På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen. Tid Onsdagen den 12 november 2014, kl Kaffe serveras från kl. 08.

Transkript

1 Regionstyrelsens ledamöter Ersättare för kännedom Kallelse På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen Tid Onsdagen den 12 november 2014, kl Kaffe serveras från kl Plats Ärenden Rådhussalen, Rådhuset i Karlshamn Se bifogad föredragningslista och bilagor REGION BLEKINGE Christina Mattisson ordförande Andréa Hellsberg sekreterare Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

2 Regionstyrelsen Dagordning Tid Onsdagen den 12 november 2014, kl Plats Rådhuset, Karlshamn Dagordning: Beslutsärenden 1. Blekinges regionala kulturplan bilaga 2. Delårsbokslut per den 31 augusti 2014 bilaga 3. Firmateckning för Region Blekinge bilaga 4. Behörighetsadministratör samt disposition av bankkonton bilaga 5. Gemensam organisation och gemensamt system för e arkiv bilaga 6. Ägaranvisning för Almi Företagspartner Blekinge AB bilaga 7. Allmän trafikplikt för båttrafik i Blekinge län bilaga 8. Folkhälsopolicy för Blekinge län bilaga 9. Svar på revisionsrapport; Utformning av kallelser och protokoll avseende bilaga regionstyrelsen och regionstyrelsens arbetsutskott 10. Datum för konstituerande sammanträde mandatperioden bilaga 11. Inkomna motioner & medborgarförslag bilaga 12. Delegationsbeslut bilaga Anmälningsärenden Protokoll utvecklingsutskottet, Protokoll utvecklingsutskottet, Protokoll utvecklingsutskottet, Protokoll Kultur och fritidsnämnden, Protokoll Kultur och fritidsnämnden, Protokoll Kultur och fritidsnämnden, Protokoll Trafiknämnden, Protokoll Trafiknämnden, Protokoll Trafiknämnden, Tillväxtverket; Skrivelse ang samverkan för att stärka fokus och stöd i det regionala tillväxtarbetet Skrivelse ställd till Näringsdepartementet; Förstärk det statliga inkubationsstödet Näringsdepartementet; Erbjudande att nominera förslag till ordföranden för strukturfondspartnerskapet för det regionala strukturfondsprogrammet Skåne Blekinge Näringsdepartementet; Erbjudande att nominera ledamöter till strukturfondspartnerskapen Näringsdepartementet; Erbjudande om att delta i övervakningskommittén för de åtta regionala strukturfondsprogrammen

3 Regeringsbeslut; Uppdrag om kommunikationssatsning om ekosystemtjänster Regeringsbeslut; Uppdrag att ta fram riktlinjer och en genomförandeplan avseende regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Regeringsbeslut; Uppdrag om riktade insatser inom Landsbygdsprogrammet Regeringsbeslut; Uppdrag angående tillämpningen av miljöbalkens bestämmelser om riksintressen Regeringsbeslut; Ändring av beslut om uppdrag att genomföra regionala dialoger för utbyggnaden av mobilnät Regeringsbeslut; Ändring av regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Tillväxtverket inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt och utgiftsområde 24 Näringsliv Regeringsbeslut; Ändring av regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende länsstyrelserna Regeringsbeslut; Ändring av regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Havs och vattenmyndigheten Landsbygdsdepartementet, protokoll; Överlämnande av förslag till operativt program för lokalt ledd utveckling med stöd från Regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Socialfonden (ESF)

4 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr Handläggare Malena Sandgren Blekinges regionala kulturplan Region Blekinge har fått goda resultat av och för kulturen i Blekinge under de tre inledande åren inom kultursamverkansmodellen. Nu har kulturplanen omarbetats inför tre nya år, Kulturplanen har tagits fram i samverkan med Blekinges kommuner och i samråd med det professionella kulturlivet och det civila samhället. Samtal med representanter från regionala kulturinstitutioner och verksamheter har bidragit med kunskap, kontaktnät och underlag. Arbetet har utgått från lokalt perspektiv med samtal i varje kommun där inbjudan har gått ut brett till kulturverksamheter, föreningsliv, tjänstemän och politiker samt den enskilde kulturaktören. Kulturplanen ligger till grund för det beslut som Statens Kulturråd fattar om medelsfördelning till länet. Kultur- och fritidsnämnden har , tillstyrkt förslag till kulturplan. Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaget. Beslutsunderlag Blekinges regionala kulturplan Sammanfattning av inkomna remissvar Bilaga 1 Kulturstöd 2014 inom kultursamverkansmodellen Bilaga 2 Lista över inkomna yttranden Kultur- och fritidsnämndens beslut, Förslag till beslut, daterat Arbetsutskottets beslut, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att anta Blekinges regionala kulturplan att uppdra åt kansliet att senast den 13 november 2014 skicka Blekinges regionala kulturplan till Statens Kulturråd att beslutet justeras omedelbart Expedieras: Kultur- och fritidsnämnden Akten Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

5 Blekinges regionala kulturplan

6 Det här är Blekinges kulturplan, med de nationella kulturpolitiska målen som utgångspunkt. Vår kulturplan är en del av underlaget som ligger till grund för Statens Kulturråds fördelning av statsbidrag till Blekinges kulturliv. Kulturplanen är till för att berätta hur kulturlivet i Blekinge ska utvecklas. Hur detta ska gå till har vi kommit fram till i samtal tillsammans med er; kulturverksamheter, föreningar, civila samhället, kulturaktörer, tjänstemän och politiker. Tack för ert engagemang! Blekinges regionala kulturplan Region Blekinge Dnr: Version 6 Beslutsunderlag Regionstyrelse /lisand8 2

7 Innehåll Inledning... 4 Kulturpolitiska utgångspunkter... 5 Blekinges förutsättningar Utvecklingsområden Scenkonst Dans Musik Teater Scenkonst Sydost Kulturarv Kulturarv Blekinge Museiverksamhet Arkivverksamhet Hemslöjd Bibliotek Litteratur, berättande och läsfrämjande Film och rörliga medier Bildkonst och form Folkbildningen Kultur och hälsa Kulturella och kreativa näringar Kultur och besöksnäring Ekonomi och finansieringsformer Uppföljning och utvärdering Så har kulturplanen tagits fram

8 Inledning Vi har fått goda resultat av och för kulturen i Blekinge under våra tre inledande år med kultursamverkansmodellen. Nu har vi sett över vår kulturplan inför tre nya år, Under våren 2014 har vi återigen träffats i flera sammanhang och i olika konstellationer för att diskutera hur vi vill utveckla kulturen i Blekinge. I följande kulturplan hoppas vi att du känner igen en hel del av det som är resultaten av att vi tillsammans har diskuterat vad som är viktigt och hur det kan uppnås. Likaså är det viktigt att våra insatser har koppling till de nationella kulturpolitiska målen samt de nationella respektive regionala prioriteringarna, mer om det kan du läsa om här i kulturplanen. Kulturplanen är vårt strategiska övergripande dokument att förhålla oss till i vår planering av mer konkreta insatser som kommer att skrivas fram med särskilda villkor mellan Region Blekinge och de regionala kulturverksamheter som får verksamhetsbidrag. I allt vårt arbete med kultur är det viktigt att förhålla sig till konstnärlig kvalitet och förnyelse enligt de nationella kulturpolitiska målen. Men vad konstnärlig kvalité och förnyelse innebär är svårt att precisera. Därför är en ständigt pågående diskussion med varandra; professionella kulturlivet, civila samhället och offentliga sektorn, det viktigaste verktyget vi har för att kunna förhålla oss till både den nationella och till den regionala kulturpolitiken för att försäkra oss om att Blekinges kulturliv utvecklas och frodas. Bakgrund I december 2009 beslutade riksdagen om en ny modell för tilldelning av statliga kulturmedel, den så kallade kultursamverkansmodellen. Den nya modellen, som presenterades genom Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11), innebär att den regionala nivån får ett större ansvar för att fördela de statliga kulturpengarna. Tidigare har staten avgjort vilka regionala kulturinstitutioner som är berättigade till statligt stöd. Med den nya modellen får istället regionerna ett ökat ansvar över fördelningen. Målet är att skapa ett ökat utrymme för regionala prioriteringar och variationer. Staten har även fortsättningsvis det övergripande strategiska ansvaret för den nationella kulturpolitiken genom de nationella kulturpolitiska målen. Syftet med den nya modellen är också att utveckla dialogen och samspelet mellan statlig, regional och kommunal nivå, samt det professionella kulturlivet och civila samhället. Modellen kräver att en regional kulturplan arbetas fram som beskriver riktlinjer för hur kultur i regionen kan utvecklas och bedrivas. Kulturplanen ska också beskriva nuläget och hur planen har tagits fram. Kulturplanens innehåll Kulturplanen beskriver den nationella kulturpolitiken och Blekinges regionala prioriteringar som har tagits fram för den kommande perioden. Sen följer en beskrivning av Blekinges förutsättningar som region och hur det ser ut i våra kommuner. Därefter kommer konst- och kulturområdena under rubriken Utvecklingsområden, med beskrivningar om nuläge, utvecklingsmöjligheter och vad Region Blekinge vill åstadkomma under planperioden. Efter konst- och kulturområdena beskrivs några så kallade aspekter, till exempel besöksnäring och hälsa, som anses påverka kulturen och vice versa i så hög grad att de är viktiga att förhålla sig till i kulturplanen. Slutligen finns även information om ekonomiska förutsättningar, om uppföljning samt om hur kulturplanen har tagits fram. 4

9 Kulturpolitiska utgångspunkter Det brukar sägas att 1974 var det år då den svenska kulturpolitiken utformades och blev ett eget politiskt sakområde. Det var då resurser satsades på regionala kulturinstitutioner och länsteatrar, länsbibliotek och länsmusikinstitutioner byggdes upp. Det var också då grunden till de nationella kulturpolitiska målen utformades, som reviderades en aning 2009 till dagens mål. 1 Nationell kulturpolitik De nationella kulturpolitiska målen lyder: Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå de nationella målen ska kulturpolitiken: främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Nationella prioriterade områden under För att kunna uppnå de nationella kulturpolitiska målen finns även nationellt utpekade prioriterade områden som ska beaktas i allt utvecklingsarbete. Kulturrådets utgångspunkt är att ett kulturliv präglat av jämställdhet, mångfald och interkulturell utveckling bidrar till ökad kvalitet och tillgänglighet. Det är breda begrepp som kan innefatta mycket, nedan följer enligt önskemål från dialogmötena, ett försök i att avgränsa vad som avses med begreppen i kulturplanen. De nationella och regionala prioriteringarna återkommer under konst- och kulturområdena och deras utvecklingsmöjligheter, där även kopplingen till de nationella kulturpolitiska målen finns. Barn och unga Genom kulturen ska vi verka för barns och ungdomars rätt till yttrandefrihet. Barn och unga ska få möjligheter att delta i det konstnärliga och kulturella livet, de ska få uppleva kultur och de ska själva få skapa. Jämställdhet Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att ta del av samhällets gemensamma resurser för att skapa kultur. De ska också ha samma möjlighet att utöva ett aktivt konstnärskap. Det är en fråga om rättvisa och demokrati, och i enlighet med de kulturpolitiska målen, vilka säger att kulturpolitiken ska ge alla möjlighet att delta i kulturlivet. Tillgänglighet Tillgänglighet kan innefatta både fysisk och geografisk tillgänglighet till kultur, eller kunskapsmässig och digital tillgänglighet till kultur. Kulturlivet ska vara enkelt att nå för alla. Regeringen har beslutat att samhället ska utformas så att människor med funktionsnedsättning blir fullt delaktiga. Samtliga kulturinstitutioner och det professionella kulturlivet som får statsbidrag måste därför se över sina lokaler, information och verksamhet. Med tillgänglighet menas att synliga och osynliga hinder identifieras och undanröjs så att fler får tillgång till kulturutbudet. 1 En kulturutredning: pengar, konst och politik David Karlsson Karlshamn

10 Mångfald Mångfald kan syfta både till ett estetiskt eller till ett antropologiskt perspektiv. Med ett estetiskt perspektiv avses en mångfald av olika konst- och kulturformer, uttryck, stilar och genrer medan ett antropologiskt perspektiv avser en mångfald av idéer, åsikter och perspektiv. Det kan också avse etnisk mångfald och en mångfald av kulturer. Nationella minoriteter Genom Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter har Sverige erkänt fem nationella minoriteter och fem minoritetsspråk. De fem nationella minoriteterna är; judar, romer, samer, sverigefinnar samt tornedalingar. De fem minoritetsspråken är; finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Dessa är minoritetsspråk med historisk hävd, varför de som använder språken har getts särskilda rättigheter. Det allmänna ska främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska särskilt främjas. Internationellt och interkulturellt arbete Interkultur syftar till möten mellan individer med olika kulturell bakgrund som utbyter erfarenheter och perspektiv, snarare än mellan olika kulturer. Kulturlivets internationalisering ökar när: - fler konst- och kulturutövare i Sverige ges möjlighet att presentera sin verksamhet, vara närvarande och efterfrågade i utlandet - fler konst- och kulturutövare ges möjlighet att ta del av internationella kulturmöten som bidrar till att utveckla deras konstnärliga uttryck - fler människor i Sverige ges tillgång till en mångfald av konst och kultur från hela världen - den kulturella dimensionen i Sveriges samlade utlandskontakter stärks. 2 Kulturskaparnas villkor Att ha bra villkor för kulturskapare är viktigt, inte bara för kulturens utvecklande och förnyelse, utan även för andra politikområden som näringsliv och utbildning. Det handlar om regional utveckling och om att utmana samhället. Det kan innebära att det offentliga arbetar för att MUavtalet efterföljs eller att utbilda om principen att avsätta 1 % av budgeten till konstnärlig gestaltning vid ny- om- och tillbyggnation. Regional kulturpolitik Region Blekinge vill göra det möjligt att vara delaktig i Blekinges kulturliv. När fler människor, i alla åldrar och livssituationer, kan möta kultur och dess olika uttryck kommer bättre förutsättningar skapas för ett kreativt, livskraftigt, demokratiskt och hållbart samhälle. Genom mötena och samtalen runt om i Blekinge, med kulturaktörer, föreningar, tjänstepersoner och politiker, har följande prioriterade områden kunnat tas fram för kulturplan Regionalt prioriterade områden Barn och Unga Tillgänglighet Samverkan Delaktighet 2 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 6

11 Internationalisering Visioner Barn och unga Region Blekinge vill - att Blekinge ska vara ledande i Sverige på kultur för och med barn och unga Barn och unga är den mest prioriterade målgruppen för Region Blekinges kulturpolitik och vårt mål är att Blekinge ska vara ledande i Sverige på kultur för och med barn och unga. Detta ska vi uppnå genom att utveckla Blekingemodellen, som garanterar skolbarn att få uppleva minst två scenkonstföreställningar per år. Vi vill utöka modellen att omfatta fler åldrar och konstområden, såsom dans och konst. Dessutom är Blekinge bland de bättre i Sverige på att tillvarata möjligheterna inom Skapande skola, som är ett viktigt verktyg för skapandet. Det drivs även ett väl fungerande regionalt nätverk som ger ytterligare utvecklingsmöjligheter för kompetensutbildning och breddning av konstområdena dans och konst. Tillgänglighet Region Blekinge vill - att kultur i Blekinge ska bli tillgänglig digitalt samt att delaktighet och eget skapande ska vara ledord Kulturpolitiken i Blekinge ska verka för en ökad tillgänglighet till kultur, både fysisk och digital. Regeringen vill att vi tar tillvara de möjligheter som digitaliseringen ger. Därför har den Digitala agendan tagits fram som ett verktyg för att samordna regeringens insatser och åtgärder på ITområdet. Region Blekinge och Blekinge läns landsting har antagit målet att bli bäst i Sverige genom den Regionala digitala agendan. 3 Genom de mål som finns i agendan för kulturen ska vi uppnå visionen om att all kultur i Blekinge ska bli tillgänglig digitalt. Tillgänglighet handlar också om den fysiska tillgängligheten där kulturverksamheterna redan nu aktivt arbetar för att avhjälpa hinder. Detta kommer även fortsättningsvis vara en viktig uppgift. Samverkan Region Blekinge vill - att samverkan och gränsöverskridande samarbeten ska vara basen i utvecklingen av Blekinges kulturliv Samverkan är ett grundläggande perspektiv i Blekingestrategin och är den viktigaste pusselbiten för Blekinges utveckling. Blekinge är bra på samverkan inom och utom länet vad gäller kultur men det kan bli ännu bättre. Idag har vi en nära samverkan mellan de sydostliga länen där vi även har kulturverksamheter tillsammans, vilket är unikt. Kulturaktörerna, både amatörer och de professionella kulturskaparna, är såklart viktigast när det kommer till samverkan och delaktighet i utvecklingen av kulturen i Blekinge. Flera regionala nätverk inom olika områden har under de senaste åren startats i Blekinge, som har gett ett stort mervärde. Vi ska skapa flera av dessa mötesplatser och på så vis kunna hjälpas åt och dra nytta av varandras erfarenheter. Delaktighet och mångfald Region Blekinge vill - att alla i Blekinge ska ha samma möjligheter att ta del av våra gemensamma resurser för att uppleva och skapa kultur

12 Kulturpolitiken vill att alla ska ha möjlighet till att få uppleva kultur samt få möjlighet till det egna skapandet. För att kunna uppfylla det är jämställdhet, jämlikhet och mångfald viktiga perspektiv att arbeta med för både kulturverksamheter som för föreningar. För att kunna ge möjligheter för alla behöver vi se till att särskilt utsatta grupper nås. Det kan handla om psykiskt funktionsnedsatta personer, flyktingar eller de som inte har ekonomiska möjligheter. Det innebär också att vi behöver utmana normer som begränsar människor, till exempel vad gäller sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck i enlighet med regeringens hbt-strategi. Genom uppföljning av de regionala kulturverksamheternas jämställdhetsplaner kommer vi särskilt att verka för att jämställdhetsintegrering används som ett verktyg i att uppnå visionen. Internationellt Region Blekinge vill - verka för ökat samarbete i södra Östersjöregionen. Blekinges geografiska läge med närheten till södra Östersjö- och Öresundsregionen har en enorm utvecklingspotential. Blekinge har sedan många år väl upparbetade samarbeten med regionerna runt södra Östersjöområdet, bland annat inom kulturen. Flera internationella projekt och kulturella utbyten till exempel med Kaliningrad och Polen är viktiga för den konstnärliga kvaliteten och förnyelsen i Blekinge. Genom att ta tillvara och vidareutveckla de samarbeten, erfarenheter och kontakter som har uppstått inom konsten de senaste åren, genom våra grannar, kommer vi att kunna verka för kvalitet och konstnärlig förnyelse samt verka för ökat samarbete i södra Östersjöregionen. Särskilda satsningar I dialogerna runt om i Blekinge med verksamheter, föreningar och politiker har två konstområden framstått som särskilt önskvärda att satsa på, och det är dansen samt bildkonsten. Under vill Region Blekinge därför särskilt lyfta fram dessa områden. Dans Det händer något med dansen i Blekinge! Det finns ett bubblande intresse som i hög grad överskrider det utbud av både dansundervisning och dansföreställningar som erbjuds. Detta mycket tack vare olika satsningar på dansen, både av amatörer, professionella och genom särskilda satsningar på hälsa genom dans. Dessutom har flera professionella dansare flyttat hem till Blekinge med ett enormt engagemang. Det här ska vi ta tillvara och bland annat undersöka möjligheten att skapa en dansscen i Blekinge i samverkan med Regionteatern Blekinge Kronoberg. (Läs mer under Dans) Bildkonst och form I Blekinge finns det goda förutsättningar att bygga på vad gäller bildkonstområdet. Idag finns många lokala arrangemang och en trogen publik, konstaterar utredningen kring bildkonst och form från Det finns även verkstäder, arbetslokaler och förhållandevis billiga bostäder för konstnärer.. Vi har genom det internationella konstprojektet Art Line fått unika erfarenheter som vi ska utveckla vidare genom nya internationella samarbeten för att främja den konstnärliga förnyelsen, inte minst inom de digitala erfarenheterna. Utveckling inom konstområdet planeras även för barn och unga genom Blekingemodellen och konstläger. (Läs mer under Bildkonst och form) 8

13 Blekinges kulturpolitiska organisation Region Blekinge är ett kommunalt samverkansorgan bildat 2001 av Blekinges fem kommuner och landsting. Region Blekinge får uppdrag av sina medlemmar och från staten. Det som tidigare var olika angelägenheter är idag gemensamma frågor. Region Blekinges medlemmar har pekat ut ett antal frågor som vinner på att drivas regionalt då de är av betydelse för hela Blekinge, en av dem är kulturen. Region Blekinge har sedan 2003 ansvaret för den regionala kulturpolitiken. Region Blekinges Kulturoch fritidsnämnd är facknämnd i kulturpolitiska frågor och verkar på uppdrag av regionstyrelsen. Kultur- och fritidsnämnden ska arbeta utifrån den nationella kulturpolitiken och de nationella och regionala prioriteringarna. Utgångspunkten ska vara principen om en armlängds avstånd. De ska även arbeta för ett kulturliv som präglas av nyskapande och kvalitet samt spegla en mångfald. Region Blekinge kommer överens om särskilda villkor med de verksamheter som verkställer den regionala kulturpolitiken i Blekinge, där fler detaljer står. 4 Villkoren är i enlighet med den regionala kulturplanen och den nationella samt den regionala kulturpolitiken. Villkoren följs upp och utvärderas gemensamt av Region Blekinge och de berörda verksamheterna. I sina verksamhetsberättelser redovisas årligen vilka insatser som gjorts inom ramen för villkoren och vilka effekter dessa fått. De speciella villkoren är av stor betydelse i genomförandet av den regionala kulturplanen. Kommunerna bär den största delen av den offentligt finansierade kulturen och består oftast av bibliotek, musik- och kulturskola samt museer. Eftersom all kultur konsumeras och produceras på en lokal plats har kommunerna en viktig roll som utvecklare och verkställare av kultur. Kommunerna samarbetar med föreningar, studieförbund och professionella kulturskapare för att erbjuda ett rikt och mångfacetterat kulturliv i Blekinge. Representanter från kommunerna och Region Blekinge träffas regelbundet för samarbete, kunskapsutbyte och utveckling. Blekingestrategin Kulturen är en del av allt i vårt samhälle, därför är det viktigt att vi ser till att kulturen är en integrerad del av andra politikområden. Genom Blekingestrategin , Attraktiva Blekinge, har Region Blekinge tillsammans med bland andra näringsliv, kommuner, högskola och blekingeborna själva stakat ut Blekinges gemensamma färdriktning. Strategin samordnar olika aktörers verksamheter så att det gemensamma resultatet verkar för Blekinges långsiktiga utveckling. Målet med Blekingestrategin är ett Blekinge där fler vill bo, arbeta och komma på besök. Insatsområdena i Blekingestrategin är; Bilden av Attraktiva Blekinge, Livskvalitet, Arbetsliv samt Tillgänglighet. För att kunna attrahera människor till sin region konstateras att kulturen är en allt viktigare del. Länsöverskridande samarbete Det finns ett långtgående samarbete inom kultur mellan Blekinge, Kalmar och Kronobergs län som kallas för Kultur Sydost. Ett gemensamt mål för samarbetet är att; i ett nyskapande, gränsöverskridande och kreativt klimat, stödja och utveckla kulturen i sydost. Genom att samarbeta kan vi tillsammans få resurser för fler satsningar inom kulturområdet än vi har var och en för sig. Inom samarbetet finns två gemensamma verksamheter, Dans i Sydost och Reaktor Sydost. 4 Blekingearkivet, Blekinge museum, Slöjd i Blekinge, Musik i Blekinge, Riksteatern Blekinge, Regionteatern Blekinge Kronoberg, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg, Dans i Sydost, Blekinge Läns Bildningsförbund. 9

14 Utöver dessa finns även två andra regionala verksamheter som båda täcker Blekinge och Kronoberg, det är Regionteatern Blekinge Kronoberg och Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg (tidigare Länsbibliotek Sydost). Länsöverskridande samarbeten finns även med Skåne, främst inom de kulturella och kreativa näringarna. Blekinges förutsättningar Blekinge är ett litet län med fem kommuner och relativt korta avstånd. I regionen bor cirka invånare. OECD (organisation for economic and co-operation development) presenterade i slutet av 2011 en analys av Blekinges förutsättningar, kallad Regional challenges in the perspecitve of Slutsatserna var att Blekinge behöver bli bättre på att ta tillvara kvinnors, nya svenskars och unga personers kompetens. Det konstateras också att vi i Blekinge har förutsättningar att erbjuda goda livsvillkor där människor mår bra, utvecklas och upplever känslan av att leva ett gott liv. Vi har vacker natur, unika kulturmiljöer, kustnära läge, vackra sjöar, genuina stadsmiljöer och ett rikt kultur- och fritidsliv. Blekinge profilerar sig som en attraktiv miljö för barnfamiljer och därför är barn och unga en särskilt viktig målgrupp också inom kulturen. Blekinge har även ett starkt strategiskt läge i Europa med närhet till den expansiva Öresundsregionen och till de nya stora marknaderna i öst, som tillsammans har en befolkning på ca 100 miljoner människor. Vårt läge med närheten till Polen och Baltikum erbjuder stora möjligheter, inte minst för vår besöksnäring. Blekingarnas upplevda hälsa ligger i nivå med riket enligt folkhälsorapporten, Tillsammans kan vi göra skillnad, dock har den psykiska hälsan försämrats. Kulturen är en viktig faktor för återhämtning vid psykisk ohälsa och Blekinge är en föregångare i Sverige i arbetet med att använda sig av kulturen som ett verktyg för återhämtning. Den digitala infrastrukturen är en viktig del i framtidens Blekinge. Regeringen vill att vi tar tillvara de möjligheter som digitaliseringen ger. Därför har den Digitala agendan tagits fram som ett verktyg för att samordna regeringens insatser och åtgärder på IT-området. Den är en del i en process som ska leda till att Sverige blir bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Region Blekinges styrelse och styrelsen för Blekinge läns landsting har i sin tur antagit målet att bli bäst i Sverige genom den Regionala digitala agendan. I agendan är kulturen ett delområde med vision och mål att arbeta för. Kulturlivet i Blekinge präglas av småskalighet med många satsningar runt om i länet. Detta gör kulturen ständigt närvarande, levande och aktiv. Kulturlivet i Blekinge kännetecknas av ett rikt och mycket aktivt föreningsliv som till stor del består av ideella krafter. Befolkningsmängd i Blekinge län 2013 per åldersgrupp och per kommun, källa SCB. 0-4 år år år år Olofström Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Summa år år

15 55-64 år år år år år 288 Summa Blekinges kommuner Blekinges storlek är en bra förutsättning för nära samverkan mellan den kommunala och regionala nivån. Redan idag träffas kulturchefer/kultursamordnare från kommunerna och Region Blekinge flera gånger per år för att tillsammans skapa en arena för kunskapsutbyte och utveckling av kulturlivet i Blekinge. Områden att samverka kring har varit litteratur och berättande samt kulturskaparnas villkor. Samverkan kring olika frågor ska fördjupas under kommande år och även innefatta besöksnäringen. Sakkunniga inom de olika kulturområdena kommer kontinuerligt att bjudas in för inspiration och kompetensutveckling. Under två år har Litteratur och berättarfestivalen i Olofström varit ett nytt inslag tack vare den starka berättartraditionen som finns. Det här vill vi utveckla till en regional angelägenhet särskilt med tanke på Litteratur och läsfrämjandets intåg i Samverkansmodellen. Vi vill även förbättra kulturskaparnas villkor genom att kompetensutbilda framförallt tjänstemän inom kulturverksamheter och kommuner om hur man arbetar med MU-avtal och 1 % -regeln vid ny- och ombyggnation. Det händer mycket just nu inom besöksnäringen i Blekinge, en gemensam organisation för bland annat utveckling och marknadsföring håller på att bildas av det offentliga tillsammans med besöksnäringen. Vi behöver förstärka kulturen som en del av besöksnäringen och finnas med så att vi drar nytta av varandras verksamheter. Vi vill även vidareutveckla kulturens engagemang i den gemensamma portalen visitblekinge.se Kommunerna och Region Blekinge kommer särskilt samverka kring att: - Utveckla området litteratur och berättande till en regional angelägenhet - Förbättra kulturskaparnas villkor - Öka samverkan med besöksnäringen Olofströms kommun Antal invånare Olofström blev Årets Kulturkommun 2013 utsedd av fackförbundet Vision! Kommunen har två prioriterade områden: Biblioteken ska vara ett starkt stöd i det livslånga lärandet. Barn och unga ska ha möjlighet till kreativt skapande och en meningsfull fritid. 11

16 Kommunen har en aktiv föreningskultur, 17 kulturföreningar får bidrag från kommunen. Kultur och fritidsförvaltningen arbetar tillsammans med ett antal arrangerande föreningar och kan erbjuda ett varierat kulturprogram med kvalitet. Varje år arrangeras kulturveckan Nässelfrossa i Olofströms kommun. Den samlar alla kulturella krafter, kulturföreningar, enskilda personer, kulturföretag, kommunförvaltningar och stiftelser i kommunen. Syftet är att erbjuda kulturupplevelser byggda på kulturmiljön, kulturpersonligheter och lokalt kunnande. Det innebär en blandning av kulturvandringar, berättelser, teater, musikupplevelser och historiska fakta. Ett av Olofströms övergripande mål är att se till att fler jobb skapas i kommunen man arbetar under målsättningen Jobb till Inom denna ram finns delprojektet Art & Technology, ett försök att optimera samarbetet mellan konstnärer och olika företags personal för att hitta nya produktidéer eller nya produktmetoder för företagets existerande maskiner. De konstnärer som deltar i projektet nyttjas som uppfinnare och innovatörer. I Olofström finns också tydliga spår av en litterär tradition i form av muntliga och nedskrivna berättelser om lokalsamhällets människor och miljöer. I kommunen finns två aktiva litterära sällskap, Harry Martinson-sällskapet och Saljesällskapet. Att ta tillvara denna tradition och utveckla de befintliga litterära krafterna till att ytterligare främja kreativt skrivande och berättande i Blekinge är fortfarande en utmaning. Speciellt gäller detta de unga i kommunen. Festivalen Berättarkraft genomfördes för första gången 2013 som en del i kulturplanen att tydligt visa att litteratur och berättande är ett område som ska lyftas fram. Olofström kommun ser här en möjlighet att i samverkan med övriga kommuner i Blekinge, regionala institutioner och föreningar befästa den litterära betydelsen och utveckla festivalen vidare. Samverkan med övriga kommuner i Blekinge, regionala institutioner och föreningar är framöver nödvändig för att festivalen ska utvecklas till en regional angelägenhet. Karlshamns kommun Antal invånare Ett starkt kulturliv är ett av Karlshamns kännetecken med årliga arrangemang som Östersjöfestival och Kulturnatt. Kulturlivet drivs till stor del av ideella krafter och ett starkt föreningsliv. Teaterverksamheten har en lång tradition. Amatörföreningen Teatersmedjan är den största aktören och har bland annat en bred verksamhet för och med barn och unga samt en årlig sommarteater. Karlshamns vision Kultur som lyfter ska arbeta för att öka kulturens tillgänglighet och ge alla medborgare möjlighet att delta och verka i kulturlivet. Kulturen i kommunen ska vara lättillgänglig och spegla mångfald. Kultur ska också ses som en utvecklingsfaktor eftersom den bidrar till kommunens attraktivitet. På så sätt kan kultur bidra till inflyttning och ökat företagande i kommunen. Barn och unga är en prioriterad målgrupp som i förskola och skola har tillgång till professionella musik- och teaterupplevelser. Skapande skola ger möjlighet till eget skapande, men kan utvecklas och utökas mot fler upplevelser och eget engagemang inom fler konstformer. Sedan 2011 driver Karlshamns kommun Lokstallarna, en mötesplats med utrymme för samverkansprojekt och föreställningar inom teater och musik, både lokalt och regionalt. I framtiden skulle huset kunna erbjuda plats även för dansföreställningar och utställningar av olika slag. Kulturarvet representeras av flera olika föreningsdrivna museer, som Karlshamns museum, Blekinge sjöfartsmuseum och Skottsbergska gården, Sveriges bäst bevarade köpmannagård från 1700-talet. 12

