Med världen som erfarenhet

Transkript

1 Med världen som erfarenhet Med världen som erfarenhet Lennart Weibull W enn jemand eine Reise tut, so kann er was erzählen den som gör en resa har något att berätta är ett välkänt tyskt uttryck. Det formulerades av författaren och journalisten Mattias Claudius ( ) och är första delen av en närmast skämtsam dikt som publicerades första gången och där författaren redovisar sina intryck från en resa runt om i världen. Även om Mattias Claudius sätt att berätta idag kan uppfattas som lite märkligt har dikten sin poäng i att när vi kommer från vistelse på annan ort har vi alltid med oss erfarenheter. Och vårt resande har också blivit mer omfattande. Vi åker på resa oftare och längre bort och är bortresta under längre tid. När frågan första gången år 1991 ställdes i SOM-undersökningen hade 60 procent varit utomlands minst en gång under det gångna året, 2012 var det 67 procent. Andelen som varit utomlands minst en gång i halvåret hade ökat från 21 till 33 procent. 2 Men det finns även betydligt större omflyttningar än enskilda resor. Mellan 2006 och 2010 lämnade omkring svenskar årligen landet för att bosätta sig utomlands under minst ett år (Westling, 2012). Färden har framför allt gått till övriga nordiska länder och till metropoler som London och New York. Av de tio vanligaste länderna där svenskarna var bosatta låg åtta i Europa (Westling, 2012). 3 Det kan förmodas att det huvudsakligen handlar om yrkesarbete eller studier. Att Spanien placerar sig relativt högt på femte plats antyder att det dessutom kan röra sig om ledighet. Av statistiken går det indirekt att utläsa att flertalet som är bosatta utomlands är det för en begränsad tid. Visserligen har antalet svenskar som utvandrar - och därmed avförs från folkbokföringen i Sverige ökat. Men en studie för perioden visade att omkring hälften av dem som varit bosatta utomlands återvände till Sverige. Det är detta senare fenomen som brukar kallas cirkulär migration. Begreppet cirkulär migration har fått en ökad utbredning under det senaste decenniet både i den akademiska världen och inom politiken (SOU 2010:40). Det är dock svårt att finna någon enhetlig definition av cirkulär migration. Utgångspunkten är tanken att människor som migrerar återvänder till sina ursprungsländer efter ett tag, för att sedan migrera igen. Det kan handla om omflyttningar på grund av arbete, studier eller politiska faktorer som politisk förföljelse. Det finns flera olika definitioner. Den definition som antagits av FN talar om förflyttning av människor mellan länder och betonar arbetskraftsbehov, medan EU talar om en styrd migration mellan länder. Det är inte heller ovanligt att rörliga eliter används som exempel på cirkulära migranter (SOU 2010:40:61ff). Weibull, Lennart (2013) Med världen som erfarenhet i Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red) Vägskäl. Göteborgs universitet: SOM-institutet. 631

2 Lennart Weibull I den svenska utredning som arbetade med frågor om cirkulär migration lyfte man vid sidan av migrationens rumsliga och tidsmässiga perspektiv även fram en utvecklingsdimension. Det framhölls att just betoningen av utveckling skiljer cirkulär migration från annan migration, eftersom den cirkulära migrationen kan bidra till utveckling såväl i ursprungs- som i destinationsländerna (SOU 2010:40:63). För världen som helhet beräknas att antalet människor som bor i andra länder än där de föddes har tredubblats sedan början av 1960-talet: år 2010 rörde det sig om över 200 miljoner människor (Ds 2013:19:57). Huvuddelen av migranterna är på flykt från krig, förtryck och katastrofer för att leva med anhöriga eller för att studera eller arbeta. Enligt beräkningar som redovisas i den svenska framtidskommissionen finns de stora flödena dels inom utvecklingsländerna, dels från utvecklingsländer till utvecklade länder (Ds 2013:19:58). Ett utmärkande drag för migranter är att de behåller kontakten med sina hemländer och att en stor del av dem återvänder dit. Den svenska så kallade framtidskommissionens bedömning är att migration bidrar till att öka det internationella utbytet. Migranter som befinner sig i Sverige för arbete eller studier bidrar till utvecklingen av de länder de kommer ifrån och återvändande svenskar bidrar med erfarenheter från verksamhet i utlandet (Ds 2013:19:58ff). Kommissionen understryker vikten av att den erfarenheten tas till vara, eftersom det långsiktigt kan ge en positiv effekt på utvecklingen av Sverige som en global aktör. I den något tidigare utredning talas det om en diaspora som påverkar utvecklingen i sitt hemland (SOU 2010:40:47) och Tillväxtverket menar att de hemvändande är en resurs som måste tas tillvara( download/18.74f57d0f1283a4f88ff /tempo_kom_0131.pdf). Även om frågan om cirkulär migration har diskuterats under relativt lång tid är kunskapen om vilka de cirkulära migranterna är tämligen begränsad. Den refererade statliga utredningen pekar på behovet av statistik och pekar på att det inte räcker med att veta hur personer har flyttat utan det är viktigt att veta mer om dem och deras erfarenhet (SOU 2010:40:69). Det är bakgrunden till att det i den nationella SOM-undersökningen 2012 försöksvis ställdes en fråga om boende i Sverige som varit bosatta utomlands. Tre frågeställningar har varit vägledande: (1) Vilka är de cirkulära migranterna i Sverige idag? (2) Varifrån kommer de cirkulära migranterna? (3) I vad mån skiljer sig de svenskar som varit bosatta utomlands från svenskar bosatta i Sverige demografiskt och åsiktsmässigt? De två första frågorna tar således sikte på den totala gruppen migranter, med den tredje är inriktad på den typ av erfarenhet de svenska cirkulära migranterna kan tänkas ha tagit med sig till Sverige. Migranter i Sverige Den fråga som ställdes i SOM-undersökningen var förhållandevis enkel: Har du varit bosatt utanför Sverige under de senaste tio åren? Ordet bosatt valdes därför att frågan skulle signalera att det handlade om att vara på ett och samma ställe. Däremot valde vi att inte precisera varför man varit bosatt utomlands. Inte heller angav 632

