIAS HJERTSTEDT EDITIONSPLIKTEN I EN FÖRÄNDRAD VÄRLD - DEN NYA TEKNIKENS KRAV PÅ EN OFÖRÄNDRAD LAGSTIFTNINGSPRODUKT TOBIAS INDÉN KOMMUNALLAGEN OCH DEN NYA TIDENS KOMMUNALA FÖRVALTNING RUTH MANNELQVIST TRAFIKFÖRSÄKRING ERSÄTTER SJUKFÖRSÄKRING - OFFENTLIG ERSÄTTNING PÅ PRIVAT MARKNAD KARSTEN NAUNDRUP OLESEN SOCIALRET OG KONTRAKTER ULRIKA SANDÉN FÅR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL BRYTA SEKRETESSEN I SYFTE ATT VARNA ENSKILDA FÖR EN FARLIG PATIENT? BO WENNSTRÖM BEHOVET AV EN NY JURIDISK METODLÄRA - EN UPPGÖRELSE MED FUNKTIONALISTISKT TÄNKANDE INOM RÄTTSVETENSKAPLEN
8 8
9 Ruth Mannelqvist Rätten i välfärd och marknad en presentation av forskningsinternatet Temat för internatet var Rätten, välfärden och marknaden, med utgångspunkt i rättens förändring eller behov av förändring i en omdanande tid. Det finns dem som menar att det, i både Sverige och de övriga nordiska länderna, sker eller har skett en förskjutning av ansvar och trygghet från en välfärdsstat till en marknadsstat. Andra argumenterar utifrån att marknadsstatens utveckling inte sker på bekostnad av välfärdsstaten utan att det istället rör sig om nya sätt att tillgodose välfärdsstatens behov. Det finns dock även exempel på att delar av det som tidigare varit marknadens ansvar och uppgifter överflyttas till välfärdsstaten. Vilka förändringar eller krav kan eller bör ställas på rätten när marknaden sköter välfärden eller staten bedriver kommers? Förändringar i rätten behov och konsekvenser Under internatet diskuterades inledningsvis rättens förändring eller behov av förändring, tillsammans med marknad, välfärd och rätt i nya tider. Bo Wennström inledde med att tala om behovet av en ny juridisk metodlära. Wennström menade att den nuvarande metodläran, som bland annat utgår från att lagen styr och att det finns en hierarki av normer, med en tydlig strävan mot koherens mellan rättssatser, inte längre fungerar. Postmoderna värden som självförverkliganden och personlig utveckling ställer nya krav 9
10 och Wennström ansåg att det var dags att granska grunderna för metodläran och erkänna att rättsvetenskapens funktionalism är en diskurs. Både Ulrika Sandén och Lena Landström diskuterade rätten i nya tider och eventuella behov av förändringar. Sandén lyfte upp frågan om personal inom hälso- och sjukvården får bryta tystnadsplikten för att varna för farliga patienter. Utgångspunkten var ett ärende i hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsnämnd (HSAN) där en läkare hade lämnat ut uppgift till både polis och anhörig om att en patient hade för avsikt att döda sig själv samt den anhörige. Läkaren ansåg sig ha stöd i lagen för detta, medan Sandén menade att frågan inte berörts i lag, motiv eller praxis utöver prövning i HSAN. Sandén underströk att frågan bör regleras eftersom hälso- och sjukvårdspersonalen i nuläget lämnats i ovisshet om vad som gäller. Hon menade att det är av yttersta vikt att rättsläget klargörs eftersom det annars riskerar att leda till en urholkning av förtroendet mellan läkare och patienter, vilket i sin tur kan leda till att patienter avstår från vård eller behandling. Landström diskuterade om rättstillämparens roll förändras med ny teknik. Hennes exempel hämtades från användandet av register med så kallade genetiska fingeravtryck, där en persons DNA-profil registreras. Avsikten med registreringen är att jämföra profilen mot DNA-spår från tidigare ouppklarade eller i framtiden nya inträffade brott, allt i syfte att utreda eller klara upp fler brott. Landström menade att det är viktigt att synliggöra vilka intressen som ställs mot varandra vid ställningstagandet till om någon persons DNA-profil ska registreras eller inte och vem som ska beakta och avväga dessa intressen mot varandra. Karsten Naundrup Olesen talade om användandet av civilrättsliga avtal inom socialrätten. Avtalet som konstruktion har kommit till allt större användning och det kan leda till problem, inom både civilrätten och socialrätten. Naundrup Olesen menade att avtalen ibland ger föreställningen om att medborgaren är bunden till en uppgörelse som saknar lagstöd och att det kan vara missvisande att tala om kontrakt eftersom många av avtalets rättsverkningar faktiskt saknas inom socialrättens område. Civilrättsliga begrepp och dess tillämpning har av olika skäl kommit att användas istället för lagstöd inom den offentliga rätten. Ett annat exempel på hur civilrättsliga eller förmögenhetsrättsliga utgångspunkter kommit att beaktas inom andra områden gavs av Staffan Ingmansson. Inom EG-rätten har rätten till fri rörlighet och likabehandling länge varit förbehållen ekonomiskt aktiva personer och deras familjer. Under senare år har detta dock kommit att utsträckas till att omfatta även icke ekonomiskt aktiva personer, bland annat studenter. Ingmansson menade att denna utveckling delvis kan förklaras med det allmänna 10
11 förbudet mot diskriminering på grund av nationalitet i kombination med reglerna om unionsmedborgarskapet. Samtidigt finns det en oro för att vad alltför omfattande rättigheter i dessa avseende kan leda till, enligt Ingmansson. Andreas Pettersson belyste vikten av att erkänna funktionsnedsättning inom de skandinaviska välfärdslagstiftningarna. Välfärd och social rättvisa kan inte endast medföra omfördelning, utan måste även innehålla ett legalt erkännande av funktionshindrade. Först då kan man tala om en inkludering av alla människor i välfärdsstaten. Pettersson menade att trots att vi lever i kanske en av världens mest utvecklade välfärdsstater, brister det i social rättvisa för funktionshindrade och detta skapar ett vakuum i välfärdsrätten. Även inom arbetsrätten leder marknaden och välfärden till förändringar, som i sin tur kan leda till konflikter eller kollisioner både i rätten och mellan aktörer menade både Catharina Calleman och Örjan Edström. Calleman talade om en arbetsrättslig gråzon mellan offentligt och privat genom de välfärdstjänster, i form av bland annat personliga assistenter, som ger stöd, vård och omsorg i privata hem. Uppgifterna utförs av ett privat objekt, som delvis styrs av offentliga regelverk och finansernas genom offentliga