17 Utställningsmöjligheter för konst finns i Karlshamns konsthall, vilken drivs i Karlshamns konstförenings regi. Arbetet med ett nytt kultur- och bibliotekshus fortsätter. Ronneby kommun Antal invånare Kulturverksamheten drivs i ett nära samarbete med kulturföreningarna, som arrangerar konserter, teaterföreställningar, föreläsningar, film, utställningar och driver kommunens museiverksamhet. Inom kommunen finns ett stort antal musik- och teaterföreningar samt en fri teatergrupp, Ronneby folkteater. Just nu görs även en satsning av kommunen för att lyfta fram det viktiga arbete som görs på landsbygden inom kultur och besöksnäring. Av Blekinges regionala kulturverksamheter har Slöjd i Blekinge och Blekingearkivet sin bas i Ronneby kommun. Bildkonsten är ett starkt inslag i kommunens kulturutbud. En viktig del i arbetet med konstverksamheten är att stärka arrangörsleden och möjliggöra flera människors möten med konst, utställningar och en skapande konstverksamhet. Kulturcentrum är en av södra Sveriges största konsthallar med ca besökare per år. Kulturenheten producerar ett tiotal utställningar per år på Kulturcentrum, delvis i samarbete med Ronneby konstförening och Kulturpedagogiskt centrum. Kommunen följer MU-avtalet om ersättning för medverkan och utställning. Kulturcentrum innehåller grafik-, emalj- och textilverkstäder som är öppna för konstnärer i första hand. Sedan flera år satsas det på Graffitivecka för ungdomar i samarbete med graffitikonstnärer. Ronnebys medverkan i Art Line-projektet har lett till ett utökat internationellt nätverk inom konstområdet och nu satsar Ronneby på en vidareutveckling av projektet genom Kultur runt Östersjön. En förstudie som görs i samverkan med Region Blekinge, Regionförbundet i Kalmar län, Kalmar konstmuseum samt Kalmar, Karlskrona och Torsås kommuner. Arkeologiska utgrävningar i Västra Vång och vid St Ekön, där vraket av det förmodade skeppet Gribshunden hittats, har lett till ett fördjupat samarbete med Blekinge museum kring tillgänglighet och information. Kulturpedagogiskt centrum (KPC), som lyder under utbildningsnämnden, har sin musikskola samt verksamhet inom områdena drama, bild och kulturarv på Kulturcentrum. I Ronneby finns möjlighet att utbilda sig inom drama och konst på Blekinge folkhögskola i Bräkne Hoby. Att bygga vidare på konst- och utställningsverksamheten ser Ronneby kommun som en utvecklingslinje för framtiden. Sölvesborgs kommun Antal invånare I Sölvesborgs kommun finns 25 registrerade kulturföreningar. Amatörkulturen har starkt fäste och de största grupperna finns inom musik och dans. Sölvesborgs kommun ser följande prioriterade områden inom kulturområdet : Barn och unga ska ges möjlighet att utöva sina kulturintressen, fokus kommer att läggas på musik och dans samt biblioteksverksamheten. Kommunens kulturarbetare ska ges möjligheter till utveckling, nätverksbyggande och utställningsplatser. Fortsatt satsning på kulturmiljö och kulturbygd, speciellt i samarbete med våra hembygdsföreningar. Ett exempel är utställning av E22:ans utgrävningar sommaren

18 Tillgänglighet till kulturlokaler. Det kommunala aktivitetshuset, som invigdes 2013, med fokus på kultur, hälsa och musik erbjuder inspelningsmöjligheter, medieutveckling och träningslokaler. Under våren 2014 har ny scen installerats med ljud, ljus, mixerbord, instrument och DJ-bås. En utvecklingsmöjlighet är att försöka nå ut till ännu fler unga som vill skapa, spela och lyssna på musik. En motor i detta arbete är givetvis kommunens stolthet, den internationellt kända Sweden Rock Festival. Utöver rockmusiken har Sölvesborg även gjort sig känd som jazzkommun, bland annat genom den årliga jazzfestivalen i Hällevik med deltagare från hela världen. Sölvesborgs körsällskap har ett aktivt samarbete med en av kommunens vänorter, Malbork i Polen, varifrån körsångare kommer på besök till Blekinge. Och den relativt unga Kammarmusikföreningen arrangerar årligen Klassiska musikens dag då sölvesborgarna får njuta av klassisk musik, både i butiker och utomhus, spelat från hamnens höga silosar. Karlskrona kommun Antal invånare Karlskrona är en kommun med ett varierat och inspirerande utbud av kulturaktiviteter. Stöd till föreningar ger förutsättningar att självständigt utveckla en verksamhet med kvalité och rikt utbud av aktiviteter. Karlskrona kommun synliggör, vårdar och brukar traditioner och kulturarv med särskilt fokus på Karlskrona som världsarv. Besökscentrum för världsarvet fortsätter att utvecklas och planering inför ett kulturhus pågår. Karlskrona kommun ska främjar eget skapande och ett livskraftigt lokalt kulturliv och stärker kulturell och konstnärlig frihet med ett normkritiskt perspektiv gällande bidragsfördelning, programläggning och stöd till arrangemang. Verksamhet för barn och unga prioriteras särskilt. Samverkan är viktig, ett exempel är sommarteatersatsningen Peter Pan, i samverkan med Regionteatern Blekinge Kronoberg, Musik i Blekinge, Marinmuseum samt Utveckling i Karlskrona. Kommunen kommer även att vara en del av den fortsatta satsningen på en vidareutveckling av Art Line kallad Kultur runt Östersjön. Satsningar på tillgänglighet pågår också, bland annat genom öppettider av biblioteksfilialer och satsningar på att få kulturföreningar att ansluta sig till Kompiskortet som innebär att man gratis får ta med en kompis som extra stöd, hjälp och sällskap om man har en funktionsnedsättning. I all programläggning på konsthallen finns en stor medvetenhet kring vikten av att kontraktera en bredd - män, kvinnor och personer med annan bakgrund - för att skapa trovärdighet i det som görs. 14

19 Utvecklingsområden Utifrån de kulturpolitiska utgångspunkterna, de nationella och regionala prioriteringarna samt dialogerna i Blekinges kommuner har det framkommit utvecklingsmöjligheter. Dessa utvecklingsmöjligheter finns inom olika konst- och kulturområden och dels inom olika kulturpolitiska aspekter, såsom hälsa och besöksnäring. Här följer först övergripande beskrivningar av nuläget inom konst- och kulturområdena där varje del har sina utvecklingsmöjligheter, sen följer beskrivningar av aspekterna. Varje avsnitts utvecklingsmöjligheter förtydligas även med punkter som Region Blekinge vill att de regionala kulturverksamheterna och Blekinges kulturaktörer ska arbeta efter för att uppnå den nationella och regionala kulturpolitiken. Scenkonst Scenkonst i Blekinge ska bygga på mångfald och kvalitet. Scenkonsten innefattar dans, teater och musik, områden som har mycket gemensamt vad gäller produktion och arrangörskap. Det handlar bland annat om lokaler men också om marknadsföring av evenemang, kompetensutveckling inom arrangörskap och att finna samarbeten för att utveckla verksamheterna. En viktig del för scenkonsten är ansvaret för Blekingemodellen som utlovar minst två scenkonstföreställningar per år för skolbarnen i Blekinge. Musik i Blekinge och Blekinge Läns Bildningsförbund samordnar utbudet och skriver överenskommelser med kommunerna för att målet med antal föreställningar ska uppfyllas. Teaterutbud tas fram i samverkan mellan Riksteatern Blekinge och Kalmar län, Regionteatern Blekinge Kronoberg samt Dans i Sydost medan Musik i Blekinge arrangerar musikutbudet. Varje år arrangeras en utbudsdag för teater och dans samt en utbudsdag för musik, som vänder sig till ombud i skolan, lärare och elever samt skol- och kulturpolitiker. En utredning kring Blekingemodellens utveckling gjordes 2013 som visade på att utvecklingsmöjligheter finns i genom att modellen kan omfatta fler konstområden och fler åldrar än i dagsläget. Dans Det händer något med dansen i Blekinge! Det finns ett bubblande intresse för dans, ett intresse som i hög grad överskrider det utbud av både dansundervisning och dansföreställningar som erbjuds. Detta mycket tack vare olika satsningar på dansen, både av amatörer, av professionella samt genom särskilda satsningar på hälsa genom dans. Dessutom har flera professionella dansare flyttat hem till Blekinge och bidrar till ett ökat engagemang, särskilt bland ungdomar. Bland annat gick den första dansfestivalen av stapeln 2013, som gav inblickar i vad dans kan vara genom att bjuda in till ett generöst utbud som bygger på upplevelser av dansen inom flera olika områden som konstform, som social mötesplats och som plattform för kreativitet. Närmare 2000 personer upplevde under veckan dans på olika sätt runtom i Blekinge. Ett annat gott exempel är Sommardans Blekinge. Det innebär ett erbjudande om sommarjobb, där unga dansare får prova på att arbeta som professionell dansare. Även satsning på dans för barn och ungdomars möjlighet till fysisk aktivitet och social gemenskap på fritiden görs, för att stärka den sociala gemenskapen. Möjligheter för barn och vuxna att utöva dans finns i hela Blekinge genom olika dansgrupper och kurser. Både barn och vuxna har möjlighet att se dans i samtliga kommuner. Danskompanier har startats under de senaste åren och ger ungdomar möjlighet att utöva modern dans som konstform och få förståelse för dansen som yrkesform. De ger också dansföreställningar för allmänheten. I 15

20 regionen finns Dansnät Blekinge som består av ett tiotal professionella dansledare och danspedagoger samt Dans i Sydost. Gruppen träffas och diskuterar aktuella dansfrågor och inventerar behov för framtiden. Dans i Sydost Dans i Sydost är Blekinges regionala verksamhetsutvecklare inom dans, som drivs tillsammans med regionförbunden i Kronoberg och Kalmar län. Verksamheten ska bredda intresset för dans i sydost, skapa nätverk, ge kunskap om dans i skolan och samarbeta med arrangörsföreningarna kring professionella dansföreställningar i de tre regionerna. En stor del av verksamheten är att föra dansens talan gentemot olika aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Detta för att sätta fokus på dans som konstform och arbeta för professionella dansares möjlighet att leva och verka i regionen. Dans i Sydost ingår i Dansnät Sverige, ett nätverk som samverkar kring nationella och internationella föreställningar. Medlemskapet är ett led i att få ta del av professionella dansföreställningar och omvärldsbevakning. En annan del av Dans i Sydosts verksamhet är att erbjuda kompetensutveckling om dansen som konstform. Ett prioriterat område för Dans i Sydost är verksamhet riktad till barn och unga. Dans i Sydost verkar för att barn och ungdomar ska få chansen att uppleva professionell dans som publik och att själva få möjlighet att utöva dans som konstform. Detta sker till exempel via seminariedagar för skolpersonal, dansläger, Skapande skola-projekt, dans i skolan samt bildande av juniorkompanier. Dans i Sydost arbetar också för personer med funktionsnedsättning och personal som arbetar med funktionshinder via inspirationsdagar. Danspedagoger ger även workshops för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. En speciell Danskoffert finns att låna via Dans i Sydost. Dessa insatser skapar en ökad tillgänglighet och gör det möjligt för fler att dansa. Regionteatern Blekinge Kronoberg En del i utvecklingen av den professionella dansen i Blekinge är projektet Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten. Projektet har stöd från Statens kulturråd och drivs av Regionteatern Blekinge Kronoberg i samarbete med Dans i sydost. Projektet syftar till att stärka den professionella dansens närvaro i regionen genom produktion, samproduktion, residens och gästspelsverksamhet. I samband med utvecklingen av projektet undersöks också möjligheterna till att utvidga grunduppdraget för Regionteatern Blekinge Kronoberg till att innehålla både teater och dans. Utvecklingsmöjligheter Det intresse för dans som sjuder i Blekinge måste tas tillvara. Därför vill Region Blekinge särskilt satsa på utvecklingen av dansen. En möjlighet är att etablera en dansscen i Blekinge i samarbete med Regionteatern Blekinge Kronoberg för att ge fler möjligheter till de som utövar dans, både professionella och amatörer samt skapa samverkan mellan olika aktörer. Även inom begreppet kultur och hälsa behöver ytterligare insatser göras för att öka kunskapen om dansens betydelse för hälsan. Det kan både vara insatser för ungdomar på fritiden att röra sig och för personer med psykiska funktionsnedsättningar. (Se Kultur och hälsa) Utvecklingsmöjligheter för framtiden är också en ökad och mer formaliserad samverkan inom scenkonsten i sydost för att kunna bli en stark samarbetspart nationellt och internationellt. Region Blekinge vill att Regionteatern Blekinge Kronoberg tillsammans med Region Blekinge främjar utvecklingen av dansen genom att undersöka möjligheten att etablera en dansscen i Blekinge. 16

21 Dans i Sydost ska stärka nätverken inom dans genom kompetensutveckling med särskilt fokus på jämställdhetsintegrering. Dans i Sydost ska främja intresset för dans genom samverkan med arrangörerna i länet. Landstinget Blekinge tillsammans med Region Blekinge ökar kunskapen om dansens betydelse för hälsan. Musik Blekinge har ett väl utvecklat och rikt musikliv för både professionella musiker, och amatörmusiker. Det lokala föreningslivet spelar en viktig roll där många konserter och evenemang arrangeras av ideella krafter. Jazzföreningar finns i alla kommuner och har ett utvecklat samarbete. Kammarmusikföreningar finns numera också i regionens samtliga kommuner och samarbetar, både inom länet och i hela södra Sverige. Visans vänner finns i tre av Blekinges fem kommuner och det finns totalt femton aktiva rockföreningar eller musikhus. För folkmusiken finns en länsorganisation. Varje år anordnas cirka 20 musikfestivaler runt om i Blekinge. Den största är Sweden Rock Festival som varje år lockar runt besökare från hela världen. Ett annat välkänt inslag är det årligt återkommande evenemanget Lyckå kammarmusikfestival. Vidare står Blekinge som värd för BIBA (Blekinge International Brassacademy) som är en högskoleutbildning på masternivå för blåsmusiker och som lockar lärare och elever från hela världen. Barn och ungdomsverksamheten i Blekinge har genom tydliga prioriteringar utvecklats och det finns idag mycket bra möjligheter till kvalificerad undervisning inom kommunernas kultur- eller musikskolor. Musik i Blekinge och regionens studieförbund har tillsammans skapat förutsättningar för ett stort antal musikhus med övningslokaler och instrument såväl inom som utanför tätorterna. En annan unik verksamhet för Blekinge som utvecklar det egna skapandet bland unga musikutövande är Marinens Ungdomsmusikkår. Musik i Blekinge Musik i Blekinges uppdrag är att värna om det professionella musiklivet i länet genom att verka för ökade arbetstillfällen för frilansmusiker, delta i fortbildning av musiker och andra konstnärliga utövare, stödja och stimulera arrangörsledet samt stödja och stimulera amatörverksamheten. Målet är att skapa ett musikliv som bygger på bredd, mångfald och kvalitet. Genom sitt arbete med bland annat arrangörsföreningar, kommuner, studieförbund och professionella musiker skapar Musik i Blekinge möjligheter för regionens musikliv att blomstra. Idag bistår Musik i Blekinge regionens musikarrangörer med marknadsföring, teknik och administration. Musik i Blekinge prioriterar målgruppen barn och unga genom Blekingemodellen som innebär att Blekinges skolor förses med ett rikt musikutbud och att samtliga barn i åldrarna 3-16 år garanteras minst två scenkonstföreställningar varje år. Musik i Blekinge driver också musiktävlingarna Blekinge sångtalang och Musik Direkt. Musik i Blekinge ska också fortsätta utveckla Musik i vården som årligen resulterar i cirka 800 förmedlade/arrangerade konserter. Tillsammans med Blekinge Läns Bildningsförbund ska samordning och samarbeten utökas med andra verksamhetsområden inom scenkonsten. Musik i Blekinges har en producerande verksamhet, främst inriktad mot barn och unga, med egna konserter som turnerar i hela Sverige. Verksamheten bedrivs med Musik i Blekinges anställda musiker (Unit) som har en stark och bred förankring i det lokala musiklivet men som även arbetar nationellt och internationellt. Musik i Blekinge har genom åren utvecklat ett unikt samarbete med lokalradion (Radio Blekinge) som i sitt uppdrag har att spela musik från länet. Varje vecka ansvarar 17

22 Musik i Blekinge för ett program där det spelas uteslutande musik med anknytning till Blekinge, som på detta sätt får en fantastisk spridning och når lyssnarmängder som annars hade varit omöjliga. Blekinge musiksamlingar är ett arkiv för musik som framförts i Blekinge. Här ryms såväl världsartister som lokala förmågor, nytt som gammalt. Det är, och kommer i än högre utsträckning att bli, en källa för forskning. Det utgör grunden för ett planerat blekingskt musikmuseum med utställningar kring kända blekingemusiker och möjligheter att lyssna till den insamlade musiken. Utvecklingsmöjligheter Utmaningar på musikområdet är att finna nya regionala samarbeten och nätverk samt att finna nya scener. Det innefattar att utveckla nätverken över kommun- och genregränserna genom att utgå från de föreningar och professionella musiker som finns idag. Utvecklingen ska präglas av nyskapande och gränsöverskridande innehåll där tillgänglighet och jämställdhet är ledord. Det handlar också om att ha ett internationellt perspektiv och vidareutveckla samarbetena kring Östersjöområdet som kan stärkas genom nätverk och utvecklingsprojekt. Utmaningar finns också vad gäller samordning och ökad samverkan med andra verksamhetsområden inom scenkonsten. Musik i Blekinge har en väl förankrad verksamhet i Blekinge och samarbetar med flera av regionens föreningar på musiksidan. Samarbeten finns också med teatersidan, bland annat med Regionteatern Blekinge Kronoberg och Riksteatern Blekinge, men samarbetet behöver utökas angående gemensamma frågor som arrangörskap. Ytterligare utmaning finns i att möta den yngre generationen och deras möjligheter i att vara arrangör. Både den äldre och den yngre generationens behov behöver tillgodoses för att finna bra och långsiktiga lösningar. Region Blekinge vill att Musik i Blekinge ökar tillgängligheten till musik, särskilt för barn och unga, genom att utveckla Blekingemodellen vidare. Musik i Blekinge utvecklar uppdraget för Musik i vården genom att utöka samordning och samarbete med andra verksamhetsområden inom scenkonsten. Musik i Blekinge stimulerar och främjar regionens arrangörer genom att aktivt verka för ett levande forum/nätverk samt ta tillvara internationella kontakter. Musik i Blekinge skapar möjligheter för unga arrangörer och musikutövare att utifrån dagens förutsättningar verka och organisera sig på ett för tiden passade sätt. Teater Teaterverksamheten i Blekinge bygger på ett rikt föreningsliv och mycket ideellt arbete med att producera och arrangera. För att bredda den konstnärliga mångfalden behöver samverkan mellan amatör och professionell kulturaktörer utvecklas. Regionteatern Blekinge Kronoberg är Blekinges regionala kulturinstitution och ett nav för scenkonsten som en viktig samarbetspart för övriga teateraktörer. Det finns flera amatörteaterföreningar i Blekinge, till exempel Teatersmedjan i Karlshamn och Ronneby Folkteater. I föreningarna finns möjlighet för alla att utveckla det egna skapandet vilket har stor betydelse för teaterlivet i Blekinge. Teatersmedjan är en viktig aktör tack vare dess omfattande verksamhet med teaterträning för barn, ungdomar och vuxna. Föreningens

23 medlemmar kommer från hela regionen. Ledarutbildning för ungdomar sker kontinuerligt för att utveckla och stödja de som redan är ledare, men också för att få fler ledare till verksamheten. Ronneby Folkteater bildades 2009 och har sin bas i Ronneby Teater. Folkteatern anställer unga skådespelare och musiker med eftergymnasial utbildning för olika projekt, bland annat elever från teaterlinjen på Blekinge Läns Folkhögskola. Utöver dessa finns även ett antal professionella grupper som producerar produktioner i regionen. Bland andra kan nämnas Pinamackorna, Teater Allena samt Teater Kontur. De professionella kulturskaparna tillsammans med institutionerna spelar en viktig roll för Blekingebornas möjlighet att uppleva professionell scenkonst i sin närmiljö och bidrar till att skapa ett kreativt kulturklimat i Blekinge. För att ytterligare föra utvecklingen framåt kommer verksamheten inom vuxenteatern i Blekinge att utredas/kartläggas under planperioden. Regionteatern Blekinge Kronoberg Regionteatern Blekinge Kronoberg är Blekinges regionala kulturinstitution som utöver ägaranslag får statligt stöd för regional teaterverksamhet. Teatern, som har sin bas i Växjö, drivs som ett aktiebolag med Landstinget Kronoberg (49 %), Landstinget Blekinge (29 %) och Växjö kommun (22 %) som ägare. Regionteatern Blekinge Kronoberg ska vara ett nav för scenkonsten gällande konstnärlig utveckling, deltagande och eget utövande samt arrangörsutveckling. På så vis ska Regionteatern vara en självklar samverkanspart för andra kulturverksamheter, professionella kulturaktörer, amatörer och arrangörer. Regionteaterns uppdrag är att inom Blekinge och Kronoberg ha en fast ensemble och på andra sätt bedriva turnerande teaterverksamhet. Ändamålet är att producera teater och att vara en aktiv del i samhället inom de båda regionerna. Teatern ska på olika sätt stödja och stimulera utvecklingen av amatörteatern i de båda regionerna. Den ska arbeta för att öka teaterintresset inom nya publikgrupper. Antalet produktioner för verksamheten uppgår till per år med ett genomsnitt på 450 föreställningar per år. Antal besökare är cirka per år, varav cirka är barn och ungdomar. Regionteatern Blekinge Kronoberg lägger särskild vikt vid att erbjuda teater för barn och ungdomar. Föreställningar som spelas utanför Växjö, genomförs med hjälp av externa arrangörer som riksteaterföreningar, kommuner, skolor, folkhögskolor, bygdegårdsföreningar, samhällsföreningar, studieförbund samt en och annan privat aktör. I Blekinge bedrivs Regionteaterns verksamhet genom turnerande föreställningar, främst för barn och unga. Regionteatern fungerar också som pedagogisk resurs för skolor och stödjer det fria och ideella teaterlivet med teknisk utrustning och kompetensutveckling. Riksteatern Blekinge Riksteatern Blekinges uppgift är att arbeta utifrån Riksteaterns vision att sätta tankar och känslor i rörelse för alla överallt. Riksteatern Blekinge ska utveckla en stark länstäckande arrangörsorganisation och samla länets teaterföreningar i gemensamma frågor. Andra viktiga uppdragsområden är fortbildning och utvecklingsinsatser för teaterföreningarna och att samarbeta med andra teaterverksamheter i regionen. Riksteatern Blekinge ska medverka vid planeringen av teaterutbudet i länet och förmedla scenkonst till länets arrangörer. I Blekinge bedrivs verksamheten av en riksteaterkonsulent som är anställd hos Blekinge Läns Bildningsförbund. Konsulenten är en länk till den nationella Riksteatern. Riksteatern Blekinge har som mål att vara en självklar aktör i Blekinges kulturliv och arbetar med att stärka, modernisera och komplettera teaterföreningarnas marknadsföring och att sprida 19

24 informationen över kommun- och länsgränserna. Idag finns en aktiv, väl fungerande, arrangerande Riksteaterförening i varje kommun i Blekinge. Blekinge Läns Bildningsförbund Blekinge Läns Bildningsförbund har sedan 1978 ett omfattande regionalt kulturuppdrag. Det innefattar att vara ett samordnande och förmedlande organ för bland annat scenkonstarrangemang i förskolor, grundskolor och gymnasieskolor i regionen genom Blekingemodellen. Bildningsförbundet handlägger subventioner till scenkonst i skolan och arrangörs- och amatörstöd för teater och dans. Bildningsförbundet samordnar även de nätverk som finns inom teater och dans inom Blekinge. Utvecklingsmöjligheter Regionteatern ska arbeta för att stärka barn- och ungdomsperspektivet ur flera olika perspektiv. Det omfattar föreställningsverksamheten men också utvecklingen av den pedagogiska grenen av verksamheten. Det handlar både om den verksamhet som ryms inom ramen för Skapande skola men också undersöka möjligheten att bli ett alternativ på ungdomars fria tid. Särskilda utmaningar ligger i användandet av digital teknik för att förmera och fördjupa verksamheten riktad till barn, unga och pedagoger i skolan, vilket behöver utvecklas i enlighet med Regional Digital Agenda. Att utveckla arrangörskapet och samarbetena mellan professionella kulturskapare och amatörteaterlivet är en ständigt pågående process. Arrangörerna är dessutom en viktig part i Blekinge för att de ger Regionteatern förutsättningar att kunna vara en turnerande verksamhet. En annan viktig aktör är Teatersmedjan, som arbetar för att ta ett regionalt ansvar genom att bli en kulturarbetsplats för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Utvecklingsmöjligheter för framtiden är också en ökad och en mer formaliserad samverkan inom scenkonsten i Sydost för att kunna bli en stark samarbetspart nationellt och internationellt. Region Blekinge vill att Regionteatern Blekinge Kronoberg ökar tillgängligheten till teater, genom digitala pedagogiska verktyg i enlighet med den Regionala digitala agendan. Riksteatern Blekinge och Regionteatern Blekinge Kronoberg främjar arrangörsutveckling genom ökad samverkan mellan institutioner, arrangörsföreningarna och kommunerna. Teatersmedjan arbetar för att bli en Kulturarbetsplats för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Scenkonst Sydost Idag finns ett nätverk för regionala scenkonstaktörer i Sydost kallat Scenkonst Sydost, där Dans i Sydost, Riksteatern Blekinge, Kalmar och Kronoberg, Regionteatern Blekinge Kronoberg samt Byteatern i Kalmar ingår. Scenkonstsamarbetet fungerar som en resurs för regionens alla föreningar och fria aktörer. Utgångspunkten för att utveckla scenkonsten i Blekinge ligger i produktion, konstnärlig utveckling, arrangörskap och eget skapande. Scenkonsten i Blekinge bärs till stor del upp av lokala föreningar och verksamheter vilket innebär mycket ideellt arbete. Förutsättningen för att kunna erbjuda professionella scenkonstföreställningar bygger därför på att det är enkelt och smidigt att arrangera. Kompetensutvecklingsinsatser har gjorts de senaste åren bland annat inom marknadsföring och styrelsearbete. En utmaning framöver är fortfarande att nå en bredare publik och hitta sätt som gör att det är attraktivt för yngre att engagera sig. 20

25 En utmaning för framtiden är att fortsätta verka för nyskapande inom scenkonsten och fånga upp kreativa initiativ genom att utöka sina internationella kontakter. Det bygger också på god kontakt och samverkan mellan regionens alla kulturaktörer och att dessa tar hand om nya former av scenkonst. Det handlar även om att göra kultur tillgänglig för alla, i enlighet med den Regionala digitala agendan. Utvecklingsmöjligheter för framtiden är också en ökad och en mer formaliserad samverkan inom Scenkonst i Sydost för att kunna bli en stark samarbetspart nationellt och internationellt. Region Blekinge vill att Riksteatern Blekinge, Dans i Sydost samt Regionteatern Blekinge Kronoberg undersöker möjligheten till ett fördjupat samarbete inom Scenkonst Sydost för att kunna bli en stark samarbetspart nationellt och internationellt. Riksteatern Blekinge, Dans i Sydost samt Regionteatern Blekinge Kronoberg arbetar för nyskapande och konstnärlig förnyelse inom scenkonsten genom att utveckla sina internationella kontakter. Kulturarv Blekinge har flera museer och kulturhistoriska platser av regionalt och nationellt intresse. Några exempel är världsarvet Örlogsstaden Karlskrona, Marinmuseum, Ebbamåla bruk, kulturreservatet Ronneby brunn, Gränums bränneri samt ett antal hembygdsgårdar runtom i Blekinge. Blekinge Arkipelag är namnet på kusten och skärgården i Karlskrona, Ronneby och Karlshamns kommuner. Det är också namnet på den organisation som driver och förvaltar biosfärområdet med uppdrag att stödja, bevara och utveckla områdets natur, kultur och entreprenörskap. Kulturmiljö Människor skapar dagligen nya kulturmiljöer genom att lägga till och dra ifrån, genom att förändra och bygga på. Därför måste också arbetet med våra kulturmiljöer ständigt utvecklas. De nationella målen för kulturmiljöarbete ska inspirera och vägleda arbetet på kommunal och regional nivå. Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja; ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas, människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön, ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser, en helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen. Länsstyrelsen är en statlig myndighet med tillsyn för bland annat förvaltningen av kulturmiljön. Den verkar för en hållbar utveckling genom att samverka med de centrala myndigheterna, fastighetsägare, olika förvaltningsorganisationer samt kommunerna, i skyddet och utvecklingen av kulturarvet. I Länsstyrelsens uppdrag ligger att se till att kulturreservat, byggnadsminnen, fornlämningar och kyrkor skyddas och vårdas. Länsstyrelsen har möjlighet att ge bidrag till vård av värdefulla kulturmiljöer och till information om kulturmiljön. Idag finns 85 byggnadsminnen och 47 kyrkor som är skyddade i Blekinge och därutöver ett stort antal statliga byggnadsminnen. Bland byggnadsminnena finns flera stora anläggningar som exempelvis Ronneby brunnspark. Länsstyrelsen arbetar med att vårda det förhistoriska landskapet och göra det tillgängligt. 21

26 Även Blekinge museum arbetar aktivt med kulturmiljövård. Inte minst sysslar museet med en löpande kundskapsuppbyggnad kring länets kulturmiljöer och bidrar med expertis till såväl länsstyrelse och kommunerna som allmänheten. Blekinge museum är remissinstans inom samhällsplaneringen och yttrar sig bl.a. om planerade exploateringar för ex bostadsområden och vägar, liksom övriga ärenden som rör byggnadsminnen, fornlämningar och Riksintressen. Blekinge museum genomför uppdragsfinansierade projekt inom länet. Dessa är i huvudsak inriktade på arkeologi och praktisk kulturmiljövård, men berör även kyrkliga miljöer och annan bebyggelse. Museets bibliotek och arkiv förvaltar dokumentation om länets kulturmiljöer och i magasinet förvaras alla arkeologiska fynd som tillvaratas i Blekinge. Blekinge museum bidrar ofta till synliggörandet av kulturmiljöerna genom utställningar och föredrag i samverkan med Länsstyrelsen, kommunerna och föreningslivet. Världsarv Av Sveriges 15 världsarv ligger ett i Blekinge, Örlogsstaden Karlskrona, som omges av biosfärområdet Blekinge arkipelag. Örlogsstaden Karlskrona är ett komplext världsarv med många samverkande förvaltare och intressenter, både offentliga och privata. Utmaningen är att, i en miljö som är i allra högsta grad levande och där Marinens verksamhet har bedrivits kontinuerligt i 330 år, medverka till att de värden som ligger till grund för världsarvsstatusen förstärks. Det är Länsstyrelsens uppgift att samordna det övergripande arbetet med världsarvet. Länsstyrelsen är också rapportansvarig gentemot regering och departement för vidarebefordran till Unesco. En viktig del av världsarvet är de två statliga kulturinstitutionerna Marinmuseum och Marinens musikkår. Marinmuseum är Sveriges nationella museum för den svenska marinens historia. Förutom utställningar har museet föremålssamlingar, ritningsarkiv, bildarkiv och bibliotek. Marinmuseum är ett av de största besöksmålen i Blekinge och en viktig del i Blekinges besöksnäring. Under 2014 öppnade Neptunhallen, en byggnad för två historiska ubåtar. Där möts man av personliga berättelser, händelser och spännande fenomen från ubåtsvapnets 110-åriga historia. Marinens musikkår har anor sedan 1680-talet och har varit aktiv sedan dess. Musikkåren är idag en av försvarsmaktens tre professionella musikkårer, med 30 heltidsanställda yrkesmusiker och en omfattande konsertverksamhet. Musikkåren har en bred repertoar i olika genrer och för olika målgrupper, allt för att möta en ny publik och skapa förutsättningar för nytänkande. Varje år förvandlas Örlogsstaden till ett ointagligt sjörövarnäste som sätter skräck i hela staden. Sjörövartåget, med flera hundra småpirater, ringlar sig fram i takt till musikkårens toner. Även Blekinge museum har mycket att visa som är en del av världsarvet, med sin talsutställning och amiralgeneralens palats Grevagården som belyser örlogsstadens utveckling. Visionen för arbetet med världsarvet är att Världsarvet Örlogsstaden Karlskrona ska vara ett föredömligt hållbart och levande världsarv. Hembygdsrörelsen En stor del av det blekingska kulturarvet bärs upp av de cirka 40 hembygdsföreningarna runt om i Blekinge. Föreningarnas uppgift är att bevara det lokala kulturarvet genom byggnadsvård, föremålsinsamling, dokumentation i ord och bild, utställningar och offentliga aktiviteter. Blekinge hembygdsförbund 2012 hade Blekinge hembygdsförbund 36 anslutna föreningar med drygt medlemmar, 5 stödjande organisationer och 490 enskilda medlemmar. Hembygdsförbundets uppdrag är att bedriva och främja kulturmiljövård genom vård av kulturlandskapet, musealverksamhet, konst- och kulturhistorisk forskning samt att förmedla kunskap om kulturarvet. Verksamheten består till stor del av att stimulera och hjälpa hembygdsförbundets medlemsföreningar i deras arbete, som under senare år varit inriktat på tillgänglighet. Blekinge hembygdsförbund driver ett pilotprojekt i Sverige 22

