Fuktskador i våtrum relaterat till tätskikt bakom keramiska plattor

Transkript

1 ISRN UTH-INGUTB-EX-B-2011/39-SE Examensarbete 15 hp Juli 2011 Fuktskador i våtrum relaterat till tätskikt bakom keramiska plattor Erik Hilmius Niklas Palmqvist

2

3 Fuktskador i våtrum relaterat till tätskikt bakom keramiska plattor Erik Hilmius och Niklas Palmqvist Institution för geovetenskap, Byggnadsteknik, Uppsala universitet Skrift 11. i

4 Denna rapport är på Polacksbackens Repro, Uppsala Universitet Copyright Erik Hilmius och Niklas Palmqvist Institution för geovetenskaper, Byggnadsteknik, Uppsala universitet ii

5 Abstract Fuktskador i våtrum relaterat till tätskikt bakom keramiska plattor Moisture damages in bathrooms related to poor waterproofing Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten Besöksadress: Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Hus 4, Plan 0 Postadress: Box Uppsala Telefon: Telefax: Hemsida: Erik Hilmius Niklas Palmqvist Tile covered bathrooms require a well executed waterproofing in order to protect the underlying construction from moisture. Länsforsakringar Uppsala pays annually out millions in insurance for damages related to poor waterproofed bathrooms. In recent years, SP (Swedish National Testing and Research Institute) investigated and researched waterproofing products, resulting in greater shortcomings of product defects than expected. This report raises the problems concerning waterproofing and discusses why they occur. By studying product instructions and insurance cases and damage reports provided by Länsforsakringar, the most common problems concerning bathroom waterproofing where concluded. An important part of the report was to find out the actual cause to why waterproofing damages occur. The results of the survey indicate that a common cause of water damage usually is related to poor product installations. The survey also shows that correctly installed waterproofing often leaks at floor drains and floor to wall angles. The conclusions drawn from the report indicates that several things are to be improved with the current waterproofing products. Most of the studied cases showing damage were due to poor installation. To prevent installation errors, better and more extensive rules and installation guidelines are needed in order to reduce stress commonly experienced by workers. Handledare: Peter Bratt Ämnesgranskare: Olof Hägerstedt Examinator: Patrice Godonou ISRN UTH-INGUTB-EX-B-2011/39-SE Tryckt av: Polacksbackens Repro, Uppsala

6 SAMMANFATTNING I våtrum med keramiska plattor som ytskikt krävs ett väl fungerande tätskikt för att skydda den bakomliggande konstruktionen mot fukt. Länsförsäkringar Uppsala betalar årligen ut miljonbelopp för skador relaterat till tätskikt i våtrum. Under de senaste åren har SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) undersökt och forskat kring tätskikt och kommit fram till att de finns brister i systemen. Denna rapport tar upp de problem som finns med dagens våtrumstätskikt och varför de uppstår. Genom att studera olika tätskikts monteringsanvisningar, produktdatablad samt ett antal skadefall från Länsförsäkringar Uppsala har de vanligaste problemen våtrumstätskikt sammanställts. I rapporten har en viktig del varit att ta reda på varför skadorna uppstår, om det är på grund av utförandefel eller systemfel. Resultatet av undersökningen pekar på att orsaken till de fuktskador som uppstår idag är vanligtvis relaterade till utförandefel. Undersökningen visar också på att tätskikt utförda enligt monteringsanvisningar läcker vid golvbrunnar och i golv-väggvinklar. Rapporten visar att det finns flera saker att förbättra med dagens tätskiktsprodukter men i de flesta skadefallen som studerats beror skadan på utförandefel. För att förhindra utförandefel behöver bättre och mer utförliga kontroller göras samt att stressen som montören i många fall upplever måste minskas. För att kunna förhindra skador på grund av systemfel behövs de regler och bestämmelser som finns förbättras. En viktig del är att förbättra hur skarvning vid golvväggvinkel ska utföras. iv

7 FÖRORD Detta examensarbete är skrivet i samarbete med Länsförsäkringar Uppsala där byggcontroller Peter Bratt har varit handledare. Ämnesgranskare är S. Olof Hägerstedt, doktorand vid Lunds Universitet. Examensarbetet är en del i högskoleingenjörsutbildningen i byggteknik på Uppsala universitet och omfattar 15 hp. Vi vill rikta ett stort tack till Peter Bratt och S. Olof Hägerstedt för ett gott samarbete och god vägledning. Uppsala i maj 2011 Niklas Palmqvist och Erik Hilmius v

8 vi

9 INNEHÅLL 1. INLEDNING Bakgrund Syfte och målsättning Avgränsning 2 2. METOD Litteraturstudie Granskning av tätskikt Granskning av skadefallsprotokoll 4 3. FUKTMEKANIK Diffusion Konvektion Kapillärsugning Täta material Ångspärr Diffusionsspärr Fuktspärr Vindskydd Tätskikt 8 4. REGLER OCH BESTÄMMELSER Våtzoner Byggkeramikrådets (BKR) regler om tätskikt GVK (golvbranschens våtrumskontroll) Utdrag från boverkets byggregler om tätskikt TÄTSKIKTSFORSKNING IDAG Dubbla tätskikt och tätskikt bakom kakel i yttervägg Våtrumsgolv med keramiska plattor på träregelstomme Tätskikt i våtrum Sammanfattning av dagens kunskapsläge rörande tätskikt ANALYS AV TÄTSKIKTSPRODUKTER Introduktion till analys av tätskiktsprodukter Resultat av analys av tätskiktsprodukter ANALYS AV SKADEFALLSPROTOKOLL Introduktion till skadefall Resultat från de olika skadefallsprotokollen Objekt Objekt Objekt Objekt Objekt Objekt Objekt Övriga skadefall Sammanfattning av skadefallsprotokollen 27 vii

10 9. SLUTSATS Litteraturförteckning 34 BILAGOR 1 Bilaga 1. Sammanställning av tätskiktsprodukter 1 Bilaga 2 Skarvningstekniker tätskiktsfolie 4 Bilaga 3 Sammanställning skadefallsprotokoll 5 viii