3 Med världen som erfarenhet frågan hur länge man skulle ha varit bosatt utomlands, men de som svarade att de varit bosatta utomlands fick en direkt en följdfråga där de fick ange hur lång tid man varit bosatt utomlands 4 och i vilket land eller vilka länder. Begränsning till de senaste tio åren gjordes för att få en mer realistisk bild av migrationen. Den senare följdfrågan var öppen och svarspersonerna fick själva skriva in vilket eller vilka länder de varit bosatta i. Efter det på grundval av den offentliga statistiken bedömdes att gruppen var begränsad ställdes frågan på samma sätt i tre av de fyra editionerna av den nationella SOM-undersökningen Tabell 1 Utfallet av frågan om migration 2012 Fråga: Har du varit bosatt utanför Sverige under de senaste tio åren? Nej: 87% Ja: 9% Ej svar: 4% Fråga: Om ja, hur länge sammanlagt? Boendetid utanför Sverige bland dem som svarat ja: Mindre än 6 månader: 24% 6 12 månader: 18% 1 2 år: 11% Mer än två år: 40% Ej angivet: 1% Antal svar 399 Fråga: Vilket eller vilka länder bodde du i? (Börja med det land där du bodde längst tid.) Andel som uppger ett, två respektive tre länder bland dem som svarat ja: Har angivit minst ett land: 86% Har angivit minst två länder: 21% Har angivit tre länder: 5% Har ej uppgivit land: 14% Antal svar: 399 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012 Totalt uppgav nio procent av de svarande att de under någon period de senaste tio åren varit bosatta utomlands. 6 Om vi räknar om det i absoluta tal motsvarar det drygt personer mellan 16 och 85 år. Antalet kan förefalla högt men det är svårt att jämföra siffran med annan statistik. Enligt Världsbankens öppna 633

4 Lennart Weibull statistik fanns det 2010 närmare svenskar i andra länder och 1,3 miljoner utllandsfödda bodde i Sverige ( motsvarande ca 14 procent av befolkningen ( e=e). De senare siffrorna är dock från en viss tidpunkt (2010) medan frågan i SOM-undersökningen avser en längre tidsperiod. Följdfrågan gäller hur lång tid man varit bosatt utomlands. En fjärdedel har varit bosatta utomlands mindre än sex månader och knappt 20 procent 6-12 månader. Det innebär att över 40 procent har en utlandsbosättning på högst ett år. De som varit bosatta utomlands mer än två år utgör en lika stor andel eller ca personer (tabell 1) Av dem som svarat att de varit bosatta utomlands har 86 procent uppgivit ett land, var femte har uppgivit minst två länder och fem procent minst tre länder. Totalt sett finns 80 länder representerade bland migranterna i Sverige enligt SOMundersökningen. Spridningen är stor och alla världsdelar finns representerade, men flertalet länder har enbart något eller några omnämnanden. De mest förekommande länderna är Norge, Storbritannien och USA, som vardera uppges av omkring tio procent av dem som varit bosatta utomlands. Högt ligger även Spanien, Tyskland och Australien. Av de elva länder som nämns av minst tre procent av dem som varit bosatta utomlands finns åtta i Europa, varav tre nordiska länder (tabell 2). Bilden blir densamma oavsett om det gäller andelen av de svarande eller andelen av de nämnda länderna beroende på att flertalet svarande uppgivit endast ett land. Tabell 2 Uppgivna länder bland dem som varit bosatta utanför Sverige minst sex månader (mer än ett land har kunnat anges). De elva mest uppgivna länderna 2012 (procent) I procent av dem som varit bosatta utomlands* I procent av antalet uppgivna länder Norge Storbritannien** USA 9 8 Spanien 7 8 Tyskland 7 6 Australien 6 5 Frankrike 4 4 Finland 4 3 Danmark 3 3 Thailand 3 3 Schweiz 3 2 Antal svar Anmärkning: Det totala antalet angivna länder är 80. Se vidare tabell A1. *) i basen ingår även de som inte angivit enskilt land **) Inklusive England, Skottland och Isle o Man Källa: Den nationella SOM-undersökningen