27 om arbetet med den fysiska tillgängligheten till hembygdsföreningars anläggningar. Hembygdsförbundet bidrar också med gemensam marknadsföring och hjälp vid digitalisering av föreningarnas bildsamlingar. Som en av huvudmännen för stiftelsen Blekinge museum har Blekinge hembygdsförbund ett nära samarbete med museet, bland annat ger hembygdsförbundet tillsammans med Blekinge museum ut Blekingeboken. Utmaningar för framtiden är att fortsätta arbetet med att öka tillgängligheten och att bredda utbudet av aktiviteter för att locka fler att bli en del av hembygdsrörelsen. En annan utvecklingsmöjlighet är att utveckla konceptet med hembygdsgården som en social mötesplats. Genom en ökad samverkan med andra verksamheter, till exempel skolan och turistnäringen, kan verksamheterna utvecklas till att bli en mötesplats för fler. Blekinge Bygdegårdsdistrikt I Blekinge finns 16 bygdegårds- och hembygdsföreningar anslutna till Bygdegårdarnas Riksförbund. Distriktsstyrelsen arbetar med samordning och utbildning för de personer som är verksamma i de lokala föreningarna. Distriktet hjälper till med att förmedla olika kulturaktiviteter som teater, sång, musik, film, konst och utställningar. En annan viktig funktion är rådgivning kring bygg- och försäkringsfrågor till de föreningar som planerar renovering och upprustning. Kulturarv Blekinge Kulturarv Blekinge är en vidareutveckling av det som tidigare benämndes Kulturarv Sydost, som i sin tur kom ur ABM Blekinge. De medverkande verksamheterna, Blekingearkivet, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg, Blekinge museum och Slöjd i Blekinge, har sedan 2012 samverkat kring ett formellt regionalt uppdrag. Tillsammans drivs projektet Att skapa sin historia som syftar till att tillgängliggöra kulturarvet för barn och unga. Utgångspunkten i samarbetet har varit kulturarv i en generell och bred mening. Under flera år har Kulturarv Blekinge utvecklat en Kulturarvsportal med en särskild sökfunktion för samsökning av kulturarvsdata, kallad KulturarvsSÖK. Sökfunktionen kan vara ett stöd för skola, forskning, beslutsfattande lokalt eller regionalt och som en fakta- och minnesbank för entreprenörskap och besöksnäring. Under senaste åren har även Kulturarvsforum anordnats som en plattform för kompetensutbildning inom kulturarv. Kulturarv Blekinge kommer framöver fokusera på digitalisering av kulturarvet. Med detta avses ett aktivt och medvetet digitaliseringsarbete genom digital framställning, digital förmedling och digitalt bevarande. Utvecklingsmöjligheter Genom en strategisk digitalisering av kulturarvet, i enlighet med den Regionala digitala agendan, ska Kulturarv Blekinge skapa förutsättningar för en bättre dialog med brukarna. Detta genom att göra materialet mer tillgängligt för allmänheten och genom nya former för att förmedla kulturarvet. Kulturarvsforum ska utvecklas till ett forum för kompetensutveckling inom digitaliseringsområdet. Genom kompetensutvecklingsinsatser inom digitaliseringsområdet, både för de som arbetar med kulturarv på verksamhetsnivå och för de som gör det av privat intresse eller i föreningsdriven regi, ska Kulturarv Blekinge bidra till ökad kunskap om digitaliseringens olika nivåer och hur dessa påverkar förmedling och bevarande av den digitala informationen. 23

28 Region Blekinge vill att Kulturarv Blekinge ska ansvara för kompetensutveckling inom digitaliseringen av kulturarvet i enlighet med den Regionala digitala agendan. Kulturarv Blekinge ska öka tillgängligheten till kulturarvet genom att erbjuda möjligheten för samsökning av kulturarvsdata. Museiverksamhet I Blekinge finns ett antal museer av olika karaktär i regionens fem kommuner. Fyra institutioner har öppet året om och årsanställd personal: Blekinge museum, Marinmuseum/Statens maritima museer, Karlshamns museum och Kulturkvarteren i Ronneby. Blekinge hembygdsförbund utgör nätverk för hembygdsföreningar, varav ett 20-tal har sin verksamhet i egen hembygdsgård eller museum. Parallellt med hembygdsmuseer finns ett tiotal arbetslivs- eller arbetsplatsmuseer och ett par specialmuseer. Museerna bevarar, vårdar, brukar och förmedlar ett kulturarv som innebär en viktig resurs för regional utveckling och tillväxt. Blekinge museum Blekinge museum är Blekinges regionala museiverksamhet och har runt 30 anställda fördelade på en rad verksamhetsområden. Museet drivs som en stiftelse med Blekinge hembygdsförbund, Landstinget Blekinge och Karlskrona kommun som stiftare. Blekinge museums uppdrag är att hålla en bred kompetens när det gäller det tredelade museibegreppet samla-vårda-visa, bland annat insamling av relevanta föremål, dokumentation, vård och registrering av museisamlingar, digitalisering av samlingar, museipedagogik samt utställnings- och programverksamhet. Blekinge museum har även ett ansvar för kulturmiljövård i länet i samverkan med Länsstyrelsen. I detta ingår bland mycket annat vissa kyrko- och bebyggelseantikvariska frågor samt att arkeologiska fynd som görs i länet hamnar på Blekinge museum. Blekinge museum arbetar med tillgänglighet till det blekingska kulturarvet, bland annat genom satsningar på webbaserade databaser, digital utveckling (appar, ny hemsida, pedagogiska verktyg) och att arbeta pedagogiskt i skolan. Dessutom är den fortsatta publika utvecklingen av det stora föremålsmagasinet på Rosenholm viktig, liksom att ha omväxlande utställningar både i museets lokaler i Karlskrona och med olika aktörer i övriga länet, exempelvis hembygdsföreningar, kommuner, Blekinge Idrottshistoriska sällskap och Slöjd i Blekinge. Blekinge museum är också ägare till de flesta av de kulturhistoriska stugorna i Wämöparken i Karlskrona, samt till Saxemara båtvarv i Ronneby kommun, där ett levande kulturarv upprätthålls tillsammans med en extern arrendator. Blekinge museums profil utgörs av tre områden: gränsland/spåren från dansktiden kust-och-skärgård världsarvet örlogsstaden Karlskrona. Utvecklingsmöjligheter Den digitala utvecklingen har förändrat museiarbetet på ett genomgripande sätt och skapat nya möjligheter. Stor utvecklingspotential finns i att tillgängliggöra museets verksamhet genom ny teknik och digitala medier. Det kan handla om digitalisering av samlingar och landskapsinformation men också pedagogiskt material för att fler ska kunna ta till sig informationen. Detta är både en tillgänglighetsfråga och ett viktigt område för barn och unga. 24

29 De stora arkeologiska utgrävningar som gjorts de senaste åren har förändrat synen på Blekinges historia. Grävningarna längs nya E22 i Sölvesborgs- och Karlshamns- kommuner har flyttat Blekinges mänskliga historia 1000 år bakåt i tiden, marinarkeologin runt unionskungen Hans danska skepp Gribshunden har fått internationell uppmärksamhet och fynden av guldgubbar och bronsmasker i Västra Vång i Ronneby har satt fokus på den fascinerande järnåldern och dessutom skapat påtaglig stolthet för Blekinges lokala historia. Dessa områden måste fortsätta utvecklas de kommande åren, något som resursmässigt är en utmaning. De ekonomiska frågorna i sin helhet är av central vikt för alla kulturaktörer och Blekinge museum avser att arbeta med externa samarbetspartners och att vara kreativ för att skapa ekonomiska möjligheter för utveckling. Att nå fler människor, både Blekingebor och besökare från andra delar av landet och världen är ett viktigt utvecklingsområde. Besöksnäringen tar hela tiden kliv framåt och Blekinge museum måste följa med i takten, samtidigt som fokus på skola och pedagogik behålls. Vårt mångkulturella samhälle och gemensamma historia och framtid måste också belysas och problematiseras. Region Blekinge vill att Blekinge museum tillgängliggör museets samlingar, både genom teknisk utveckling och genom utveckling av sina lokaler. Blekinge museum utvecklar kulturarvspedagogiken, bland annat genom sin arkeologiska verksamhet i samverkan med andra aktörer. Blekinge museum når fler personer i hela länet, samt fungerar som en regional resurs för kulturarvet i länet. Arkivverksamhet Arkiv ska inte endast förvalta det historiska skrivna kulturarvet i dokumentform, utan ska också se till att dagens information tas om hand på ett korrekt sätt, som gör att morgondagens medborgare har ett historiskt källmaterial att ta del av. Inom den enskilda arkivsektorn utgör Blekingearkivet huvudaktören i sin egenskap av länsarkiv för enskilda arkiv. Därutöver finns det flera arkiv som hanteras i kommunernas och landstingets regi samt privat eller inom förenings- och näringsliv. Blekingearkivet Utgångspunkten för Blekingearkivets verksamhet är att arkivet ska vara en mötesplats för lärande, informationsförsörjning och aktivt historiebruk genom föreningars och företags arkivmaterial, oavsett om detta är analogt eller digitalt. Blekingearkivet utgör en vidareutveckling av det tidigare Folkrörelsearkivet i Blekinge. Blekingearkivet ansvarar för arkiverings- och dokumenthanteringsinsatser för den enskilda sektorn i länet. I uppdraget ingår också att Blekingearkivet ska stödja lokalhistorisk forskning samt ge råd och service i arkivfrågor till anslutna medlemmar och allmänheten. Blekingearkivet har ansvar för samverkan mellan kommunarkiven i Blekinge genom regelbundna nätverksträffar. Där diskuteras utvecklingsmöjligheter och insamlingsstrategier för bland annat enskilt arkivmaterial. Det anordnas även informationsmöten för allmänheten kring frågor som gäller arkiv- och dokumenthantering. 25

30 Blekingearkivet är insatsansvarig för Kompatibel och användbar kulturdata i Blekinges Regionala digitala agenda med uppdrag att tillgängliggöra information digitalt för att bland annat skapa förutsättningar för företag och organisationer att ta fram nya tjänster och produkter. Blekingearkivet har i dagsläget ungefär hundratrettio medlemsorganisationer i form av föreningar och företag, verksamma inom länet. Arkivbeståndet uppgår till ca 2500 organisationers arkiv och utgör 2,3 hyllkilometer material med ett tidsspann från 1643 till Arkivet förvaltar också ca bilder i bildarkivet samt har ansvar för ca 400 fanor och standar. Utvecklingsmöjligheter Blekinges storlek ger goda förutsättningar för en väl fungerande samverkan inom arkivområdet. Utmaningen för arkivområdet i Blekinge består i att förbättra den allmänna kännedomen om arkiv hos gemene man samt att göra arkiven synliga som en informations- och kunskapsresurs, både historisk och aktuell. Den publika verksamheten behöver utvecklas och samordnas. Blekingearkivet behöver även utveckla sitt serviceutbud, så att externa tjänster inom verksamhetsområdet kan tillhandahållas för både enskild och offentlig sektor. Blekingearkivet ska även utveckla samarbetet och kontakterna med föreningslivet genom att utveckla informations- och utbildningsarbetet. Därtill ska även föreläsnings- och programverksamhet utvecklas vad gäller digitalt bevarande. Blekingearkivet ska utreda förutsättningarna för digital långtidslagring samt systemlösningar för säker dataöverföring mellan arkivbildare och arkivinstitution. Region Blekinge vill att Blekingearkivet ökar delaktigheten genom att utveckla det publika och pedagogiska verksamhetsfältet. Detta ska ske i samverkan med andra kulturarvsaktörer. Blekingearkivet ökar samverkan genom att skapa mötesplatser för föreningsliv och näringsliv för att förmedla kunskap och kompetens vad gäller digitalt bevarande. I enlighet med Regional digital agenda identifiera kulturdatabaser som finns i Blekinge och arbeta för att göra dem användbara och kompatibla. Hemslöjd I Blekinge finns Blekinge läns Hemslöjdsförening, en ideell förening med cirka 250 medlemmar. Här finns slöjdare som driver verksamhet både som hobby och som professionella samt handledare och kursledare inom de olika slöjdformerna. I Blekinge finns Slöjdhuset som är en mötesplats med kontor, verkstäder, kurslokaler, utställningslokal och bibliotek. Slöjdhuset har potential att vara skyltfönster och ett kreativt fortbildningscentrum i regionen för den Blekingska slöjden. Slöjd i Blekinge Slöjd i Blekinge vill att Blekinge ska vara en plats där hantverket är en naturlig del av människors vardag, en möjlighet till arbete och försörjning, en meningsfull fritidssysselsättning, en hälsofrämjande aktivitet och trevliga upplevelser. Slöjd för framtid och samtid. Uppgiften för verksamhetsutvecklarna inom slöjd och konsthantverk är att värna om kunskapen kring våra traditionella slöjdtekniker likväl som nutida slöjd och hantverk. Inom slöjden kan många perspektiv tas upp på ett naturligt sätt, slöjden rymmer och ger utrymme för en mängd olika områden; historia, livsstil, form och design, företagande, teknik, hållbar utveckling, pedagogik, 26

31 hälsa med mera. Uppgiften är också att väcka intresse för, främja och förmedla kunskap om slöjd och konsthantverk. Detta görs utifrån ett näringsinriktat, kulturarvsinriktat och kunskapsförmedlande perspektiv. Med den egna regionens traditioner och behov som grund arbetar utvecklarna för att slöjden och hantverket ska leva vidare både som kulturyttring och som näringsgren. De två utvecklarna inom området slöjd och konsthantverk utgör en resurs för utveckling och samordning av regional verksamhet inom slöjd och kulturhantverk. De prioriterade områdena är näringsslöjden, textil- och hårdslöjd samt barn och unga. För att stödja kulturskaparnas villkor bistår Slöjd i Blekinge i frågor som rör tillverkning, produktutveckling, utbildning samt försäljning för länets slöjdare. Det bedrivs även rådgivande och upplysande verksamhet i slöjdfrågor. För att vara en integrerad del av Blekinges utveckling är samverkan med organisationer, myndigheter och övriga kulturinstitutioner i länet också viktig. För att finna nya målgrupper anordnas bland annat kurser, utställningar samt föreläsningar. Som en del i att utveckla slöjden som näringsgren drivs initiativet Visit HandiCraft Blekinge med syfte att förbättra villkoren för regionens kulturskapare. Barn och unga är Slöjd i Blekinges viktigaste målgrupp och handledarutbildningar genomförs kontinuerligt. Slöjdklubbsverksamhet är en av aktiviteterna för barn och unga och samarbete med Blekinge museum pågår kring detta. Det erbjuds även aktiviteter efter önskemål för skolor i länet, på fritidsgårdar samt lovaktiviteter. För att nå ut med sina utbildnings- och fortbildningserbjudanden har Slöjd i Blekinge ett samarbetsavtal med Studieförbundet Vuxenskolan. För att kunna arbeta för förnyelse och kvalitet inom slöjden är internationella kontakter viktiga. Slöjd i Blekinge deltar som exempel i ett ungdomsprojekt kallat Basic folk and tradition, som syftar till att utbyta erfarenheter kring folkmusik och slöjd, med grannarna i södra Östersjöområdet. Utvecklingsmöjligheter Genom kontinuerlig fortbildning och projektverksamhet inom entreprenörskap och produktutveckling kan Slöjd i Blekinge fortsätta skapa en bra grund för näringsidkare inom slöjd och hantverk i regionen. Fortsatt samverkan mellan slöjden och besöksnäringen är viktig, till exempel genom plattformen Visit Blekinge. För att nå fler barn och unga är samarbetet med Blekinge museum viktigt att utveckla. Likaså att fortsätta engagemanget i projekten Att skapa sin historia och det internationella ungdomsprojektet Basic folk and tradition. Det är även viktigt att Slöjd i Blekinge tar tillvara sitt samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan för att nå fler barn. En utveckling av Blekingemodellen att även innefatta slöjden är också en möjlighet. Region Blekinge vill att Slöjd i Blekinge ska arbeta för att förbättra kulturskaparnas villkor genom kompetensutveckling och samverkan med besöksnäringen. Slöjd i Blekinge ska nå fler barn och unga genom att utveckla samarbetet med Blekinge museum samt utveckla den pedagogiska verksamheten. 27

32 Bibliotek I Blekinge finns 29 folkbibliotek och 60 skolbibliotek. Folkbiblioteken har öppet 573 timmar/vecka och lånar ut 1,2 miljoner medier samt har besök per år. Folkbibliotek finns i alla kommuner och de är viktiga för den kulturella infrastrukturen. Kommunerna har ansvaret för folkbiblioteken, som har en aktiv roll i det regionala samarbetet med att stärka kulturlivet lokalt och regionalt. Biblioteksverksamheten är en lagreglerad verksamhet som styrs av Bibliotekslagen SFS (2013:801). Folkbiblioteken ska bidra till kunskapsförmedling, fri åsiktsbildning, främja läsning och ge tillgång till litteratur, på svenska men också på de nationella minoritetsspråken, andra språk och lättläst svenska. Biblioteken ska också öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Prioriterade grupper är personer med funktionsnedsättning och barn och unga. Skolbiblioteken regleras främst i Skollagen SFS(2010:800). Folkbiblioteken är den viktigaste aktören i det läsfrämjande arbetet utanför skolan och bibliotekarierna har en stor kunskap om litteratur och läsfrämjande. Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg (tidigare Länsbibliotek Sydost) Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg har både ett strategiskt och ett operativt ansvar för den regionala biblioteksverksamheten i Blekinge och Kronobergs län. Även den regionala biblioteksverksamheten regleras i bibliotekslagen med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet (SFS 2013:801, 11) samt tillsammans med det Kungliga biblioteket och kommunerna följa upp hur biblioteksplanerna har utformats och hur de används ( 18). Verksamhetsinriktningen är att genom omvärldsbevakning, informationsspridning, rådgivning, kompetensutveckling, fortbildning, utveckling av medieförsörjningen samt projekt- och utvecklingsinsatser stödja och stärka kommunbibliotekens utveckling i Blekinge och Kronoberg. Utvecklingsmöjligheter Medielandskapet och kulturutbudet förändras i snabb takt, också människors sätt att ta del av dessa förändras. Det är avgörande för folkbiblioteken att vara med i denna utveckling därför är det den regionala biblioteksverksamhetens uppgift att medverka till att biblioteken får möjligheter att utvecklas i samspel med dessa förändringar. En viktig utmaning är att synliggöra och förstärka bibliotekens roll i den demokratiska samhällsutvecklingen. Biblioteken ska hjälpa människor att nå fram till upplevelser och kunskap, oavsett medium eller form. Biblioteken ska vara öppna och tillgängliga för alla, genom att nya metoder för delaktighet utvecklas stärks bibliotekens roll i samhällsutvecklingen. Biblioteken som arenor för kulturevenemang men också skapande- och lärandeverkstäder har en viktig roll att fylla. Biblioteket som den tredje platsen, ett neutralt öppet rum som inte är bostad eller arbetsplats behöver utvecklas till exempel genom meröppet och maker space- verkstäder där kreativitet och innovation kan få blomstra. Samverkan med civilsamhället och näringslivet breddar ytterligare bibliotekens innehåll. Biblioteksverksamheten behöver också lämna sina hus och möta människor där de uppehåller sig och verkar såväl digitalt som IRL. Genom samverkan mellan biblioteken i de två länen kan de samlade resurserna till biblioteksverksamhet bättre användas. Den gemensamma transportorganisation som idag finns i tre län (Blekinge, Kronoberg och Kalmar) bidrar redan till detta. Under 2014 genomförs en utredning om medieförsörjningen i Blekinge och Kronoberg för att de medel som Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg bidrar med till medieförsörjningen ska användas för bästa möjliga utveckling framöver. Biblioteken ska ge tillgång till de nationella minoriteternas litteratur som inspiration och i den utvecklingen behövs goda exempel och samverkan mellan kommunerna. Att arbeta med läsfrämjande och skapande insatser för barn och unga är betydelsefullt för att stimulera läslust, läsförståelse och eget skapande. Detta arbete kan bedrivas på många olika sätt, 28

33 bland annat genom nya metoder och medievärldar. Vuxna förebilder och vuxnas kunskaper om hur viktig barns läsning är kan genom samarbete med civilsamhället, idrottsrörelsen och studieförbunden ytterligare stärka det läsfrämjande arbetet. En gemensam webbsatsning för biblioteken i Blekinge och Kronoberg har bidragit till att alla bibliotek har interaktiva webbplatser. Webben är dynamisk och i ständig utveckling och därför behövs fortsatt utveckling av det digitala biblioteket, framförallt för barn och unga. För att alla ska ha samma tillgång till den information och deltagarkultur som finns via webben behövs också insatser för att öka det digitala innanförskapet. Biblioteken har en viktig roll i arbetet med förverkligandet av den Regionala digitala agendan, biblioteken ska ses som arenor för att överbrygga den digitala klyftan. Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg förmedlar omvärldsbevakning och erbjuder viktiga kompetensutvecklingsinsatser för biblioteken. Förutsättningar för att utveckla verksamheten på biblioteken i Blekinge i de riktningar som är nödvändiga är att bibliotekspersonalen har den kompetens och förändringsberedskap som behövs. Arbetsmetoder och samverkansformer behöver fortsätta att utvecklas och här har Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg ett viktigt uppdrag. Region Blekinge vill att Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg arbetar för att biblioteken som mötesplats ytterligare stärks genom samarbete med civilsamhället, föreningar, idrottsrörelsen samt enskilda genom att olika metoder för delaktighet utvecklas. Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg undersöker förutsättningarna för en gemensam biblioteksdatabas utifrån den kommande utredningen om medieförsörjning. Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg arbetar för att öka delaktigheten för barn och unga på bibliotekens webbsidor genom att involvera barn och unga i processen. 29

34 Litteratur, berättande och läsfrämjande Blekinge har en lång tradition inom litteratur och berättande med flera välkända författare som bott och verkat i regionen. Idag finns ett antal aktiva författare bosatta i eller med anknytning till Blekinge. Att professionella författare har möjlighet att leva och verka i länet sätter Blekinge på den litterära kartan. Genom att besöka skolor och göra författarbesök på bibliotek kan de verka som förebilder och inspiratörer bland barn, unga och vuxna som har ett intresse av att skriva och berätta. Det är viktigt att värna om litteraturen som skriv i och om Blekinge samt att kunna uppmuntra till och ge goda förutsättningar för nyproduktion. Blekinge museum har idag uppdraget att samla och tillgängliggöra den litteratur som produceras Blekinge. Länets kommunbibliotek köper in, samlar och tillgängliggör litteratur som berör respektive kommun. Den unga generationens läsfärdighet och läsvanor har under många år förändrats och minskat. Framför allt visar statistiken på en försämrad läsförmåga hos pojkar. Blekinge är inget undantag. Här har både skolbiblioteken och folkbiblioteken en viktig uppgift att tillsammans med andra aktörer i länet stimulera och uppmuntra till läsning. Små barns språkutveckling är en förutsättning för läsförmåga och därför behövs ett även utvecklat samarbete med till exempel barnhälsovården. Folkbiblioteken är den viktigaste aktören i det läsfrämjande arbetet utanför skolan. En väg att skapa intresse för läsning är genom det egna skrivandet. Det finns ett stort intresse hos unga i Blekinge att skriva och berätta sina egna och andras berättelser. Berättandet kan utvecklas genom andra konstformer såsom konst, film, dans eller drama då nya spännande former kan uppstå. Ny teknik innebär nya möjligheter att arbeta med litteratur och berättande. Digital storytelling och sociala medier är områden som är kopplade till berättande och skrivande. Ett exempel på detta är storytelling-projektet Telling the Baltic inom det internationella konstprojektet Art Line som har samlat ett online-galleri med berättelser från människor runt Östersjön. För att främja kreativt skrivande hos i första hand vuxna finns Skrivarklubben i Blekinge som är Sveriges äldsta skrivarklubb. Idag finns flera litterära sällskap i Blekinge. Två av dem, Harry Martinson-sällskapet och Saljesällskapet (Sven Edvin Salje), utgår från Olofströms kommun medan Jändelsällskapet (Ragnar Jändel) har sin bas i Karlskrona kommun. Sällskapen arbetar med att öka intresset för respektive författare och deras litterära verk. Genom Harry Martinson-sällskapet finns även möjligheten att söka stipendier. Under 2014 arrangerades en berättarfestival i Olofström och Sölvesborgs kommuner med fokus på det muntliga berättandet, en start för en årligt återkommande tradition med målet att involvera alla länets kommuner. Utvecklingsmöjligheter Det finns behov av samordningsansvar kring frågor som berör litteratur och berättande. En litteratur- och berättarutvecklare skulle kunna inspirera och initiera nätverk för samverkan och samtal mellan länets aktörer inom litteratur och berättande, såväl för yrkesutövare och amatörer som för arrangörer. Det är också viktigt att stärka och uppmuntra till produktion av ny litteratur om och i Blekinge för att ge en årlig sammanställning och exponering av årets utkomna litteratur samt en professionell belysning av bokproduktion. Likväl som ny produktion är viktig så behöver berättelserna som finns hos de människor som har en spännande historia att berätta, till exempel hos de nationella minoriteter som finns i Blekinge, tas om hand. Litterär besöksnäring är en annan utvecklingsmöjlighet som kan integrera digitala intressanta sätt 30

35 att locka människor till länet men också stärka den litterära kunskapen och intresset hos Blekingeborna själva. Detta kan byggas upp utifrån ett författarskap eller berättelser som äger rum i eller beskriver Blekinge, där den nya tekniken ger spännande möjligheter i form av appar, QRkoder eller geocaching. Befintliga arenor såsom Sweden Rock skulle kunna användas även i detta syfte. Region Blekinge vill att Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg utvecklar området litteratur, läsfrämjande och berättande genom ett regionalt uppdrag, i samverkan med Kronoberg och Kalmar län. Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg och Blekinge Läns Bildningsförbund arbetar för att utveckla det läsfrämjande arbetet genom att använda nya metoder vad gäller teknik och samverkansformer för barn och unga. Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg undersöker om Blekinge skulle kunna bli en fristad för förföljda författare från områden där demokratin är hotad. Blekinge Läns Bildningsförbund ökar tillgängligheten till Blekinges litteratur genom en årlig sammanställning och exponering av årets utkomna litteratur. 31

36 Film och rörliga medier Blekinge har en unik kompetens i sydöstra Sverige när det gäller digitala medier och unga deltagarkulturer. Blekinge Tekniska Högskola är en viktig aktör i det arbetet genom sina utbildningar och utvecklingsprojekt. Spelutveckling är ett annat område som utmärker Blekinge där Triple Helix-organisationen Netport är ett nav. En annan betydelsefull kompetens i Blekinge är musikvideoproduktion, liksom kunnandet kring specialeffekter och animation. Nya mötesplatser för kreatörer är ett område som är på frammarsch i Blekinge, liksom innovativa metoder för konceptutveckling och möten mellan olika branscher. Som exempel är Sweden Social Web Camp (SSWC) en mycket uppmärksammad unconference, i den idylliska blekingska skärgården, om den sociala webben och framtidens internet. SSWC har beskrivits som en av de mest progressiva mötesplatserna för den svenska internetscenen och har även kallats ett Almedalen för webbvärlden. En annan viktig mötesplats är festivalen Kärlek, ettor och nollor som samlar digitala uttryck inom spel, ljud, film och webb. Inom festivalen arrangeras också Game Concept Challenge, en tävling mellan olika spelkoncept. Blekinge är en del av Öresunds filmkommission. Syftet med nätverket är att skapa internationellt intresse för Blekinge som inspelningsplats samt att stödja och främja kulturskaparnas villkor kring filmskapande i Blekinge. Reaktor Sydost Reaktor Sydost är en ideell förening bildad gemensamt av de tre regionförbunden i Blekinge, Kronoberg och Kalmar län. Föreningen är ett av nitton regionala resurscentrum för film i Sverige och verkar på uppdrag av Kulturrådet och de tre regionförbunden. Reaktor arbetar inom ett brett spektrum för att stötta film och deltagarkulturer. Barn och unga är en prioriterad målgrupp där Reaktor Sydost utför ett framstående arbete. Som regional filmverksamhet har Reaktor Sydost kontakt med bland annat pedagoger, biografer och andra visningsorganisationer, unga filmare, förtroendevalda samt tjänstemän. Reaktor Sydost stärker filmen och den rörliga bildens ställning och utveckling i sydostregionen genom; Film i skolan - Reaktor Sydost ska stötta lärare och pedagogers filmpedagogiska arbete för att främja barn och ungas kunskap om film och deras eget berättande. Genom angelägna filmupplevelser, kunskap om den rörliga bilden som uttrycksform och genom att eleverna i sin skolvardag ges möjlighet att uttrycka sig med film och medier. Filmskapare - Reaktor Sydost ska stötta unga filmare i regionen som vill berätta en historia för publik. Detta görs genom ekonomiskt stöd till filmproduktioner, dramaturgistöd, utlåning av filmteknik samt kompetensutveckling. Film och publik - Reaktor Sydost ska bistå biografer, filmklubbar, föreningar och kommuner med kompetens kring biografutveckling, publikarbete, samarrangemang, rättigheter och tillgänglig repertoar. Deltagarkultur Reaktor Sydost ska stötta utvecklingen av deltagarkulturer i regionen, med utgångspunkt i de utmaningar som digitaliseringen innebär för det lokala kultur och föreningslivet i de tre regionerna, exempelvis i form av generationsväxling och förändrade former för engagemang. Reaktor Sydost ska sprida kunskap och erfarenheter om goda exempel, finansieringsmodeller, plattformar och verktyg för deltagande och medskapande. Reaktor Sydost ska också ta initiativ till att driva särskilda projekt inom detta område. 32

37 Reaktor Sydost är insatsansvarig för avsnittet om digitala sändningar i den Regionala digitala agendan där den övergripande visionen är att göra all kultur i Blekinge tillgänglig digitalt. Det kan handla om webbsända föreställningar, författarsamtal och konserter. Genom att öka utbudet av kultur via digitala medier kan fler få tillgång till ett varierat kulturutbud från hela världen och nya sätt att möta kultur på kan uppstå. Ett annat initiativ inom Reaktor Sydost är Makt i media. En nyhetssajt där personer med funktionsnedsättningar arbetar med film, foto, webb-radio, bloggar etc. Det är en möjlighet där de får visa vad de faktiskt kan istället för att bli omskrivna i medier angående vad de inte kan. Utvecklingsmöjligheter Det finns ett behov att utveckla strukturerna kring film på fritiden i Blekinge. De resurser som finns inom till exempel studieförbund, kommun, kulturskola, fritidsverksamhet och samhällsföreningar behöver lyftas fram och utvecklas. Det handlar också om att fånga upp de ungdomar som vill syssla med film på sin fritid. Ett första steg är att tillsammans med kommunerna åtgärda den identifierade bristen på kompetens hos vuxna inom filmpedagogikområdet. I enlighet med den Regionala digitala agendan och insatsområdet kultur ska Reaktor Sydost ansvara för insatser kring digitala sändningar för att göra kulturen mer tillgänglig digitalt. Inspelning av film i Blekinge och besöksnäring kopplat till film har i och med medlemskapet i Öresunds filmkommission ökat men har fortfarande en hög utvecklingspotential. Ett område där filmbranschen generellt kan förbättras är jämställdheten, visar en rapport från Kulturanalys Det konstateras också att rekryteringsbasen är ett problem och att det finns behov av att visa unga kvinnor att de också kan bli filmare. [1] Region Blekinge vill att Reaktor Sydost ska utveckla nätverken kring film i skolan och på fritiden genom kompetensutveckling för vuxna kring filmpedagogik. Reaktor Sydost ska öka tillgängligheten till kultur genom kompetensutveckling för kulturaktörer kring digitala sändningar. Reaktor Sydost ska verka för jämställdhetsintegrering i all sin verksamhet. Kontakterna med Öresunds filmkommission fördjupas för att även kunna bistå professionella filmare i Blekinge. [1] Strategier, tillvägagångssätt och resultat inom de särskilda satsningarna på jämställdhet inom film, musei och musiksektorerna 2011, content/uploads/2012/03/jamstalldhetssatsningar inom film museioch musiksektorerna.pdf 33