11 Kap. 1 Inledning 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Fuktskador relaterat till våtrum är ett stort problem. Bara under 2010 hanterade Länsförsäkringar fuktskador på flera miljoner där fuktskador i badrum utgjorde en stor del av denna kostnad. En vanlig anledning till fuktproblem är att allt större del av våtrummen förses med keramiska plattor där det ställs höga krav på tätskiktet under plattorna (Jansson & Samuelsson, Tätskikt i våtrum-funktionsprovning av foliesystem, 2011) Anledningen till de höjda kraven är att fogarna mellan plattorna kapillärt suger upp vatten till fästmassan, vilket ger en extra hög belastning på tätskiktet. En undersökning gjord av SP 2006 visade att de vätskebaserade tätskikten som testades inte uppfyllde BBR:s allmänna råd på minst s/m i ånggenomgångsmotstånd (Jansson, A. 2006). Materialtillverkare började ta fram nya produkter, som ledde till de foliesystem som finns idag. Foliesystem ska enligt branschreglerna användas vid skivkonstruktion på golv i toaletter, tvättstugor och utrymmen med varmvattensberedare samt på vägg i våtzon 1. Våtzon 1 = väggar vid badkar/dusch och väggytor minst en meter utanför dessa samt våtrummets hela golvyta. (BBV, Byggkeramikrådet, 2010) SP (Sveriges Tekniska forskningsinstitut) kom under februari 2011 ut med en rapport angående tätskikt i våtrum, där de funktionsprövade ett antal foliesystem. Resultatet av denna rapport var att det finns en del problem att lösa med de studerade foliesystemen (Jansson & Samuelsson, Tätskikt i våtrum-funktionsprovning av foliesystem, 2011). 1.2 Syfte och målsättning Syftet med detta examensarbete är att undersöka omfattningen av system- och utförandefel hos rollade och foliebaserade tätskikt. På senare tid har det uppstått många fuktskador på grund av fel i tätskikten vilket gör det extra viktigt att komma tillrätta med detta problem. Studien avser att utifrån ett antal besiktningsprotokoll och granskning av tätskiktsprodukter försöka härleda felen med tätskikten vid fuktskador i våtrum, och kunna ge förslag på förbättringar. 1

12 FUKTSKADOR I VÅTRUM RELATERAT TILL TÄTSKIKT Målet är att belysa de problem som finns med dagens tätskikt och hur man kan komma till rätta med dessa problem. 1.4 Avgränsning Denna rapport begränsas till fuktskador i tätskikt i våtrum som används när man monterar keramiska plattor som ytskikt. Litteraturstudien tar upp rapporter och litteratur som skrivits om tätskikt och skador relaterat till rollade och foliebaserade tätskikt. 2

13 Kap. 2 Metod 2. METOD Arbetet med denna rapport är uppdelat i tre delar. För att få fördjupad kunskap om fukt och fuktmekanik inleds rapporten med en litteraturstudie och studier angående den fuktmekanik som påverkar en byggkonstruktion. Denna del har sedan varit till hjälp vid studier av olika forskningsrapporter som finns om tätskikt i våtrum. När litteraturstudien var klar undersöktes de tätskikt som finns på marknaden idag. I del tre granskas ett antal besiktningsprotokoll från Länsförsäkringar Uppsalas skadearkiv, detta för att ge en uppfattning om var fuktskador på grund av tätskiktsproblem uppkommer. 2.1 Litteraturstudie Litteraturstudie är uppdelad i tre delar där den litteratur som finns om fuktmekanik idag har sammanfattats. Denna litteratur tar upp den mest väsentliga fuktmekaniken som kan påverka en byggkonstruktion. Andra delen av litteraturstudien koncentreras på de lagar och regler som gäller för tätskikt i våtrum. Det fokuseras främst på Boverkets byggregler, BKR och BVK som är de regler och riktlinjer som efterföljs när det handlar om våtrum och tätskikt. Den tredje delen av litteraturstudien fokuseras på att sammanfatta den forskning som finns om tätskikt, där SP Sveriges provningsanstalt har varit ledande i arbetet. De rapporter som har valts ut för sammanfattning är de som utkommit under de senaste åren och inriktat sig på tätskikt i våtrum. 2.2 Granskning av tätskikt I den andra delen av rapporten så har det gjorts en analys av olika tätskikt. Vid granskning av tätskikten har det studerats monteringsanvisningar och produktdatablad utifrån detta har information som var viktig valts ut. Detta har jämförts med priserna på de olika tätskiktsprodukterna. En prisförfrågan har gjorts till slumpmässigt utvalda återförsäljare. 3

14 FUKTSKADOR I VÅTRUM RELATERAT TILL TÄTSKIKT 2.3 Granskning av skadefallsprotokoll I granskningen av skadefall har skadefallsprotokoll som kommit in till Länsförsäkringar under 2010 och 2011 studerats. Utifrån detta har en analys gjorts av de 18 mest väsentliga fallen. Dessa skadefall har valts ut för att de på bäst sätt visar var och varför en fuktskada har uppstått, detta genom en eller flera bilder och beskrivande text. Vissa av skadefallen har mindre beskrivande text vilket har lett till att vissa antaganden har gjorts utifrån bilderna. De 18 skadefallen har sedan sammanfattats i bilaga 3 och ett mer ingående resultat från sju st. de allra mest intressanta finns under kap sju. Dessa sju har valts ut då de beskriver skadans karaktär på tydligast och bäst sätt genom bilder och text. 4

15 Kap. 3 Fuktmekanik 3. FUKTMEKANIK 3.1 Diffusion Inne i en byggnad avger matlagning, dusch, människor mm. ett stort fukttillskott, vilket innebär att ånghalten är högre inomhus än utomhus. När denna vattenånga och andra gaser försöker reducera koncentrationsskillnader sker diffusion (Nevander, 2007). Diffusion sker alltså genom att vattenångan rör sig från ett område med hög ånghalt till delar med låg ånghalt. Ångan kan i sin tur kondensera mot en kallare yta längre ut i konstruktionen. Då är det viktigt att man i en yttervägg har något slags ångtätt skikt. Detta på den varma sidan av väggen för att förhindra eller bromsa diffusionen. (Jansson & Samuelsson, 2011). I våtrum avges mycket vatten och ånghalten är därmed hög. När man använder sig av keramiska plattor som ytskikt så utsätts tätskikten under plattorna för hög ånghalt på grund av diffusion. För att bestämma ånghalten så tar man hänsyn till vilken temperatur det är i rummet. En högre temperatur innebär högre ånghalt, t.ex. vid 100 % RF och 22 grader blir ånghalten 19,4 g/m 3, vid 100 % RF och 20 grader blir ånghalten 17,3 g/m 3. (Jansson & Samuelsson, 2011). Diffusion sker genom materialets porer där varje material har ett visst motstånd och transportförmåga av fukt. I Sverige används ånggenomgångsmotstånd, Zv och ånggenomsläpplighet, δv det finns även andra beteckningar på täthet. Dessa två är beroende av fuktigheter och tester har visat att hög fuktighet innebär en högre ånggenomsläpplighet (Nevander, 2007). Det innebär att ett tätskikts ånggenomsläpplighet i t.ex. en badrumsvägg blir större, då det utsätts för en hög ånghalt. Internationellt sätt anges diffusionsmotstånd med sd-värde, sd-värde anges i meter och motsvarar den luftlagertjocklek som bromsar diffusionen lika mycket som en viss konstruktionsdel. Ångpermeabiliteten har också ett förhållande till den relativa fuktigheten, se figur 3.1 så framgår det att ångtransporten ökar när den relativa fuktigheten ökar, alltså ju högre RF desto lättare transporterar materialet fukt. 5