5 Med världen som erfarenhet SOM-undersökningens bild av migranterna i Sverige överensstämmer i stort med den offentliga statistikens redovisning av utlandssvenskar. Den svenska valmyndigheten listar Norge, Storbritannien och USA som länderna med klart flest utlandssvenskar (Westling, 2010). Också Danmark, Spanien och Frankrike, Finland och Schweiz finns med bland de tio länder med flest utlandssvenskar. 7 Det är i stort samma länder som Världsbanken redovisar i sin offentliga statistik; när det gäller utländska medborgare boende i Sverige är de vanligaste ursprungsländerna Finland, Irak, Polen, Iran, Bosnien-Hercegovina, Danmark och Tyskland ( Det finns olika sätt att beräkna hur de cirkulära migranterna fördelar sig över världen. Om vi utgår från antalet länder som är representerade visar sig att det finns med 31 olika europeiska länder, inklusive de nordiska, 14 afrikanska och 14 asiatiska. Detta innebär omkring 40, 20 och 20 procent av de nämnda länderna och visar således på en stor spridning över alla världsdelar. Men när vi tar hänsyn till frekvensen i hur olika länder nämns blir bilden en helt annat. De europeiska länderna, inklusive de nordiska, har då tillsammans ökat sin andel till över 60 procent, de asiatiska länderna elva och de afrikanska bara fem procent (figur 1). Figur 1 Länder där svenskar varit bosatta minst ett halvår under de senaste tio åren efter världsdel 2012 (procent) 16% 11% 6% 3% 5% 6% 8% 45% Övriga Europa Nordamerika Syd- och Mellanamerika Afrika Mellanöstern Oceanien Asien Norden Källa: Den nationella SOM-undersökningen

6 Lennart Weibull Det är intressant att jämföra den bild som den cirkulära migrationen uppvisar med svenskarnas allmänna preferenser för olika länder. I 2011 års SOM-undersökning ställdes en fråga om man haft funderingar på att flytta från Sverige och i så fall vilket land man funderat på att flytta till (Weibull, 2012). Det visar sig att den världsbild som framkom i studien av svenskarnas funderingar är anmärkningsvärt lik den som migrationskartan redovisar. Det visade sig att svenskarnas länderpreferenser till 13 procent avsåg Norden (16 procent bland de cirkulära migranterna), 43 procent Europa (45 procent), Afrika söder om Sahara 1 procent (5 procent) och Asien 8 procent (11 procent). Den enda större skillnaden noteras för USA, som har högre andel bland dem som funderat på att flytta än bland migranterna. Det finns också möjlighet att jämföra frekvensen för olika länder bland dem som varit bosatta utomlands kortare respektive längre tid. Skillnaderna är förhållandevis små, men det finns några intressanta tendenser. Således minskar Europa inklusive de nordiska länderna sin andel bland dem som varit bosatta utomlands mer än två år 40 procent av de utlandsbosatta enligt vår definition, medan särskilt USA, Sydamerika och Asien ökar sin andel. Resultatet är dock knappast överraskande: de som varit bosatta längre bort har gjort en större investering och därför troligen avsatt en längre tid. Även om det finns ett sådant globaliserat mönster visar sig svenskarnas migrationsmönster vara knutet till den egna kultursfären. Den senare inkluderar då även USA och möjligen även Australien, även om det senare landets attraktionskraft förefaller ha minskat (Weibull, 2012; jfr även Weibull, 2008). Vilka är migranterna i Sverige? Den bild som hittills redovisats är ett slags enkel definition av en cirkulär migrant boende i Sverige 2012, alltså en person som varit utomlands kortare eller längre tid. Vi har dessutom kunnat se att det i huvudsak är en migration inom Europa. Frågan är nu vad som demografiskt och socioekonomiskt utmärker gruppen. Det som först och främst utmärker gruppen cirkulära migranter är att de är yngre och har en högre utbildning än genomsnittet samt att de oftare bor i Stockholm, Göteborg eller Malmö (tabell 3). De är något oftare ensamstående, saknar barn och har låg, eller hög, hushållsinkomst. Det är vanligare i tjänstemannahem än i arbetar- och företagarhem. Det finns ingen skillnad mellan kvinnors och mäns bosättning utomlands. En annan iakttagelse är att ytterst få av de äldre har varit bosatta utomlands och det finns skäl att anta att åldersskillnaden främst är en fråga om skillnaden mellan olika generationer: personer som hade sina mest aktiva år på och 1960-talen hade inte samma möjligheter till utlandsarbete som de som var aktiva på 1980-talet och senare. Det senare illustrerar vad den svenska framtidskommissionen pekar på globaliseringens effekter på Sverige (Ds 2013:19:51ff). 636