38 Bildkonst och form En utredning om det regionala uppdraget för bildkonst- och formområdet i Blekinge genomfördes Den konstaterade att bildkonstområdet i Blekinge har en otydlig profil och området framstår inte lika starkt som andra kulturområden. Bildkonstområdet i Blekinge har trots detta goda förutsättningar. Det finns många initiativ och arrangemang på lokal nivå och en intresserad och trogen publik. Här finns ett aktivt konstliv på gräsrotsnivå med engagerade konstnärsgrupper och aktiva konstföreningar, som har erfarenhet av att driva interregional verksamhet och internationella projekt. Det finns tillgång till arbetslokaler och bostäder för konstnärer till rimliga kostnader. Här finns verkstäder för yrkesverksamma konstnärer och offentliga utställningslokaler i hela regionen. Bildkonst- och formområdet i Blekinge har en nyckelroll när det gäller att främja människors möjlighet att möta konst på olika sätt. En viktig del är att ge människor möjlighet att möta det professionella konstlivet, såväl på institutioner och konsthallar som i det offentliga rummet. Det är viktigt att barn och ungdomar får tillgång till den kunskap som finns i konsten för att kunna utveckla sitt eget konstnärliga uttryck. Konstrundan i Blekinge har blivit ett konstarrangemang av betydelse under de senaste åren där flera av regionens konstnärer och samtliga kommuner medverkar. Samarbetet utvecklas även tillsammans med besöksnäringen genom Attraktionskraft Blekinge och VisitBlekinge.se. Konsthallar finns i alla Blekinges kommuner och Kulturcentrum i Ronneby har regionens största utställningshall samt verkstäder för konstnärlig verksamhet. Regionens gallerier är andra viktiga utställningsaktörer som gynnar den kommersiella konstverksamheten. En ny utställningshall för konst har även öppnats på viltreservatet Eriksberg. I Olofström pågår ett internationellt projekt vid namn Art & Technology. Ett projekt där konst och teknik möts i nya former. I projektet samarbetar europeiska och regionala konstnärer och lokala teknikföretag i Olofströms kommun med målet att skapa nya idéer, nya produkter och att nå nya marknader. Blekinge museum Blekinge museum har ett regionalt delansvar på konstområdet. Museet har en relativt omfattande konstsamling och tog år 2009 emot en större konstdonation, Erik Höglunds samling, som utgör en betydelsefull del av konstverksamheten. Museet producerar utställningar, både i sina egna lokaler i Karlskrona och ute i regionen. Med hjälp av medel ur Erik Langemarks konstfond möjliggörs vissa inköp av verk ifrån konstnärer med anknytning till Blekinge. Blekinge museum har de senaste åren fungerat som nav i ett internationellt konstprojekt, kallat Art Line, som 2013 fick den prestigefyllda utmärkelsen flaggskeppsprojekt inom EU. Art Line innefattade bland annat konst- och teknik-experiment, konst och digitala medier samt projekt i det offentliga rummet. Närmare personer nåddes genom utställningar, workshops, seminarier och föreläsningar. Verksamheten drevs i samverkan med 14 partners i fem länder runt södra Östersjön. Flera kommuner med Ronneby i spetsen går nu samman för att ta tillvara de erfarenheter och de internationella nätverk som gjordes inom projektet för att utveckla det vidare. Sveriges konstföreningar Blekinge Sveriges konstföreningar - Blekinge är en distriktsorganisation inom riksorganisationen Sveriges konstföreningar. Ändamålet är att arbeta för att kunskapen om konst och konstens betydelse skall öka samt tillvarata anslutna konstföreningars intressen och stödja dem i deras arbete för en seriös 34

39 utveckling av verksamheten. Varje sommar arrangerar föreningen ett välbesökt konstläger för ungdomar i Blekinge. Utvecklingsmöjligheter Region Blekinge vill satsa särskilt på bildkonst- och formområdet de kommande åren då utvecklingsmöjligheterna är många och potentialen stor. Utvecklingsmöjligheterna inom konstområdet handlar till stor del om att verka för konstnärernas möjlighet att verka och leva i Blekinge. Bra utställningsmöjligheter, verkstäder och tillgång till kompetensutveckling är viktigt, samt att se till att konstnärlig och kreativ kompetens tas tillvara inom andra samhällsområden. Region Blekinge förespråkar även att MU-avtal (medverkans- och utställningsersättning) och principen om att avsätta minst en procent av budgeten till konstnärlig gestaltning vid ny- om- och tillbyggnation tillämpas. Men det kräver kompetenshöjande insatser inom kommuner och landsting. Ett prioriterat område är verksamhet riktat mot barn och unga, för att skapa möjligheter att tidigt komma i kontakt med konst både genom att uppleva och att skapa. Utvecklingsmöjligheter för framtiden är att utveckla konstlägret för ungdomar och att undersöka hur bildkonsten kan bli en del av Blekingemodellen. Erfarenheterna från de internationella kontakterna och nätverken inom konsten som Art Line har gett behöver tas tillvara och vidareutvecklas. Idag finns ingen aktör med ett regionalt främjandeuppdrag för bildkonsten i Blekinge. För att utveckla och verka för konstens plats i Blekinge ska möjligheten till ett främjande uppdrag inom området undersökas. En möjlighet är att göra detta tillsammans inom samarbetet Kultur Sydost, mellan Blekinge, Kronoberg och Kalmar län. Region Blekinge vill Att kommunerna tillsammans med Region Blekinge ska öka kunskapen om MU-avtal och enprocentregeln vid ny- om- och tillbyggnationer i hela regionen för att förbättra kulturskaparnas villkor. Öka tillgängligheten till konst för barn och unga genom att undersöka möjligheten till breddning av Blekingemodellen och att utveckla konstlägret. Ta tillvara de internationella erfarenheterna inom konstområdet och utveckla de nätverken för att på så vis arbeta för konstnärlig kvalité och förnyelse. Undersöka möjligheten till en regional utveckling av främjandet av bildkonsten samt vad gäller strategi och handlingsplan. 35

40 Folkbildningen Folkbildningens organisationer, studieförbunden och folkhögskolorna har av staten genom folkbildningspropositionen Lära, växa, förändra (2005/06:192) fått definierat syften för statens stöd till folkbildningen. Det handlar om att: stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. I Blekinge finns tio studieförbund på regional nivå. Flera av dem har organisationer som går utanför Blekinges gränser. I Blekinge finns fyra folkhögskolor: Blekinge läns folkhögskola, Jämshögs folkhögskola, Litorina folkhögskola och Valjevikens folkhögskola. De ideella föreningarna, där studieförbunden är den största samlade verksamheten, är betydelsefulla aktörer och spelar en roll för den lokala kulturutvecklingen genom att bedriva verksamhet på många platser runtom i länet. De är producenter och arrangörer av kultur vilket bidrar till ett kulturutbud med lokal närvaro, en viktig faktor för den regionala kulturpolitiken. Ett levande lokalt kulturliv ger även bränsle till lokala kulturella och kreativa näringar. Genom de tio studieförbunden nås hundratals medlemsorganisationer och samverkande organisationer. Detta är en resurs och möjlighet när det gäller att utveckla samverkan i Blekinge på kulturområdet. Inom folkbildningen råder deltagarkultur, stor mångsidighet och tillgänglighet. Det gör det möjligt för folkbildningen att väcka människors intresse för nya konstnärliga uttryck. Blekinge Läns Bildningsförbund Blekinge Läns Bildningsförbund är regionalt samverkansorgan för folkbildningen i regionen. Medlemmar är Blekinges tio studieförbund, regionens fyra folkhögskolor, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg samt SISU Idrottsutbildarna. Bildningsförbundet har ett medlemsuppdrag som övergripande kan beskrivas att vara folkbildningens träffpunkt i Blekinge. Här skapas förutsättningar för en dialog om kvalitet, etik och verksamhetsutveckling. Det erbjuds möjligheter till erfarenhetsutbyte och samarbete. Bildningsförbundet driver ingen verksamhet riktad mot allmänheten. Det gör däremot förbundets medlemmar som genom sin folkbildningsverksamhet når tusentals blekingar. Detta kan vi nyttja i det nya uppdraget inom den Regionala digitala agendan, där Blekinge Läns Bildningsförbund är insatsansvarig för kompetensutveckling av digitala lotsar, det innebär att utbilda yrkesgrupper som träffar människor som inte självmant använder sig av digitala tjänster. Lotsarna ska hjälpa medborgare till att ta del av de digitala möjligheterna som finns idag. Yrkesgrupp kan vara kommun- och landstingspersonal eller lärare inom folkbildningen. Utvecklingsmöjligheter Utmaningarna består i att ta tillvara de rika möjligheterna folkbildningen erbjuder och utveckla verksamheter som svarar mot nya behov och önskemål samt att söka nya samverkanspartners i denna utveckling. Det kan till exempel innebära samverkan med folkbiblioteken och SISU i det läsfrämjande arbetet med barn och vuxna. Folkbildningen har dessutom ett särskilt ansvar för målgruppen vuxna ovana läsare. Folkbildningen och dess organisationer är kreativa och flexibla när det gäller att möta nya krav och behov från omvärlden. Nya utmaningar för både bildningsförbundet och dess medlemmar är hitta samverkan med de nya 36

41 föreningar och nätverk som bildas på kulturområdet, till exempel av nya svenskar. Inom kultursamverkansmodellen kan studieförbundens breda kontaktnät och koordinerande verksamhet vara till stor fördel. I samband med den Regionala digitala agendan kan folkbildningen bli en viktig part för att nå de grupper som inte använder sig av de digitala möjligheterna. Region Blekinge vill att Blekinge Läns Bildningsförbund ska fortsätta skapa mötesplatser och regionala nätverk för studieförbunden och kulturen. Blekinge Läns Bildningsförbund ökar tillgängligheten till kultur genom att kompetensutveckla lotsar för att öka den digitala delaktigheten. Blekinge Läns Bildningsförbund arbetar för det läsfrämjande arbetet genom samverkan med andra organisationer med ett särskilt ansvar för gruppen vuxna ovana läsare. 37

42 Kultur och hälsa Forskning visar att människor som deltar i kulturlivet eller kulturskapande har bättre hälsa. Genom kulturens möjligheter att erbjuda upplevelser, insikt, delaktighet och inflytande i samhället kan kulturaktiviteter motverka och förebygga ohälsa. Individens egen lust och motivation är centrala för att kunna ge hälsofrämjande effekter. Genom att arbeta med att undanröja hinder för människor att kunna delta i kulturlivet ökas förutsättningarna till att förbättra folkhälsan och ge goda livsvillkor. Kultur kan också vara ett medel i rehabiliteringssyfte och ses som ett komplement till medicin i vården. I Blekinge finns ett etablerat arbete med kultur och hälsa, främst inriktat mot kultur i vården och omsorgen. I Blekinge pågår en av de största satsningarna i landet för människor med långvariga psykiska funktionsnedsättningar, kallad Blekingeparaplyet där flera projekt ingår. Kultur och hälsa är ett av dem och drivs av Blekinge kompetenscentrum/landstinget Blekinge i samverkan med kommunerna. Projekt Kultur och hälsa vill förbättra livskvaliteten och hälsan samt ge en möjlighet till återhämtning genom kultur. Deltagare erbjuds upplevelsebaserade gruppaktiviteter under 14 veckor, med reflektion som ett viktigt verktyg. Samverkan med fritids- och kulturkonsulenter, kulturarbetare, studieförbund och föreningar är viktig för aktiviteternas genomförande. Målet är att kultur ska vara en självklar del i en hälsofrämjande vård och omsorg. En ökad förståelse och kunskap om sambandet mellan kultur och hälsa behövs. Genom kompetensutveckling och olika utbildningsinsatser inspireras och motiveras deltagare och personal till ett ökat deltagande i kulturaktiviteter som stimulerar alla sinnen. En digital kultur och hälsa-utbildning ska tas fram tillsammans med kulturhälsoforskare Eva Boijner Horwitz och Kulturhälsoboxen med den senaste forskningen på området. Utbildningen kommer att rikta sig främst till personal inom landstingets psykiatri samt kommunernas socialpsykiatri. En annan verksamhet är Konst och hälsa som utgår från Karlskrona som riktar sig bland annat till långtidssjukskrivna och äldreomsorgen där deltagarna får utvecklas genom kreativa processer. Blekinge Läns Bildningsförbund Blekinge Läns Bildningsförbund har ett uppdrag att stimulera och samordna verksamheten inom kultur i vården och omsorgen. Syftet är att berika vardagen och uppnå bättre livskvalitet för boende, brukare och patienter. Målet är att kulturaktiviteter ska bli en naturlig del av vardagen inom vård och omsorg. Kultur i vårdens uppdrag är att informera om ny forskning och initiativ, stimulera genom fortbildningar för personal och att initiera kulturprojekt och erbjuda ett kulturprogram för vården. Blekinge Läns Bildningsförbund samarbetar med Musik i Blekinge vid inköp av Kultur till vården. Blekinge Läns Bildningsförbund driver två regionala nätverk inom ramen för Kultur i vården. Ett med inriktning mot äldreomsorg och ett mot handikappomsorg. Nätverken är viktiga för att sprida kunskap och information, diskutera nya idéer och utbyta erfarenheter mellan kommunerna. Utvecklingsmöjligheter Arbetet med kultur och hälsa har utvecklats snabbt i Blekinge de senaste åren. Kulturvärlden och vård-och omsorgsvärlden har börjat hitta varandra men det finns mycket arbete kvar att göra. Det handlar om att utbyta kunskaper, skapa nätverk samt hitta nya samarbetspartners. En utmaning inom kultur och hälsa är arbete med kompetenshöjande insatser och att vara uppdaterad om nya metoder och forskning på området. Genom att inspirera och sprida information 38

43 om ny forskning och goda exempel kan Blekinge utvecklas till en region som ligger långt fram när det gäller kultur och hälsa. Uppdraget för kultur i vården behöver breddas till att omfatta kultur och hälsa. Samarbetet mellan Blekinge kompetenscentrum/landstinget Blekinge och Blekinge Läns Bildningsförbund behöver fördjupas. Region Blekinge vill Att Blekinge Läns Bildningsförbund ska arbeta utifrån uppdraget kultur och hälsa, genom kultur i vården och omsorgen. Att Blekinge Läns Bildningsförbund fördjupar samverkan med Blekinge kompetenscentrum/landstinget Blekinge kring kultur och hälsa. I samverkan med Kompetenscentrum Blekinge/Landstinget Blekinge öka förståelsen och kunskapen om sambandet mellan kultur och hälsa genom en digital kultur och hälsautbildning. 39

44 Kulturella och kreativa näringar Regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar visar att den kreativa sektorn har stor potential att bidra till ekonomisk tillväxt men också till social och hållbar samhällsutveckling. Området kulturella och kreativa näringar (KKN) är ännu nytt för många och sektorn är inne i en snabb och stark utveckling. Därför bedömer Tillväxtverket att kompetens, under ytterligare en period, behöver tillföras till olika främjandeaktörer. Det behövs en funktion som tillhandahåller praktisk rådgivning och utbildning till både lokala och regionala offentliga företrädare samt till företag. Det som bör tillhandahållas är information kring vad KKN är, vilka möjligheter som finns för att utveckla entreprenörskap och företag inom näringsområdet, samt kunskap som behövs för att kunna göra det. I Blekinge finns ett utvecklat strategiskt arbete kring KKN var det 2451 arbetsställen som kunde kopplas till kulturella och kreativa näringar i Blekinge, vilket var 17 % av den totala andelen arbetsställen i Blekinge. En av de största verksamheterna inom KKN är festivalen Sweden Rock Festival i Sölvesborg. Inom besöksnäringen har initiativet Attraktionskraft Blekinge erbjudit affärsutveckling för företagare inom kulturella och kreativa näringar. Blekinge är även långt framme inom utvecklingen av spelindustrin och i regeringens vision om att fördubbla den svenska exporten till 2015 har dataspelsbranschen en betydande roll. För att utveckla området ytterligare är en ökad jämställdhet en faktor som leder till en ökad grad av kreativitet och innovationsförmåga och på så sätt kan vi öka konkurrenskraften och sysselsättningen, enligt forskningen. Genom Proof of Concept har utvecklade affärskoncept för produkter och tjänster, inom Blekinge Tekniska Högskolas kompetensområde, testats på företag inom de kulturella och kreativa näringarna. Denna satsning slog väl ut och ett femtontal objekt testades som resulterade i nya arbetstillfällen och ökad omsättning i ett flertal ekonomiska föreningar. Den långsiktiga målsättningen har varit att stärka kompetensen om affärsutveckling inom området och utveckla en metod och process som kan användas inom KKN. Något som i förlängningen skulle kunna öka antalet arbetstillfällen inom den kulturella och kreativa sektorn. Blekinge behöver utveckla samarbetet mellan befintliga verksamheter för att skapa en infrastruktur och ge de kulturella och kreativa näringarna mer gynnsamma förutsättningar. Fortsatt samverkan och fortsatt strategiskt fokus på kultur och kulturella och kreativa näringar på regional nivå är viktig för fortsatt utveckling. Region Blekinge vill Erbjuda kompetensutveckling för stödjandefunktioner och kulturaktörer inom kulturella och kreativa näringar i samverkan med besöksnäringen. Öka samverkan mellan regional utveckling och kultur för utveckling av KKN på regional nivå. Arbeta för jämställdhetsintegrering för att främja kreativitet och innovationsförmåga. 40

45 Kultur och besöksnäring Människor ställer idag allt högre krav på genuina upplevelser som bygger på platsens kultur, historia och naturliga tillgångar. Inom besöksnäringen förädlas tillgångarna och de görs köpbara. Kultur och besöksnäring är två verksamhetsområden som står varandra nära. Exempel på kultur som kan omsättas inom turistnäringen är musikevenemang, teater, museiutställningar, filmfestivaler, konstrundor, skördefester och regional matkultur. Region Blekinge har tillsammans med 300 aktörer, politiker och beslutsfattare inom besöksnäringen i Blekinge tagit fram en gemensam strategi som tar sikte på 2020 och beskriver Blekinges vision, mål, varumärkeslöfte, prioriterade marknader och målgrupper samt Blekinges främsta profilbärare och reseanledningar. I strategin lyfts Kultur och Historia som ett särskilt tema och flera kulturaktörer/platser/byggnader och evenemang rubriceras som unika profilbärare och reseanledningar. Kulturen inom besöksnäringen är viktig för Blekinges tillväxt och utvecklingspotential och under 2014 har en ny organisation bildats med det samlade ansvaret för att marknadsföra och sälja Blekinge som besöksdestination. Organisationen finansieras av det offentliga tillsammans med näringslivet. Utvecklingsmöjligheter Ett av målen i strategin för Blekinges besöksnäring är att Blekinge ska vara en exportmogen destination år 2020, vilket innebär att Blekinge erbjuder ett attraktivt, marknadsanpassat utbud som är samlat, paketerat och köpbart (för fullständig definition samt ytterligare kriterier, se exportmognad.se.) I detta arbete spelar kulturen inom besöksnäringen en avgörande roll, då efterfrågan från våra utländska besökare i många fall bygger på upplevelser av kulturell karaktär, såsom historia, svenska traditioner, matupplevelser, arkitektur och unika platser. De två målgrupper som Blekinge vänder sig till beskrivs som vetgiriga och upplevelseinriktade vilket ställer höga krav på det utbud som erbjuds. Blekinge behöver bli duktigare på att produktutveckla och paketera köpbara erbjudanden. Idag söker och bokar alltfler sin resa via nätet, därför är det oerhört viktigt att vi kan tillgängliggöra Blekinges kulturutbud på en samlad plattform med möjlighet att köpa och boka i realtid oavsett tid på dygnet, eller var i världen man befinner sig. Visitblekinge.se är den regionala informations- och bokningsplattformen som erbjuder just denna möjlighet. Tekniken möjliggör såväl färdiga paket som dynamisk paketering, där besökaren själv kan sätta samman sin resa med transport, boende och upplevelse. På visitblekinge.se exponeras ett stort utbud av produkter och tjänster, men det finns en diskrepans i förhållande till det utbud som faktiskt finns i Blekinge, vilken är mycket större. För att fullt ut tillvarata de möjligheter som visitblekinge.se erbjuder, krävs insatser från kulturaktörerna själva samt lokala och regionala nyckelpersoner med samordningsansvar. För att uppnå detta behöver vi utveckla entreprenörskapet och affärsmannaskapet inom kulturen. Region Blekinge vill Erbjuda Blekinges kulturaktörer möjligheten till affärsutveckling, i syfte att utveckla sina verksamheter samt bidra till att göra Blekinge till en exportmogen destination. Utveckla Visitblekinge.se med ett ökat utbud av högkvalitativa produkter och tjänster inom kultur, besöksnäring samt paketering av erbjudanden. 41

46 Ekonomi och finansieringsformer Kulturverksamheter i Blekinge som får statligt stöd är Regionteatern Blekinge Kronoberg, Riksteatern Blekinge, Blekinge museum, Blekingearkivet, Slöjd i Blekinge, Reaktor Sydost, Dans i Sydost, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg och Musik i Blekinge. Utöver det får också Blekinge Läns Bildningsförbund regionala bidrag. Kulturföreningar som idag innehar regionala medel är Blekinge hembygdsförbund, Blekinge släktforskarförening, Blekinge läns idrottshistoriska sällskap, Blekinge bygdegårdsdistrikt, Föreningen Norden i Blekinge, Sveriges konstföreningar i Blekinge, Skrivarklubben i Blekinge, Folkdansringen Blekinge, Teatersmedjan, Svensk-polska föreningen i Blekinge samt Föreningen Blekinge Slöjd. Under föregående kulturplansperiod togs beslutet att inrätta ett särskilt stöd för produktioner och arrangemang med syfte att stimulera och stödja regionens producenter och arrangörer. Det kan sökas av föreningar och organisationer och ska även bidra till samverkan mellan olika konstområden samt bidra till jämställdhet och mångfald. En referensgrupp av sakkunniga lämnar omdömen på ansökningarna. Region Blekinge ger även stöd till utvecklingsprojekt av regional karaktär. Syftet med utvecklingsprojekt är att de ska bidra till att utveckla kulturen och samhällslivet i Blekinge. De ska även vara en del i att uppfylla de regionala prioriteringarna fick ett 50-tal kulturprojekt utvecklingsmedel från Region Blekinge. I enlighet med kulturplanen för har Region Blekinge även testat mikrofinansieringssystemet crowd funding som en ny finansieringsform. Det innebär att man genom tjänsten crowd culture kan delfinansiera kulturella, konstnärliga och kreativa projekt genom att ta del av det offentliga kulturstödet då man även har mikrofinansiering från privata bidragsgivare. Modellen innebär att medborgarna och/eller näringslivet kan hjälpa till att finansiera ett kulturprojekt som kompletteras av medel från Region Blekinge. Genom satsningen har Region Blekinge nu möjlighet att också stödja privata initiativ och mindre, mer lokala projekt. Utvärderingen av crowd culture visar på både positiva och negativa effekter och inför kommande kulturplansperiod får en avvägning göras angående en fortsättning. Idag är större delen av de ekonomiska medlen bundna till fasta kostnader, såsom lokaler och personal, hos kulturverksamheterna. För att stimulera nya initiativ och förnyelse inom kulturområdet krävs mer fria medel. Ett måste för framtida utveckling inom kulturen är att hitta kompletterande finansieringsmöjligheter. Dessutom är många av de projekt som idag får stöd relativt små. Utmaningen är att uppmuntra nyskapande och mer strategiska projekt som har en mer långsiktig påverkan. 42

47 Uppföljning och utvärdering Kultursamverkansmodellen ställer krav på uppföljning och utvärdering. Genom kontinuerlig uppföljning av arbetet genom kulturplanen kan vi redovisa hur målen har uppfyllts och vilka effekter det har gett. En positiv effekt av de första åren med samverkansmodellen är att många upplever en markant ökad samverkan. Dialoger och nätverkande har gett ett mervärde för alla, likaså upplevs att kulturen har fått en större plats inom andra politikområden. Uppföljning och utvärdering kommer att göras utifrån tre perspektiv: Samverkansprocessen Samverkansprocessen syftar till de dialoger och samtal som har förts inför framtagandet av en ny kulturplan Men det innefattar också alla de pågående träffarna och samtalen som förs kontinuerligt via olika plattformar och nätverk för att tillsammans uppnå de mål som kulturplanen innefattar. Uppföljning kommer att ske genom verksamhetssamtal. Verksamhetsbidrag och produktions- och projektmedel Region Blekinge kommer i återkommande verksamhetssamtal följa upp hur bidragen har använts för att uppfylla målen i kulturplanen. Övriga aktörer som får ta del av produktions- och projektmedel från Region Blekinge kommer att utvärderas mot de nationella och regionala prioriteringarna. Kultursamverkansmodellens effekter Kulturrådet ansvarar för den nationella uppföljningen av kultursamverkansmodellen och regionerna för den regionala delen. Det är viktigt att följa upp hur de regionala kulturverksamheterna bidrar till att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen och de nationella och regionala prioriteringarna. Genom regionernas gemensamma kulturdatabas kommer de regionala kulturverksamheterna att varje år rapportera in information om ekonomi, personal, utställningar, föreställningar och programaktiviteter etc. Informationen skickas vidare till Kulturrådet enligt de uppgifter de efterfrågar. Varje år kommer även kvalitativa uppgifter att lämnas till Kulturrådet rörande de olika kulturområdenas resultat kopplat till målen i kulturplanen, om det har gjorts några insatser vad gäller kvalité och vilka insatser som har gjorts för att integrera internationalisering, interkulturellt arbete samt barns och ungas rätt till kultur enligt förordning KRFS 2012:1 och KRFS 2012:3. Samlat för alla områden kommer också att svaras på frågor kring insatser som har gjorts för tillgänglighet och jämställdhet. 43

48 Så har kulturplanen tagits fram Kulturplanen har tagits fram i samverkan med Blekinges kommuner och i samråd med det professionella kulturlivet och det civila samhället. Samtal med representanter från regionala kulturinstitutioner och verksamheter har bidragit med kunskap, kontaktnät och underlag. Arbetet har utgått från ett lokalt perspektiv med samtal i varje kommun där inbjudan har gått ut brett till kulturverksamheter, föreningsliv, tjänstemän och politiker samt den enskilde kulturaktören. Mötena har samlat en blandning av företrädare vilket har gjort samtalen levande med flera olika perspektiv och vi har upplevt att deltagarna har tyckt att detta har varit utvecklande. Kontaktpersoner i kommunerna har varit kulturchefer och kultursamordnare som även har bidragit med underlag. Regionstyrelsen har det yttersta politiska ansvaret för kulturplanen och beslutar om att anta planen. Region Blekinges Kultur- och fritidsnämnd och Regionstyrelsens arbetsutskott har medverkat och berett ärendet för Regionstyrelsen. Utöver de fysiska mötesplatserna har arbetet också kunnat följas på hemsidan och facebook-gruppen Kultur i Blekinge med syfte att öppna processen för övriga intresserade som inte har kunnat delta i mötena. Eftersom Litteratur och läsfrämjande är ett nytt område inom Kultursamverkansmodellen från 2015 har särskild fokus ägnats det området med en egen mötesdag. Bilden visar vilka intressenter som finns inom kulturen och som har deltagit i kulturplansprocessen. 44

49 Bilaga 1 Kulturstöd 2014 inom kultursamverkansmodellen Regional och statlig finansiering Bilaga 2 Lista över inkomna yttranden 45

50 Remissvar Övergripande Ändringsförslag Särskilda satsningar, dans samt bildkonst och form Sölvesborg Kommun, inkom 26 sept De kulturpolitiska utgångspunkterna är tydligt och lätttillgängligt presenterade. Urvalet prioriterade områden är väl anpassade till de nationella målen samtidigt som regionens egna förutsättningar lyfts fram, t ex genom att samverkan getts egen prioritet. Dialogerna inför nya/uppdaterade treårsplaner är viktiga för samtal över kommun och verksamhetsgränser. Positiv till breddning av Blekingemodellen, men skulle vilja veta mer om hur regionens planer ser ut: Vart pekar utredningen? Hur ser utvecklingstankerne ut? Är det en utvidgning av mållgrupp som t ex att inkludera gymnasieskolans ungdomar? Vill man ha fler konstformer inom modellen och mer eget skapande? Önsker tydliga planer för hur man ska nå yngre publik; vem ska detta ligga på? Bra att Teatersmedjen arbetar för att bli en kulturarbetsplats för personer med funktionsnedsättning. Behandling Sid 10: sammanfatning av den regionala kulturpolitiska organisationen ska förtydliges; skulle vara bra Det är bra att peka ut något som ges särskild prioritet (dans och konst). Dans är Institutioner som får regionala och nationella bidrag finns uppräknade, med uppställning med vilka kulturinstitutionerna är och vilka samarbetsorganisationer som finns:1. Vilka rätt område att prioritera. Håller med på etablering av dansscen. Vill lägga till däremot var de är lokaliserade ses inte som väsentligt. Övrigt beskrivs i parter ingår, 2. Vilka konsulenter hör hemma i vilken organisation och som är placerad var, 3. vad som är bland motiveringarna att det till dansen finns ett brett och aktivt föreningsliv och texten. Då barn och unga är den viktigaste målgruppen finns de deras huvudsakliga uppgift, 4. var institutionerna ligger. Saknar konkreta insatser man planerar för att främja en utvecklad kultur mot barn och unga; i den tidigare kulturplanen fanns avsnitt för detta jämnbördigt med kultur och hälsa m.fl. aspekter. att dansen är en konstformsom engagerar många ungdommar. representerade överlag i kulturplanen, ej som eget avsnitt. Ronneby kommun, inkom 29 sept Region Blekinge bör göra egna utvärderingar under varje kulturplanperiod för att kunna öppna för förnyelse och utveckling inom länet och presentera resultatet så att diskussionen kan fortgå kontinuerligt under planperioden med alla berörda "kulturaktörer/ producenter och kulturpolitiker. Det är framförallt angeläget att utvärdera Regionteaterns verksamhet i Blekinge och övriga teatergruppers verksamhet för att ge beslutsfattare möjlighet att diskutera hur resurser inom teaterområdetskafördelas i länet. En utredning ska göras under planperioden av länets teaterverksamhet inkl Regionteaterns roll. En avsiktsförklaring ska skrivs om att tillföra resurser till den kreativa sektorn inom teaterområdet. En avsiktsförklaring skrivs in om att utveckla kontaktnät med länderna runt Östersjön inom konstområdet och övriga kulturområden. Text om det internationella konstprojektet Art Line önskas utökas. I "Region Blekinge vill rutan"på sidan 26 bör skrivas in som en punkt en avsikt att tillföra resurser till den kreativa sektorn inom teaterområdet underperioden I rutan där Region Blekinges vilja beskrivs bör därför preciseras att Region Blekinge under kulturplanperioden ska dela ut ett främjandeuppdrag i Blekinge. Ronneby kommun som har de största möjligheternaför ett sådant uppdrag harpåpekat detta redan i remissyttrandet om den första kulturplanen. Därefter ska ett samarbete självklar tske inom Kultur Sydost. I avsnittet om Blekinge Museum står det att länsmuseet har ett "delansvar på konstområdet". Ett påstående som förvirrar eftersom det på nästa sida står att det inte finns något regionalt främjandeansvar för bildkonstområdet. Det står också att Museet producerar utställningar, både i egna lokaler och ute i regionen. Den formuleringen bör flyttas från Bildkonst och form avsnittet till den del i kulturplanen som tar upp Museiverksamhet, eftersom vi inte upplever att Länsmuseet producerar konstutställningar i egna lokaler eller runtom i länet och att det inte heller är deras uppdrag. I rutan om vad Region Blekinge vill göra under bör också finnas en inriktning hur man tänker ta till vara det upparbetare kontaktnätet inom kulturområdetrunt Östersjön. Region Blekinge ska bli tydligare vad gäller bildkonsten i Blekinge och dela ut ett regionalt främjandeuppdrag för bildkonsten i länet. Därefter kan utveckling och samordning ske med Kultur Sydost. Att tillföra den kreativa sektorn inom teater resurser har inte skrivits ut. Då den politiska viljan är att satsa särskilt på dans och bildkonst. Formuleringen ang främjandeuppdrag inom bildkonsten har ändrats till att: Region Blekinge vill undersöka möjligheten till en regional utveckling av främjandet av bildkonsten samt vad gäller strategi och handlingsplan. Det är just ansvaret för främjandet av bildkonsten som ingen har, däremot har museet enligt egen utsago ett delansvar för konsten iom sin samling. Ej flyttat den texten. Karlskrona kommun, inkom 3 okt Blekinges regionala kulturplan ligger väl i linje med de prioriteringsområden som Karlskrona kommun har. Det har gjorts en del förändringar inom projektet Kultur runt Östersjön sedan kulturplanen skickades på remiss. Dessa förändringar föreslås uppdateras i avsnittet om kommunerna. Texterna är uppdaterade, att Ronneby är ansvarig och Karlskrona en partner. Karlshamns kommun, inkom 3 okt Som helhet anser kommunens nämnder att den regionala kulturplanen ger ett genomarbetat intryck och framstår som väl förankrat på såväl regionalt som nationellt plan. KS Mångfald borde finnas med bland de reigonala prioriteringarna i tider då främlingsfientliga krafter En aktör med uppdrag att utveckla och verka för konsten behövs. och partier går framåt i Blekinge. Vill även få med formuleringen "kultur som lyfter" från sin vision. Näringsliv belysa samverkan med privata aktörer inom sektorn. Överväga en modell för att minimera risken att den offentliga sektorn konkurrerar med de privata initiativ som tas. Kombinera det viktiga mötet mellan människor med skapandet av digitala alternativ, det är en utmaning som bör beaktas i planen. Turism välj begrepp turism eller besöksnäring. BUS gör kommunernas presentationer mer lika. Samordning behövs mellan Musik i Blekinge och BLB som förmedlare. Vill även att modellen ska omfatta de yngsta vad gäller teater o dans. Bredda gärna till bild och konst. Visionen är tillagd. Mångfald är tillagd i rubriken tillsammans med Delaktighet, som en av de regionala prioriteringarna. Valt begreppet "besöksnäring" istället för "turism" efter diskussion med länsturismchefen på regional utveckling, RB. Det står text om att breda Blekingemodellen vad gäller konstarter och ålder. Även samarbetet mellan BLB och MiB är tänkt att fördjupas. Övriga korrekturförändringar är gjorda. Olofströms kommun, inkom 6 okt Det är en gedigen genomgång av Region Blekinges kulturområden och vid en noggrann genomläsning Ett förtydligande i beskrivningen av Blekinges tillgångar: förutom kustnära läge har Blekinge även många hittar man guldkorn och möjligheter till utveckling. Hade dock gärna sett en tydligare struktur vid vackra sjöar. Vi har vacker natur, unika kulturmiljöer, kustnära läge, vackra sjöar, genuina stadsmiljöer genomgången av de olika kulturområdena (se t.ex Västerbottens kulturplan ). Svårt att följa Förslag till ny skrivning: Festivalen Berättarkraft genomfördes för första gången 2013 som en del i en utvecklingslinje i planen. den regionala kulturplanen för att tydligt visa att litteratur och berättande är ett område som ska lyftas fram. Samverkan med övriga Blekingekommuner, regionala institutioner och föreningar är nödvändig för att festivalen ska kunna utvecklas till angelägenhet för hela regionen. En komplettering bör göras när det gäller folkmusik: För folkmusiken finns en länsorganisation. En folkmusikfestival anordnas årligen med stor publik av föreningen Midvinterton. Lägga till ännu en punkt under Scenkonst Sydost Region Blekinge vill att: Riksteatern Blekinge, Dans i Sydost samt Regionteatern Blekinge Kronoberg når en bredare publik och hittar sätt som gör det attraktivt för yngre att engagera sig. Denna punkt finns beskriven i texten, men bör vara tydlig även vid en ytlig genomgång av de övergripande målen. Det behövs ett konsekvent samspel mellan brödtexten och målrutorna. "Vackra sjöar " har lagts till. Text om "Berättarkraft" har justeras. Länsorganisation om folkmusiken finns med. Scenkonst sydost har ej fått särskild punkt kring att "göra det attraktivt för yngre att engager sig". Landstinget Blekinge, inkom 26 sept Landstinget Blekinge vill också särskilt betona vikten av en kulturpolitik som är tillgänglig för alla blekingar. Då kulturaktiviteter har en positiv inverkan på människors hälsa är det avgörande att kulturlivet utformas på ett sätt som gör det tillgängligt för alla människor oavsett bakgrund, exempelvis kön, etnicitet, utbildningsnivå, funktionsnedsättningar och så vidare. Det är därför särskilt positivt att två av de prioriterade områdena i planen är tillgänglighet och delaktighet. Sammanfattningsvis vill Landstinget Blekinge ställa sig bakom förslaget till kulturplan för Blekinge men vill dock att Region Blekinge utvärderar teaterverksamheten. Tagit med att Landstinget vill utreda teaterverksamheten. Länsstyrelsen, inkom 30 sept Länsstyrelsen avstår från att lämna synpunkter.