16 FUKTSKADOR I VÅTRUM RELATERAT TILL TÄTSKIKT (Burström, 2007). Slutsatsen man kan dra av detta är att det är svårt att göra ångtäta material speciellt om de ska användas i fuktiga miljöer. Figur 3.1 Variation av ångpermabiliteten med avseende på den relativa fuktigheten. (Nevander, 2007) 3.2 Konvektion Konvektion av fukt innebär att vattenångan i luften förs med när luften tar sig genom klimatskärmen (Petersson, 2009). För att detta ska ske krävs totaltrycksdifferens som orsakas av temperatur- och densitetsskillnader i luften samt tryckskillnader p.g.a. fläktar. Vid konvektion i en byggnad transporteras fukt, detta kan i vissa fall medföra kondensproblem. I en ytterväggskonstruktion med jämt fördelad isolerförmåga kan man förenklat säga att temperaturen sjunker från insidan till utsidan enligt en linjär kurva. Om luften som transporteras genom väggen har hög ånghalt bildas kondens när mättnadsånghalten (vs) (som sjunker med temperaturen) understiger luftens aktuella ånghalt. Om luften går från kallt till varmt så sker det en uttorkning. För att förhindra att kondens uppstår använder man sig av ett lufttätt material på den varma sidan av konstruktionen (Petersson, 2009). 3.3 Kapillärsugning Kapillärsugning är vattentransport i sammanhängande porsystem. I små porer stiger vatten beroende på ytspänning, vattenmolekylernas attraktion till varandra och fast material. Den kapillära sugkraften beror på porernas storlek, i en liten por är sugkraften stor men flödet litet till skillnad från en större por där sugkraften är liten men flödet stort. Flödet beror även på omgivande relativa fuktighet, med högre RF blir 6

17 Kap. 3 Fuktmekanik flödet större beroende på att en sammanhängande vattenfas bildas i porerna. Vidare kan man med ytspänningen storleken på poren och randvinkeln (beror på vattenmolekylernas attraktion till de fasta materialet) bestämma den kapillära stighöjden. I byggnadsmaterial är stighöjden av mindre vikt då den i kapillärsugande material oftast mångfaldigt överstiger byggdelens dimension (Petersson, 2009). När man väljer att bygga badrum med keramiska plattor på väggar och golv använder man sig av kapillärsugande material i fäst- och fogmassor. När fogarna kommer i kontakt med vatten t.ex. vid duschning suger fogarna vatten genom porerna in till fästmassan som i sin tur tar åt sig vattnet. Vattnet stannar sedan i porerna en lång tid då det måste ta samma väg tillbaka, ut mellan plattorna, ut genom porerna och sedan avdunsta till luften genom diffusion. Diffusionen sker mycket långsamt vilket leder till att uttorkningen tar lång tid. I SP:s rapport om våtrumsgolv med keramiska plattor på träbjälklag görs ett försök där kakelplattor sätts med fästmassa på en glasskiva, kaklet fogas och torka helt. Sedan utsattes ytan för vatten och redan efter två minuter såg man att fästmassan hade blöts upp (Jansson, 2010). Ytan utsattes för vatten tills all fästmassa var fuktig, detta tog cirka två dygn, därefter tog det mer än sex månader innan fästmassan var torr igen. Då badrumsväggarna normalt utsätts för vatten inses att det alltid förekommer en stor mängd fukt (RF 100 %) i fästmassan bakom kakel och klinker. Figur 3.2 Vatten i fästmassan efter två minuter. bild från: (Jansson, 2010) 7

18 FUKTSKADOR I VÅTRUM RELATERAT TILL TÄTSKIKT 3.4 Täta material Ångspärr Ångspärren är det material som ska hindra fukttransport i ångfas, både genom diffusion och konvektion. (Nevander, 2007) Hur bra ett material förhindrar konvektion och diffusion beror på hur lufttätt det är och hur stort ånggenomgångsmotståndet är. För att förhindra konvektion behöver materialet vara lufttätt och för att förhindra diffusion behöver det vara ångtätt. Ofta brukar ett ångtätt material vara lufttätt men ett lufttätt material behöver inte alltid vara ångtätt. (Nevander, 2007) Diffusionsspärr Diffusionsspärren skall förhindra vattentransport genom diffusion, men ofta används termen ångspärr eftersom det är vanligare att man vill förhindra konvektionen. (Nevander, 2007) Fuktspärr Fuktspärr är en typ av folie som ska förhindra fukttransport (utan vattentryck) i vätskefas ofta genom kapillärsugning men även genom vätsketransport i ångfas. Fuktspärren används ofta mellan betong och trä för att byggfukten som finns i betongen inte ska sugas kapillärt in i trämaterialet (Nevander, 2007). Idag finns bestämmelser i BBR om att organiskt material inte får vara i kontakt med betong på grund av risk för fukttransport Vindskydd Vindskyddet är till för att förhindra genomblåsning i konstruktionen. Vindskyddet brukar monteras innan isoleringen utifrån sett och består av en skiva eller någon sorts papp. Vinskyddet är diffusionsöppet men vattenavvisande. (Nevander, 2007) Tätskikt I denna rapport behandlas endast tätskikt i våtrum. Tätskikt kan antingen vara vätskebaserat eller bestå av någon slags folie. Tätskikten 8

19 Kap. 3 Fuktmekanik har som funktion att skydda konstruktionen i våtrum mot fukttransport. Det är viktigt att tätskiktet har ett visst ånggenomgångsmotstånd för att klara av den höga ånghalten som uppstår i våtrum. Tätskiktet måste ha en hög ångtäthet i jämförelse med ångspärren i en väggkonstruktion utrustad med dubbla tätskikt för att förhindra att fukt blir instängt. 9

20 FUKTSKADOR I VÅTRUM RELATERAT TILL TÄTSKIKT 4. REGLER OCH BESTÄMMELSER 4.1 Våtzoner För att minska risken för fukt och vattenskador i badrum delar man in det i så kallade våtzoner, Zon 1 och Zon 2. Zon 1 är de mest utsatta och innefattar väggar vid dusch och badkar samt minst 1 m utanför dessa och hela golvytan. Om en yttervägg ingår i våtzon 1 ska hela denna väggyta behandlas som våtzon 1. Zon 2 innebär alla övriga ytor. Figur 4.1, (BBV, Byggkeramikrådet, 2010) 4.2 Byggkeramikrådets (BKR) regler om tätskikt. När Svensk Byggnorm, SBN ersattes av funktionskrav i Boverkets nybyggnadsregler 1988, och 1994 av Boverkets byggregler BBR, uppstod behov av branschregler, bland annat för golv- och väggkonstruktioner i våtrum (BBV, Byggkeramikrådet, 2010). Tätskiktssystem ska vara godkända av byggkeramikrådet och måste klara tester där alla ingående komponenter så som, tätskikt, förseglingar och fästmassa provas tillsammans. Tätskiktet måste vara 10