7 Med världen som erfarenhet Tabell 3 Andelen bosatta utanför Sverige under minst sex månader de senaste tio åren samt boendetid i olika demografiska och socioekonomiska grupper 2012 (procent) Av dem som varit bosatta utomlands Ja 6 mån 6-12 mån 1-2 år 2 år Antal svar Samtliga Kön Kvinnor Män Ålder år år år 4 (20) (11) (6) (63) år 4 (34) (6) (16) (44) 32 Civilstånd Ensamstående Sambo Gift/partnerskap Änka/änkling 5 (43) - - (57) 7 Barn Ja Nej Utbildning Lågutbildad 4 (1) (0) (8) (77) 26 Medellågutbildad Medelhögutbildad Högutbildad Familjeklass Arbetarfamilj Tjänstemannafam Högre tj.mannafam 11 (11) (11) (20) (57) 35 Företagarfamilj 6 (27) (9) (9) (55) 22 Hushållsinkomst Typ av område Landsbygd 6 (18) (24) (5) (53) 38 Mindre samhälle 5 (19) (10) (12) (59) 42 Större samhälle Storstad Medborgarskap Svensk medborgare Utländsk medborgare Både svensk och utländsk medborgare 23 (17) (11) (20) (52) 35 Anmärkning: Procenttal inom parentes bygger på alltför få svarspersoner ( 50) för att tillåta någon säker slutsats. Källa: Den nationella SOM-undersökningen

8 Lennart Weibull Vi kan också studera hur lång tid de varit bosatta utomlands inom de olika grupperna, även om antalet svarspersoner ibland är alltför litet för att tillåta någon säker analys. Om vi ser närmare på de olika grupperna visar sig ingen skillnad i längden på utlandsboendet mellan män och kvinnor. Personer som är gifta eller lever i partnerskap och de som har barn har som regel längre utlandstid. Den relativt kortaste utlandstiden finner vi bland personer med liten hushållsinkomst och bland ensamstående. Även om inte materialet tillåter ytterligare fördjupning kan vi i svarsmönstren identifiera två typgrupper. Den ena är de unga med liten inkomst som varit utlandsbosatta under mindre än ett år, ofta kortare, och gruppen av etablerade av medelålders med barn och högre inkomst som varit bosatta utomlands mer än två år. 8 En sådan tolkning ligger i linje med resultaten i en frågeundersökning med utlandsboende svenskar (Juarez Morgan, 2012). Bilden av migranternas demografiska och sociala sammansättning är samtidigt ännu mer komplex. Det är lätt att ta till sig de två huvudtyper som skiljts ut - svenskar som studerat respektive arbetat utkomlands. Så enkelt är det emellertid inte för det finns ytterligare en grupp de som migrerat till Sverige. Det rör sig om utländska medborgare som befinner sig i en annan migrationsfas: antingen är de tillfälligt i Sverige för arbete eller studier eller har de flyktingstatus i väntan på svenskt medborgarskap. Av de svarande med utländskt medborgarskap har 40 procent varit bosatta i ett annat land av dessa har nästan alla varit bosatta där mer än två år; under tio procent har varit bosatta utanför Sverige under en kortare tid. De utländska medborgarna utgör således omkring en tredjedel av de svarspersoner som varit bosatta utomlands under mer än två år. Om vi försöker förstå resultaten i termer av cirkulär migration skulle vi kunna påstå att vi i svarsgruppen kan se två olika faser i migrationen. Å ena sidan har vi de svenskar som varit bosatta utomlands. Med en ytterst försiktig skattning av svarsmönstren i den ställda frågan definierat som cirkulära migranter utgör dessa omkring tre fjärdelar av migranterna, alltså personer som kommit tillbaka från Sverige efter kortare eller längre bosättning utomlands. Studentgruppen kan möjligen skattas till en dryg tredjedel av dessa medan övriga har varit yrkesverksamma. Å andra sidan har vi den grupp på omkring en fjärdedel av de svarande som är migranter från andra länder som på kortare eller längre tid arbetar eller studerar i Sverige eller har flyktingstatus. Drygt hälften uppger att de förvärvsarbetar och knappt tio procent att de studerar. Hur stor gruppen sammantaget är går inte att med säkerhet att ange. Om vi jämför med Världsbankens statistik talar det mesta för att SOM-undersökningen kraftigt underskattar andelen. 9 Förklaringen ligger huvudsakligen i att en enkätundersökning på svenska som SOM-mätningen vanligen underskattar antalet svarande i invandrargrupperna genom att dessa av olika skäl är mindre benägna att svara