51 KRO/KIF Vi uppskattar Region Blekinges goda intentioner och den utredning man har gjort kring bild och KRO/KIF vill också belysa att MU avtalet består av två delar: ersättning för medverkan i arbetet med en Det är glädjande att bild och formkonsten är en av regionens särskilda Konsnärernas Riksorganisation formområdet samt ser fram emot att ta del av konkreta satsningar för länets kulturliv i allmänhet och utställning respektive ersättning för visning av konsten på utställning. Tyvärr glöms den del av avtalet Sveriges Konsthantverkare och bild och formområdet i synnerhet. Fokus i detta remissvar kommer därför att ligga på hur länet på ett som berör ersättningen för medverkan alltför ofta bort, vilket även är fallet i Region Blekinges satsningar. Vi saknar särskilda prioriteringar på bild och formområdet i Olofströms och Sölvesborgs kommun. KRO/KIF föreslår Industriformgivare, inkom 9 juli formulering. KRO/KIF föreslår att Region Blekinge tar fram en plan för hur utställningsarrangörer i länet att Region Blekinge följer upp den föredömliga utredningen på bild och ska kunna följa MU avtalet. Sida 34 35: KRO/KIF vill göra länet uppmärksamma på att formområdet med en regional strategi och en handlingsplan på bild och adekvat sätt kan lyfta och implementera frågor som berör bild och formkonsten i sin kulturplan. Det är bra och nödvändigt med tanke på hur eftersatt konst och konstnärspolitiken är i Blekinge att regionen har ambition att förbättra kulturskaparnas villkor Principen om armlängds avstånd omnämns inte heller i kulturplanenen. Vi finner det emellertid något besvärligt att ge kommentarer angående länets prioriteringar utan en budget. KRO/KIF föreslår att Region Blekinge för en diskussion rörande kulturens kvalitet och förnyelse. Exempelvis kan det diskuteras hur man kan höja kvaliteten på den utställningsverksamhet som finns inom länet, att genom medelstilldelningen lägga vikt vid aspekter som professionalitet och konstnärlig kvalitet liksom garantera att MU avtalet följs fullt ut, att strategiskt arbeta med utställningslokaler och att använda den konstnärliga kompetensen inom konstnärskåren som rådgivare inom utställningsverksamheten. frågor rörande konsthantverket behandlas under rubriken Hemslöjd och inte, som brukligt, i samband med bild och formkonsten. Konstnärerna blir delaktiga i utformningen av den offentliga miljön redan vid planeringsstadiet. På så sätt kan den konstnärliga kompetensen utnyttjas effektivt och den offentliga miljön bli bättre. Konstverksamheten på Ronneby kulturcentrum utvecklas. KRO/KIF föreslår att meningen Kommunen följer MU avtalet om utställningsersättning på s. 16 skrivs om till Kommunen följer MU avtalet om ersättning för medverkan och utställning. Vi föreslår följande omformulering på s. 45: [ ] och principen att avsätta minst en procent av budgeten till konstnärlig gestaltning vid ny, omoch tillbyggnationer.(s. 3, s. 14). Det vore även bra med en diskussion kring konstens egenvärde. formstrategi som tar ett helhetsgrepp på konsten och beskriver regionens utmaningar och konkreta satsningar på området. Ändringar har gjorts ang beskrivning av innehåll i MU avtal och 1 % regeln. Konsthantverket är ej flyttat till bildkonsten. Blekinge Läns Bildningsförbund, inkom 25 sept Dans i Sydost, inkom 17 juni Saknar konkretion på många ställan i kulturplanen almänna formuleringar om att Region Blekinge "vill" i stället för att konkret formulera mål om vad som skall uppnås under perioden. Det har gjorts flera olika punktinsatser när det gäller att utveckla olika verksamheter inom kultur och hälsa under de senaste åren, Dansbaneprojektet som sådde fröet till teatern Det har kommit en båt med bananer som blev Teater för äldre, dans inom psykiatrin, naturguider etc allt utöver den löpande verksamheten där Bildningsförbundet och Musik i Blekinge är ledande. Vi kommer allt längre ifrån den gamla inriktningen om att producera och sprida kulturprogram till vården, precis som tänkt. Vi menar att det borde vara dags att utveckla en regional utvecklingsstrategi kring kultur och hälsa, att det gamla begreppet kultur i vården borde mönstras ut och ett regionalt uppdrag på kultur och hälsaområdet borde formuleras. Blekingemodellen ska definieras. Blekinge modellen är enligt vårt förmenande mer en attityd än en organisationsmodell och karaktäriseras av ett öppet och prestigelöst förhållningssätt som är lösningsinriktat och där vi finner samverkan mellan regionala institutioner, kommuner, regionala organisationer där vi bygger på varandras kompetenser och finner gemensamma organisatoriska lösningar som till exempel avtalen som finns om scenkonst mellan Gediget jobb. Synd att man inte vill satsa mer på verksamheten Dans i Sydost, borde vara självklart så här 6 år senare. I den del i kulturplanen som berör verksamheten med offentliga teaterföreställningar saknar vi en beskrivning och en utvecklad hållning när det gäller de ideella arrangörerna som finns runtom i länet. Saknar ett avsnitt när det gäller tillgången till lokaler och stödet till lokalhållare i länet. Det är i första hand en primärkommunal fråga men om det finns ett regionalt utbud så måste det också finnas lokaler att spela i. Det borde finnas med ett avsnitt där man utvecklar en syn på de ideella föreningar, folkrörelser, studieförbund med flera som faktiskt utgör en kulturell infrastruktur och är en förutsättning i vårt län för att nå kulturpolitikens mål om allas möjligheter till upplevelser och till att delta i kulturlivet. Vill poängtera att det arbete som görs inom Teatersmedjan när det gäller att etablera en kulturarbetsplats för personer med funktionsnedsättning riktar sig till personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Vill poängtera att i texten om Reaktor Sydost nämns Festival Spezial för barn och unga med särskilda behov. Festival Spezial vänder sig till alla människor med särskilda behov, inte enbart barn och unga. Sommardans Blekinge finns i alla fem kommuner nuförtiden. Blekingearkivet, inkom 25 sept Blekingearkivet anser att remissversionen av Blekinges regionala kulturplan har en mer S. 6: i stycket Tillgänglighet så omnämns i stort sett samtliga verksamhetsområden, som kulturplanen obestämd språklig utformning än den tidigare kulturplanen ( ). Blekingearkivet anser att en omfattar men inte ARKIV. S. 8: Under stycket som behandlar målformuleringar barn och unga mer distinkt formulering skulle ge ett större mått av tydlighet. Under rubriken Tillgänglighet s. 8, så anser vi att man även bör lyfta fram det arbete som görs inom det kulturarvspedagogiska området i formuleras en vision som innebär att all kultur i Blekinge ska blir tillgänglig digitalt. I och för sig en syfte att utveckla barn och ungas förmåga till ett mer källkritiskt förhållningssätt. S. 31: Av erfarenhet vällovlig vision, men som är ett näst intill oöverkomligt mål för arkivsektorn, framför allt med hänsyn vet vi att det kan fluktuera en hel del avseende samverkansengagemanget och därför anser tagen till ekonomiska aspekter avseende digitalisering och resurser för den digitala långtidslagringen. Blekingearkivet att Kulturarv Blekinge behöver en mer handfast organisation eller åtminstone någon som Inom ReDA projektets arbetsgrupp Kultur, så har Blekingearkivet ansvar för området Kompatibel har ansvar för styrningen av verksamhetsområdet. Vi föreslår att Region Blekinge ska anslå medel till en och användbar kulturdata. För att tillhandhålla öppen och/eller länkad kulturdata, så krävs det också tjänst som Kulturarvskoordinator (på deltid), som administrerar Kulturarv Blekinge (portalen) och den en strategisk planering avseende hur denna kulturdata ska tas omhand och långtids lagras. kulturarvspedagogiska sajten Broar till historien. S. 32: Här avser kommentaren den formulering som finns som punkt 2 i rutan Region Blekinge vill att. Formuleringen lyder.. utveckla museipedagogiken tillsammans med andra aktörer. Blekingearkivet anser att en mer samverkansfrämjande formulering kan vara att döpa om museipedagogiken till kulturarvspedagogiken, för att därigenom lägga mer tyngd på samverkansdelen och ge uppdraget en bredare ansats. S. 33: Här tas ju vårt eget verksamhetsfält upp och vi är i huvudsak nöjda med den beskrivning som görs. Men vi anser att vi har ytterligare utvecklingsmöjligheter som bör lyftas fram, därmed vill vi komplettera med: 1. Blekingearkivet ska utreda förutsättningarna för digital långtidslagring samt systemlösningar för säker dataöverföring mellan arkivbildare och arkivinstitution. 2. Blekingearkivet ska utveckla sitt serviceutbud, så att externa tjänster inom verksamhetsområdet kan tillhandahållas för både enskild som offentlig sektor. En utveckling av texten är gjord i samarbete med Blekinge läns Bildningsförbund. Ej tillagt något om vilka lokaler som finns att tillgå. Ändring har gjorts ang Teatersmedjan och Fesitval Spezial. Det står Blekinge. Uppräkningen är helt struken. Har ej tagit upp kulturarvspedogiken för barn just där men senare i texten. Formuleringen kring museipedagogik har ändrats till kulturarvspedagogik. Lagt till enligt eget förslag om uppgift i text. Folkets Hus och Parker, 25 sept Nöjda att föreningslivet/civilsamhället samt amatörkulturen genomgående får stor plats. Glada över samråd med föreningslivet och civilsamhället i framtagandet av kulturplanen, vill dock poängtera skillnad på samråd och samverkan. Vid framtagendet av kommande kulturplaner skulle det vara önskvärt med mer samverkan med den idéburna sektorn/civilsamhället. S. 14: Vill poängtera att vi har medlemmar i samtliga kommuner. Våra Folkets Hus och Parker erbjuder bra scener, många möteslokaler och ofta tillgång till replokaler.s. 24: När ni ränkar upp externa arrangörer hade vi gärna sett att ni omnämnde oss och våra scener. S. 26: Ser positivt på att ni har som mål att främja arrangärsutveckling genom ökad samverkan och är gärna med och bidrar i det samarbetet. Har ej tagits med. Riksteatern Blekinge, inkom 19 Vi noterar att i den nu gällande kulturplanen uttrycks alla mål med ett ska. I det nya förslaget vill sept Region Blekinge. Mål har ersatts med visioner. Det sätter naturligtvis mindre press på alla som berörs, men det verkar också visa på att landstingets vilja att bidra med ökade resurser är begränsad. Vi menar att en plan inget är värd om den inte följs av en budget som möjliggör förverkligandet. Blekingemodellen bör täcka från förskola till gymnasium så alla barn och ungdommar nås av professionell scenkonst varje år. Regionen vill också prioritera dans. Dansföreställningar har i allmänhet ett högre pris för arrangören än teater och blir därför ofta bortvalda. Ska barn och unga i större utsträckning få del av professionell dans behöver den regionala subventionen förstärkas.vill understrycka målsättningen att Blekinge ska vara ledande i Sverige på kultur för Barn och Unga, men vad vi menar med det borde specificeras bättra. Vilka åldersgrupper räknas in i barn och unga? Bör inkludera barn och unga till och med gymnasium Riksteatern Kronoberg har fråntagits ansvaret att samordna teater och dansutbud för skolan. Det är.riksteatern Blekinge välkomnar idén att skapa en dansscen i Blekinge. Vi har ett Text är ändrad efter förslag om Riksteatern Kronoberg och numera Regionteatern Blekinge Kronoberg (benämns hädanefter Regionteatern)som har det uppdraget. utmärkt samarbete inom Scenkonst Sydost, där länsteatrarna har sin hemort i Regionteatern Blekinge Kronoberg. Ej tagit med önskemål om att samla Skrivningen bör därför ändras i texten om hur utbudet tas fram. Riksteatern Blekinge ser behovet av att Kalmar och Växjö. En scen med en tillhörande ensemble i Karlskrona skulle bli ett alla scenkonstaktörer under samma tak. Riksteatern nämns i texten alla regionala scenkonstorganisationer är samlade under ett och samma tak för ökad samverkan och välkommet tredje ben i den konstellationen. Vi föreslår att KLO Productions och kring att nå yngre publik. Teatersmedjan nämns nu under inledande ökat, samordnat stöd till scenkonstaktörer. Vi vill därför att det ska ingå i kulturplanen. texten beskrivs samarbete angående gemensamma frågor kring arrangörskap och utmaningen att möta den Pinamackorna övergår till att bli ett danskompani inom Regionteaterns organisation. Samarbetet emellan sydostregionerna och Dans i avsnitt om Teater. Ej tagit med text om verksamhetsstöd till professionella scenkonstutövare. (Då behövs utökade resurser. yngre generationen. I det stycket nämns inte Riksteatern Blekinge, vilket vi tycker vore självklart. Sydost kring arrangerandet av Dansnät Sveriges produktioner är haltande. I både I kp står dessutom att dans och bildkonst särskilt ska prioriteras under I början av texten krin Teater nämns exempel på amatörteaterföreningar och där tas bara Ronneby Folkteater upp. Vi anser att även Teatersmedjan ska nämnas där. I kulturplanen nämns inget om stöd till de fria professionelle scenkonstutövare. De flesta regioner ger ett verksamhetsstöd till sina fria professionella grupper. Det ger grupperna en betydligt större chans att överleva och att bättre kunna använda sina krafter till konstnärlig utveckling. Riksteatern Blekinge Kronoberg och Kalmar län är det länsteatrarna som är arrangörer. I Blekinge är det Karlskrona Riksteaterförening som arrangerar. Länsteatrarna har på alla sätt betydligt större resurser än Karlskrona rtf som ska använda sitt i sammanhanget låga kommunala anslag och där allt extra kringarbete, utlägg för resor och annat får utföras av ideella krafter. Vi anser att regionen måste ta ett större ansvar för kulturplansperioden) föreslår att ett sådant stöd införs även i Blekinge. Vi anser att regionen ska bestämma sig för att stötta dessa arrangemang, då det ju är regionen som är samarbetspart i denna den blomstring av scenkonsten vi nu ser och sätta ord på det i kulturplanen! samverkan. Dansnät Sverige nämns över huvud taget inte i kulturplanen!

52 Reaktor Sydost, 18 sept Reaktor Sydost instämmer i den bild som Kulturplanen förmedlar om Blekinges unika kompetens när det gäller digitala medier och deltagarkulturer. Reaktor ser samma behov av att utveckla strukturerna kring film på fritiden som kulturplanen lyfter fram och bidrar gärna till att täppa till kunskapsluckorna i länet. På sida 41 under rubriken Reaktor Sydost lyfts Reaktor Sydosts verksamhet fram. Innehållet är bra, men det bör synkas med den överenskommelse som skrivs fram av huvudmännen. På så sätt uppnås en tydlighet och större spårbarhet när formuleringarna följs åt i Kulturplanen och Överenskommelsen. Torun Ekstrand, inkom Jag skulle gärna se mera text om Art Line som visar på den konstnärlig kvaliteten; vad projektet Önskan om tillägg: Art Line fokuserade på att skapa ett nätverk mellan 14 konstinstitutioner, akademier, 25 sept handlade om; om de resultat som fortfarande finns att ta del av och hur många människor som museum och färjerederi Projekten utvecklades gemensamt i flera länder och gav involverades. Undrar också om värdeordet "spännande" passar i kulturplanen? Det används både om kulturarbetare arbeten i olika länder. En förstudie för en fortsättning är på gång med Ronneby kommun utställningshallen i Eriksberg som inte visar konst utan naturfotografi, och om Art & Technology i som projektägare. Olofström. Art Line inbegrep bl.a. konst och teknik experiment, konst och digitala medier och projekt i det offentliga rummet. Kulturturismen stimulerades via skräddarsydda konstresor och konstprojekt ombord på Stena Lines färjor. Art Line nådde närmare personer genom utställningar, workshops, projekt i offentliga rum, seminarier och föreläsningar individuella besökare tog del av Konst Online och föreläsningar som finns att se på webben fram till år Närmare 250 konstnärer från Östersjöregionerna var involverade. Samarbeten med olika yrkesgrupper, allmänhet, skolor, turistindustri, teknik laboratorier, högskolor osv. skapade samarbeten på många plan. Texten om Reaktor Sydost är nu i enlighet med deras överenskommelse. Text om Art Line är tillagd under Bildkonst o form. Litorina Folkhögskola, inkom12 juni Skulle gärna önska att Folkbildningens betydelse, folkhögskolornas roll som kulturbärare i Blekinge lyfts fram. Det lyfts nu fram bättre efter korrigeringar under Folkbildningen. Blekinge Museum, inkom 29 sept Gärna tillföra mer kring museets arbeta med kulturmiljö, om det är utrymme. Förslag till text: "Blekigne museum är en annan institution som aktivt arbetar med kulturmiljövård. Inte minst sysslar museet med en löpande kundskapsuppbyggnad kring länets kulturmiljöer och man bidrar med expertis till såväl länsstyrelse och kommunerna som allmänheten. Blekinge museum är remissinstans inom samhällsplaneringen och yttrar sig bl.a. om planerade exploateringar för ex bostadsområden och vägar, liksom övrigaärenden som rör byggnadsminnen, fornlämningar och Riksintressen. Blekinge museum genomför uppdragsfinansierade projekt inom länet. Dessa är i huvudsak iriktade på arkeologi och praktisk kulturmiljövård, men berör även kyrkliga miljöer och annan bebyggelse. Museets bibliotek och arkiv förvaltar dokumentation om länets kulturmiljöer och i magasinet förvaras alla arkeologiska fynd som tilvaratas i Blekinge. Blekinge museum bidrar ofta till synliggörandet av kulturmiljöerna genom utställningar, föredrag eller olika skyltprogram i samverkan med Länsstyrelsen, kommunerna och föreningslivet. Texten som finns nederst på bilden som inleder Kulturarv, där bl.a. Örlogsstaden Karlskrona, Marinmuseum, Ronneby brunnspark nämns, tycker vi att lokalt och regionalt intresse ska bytas mot regionalt och nationellt intresse. Vi bör stå med när det gäller Världsarvet på sid 29. Det är ett av våra profilområden, med 1700 talsutställningen och miljön runt Grevagården som ju var Generalamiralens residens och som belyser örlogsstadens utveckling. Text om Blekinge museum är tillagd under Kulturarv/Kulturmiljö. Text är korrigerad efter önskemål. KLYS Konstnärliga och Litterära KLYS saknar i kulturplanen skrivningar om principen om armlängds avstånd och en beskrivning av om KLYS skulle gärna se att Region Blekinge renodlar begreppsanvändningen och är mer konsekvent i Yrkesutövares Samarbetsnämnd, inkom 30 och hur den används i regionen. Det är önskvärt med separat avsnitt om hur man upprätthåller denna kulturplanen när man talar om kulturlivets yrkesutövare. Vi har identifierat en rad olika begrepp som princip och i samband med detta en eventuell genomlysning av konstens egenvärde i förhållande till man använder synonymt för begreppet professionell kulturskapare. KLYS förordar just professionell sept ett aspektpolitiskt perspektiv. Marinens musikkår (MMK) nämns, men det sägs inget om de hot som finns mot kåren, inte heller om betydelsen av dess verksamhet för kulturlivet i stort. KLYS vill kulturskapare eller alternativt konstnärligt yrkesverksam. Några av de begrepp vi skulle önska definierades bättre eller byttes ut i planen är: de fria professionella krafterna (s 8), fria kulturskapare understryka att det är viktigt att poängtera att MMK:s verksamhet inte är en angelägenhet enbart för (s 10), fria aktörer (s 24), professionella aktörer (s 26) samt kulturaktörer (s 42). försvaret. Den ensembleform som här finns är också ett riksintresse, då detta är den sista kvarvarande Begreppet semiprofessionell (s 22) är ett uttryck som KLYS helt tar avstånd ifrån och som bör strykas i blåsmusikkåren. Att bevara MMK bör vara ett ansvar som på politisk nivå hanteras både nationellt och texten. Det finns ingen glidande skala mellan amatör och professionell i ett professionellt regionalt/lokalt. I övrigt skulle KLYS gärna se att Blekinge i sin kulturplan också tar upp kulturskaparperspektiv. konstområdet dramatik och eventuellt kartlägger länets dramatiker och deras förutsättningar för att verka i länet eller inom ramen för det interregionala samarbetet på scenkonstområdet. Beträffande regionens arbete med enprocentsregeln vore det bra om det gjordes Korrigerat efter önskemål om begreppet "professionell kulturksapare". en årlig uppföljning av hur denna har använts för ny, om och tillombyggnader av offentliga fastigheter och offentlig infrastruktur. Vi vill även påpeka att det är minst en procent som ska gå till konstnärlig gestaltning, samt att den skrivelsen ska vara vid ny, om tillbyggnation (s 45). Om regionen saknar en policy och metodhandbok för arbetet med enprocentsregeln i regionen, vore det en bra sak att ta fram. KLYS föreslår att: Region Blekinge följer upp den föredömliga utredningen på bild och formområdet med en regional strategi och en handlingsplan för bild och formkonsten som tar ett helhetsgrepp på utmaningarna för bild och formkonsten och beskriver de konkreta satsningar som regionen ska göra på området. Blekinge län skriver in i den regionala kulturplanen att ambitionen är att MU avtalet, både utställningsersättningen och medverkansersättningen, ska tillämpas i länet och dess kommuners alla utställningsarenor. En plan för hur MU avtalet tillämpas på regional såväl som kommunal nivå bör upprättas. Regionen bör årligen budgetera för MU avtalet och redovisa hur det har implementerats i regionen. Regionen bör erbjuda sina och kommunernas kulturpolitiker, tjänstemän och utställningsarrangörer en workshop om MU avtalet, åtminstone vartannat år. Region Blekinge utvecklar tydliga riktlinjer för vilka verksamheter som ska följa enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning och för hur man ska arbeta med och underhålla den offentliga konsten samt utveckla rutiner för en årlig rapportering av den offentliga konsten. Om konstnärerna blir delaktiga i utformningen av den offentliga miljön redan vid planeringsstadiet kan den konstnärliga kompetensen utnyttjas effektivt och den offentliga miljön bli bättre. Regionen bör erbjuda sina och kommunernas politiker och tjänstemän inom kultur, fastighet, bygg och samhällsplanering samt privata byggherrar och fastighetsbolag en workshop om enprocentsregeln.

53 Margareta Skantze m fl, inkom Vi koncentrerar oss på det avsnitt som handlar om scenkonsten. I detta avsnitt visar det sig att det på 7 okt regional nivå inte finns förståelse för den lokala scenkonstens unika utveckling i Blekinge och därmed dess framtidsmöjligheter. All kreativitet buntas ihop i Region Blekinges kulturplan och kallas "ett fåtal professionella aktörer". Publikens intresse för denna lokalt producerade teater är väl dokumenterad, mer än tiofalt större än den institutionellt skapade vuxenteatern från Växjö. Vi vill att man nu äntligen griper tillfället och tillvaratar den stora potential som finns inom scenkonstens område i Blekinge. Ge oss möjlighet att utveckla våra verksamheter kanske under en treårsperiod och sedan utvärdera för att kunna komma vidare. Regionens ansvar för teatern i länet handlar inte bara om att arrangera utifrån kommande teater. Regional teaterpolitik handlar också om att stödja den teater som växer direkt ur den blekingska myllan. Texten ang "fåtal" har korrigerats lunder avsnitt Teater. Lyckå Kammarmusikfestival, inkom 17 okt Kulturplanen beskriver dels nuläget, dels vad som man vill arbeta med de kommande åren och den skall utgöra ett underlag för regionens ansökan till Statens kulturråd. Vi tycker att nulägsbeskrivningen ej tillräckligt framhåller Lyckå Kammarmusik Festivals roll och betydelse i länets/regionens musikliv. Ej skrivit mer om Lyckå Kammarmusikfestival. Slöjd i Blekinge, inkom 29 sept Sida 8: Målformuleringar. Vi på Slöjd i Blekinge vill trycka på att om vi ska vara ledande i Sverige med kultur för barn och unga, så bör Blekingemodellen omfatta fler konstområden såsom dans, konst och Sida 9: Vi vill trycka på vikten av att satsa på konsten och då i ett större perspektiv med satsningen också på konsthantverk, konst och slöjd. Konstläger i Text tillagd om att Blekingemodellen även kan innefatta slöjd. hemslöjd. Här kommer upplevelsen och det konkreta görandet in. Sida 34, 35: Trycka på att Slöjden ska samverkan med Slöjden för att få in konsthantverket. Sida 44: Konstrundan ingå i Blekingemodellen. utvecklas i samverkan även med Slöjd i Blekinge och Visit HandiCraft Blekinge. Vi vill ha nya bilder som stämmer med det vi jobbar med nu! Tullan Gunér, inkom 25 sept Ett radikalt förslag kan vara att kultur och fritidsnämnden upplöses och fördelas i andra nämnder. Kulturfrågor hör inte främst till fritidsfrågor. Jag menar att kulturpolitiska frågor bör behandlas och tas i regionstyrelsen. På så sätt kunde kanske kulturen i Blekinge bli en del av allt i vårt samhälle och inte minst en integrerad del av Attraktiva Blekinge. Det saknas en stark professionell samlande kraft för de prioriterade områden inga förändringsförslag ges Bildkonst och form. Positivt är att Region Blekinge särskilt vill satsa på bildkonstoch formområdet de kommande åren och man ser att utvecklingsmöjligheterna är många och potentialen stor ; bra utställningsmöjligheter, att konstnärlig kompetens tas tillvara inom andra samhällsområden, bättre kunskap om MUavtal och 1% regel, konstläger för ungdomar mm.jag välkomnar att regionen säger sig vilja prioritera bildkonsten, ett område som i Blekinge har en otydlig profil och inte framstår lika starkt som andra kulturområden. Men jag beklagar att förslagen är vaga. Det behövs mer kraft och resurser bakom viljan. Regionen är i behov av en professionell konstvetare, en producent/curator, som tar tillvara på och ger näring åt initiativ och idéer, som garantera tillgång till kvalitativa konstevenemang i Blekinges alla delar i god samverkan med alla redan befintliga goda krafter inom regionen med kontaktnät utanför regionen och med intresse för samhällsfrågor i stort och tendenser i tiden.

54 Bilaga 1 Kulturstöd 2014 inom kultursamverkansmodellen Regional och statlig finansiering Verksamhet Region Blekinge Statens kulturråd Kommun Reaktor Sydost , även Kronoberg och ( )* - Kalmar län Riksteatern Blekinge Regionteatern Blekinge ( )* Kronoberg Växjö kommun Dans i Sydost Musik i Blekinge Slöjd i Blekinge Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg Blekinge museum Karlskrona kommun ( ) Blekingearkivet (ej inom kultursamverkansmodellen) Blekinge Läns Bildningsförbund Summa *Bidrag från staten betalas ut via Kronoberg och Kalmar län. Ej inräknade i summa.