21 Kap. 4 Regler och bestämmelser avsett för det aktuella underlaget och appliceras på rätt sätt och i rätt mängd enligt monteringsanvisningar. Systemet och monteringsanvisningarna ska vara testade av branschreglerna BBV och godkända av byggkeramikrådet. Tätskiktet ska ha en ånggenomsläpplighet på minst s/m om inte fuktsäkerhetsprojekteringen enligt BBR kap 6.5 visar att lägre ånggenomsläpplighet kan användas utan risk för fuktskador. Tätskikten ska vara deformationsupptagande och tåla små rörelser i konstruktionen, det finns även godkända tätskikt som inte är deformationsupptagande ett exempel är fukttäta skivor med skarvförsegling. Inom våtzon 1 på underlag med skivkonstruktion ska foliesystem användas, på underlag av betong eller puts kan annat godkänt system användas. Inom våtzon 2 finns inga krav på foliesystem. 4.3 GVK (golvbranschens våtrumskontroll) GVK är en stiftelse ägd av flera bygg- och fastighetsföretag, stiftelsens mål är att komma till rätta med och minimera vattenskadorna i badrum. GVK:s regler pekar i huvudsak på samma punkter som BKR:s regler om olika våtzoner och ånggenomsläpplighet. Det som skiljer de olika branschreglerna åt är GVK:s regler om plastmattor som tätskikt, i GVK beskrivs plastmattor som ett godkänt tätskikt på alla ytor även kartongklädda gipsskivor (undantag ytor där fukt tillförs från konstruktionen ex. platta på mark) 4.4 Utdrag från boverkets byggregler om tätskikt I boverkets byggregler finns kapitel som berör olika områden, i kapitel 6 så handlar det om hygien hälsa och miljö. I detta kapitel finns det ett avsnitt som berör fukt och avsnittet inleds med denna mening: Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa. (BOVERKET, 2006) Det är alltså oerhört viktigt att byggnaden utformas fuktsäkert, annars kommer detta att påverka hälsan som leder till att inte människan inte mår bra av att vistas i våra byggnader. När man kommer till fuktsäkerhet i våtrum finns det vissa bestämmelser. 11

22 FUKTSKADOR I VÅTRUM RELATERAT TILL TÄTSKIKT 6:5331 Golv och väggar som kommer att utsättas för vattenspolning, vattenspill eller ut-läckande vatten ska ha ett vattentätt skikt som hindrar fukt att komma i kontakt med byggnadsdelar och utrymmen som inte tål fukt. Vattentäta skikt ska vara beständiga mot alkalitet från betong och bruk, vatten, temperaturvariationer och rörelser i underlaget samt ha tillräckligt stort ånggenomgångsmotstånd. Vattentäta skikt ska även tåla vibrationer från normal utrustning i utrymmet. Fogar, anslutningar, infästningar och genomföringar i vattentäta skikt ska vara vattentäta. (BOVERKET, 2006) 6:5331 Allmänna råd Ånggenomgångsmotståndet i tätskikten bör vara större än s/m om man inte kan påvisa mindre vid en fuktprojektering. Ånggenomgångsmotståndet bör bestämmas vid förhållanden som liknar det aktuella fallet. Genomföringar och infästningar i vattentäta skikt bör undvika att placeras på de ställen som är minst utsatta för vattenbegjutning. Vid genomföringar för rör i golvs vattentäta skikt bör tätning ske mot rörgenomföring och mot det vattentäta skiktet. Bad- och duschrum är utrymmen där det normalt krävs vattentätt skikt på väggar och på golv. Tvättstugor och utrymmen för varmvattenberedare samt toalettrum är utrymmen där det normalt krävs ett vattentätt skikt på golvet. Det vattentäta skiktet bör dras upp på vägg. (BOVERKET, 2006) 6:5333 Allmänna råd Våtrumsgolv med keramiska material och tätskiktsmassa på träbjälklag med skivor eller skivkonstruktioner innebär betydligt större risker än då underlaget utgörs av bjälklag med större styvhet, t.ex. betong. När tätskiktsmassa läggs på bjälklag bör hänsyn tas till bjälklagets och väggarnas inbördes rörelser så att tätskiktet inte påverkas negativt. Detta kan göras t.ex. genom att förankringen mellan vägg och bjälklag anpassas efter tätskiktets egenskaper. (BOVERKET, 2006) 12

23 13 Kap. 4 Regler och bestämmelser

24 FUKTSKADOR I VÅTRUM RELATERAT TILL TÄTSKIKT 5. TÄTSKIKTSFORSKNING IDAG 5.1 Dubbla tätskikt och tätskikt bakom kakel i yttervägg (SP Rapport 2005:10 och 2006:46) I ytterväggar används en ångspärr i den varma delen av väggen, detta för att förhindra eller bromsa att fukt tar sig igenom väggen ut mot de kallare delarna där fukten kan kondensera och orsaka problem. Ångspärren placeras mellan den inre gipsskivan/spånskivan och isoleringen. I våtrum använder man sig av tätskikt, här placeras de bakom fästmassan till kakel eller klinker. Dessa tätskikt är mer vattentäta än ångspärrarna och ska kunna hindra fritt vatten från att tränga ut i väggen. Däremot har ofta ångspärrarna ett högre ånggenomgångsmotstånd. När en badrumsvägg sammanfaller med en yttervägg uppstår ett problem, väggen utrustas med dubbla tätskikt, se fig 5.1. Figur 5.1 Väggkonstruktion med ångspärr (Jansson, 2006) I en sådan väggkonstruktion blir skivan instängd mellan två tätskikt, detta innebär i sin tur att om skivan är (eller blir) fuktig torkar den ut mycket långsamt. Ångspärren och tätskiktet är mycket täta mot diffusion samt att tätskiktet ständigt utsätts för fukt från kaklets fästmassa, alltså finns det mycket små möjligheter för skivan att torka ut. 14