medel. Arbetsgivaren kan exempelvis vara kommunen eller brukaren själv och arbetstagaren kan vara en utomstående eller en familjemedlem. Beroende på vem som är arbetsgivare och vem som är arbetstagare kan krav på tillstånd samt inspektion och tillsyn variera, tillsammans med kraven på kvalitet och dokumentation. Calleman ansåg att den civila arbetsrättslagstiftningen delvis kolliderar med en offentlig rättighetslagstiftning och att eftersom detta är en växande marknad finns ett fortsatt behov att utreda de arbetsrättsliga aspekterna. Edström diskuterade rättsliga strukturer och förutsättningar för arbetsmarknadens parter att vidta stridsåtgärder utifrån EG-rätt och kollektivavtal före den så kallade Laval-domen i december Edström menade att eftersom den svenska arbetsrätten baseras på parternas överenskommelser, inom ett rättsområdet som i många fall kan betraktas som självreglerande, är EG-rätten inte alltid kompatibel med svensk rätt, exempelvis genom att EG-rätten inte innehåller någon rätt till stridsåtgärder. Förändringar i rätten när välfärd går mot marknad? Under internatets andra dag fördes en fortsatt diskussion om förändringar, i både rätten och staten. Michael Steinicke diskuterade marknadsstatens utveckling, ur ett danskt perspektiv. Han menade att välfärdsstaten alltmer 11
12 kommit att utvecklas mot en marknadsstat, både politiskt och rättsligt. Användandet av marknadsmekanismer inom den danska offentligrätten, exempelvis inom konkurrensrätten, blir allt vanligare och Steinicke menade att marknadstanken är stadigt stark i Danmark. Både Tom Madell och Tobias Indén utgick från samma tema, med marknadsrättsliga influenser i förvaltning och välfärd. Madell menade att sedan 1980-talet har även den svenska politiken influerats av marknadsekonomiska modeller och privata lösningar, inom ett flertal områden. Förändringar i välfärdspolitiken har syftat till att begränsa den offentliga sektorns storlek samtidigt som målsättningen för välfärden behållits. Rättsligt har detta bland annat inneburit en ny kommunallag med större utrymme för kommunerna själva att utforma sin interna organisation och ett systemskifte från öronmärkta till generella statsbidrag, där kommunerna själva påverkar och fördelar resurserna. Madell diskuterade bland annat vilka verksamheter som är ekonomiskt motiverade att driva i privat regi och om privatiseringarna av vissa välfärdstjänster inskränker medborgarnas möjligheter till insyn. Även Indén menade att det finns tydliga tendenser till en utveckling från välfärdsstat till marknadsstat och han menade att detta innebär nya rättsliga utmaningar, inte minst i spänningsfältet mellan offentlig förvaltning, avtalsrätt och konkurrensrätt. Indén belyste några kommunalrättsliga problem som kan uppkomma; som exempelvis hur gränserna för det kommunala näringslivsengagemanget bestäms, vilka aktörer som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip och hur kontrollen över den kommunala verksamheten är organiserad. Ett annat exempel på vad som kan bli en förskjutning från välfärd till marknad presenterades av Ruth Mannelqvist. Hon diskuterade ett förslag om överföringar av kostnader uppkomna på grund av skador i trafik, från sjukförsäkringen till trafikförsäkring. Mannelqvist menade att en ökad civilrättslig försäkringsmässighet i socialförsäkringen kolliderar med försäkringens bärande principer och att det därför krävs en genomgående analys av de olika ersättningarnas syfte, funktion och samspel innan regeländringar görs. Rasmus Hästbacka beskrev ett antal utmaningar mot kollektivavtalet som regleringsform på den svenska arbetsmarknaden, genom att introducera ett konkurrensperspektiv på kollektivavtalet. Hästbacka menade att kollektivavtalet reglerar konkurrens inte bara arbetstagare och i viss utsträckning fackliga organisationer emellan utan även mellan olika kollektivavtal. Han menade att det saknas analyser av konkurrensformernas effekter på dels nuvarande kollektivavtal, dels nya kollektivavtalslösningar 12
13 som parterna kan finna och dels olika rättsliga oklarheter som kan uppkomma. En återkommande grundtanke hos flera av presentatörerna var gråzonen mellan offentlig rätt och privaträtt. Patrik Södergren visade att detta leder till att det uppkommer tvistefrågor som inte kan lösas genom en rättstillämpning som är begränsad till antingen privaträttsliga eller offentligrättsliga regler. Södergren menade därför att den uppdelade rättstillämpningen mellan olika domstolar måste ifrågasättas, eftersom den materiella rätten i allt större utsträckning är sammanflätad. Att förändringar i samhället kan kräva förändrade regler diskuterade Mattias Hjertstedt med utgångspunkt i rättegångsbalkens editionsplikt. Hjertstedt menade att regelverket kring editionsplikten visade på en lagstiftning som släpat efter samhällsutvecklingen och illustrerade detta genom att bland annat fokusera på de senaste årens tekniska utveckling. Internatet avslutades med den aktuella finanskrisen i USA som startpunkt. Ann-Sofie Henrikson kopplade konsumentbegreppets betydelse för regleringen av kreditgivning till konsumenter till den senaste tidens ekonomiska utveckling i både USA och Europa. Mycket talar för att konsumentkreditmarknaden i Sverige och övriga Europa kommer att regleras av allt mer liberala och mer marknadsanpassade regler i framtiden och hon menade att konsument- och konsumentkrediträtten står inför flera utmaningar. Lagstiftarens syn på konsumenten påverkar vilken typ av reglering och vilka typer av skydd för konsumenten som lagstiftaren väljer menade Henrikson och hon undrade även hur lagstiftaren förhåller sig till vissa grupper av konsumenter, såsom barn, vuxna och äldre. Hur ser tillgängligheten och tillgången av kreditmarknaden ut för dessa grupper? 13
14 14