9 Med världen som erfarenhet De cirkulära migranternas bedömningar Som vi sett är de politiska tankarna kring cirkulär migration att människors flyttning mellan länder spelar en viktig roll för länders utveckling i den mån det är möjligt att ta vara på migranternas erfarenhet. Givetvis går det på basis av den i SOM-undersökningen ställda frågan inte att dra några slutsatser om migrationens betydelse för samhällets utveckling (jfr Ds 2013:19). Det som emellertid går är att studera i vad mån de som varit bosatta utomlands kortare eller längre tid faktiskt har ett annat synsätt eller gör andra bedömningar av svenska förhållanden än de som inte varit det. Med tanke på vad som påpekats i det föregående är det viktigt att i fråga om cirkulär migration skilja ut de svenskar som varit utomlands från de utländska migranter som idag befinner sig i Sverige. 11 När det gäller de svenskar som varit bosatta utomlands bör hänsyn tas även till hur länge de varit bosatta utomlands. 12 Genom att frågor om inställningen i enskilda sakfrågor som regel bara ställs i ett formulär blir antalet svarspersoner alltför få för att tillåta systematiska jämförelser såväl av de svenska medborgarna efter vistelsetid i utlandet som av de utländska medborgare som bott utomlands. I tabell 4a och 4b redovisas de olika gruppernas bedömningar. I tabell 4a ligger fokus på ideologi och allmänna värderingar, i tabell 4b på orosbedömningar och åsikter i ett urval sakfrågor. Båda tabellerna är uppställda så att de två första kolumnerna jämför de som varit utlandsbosatta med dem som inte bott utomlands. De tre följande kolumnerna är avgränsade till svenska medborgare som bott utomlands och den sjätte kolumnen redovisar svarsmönstret för utländska medborgare som bott utomlands, men nu är bosatta i Sverige; den senare gruppen är dock alltför liten för att tillåta analyser efter oro och åsikter i sakfrågor. 13 Generellt gäller att antalet svarspersoner i de olika grupperna av utlandsbosatta är relativt lågt och att resultaten därför måste tolkas med stor försiktighet. Om vi startar i en jämförelse mellan dem som varit bosatta utomlands och dem som inte varit det visar det sig att de förra är något mer politiskt intresserade och något mer nöjda med den svenska demokratin. I fråga om ideologisk självplacering ligger de tidigare utlandsbosatta något till höger om dem som inte bott utomlands i den senare gruppen är andelen som bedömer sig stå till höger 36 procent, i den förra är det 42 procent. Det är knappast någon dramatisk skillnad utan mer en tendens. I fråga om partisympati väger det också bland de utlandsbosatta relativt jämnt mellan allianspartierna och den rödgröna oppositionen, men inom den senare gruppen är Miljöpartisympatisörerna överrepresenterade och socialdemokraterna underrepresenterade. De som varit bosatta utomlands har överlag ett större institutionsförtroende. De största skillnaderna noteras riksdagen och universitet/högskolor med omkring 15 procentenheter. Den enda institution som åtnjuter något lite större förtroende bland dem som inte varit bosatta utomlands är Kungahuset. Det högre förtroendet bland dem som bott utomlands kan till stor del föras tillbaka till att de är yngre och har högre utbildning än ett befolkningsgenomsnitt (jfr Sören Holmberg och Lennart Weibull kapitel om institutionsförtroende i denna volym). 639

10 Lennart Weibull Tabell 4a Åsikter bland personer som varit bosatta utomlands i jämförelse med personer i Sverige som inte varit bosatta utomlands 2012 (procent) Utländska Svenska medborgare som varit medborgare Har varit bosatt bosatta utomlands och som varit utomlands vistelsens tid bosatta Nej Ja Samtliga 1 år 2 år utomlands Politiskt intresserad Mycket Ganska Inte särskilt Inte alls Nöjd med demokratin i Sverige Mycket Ganska Inte särskilt Inte alls Ideologisk självplacering Klart vänster Något vänster Varken eller Något höger Klart höger Partisympati V S MP C FP M KD SD Övrigt Mycket eller ganska stort förtroende Regeringen Riksdagen Polisen Storföretagen Kungahuset Bankerna Dagspressen Radio-tv De fackliga organisationerna Grundskolan Svenska kyrkan Domstolarna Universitet/högskolor De politiska partierna EU-kommissonen Antal svar Kommentar: I gruppen personer som inte varit bosatta utomlands ingår även utländska medborgare bosatta i Sverige. Det lägsta antalet svar gäller enbart de institutioner som inte finns med i alla formuläreditioner. Källa: Den nationella SOM-undersökningen