55 Bilaga 2 Lista över inkomna yttranden Organisation Sölvesborgs kommun Ronneby kommun Karlskrona kommun Karlshamns kommun Olofströms kommun Landstinget Blekinge Länsstyrelsen Blekinge Litorina Folkhögskola Dans i Sydost KRO/KIF Konstnärernas Riksorganisation Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare Datum inkommande 26 september 29 september 3 oktober 3 oktober 6 oktober 26 september 30 september 12 juni 17 juni 9 juli Reaktor Sydost Riksteatern Blekinge Blekinge Läns Bildningsförbund Blekingearkivet Folkets Hus och Parker Torun Ekstrand (projektledare Art Line) Tullan Gunér (fd chef Blekinge museum) Slöjd i Blekinge Blekinge Museum KLYS Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd Margareta Skantze m fl (kulturaktörer) Lyckå Kammarmusikfestival 18 september 19 september 25 september 25 september 25 september 25 september 25 september 29 september 29 september 30 september 7 oktober 17 oktober

56

57 Förslag till beslut Regionstyrelsen Dnr Ingrid Ljungqvist Delårsbokslut per den 31 augusti 2014 Delårsbokslutet per 31 augusti 2014 är för första gången upprättad för hela Region Blekinges verksamhet omfattande 3 verksamhetsområden inkl administration och ledningsstöd. Under 2014 görs också för första gången uppföljning av mål och medel 3 ggr/år, dvs delårsbokslut per 30 april och 31 augusti samt vid årsbokslutet. Region Blekinge övergripande uppdrag är att verka för Blekinges attraktivitet och utveckling genom samverkan inom och utanför Blekinges gränser. Attraktivitet är i fokus liksom Livskvalitet, Arbetsliv och Tillgänglighet (Blekingestrategin). Samverkan har stärkts under året genom bildandet av en gemensam organisation för besöksnäringen i Blekinge Visit Blekinge Ideell Förening samt ett operativt destinationsbolag Visit Blekinge AB. Under året har dialogen om den nya kulturplanen engagerat många aktörer i Blekinge. Det finns stora förväntningar på en stark kulturpolitik och nyskapande verksamhet i Blekinge. Beslut om den nya kulturplanen ska tas under hösten Processen med att ta fram ett nytt trafikförsörjningsprogram har satts igång under året. Inkråmsöverlåtelsen av Blekingetrafiken AB är nu formellt genomförd, men fortfarande återstår mycket arbete innan allt i praktiken är överfört till Region Blekinge. Denna process blir inte fullt genomförd förrän under Resultatet per 31 augusti 2014 är tkr, varav trafikens överskott är ca 17,7 mkr. En helårsprognos är gjord som visar på ett överskott för Region Blekinge på ca 12,1 mkr varav trafiken 12,5 mkr, dvs ca 400 tkr i underskott för övrig verksamhet. I budget 2014 är Region Blekinge finansierade med ca 5 mkr exkl trafiken, via det regionala tillväxtanslaget. Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaget. Beslutsunderlag Delårsredovisning per inkl bilagor Samverkansprotokoll, daterat Protokoll kultur- och fritidsnämnden Protokoll trafiknämnden Förslag till beslut, daterat Arbetsutskottets beslut, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att godkänna delårsbokslut per 31 augusti 2014 med ett resultat på tkr Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

58 att överlämna delårsbokslutet per den 31 augusti 2014 till revisorerna att överlämna delårsbokslutet till Region Blekinges medlemmar för kännedom Expedieras: Revisorerna Blekinges kommuner och landstinget Akten Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

59 Delårsbokslut 31 augusti 2014

60 Delårsbokslut 31 augusti 2014 Region Blekinge Dnr: Version: B Utskriven /malfar 1

61 Innehållsförteckning 1. Inledning Uppdrag och Samverkan Blekingestrategin Politik Sydsvensk regionbildning Verksamhetsområde Kultur och fritid Redovisning av uppdrag Måluppfyllelse Indikatorer Ekonomisk uppföljning och prognos Hot och möjligheter Verksamhetsområde Regional utveckling Redovisning av uppdrag Måluppfyllelse Indikatorer Ekonomisk uppföljning och prognos Hot och möjligheter Verksamhetsområde Trafik Redovisning av uppdrag Måluppfyllelse och indikatorer Ekonomisk uppföljning och prognos Hot och möjligheter Hållbar utveckling Redovisning av uppdrag Måluppfyllelse Medarbetare personalbokslut Organisation Lärande och Kompetensutveckling Jämställdhet Medarbetarnyckeltal Intern kommunikation Medarbetarenkät Ekonomi Intäkter och kostnader Verksamhetsmål och finansiering Resultaträkning Balansräkning Driftredovisning Investeringsredovisning Redovisningsprinciper Noter

62 1. Inledning Region Blekinges övergripande uppdrag är att verka för Blekinges attraktivitet och utveckling genom samverkan inom och utanför Blekinges gränser. Attraktivitet är i fokus liksom Livskvalitet, Arbetsliv och tillgänglighet (Blekingestrategin). Samverkan har stärkts inom flera områden under året, bland annat inom besöksnäringen där näringen och offentliga aktörer nu samlas i en gemensam organisation för besöksnäringen i Blekinge - Visit Blekinge ideell förening samt ett operativt destinationsbolag Visit Blekinge AB. Den ideella föreningen höll konstituerande stämma i maj och bolaget bildades första juli. Dialogerna om den nya kulturplanen har engagerat många aktörer i Blekinge och förväntningarna är stora på en stark kulturpolitik och nyskapande verksamhet i Blekinge. Processen avslutades i våras och i juni fattade regionstyrelsen beslut om remiss för att senare i höst ta beslut så att vi kan leverera en attraktiv kulturplan för Blekinge till statens Kulturråd. Verksamhetsområde Trafik, Blekingetrafiken en del i Region Blekinge Inkråmsöverlåtelsen av Blekingetrafiken AB till Region Blekinge Verksamhetsområde trafik är nu genomförd. SKL:s rapport om öppna jämförelser av kollektivtrafiken Sverige visar att Blekinge ligger bra till i många delar. Det finns också många utmaningar att fortsätta jobba med att fördubbla resandet med kollektivtrafiken, förstora arbetsmarknadsregionen och hantera utmaningarna med att uppnå miljömålen. Vi har också i uppdrag att ta fram ett nytt trafikförsörjningsprogram, kollektivtrafikens långsiktiga plan. Processen har under året satts i gång bl.a. med dialogmöten med samtliga medlemmar, aktörer och intressenter. EU:s nya programperiod och satsningar för regional utveckling EU:s strukturfonder tillsammans med andra program är viktiga verktyg och finansieringskällor för genomförande av Blekingestrategin Blekinges regionala utvecklingsstrategi. Under årets första åtta månader har stort fokus lagts på skriva och förhandla utformningen av regionalfondsprogrammet för Skåne och Blekinge och handlingsplanen för socialfondsprogrammet. Socialfonden har fått ytterligare medel inom ramen för Sysselsättningsinitiativet för unga (PO3) som ska hjälpa till att minska ungdomsarbetslösheten i de regioner med högst ungdomsarbetslöshet dit bl.a. Skåne-Blekinge hör. Det är ett välkommet tillskott som kommer att stärka insatserna i utvecklingsplanen för Blekinges initiativ Ungdomskraft Blekinge med målet att halvera ungdomsarbetslösheten till Tillsammans med programskrivningsarbetet pågår förstudier och förberedelser för att tillsammans med gamla och nya partners se över de möjligheter som finns i den nya EU-programperioden för att kunna genomföra utvecklingsinsatser inom samtliga insatsområden i Blekingestrategin. Den sista pusselbiten i vår flytt är nu på plats, verksamhetsområde kultur och fritid är nu samlad i Kulturkuben I Karlskrona (Ronnebygatan 22). Nu fortsätter processen med att få ihop verksamheterna för att kunna dra bästa nytta av varandra och för att stärka insatserna för Blekinges utveckling Uppdrag och Samverkan Region Blekinge är ett kommunalförbund som har tillkommit efter överenskommelse mellan Landstinget Blekinge, och kommunerna i Karlshamn, Karlskrona, Olofström, Ronneby och Sölvesborg. Region Blekinge bildades den 1 januari 2001 och utgör medlemmarnas organ för samarbete i regionala utvecklingsfrågor för demokratisk förankring av det regionala utvecklingsarbetet i Blekinge. Region Blekinge är fr.o.m. den 1 januari 2003 ett kommunalt samverkansorgan som är bildat enligt Lag (2002:34) om samverkansorgan i länen. Region Blekinge ska främja Blekinges utveckling för att ta tillvara regionens möjligheter för att öka Blekinges attraktionskraft. Detta gäller inom förbundets uppgifter som medlemmarna beslutar om att tillföra förbundet. Region Blekinge har tre fokusområden: 3

63 vara Blekinges regionala politiska företrädare verka för hållbar tillväxt och utveckling i Blekinge samverka inom och utanför Blekinge Regionstyrelsen är från och med 2012 Regional trafikmyndighet enligt Lag (2010:1065) om kollektivtrafik. Region Blekinges uppgifter omfattar regionalt utvecklingsarbete, där medlemmarnas intressen ska tas tillvara. Genom sitt arbetssätt ska förbundet stärka gemenskapen och de demokratiska värdena inom regionen. Subsidiaritetsprincipen ska gälla d.v.s. beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå i samhället. Medlemmarnas möjligheter till insyn och delaktighet i verksamheten ska beaktas liksom en uthållig utveckling, jämställdhet samt de mervärden som verksamheten inom förbundet ger upphov till. Förbundet ska verkställa uppdraget från staten för att genomföra det regionala tillväxtarbetet och med utgångspunkt från förordningen SFS 2007:713 ta fram en regional utvecklingsstrategi för Blekinge. I uppdraget ingår att fatta beslut om regionala tillväxtmedel. Samverkan inom och utanför Blekinges gränser Samverkan inom och utanför Blekinge är ett av Region Blekinges fokusområden i förbundsordningen och det viktigaste verktyget för att framgångsrikt driva arbetet med att genomföra Blekingestrategin. Samverkan inom regionen sker mellan medlemmarna och andra aktörer i Blekinge (högskola, myndigheter Länsstyrelse och arbetsförmedling och näringslivet). Så kallad Triple Helix är ett kännetecken i många samverkansformer i Blekinge. Bildandet av Visit Blekinge ideell förening är ett nytt samarbete som ska främja samverkan i besöksnäringen i Blekinge. Samverkan med grannregionerna Skåne och Smålandsregionerna, har stärkts genom bland annat gemensamma utvecklingsprojekt och utvecklas fortlöpande inom olika områden. Även samarbetet inom ramen för SydSam finns kvar. Den 13 september 2011 kom Landstinget Blekinge, Region Blekinge, Landstinget Kronoberg, Regionförbundet Södra Småland, Landstinget i Kalmar län, Regionförbundet i Kalmar län samt Region Skåne och Kommunförbundet Skåne överens om att ta fram en gemensam avsiktsförklaring om en regionbildning i södra Sverige. Den 9 augusti 2012 beslöt parterna att bilda en ideell förening som till januari 2016 ska driva processen för att ta fram en gemensam ansökan för Sydsvensk Regionbildning. Tidshorisonten för en ny regionbildning är att det, vid ett positivt beslut, ska vara genomfört till 1 januari Styrgruppen kommer att behandla arbetsgruppernas förslag till mötet i november då även en större konferens på temat Behöver vi en sydsvensk region? kommer att genomföras. Internationellt samarbete - Region Blekinges internationella översikt, ger tydligare färdriktning för framtiden med starkare koppling till tillväxtarbetet. Fokus är att jobba in internationalisering som horisontellt perspektiv i det regionala utvecklingsarbetet. Geografiskt fokus är Baltic Sea Region (BSR) i enlighet med Blekingestrategin. Fokus i samverkan är den regionala utvecklingen genom partners och samarbeten inom olika områden som transporter, miljö, innovation och hälsa. Genom samverkan inom och utanför regionen med offentlig sektor, akademi, privata aktörer och organisationer skapas plattformar och arenor för utveckling inom en rad områden. Genom samverkan kan kreativitet och innovation skapas. Extern finansiering gör det möjligt att ta nya initiativ och sjösätta nya idéer att för Blekinges utveckling. Olika former av samverkan kring kultur- och fritidsfrågor gynnar utvecklingen, idérikedomen och mångfalden i kultur- och fritidslivet. Denna samverkan kan vara på lokal, regional, nationell och internationell nivå och ske i både befintliga och nya sammanhang. Vi ska utveckla och intensifiera kontakterna i såväl i södra Sverige som i Östersjöregionen, för att ta tillvara nya idéer, tankegångar och kontakter. 4

64 Samverkan och nätverk inom områden tillgänglighet och transporter utvecklas bl.a. genom tillkomsten av Region Blekinges Verksamhetsområde trafik Blekingestrategin Den regionala utvecklingsstrategin, Blekingestrategin är Blekinges gemensamma strategi för en starkare utveckling i Blekinge. Demografi och invånarantal liksom sysselsättning och antal gästnätter är övergripande mål att mäta emot. Övergripande mål och insatsområden i Blekingestrategin följs upp i en särskild process som är skild från Region Blekinges verksamhetsplan och budget, på regionstyrelsens möte i juni samt på Blekingedagen i oktober Bilden av Attraktiva Blekinge Blekinges har tre styrkor som vi använder för att tydliggöra Blekinge; kust och skärgård, strategiskt läge och kreativitet och innovationsförmåga. Styrkorna är en del i arbetet med att bygga bilden av attraktiva Blekinge och kompletterar insatserna inom de tre övriga insatsområdena för att få fler att bosätta sig i Blekinge, få fler att besöka regionen och få fler verksamheter att etablera sig här. Inom besöksnäringen är styrkorna kust och skärgård manifesterad i strategin för besöksnäringen genom varumärkeslöftet Blekinge underbara vatten. Blekinges strategiska läge har ytterligare bevisats genom Trafikverkets kapacitetsutredning. Styrkan strategiskt, geografiskt läge är ett viktigt argument som används vid alla aktiviteter och kontakter med företrädare för regering och EU för att få fler investeringar i infrastruktur i regionen. Blekinges kreativitet och innovationsförmåga slås fast i EU-kommissionens rapport "Den regionala resultattavlan för innovation" där Blekinge/Skåne ligger i topp bland de regioner i Europa som utmärker sig när det gäller innovationer. Blekinges innovationssystem och styrkeområden kommer att belysas i den innovationsstrategi som nu håller på att processas bland aktörer och intressenter företrädesvis i Blekinge. Under perioden har även diskussioner inletts om möjligheterna att samlas kring en gemensam strategi kring hur vi ska få fler att flytta till Blekinge. Bilden av attraktiva Blekinge är basen i detta arbete Livskvalitet Inom området livskvalitet har fokus varit den länsgemensamma folkhälsopolicyn. Landsting, kommuner, Region och Länsstyrelse har varit engagerade i att få fram en gemensam policy som bidrar till god livskvalitet i Blekinge. Folkhälsopolicyn har varit ute på remiss under sommaren och beslut väntas under hösten. För att nå ambitionerna med öppenhet och deltagande är kulturplanen ett viktigt verktyg. Just nu är det remissrunda bland Blekinges aktörer för att få fram beslut om en ny kulturplan för Miljöutmaningarna är ett annat område inom livskvalitet där både det interna arbetet genom Region Blekinges hållbarhetsprogram tagit ett steg framåt liksom det externa arbetet genom klimatsamverkan Blekinge och Hållbarhetsforum Blekinge som allt fler kommuner och aktörer nu ansluter sig till Arbetsliv Inom område arbetsliv är innovation och kompetens i fokus. En kompetenskartläggning ar nu gjord och analys och process pågår inom ramen för kompetensplattformsuppdraget för att få fram en kompetensförsörjningsstrategi. Samverkan kring försvarets rekryteringsbehov håller också på att formaliseras inom ramen för FÖRSAM. Området arbetsliv har också fokus på ungdomar och ungdomars möjlighet till jobb och framtidstro. Bland annat har Region Blekinge tillsammans med kommunerna och andra aktörer satt igång ett gemensamt projekt för att förhindra tidiga skolavhopp. 5

65 Tillgänglighet Transport, kommunikation och infrastruktur Under våren har regeringen fattat beslut om länstransportplaner för landets olika delar. Beslutet var en stor besvikelse för Blekinges del där infrastrukturpropositionen på 522 miljarder inte tagit hänsyn till Blekinges betydelse som viktigt transitlän för svensk export och import trots att kapacitetsutredningar, OECD m.fl. visar på betydelsen av vårt geografiska läge, i en allt växande global marknad österut via Europa. Blekinge kommer att genomföra satsningar på bl.a. riksvägnätet och Blekinge kustbana som länsplanen prioriterar för att stödja utvecklingen i länets hamnar och våra förbindelser med omvärlden. Kollektivtrafiken får goda betyg i SKLs mätning öppna jämförelse vilket vi kan behöva med tanke på satsningar på tillgänglighet i övrigt. Fördubblingsmålet tillsammans med gröna och intermodala transporter blir allt viktigare för att uppnå en förstorad arbetsmarknadsregion och för att klara miljömålen på transportsidan. Digital infrastruktur och tjänsteutbud För att nå målet att Blekinge ska utmärka sig som ett attraktivt esamhälle år 2020 där en stor del av befolkningen använder digitala tjänster har vi i Blekinge jobbat aktivt med att ta fram en regional digital agenda för Blekinge - ReDa. Tidigare i vår antogs handlingsplanen för den regionala digitala agendan av regionstyrelsen. Målet är att vi tillsammans ska skapa ett attraktivt esamhälle i Blekinge och bli bäst i Sverige på att utnyttja digitaliseringens möjligheter till Den pekar ut 26 prioriterade insatser inom sju insatsområden: Skola Digitalt innanförskap e-förvaltning e-hälsa Kultur Infrastruktur Intelligenta transportsystem 2. Politik Vi är inne i ett händelserikt politikår där också europafrågorna påverkar och ges utrymme. Innevarande verksamhetsår med delårsbokslutet för 2014 avslutar den här mandatperioden. Supervalåret 2014 har omfattat val till EU-parlamentet liksom höstens val till kommun- landsting och riksdag. Senare under året kan även frågan om sydsvensk regionbildning komma att aktualiseras. Samtidigt pågår förhandlingar och beslut på regional, nationell och EU-nivå avseende partnerskapsöverenskommelse och kommande strukturfondsperiod. De politiska rapportörerna inom turism har avslutat sitt uppdrag i och med att projektet Attraktionskraft Blekinge avslutats och strategin är avrapporterad tillsammans med att beslut nu är taget om att bilda en ekonomisk förening med en gemensam organisation för besöksnäringen i Blekinge Sydsvensk regionbildning Det har varit starkt engagemang och politisk samverkan inom ramen för den ekonomiska föreningen Sydsvensk regionbildning. Arbete pågår i olika arbetsgrupper inom: hälso- och sjukvård, kultur, kollektivtrafik, infrastrukturplanering, demokrati och internationalisering samt hållbar regional utveckling. Arbetsgrupperna har lämnat sina rapporter och nu förbereds förslag till beslut till kommande arbetsutskott och styrelsemöte under hösten. 3. Verksamhetsområde Kultur och fritid 3.1. Redovisning av uppdrag Uppdraget är att genomföra de mål som är uppsatta i vår kulturplan samt att under våren ta fram underlag till en ny kulturplan för perioden

66 Arbetet med att utveckla samarbetet med Kronoberg och Kalmar fortskrider och vi har haft såväl tjänstemannamöten som möten för politiker under perioden. Vi har också utvidgat vårt samarbete och har nu också ett inledande samarbete med Skåne. Samarbetet mellan Blekinge arkivet, Biblioteksutveckling i Blekinge Kronoberg, Slöjd i Blekinge samt Blekinge Läns Museum fortsätter för att gemensamt komma fram till en strategi för hur arbetet ska formeras framöver. Projektet Att skapa sin historia har hittat sina former och ett samarbete med Kulturarv Östergötland har inletts. I detta samarbete tar man gemensamt fram ett digitalt verktyg för att kunna tillgängliggöra kulturarvet till våra medborgare. Musik i Blekinge har haft en omfattande verksamhet under våren där mycket fokus ligger på barn och unga, men där samarbete med de arrangerande Musikföreningarna i kommunerna är ett återkommande stort arbetsområde. Länsbibliotek Sydost har bytt namn och heter nu Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg. Under perioden har biblioteksutveckling genomfört en rad kompetensinsatser riktade till regionens bibliotek och dess personal. Slöjd i Blekinge har under perioden anordnat en mängd kurser, gillen och inspirationsträffar. Arbetet med att hitta kompletterande verksamhet till Slöjdhuset i Ronneby i Regionens övriga kommuner har påbörjats. Att utveckla näringsslöjden genom Projektet Visit Handicraft har också varit i fokus. Vår danskonsulent har deltagit i dansnätverk Sveriges sammanträden och dessutom arbetat med verksamhetsutveckling av dansverksamhet i de olika kommunerna. Fortbildningsinsatser och sommarverksamheter för Barn och unga har genomförts. Region Blekinge Kultur och fritids uppdrag är att skapa mötesplatser för samarbete och detta görs genom att initiera och möjliggöra olika nätverksträffar såsom Skapande skola, Kultur i vården, sammankomster med representanter för Blekinges kulturverksamheter samt kulturchefsträffar med kulturcheferna i regionens 5 kommuner med mera. Kultur och fritid har bjudit in till information om EU-programmet Kreativa Europa vilket var välbesökt. Vi har också gått med som medlemmar i Acess Europa. Ett stort arbete har också bestått i att ta fram underlag till en ny Kulturplan, detta har skett genom kulturdialoger i samtliga kommuner samt efter samtal med många olika företrädare för de olika verksamheterna. Kulturplanen gick under juni månad ut på remiss Måluppfyllelse Uppfylla samtliga mål i Kulturplanen vid utgången av o De flesta målen inom planperioden är uppfyllda och de som ännu inte är uppfyllda är på god väg att uppfyllas eller har förutsättningarna för att uppfylla målet kraftigt förändrats. Framtagande av en ny Kulturplan för perioden o Arbetet med att ta fram en ny Kulturplan är avklarat och remissutgåvan gick ut på remiss Indikatorer Antalet barn och ungas deltagande i den regionala kulturverksamheten. o Genom att alla barn omfattas av Blekingemodellens insatser (Från 6 år till 15 år) når vi 100% av barnen/ungdomarna i Blekinge. Dessutom nås ca 65% av samtliga elever mellan 6 och 15 år av Skapande skola-insatser. Antal samverkansprojekt som får regionalt stöd. o Hittills har ca 30 olika verksamhetsprogram fått regionalt produktions- eller projektstöd. 7

67 Antal regionala kulturprogram/verksamhet i kommunerna. o Se föregående fråga. Mötesplatser för samtal över kommun- och verksamhetsgränser. o Kultur och fritidsverksamhetsområde har ett antal nätverk för möten och verksamhetsutveckling. Tecknande av regionala överenskommelser med de regionala kultur- och fritidsverksamheterna där ökad tillgänglighet, jämställdhet och mångfald lyfts. o Samtliga Regionala kultur och fritidsverksamheter har tecknat regionala överenskommelser Ekonomisk uppföljning och prognos Vid genomgången av budget märks inga stora avvikelser. Dock kan vi konstatera att Musik i Blekinge har en avvikelse i budget som är för avvecklande av personal, denna avvikelse är svår att täcka för Musik i Blekinge. I samband med flytt har det också tillkommit extra kostnader som är svåra att ta inom budget. Dock är båda dessa kostnader av engångskaraktär Hot och möjligheter Vi kan konstatera att samtliga verksamheter inom området Kultur och fritid signalerar att de upplever svårigheter med att upprätthålla samma goda kvalitet i verksamheten som tidigare med minimala möjligheter till verksamhetsutveckling, detta för att den uppräkning av anslag som varit de senaste åren inte lever upp till den pris och lönestegring som har skett. För att kunna genomföra de i remissutgåvan av Kulturplan föreslagna insatserna krävs en hård prioritering i Kultur och fritids budget. För att kunna behålla de redan existerande verksamheterna med samma kvalitet samtidigt som utveckling sker enligt Kulturplanen krävs en utökad ram för Kultur och fritids budget. Om en utökning av ram inte är möjlig innebär det att man helt måste skära ner någon verksamhet för att kunna frigöra kapital till en annan prioriterad verksamhet. Detta är vår största utmaning. En ökad dialog med landstinget angående budgettilldelning är önskvärd. Administrationen på Kultur och Fritids kansli är också väldigt liten och upplevs knapp, om man vill utföra ett bra utvecklings och kvalitetssäkrat arbete. 4. Verksamhetsområde Regional utveckling 4.1. Redovisning av uppdrag Den regionala tillväxtpolitiken utgör huvuddelen i det nationella uppdraget som berör Verksamhetsområde Regional utveckling. Centralt är att skapa utvecklingskraft i alla delar av Sverige med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. För verksamhetsområde Regional utveckling innebär detta att initiera samverkan, stimulera utvecklingsprojekt, samordna kring finansiering och se till att de regionala tillväxtmedel som finns avsatta ger god effekt på Blekinges utveckling och att de med ett bra utfall växlas upp med nationella eller internationella medel. Kunskapsintensitet och förnyelseförmåga lyfts fram som viktiga komponenter för en regions långsiktiga utveckling. Verksamheten följs utifrån tre centrala indikatorer se nedan. En positiv utveckling av indikatorerna stärker verksamhetsområdets förutsättningar att uppnå måluppfyllelse inom såväl projekt, nationellt uppdrag som inom det grunduppdrag Region Blekinge har från sina medlemmar Måluppfyllelse Stärka genomförandet av Blekingestrategin genom framtagande av handlingsplan för insatsområde Arbetsliv inom Blekingestrategin. o Arbetet pågår. Tillsammans med regionens näringslivschefer och Business Sweden (tidigare Invest in Sweden) har processen påbörjats i syfte att utveckla en gemensam etableringsstrategi för Blekinge. Fyra profilområden har identifierats; Besöksnäring, Logistik, industriella processer (traditionell industriproduktion kombinerad med ny teknik) 8

68 och maritima kluster. Stärka genomförandet av Blekingestrategin genom framtagande av handlingsplan för insatsområde Tillgänglighet inom Blekingestrategin. o o Arbetet pågår. Samverkan sker både inom Blekinge men också inom arbetet för en sydsvenskregion. Möjligheter för att kunna genomföra delar av arbetet med stöd från internationella samverkansprojekt undersöks. Förberedelser för ett förstudiearbete som ska leda fram till ett underlag för en större projektansökan är påbörjade. Vi lägger fokus på att utveckla transportsystemet i regionen med koppling till vårt omland. Inom Sydsvensk regionbildning har vi påbörjat arbetet med att ta fram en gemensam regional systemanalys som underlag till utvecklingen av regionernas infrastruktur och kollektivtrafik. För att stå rustade inför revideringen av transportplanerna 2018 arbetar vi därutöver med flera aktiviteter exempelvis funktionellt prioriterat vägnät, stambanan.com (höghastighetsbanans lokalisering), Sydostlänken och ökad kapacitet på Blekinge kustbana. o o Processen pågår med att genom brett samråd ta fram nytt trafikförsörjningsprogram från Detta är regionstyrelsens verktyg för att styra den långsiktiga planeringen av kollektivtrafiken för att främja Blekinges utveckling. Två projekt har beviljats; Regionala strukturbilder som syftar till att stärka kopplingen mellan kommunernas fysiska planering och det regionala utvecklingsansvaret. Planeringsunderlag som är lokalt och regionalt förankrat tas fram och former skapas för en kontinuerlig dialog. Det andra projektet syftar till ökad kunskapssamverkan mellan regionen som planupprättare och BTH som har spetskompetens inom hållbar utveckling och infrastruktur. Därutöver avser vi att söka interregprojekt i Södra Östersjöprogrammet inom området godstransporter Skåne-Blekinge. Etablera ett Blekingepartnerskap i syfte att öka samverkan mellan olika finansieringsprogram och borga för en större utväxling på varje satsad krona från regionala tillväxtmedel o Arbetet är påbörjat. Ett första uppstartsmöte tillsammans med regionala aktörer har hållits. Nästa steg tas när de nya finansieringsprogrammens utformning tydliggjorts. Stärka kunskapen hos aktörerna om nya programperioden och genomföra kompetensutvecklingsinsatser i stöd till Region Blekinges medlemmar, med anledning av ny programperiod för nationell och internationell finansiering. o Informationen sprids dels genom befintliga nätverk såsom EU-samordnarnätverket och Tillväxtforum. Men även riktade insatser har hållits t ex för programmet Kreativa Europa. Det genomfördes i samverkan med Verksamhetsområde Kultur och var mycket välbesökt. o o o I samverkan med bland annat Småland Blekinges Brysselkontor, Blekinge Tekniska högskola och genom de nätverk Region Blekinge är aktivt inom pågår även en kontinuerlig informationsspridning och kunskapsöverföring utifrån olika aktörers specifika behov. I maj genomfördes en uppföljning av vårens informationsmöte om EU:s nya kulturprogram Kreativa Europa. Den här gången var fokus på delprogrammet Media. Informationsdagen genomfördes tillsammans med programmets kontaktpunkt från Svenska Filminstitutet. Dagen var lyckad och flera potentiella projektidéer diskuterades. Den 17 juni genomförde Region Blekinge ett stort informationsmöte om möjligheterna i EU:s nya programperiod. Dagen genomfördes i samverkan med Leader Blekinge, Länsstyrelsen och Blekinge Tekniska Högskola. Totalt deltog runt 130 personer från lokal, regional och nationell nivå. Under dagen presenterades totalt 17 olika EU-program. Intresset från deltagarna var stor och arrangörerna fick mycket positiv feedback. Dagen resulterade även i bra diskussioner i pauserna och flera kontakter för fortsatta projektdiskussioner. Under dagen presenterades även en broschyr som Region Blekinge tagit fram för att samla information om nya programperioden och de EU-program som är av intresse för lokal och regional utveckling. Denna har fått stor uppskattning både i och utanför Blekinge. 9

69 o Ett arbete pågår för att förbättra möjligheterna för bättre informationsspridning via Region Blekinges hemsida. En diskussion har bl.a. förts med Blekinges EU-nätverk om behov och önskemål. Arbetet kommer fortsätta under hösten och lanseras med Region Blekinges nya webbplats. Stärka utvecklingen av innovationssystemet i Blekinge genom att ta fram en innovationsstrategi för Blekinge. o Underlaget för Blekinges Innovationsstrategi är processat i samverkan med Blekinges olika genomförandeorganisationer. Remissupplaga av En Innovationsstrategi för Blekinge är framtagen och remissomgången avslutad. Implementering av dessa pågår. En innovationsdag genomfördes före sommaren med drygt 70 deltagare (offentliga aktörer, politiker, företag, lärosäten) som kick-off för remissarbetet. Processen fortsätter. Stärka kompetensförsörjningen i Blekinge genom att ta fram en strategi för kompetensförsörjning i Blekinge för att bättre matcha arbetsmarknadens behov. o Under vintern genomfördes en kompetenskartläggning, som presenterades för regionstyrelsens arbetsutskott den 23 april. I mars hölls även slutkonferens för projektet Start 11. Slutsatser från kartläggningen och erfarenheter från projektet Start11 ligger till grund för det fortsatta arbetet. Näringsdepartementets stöd till den regionala utvecklingen inom området har intensifierat arbetet med en sammanhållen strategi inom Kompetensplattformen, för hela Blekinge. Regionstyrelsens arbetsutskott informerades även om detta arbete den 23 april. Insatser kommer genomföras dels inom ramen för strategin som aktiviteter men också genom riktade projekt. Driva och genomföra Ungdomskraft 2014 som en kraftsamling i syfte att halvera ungdomsarbetslösheten till o Region Blekinge driver samverkansprocessen Ungdomskraft Blekinge som syftar till att öppna arbetsmarknaden för unga vuxna. Kommunerna, Länsstyrelsen, BTH, Landstinget, Almi och Arbetsförmedlingen i Blekinge har förbundit sig till målet att i samverkan halvera ungdomsarbetslösheten i Blekinge till år o Region Blekinge har under 2014 tilldelat regionala tillväxtmedel för att driva samverkansprocessen Ungdomskraft Blekinge, etablera Navigatorcentrum i Blekinges kommuner, satsa på ungt entreprenörskap, förebygga skolavhopp och att utveckla samverkan mellan skola och näringsliv. Samverkansarbetet ska förbereda Blekinge för ansökan i Europeiska Socialfondens nya programområde 3 Sysselsättningsinitiativet för unga. Genomföra bildandet av en regional organisation för Blekinges besöksnäring o Blekinges nya marknadsbolag Visit Blekinge AB bildades den 7 juli, Efter en lång process som regionrådet och landshövdingen startade är såväl näringen som det offentliga samlade kring varumärke, strategier och målsättningar för besöksnäringen i länet. Den samlade strategin presenterades under en workshop den 5:e september 2013 i Karlshamn och sedan dess har en organisations- och finansieringsmodell förankrats hos Region Blekinge, länsstyrelsen i Blekinge och länets fem kommuner. o o Genom att bli medlem i Visit Blekinge ideell förening blir man också ägare av aktiebolaget har ett samordnande ansvar för att; Lyfta varumärket Blekinge och imagemarknadsföra på våra prioriterade marknader Ansvara för PR och en gemensam plattform för relationsmarknadsföring Driva och utveckla den gemensamma tekniska plattformen VisitBlekinge.se Skapa strategiska samarbeten med regioner och destinationer Bearbeta agenter, återförsäljare och byråer Bidra till produktutveckling och paketering inom näringen Växla upp medlemmarnas insats så att vi gör ett större avtryck tillsammans Visit Blekinge AB har inga vinstintressen, det är ett SVB-bolag (särskild vinstutdelningsbegränsning). Värdet vi skapar kommer inte synas i bolagets årsredovisning - 10