15 Örjan Edström GIDDENS, RÄTTEN OCH STRIDSÅTGÄRDERNA I VAXHOLM 1 Den svenska modellen för arbetsmarknadens reglering baseras i grunden på överenskommelser som arbetsmarknadens parter ingått. I andra hand har lagstiftning använts som ett instrument för att reglera förhållandet mellan parterna. I regel har redan etablerade kollektivavtal varit förebilden för lagstiftningen. Ett typiskt exempel är Medbestämmandelagens (MBL) regler om föreningsrätt, förhandlingar och kollektivavtal där utgångspunkten var den praxis som parterna på den privata sektorn utvecklat. Den svenska anslutningen till EU den 1 januari 1995 medförde ett skifte i utvecklingen av den svenska arbetsrätten. Inom EG-rätten är den typiska utgångspunkten lagstiftning och detta har satt påtagliga spår, bl.a. inom lagstiftningen mot diskriminering i arbetslivet på olika grunder. EG-rätten liksom den europarätt som baseras på Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna bärs också i högre grad än vad som är fallet med den svenska arbetsrätten upp av ett synsätt som fäster större vikt vid individuella rättigheter. I det perspektivet framstår den svenska 1 Artikeln bygger i huvudsak på en uppsats som presenterats på engelska i Edström, Ö., The Free Movement of Services, Industrial Action and the Swedish Industrial Relations Model the Legal Structure and Actors Acting in the Laval Case, i P. Wahlgren (editor), Law and Society, Scandinavian Studies in Law, vol. 53, Stockholm 2008, s
16 arbetsrättsliga lagstiftningen som betydligt mer präglad av kollektiva rättigheter. 2 En viktig utgångspunkt för EG-rätten är den fria rörligheten för varor, kapital, tjänster och personer. Särskilt den fria rörligheten för tjänster har visat sig vara en stötesten för den svenska arbetsrätten. Det s.k. Lavalmålet (eller Vaxholmskonflikten), som avgjordes av EG-domstolen i december 2007, medförde krav på förändringar i den svenska modellen. 3 Rätten att ta till stridsåtgärder för att genomdriva svenska kollektivavtal om anställningsvillkor m.m. förklarades i det aktuella målet stå i strid med den fria rörligheten för tjänster. Efter EG-domstolens avgörande tillsattes en utredning med uppgift att föreslå ändringar i MBL utifrån de nya förutsättningarna. 4 Bakgrunden till Lavalmålet var att ett lettiskt företag genomförde arbeten för Vaxholms kommuns räkning. Entreprenören medförde egen arbetskraft som utstationerades från hemlandet och anställningsvillkoren reglerades sedermera av ett lettiskt kollektivavtal som bl.a. innebar lägre lönenivåer än vad som betalades i regionen. Svenska fackliga organisationer, bl.a. Byggnadsarbetareförbundet, vidtog stridsåtgärder för att genomdriva svenska kollektivavtal. Åtgärderna vidtogs med stöd av MBL och den s.k. Lex Britannia. Senare beslutade Arbetsdomstolen (AD) att begära ett förhandsavgörande från EG-domstolen om huruvida lagstiftningen i dessa delar stred mot EG-rätten. 5 Regeringen, arbetsmarknadens parter m.fl. hävdade inför EG-domstolens förhandsbesked att svensk rätt inte stod i strid med EG-rätten och en omfattande debatt fördes i denna fråga. 6 Syftet med min artikel är att analysera de centrala aktörernas agerande inom ramen för en delvis motstridig rättslig struktur och med hänsyn till de traditioner och förhållningssätt som utvecklats på den svenska arbetsmarknaden. Vilka möjligheter till handlande hade aktörerna på svensk arbetsmarknad att hantera den typ av problem som manifesterades i samband med konflikten i Vaxholm? Hur utnyttjades de rättsliga möjligheterna och vilken vikt fäste man vid de restriktioner som framför allt EG-rätten kunde förutses ställa upp för handlandet? 2 Se Edström, Ö., Svensk arbetsrätt i ett europeiskt perspektiv, i B. Falkenhall & D. Rauhut, Arbetsrätt, rörlighet och tillväxt (A2005:016). Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), Östersund 2006, s Mål C-341/05 Laval un Partneri Ltd v. Svenska Byggnadsarbetareförbundet m.fl. 4 Kommittédirektiv 2008:38 Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. 5 AD 2005 nr För en analys av argumenten i den debatt som fördes, se Edström, Ö., The free movement of services in conflict with Swedish industrial relations model or was it the other way around?, i N. Wahl och P. Cramér (editors), Swedish Studies in European Law, vol. 1, Hart Publishing, Oxford, 2006, s
17 Inledningsvis anger jag några teoretiska utgångspunkter för arbetet. Därefter analyseras den fria rörligheten för tjänster samt svensk rätt och traditioner ifråga om reglering av arbetsmarknaden och särskilt vad gäller stridsåtgärder. Några punkter där det råder motstridighet mellan dessa rättsområden anges oc h huvuddragen i en empirisk undersökning av parternas erfarenheter redovisas. Avslutningsvis dras slutsatser om de centrala aktörernas agerande i relation till den rättsliga strukturen. Teoretiska utgångspunkter Min utgångspunkt är att de svenska aktörerna i Lavalkonflikten agerade inom ramen för en rättslig struktur som angav vissa förutsättningar för parternas agerande. Denna utgångspunkt anknyter till ett teoretiskt perspektiv som utvecklats av den engelske sociologen Anthony Giddens. Giddens menar att strukturen existerar, men att den manifesteras i en social praktik genom subjektens handlingar. Härigenom både reproduceras strukturen i handlandet samtidigt som den skapas och utvecklas. 7 I linje med detta synsätt är det en central tes hos Giddens att strukturen är både constraining och enabling social action. 8 Det betyder att strukturen innebär både möjligheter och restriktioner för socialt handlande. Härigenom positionerar sig Giddens mellan de synsätt som är präglade av determinism (aktörerna kan bara agera inom ramen för strukturen) respektive voluntarism (betonandet av aktörernas subjektiva vilja som avgörande för ett handlande oberoende av strukturen). 9 I undersökningen representeras strukturen eller den rättsliga strukturen av den rättsliga regleringen på såväl svensk nivå som EU-nivå. Giddens teoretiska perspektiv används för att försöka förstå samspelet mellan arbetsmarknadens aktörer och den rättsliga strukturen, särskilt vad gäller rätten att vidta stridsåtgärder i förhållande till EG-rätten och den fria rörligheten för tjänster. Beträffande de svenska aktörerna utgår jag från ett klassiskt perspektiv inom den s.k. industrial relations forskningen, nämligen att de centrala 7 Giddens, A., Central problems in social theory. Action, Structure, and Contradiction in Social Analysis, Macmillan, London/Basingstoke 1979, s. 69 ff. Se även Mendoza, J.D., Structuralism and the Concept of Structure, i Anthony Giddens. Critical Assessments, vol. I, Routledge, London 1997, pp Giddens, A., New Rules of Sociological Method, Hutchinson, London 1976, s Jfr Cohen, I.J., Structuration Theory. Anthony Giddens and the Constitution of Social Life, Macmillan London 1986, s. 154 ff. 17