11 Med världen som erfarenhet Tabell 4b Åsikter i sakfrågor och upplevd oro bland personer som varit bosatta utomlands i jämförelse med personer som inte varit bosatta utanför Sverige 2012 (procent) Svenska medborgare Har varit bosatt som varit utomlands bosatta Nej Ja utomlands Mycket oroande: Terrorism Miljöförstöring Ekonomisk kris Ökat antal flyktingar Stor arbetslöshet Ökade sociala klyftor Motsättningar mellan rika och fattiga länder Utbredd korruption Försvagad demokrati Militära konflikter Politisk extremism Inskränkningar i yttrandefriheten Instämmer i följande förslag: Minska den offentliga sektorn Ta emot färre flyktingar Miljövänligt samhälle Sänka skatterna På lång sikt avveckla kärnkraften Minska inkomstskillnaderna Införa republik med vald resident Ta emot färre flyktingar Satsa mer på friskolor Införa euro som valuta Mjuka upp arbetsrätten Minska biståndet till utvecklingsländerna Antal svar Kommentar: Mycket oroande: Redovisar dem som anser respektive område mycket oroande. Hur andelen oroande fördelar sig på respektive område redovisas i inledningskapitlet (tabll 2 och figur 3). Instämmer i följande förslag: Redovisar dem som anser respektive förslag mycket eller ganska bra. Källa: Den nationella SOM-undersökningen Det som vi så långt jämfört är de som bott utomlands och de som inte gjort det. De som bott utomlands består dock som vi sett av både svenskar som återvänt och utländska medborgare som migrerat till Sverige. Om vi ska kunna uttala oss om den cirkulära migrationen är det den förra gruppen som är den mest intressanta svenska medborgare som bott utomlands som således är att betrakta som hemvändande migranter. I den tredje kolumnen redovisas bedömningarna hos den gruppen och i de två följande kolumnerna med hänsyn till hur länge man bott utomlands

12 Lennart Weibull Det visar sig att bedömningarna inte skiljer sig markant från den totala gruppen av utlandsbosatta. Resultatet är förväntat eftersom de svenska medborgarna svarar för närmare tre fjärdedelar av gruppen, men det finns vissa markeringar. Exempelvis har de svenskar som varit utlandsbosatta ett något större politiskt intresse och de placerar sig tydligare till höger och andelen allianspartisympatisörer är större. Det är en bild som överensstämmer med resultaten i den tidigare nämnda frågeundersökningen med utlandssvenskar (Juarez Morgan, 2012). När vi delar upp de tidigare utlandsbosatta svenska medborgarna i två grupper efter vistelsens tid visar sig dessa vara förhållandevis lika. De som varit bosatta utomlands mindre än ett år uppvisar ett något större politiskt intresse och är något mer nöjda med demokratin i Sverige. De har överlag ett större institutionsförtroende även om flertalet skillnader med tanke på det begränsade antalet svarspersoner inte är signifikanta. De större skillnaderna finns för dagspressen och de fackliga organisationerna; storföretagen är den enda institution, där de som bott utomlands under längre tid har ett större förtroende. De som bott utomlands mindre än ett år placerar sig politiskt något mer till vänster nästan 40 procent anger sig vara något eller klart vänster, i jämförelse med mindre än en tredjedel bland de svenskar som bott utomlands mer än två år; när det gäller högerorientering finns det dock ingen skillnad. Den tredje jämförelsepunkten är den förhållandevis begränsade grupp av utländska medborgare som bott utomlands under längre tid men nu bor i Sverige kolumnen längt till höger i tabell 4a. Den skiljer sig relativt mycket från de utlandsbosatta svenskarna genom ett klart lägre politiskt intresse och en klar övervikt för personer som placerar sig politiskt till vänster och en stor andel socialdemokratiska sympatisörer 44 procent, i jämförelse med 20 procent bland utlandssvenskarna. För institutionsförtroendet är det dock svårt att utläsa något klart mönster. Den samlade bilden av de utlandsboendes orientering visar på en etablerad grupp svenskar som bott utomlands under en längre tid. Som vi sett tidigare är det en äldre grupp som skiljer från gruppen av yngre som bott utomlands under en kortare tid. De bedömningsskillnader som framträder i fråga om samhällsinstitutionerna kan också i stor utsträckning föras tillbaka på ålder och utbildning (se Sören Holmbergs och Lennart Weibulls artikel om institutionsförtroende i denna volym). Samtidigt skiljer sig den yngre gruppen som bott utomlands från de som är i samma ålder och inte bott utomlands. I den förra gruppen är andelen politiskt intresserade 62 procent, att jämföra med 42 procent bland de senare. I fråga om högerorientering är respektive andelar 41 och 34 procent. Det är i svårt att se att den politiska orienteringen hos de svenska migranterna skulle var en följd av att de bott utomlands. Mycket talar för att det istället är ålder, utbildning och socioekonomisk status som både bidragit till deras politiska orientering och till att de migrerat, alltså att de valt allt lägga studier utomlands eller att haft möjlighet att ta ett utlandsjobb. För att kunna fördjupa en sådan analys krävs dock panelstudier. 642