25 Kap. 5 Tätskiktsforskning idag Fukt i byggmaterialet kan bero på flera orsaker t.ex. att det under transport eller lagring förekommit dåligt skydd. Andra orsaker är att det kan finnas läckor antingen i tätskiktet så att vatten från våtrummet läcker ut i konstruktionen, att regn mot väggen letar sig in i konstruktionen eller att flytande tätskikt (primer eller tätskiktslim) som rollats på skivan tillför fukt. Om kartongklädda gipsskivor monteras i en sådan vägg och fuktproblem uppstår kan det uppstå en giftig mögelpåväxt. Därför bör man i de fall en badrumsvägg också är en yttervägg använda skivor som är mer fukttåliga. I slutsatsen på rapport 2006:46 tar man upp hur viktigt det är att ha ett ångtätt tätskikt i yttervägg med ångspärr, se fig Om man vid detta fall ska använda en fuktkänslig skiva bör det vara minst s/m för att minska risken för fuktskador. Vill man vara helt säker ska man använda ett tätskikt som har ett ånggenomgångsmotstånd s/m. Använder man sig inte av någon plastfolie i konstruktionen skall tre kriterier uppfyllas. Ånggenomgångsmotståndet på tätskiktet bör vara (s/m). Konstruktionens lufttäthet måste säkerställas. Om detta sker med en ångbroms skall denna placeras på väggens varma sida. Vindskyddet skall vara diffusionsöppet (helst lägre än s/m). Man tar också upp i rapporten att: Risken för fuktskador ökar i de fall där mindre mängd primer/ångspärr samt tätskiktsmassa appliceras än den mängd som rekommenderas enligt anvisningarna för respektive tätskiktssystem. (Jansson, 2006) 5.2 Våtrumsgolv med keramiska plattor på träregelstomme (SP Rapport 2010:05) Det har utförts en hel del tester i laborationsmiljö av SP men i denna rapport har SP tittat närmare på 10 fuktskador i våtrum som kommit in till Länsförsäkringar. Alla dessa skador har haft keramiska plattor och reglat golv. Arbetet har utförts av både behörig plattsättare och hemmafixare. I samtliga våtrum så förekommer det utförandefel av olika slag, i de flesta skadefall har det till och med förekommit fler än ett fel. Det fel som har orsakat mest läckage och skada är anslutningen till golvbrunn med tillhörande brunnsmanschett och klämring. 15

26 FUKTSKADOR I VÅTRUM RELATERAT TILL TÄTSKIKT För att man inte ska få för mycket rörelse i golvbrunnen så krävs det att golvbjälklaget runt omkring golvbrunn är stabilt och ger brunnen stöd. Detta har varit ett stort problem och i flera fall orsakat fuktskador. En annan vanlig skada är sprickor i tätskikt på grund av brister i bjälklag och för tunn applicering av tätskikt. Felaktig applicering av tätskikt vid anslutning vägg och golv är ytterligare en skadeorsak. Slutsatsen av denna rapport är att om man utför montering av brunnsmanschett, ett stabilt golvbjälklag, tillräcklig applicering av tätskikt och rätt applicering vid anslutning golv och vägg så kommer skaderisken att minimeras. Det har också visat sig i rapporten att hemmafixaren i de olika skadefallen ofta utför arbetet på ett bättre sätt än plattsättaren. 5.3 Tätskikt i våtrum (SP-rapport 2011:01) En studie utförd av SP 2006 visar att de vätskebaserade tätskikten som fanns då inte uppfyllde de allmänna råden som BBR har på minst s/m i ånggenomgångsmotstånd (Jansson, Tätskikt bakom kakel i våtrumsytterväggar, 2006). Detta ledde till att materialtillverkare började titta närmare på foliesystem. Ett foliesystem fungerar som tätskikt under fästmassan till kaklet. Det ska förhindra att fukt tränger in i konstruktionen. Foliesystemet skall enligt branschregler (BBV, Byggkeramikrådet, 2010) finnas i våtzon 1 (se fig 4.1) Foliesystemen monteras genom att man lägger ut en våd som man sedan skarvar ihop med en skarvremsa. Detta görs lite olika beroende på vilken tillverkare det är. SP har vid provning valt ut de fem vanligaste tillverkarna av foliesystem. De har sedan bett leverantörerna komma och montera dessa tätskikt i en box innehållande tre olika brunnar och två olika rörgenomföringar. 16

27 Kap. 5 Tätskiktsforskning idag Figur 5.3 Provlåda sett från ovan (Jansson & Samuelsson, 2011) Efter montering så mäts vattentäthet vid temperaturcykling 90 och 60 grader. Dessa tester visar att det finns ett antal brister med foliesystemen. Det förekommer otätheter i skarvar, vid brunnsmanschetter och rörgenomföringar. Slutsatsen av detta är att de foliesystem som finns idag har vissa brister som behöver rättas till. 5.4 Sammanfattning av dagens kunskapsläge rörande tätskikt Sammanfattningsvis så ses det att det funnits och fortfarande finns problem med våtrumstätskikt. Eftersom våtrum har byggts kontinuerligt så har tätskikten fått utvecklas efter hand som problem och brister har upptäckts. I SP:s rapport 2006:46 upptäckte man att flera av tätskiktsprodukterna på marknaden inte uppfyllde kraven på ånggenomgångsmotstånd, s/m. Detta medförde att tillverkarna började pröva fram olika foliesystem som uppfyllde kraven, dock fanns det andra problem med dessa system. Skarvarna 17

28 FUKTSKADOR I VÅTRUM RELATERAT TILL TÄTSKIKT mellan folievåderna var svårt att få tillräckligt täta och flexibla och det var svårt att få önskad täthet vid golvbrunnar och vid rörgenomföringar. SP gjorde i början av 2011 ett test av de fem vanligaste folieleverantörernas produkter och kunde där se brister vid ovan nämnda tillfällen. 18

29 Kap. 6 Analys av tätskiktsprodukter 6. ANALYS AV TÄTSKIKTSPRODUKTER. 6.1 Introduktion till analys av tätskiktsprodukter. I detta kapitel redovisas en granskning av produktdatablad och monteringsanvisningar för olika sorters tätskikt. Syftet med denna analys är att se vilka produkter som finns på marknaden och att utifrån detta kunna se vad som skiljer dem åt samt se vilka svagheter och styrkor det finns med produkterna. Under detta kapitel har följande frågor analyserats: Är monteringsanvisningarna tydliga och redovisar de alla steg som är viktiga? Är det något steg som kan försvåra monteringen eller påverka monteringen negativt? Uppfyller tätskikten de krav som boverket ställer på s/m i ånggenomgångsmotstånd? Finns det skillnader i produkterna, t.ex. skillnader i skarvning och montering? Finns det samband mellan pris och täthet etc.? 6.2 Resultat av analys av tätskiktsprodukter. Efter en analys och sammanställning enligt bilaga 1, av monteringsanvisningarna kan man se att alla granskade monteringsanvisningars instruktioner är tydliga och lätta att följa. En kombination av bild, text och enstaka fall filmklipp uppdelas i tydliga steg. Vissa bilder var suddiga, vilket kan göra det svårt att se hur man ska göra i ett visst steg. En del tillverkade har valt att ha mindre text och andra mer. Det som i vissa fall kan vara svårt att förstå är hur man ska skarva i hörn. En del monteringsanvisningar är noggrannare i sina instruktioner och andra mindre noggrann. Sammanfattningsvis så är resultatet från monteringsanvisningarna bra, med några undantag, se bilaga 1 På vissa system, se bilaga 1 så krävs det att en viss mängd lim eller primer ska appliceras, vanligtvis anges denna mängd i liter eller kilo per kvadratmeter. Det är lätt att det appliceras fel mängd på en viss yta. 19