18 aktörerna på arbetsmarknaden är staten, arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer. 10 Den rättsliga strukturen EG-rätten Den fria rörligheten för tjänster regleras i EG Fördraget, artiklarna Enligt artikel 49 skall inskränkningar i friheten att tillhandahålla tjänster inom gemenskapen förbjudas beträffande medborgare i medlemsstater som har etablerat sig i en annan stat inom gemenskapen än mottagaren av tjänsten. Vad som är tjänst framgår av artikel 50 och det skall vara fråga om en prestation som utförs mot ersättning och som inte faller under bestämmelserna om fri rörlighet för varor, kapital och personer. 11 Vidare kännetecknas tillhandahållandet av en tjänst av att det är tillfälligt och här finns en gräns mot vad som kan anses utgöra en etablering av en verksamhet i ett annat medlemsland. 12 Tjänstedirektivet (2006/123/EG) syftar till att underlätta den fria rörligheten för tjänster. 13 Direktivet föregicks av en flerårig debatt i Europa. En brännande fråga var den s.k. ursprungslandsprincipen som fanns med i det ursprungliga förslaget. Den innebar i princip att hemlandets regler skulle tillämpas för anställda som entreprenören tog med sig från det land där företaget var etablerat till den stat där tjänsten skulle utföras. Innebörden var att värdlandets arbetsrätt inte skulle omfatta anställda som utstationerades till den andra medlemsstaten. Resultatet av debatten blev emellertid att det i den antagna versionen av direktivet, artikel 1.6, föreskrevs att 10 Se Dunlop, J., Industrial Relations System, Harvard Business School Press, New York För en utförligare diskussion, se Barnard, C., The Substantive Law of the EU, andra upplagan, Oxford University Press, Oxford 2007, s. 358 f. 12 Bergamini, E., Freedom of Establishment under the Services Directive, i U.B. Neergaard, R. Nielsen och L.M. Roseberry (editors), The Services Directive Consequences for the Welfare State and the European Social Model, DJØF Forlagene, Copenhagen 2008, s Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden. Europeiska unionens officiella tidning nr L 376, 27/12/2006 s
19 Detta direktiv påverkar inte arbetsrätten, dvs. sådana rättsliga eller avtalsreglerade bestämmelser om anställningsvillkor, arbetsförhållanden, inbegripet hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, samt förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, som medlemsstaterna tillämpar i enlighet med nationell lagstiftning som respekterar gemenskapsrätten. Vidare undantas regler om social trygghet och direktivet skall heller inte enligt direktivets artikel p. 1.7 inverka på grundläggande rättigheter, t.ex. om förhandlingsrätt och kollektivavtal. Det skall heller inte påverka rätten att vidta stridsåtgärder enligt nationell lagstiftning och praxis. Ett viktigt tillägg är att nationell arbetsrätt, de nämnda rättigheterna etc. skall respektera gemenskapsrätten, vilket indikerar att undantagen inte är ovillkorliga, något som blivit uppenbart i bl.a. Lavalmålet. Medlemsstaterna har möjlighet att under vissa förutsättningar uppställa hinder mot den fria rörligheten för tjänster med hänvisning till tvingande hänsyn till allmänintresset, t.ex. att inskränkningen kan motiveras med hänsyn till allmän ordning, allmän säkerhet, skydd för människors liv och hälsa m.m. (artikel 4.8). 14 Vad gäller innebörden av begreppet allmän ordning avses enligt direktivets ingress (p. 41) att det skall vara fråga om tillämpning av EG-domstolens praxis och innebära ett skydd mot ett faktiskt och tillräckligt allvarligt hot som påverkar något av samhällets grundläggande intressen och kan särskilt inbegripa frågor som avser människans värdighet, skydd av minderåriga och utsatta vuxna samt djurskydd. Skulle en medlemsstat införa legitima begränsningar för den fria rörligheten av tjänster får åtgärderna, enligt artikel 16.1, inte strida mot följande principer om (a) icke-diskriminering: kravet får varken vara direkt eller indirekt diskriminerande på grundval av nationalitet eller, för juridiska personer, etableringsmedlemsstat, (b) nödvändighet: kravet skall motiveras med skäl som avser allmän ordning, allmän säkerhet, folkhälsa eller miljöskydd, och 14 I direktivets artikel 4.8 ges ytterligare exempel på vad som avses: folkhälsa, bibehållen ekonomisk jämvikt i det sociala trygghetssystemet, konsumentskydd och skydd av såväl tjänstemottagare som arbetstagare, rättvisa handelstransaktioner, kamp mot bedrägerier, skydd av miljö och stadsmiljö, djurhälsa, immateriella rättigheter, bevarande av det nationella historiska och konstnärliga kulturarvet, socialpolitiska och kulturpolitiska mål. (Se även direktivets ingress, p. 40.) 19
20 (c) proportionalitet: kravet skall vara lämpligt för att uppnå det mål som eftersträvas och får inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målet. När det gäller utstationerade arbetstagare dvs. anställda hos en entreprenör från en annan medlemsstat och som följer med arbetsgivaren till den andra medlemsstaten för att tillfälligt utföra en tjänst finns ett särskilt direktiv om utstationering av arbetstagare, det s.k. Utstationeringsdirektivet. 15 Direktivet utgör ett undantag från Tjänstedirektivet (se Tjänstedirektivet, artikel 3) och utpekar vilka arbetsrättsliga regler i värdlandet som skall utsträckas till att omfatta även arbetstagare som utstationeras dit för tillfälligt arbete. Det primära syftet med Utstationeringsdirektivet är att skydda de arbetstagare som för en begränsad tid utstationeras till ett annat medlemsland och tillförsäkra dem i huvudsak samma villkor som värdlandets egna arbetstagare. 16 Direktivet konkretiserar vilka arbetsrättsliga begränsningar av den fria rörligheten som skall göras vid utstationering genom att utpeka de skyddsregler i värdlandet som skall tillämpas när arbetstagare från andra länder utstationeras till värdlandet. De regler i värdlandet som skall tillämpas den hårda kärnan är, enligt direktivets artikel 3.1 a g, regler om a) längsta arbetstid och kortaste vilotid,. b) minsta antal betalda semesterdagar per år, c) minimilön, inbegripet övertidsersättning; denna punkt gäller dock inte yrkesanknutna tilläggspensionssystem, d) villkor för att ställa arbetstagare till förfogande, särskilt genom företag för uthyrning av arbetskraft, e) säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen, 15 Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster. EGT L 18, , s Ytterligare syften är att underlätta den fria rörligheten för tjänster och att åstadkomma en lojal konkurrens mellan företag, vilket också innebär att förhindra social dumping. 20