13 Med världen som erfarenhet I tabell 4b kan vi även studera de utlandsbosattas bedömningar i olika hotfrågor åsikterna rörande olika politiska sakfrågor. Frågan om det finns några större skillnader i bedömningar mellan dem som varit bosatta utomlands och övriga. När det gäller oro för framtiden kan det noteras oron för terrorism och för ett ökat antal flyktingar är lägre bland utlandssvenskarna än bland dem som inte bott utomlands, medan oron för miljöförstöring är mindre bland de senare. I övrigt är bedömningsskillnaderna små. När vi skiljer mellan dem som bott utomlands under kortare tid och dem som bott längre blir mönstret dock mindre tydligt. Bland dem som bott utomlands längre är oron för terrorism således på samma nivå som hos de boende i Sverige. Det begränsade antalet svarspersonerna gör dock att mönstren är något osäkra. Det är svårt att på något enkelt sätt föra tillbaka bedömningarna till erfarenhet från utlandsvistelsen. Möjligen kan den lägre oron för flyktingströmmar ha en sådan bakgrund liksom även en större oro för korruption bland dem som bott utomlands under lång tid. Det begränsade antalet svarspersoner gör att det är svårt att jämföra åsikterna i politiska sakfrågor mellan utlandssvenskar men en längre tids bosättning och dem alltid bott i Sverige (finns inte redovisat i tabell 4b). Det allmänna mönstret är dock att de svenskar som under lång tid bott utomlands har ståndpunkter som ligger till höger om mitten bland dem inte bott utomlands. Man är något mer positiva till att minska den offentliga sektorn, klart för att sänka skatterna, klart för friskolor och att mjuka upp arbetsrätten. De utlandsboende är dock mer för att ta emot flyktingar och i fråga om att minska inkomstklyftorna finns det ingen större skillnad. Det är möjligt att åsikterna på dessa områden har något med utlandserfarenheten att göra. För att kunna säga något om utlandserfarenhetens roll är det nödvändigt att göra jämförelser med bedömningen hos svenskar med samma ideologiska grundsyn. Som regel visar sig då stora likheter. Om vi exempelvis jämför förtroendet för regeringen bland högerorienterade som varit utlandsbosatta och de som inte bott utomlands är skillnaden mycket liten 75 respektive 78 procent. Om vi gör motsvarande analys av synen på flyktingmottagning och oron för terrorism framkommer intressanta åsiktsskillnader: både vänster- och högerinriktade personer är mindre oroade av flyktingströmmarna och terrorhot än motsvarande grupper i Sverige. Skillnaden går således i den förväntade riktningen att den som varit bosatt utomlands är mer öppen för migration, men antalet svarande är få och skillnaden därmed osäker och på andra områden som exempelvis i synen på korruption och ökade sociala klyftor är det svårt att se något entydigt mönster. Att mäta cirkulär migration Utgångspunkten för frågan om cirkulär migration i den nationella SOM-undersökningen 2012 var att försöka få ett mått på migrationens omfattning och karaktär. Den avgränsning som valdes var att man skulle ha varit bosatt utomlands minst sex månader under de senaste tio åren. Det visade sig att knappt tio procent av de 643

14 Lennart Weibull svarande i SOM-undersökningen 2012 med en sådan definition kan beskrivas som cirkulära migranter. I övrigt har tre intressanta iakttagelser kunnat göras: De cirkulära migranterna har var sammantaget varit bosatta i 80 olika länder, men det är en kraftig koncentration till Europa och USA. Närmare 70 procent har migrerat från dessa områden, medan andelarna för övriga världsdelar är låga. Av de cirkulära migranterna kan tre fjärdedelar skattas som svenska medborgare som återmigrerat, där en huvuddel förefaller ha varit bosatta utomlands för yrkesarbete och en annan stor grupp som varit utomlands ofta kortare tid, sannolikt för studier. En del av migranterna, skattad till omkring en femtedel är utländska medborgare som befinner i en annan fas i den cirkulära migrationen än svenskarna. De bor i Sverige för yrkesarbete eller studier eller har flyktingstatus. Gruppens storlek är svår att skatta på grundval av SOM-undersökningen. 15 Även om skattningarna av de olika gruppernas storlek är högst osäker visar resultaten emellertid på ett intressant mönster i den cirkulära migrationen. Om frågeställningen blir aktuell i kommande undersökningar finns det anledning att bygga ut frågeunderlaget i två avseenden. Det ena är att de svarande redan i basfrågan får en uppföljningsfråga, där de får ange vad de huvudsakligen gjorde under den tid de var bosatta utomlands, något som säga något om motiven till utlandsvistelsen (Juarez Morgan, 2012). Den andra är att det också borde inkluderas en ny fråga där de svarande får göra en bedömning av Sverige i ett internationellt perspektiv, exempelvis om man tror att vissa förhållanden i Sverige är bättre eller sämre än i andra jämförbara länder. Kanske vore det även möjligt att direkt ställa någon fråga om erfarenheterna utlandsboendet för den som har gjort en resa har alltid något att berätta. Noter 1 Dikten hade titeln Urians Reise um die Welt och publicerades i den litterära kalendern Vossischer Musenalmenach, utgiven i Hamburg av Johann Heinrich Voss ( 2 Andelen som rest utomland minst en gång i kvartalet har dubblerats mellan 1991 och 2012 från 7 till 14 procent. 3 Den svenska statistiken är bristfällig när det gäller vilka länder svenskarna bosätter sig i (Westling, 2012). 4 Följdfrågan hade fasta alternativ: Mindre än sex månader, 6-12 månader, 1-2 år och Mer än 2 år. 5 Det innebar ett urval på personer. 644