30 FUKTSKADOR I VÅTRUM RELATERAT TILL TÄTSKIKT Ett annat problem kan vara att det är väldigt många steg vid montering av vissa produkter som kan försvåra arbetet. De produkter där det ingår färre moment och där man slipper att ha en viss mängd av en produkt gör arbetet säkrare. Det finns då produkter där limmet sitter direkt på folien som underlättar i detta fall. Ångtätheten på de system som har analyserats är godkända och uppfyller branschkraven som boverket ställer på m/s. Ångtäthet på de olika systemen skiljer sig från precis över gränsvärdet till många gånger större. Ingen koppling kan göras mellan pris och ångtäthet [s/m], däremot framgår det att de dyraste systemen också är de tjockaste [m]. De olika tätskiktssystemen skiljer sig i vissa fall på flera sätt, ibland placeras manschetterna under folien och ibland över folien, se fig 6.1. Andra skillnader är hur skarvningen mellan folievåderna går till samt vilken typ av tätning systemen använder vid rörgenomföringar. I några av systemen ska folierna överlappas och sedan tätas med tätmembran medan de i andra system ska läggas kant i kant och skarven överlappas med en tätningsremsa. Ett fåtal system erbjuder här en valfrihet gällande överlappning eller kant i kant skarvning. Två av de analyserade systemen är uppbyggda av ett vulkande material vilket gör att skarvningen sker genom överlappning sen smälter våderna samman under tryck. Figur 6.1 Brunnsmanschetter Det finns också olika sätt hur produkterna är monterade i hörnen. I ett hörn är det tre olika komponenter som ska mötas; hörnremsa, golvfolie och väggfolie. Vilken ordning som man ska lägga komponenterna för de olika produkterna är olika och kan utläsas i bilaga 2. I figur 6.2, 6.3 och 6.4 så finns det illustrationer för de olika monteringsalternativen. Figur 6.3 och 6.4 är sådana tekniker som har setts i vår analys av de olika produkterna. Skarvtekniken i figur 6.1 har inte setts i de produkter som har undersökt, utan är en egen lösning. 20

31 Kap. 6 Analys av tätskiktsprodukter Figur 6.2 Figur 6.3 Figur 6.4 Olika utformning av vägg-golvskarvning Vid rörgenomföringar finns det två olika lösningar bland de olika systemen, det ena är en tätslutande manschett som träs över röret och det andra en stosett som monteras runt röret och sedan tätas med tätmassa eller silikon. Figur 6.5 Stosett (Illigo, 2010) Figur 6.6 Rörmanschett (saintgobain, 2011) 21

32 FUKTSKADOR I VÅTRUM RELATERAT TILL TÄTSKIKT 7. ANALYS AV SKADEFALLSPROTOKOLL 7.1 Introduktion till skadefall Tätskikt i våtrum är som nämnts tidigare ett stort problem när det kommer till fuktskador hela 79 % av de fuktskador som uppstår beror på bristfälliga tätskikt (Vattenskadecentrum, 2010). I detta kapitel studeras ett antal besiktningsprotokoll som inkommit till Länsförsäkringar Uppsala under åren 2010 och Målet med studien är att utläsa vart och hur skadan uppstått, belysa svagheter och brister i systemen samt att avgöra om det är produkt- eller utförandefel som orsakat skadan. I analysen ställs följande frågor: När är tätskiktet monterat? Vilken typ av tätskikt har använts? Är monteringen korrekt utförd? Hur och varför har skadan uppstått? 7.2 Resultat från de olika skadefallsprotokollen Objekt 1 Detta objekt är ett badrum som är renoverat år På golvet är det klinker och på väggen kakel. I bilder och beskrivning så har det kunnat utläsas att det har förekommit brister i monteringen av tätskiktet. Följande iakttagelser görs: Golvbrunmanschetten är inte neddragen i golvbrunnen. (figur 7.2) Flytspackel och gipsskivan ligger ca 4 cm för högt över golvet. (se figur 7.1) Det ska ligga i nivå med golvbrunnsflänsen. Monteringen av golvbrunnen har inte följts. Det går lätt att utläsa vad som är felet och i detta fall har det visat sig vara stora brister i utförandet. 22

33 Kap. 7 Analys av skadefallsprotokoll Figur 7.1 Avstånd mellan ytskikt och golvbrunnsmanschett Figur 7.2 Ingen manschett Objekt 2 Detta objekt är ett badrum som har haft ett inbyggt badkar. Renovering skedde år 2001 och då sattes det in kakel och klinker. Tätskiktet består av ett rollat system. Följande iakttagelser görs: Tätskiktet har spruckit vid skivskarvar och vid golvväggvinkeln. (figur 7.3) Rörgenomföringar i vägg utan rörmanschett eller extra tätning. Tätskiktet har spruckit då det inte tålt rörelserna i konstruktionen. Om denna skada är utförandefel eller systemfel är svårt att utläsa. Antingen är skarvtekniken dålig alltså ett systemfel. Eller så har konstruktionen rört sig vilket den inte ska göra och då är det ett utförandefel på grundkonstruktionen. Figur 7.3 Sprickor i tätskikt 23

34 FUKTSKADOR I VÅTRUM RELATERAT TILL TÄTSKIKT Objekt 3 Objektet är ett badrum renoverat år Golvet har börjat bukta vilket kan bero på att golvskivan har blivit fuktig. Dock har golvet inte brutits upp då det inte anses nödvändigt. Följande iakttagelser görs: Golvbrunn vid badkar har felaktigt monterad brunsmanschett. Golvbrunn i dusch är ej bytt vid renovering och ingen förhöjningssats (en förhöjningsring som höjer upp brunnen så att brunnsmanschetten når ner under klämring.) är monterad (se figur 7.4). Rörmanschett saknas. (se figur 7.5) De fel som hittats är genomgående utförandefel. Figur 7.4 Felmonterad golvbrunn, ingen förhöjningsring Figur 7.5 Ingen rörmanschett, hål i vägg Objekt 4 Badrum från år 2002 med fuktskada kring golvbrunn. Tydligt läckage när man öppnar golvet underifrån. (se bild 7.7) Följande iakttagelser görs: Brustet tätskikt vid golvbrunn. (se bild 7.6) Troligen Utförandefel, på grund av felmonterad brunnsmanschett. 24

35 Kap. 7 Analys av skadefallsprotokoll Figur 7.6 Spricka i manschett Figur 7.7 Blöt spånskiva Objekt 5 Badrum byggt år 1996 med kakel och klinker. Läckage har uppstått vid sittplats i dusch. (se figur 7.8) Följande iakttagelser görs: Vid byggnation har skruvar punkterat tätskiktet vilket orsakat läckan. Figur 7.8 Vattenskadad sittplats i dusch Objekt 6 Badrum med kakel och klinker, byggår är okänt. Sprickor i fogar runt golvbrunn tyder på en läcka i närhet till golvbrunn. Följande iakttagelser görs: Klämring för brunnsmanschett saknas. (se figur 7.9) Figur 7.9 Golvbrunn utan klämring 25