21 f) skyddsåtgärder med hänsyn till arbets- och anställningsvillkor för gravida kvinnor och kvinnor som nyligen fött barn samt för barn och unga, samt g) lika behandling av kvinnor och män samt andra bestämmelser om icke-diskriminerande behandling. De regler som skall tillämpas på dessa områden skall finnas i lagar eller andra författningar eller i kollektivavtal eller skiljedomar. Beträffande de senare skall det vara kollektivavtal etc. som förklarats allmängiltiga, och i många av EU:s medlemsländer finns till skillnad mot exempelvis Sverige och Danmark inget system för att förklara kollektivavtal allmänt tillämpliga. Inom ramen för direktivet, artikel 3.8, finns ytterligare en möjlighet att använda kollektivavtal när ett medlemsland saknar system för allmängiltigförklaring. Staten kan då besluta om att utgå från kollektivavtal som gäller allmänt för alla likartade företag inom den aktuella sektorn eller det aktuella arbetet och inom det aktuella geografiska området, och/eller kollektivavtal som har ingåtts av de mest representativa arbetsmarknadsorganisationerna på nationell nivå och som gäller inom hela det nationella territoriet. En förutsättning är att alla företag som befinner sig i en likartad situation behandlas lika. Utstationeringsdirektivet tar även sikte på bemanningsföretag, som kan antas fylla en viktig funktion vid anlitande av arbetskraft för tillfälliga tjänsteentreprenader. Medlemsstaterna skall således utsträcka nationell lagstiftning om villkoren för arbetskraft som ställs till förfogande genom inhyrning till att omfatta även arbetskraft som är utstationerad till respektive medlemsstat (se direktivets artikel 3.1d ovan). Efter långdragna diskussioner ser dessutom ett särskilt direktiv om anställningsvillkor i bemanningsföretag ut att vara i sikte. Detta sedan EU:s arbetsmarknadsministrar den 9 juni 2008 kommit överens om en lösning. Avsikten är att direktivet skall tillförsäkra inhyrd arbetskraft likabehandling ifråga om grundläggande arbets- och anställningsvillkor. I Utstationeringsdirektivet hänvisas även till Romkonventionen från Enligt konventionen har parterna möjlighet att avtala om vilket lands lag som skall gälla, men om inget sådant val gjorts skall, enligt konventionens artikel 6.2, det lands lag där arbetstagaren vanligtvis utför sitt arbete tillämpas på anställningsförhållandet. Detta gäller även vid 17 Romkonventionen av den 19 juni 1980 om tillämplig lag på avtalsförpliktelser. 21
Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?
Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då
Läs merKommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008
Kommittédirektiv Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen Dir. 2008:38 Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Den särskilde utredaren ges i uppdrag
Läs merLavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444
Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv
Läs mer{Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk} EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 96/71/EG. av den 16 december 1996
21.1.97 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 18/1 I {Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk} EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering
Läs merEU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad
EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad J Arbetslivsinstitutet ILO:s konstitution (1919) Whereas the failure of any nation to adopt humane conditions of labour is an obstacle
Läs merAdvokatsamfundet ställer sig positivt till slutsatsen att förändringar med anledning av Lavaldomen måste genomföras.
R-2009/0016 Stockholm den 23 mars 2009 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2008/3541/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 17 december 2008 beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet Förslag
Läs merKommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir.
Kommittédirektiv Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag Dir. 2009:85 Beslut vid regeringssammanträde den 24 september 2009 Sammanfattning
Läs merBryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO
Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO Den inre marknaden och arbetskraftens rörlighet Miljökrav och sociala krav (Artikel 18.2 OU) Artikel 18
Läs merUtrikesministeriet Juridiska avdelningen
1 Utrikesministeriet Juridiska avdelningen 31.01.2006 Finlands regerings skriftliga kommentarer till de Europeiska gemenskapernas domstol i målet C-341/05 Laval un partneri (EG, artikel 234) 1. En svensk
Läs merKommittédirektiv. Utstationering på svensk arbetsmarknad. Dir. 2012:92. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012
Kommittédirektiv Utstationering på svensk arbetsmarknad Dir. 2012:92 Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska utvärdera de ändringar som gjordes
Läs merFörslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123)
YTTRANDE Dnr 27/2009 Stockholm den 18 mars 2009 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr A2008/3541/ARM Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123) Svenska institutet för europapolitiska
Läs merStockholm den 29 april 2011
R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet
Läs merEU-rätten och arbetskraftens fria rörlighet.