70 det ska synas i medlemmarnas bokföring som ett positivt resultat. Det kommer att bli ett tufft jobb för den organisation som nu rekryteras. Allt kommer inte att kunna hända direkt. Men besöksnäringen står mer enad än någonsin. Aldrig tidigare har den kommit så här långt och aldrig tidigare har det offentliga Blekinge skjutit till så mycket pengar. Ta fram en plan för halvtimmestrafik på Blekinge kustbana för förankring i kommande trafikförsörjningsprogram o Arbetet är påbörjat. Stärka utvecklingen inom ReDA och bredband i samverkan med länsstyrelsen och kommunerna o Arbete pågår. Handlingsplanen för den regionala digitala agendan är antagen av Regionstyrelsen. Länsstyrelsen har tagit ledarrollen i utvecklingen av bredband i Blekinge Indikatorer Genomförande av en modell för utvecklingsinriktat lärande av projektverksamheten. Genomförande av kvalitetssäkrad processhantering av projekt från utlysning, ansökan till genomförande och uppföljning. Integrera horisontella perspektiv i Region Blekinges verksamhet och i de regionala utvecklingsinsatser Region Blekinge medverkar till. o Under första halvåret har ett intensivt arbete pågått i syfte att definiera och implementera metodik och arbetsmodell i det dagliga arbetet. Vid ett flertal tillfällen har även dessa frågor varit i fokus på regionstyrelsens arbetsutskott Ekonomisk uppföljning och prognos För Verksamhetsområde regional utveckling är det en utmaning att balansera när verksamheten behöver gasa för att se till att ha rätt förutsättningar in i den nya programperioden samtidigt som vi har en verksamhet som i stor utsträckning bygger på projektfinansiering. En projektfinansiering som för 2014 inte är i gång i samma utsträckning som tidigare år Hot och möjligheter En stor del av de utvecklingsinsatser som aktörer inom Blekinge planerar för och arbetar med bygger på finansiering från olika nationella och internationella program. Under 2014 har den nya programperioden inte kommit igång och utlysningar beräknas starta våren Blekinge har haft mycket god utdelning på sina projektansökningar och generellt sett har det varit framgångsrika projekt. Det har påverkat verksamhetsområdets utveckling på flera sätt. För att klara hantering och genomförande av större samverkansprojekt krävs en större organisation både avseende projektledning och administration. Under perioden med framskrivning av nya program och i skifte av programperiod ändras arbetsuppgifter men också förutsättningarna för finansiering av dessa tjänster. För att leverera rätt grad av nytta till medlemmarna och Blekinges utveckling krävs en tydlig målbild och uthållighet för att långsiktigt använda nationell och internationell finansiering som medel i att utveckla Blekinges förutsättningar. Konkurrensen om dessa medel ökar och det är viktigt med tydliga prioriteringar så att de projekt som gör störst nytta för Blekingestrategin prioriteras. 5. Verksamhetsområde Trafik 5.1. Redovisning av uppdrag Uppdraget för verksamhetsområde Trafik är att bidra till goda resmöjligheter inom länet samt till och från Blekinge, genom att driva och utveckla kollektivtrafiken i Blekinge. Vi vill underlätta vardagen för människorna i Blekinge och erbjuda kollektivtrafikresor som gör att Blekingeborna kan "källsortera" sina resor. Med det menar vi att kollektivtrafiken ska vara det första och enkla valet när det är möjligt. Blekingetrafikens roll är att ansvara för den skattefinansierade kollektivtrafiken, upphandla ny trafik och teckna avtal om trafik. 11

71 Uppdraget finns att följa i Regionalt trafikförsörjningsprogram för Blekinge , ett strategidokument för hur trafiken ska utvecklas. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har för första gången genomfört Öppna jämförelser avseende kollektivtrafik. I Öppna jämförelser kollektivtrafik jämförs utbud och resande, miljöpåverkan, tillgänglighet för funktionshindrade, nöjdhet och ekonomi. Syftet med jämförelserna är att stödja det regionala arbetet för att höja kollektivtrafikens kvalitet och effektivitet. Statistiken i rapporten gäller SKL tar avstamp i detta år eftersom det var då som förutsättningarna för kollektivtrafikens styrning förändrades på grund av att en ny lag trädde i kraft. Det kan konstateras att Blekinge som helhet klarar sig bra i jämförelse med andra län. Beslutet att avveckla Blekingetrafiken AB har under året gått in i en ny fas då den sista delen i övergången till Region Blekinge håller på att verkställas. Avtal om inkråmsöverlåtelse ingicks men av praktiska skäl har Region Blekinge fått tillträde till tillgångar och skulder vid olika tidpunkter. Detta är normalt förfarande och överlåtelsen fortlöper enligt plan. Från och med vårterminen 2014 som startade 20 januari så är det billigare att resa som student med Blekingetrafiken. Studenter får 20 procent rabatt på priset vid köp av Resekort period 2 zoner, 4 zoner och 8 zoner (län). Rabatten gäller studenter som studerar minst 75 procent på universitet, högskola, vuxenutbildning eller annan eftergymnasial utbildning som är studiemedelsberättigad. Sekos medlemmar vid bl.a. Öresundstågen gick ut i strejk 2 juni. Strejkens omedelbara konsekvens var att inga Öresundståg kunde köras på den svenska sidan. Strejken avbröts den 18 juni och dagen efter återupptogs trafiken Måluppfyllelse och indikatorer Resandeutveckling Mål: Resandet ska öka med 50% till år 2020 och fördubblas till år 2030 jämfört med resandet år Som delmål gäller att resandet ska ha ökat med 25% till år Resandeutvecklingen sammanställs och redovisas kvartalsvis. o Sett till resandeutvecklingen de senaste 20 åren krävs det stora satsningar för att uppnå en resandeökning på 25 % till år 2015 och ett fördubblat resande till år När fördubblingsmålet antogs år 2011 togs också beslut att prioriterade satsningar skulle göras för att utveckla kollektivtrafiken. Fördubblingsmålet ska uppnås 2030, och målet år 2015 är endast ett delmål. Det viktiga är att vi ser att resandet utvecklas mot målet, och att de satsningar vi genomför ger resultat. En förutsättning för att resandet ska utvecklas enligt prognosen är att de åtgärder som förslogs i verksamhetsplan genomförs i sin helhet, samt att intentionerna i det Regionala trafikförsörjningsprogrammet följs. Enligt lagen om kollektivtrafik ska upphandlad trafik vid vissa förutsättningar överlämnas till kommersiella krafter. I resandestatistiken är det därför viktigt att även resandet i kommersiell persontrafik ingår. Utifrån dessa antaganden och de satsningar som föreslås i verksamhetsplan prognostiserar vi resandet till ca resor år Målet för år 2015 är resor. Vid en jämförelse mellan perioden januari till augusti 2014 med samma period 2013 så har resandet minskat med 1 procent ( resor). Orsaken till minskningen är främst strejken på Öresundståg som påverkade resandet negativt med ca resor. De trafikslag som haft en positiv utveckling på resandet under året bortsett tappet under strejken är främst tåg och Kustbusstrafiken medan tätortstrafiken i Karlskrona minskat i antal resande. En annan orsak till minskningen är att det är färre elever med läsårskort i år än tidigare Klimat- och miljömål Mål: Busstrafiken ska i huvudsak, efter genomförd upphandling år 2014, drivas med ett miljöanpassat drivmedel. Mål: Fordonen ska vara väl anpassade till den miljö där trafiken sker. 12

72 Uppföljning av utsläpp och användning av fossilfritt drivmedel sker genom ett miljöledningssystem och genom årlig uppföljning av våra trafikavtal. o Den nya upphandlingen av busstrafiken är genomförd och när samtliga nya bussar är på plats under hösten 2014 så kommer båda målen att vara uppfyllda Ekonomimål Mål: En effektiv trafik med god kostnadstäckning ska eftersträvas. Nya satsningar på trafik behöver alltid tid för inarbetning men ska efter etablering bidra till att trafikområdet som helhet behåller en god kostnadstäckningsgrad. Kostnadstäckningsgraden beräknas och redovisas varje år. o Under perioden för verksamhetsplanen ser vi ingen möjlighet att öka kostnadstäckningsgraden om priserna i kollektivtrafiken ska hålla samma nivå eller lägre än den allmänna prisutvecklingen och vi samtidigt ska genomföra stora trafiksatsningar Kvalitetsmål Mål: Det finns ett antal mål kopplade till kvalitet. Målen avser att Blekinges kollektivtrafik ska vara attraktiv och ha en allmänt hög standard avseende säkerhet, service, renhållning, tidhållning och kundärenden. Kundundersökningar i tåg och busstrafiken genomförs årligen. Tidhållningen mäts kontinuerligt, sammanställning och redovisning sker varje år. o I Verksamhetsplanen föreslås ett stort antal åtgärder för att kollektivtrafiken ska upplevas som attraktiv och ha en hög standard. Att arbeta för en högre kvalité är ett ständigt pågående arbete som genomsyrar hela verksamheten. Att våra kunder alltid ska få svar på de frågor och ärenden de skickar till oss är självklart Mål kundfokus Mål: Kundnöjdhetsindex ska överstiga genomsnittligt index för riket. Med kundnöjdhetsindex avses det index som anger hur nöjda kunderna är med den senaste resan enligt Svensk Kollektivtrafiks årliga undersökning Kollektivtrafikbarometern. Mätning av nöjdkundindex, svensk Kollektivtrafiks undersökning Kollektivtrafikbarometern. Mäts och redovisas årligen. o Hela vår verksamhet har kunden och kundens behov och önskemål som utgångspunkt. Vi arbetar för ett ökat resande och då finns naturligtvis kunden i fokus i allt som görs. Det är av yttersta vikt att varumärket Blekingetrafiken står för bra kollektivtrafik. Blekinges genomsnittliga index för den senaste tolvmånadersperioden uppgår till 84% vilket ska jämföras med riksgenomsnittet på 81% Restidsmål Mål: Det finns ett antal mål kopplade till restid. Det centrala budskapet är att restiderna med kollektivtrafiken måste bli kortare för att kunna konkurrera med bilen. Restidskvoter ska mätas i den regionala busstrafiken samt på ett antal utvalda stråk i den lokala busstrafiken. Redovisning sker årligen. o Under planperioden för verksamhetsplanen ska Blekingetrafiken arbeta med att sänka restiderna i den regionala busstrafiken mellan Ronneby/Karlshamn/Växjö samt Karlskrona- Kalmar. I den lokala busstrafiken ska kollektivtrafikens konkurrenskraft stärkas i förhållande till bilen. 13

73 Mål priser och biljetter Mål: Det finns ett antal mål kopplade till priser och biljetter. Det ska vara en enkel och lättförståelig prisstruktur i kollektivtrafiken och taxan ska vara attraktiv för att nya resenärer ska lockas till kollektivtrafiken. På samma sätt som det ska vara enkelt att resa inom länet ska det vara enkelt att resa mellan länen. Mätning av prisvärdhet, Svensk Kollektivtrafiks undersökning Kollektivtrafikbarometern. Mäts och redovisas årligen. o Enkelheten i prisstrukturen är viktig och vi ska arbeta för enklare och färre produkter. Vi ska ha en marknadsmässig prissättning som innebär att kunder upplever att resan känns prisvärd. Blekinges genomsnittliga index för den senaste tolvmånadersperioden uppgår till 39% viket ska jämföras med riksgenomsnittet på 37% Tillgänglighetsmål Mål: Personal som i sitt trafikutövande kommer i kontakt med personer med funktionsnedsättning av olika slag ska genom sitt trafikföretag genomgå utbildning i om hur man tar hand om och bemöter resenärer med funktionsnedsättning. Mål: Alla hållplatser med 20 eller fler resenärer per dag ska vara tillgänglighetsanpassade. Mål: Resenärer med olika former av funktionsnedsättningar ska kunna använda den allmänna kollektivtrafiken för en större del av sina resor. Antalet hållplatser med fler än 20 resenärer som inte är tillgänglighetsanpassade redovisas årligen. Blekingetrafiken har kommit långt i arbetet med att tillgänglighetsanpassa våra hållplatser. Ett fåtal hållplatser med fler än 20 resande per dag är inte tillgänglighetsanpassade. Efter att den senaste upphandlingen av ny busstrafik genomförts kommer samtliga fordon vara tillgänglighetsanpassade Ekonomisk uppföljning och prognos Resultatet för perioden januari - augusti är 17,7 mnkr bättre jämfört med en rakt periodiserad budget. Det finns flera förklaringar till detta varav den mest framträdande är periodiseringseffekter. Som exempel kan nämnas att busstrafikens kostnader ökar när trafiken enligt det nya avtalet startar i augusti och att planerade satsningar på trafik och försäljning kommer senare under året. En annan förklaring är gynnsam indexutveckling jämfört med vad som beräknats i budgetarbetet. En rakt periodiserad budget tar inte hänsyn till det nyss beskrivna utan budgetkostnaderna fördelas till perioden även om de inträffar vid ett annat tillfälle. Det finns i nuläget inga indikationer på att verksamheten inte kan hållas inom den beslutade budgetramen. Prognosen för helåret är att utfallet understiger budget med 12,5 mnkr Hot och möjligheter Det kan konstateras att det har satsats mycket på kollektivtrafiken i Blekinge. Stora satsningar har gjorts på tågtrafiken. Krösatågen mellan Karlskrona och Emmaboda startade i december 2013 och i december 2014 planeras det för Pågatågtrafik från Karlshamn till Kristianstad. Den nya bussupphandlingen har bl.a. inneburit en helt tillgänglighetsanpassad trafik med ett miljöanpassat drivmedel. Dessa satsningar ger oss goda möjligheter att arbeta för en positiv resandeutveckling i riktning mot angivna mål. Oaktat ovanstående satsningar så kan det konstateras att det övergripande målet, enligt Trafikförsörjningsprogrammet, att fördubbla resandet till år 2030 är en väldigt stor utmaning. För att målet ska kunna förverkligas kommer det på sikt att krävas ökade bidrag från Region Blekinges medlemmar. En sådan utveckling är inte självklar och en utebliven ökning av medlemmarnas insatta medel är därför det enskilt största hotet mot att kunna uppfylla målet om fördubblat resande. 14

74 6. Hållbar utveckling 6.1. Redovisning av uppdrag Region Blekinges interna miljöarbete ska utvecklas och Region Blekinge ska vara en föregångare i arbetet för hållbar utveckling. För att åstadkomma det ska en utbildning i hållbar utveckling för all personal genomföras och den ska omfatta de tre dimensionerna social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Region Blekinge har fattat beslut om att arbetet ska ske enligt de fyra hållbarhetskriterierna: Ämnen som är tagna från berggrunden får inte öka i naturen. Ämnen från samhällets produktion får inte öka i naturen. Det fysiska underlaget för naturens kretslopp och mångfald får inte utarmas. Vi ska ha en effektiv och rättvis resursfördelning så att människor kan tillgodose sina behov. För att få till stånd hållbara beslut i regionstyrelsen ska en metod testas där beslutsunderlagen ska innehålla en bedömning enligt de fyra hållbarhetskriterierna; med hjälp av en checklista för att få hållbara beslut. Genom samverkan med länets aktörer förstärks hållbarhetsarbetet på flera plan. Det sker dels i forum Klimatsamverkan Blekinge där arbete pågår enligt åtgärdsplanen i den gemensamt framtagna klimat- och energistrategin för Blekinge. Region Blekinge deltar aktivt i genomförandet av ett antal åtgärder. Vidare sker samverkan med landsting, högskola och fyra av länets kommuner i forumet Hållbarhetsforum Blekinge. Forumet är en plattform för kunskapsspridning och kommunikation om hur hållbar utveckling ger ett mervärde för regionens utveckling. För att bli en föregångare i det egna hållbarhetsarbetet har ett hållbarhetsprogram för Region Blekinge utarbetats Måluppfyllelse Mål: Ta fram en metod för att testa hållbarhetsbedömning av beslutsunderlag enligt de fyra hållbarhetskriterierna. o Hållbarhetsprogrammet är fastställt av ledningsgruppen och arbete pågår tillsammans med den horisontella arbetsgruppen och processtödsgruppen i Verksamhetsområde regional utveckling. Mål: Revidera resepolicyn under o Utfört. 7. Medarbetare personalbokslut 7.1. Organisation En ny organisation gäller fr.o.m. i juli 2013, denna är på plats och processen fortsätter med att få ihop verksamheterna för att kunna dra nytta av varandra samt effektivisera arbetet. Verksamhetsområde kultur och fritid är nu på plats i Kulturkuben (Ronnebygatan 22), den sista pusselbiten i vår flytt av Region Blekinge Lärande och Kompetensutveckling Ett kontinuerligt lärande och kompetensutveckling för medarbetarna är en självklar förutsättning för en kunskapsintensiv organisation som Region Blekinge. I budgeten finns årligen avsatta medel för att detta ska kunna verkställas. 15

75 Mål: Samtliga medarbetare ska delta i minst en kompetensutvecklingsinsats varje år Indikator: Antal medarbetare som deltagit i minst en kompetensutvecklingsinsats varje år. o Alla anställda har under 2014 blivit erbjudna ett utvecklingssamtal där kompetensbehoven var en del av innehållet. Ytterligare utvecklingssamtal är inplanerade under hösten En del av kompetensbehoven kommer att samordnas under hösten 2014 och våren Uppföljning av antalet medarbetare som deltagit i minst en kompetensutvecklingsinsats kommer att ske under slutet av Jämställdhet Utdrag ur Region Blekinges jämställdhetsplan: Region Blekinge ska vara en attraktiv arbetsplats som främjar kvinnors och mäns lika rätt i fråga om arbete, anställningsvillkor och utvecklingsmöjligheter. Målet med jämställdhetsplanen är att få igång ett fortlöpande arbete med jämställdhetsfrågor som ska beröra alla medarbetare och som ska leda till att jämställdhetsfrågor hanteras som en löpande del av verksamheten. Mål: Uppföljning av jämställdhetsplanen under 2014 i enlighet med beslut fattat i Region Blekinges samverkansgrupp. För de mål som inte är uppfyllda ska handlingsplan och datum för genomförande tas fram. o Uppföljning och revidering av jämställdhetsplanen kommer att genomföras hösten I samband med detta arbete kommer även en lönekartläggning att genomföras Medarbetarnyckeltal Utvecklingssamtal/Lönesamtal Samtliga medarbetare har rätt till utvecklingssamtal och lönesamtal med närmaste chef 1 gång/år. Mål: Alla anställda som är i tjänst vid genomförandet av utvecklingssamtal och lönesamtal ska erbjudas utvecklingssamtal och lönesamtal med närmaste chef 1 gång/år. Indikator: Alla anställda som är i tjänst vid genomförandet av utvecklingssamtal och lönesamtal som erbjudits löneutvecklingssamtal och lönesamtal. o Alla anställda som är i tjänst har blivit erbjudna ett utvecklingssamtal och ett lönesamtal under Nya utvecklingssamtal är inplanerade under hösten Under löneöversynsarbetet arbetade Region Blekinge aktivt för att föräldralediga och sjukskrivna skulle ha möjlighet att genomföra lönesamtal. Ställningstagandet att alla ska erbjudas ett lönesamtal står inskrivet i arbetsgivarens lönepolitik. Frisknärvaro Mål: Minst 80 % av medarbetarna ska inte ha några eller som mest 5 sjukfrånvarodagar per år Indikator: Andel medarbetare som har 5 sjukfrånvarodagar eller färre per år. o 91 anställda av 104 möjliga (87,5 %) har 5 sjukfrånvarodagar eller färre under perioden Lönekartläggning Lönekartläggningar ska ske fortlöpande och kommer att genomföras även Detta för att säkerställa att inga orimliga löneskillnader finns med hänsyn till kompetens, kön mm. Mål: Genomföra lönekartläggning och ta fram ett underlag inför löneförhandlingar utifrån denna. Indikator: Genomförd lönekartläggning med åtgärdsplan för eventuella löneskillnader som inte är rimliga utifrån kompetens och kön. 16

76 o Lönekartläggning kommer att genomföras i samband med revidering av jämställdhetsplanen hösten Lönekartläggning bör ske skiljt från lönerevisonsarbetet och därför kommer det att ske under hösten Intern kommunikation En intern kommunikationshandledning är framtagen och finns på intranätet. Mål: Att den nya interna kommunikationsplanen är känd bland medarbetarna och tillämpas enligt dess intentioner. Indikator: Antal anställda som känner till kommunikationsplanen och som känner sig informerade enligt dess intentioner. o Uppföljning görs i samband med medarbetarsamtalen i höst Medarbetarenkät En medarbetarenkät genomfördes och förslag till åtgärdsplan togs fram under Under hösten 2014 kommer vi att följa upp med en ny medarbetarenkät. Medarbetarenkäten har fokus på att följa upp de risker som framgick ur den första enkäten. Mål: Genomförande av medarbetarenkät med minst 75 % svar Indikator: Antal svar/antal medarbetare o En uppföljande medarbetarenkät kommer att skickas ut hösten Ekonomi 8.1. Intäkter och kostnader Det är första gången Region Blekinge gör delårsbokslut per 31 augusti. Det gjordes tidigare under året delårsbokslut per 30 april, även det för första gången. I och med detta finns inga jämförande siffror för den här perioden. Fr.o.m. 1 maj 2014 är verksamheten i Blekingetrafiken AB integrerad i Region Blekinge via en så kallad inkråmsöverlåtelse. Detta innebär att balansräkningen i Blekingetrafiken AB övertas i Region Blekinge. Däremot är inte allt i bolaget överfört ännu. En avveckling av bolaget är en lång process och balansräkningen beräknas vara helt överförd under Däremot redovisas hela balansräkningen som den vore Region Blekinges i bokslutet. Under de första åtta månaderna 2014 var omsättningen 364,7 mnkr inkl Blekingetrafiken AB, årsbudgeten är 457,4 mnkr. Denna omsättning är något större än periodiserad budget, beroende på de projekt som kommer att avslutas under Dessutom var inte Blekingetrafiken AB de fyra första månaderna budgeterad i Region Blekinges budget. Detta delårsbokslut omfattar en redovisning för Region Blekinge. Inkråmsöverlåtelsen för Blekingetrafiken AB har skett per 30 april 2014, se kommentarer ovan. Ett särskilt bokslut för Blekingetrafiken AB upprättades per 30 april. En balanskravsutredning är upprättad per 31 augusti Hänsyn är inte tagen till återbetalning av överskott för verksamhetsområde trafik som prognosticeras till 12,5 mnkr. Region Blekinge beräknas inte ha några underskott att återställa vid årets slut. Balanskravsutredning per Tkr Ackumulerat balanskravsresultat t.o.m ,9 Periodens resultat ,0 Realisationsvinster 0,0 Synnerliga skäl 0,0 Ackumulerat balanskravsresultat ,9 17

77 Region Blekinges ordinarie verksamhet i delårsbokslut per 31 augusti 2014 uppdelad enligt budget: Intäkter Trafikintäkter inkl bokslutsdispositioner Intressentbidrag Projektintäkter, bidrag, övriga intäkter Kulturintäkter Medlemsbidrag kollektivtrafik inkl myndighet Summa intäkter Kostnader Politisk verksamhet Regiondirektör inkl ledningsstöd Kulturkostnader Verksamhetsområde Regional utveckling Verksamhetsområde Trafik/Blekingetrafiken Verksamhetsområde Administration Summa kostnader Resultat 155,3 mnkr 11,8 mnkr 20,5 mnkr 42,7 mnkr 134,5 mnkr 364,8 mnkr 3,6 mnkr 3,4 mnkr 42,5 mnkr 21,9 mnkr 270,1 mnkr 5,8 mnkr 347,3 mnkr 17,3 mnkr Prognos 238,8 mnkr 17,7 mnkr 33,0 mnkr 64,0 mnkr 201,7 mnkr 555,2 mnkr 5,1 mnkr 8,5 mnkr 64,5 mnkr 29,9 mnkr 425,2 mnkr 9,9 mnkr 543,1 mnkr 12,1 mnkr 8.2 Budgetkommentarer Resultatet för perioden uppgår till 17,3 mnkr (budget 0) inkl verksamhet de fyra första månaderna i Blekingetrafiken AB (dvs hela Region Blekinge). Helårsprognosen visar på ett resultat på ca 12,1 mnkr. Det finns både positiva och negativa budgetavvikelser. Se ovan samt driftredovisning sidan 22. Den politiska verksamheten, vilken omfattar regionstyrelsen, kultur- och fritidsnämnden, trafiknämnden samt revisionskostnader, visar på en helårsprognos något högre än årsbudgeten. En anpassning arbetas fram i budget Verksamhetsområde kultur och fritids intäkter och kostnader är något högre än budget. Helårsprognosen för kulturen är ca tkr beroende på administrativa kostnader samt avtal angående avtalspension för tidigare anställd. De administrativa kostnaderna har inte budgeterats utan har till största delen täckts genom Region Blekinges medlemsavgift. För övriga verksamheter inom Kultur och Fritid redovisas ett +- 0 resultat. Resultatet för trafiken är per den 31 augusti, 17,7 mnkr beroende på lägre kostnader avseende direkta trafikkostnader, däremot är intäkterna lägre till stor del beroende på tågstrejken i juni. Medlemsbidragen för kollektivtrafiken samt kostnader för Trafik och Blekingetrafiken AB visar på en helårsprognos på 12,5 mnkr. För Verksamhetsområde regional utveckling är kostnaderna större än budget beroende på att projektverksamheten omsätter 33 mnkr enligt helårsprognos, budget 19,9 mnkr. Detta beror på att Region Blekinge fortfarande har projekt som inte är avslutade, det vill säga att alla EU-medel har ännu inte erhållits. Det är dessutom eftersläpning i granskning av vissa projekt från exempelvis Tillväxtverket. Det föreligger dessutom osäkerhet i om samtliga projektkostnader godkänns vid granskningstillfället. Detta kan innebära att dessa kostnader får täckas i Region Blekinges resultaträkning för Detta har inte beaktats i prognosen. Region Blekinge är underfinansierade 2014, detta täcks genom ett projekt som benämns Nationellt Uppdrag uppgående till 5 mnkr. Om bokslut 2014 blir enligt helårsprognosen stämmer är underfinansieringen ca 5,4 mnkr. 18

78 Verksamhetsområdena Ledning (Regiondirektör och Ledningsstöd) och Administration är i paritet med budget för helår. Antal anställda Region Blekinge totalt Varav kvinnor Varav män 31/ Verksamhetsmål och finansiering Finansiella mål budget 2014 Kollektivtrafiken ska planeras så att en kostnadseffektiv trafik erhålls jämfört med andra län och genomsnitt för riket. Kostnadstäckningen för länets kollektivtrafik var år 2011 ca 49 %. För riket var kostnadstäckningen ca 50 % (enligt trafikförsörjningsprogrammet). Alla investeringar som görs i inventarier, datorer mm ska finansieras inom den löpande verksamheten, d.v.s. av internt tillförda medel som motsvaras av resultat och årets avskrivningar (ingen skuldsättning). Upptagande av lån får ske till trafikinvesteringar enligt förbundsordningen. Ingen skuldsättning ska ske utöver utnyttjande av checkkredit (vid tillfällig likviditetsbrist enligt förbundsordningen). Detta gäller exklusive trafikinvesteringar enligt ovan. Likviditet. Text från budgetpropositionen Utgiftsområde 19: den regionala tillväxtpolitiken utgör huvuddelen i det nationella uppdraget- Anslaget 1:1 Europeiska regionala utvecklingsfonden utgör de ekonomiska resurserna för att genomföra politiken. Region Blekinge bedriver för närvarande drygt 40 projekt som projektägare eller Lead Partner. Detta innebär en stor belastning på likviditeten på grund av att utbetalning av EU-medel eller Regionala tillväxt medel sker i efterskott, efter rekvisition av pengar. Räntekostnader som uppstår är ingen godkänd kostnad utan måste snabbt täckas av Region Blekinges medlemsintäkter. Ambitionen är att så snabbt som möjligt rekvirera medel löpande för att minimera räntekostnaden. Användandet av medlemsavgiften för att finansiera räntekostnaden kan ses som en möjlighet att öka den externa finansieringen. Resultat finansiella mål per den 31 augusti 2014 Kostnadstäckningsgraden för länets kollektivtrafik var år ,9 %. Färskare siffror finns inte i dagsläget. Målet är uppnått. Alla investeringar ska finansieras med internt tillförda medel, dvs resultat plus avskrivningar (ingen skuldsättning). I delårsbokslutet är internt tillförda medel 28,2 mnkr. Investeringar är gjorda med 3,6 mnkr. Målet är uppnått. Ingen skuldsättning ska ske utöver trafikinvesteringar. Det har inte heller gjorts. Målet är uppnått. Likviditet och räntekostnader. Per 31 augusti 2014 har Region Blekinge ett räntenetto uppgående till -4,3 mnkr. Räntekostnader för lån på 140 mnkr avser tåginvesteringar uppgår till 4,7 mnkr, ränteintäkterna uppgår till ca 0,4 mnkr. Målet är uppnått. 19

79 Resultaträkning 20

80 Balansräkning 21

81 Driftredovisning 22

82 Investeringsredovisning 23

83 Redovisningsprinciper Delårsbokslutet har upprättats enligt kommunal redovisningslag (1996:614), RKR:S rekommendation 22 och i enlighet med god redovisningssed. Att lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed följs innebär bl.a. att: Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras Region Blekinge och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet. Periodisering Periodisering har skett för att ge en rättvisande bild av regionens resultat och finansiella ställning för den aktuella perioden. Det innebär att utgifter kostnadsförts det år då förbrukning skett och inkomster intäktsförts det år som intäkten genererats. Konsekvensprincipen, väsentlighetsprincipen och försiktighetsprincipen, vilka i viss mån modifierar huvudprincipen, tillämpas i förekommande fall. Gränsen för periodisering går vid ett halvt basbelopp. Pensionsskuld I Pensionsskuld redovisas hela pensionsskulden enligt KPA:s beräkning efter reduktion för tillgångarna i pensionsstiftelsen. Fordringar Fordringar är upptagna med de belopp vilka de efter individuell prövning beräknas inflyta. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier från Blekingetrafiken AB är övertagna till marknadsvärde. Detta gäller både trafikinvesteringar och övriga inventarier. Avskrivningstiden för trafikinvesteringar är år. Avskrivningstiden för övriga inventarier är 5 år och datorer 3 år. Inga försäljningar eller utrangeringar har gjorts under årets åtta första månader. Finansiella anläggningstillgångar Region Blekinge köpte samtliga aktier i Blekingetrafiken AB till nominellt värde, 3 mnkr, per Aktierna är eliminerade i den sammanställda balansräkningen. Aktier är tecknade i E22 AB till ett nominellt värde om 20 tkr, Region Blekinge har dessutom tillskjutit ett ovillkorat aktieägartillskott till bolaget om 980 tkr. Följande aktier är övertagna från Blekingetrafiken AB; Samtrafiken i Sverige AB 30 tkr, Kust till Kust AB 15 tkr och Öresundståg AB 120 tkr. 24

84 Noter 25

85 26

86 27

87 28

88 Kraft att vilja. Tillsammans är det möjligt. Vi inspirerar, skapar tillfällen att mötas och stärker Blekinge i Sverige och Europa. Tillsammans med våra medlemmar Blekinges kommuner och landsting arbetar vi för att göra det ännu mer attraktivt att besöka, leva och verka i vår region. Region Blekinge, Valhallavägen 1, Karlskrona Tel E-post kansli@regionblekinge.se 29

89 Bilagor till delårsbokslut Region Blekinge Rapporter från politiska rapportörer a. Kompetensutveckling b. Klimat, energi och miljö c. Baltic Maritime Science Park (BMSP) 2. Beviljade projekt regionala tillväxtmedel 2014 t.o.m Avslutade projekt regionala tillväxtmedel 2014 t.o.m Region Blekinge Valhallavägen 1 SE Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