36 FUKTSKADOR I VÅTRUM RELATERAT TILL TÄTSKIKT Objekt 7 Detta objekt är en dusch/wc med klinker på golv och kakel på vägg. Objektets renoveringsdatum är svårtolkat, troligen inte så gammalt då man har använt sig av tätskiktsfolie. Tillverkare av folie känt. Följande iakttagelser kan göras: En tätskiktsskada har upptäckts. Troligtvis mellan golv- och väggvinkel. Detta har lett till att spånskiva har svällt och orsakat att klinkers har släppts. (se figur 7.10) I detta objekt är det svårt att utläsa om det är systemfel eller utförandefel. Det som troligtvis har hänt är att det har läckt ner vatten vid väggvinkeln, detta på grund av att tätskiktsremsan vid hörnet är monterat över vägg och golvfolien. Då är det lättare för fukt att tränga sig ner i skarven. Figur 7.10 Klinker vid vägg lossnar Övriga skadefall. I de 11 övriga fallen påträffas liknande fel som i de ovan nämnda. Det finns flera fall där det tydligt framgår att konstruktion och tätskikt vid golvbrunn är mycket bristfälligt utfört. Det finns ett flertal fall där brunsmanschetten är felmonterad eller helt enkelt inte monterad alls. Ett flertal brunnar har vid renovering inte bytts ut, vilket är okej så länge det monteras en, av golvbrunnstillverkaren godkänd förhöjningssats. Golvbrunnar äldre än från 1990 är inte godkända i våtrumsutrymmen. I skadefallsrapporterna ses däremot ett antal golvbrunnar utan förhöjningssats, istället är de med spackel och tätskiktsmassa uppbyggt en distans till den gamla golvbrunnen vilket inte uppfyller kraven och gör det omöjligt att montera en 26

37 Kap. 7 Analys av skadefallsprotokoll brunsmanschett på korrekt sätt. Andra skadeorsaker som kan utläsas ur de övriga rapporterna är att tätskiktet har läckt, ofta i golv-väggvinkel. Om detta beror på bristfälliga tätskiktsprodukter eller på utförandefel är i sin tur svårt att utläsa. 7.3 Sammanfattning av skadefallsprotokollen I ett antal av protokollen påträffas grova utförandefel t.ex. hela moment i tätningsarbetet som inte blivit utförda. Vanliga utförandefel som har påträffats i protokollen är bristfällig montering av golvbrunnar, brunnsmanschetter och rörgenomföringar. I ett fåtal fall har det påträffats andra utförandefel så som i objekt 5 där det har skruvats genom tätskiktet utan att skruvhålet tätats på rätt sätt. I några skadefall kan man se indikationer på att tätskiktet trots korrekt montering inte har uppfyllt sin funktion. Några exempel på sådana fall är när det finns en korrekt monterad brunsmanschett (enligt bestämmelserna) och korrekt utförd skarvning av folier vid vägggolvvinkel men att det uppstår läckage ändå. 27

38 FUKTSKADOR I VÅTRUM RELATERAT TILL TÄTSKIKT 8. ANALYS OCH DISKUSSION Denna uppsats är inriktat på tätskikt i våtrum. Detta har gett oss en god översikt av de problem som finns och som kan uppstå i badrum med keramiska plattor som ytskikt. En viktig fråga är om de regler som boverket har är tillräckliga. Redan i rapporten 2006:46 så konstaterar Anders Jansson att de rollade tätskikt som fanns då inte var tillräckligt täta. I den rapporten rekommenderar han i de fall då man har plastfolie i en yttervägg att tätskiktet ånggenomgångsmotståndet bör vara minst s/m vilket är mer än vad boverket föreskriver i allmänna råd kap 6.5 i BBR. Dock är dessa tester gjorda innan bestämmelser om att fuktkänsliga skivmaterial inte får användas bakom tätskikt men det visar ändå på att en viss del fukt kommer att läcka igenom ett tätskikt som har ett ånggenomgångsmotstånd på mindre än s/m. Även om skivan som blir utsatt för fukt är fukttålig så finns det risker med ett regelverk som tillåter fukt i en konstruktion. I den sammanställning som gjorts om elva olika foliebaserade tätskikt ses att nio av dem har betydligt högre ånggenomgångsmotstånd än kraven. Det har inte kunnat utläsas var information om under vilka förhållanden folierna har testats, som det nämns i kap 3.1 är ångtätheten relaterad till fuktigheten i luften. Ju större skillnad i relativ fuktighet man har på de olika sidorna om folien under testet desto större blir ånggenomsläppligheten vilket ger ett lägre värde på ånggenomgångsmotstånd. När ett test utförs enligt ETAG 022 (SS-EN ISO 12572), vid CE-märkning, används 93 % RF på ena sidan och 50 % RF på andra, enligt rekommendation i BBR ska undersökningen genomföras med 100 % RF på ena sidan och 75 % på andra. Vilket betyder att i tester enligt BBR:s rekommendationer är resultatet bättre än i tester enligt ETAG 022 vilket gör de svårt att dra slutsatser utifrån de ånggenomgångsmotstånd som redovisas av tillverkaren. Genomgången av monteringsanvisningar visade inte på några brister gällande beskrivningarna. Trots detta påträffas skador som beror på utförandefel. Detta kan bero på att det slarvas vid monteringen och inte alla anvisningar följs eller att monteringen innebär många steg som komplicerar för montören. Ett exempel då utförandefel lätt uppstår är då vissa foliesystem ska rollas med tätmembran efter det att tätskiktsfolien har monterats. Detta betyder att tätskiktet delvis byggs 28