EU-rätten och arbetskraftens fria rörlighet ida.hellberg@jur.lu.se Upplägg Fri rörlighet för arbetstagare i FEUF Fri rörlighet i förordning 492/2011 Fri rörlighet i direktiv 2004/38 Gränsdragning mellan
Läs merLO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.
LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats
Läs merArbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013
Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras
Läs merFackligt inflytande i arbetet Lärarförbundet (juli 2011) 1(8)
Lagen om medbestämmande i arbetslivet - MBL Arbetshäfte Fackligt inflytande i arbetet 1(8) MBL LAG OM MEDBESTÄMMANDE I ARBETSLIVET... 3 KOMMENTARER TILL NÅGRA PARAGRAFER... 3 Inledande bestämmelser...
Läs merBilaga 1- Ändringar i tjänstedirektivförslaget vid olika alternativ
Bilaga 1- Ändringar i tjänstedirektivförslaget vid olika alternativ * I alla fall då hänvisning sker till kommissionens förslag, avses Ordförandeskapets skuggförslag. 1 Alternativ 1: Att ULP byts ut mot
Läs merCirkulär Nr 22 December 2012
Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare
Läs merYTTRANDE Dnr 19/0070 Stockholm den Arbetsmarknadsdepartementet Ärendenummer: A2019/01110/ARM
YTTRANDE Dnr 19/0070 Stockholm den 2019-09-16 Arbetsmarknadsdepartementet Ärendenummer: A2019/01110/ARM Remiss angående förslag till om hur Europaparlamentets och rådets direktiv 2018/957 om ändring av
Läs merRemissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen
Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2011/533/ARM 2011-04-27 Remissyttrande SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen
Läs merKommittédirektiv. Bättre möjligheter till bevakning av kollektivavtal. Dir. 2004:98. Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 2004.
Kommittédirektiv Bättre möjligheter till bevakning av kollektivavtal Dir. 2004:98 Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 2004. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att lämna
Läs merInternationell kollektivavtalsreglering särskilt om utstationering och allmängiltigförklaring. Høstseminar i Oslo den 26 oktober 2017 Erik Sinander
Internationell kollektivavtalsreglering särskilt om utstationering och allmängiltigförklaring Høstseminar i Oslo den 26 oktober 2017 Erik Sinander Vad ska vi prata om? Hur påverkar den internationella
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare; SFS 2017:320 Utkom från trycket den 9 maj 2017 utfärdad den 27 april 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Läs merEU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson
EU och arbetsrätten EU:s regler om arbetstagare m.m. Per-Ola Ohlsson Unionsfördraget Grundläggande och övergripande bestämmelser EUF art. 2 Unionens värden EUF art. 3 Art. 3.2 Fri rörlighet för personer
Läs merKommittédirektiv. Genomförande av ändringar i utstationeringsdirektivet. Dir. 2018:66. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juli 2018
Kommittédirektiv Genomförande av ändringar i utstationeringsdirektivet Dir. 2018:66 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juli 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur direktivet om ändring
Läs merBegäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 i EG-fördraget
ARBETSDOMSTOLEN Mål nr A 268/04 2005-09-15 Aktbil. 133 Europeiska gemenskapernas domstol L - 2925 LUXEMBURG Begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 i EG-fördraget Bakgrund 1. 1. Laval un Partneri
Läs merEntreprenörsansvar och svenska kollektivavtalsvillkor vid utstationering
Ds 2016:6 Entreprenörsansvar och svenska kollektivavtalsvillkor vid utstationering Arbetsmarknadsdepartementet SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers
Läs merGenomförande av ändringar i utstationeringsdirektivet (SOU 2019:25)
1(8) 2019-09-12 Arbetsmarknadsdepartementet Sofia Råsmar Stockholm 072-5273120 Sverige sofia.rasmar@tco.se Genomförande av ändringar i utstationeringsdirektivet (SOU 2019:25) Refnr: A2019/01110/ARM 2018
Läs merLektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen
Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar
Läs merORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL
ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.
Läs merTillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet (SOU 2015:13 Del 2)
YTTRANDE 2015-05-25 Dnr 4.1.1-2015/00788-2 Arbetsmarknadsdepartementet Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet (SOU 2015:13 Del 2) Er ref: A2015/1050/ARM Sammanfattning Kollegiet anser att
Läs merRemissyttrande över departementspromemoria Genomförande av tjänstedirektivet (Ds 2008:75)
DATUM DIARIENUMMER 2009-01-19 20080566 ERT DATUM ER REFERENS 2008-10-15 UD2008/33742/FIM Utrikesdepartementet Gustav Adolfs torg 1 103 39 STOCKHOLM Remissyttrande över departementspromemoria Genomförande
Läs merFöreningsrätt och förhandlingsrätt.
Föreningsrätt och förhandlingsrätt ida.hellberg@jur.lu.se Upplägg Föreningsrätt Innebörd Personkrets Föreningsrättskränkning Förhandlingsrätt Innebörd EU-rättens regleringar angående förhandlingsrätt Olika
Läs merLOs yttrande över Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del II, SOU 2015:38
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Arbetslivsenheten Robert Sjunnebo [F11 Datum] 20150183 ERT DATUM [F 11 Datum] ER REFERENS Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm LOs yttrande över Tillämpningsdirektivet
Läs merBesvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare
HSN 2008-11-18 p 13 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-10-xx HSN 0802-0240 Handläggare: Peter Ölund Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd
Läs merArbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling
Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss
Läs merARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 18/ Saknr 124
ARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 18/2016 2016-07-01 Saknr 124 A2016/00736/ARM Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Promemorian Entreprenörsansvar och svenska kollektivavtalsvillkor vid utstationering
Läs merKommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning
Kommittédirektiv Genomförande av tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Dir. 2014:81 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur
Läs merEU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15
Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Dnr Referens: Samhällspoltik och analys/ingemar Hamskär 2011-03-14 11-0008 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utstationeringskommittén (A 2012:03) Dir. 2014:82. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014.