15 Med världen som erfarenhet 6 87 procent svarade nej och 4 procent hoppade över frågan. De senare betraktades som nej-svar och procenttalet för Ja är således beräknat på samtliga svarande. 7 I en nyligen gjord frågeundersökning med utlandssvenskar byggde urvalet på medlemmarna i organisationen Svenskar i världen. Troligen som en följd av urvalsramen är bilden där en annan genom att USA har de största andelarna, medan det finns få personer från de nordiska länderna (Juarez Morgan, 2012). 8 Bilden förstärks ytterligare när vi gör analysen efter månadsinkomst. Av personer med låg månadsinkomst (upp till kronor) är andelen som varit bosatta utomlands 13 procent och bland dem med hög inkomst ( kronor eller mer) är andelen 15 procent. Antalet svarspersoner i dessa grupper är dock alltför små för att man med säkerhet ska kunna bedöma utlandsboendets längd inom respektive grupp. 9 Ett tecken på detta är att antalet svarande med bakgrund i stora invandringsländer som Irak, Polen, Iran och Bosnien-Hercegovina utgör enbart några få procent bland de svarande. 10 Se vidare metodkapitlet i bokens slut där detta problem diskuteras närmare. 11 Det skall betonas att svensk här är definierad som svensk medborgare och inte nödvändigtvis är en person som är uppvuxen i Sverige. Av gruppen har dock 95 procent vuxit upp i Sverige. 12 Egentligen borde en sådan analys dessutom ske under kontroll för andra faktorer, exempelvis kön, ålder och utbildning. Antalet svar är dock inte tillräckligt för en sådan fördjupning. 13 Orsaken är att flertalet oros- och åsiktsfrågor är ställda endast i en edition av SOM-undersökningen. 14 Det finns dessutom en mellangrupp av svenska medborgare som bott utomlands mellan ett och två år. Den innehåller dock alltför få svarspersoner för att kunna redovisas. 15 SOM-undersökningen går endast ut på svenska och huvuddelen av dessa är sannolikt inte svensktalande. I det fall de inte alls talar svenska har de dessutom definierats bort som inte ingående i populationen. Referenser Ds 2013:19 Svenska framtidsutmaningar. Slutrapport från regeringens framtidskommission: Stockholm: Fritzes. Juarez Morgan, Pamela (2012) Ett bortglömd valkrets. En studie om det politiska deltagandet bland utlandssvenskar. C-uppsats, statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. 645

16 Lennart Weibull SOU 2010:40. Cirkulär migration och utveckling. Stockholm: Fritzes. Weibull, Lennart (2008) En förändrad världsbild? I Holmberg, S, Weibull, L (red) Skilda världar: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Weibull, Lennart (2012) Världen är så stor så stor. I Weibull, L, Oscarsson, H, Bergström, A (red) I skuggan av framtiden: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Westling, Folke (2012) Svenskar bosatta utomlands. Sammanfattning. SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Arbetsrapport 2012:0. 646

17 Med världen som erfarenhet Tabell A1 Länder bland dem som varit bosatta utomlands minst sex månader (mer än ett land har kunnat anges) 2012 Algeriet 1 Nigeria 1 Argentina 4 (2) Norge 45 (16) Australien 24 (5) Nya Zeeland 2 Belgien 11 (6) Pakistan 1 Bolivia 1 (1) Paraguay 1 (1) Bosnien-H 2 Peru 4 (3) Brasilien 1 Polen 9 (6) Bulgarien 2 Rumänien 2 (2) Chile 2 (1) Ryssland 5 (2) Colombia 2 (1) Schweiz 11 (5) Curacao 1 (1) Senegal 1 Danmark 12 (9) Serbien 1 Egypten 1 Slovakien 1 Etiopien 2 (1) Singapore 2 (1) Finland 14 (2) Somalia 1 (1) Frankrike 16 (5) Spanien 29 (7) Gambia 1 Storbritannien 44 (18) Grekland 1 Thailand 12 (7) Guatemala 2 (1) Tjeckien 3 (1) Hongkong 3 (1) Turkiet 5 (3) Indien 7 (19 Tyskland 27 (12) Indonesien 1 (1) USA 35 (7) Irak 3 (2) Ukraina 1 (1) Irland 6 (3) Ungern 1 Island 3 (1) Venezuela 1 Israel 2 (1) Vitryssland 1 Japan 7 (4) Zimbabwe 1 (1) Kambodja 2 (1) Österrike 8 (1) Kanada 4 (2) Kazakstan 1 Totalt 449 (287) Kenya 2 (1) Kina 9 (3) Kosovo 2 Kroatien 1 (1) Kuba 1 (1) Libyen 1 (1) Litauen 1 Malta 2 (1) Marocko 1 Mauretanien 1 Mexiko 6 (3) Montenegro 1 Nederländerna 9 (4) Nepal 1 Anm: Inom parentes anges antalet omnämnanden av respektive land inom gruppen som varit bosatt utomlands mer än två år. Källa: Den nationella SOM-undersökningen

18