39 Kap. 8 Analys och diskussion upp på plats, av montören, vilket utgör ett svårt moment då man ska dosera tätmembranet med hjälp av roller. Sådan dosering anges oftast i kg/m 2. Det kan vara svårt för montören att veta precis hur mycket som appliceras samt att det blir ett jämntjockt lager. Finns det ytor med tunnare membran kan det betyda att tätskiktet inte till fullo uppfyller sin tänkta funktion. I synnerhet blir dessa steg svåra ute i produktionen då arbetet är tidspressat. Byggs då tätskiktet också upp i många steg kan det innebära att vid tidspress missas eller utförs vissa steg bristfälligt. Det bästa sättet att undvika dessa problem vore att helt gå ifrån de rollade tätskiktssystemen då det inte finns något sätt att i efterhand mäta tjocklek och täthet. Vid system med manschetter som monteras över tätskiktsfolien utsätts manschettens kant för fukt. Om detta jämförs med en manschett som monteras under folien undviker man att utsätta denna svaga punkt för fuktpåfrestningar (fig. 6.4). Som undersökningar har visat läcker ofta de system där en skarv mellan manschett och folie utsätts för direkt fukt (Jansson & Samuelsson, Tätskikt i våtrum-funktionsprovning av foliesystem, 2011). Ett enkelt sätt att utan större förändringar förbättra förutsättningarna för täthet vid en golvbrunn vore att placera brunnsmanschetten under folien och låta både manschett och folie gå ned i golvbrunnens klämring. Vissa folier har visat sig vara otäta i skarvarna mellan våder. Här borde man ta lärdom från plastmatteindustrin. Efter att man märkt att skarvarna i plastmattorna var en svag punkt började men tillverka bredare rullar och montera mattan vågrätt istället för lodrätt. På detta sätt minskade man antalet skarvar till endast en (metoden kallas H- metoden och nyttjas idag alltid vid montering av plastmatta). Prisjämförelsen mellan olika tätskiktssystem har gjorts med slumpmässigt utvalda leverantörer som har fått en prisförfrågan på endast folien, lim- och primerkostnad med mera har inte vägts in. Undersökningen visar att två tätningssystem är betydligt dyrare, dessa två är uppbyggda av ett vulkande material vilket gör att de under tryck smälter samman i skarvar och hörn. Den absolut dyraste folien är också självhäftande det innebär att kostnaden för lim vid montering kan dras av vilket ska finnas i åtanke. Över lag ses inga större skillnader i pris på de olika produkterna. Detta kan verka konstigt då det finns stora skillnader i ånggenomgångsmotstånd, det borde vara dyrare att tillverka ett tätare material. Att skillnaden i ånggenomgångsmotstånd inte påverkar priset 29

40 FUKTSKADOR I VÅTRUM RELATERAT TILL TÄTSKIKT skulle kunna vara en följd av att tätskikten testas under olika förhållanden. Analysen av Länsförsäkringars skaderapporter visar ett omfattande slarv vid montering samt att tätsystemen har svårt att hålla tätt i vägg och golv vinkel och vid golvbrunnar. Många av de skador som analyserats visar på slarv vid montering av brunnsmanschetten och flera fall där man inte har en så kallad förhöjningssats. När man inte har en förhöjningssats leder det till att brunnsmanschetten inte når ner i brunnen på korrekt sätt och det läcker ner vatten i skarven. Anledningen till att det i flera fall har missats en förhöjningssats kan vara att det inte informerats om dem i monteringsanvisningarna på ett tydligt sätt. Där det kan misstänkas att det finns systemfel vid skadegranskningen är vid vägg-golvvinkel. Vägg-golvvinkeln är ett kritiskt område, det är flera skarvar som ska mötas och spricker en skarv vid rörelse i golv så kan fukt ta sig in i konstruktion. Utformningen vid skarvningen av hörn bör se ut enligt figur 6.2. I denna skarv så monterar man vinkelremsan först men man limmar inte remsan i golvet. Efter detta så monteras väggfolien och slutligen golvfolien, när golvfolien monteras så lägger man den under vinkelremsan. Det sista som görs är att vinkelremsan limmas mot golvfolien. På detta sätt så blir det ett säkrare hörn. 30

41 31 Kap. 9 Slutsats

42 FUKTSKADOR I VÅTRUM RELATERAT TILL TÄTSKIKT 9. SLUTSATS Slutsatsen av denna rapport är att fuktskador i våtrum omfattas av både systemfel och utförandefel. Både i SP:s rapporter och ur Länsförsäkringar Uppsalas besiktningsprotokoll kan man utläsa att tätskikten i många fall inte fyller sin funktion. De systemfel som tas upp i rapporten handlar till stor del om skarvtekniker samt tätning vid manschetter. Trots att dessa steg utförs enligt anvisningarna så klarar de inte att hålla tätt. Säkrare skarvtekniker bör utvecklas och möjligen regleras i branschregler för att förhindra onödiga fuktskador. I analysen av tätskiktsprodukterna finns ingen koppling mellan pris och täthet, det som kan utläsas är att ju dyrare en produkt är desto tjockare är det. Fortsatta studier kan vara att titta på varför de tjockare är dyrare (material eller tillverkningskostnader) samt om de har högre hållfasthet mot rörelser i underliggande material. De utförandefel som har stötts på är i vissa fall tydliga och kan sammanfattas med mycket slarvig montering. Vad detta slarv beror på är svårt att veta, men tidspressade byggen samt tätningssystem med ibland upp emot fem olika moment kan tänkas vara bidragande till problemet. I vissa tätningssystem finns moment där tätningsmembran ska penslas eller rollas på väggar, golv och i skarvar. Sådana moment kan vara svåra att utföra exakt enligt anvisningarna då doseringen ofta är angiven i kg eller liter per m 2 och ska appliceras med roller. Att ta reda på vart dessa problem har sin grund är svårt. Om reglerna för tätskikten ändras och de som rekommenderar tätskiktssystem höjer sina krav så kommer en förbättring att ske. En annan viktig del är att minimera utförandefel, genom att göra fler kontroller under monteringen samt att ställa högre krav på korrekt utförande. En fortsatt studie över varför utförandefel uppstår skulle vara värdefullt i arbetet med att minska antalet skador på grund av utförandefel. En intressant fortsättning på denna rapport hade varit att närmare gå in på vad det är som ger de olika folierna deras olika egenskaper, t.ex. är de tjockare folierna mer tåliga för rörelser? Varför används inte H- metoden vid montering av tätskiktsfolier och finns det hinder för att detta ska fungera? 32

43 33 Kap. 10 Litteraturförteckning

44 FUKTSKADOR I VÅTRUM RELATERAT TILL TÄTSKIKT 10. Litteraturförteckning BBV, Byggkeramikrådet. (2010). Byggkeramikrådets branschregler för våtrum. 10:1. Stockholm. BOVERKET. (2006). BBR Boverkets byggregler. Burström, P. G. (2007). Byggnadsmaterial, andra upplagan. Lund: Studentlitteratur AB. GVK golvbranschens våtrumskontroll. (2011). Säkra våtrum, GVK:s branschregler för våtrum. utgåva 1. Illigo. (den ). Hämtat från Monteringsanvisning för tätskikt i våtrum: den Jansson, A. (2006). Tätskikt bakom kakel i våtrumsytterväggar. SP Rapport 2006:46. Jansson, A. (2010). Våtrumsgolv med keramiska plattor på träbjälklag. SP Rapport 2010:06. Jansson, A., & Samuelsson, I. (2011). Tätskikt i våtrum-funktionsprovning av foliesystem. SP Rapport 2011:01. Nevander, L.-E. (2007). Fukthandbok, Praktik och teori. Mölnlycke: Elanders Infologistics Väst AB. Petersson, B.-Å. (2009). Tillämpad Byggnadsfysik. Lund: Studentlitteratur AB. saint-gobain, W. ( ). Hämtat från ng_01.pdf den Samuelsson, I. (2007). Få bukt med fukt. Stockholm: Forskningsrådet Formas. Vattenskadecentrum. (2010). Vattenskadeundersökningen