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utstationeringskommittén (A 2012:03) Dir. 2014:82 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen beslutade
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 5.5.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0080/2006 från José Camacho (portugisisk medborgare), för Federatie van de Portuguese
Läs merREMISSVAR (A2015/02501/ARM) Översyn av lex Laval (SOU 2015:83)
2016-02-04 Rnr 103.15 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR (A2015/02501/ARM) Översyn av lex Laval (SOU 2015:83) Sammanfattning Saco anser att Utstationeringskommitténs förslag företrädesvis
Läs merMOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 30.5.2016 MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN Ärende: Motiverat yttrande från den rumänska deputeradekammaren
Läs merKommittédirektiv. Översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Dir. 2017:70. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017
Kommittédirektiv Översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden Dir. 2017:70 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga vissa ändringar
Läs merARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011
ARBETSRÄTTENS GRUNDER Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 DEN SVENSKA MODELLEN Att parternas arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer kommer överens utan politisk inblandning
Läs merTILLSYNEN PÅ ARBETSRÄTTENS OMRÅDE I HÄNDELSE AV ETT NYTT TJÄNSTEDIREKTIV*
TILLSYNEN PÅ ARBETSRÄTTENS OMRÅDE I HÄNDELSE AV ETT NYTT TJÄNSTEDIREKTIV* Markos Montmar Stavroulakis** Möjligheterna till tillsyn och förhandling framhålls i debatten som centrala för att säkra den svenska
Läs merBidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget
Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Åldersdiskriminering och rättsläget i Sverige 1. Bakgrund I ett internationellt perspektiv är det inte ovanligt
Läs merFri rörlighet på vems villkor?
Fri rörlighet på vems villkor? Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Fri rörlighet på vems villkor? Centerpartiet vill: Att EU ska vara en attraktiv och öppen arbetsmarknad. Arbetskraftens
Läs merRegeringens proposition 2005/06:185
Regeringens proposition 2005/06:185 Förstärkning och förenkling ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen Prop. 2005/06:185 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Läs merGWA ARTIKELSERIE. Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010
GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010 Arbetsrättsgruppen inom Gärde Wesslau Advokatbyrå presenterar härmed årets
Läs merSveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 november 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Översyn av lex Laval (SOU 2015:83).
R-2015/2102 Stockholm den 1 februari 2016 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2015/02501/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 november 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet
Läs merSVENSKT NÄRINGSLIV. Vår referens/dnr: 41/2015. utstationeringsdirektivet
SVENSKT NÄRINGSLIV Arbetsmarknadsdepartementet Vår referens/dnr: 41/2015 Er referens/dnr: 103 33 Stockholm A 2015/734/ARM 2015-05-29 Remissvar Tillämpningsdirektivet 2015:13) till utstationeringsdirektivet
Läs merFredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister Ds 2018:40
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2019-01-25 Ert dnr: A2018/01812/AR M Arbetsrättssektionen Anna Svanestrand Arbetsmarknadsdepartementet Gunilla Qvarsebo 103 33 STOCKHOLM Fredsplikt på arbetsplatser där det finns
Läs merFörordning om ändring i förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.
Promemoria upprättad i Näringsdepartementet Förordning om ändring i förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Promemorians huvudsakliga innehåll Promemorian innehåller ett förslag till ändringar
Läs merMr Frits Bolkestein, European Commissioner for the Internal Market, Taxation and Customs Union European Commission B-1049 Brussels
Mr Frits Bolkestein, European Commissioner for the Internal Market, Taxation and Customs Union European Commission B-1049 Brussels Dear Mr Commissioner, RE: the Draft Directive on free movement of services
Läs merInternationell rapport januari- 08
Internationell rapport januari- 08 Nordisk postkonferens... 2 EWC direktivet...2 Susanne Flycht - Posten...3 Laval- sammanfattande analys... 4 Domstolens utlåtande...4 Effekter av domen...4 Framtida vägval...5
Läs merMänniskan i arbete och arbetets former Arbetsplatsdemokrati
Människan i arbete och arbetets former Arbetsplatsdemokrati hanne.randle@kau.se Per Hyytiäinen per.hyytiainen@ifmetall.se 1 Olika perspektiv på Industrial Relations Institutionalism IR som system kollektivavtal
Läs merEU och arbetsrätten. Vad är EU? 5/31/2012. Per-Ola Ohlsson. Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta
EU och arbetsrätten Per-Ola Ohlsson Vad är EU? Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta Ekonomiska motiv Säkerhetsmotiv Sociala motiv Vad är EU? Ett mellanstatligt samarbete med
Läs merLOs yttrande över Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I, SOU 2015:13
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Arbetslivsenheten Robert Sjunnebo [F11 Datum] 20150122 ERT DATUM ER REFERENS [F 11 Datum] A2015/734/ARM Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm LOs yttrande över
Läs merREMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01
REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Lena Maier/LE Till Näringsdepartementet GENOMFÖRANDE AV DIREKTIVET OM INFORMATION OCH SAMRÅD (SOU
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.7.2001 KOM(2001) 411 slutlig Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT om tjänsteföreskrifter och allmänna villkor för utövande
Läs merKommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013
Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till
Läs merDnr SU FV
1 (7) 2016-02-05 Dnr SU FV-1.1.3-4118-15 Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Översyn av lex Laval (SOU 2015:83) Sammanfattning Det är en mycket svår uppgift att sammanjämka
Läs merUtstationeringsdirektivet Vaxholmsfallet i Sverige
Förklarande PM till EFS styrkommitté den 20050210 Utstationeringsdirektivet Vaxholmsfallet i Sverige Den svenska arbetsmarknaden Den genomsnittliga organisationsgraden på arbetsmarknaden överstiger 80
Läs merGWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Rätt att dra av på lönen AD 2012 NR 1... 2. 2 Fråga om ett bolag fullgjort sin förhandlingsskyldighet AD 2012 nr 2...
GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev, februari 2012 Rättsområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslaus arbetsrättsgrupp Datum: Februari 2012 Så var det nytt år och vi på Gärde Wesslau ser fram emot nya utmaningar
Läs merEuropeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 082, 22/03/2001 s. 0016-0020
Rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller
Läs merDetta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
1991L0383 SV 28.06.2007 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DIREKTIV av den 25 juni 1991 om komplettering av
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) 12062/3/04 REV 3 ADD 1 SOC 382 CODEC 968 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Gemensam ståndpunkt antagen
Läs merSociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden
Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala
Läs mer1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32.
Rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet Europeiska
Läs merStridsåtgärder en grundläggande rättighet som kan begränsas av den fria rörligheten
Stridsåtgärder en grundläggande rättighet som kan begränsas av den fria rörligheten 865 Stridsåtgärder en grundläggande rättighet som kan begränsas av den fria rörligheten BIRGITTA NYSTRÖM* Redan före
Läs merDirektivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)
Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och
Läs merInnehåll SOU 1998:52 5. Sammanfattning... 9. Författningsförslag... 15. 1 Bakgrund... 21
SOU 1998:52 5 Innehåll Sammanfattning... 9 Författningsförslag... 15 1 Bakgrund... 21 1.1 Den fria tjänsterörligheten och diskrimineringsförbudet i EG-rätten... 21 1.1.1 Grundläggande bestämmelser... 21
Läs merYttrande över motion 2010:11 om krav på kollektivavtal vid upphandlingar och leverantörsavtal m.m.
1 (4) Datum 2011-03-21 Identitet TN 1103-056 Trafiknämnden Yttrande över motion 2010:11 om krav på kollektivavtal vid upphandlingar och leverantörsavtal m.m. Bakgrund Landstingsstyrelsens förvaltning har
Läs merARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 66/ Saknr 124
ARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 66/2018 2018-02-04 Saknr 124 A2018/01812/ARM Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal
Läs merDenna bestämmelse är inte tillämpning i de situationer som avses i 41 d
1 20180531/EO 41 d En arbetstagare får inte vidta eller delta i en stridsåtgärd mot en arbetsgivare som redan är bunden av ett kollektivavtal för arbetet ifråga 1. om åtgärden inte har till ändamål att
Läs merDOMSTOLENS DOM av den 3 februari 1982*
DOM AV DEN 3.2.1982 - FÖRENADE MÅLEN 62 OCH 63/81 I de förenade målen 62 och 63/81 DOMSTOLENS DOM av den 3 februari 1982* har Cour de cassation i Storhertigdömet Luxemburg till domstolen gett in en begäran
Läs merUtstationeringsdirektivet Vaxholmsfallet i Sverige
14 september, 2005 Utstationeringsdirektivet Vaxholmsfallet i Sverige Den svenska arbetsmarknaden Den genomsnittliga organisationsgraden på arbetsmarknaden överstiger 80 procent. Kollektivavtalen beräknas
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 28.11.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning 0824/2008, ingiven av Kroum Kroumov, bulgarisk medborgare, och undertecknad av ytterligare
Läs merILO:s konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare
Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2018/19:AU3 ILO:s konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen godkänner Internationella arbetsorganisationens
Läs merIMFs modell för internationellt ramavtal
IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning
Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande
Läs merFörslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen
Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen Betänkande av Lavalutredningen Stockholm 2008 SOU 2008:123 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes
Läs merLag (1982:80) om anställningsskydd
Lag (1982:80) om anställningsskydd Utfärdad: 1982-02-24 Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:391 Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning
Läs merSTAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1
STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 Jonas Malmberg* 1. INLEDNING Staffan Ingmanson disputerade den 21 oktober 2005 på avhandlingen Erkännande av yrkeskvalifikationer inom
Läs merEU och den svenska kollektivavtalsmodellen
EU och den svenska kollektivavtalsmodellen LO/TCO/Saco:s Brysselkontor 2015 Grafisk form: LO Tryck: Bantorget Grafiska AB, Stockholm 2015 15.01 1 000 Innehåll EU och den svenska kollektivavtalsmodellen
Läs merLADDA NER LÄSA. Beskrivning. Turordning vid uppsägning PDF ladda ner
Turordning vid uppsägning PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Catharina Calleman. omstridda i arbetsrätten. Calleman undersöker i sin avhandling turordningsreglerna och deras funktion
Läs merEuropeiska gemenskapernas officiella tidning
10. 7. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 175/43 RÅDETS DIREKTIV 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP EUROPEISKA UNIONENS
Läs merInternationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan
1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1
Läs merDatum Vår referens Ersätter 2010-09-30 Elisabet Ohlsson
YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation Ingemar Hamskär 114 94 Stockholm Datum Vår referens Ersätter 2010-09-30 Elisabet Ohlsson Ert meddelande 2010-07-16 0059 Ert nummer Utländsk näringsverksamhet
Läs merFörhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.1.2015 COM(2015) 21 final 2015/0013 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Förenta nationernas konvention om öppenhet
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands
Läs merBRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen
BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen 1 Denna lag tillämpas på den som har utsetts av en arbetstagarorganisation
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område
Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation
Läs merVi är ett stöd för alla som kommer i kontakt med offentlig upphandling, antingen som företagare, upphandlare, inköpare, politiker eller på annat
Vi är ett stöd för alla som kommer i kontakt med offentlig upphandling, antingen som företagare, upphandlare, inköpare, politiker eller på annat sätt. Är det tillåtet att gå längre än LOU:s regler om arbetsrättsliga
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om nya utstationeringsregler (A 2014:04) Dir. 2014:150
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om nya utstationeringsregler (A 2014:04) Dir. 2014:150 Beslut vid regeringssammanträde den 27 november 2014 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget
Läs merEftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser
160 RÄTTSFALL Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser Tvisten I AD 2000 nr 29 behandlar arbetsdomstolen frågan om en enskild arbetstagare vid någon tidpunkt kan avstå
Läs merUpphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78)
2015-09-30 1 (5) FÖRSLAG YTTRANDE KFKS 2015/638-109 Finansdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78) Sammanfattning Nacka kommun
Läs mer