90 Rapport från politiska rapportörer Kompetensutveckling delårsredovisning 2014 Vårt arbete grundar sig i att företräda Region Blekinge i dialogen med lokala, regionala och nationella myndigheter samt med organisationer och institutioner inom området för utbildnings- och kompetensförsörjning, lokalt, regionalt och nationellt. Arbetet under året Rapportörerna har träffats ungefär en gång i veckan för att stämma av var arbetet ligger. Vi blev också inbjudna till arbetsutskottet den 23 april för att redogöra för arbetet som pågår, våra tankar inför hösten samt föra en dialog med ledamöterna i arbetsutskottet så att de också tycker att vi är på rätt väg. Flera goda inspel kom oss till del under detta möte för vårt fortsatta arbete. Arbetet kring kompetensrådet och projektarbetet med UngSam har präglat stor del av vårt arbete under våren. Ett kompetensråd bestående av personer som alla på något sätt är betydelsefulla för kompetensutvecklingen i Blekinge. Till kompetensrådet har vi knutit till oss studie- och yrkesvägledare, svenskt näringsliv, personalchefer, företagarna, utbildningscheferna, yrkeshögskolor, lärcenter, BTH, arbetsförmedlingen samt fackliga företrädare. Under våren började ledamöterna i kompetensrådet att arbeta i grupper kring vissa områden för att vi skulle kunna ta fram ett bra underlag för kompetensförsörjningsstrategin som så småningom ska tas av Regionstyrelsen. Projektet UngSam har så här långt varit mycket framgångsrikt i att ha hittat former för att få ut unga i praktik och arbete. Utbildnings- och kompetensförsörjningsrapportörerna har tillsammans med olika företrädare för arbetslivet arbetat i styrgruppen. Under året har arbetet fortsatt med att se över tankarna kring ett vård- och omsorgscollege. Och till hösten verkar vi ha hittat former och tjänstemän som är villiga att ta upp detta viktiga arbete igen, som ska fördelas över kommunerna och landstinget. Vi har deltagit på flertalet seminarier under året som rört vårt arbete och på så sätt inte bara fått nya kontakter och idéer utan också kompetensutvecklat oss själva. I samband med att arbetsförmedlingen släpper sina årsrapporter träffar vi alltid dem för att få veta hur deras prognoser ser ut och de utmaningar vi står inför. Ett stort problem i Blekinge är att vi överlag är lågt utbildade och de arbeten som finns kräver utbildning. Vi har arbetstillfällen men inte människor med rätt kompetens att fylla dem med. Vi står inför en del utmaningar här framför allt vad gäller våra ungdomar där främst nyanlända ungdomar och ungdomar som inte gått färdigt gymnasieskolan står väldigt långt från att komma in på arbetsmarknaden. Här har vi jobbat med att se hur vi kan få drop-outs att stanna i skolan. Slutsats Vi tycker att kompetensrådets nya arbetssätt varit mycket lyckat och givande. Vi ser fram emot hösten workshops där kompetensrådets arbete ska prövas mot dem ute i verksamheterna som arbetar med våra utmaningar inom utbildning och kompetensförsörjning. Vi har också redan planerat för en kompetensforumskonferens under hösten för att knyta ihop säcken. Emma Stjernlöf (M) Jan Björkman (S) 2

91 Rapport från politiska rapportörer Klimat, energi och miljö delårsredovisning 2014 Cirkulär ekonomi Under mandatperioden introducerades begreppen "Cradle to Cradle" och cirkulär ekonomi i Ronneby kommun. Dessa begrepp får nu allt större genomslag nationellt och internationellt Verksamheten i Ronneby kommun har tagit vissa steg genom inrättandet av Cefur, vilket stöds av regionen. Kommunen har profilerat förskolan i Listerby. Det är bra och bör fortsätta. Den 2 juli 2014 presenterade EU-kommissionen sitt koncept för att göra cirkulär ekonomi till verklighet för företag och offentlig sektor inom medlemsländerna. Målet som EU föreslår för 2030 ska syfta till att EU redan idag agerar för att öka takten i omställningen till en mer hållbar ekonomi och samtidigt dra nytta av de jobbmöjligheter som denna omställning erbjuder. I Sverige har Eskilstuna kommun beslutat se över vilka åtgärder som erfordras för att skapa en cirkulär ekonomi i kommunen. Exempel på tänkbara insatser är att skapa en kretsloppspark där det kan ingå att skapa en marknad för olika aktörers avfall, t.ex. för byggavfall. Det finns också planer på att skapa reperationsverkstäder som kan ge sysselsättning åt arbetslösa. I Eskilstuna finns också tankar om att bygga ett kunskapscenter kring cirkulär ekonomi. Den 10 augusti 2014 på Svenska Dagbladets debattsida Brännpunkt publiceras en artikel av två forskare, Mats Williander och Thomas Nyström, i vilken de argumenterar för att den motsättning som en del anser finns mellan miljö och tillväxt också innehåller möjligheter. Enligt forskarna är lösningen en omställning till kraftfulla styrmedel som gör att näringslivet vågar investera i andra affärsmodeller än nu gällande. De menar att det behövs insatser inom många områden. Exempel är riktade satsningar på tillämpad forskning och offentlig upphandling. Mistra har i september månad gjort en sådan utlysning avseende "Produktdesign och resurseffektivitet på väg mot en cirkulär ekonomi". För att stimulera cirkulära affärsmodeller kan t.ex. det offentliga upphandla funktioner i stället för produkter. Här finns många nya affärskoncept att utveckla för näringslivets företrädare. I en rapport beställd av det brittiska underhuset anges att för brittiska företag som ställer om till cirkulär ekonomi finns det miljarder pund att tjäna. Rapporten är gjord av Environmental Audit Committe, som granskar den brittiska regeringens politik för hållbar utveckling. Enligt rapporten finns det både miljövinster och stora ekonomiska vinster med en mer cirkulär ekonomi. Men en förutsättning för att det ska bli framgång är ett tydligt ledarskap. Om vi verkligen menar allvar med att det går att ersätta nuvarande tillväxtpolitik med något annat, benämnt hållbar tillväxt, ställs krav på detta tydliga ledarskap också på regional och lokal nivå. Insatser behövs på flera områden. Med denna rapport föreslår vi att Regionstyrelsen arbetar fram ett koncept för hur Blekinges näringsliv kan stödjas och stimuleras i övergången till en cirkulär ekonomi. Då Ronneby kommun redan påbörjat ett arbete i denna riktning är det därför lämpligt att göra detta arbete i samverkan med Ronneby kommun och Cefur. Vår uppfattning är att i de flesta partier finns stöd för en framtida inriktning mot en cirkulär ekonomi, även om det inte finns specifikt uttalat. JanAnders Palmqvist Gertrud Ivarsson 3

92 Rapport från politiska rapportörer Baltic Maritime Science Park (BMSP) delrapport 2014 Vårt uppdrag under första halvåret av 2014 har varit att följa upp samt stödja i den politiska dimensionen av projektet. Vi rapportörer har deltagit vid ett stort antal event som utförts med koppling till projektet på såväl lokal, regional som nationell nivå. Ambitionen har varit att föra vidare det politiska visionsarbete som utvecklades genom de två Baltic Master-projekten och att anpassa detta till arbetet med att etablera Baltic Maritime Science Park en virtuell innovationsplattform för sjösäkerhetsaktörer i Östersjöområdet. Det praktiska arbetet har omfattat förankringsprocesser och dialoger på alla ovan nämnda nivåer genom företrädesvis deltagande i olika arrangemang och möten såsom: Regelbundna möten mellan BMSP politiska rapportörer och projektledning Deltagande vid regeringens Maritima Strategi på Näringsdepartementet med Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd som bjöd in till ett öppet möte om den maritima strategin med diskussioner kring hur vi kan utveckla näringar kopplade till våra hav och kustområden. Med på mötet fanns Marie Söderqvist, VD för Livsmedelsföretagen, Eva Östling Ollén, VD för Visita - Svensk besöksnäring och Billy Johansson, VD för Seabased. Möte med TULL-KUST om det maritima läget i Östersjön, trafik, utmaningar mm Deltagande vid Swedish Maritime day i Göteborg, en heldag som gav både överblick och fördjupning inom havsmiljö och Sveriges samtliga maritima branscher: sjöfart, marin teknik, havsmiljö, livsmedel, bioteknik, marin och maritim forskning, fiskeri och vattenbruk, offshore och havsbaserad energi, havsförvaltning samt maritim turism. Föredragshållare var, bland annat Anders Nilsson från BOAB. Deltagande vid konferensen Kustfisket-en plattform för tillväxt, en konferens i Hörvik om fiske, miljön i havet, turism mm / arr: Länsbygderådet Deltagande vid Dykeri, statens maritima resurser i samverkan DykSMART som är ett krisberedskapsprojekt som finansieras av MSB, under åren Målet med projektet är att förstärka den nationella dykeriförmågan i kris och idén till detta kom i samband med en föreläsning om olyckan Costa Concordia. De utmaningarna som uppstod i samband med insatsen Costa Concordia för de italienska dykarna är mycket liknande de utmaningar vi ser kan hända i svenska farvatten. Deltagande vid Maritima frågor på det regionala planet, på Eriksberg, regeringens fortsatta arbete med den maritima strategin där man vill verka för att nya marknader kan identifieras, men också se till att förutsättningar för företagande och entreprenörskap kan förbättras. Under våren har vi inlett samtal med Stena Line. Ett av Stenas prioriteringar just nu är innovationer. Vi för diskussioner hur vi bland annat kan anordna ett event på en av deras färjor med entreprenörer från både Blekinge och Polen. Ett event där innovationer för sjösäkerhet kommer att stå på agendan. Vi har även framfört förslag på hur vi kan arbeta med media lokalt för att visa att vi finns. Dock har andra upplevt att projektets status inte är så långt framme att det finns något av intresse för media i dagsläget. Vi har också arbetat för att få träffa styrgruppen men av olika anledningar har vi inte nått hela vägen fram. Karlskrona Peter Jeppsson (S) Politisk rapportör Hanna Ekblad (M) Politisk rapportör 4

93 Beviljade projekt Regionala tillväxtmedel t.o.m Projektnamn Projektägare Beslutat belopp Eu-medfinans. RTP-åtgärd Bildandet av Visit Blekinge Visit Blekinge AB (svb) kr Bilden av Attraktiva Blekinge Från evenemangsdeltagare till besökare Sölvesborgs golfklubb kr Bilden av Attraktiva Blekinge Kultur runt Östersjön Ronneby kommun kr Bilden av Attraktiva Blekinge Blekinge mot nya höjder SmakUpplevelse Blekinge kr Bilden av Attraktiva Blekinge Nordiska fruntimmersveckan, förstudie II Föreningen Norden i Blekinge kr Bilden av Attraktiva Blekinge Idrotten kan mer, fas 1 SISU kr Bilden av Attraktiva Blekinge 22nd IEEE International Requirements Engineering Conferense RE 14 Blekinge Tekniska Högskola kr Bilden av Attraktiva Blekinge E-hälsa i kommunerna Karlskrona kommun kr Livskvalitet Kompetensplattform småföretag Länsbygderådet kr Arbetsliv DELTA Blekinge Tech Network kr Arbetsliv Havsbaserad vindkraft Sölvesborgs kommun kr Arbetsliv RIM Blekinge Tekniska Högskola kr Arbetsliv Köpa företag kvinnor ALMI kr Arbetsliv Investera i invandrarkvinnor, Mentor export/import ALMI kr Arbetsliv Entreprenörskuben Karlskrona kommun kr Arbetsliv Garnison Blekinge Region Blekinge kr Arbetsliv Kompetensinitiativet Olofströms Näringsliv Ab kr Arbetsliv Kartläggning e-sport NetPort Science Park kr Arbetsliv Grön resurs Karlshamns kommun kr Arbetsliv Expansivt nätverk Karlshamns kommun kr Arbetsliv Förstudie förebygga skolavhopp Region Blekinge kr Arbetsliv Blekinges unga lyfter Karlskrona kommun kr Arbetsliv Utvärdering Blekinge fiskeområde Leader Blekinge kr kr Tillgänglighet Blekingedagen 2014 Region Blekinge kr Tillgänglighet Kunskapssamverkan Blekinge Region Blekinge kr Tillgänglighet transportsystem Sydsvensk regionbildning Region Blekinge kr Tillgänglighet Förstudie Kustnära cykelled Region Blekinge kr Tillgänglighet Strategiutveckling Leader och LLU Leader Blekinge kr Tillgänglighet Strukturbild Blekinge Region Blekinge kr Tillgänglighet Summa finansiering totalt kr kr 5

94 6

95 Regionala projekt Insatsområde Bilden av attraktiva Blekinge Bildandet av Visit Blekinge Projektägare: Region Blekinge Syfte: Projektet syftar till att genom en förankrad strategi för besöksnäringen i hela Blekinge ta avstamp för en kraftsamling av insatserna inom besöksnäringen. Syftet är att utveckla besöksnäringen till den potentiella tillväxtbransch vi genom Blekingestrategin utpekat branschen till att vara. Utifrån stormötet för turismen den 5 september då Turismstrategin presenterades har en förankring av organisationsmodell och finansiering hos regionens kommuner och länsstyrelsen genomförts i syfte att fastställa uppdrag och forma en gemensam organisation för utvecklingen av besöksnäringen. Parallellt arbetas med att knyta enskilda besöksnäringsaktörer till den gemensamma organisationen. Medfinansiering: kronor Från evenemangsdeltagare till besökare Projektägare: Sölvesborgs golfklubb Syfte: Projektet skall visa upp Blekinge för evenemangsdeltagare i syfte att de skall återkomma till Blekinge tillsammans med familj/vänner. Projektet skall genomföra enkätundersökning som sedan skall nyttjas för hur framtida evenemang ska kunna locka deltagare att komma tillbaka till Blekinge men då i egenskap av besökare. Medfinansiering: kronor Kultur runt Östersjön Projektägare: Ronneby kommun Syfte: Art Line är ett internationellt konstprojekt som bedrivits under åren Syftet har varit att skapa en Östersjöplattform för samverkan mellan konstitutioner, organisationer samt universitet och högskolor i sydöstra Sverige, Polen. Tyskland, Ryssland/Kaliningrad och Litauen. Europeiska kommissionen utsåg Art Line till ett Flaggskeppsprojekt och skrev in ART Line i handlingsplanen för EU:s Östersjöstrategi. Detta projekt syftar till att ta tillvara och vidareutveckla uppkomna resultat från Art Line samt kartlägga och analysera fakta inför en 7

96 framtida utveckling av det uppbyggda internationella nätverket samt utvidgning av partnerskap, koncept och geografi. Medfinansiering: kronor Idrotten kan mer, fas 1 Projektägare: SISU Syfte: Blekinge har en stor potential att öka antalet besökare och har i utvecklingsstrategin för besöksnäringen satt som mål att öka omsättningen inom denna näring från två miljarder till fyra miljarder. Projektets syfte är att skapa engagemang och kunskap för en stor satsning på idrottsevenemang i Blekinge och genom det bli en stark aktör i Blekinges ambitioner att öka besöksnäringen till Medfinansiering: kronor 22nd IEEE International Requirements Engineering Conference RE 14 Projektägare: Blekinge Tekniska Högskola Syfte: RE 14 är en återkommande konferens som tidigare hållits i Sydney, Kyoto, Chicago och senast Rio de Janeiro. Denna gång ska konferensen hållas i Karlskrona och det är tack vare BTH:s framträdande roll inom forskningsfältet. RE 14 är en etablerad konferens inom programvaruteknik. En central del i konferensen är att attrahera två primära grupper av deltagare utöver forskare är nationella/internationella företag samt studenter (forskarstuderande). Medfinansiering: kronor Nordiska Fruntimmersveckan förstudie II Projektägare: Föreningen Norden i Blekinge Syfte: Syftet med aktiviteterna i projektet är att fortsätta att bygga nätverk, genomföra samordningsmöten, utreda frågan om framtida projektägarskap. Undersöka de ekonomiska förutsättningarna för att driva verksamheten med hjälp av finansiering från fonder och bidragsgivare under uppbyggnadsskedet. Inventera fler möjligheter till internationalisering och ta tillvara regionala intressen inklusive fler infallsvinklar för kulturella näringar och besöksnäringen. Inom ramen för denna förstudie kommer också ett antal evenemangsaktiviteter att genomföras den juli som ett mindre pilotprojekt. Medfinansiering: kronor Blekinge mot nya höjder Projektägare: Smakupplevelse Blekinge Syfte: Föreningen SmakUpplevelse Blekinge är en paraplyförening för mat och upplevelseentreprenörer. Föreningen har under 2,5 år bedrivit ett projekt med inriktning på att få företag inom branschen att växa. Föreningen har under projekttiden ökat från 18 till cirka 60 företag och flertalet har under denna tid förbättrat sin lönsamhet. Många av företagen vill nu ta ytterligare ett steg i sin utveckling och bidra till att marknadsföra Blekinge som turistmål. Några av aktiviteterna som är tänkta att genomföras inom projektet är att ta fram SWOT-analyser, genomföra föreläsningar, öka det internationella samarbetet mot Polen, Danmark, Tyskland och Litauen. Medfinansiering: kronor 8

97 Insatsområde Livskvalitet E-hälsa i kommunerna Projektägare: Karlskrona kommun Syfte: Projektet syftar till att samordna och utveckla e-hälso- utvecklingen i våra 5 kommuner i länet. E-hälsa i kommunerna ska förädla arbetsprocesserna i verksamheterna och skapa bättre rutiner, verktyg och redskap. Enligt nationella mål i den digitala agendan och i Blekinge regionala digitala agenda ska insatser, verktyg och processer som syftar till att rätt person ska ha rätt information vid rätt tillfälle och skapa nytta för invånare, personal och beslutsfattare utvecklas Medfinansiering: kronor Insatsområde Arbetsliv Kompetensplattform småföretag Projektägare: Länsbygderådet Syfte: Under åren har Länsbygderådet bedrivit projektet Blekinge Utveckling i samverkan med stöd från ESF. Under projekttiden har det framkommit önskemål från företagen att hitta former för att kunna fortsätta verksamheten. Detta projekt inriktar sig på att skapa en organisation för att kunna arbeta med kompetensutveckling och nätverk bland småföretagen men även hitta samarbetsformer med andra organisationer som arbetar inom samma område. Medfinansiering: kronor Transfer Blekinge Bättre samverkan Projektägare: Tech Network Syfte: Blekinges industri efterfrågar såväl högutbildad arbetskraft som gymnasieingenjörer med god motivation och teknisk kompetens. Skolans traditionella undervisning förmår tyvärr inte väcka ungas intresse för matematik och naturvetenskap. Genom ökad samverkan mellan skola och näringsliv kan eleverna bygga upp ett referens- och kontaktnät och få insikt i hur en modern industriarbetsplats ser ut. Transfer Blekinge syftar till att ge lärarna i alla Blekinges kommuner stöd från näringslivet exempelvis genom att lärare ska kunna boka näringslivsrepresentanter till föreläsningar eller studiebesök. Näringslivet hittar genom projektet vägar som förstärker framtida möjligheter till rekrytering av motiverad och kompetent personal. På längre sikt kan resultatet bli mer flexibla, motiverande och coachande industriutbildningar och lärlingsupplägg. Medfinansiering: kronor Havsbaserad vindkraft Projektägare: Sölvesborgs kommun Syfte: Utanför Blekinges kust finns planer på tre stora vindkraftsparker. Sölvesborgs kommun, Tech Network, Energikontor Sydost, Karlskrona kommun, Karlshamns kommun, Ronneby kommun, Olofströms kommun, Länsstyrelsen, Blekinge Tekniska Högskola, ALMI och Region Blekinge vill genom samverkan i detta projekt stärka och utveckla de lokala och regionala möjligheter som kommande investeringar i mångmiljardklass medför när vindkraftsparkerna byggs och drivs. Medfinansiering: kronor RIM Projektägare: Blekinge Tekniska Högskola Syfte: Projektet fokuserar på utveckling av excellenta forsknings- och utvecklingssamarbeten mellan Indien och Sverige inom hälsa och förebyggande av sjukdomar. RIM projektet syftar till att stärka den regionala förankringen i Blekinge av denna satsning och att maximera den 9

98 hävstångseffekt som Blekinge kan få av samarbetet inom VINNOVA projektet med en framstående forsknings- och innovationsmiljö i Indien. Medfinansiering: kronor Köpa företag kvinnor Projektägare: ALMI Syfte: Strukturen av näringslivet i Blekinge visar att utbudet av företag aktuella för ägarskiften, beroende av åldersmässiga skäl hos ägaren/ägarna, kommer att öka. Detta projekt syftar till att bidra till att fler kvinnor ser möjligheterna med att köpa ett företag samt skapa en förståelse för processen genom att utbilda deltagarna och erbjuda de som funderar på eller har bestämt sig för att köpa ett företag, rådgivning och eventuell finansiering. Projektet ska bidra till att fler företag utvecklas hållbart och lever vidare samt att fler kvinnor äger och driver företag i Blekinge Medfinansiering: kronor Investera i invandrarkvinnor, Mentor export/import Projektägare: ALMI Syfte: Projektet syftar till att stimulera fler kvinnor med utländsk bakgrund till att starta och utveckla företag i Blekinge. Då det av olika skäl ofta är svårare att nå denna målgrupp kräver det riktade insatser som idag inte görs inom Almis befintliga rådgivning. Projektet ska också bidra till att öka andelen företagare med utländsk bakgrund som exporterar eller importerar, samt att dra nytta av dessa företagares kompetens och kontaktnät för att främja svensk export Medfinansiering: kronor Grön resurs i Blekinge Projektägare: Karlshamns kommun Syfte: Projektets syfte är att utveckla nya tjänster, produkter och arbetssätt som innebär fler i arbete, genom ökad anställningsbarhet, ökad tillväxt och fler företag. Och samtidigt visa på ett inspirerande exempel på Hållbart Företagande/ Hållbar tillväxt inom ramen för socialt inriktat entreprenörskap. Genom att erbjuda företagare "enklare" och smarta avlastningstjänster frigörs kapacitet för att utveckla det egna företaget och för deltagare i projektet Grön Resurs innebär det ökade arbetstillfällen Medfinansiering: kronor Expansivt nätverk Projektägare: Karlshamns kommun Syfte: Syftet med projektet är att öka tillväxten hos de deltagande företagen genom att skapa ett nätverk/mötesplats där företagarna kan träffas och utbyta erfarenheter och nätverk med varandra, där det ska finnas möjlighet för företagen att hitta nya gemensamma affärsidéer samt att företagarna får ny kunskap som bidrar till att företagen utvecklar sina verksamheter. Medfinansiering: kronor Förstudie förebygga skolavhopp Projektägare: Region Blekinge Syfte: Ett av huvudmålen i Europa 2020-strategin är att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid till under tio procent. Detta projekt syftar till att genomföra en förstudie och utifrån denna förstudie ta fram åtgärdsplaner för att minska avhoppen i gymnasieskolan. Varje kommun ska utse en kontaktperson som ansvarar för att ta fram kommunal statistik Medfinansiering: kronor 10

99 Blekinges unga lyfter Projektägare: Karlskrona kommun Syfte: Projektet kommer samla samhällsinsatser för unga vuxnas inträde till arbetsmarknaden i miljöer som är attraktiva för de unga. Genom länsövergripande samverkan mellan dessa fysiska och virtuella s.k. navigatorcentrum i samtliga Blekingekommuner kommer unga vuxna att jobbmatchas över hela länet. Med gemensam projektorganisation och samverkan med Arbetsförmedlingen kommer erfarenhetsutbyte och samordningseffekter kunna säkras. Medfinansiering: Entreprenörskuben Projektägare: Karlskrona kommun Syfte: Syftet med förstudien är att skapa en arbetsmodell till en idéutvecklingsmiljö med ett entreprenöriellt förhållningssätt. En entreprenörskub för ungdomar mellan år där de går genom en utvecklingsprocess med teoretiska, praktiska och erfarenhetsmässig kunskap inom idéutveckling och entreprenörskap. Lärprocessen skall bli lösningsfokuserat från idé till färdigt koncept där deltagande ungdomar får sätta sitt avtryck på utformningen av innehållet Medfinansiering: kronor Garnison Blekinge Projektägare: Region Blekinge Syfte: Region Blekinge har tidigare bedrivit projekt med inriktning på mobilisering vid försvarsbeslut. En arbetsgrupp har tillsatts för att komma med förslag på aktiviteter som bör utföras med tanke på kommande försvarsbeslut eller andra förändringar som är av betydelse för arbetsmarknaden i Blekinge. Projektet syftar till att uppdatera grundläggande material från föregående försvarsbeslut, inventering, kartläggning och analys av Karlskrona och Ronnebys förutsättningar inför kommande beslut. Kartläggningen och analys syftar också till att lägga grund för strategiskt arbete beroende på innehåll i kommande försvarsbeslut. Ett annat syfte med projektet är att informera och marknadsföra, lokalt, regionalt och nationellt, betydelsen av bibehållen närvaro av Försvarsmakten i Blekinge särskilt i Karlskrona/Ronneby. Medfinansiering: kronor Kartläggning e-sport Projektägare: NetPort Science Park Syfte: E-sport är en snabbt växande sysselsättning bland ungdomar i Sverige som lockar till sig miljonpublik när matcher sänds online. Det finns aktörer i Blekinge som både skapar esportspel och aktivt deltar i detta expansiva område. Projektets syfte är att kartlägga och inventera esportsmarknaden i Blekinge. Medfinansiering: kronor Kompetensinitiativet Projektägare: Olofströms Näringsliv AB Syfte: I regionen Blekinge/nordöstra Skåne/södra Småland finns idag företag med basen inom teknik/tillverkande industri. Många av dem behöver öka sitt kunnande och sin kompetens för att fortsätta vara konkurrenskraftiga på marknaden och bidra till tillväxt i regionen. För att bättre kunna identifiera företagens kompetensbehov och mäkla kompetensutveckling till dessa behöver det utvecklas en organiserad struktur för samverkan med ett strategiskt förhållningssätt. Projektet kommer att involvera representanter från ett flertal offentliga företrädare och företag i regionen. Ett nära samarbete med Region Blekinges kompetensplattform kommer också vara prioriterat. Möjliga samverkansformer kommer att undersökas genom workshops och benchmarking med andra regioner. Medfinansiering: kronor 11

100 Insatsområde Tillgänglighet Utvärdering Blekinge Fiskeområde Projektägare: Leader Blekinge Syfte: Syftet med projektet är att utifrån erfarenheter från förra programperioden skapa underlag för framtida strategiarbete för fiskeområdet inom Lokalt Ledd Utveckling. Medfinansiering: kronor Förstudie Kustnära cykelled Projektägare: Region Blekinge Syfte: Det finns ett uttalat regionalt värde i att på sikt åstadkomma en kustnära cykelled genom Blekinge som kopplas ihop med Sydostleden. En sådan led skulle förstärka bilden av attraktiva Blekinge och främja ökad turism. Cykelturismen har länge varit stor i Europa men är nu också under utveckling i Sverige. Potentialen för fler besökare både från den svenska och utländska marknaden bedöms vara stor. Ett första steg i en sådan cykelled är att genomföra en förstudie Medfinansiering: kronor Strukturbild Blekinge Projektägare: Region Blekinge Syfte: Projektet syftar till att öka samverkan mellan den kommunala fysiska planeringen och den regionala utvecklingsplaneringen, som nya plan- och bygglagen trycker på. Genom att göra rumsliga analyser i form av regionala strukturbilder tillsammans med länets aktörer kan samsyn skapas kring Blekinges viktigaste utvecklingsfrågor. Projektet syftar även till att skapa ett stadigvarande forum för dialog kring de viktigaste utvecklingsfrågorna i Blekinge och ge förslag till arena/mötesplats att diskutera dessa frågor även efter projektets slut Medfinansiering: kronor Strategiutveckling Leader och LLU Projektägare: Leader Blekinge Syfte: Samtliga fem kommuner i Blekinge och sex kommuner i Leader Småland Sydosts område har uttalat sig positiva till att Leader Blekinge och Leader Småland Sydost inlämnar en gemensam intresseanmälan till SJV för att påbörja strategiutvecklingsarbetet inför den nästa programperioden i LLU och bildandet av ett nytt Leaderområde. Enligt Leader modellen skall en lokal/regional utvecklingsstrategi tas fram baserad på ett underifrånperspektiv. Med det menas att utifrån de regionala målsättningarna skall arbetas in i strategiarbetet och bilda en grund för de prioriteringar som LLU arbetet ställer upp. Ett antal olika arbetsgrupper kommer att tillsammans ta fram detta underlag. Medfinansiering: kronor Blekingedagen 2014 Projektägare: Region Blekinge Syfte: Blekingedagen 2014 syftar till att vara en arena och en mötesplats där Blekinges utveckling står i fokus. Temat under Blekingedagen 2014 är konkreta insatser som sker inom Blekingestrategin. Syftet är att ett erfarenhetsutbyte mellan medlemmarna av projekt inom Blekingestrategins insatsområden skall ske. Medfinansiering: kronor 12

101 Kunskapssamverkan Blekinge transportsystem Projektägare: Region Blekinge Syfte: Då Blekingestrategin, Länstransportplan för Blekinge samt Nationell plan för transportsystemet är fastställda, behöver man inom länet utveckla samverkan för att vid kommande aktiviteter dra nytta av den expertis som sammantaget finns hos planupprättare (Region Blekinge) och forskningsutförare (Blekinge Tekniska Högskola, BTH). BTH besitter spetskompetens inom transport/trafik och logistik, kompetens som inte kommit planupprättare till nytta på ett systematiskt sätt. En samordning och samverkan skulle vara en fördel för berörda aktörer framför allt då arbetet med länstransportplanen och den nationella planen går in i åtgärdsvalsstudier och andra fördjupade analyser. Genom systematiserad kunskapssamverkan kan kvaliteten på relevanta studier i samverkan med Trafikverket m.fl. höjas. Speciellt viktigt är detta i sammanhanget åtgärdsvalsstudie på Blekinge kustbana där balansen mellan passagerartrafik och gods till och från hamnarna måste belysas noggrant. Ökad kunskap är av yttersta vikt för att utveckla effektiva åtgärder för att stärka även Blekinges internationella transportförbindelser. Medfinansiering: kronor Sydsvensk Regionbildning Projektägare: Region Blekinge Syfte: Landstinget Blekinge län, Landstinget Kalmar län, Landstinget Kronobergs län, Regionförbundet i Kalmar län, Regionförbundet Södra Småland, Region Blekinge samt Region Skåne har beslutat om en avsiktsförklaring att senast den 1 januari 2019 bilda en ny gemensam region. En egen juridisk person i form av en ideell förening har bildats med styrelse bestående av tre representanter från respektive organisation. Styrelsen kompletteras med ytterligare representanter för olika partier för att få en bred parlamentarisk sammansättning, dessa utses av partierna. Samtliga partier ska vara företrädda med minst två representanter i styrelsen. I föreningen och styrelsen ingår även Kommunförbundet Skåne. Arbetet påbörjades under år 2013 och fortsätter år 2014 inom olika verksamhetsområden för att öka samverkan och synkronisera arbetssätt. Det gäller hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, infrastruktur, planering, kulturverksamhet, klimat och miljöfrågor, näringslivsfrågor, turism, investeringsfrämjande åtgärder, sysselsättning, högre utbildning och forskning, internationellt samarbete, Östersjösamarbete, EU-arbetet samt demografiska frågor. Medfinansiering: kronor 13

102 Avslutade projekt Regionala tillväxtmedel t.o.m Makerspace Youth DNR Projektägare: Blekinge Tekniska Högskola Syfte: En uppbyggnad av tvärvetenskaplig innovationsmiljö pågår vid BTH som syftar till att stötta studenter, företag, innovatörer, entreprenörer i att snabbare gå igenom kedjan" inspirationideation-implementation", där sista steget implementation ofta stoppar upp pga. av prototyp och produktionskostnader. Detta gör att erfarenhet av produktinnovationsrealisering inte blir av. Genom skapandet av en miljö som stöttar detta tillsammans med inbjudandet av aktörer till en gemensam yta stimuleras kunskapsbyggande och konkreta idéer ut ur systemet. I projektet kommer ungdomar att få möjligheten att delta i aktiviteterna tillsammans med studenter, industri, företag och entreprenörer för att väcka intresse, öka kompetens, skapa kontaktytor etc. Resultat: Samverkan har byggts upp som möjliggör entreprenörskap och företagande. Tre huvudaktiviteter har genomförts kompetenshöjning, samverkan och mötesplatsskapande. Makerspacemiljön har använts som bas där deltagarna har samverkan med företag som AllBinary, EOO, Dynapac m.fl. Man har inte riktigt nått upp till antalet deltagande företag under projekttiden, målet var 40 deltagande företag men utfallet blev 30 deltagande företag. Projektomslutning: kr Medfinansiering: kr (utbetalt kr). ALMI IFS DNR: Projektägare: ALMI Syfte: Syftet med projektet är att hjälpa personer med utländsk härkomst att starta och utveckla företag i Blekinge län. Genom aktiv rådgivning med etablerade företag ägda av personer med utländsk härkomst kommer projektet att bidra till en ökad överlevnadsgrad och därmed bevarande av arbetstillfällen samt ökad kommunikation och informationsspridning i hela regionen avseende projektets möjligheter och resultat. Aktiviteterna skall även minska strukturkapitalförstöring genom uppföljning och rådgivning av företag uppstartade inom projektet. Särskilt viktigt i rådande marknadssituation Resultat: ALMI har tillhandahållit individuellt anpassade rådgivningsinsatser som har fokuserat på bedömning och vidareutveckling av affärsidéer. ALMI har tagit fram en affärsplan som finns tillgänglig på tio olika språk förutom svenskan. Man har även genomfört seminarier med totalt 705 deltagare. Insatserna i projektet har medfört att 135 företag har bildats vilket är klart högre än det uppsatta målet på 81. Projektomslutning: kr Medfinansiering: kr (utbetalt kr) 14

103 Ungas innovationskraft DNR: Projektägare: Region Blekinge Syfte: OECD-rapporten som presenterades i december 2011 visar bl.a. att den demografiska strukturen i regionen förändras på så sätt att andelen äldre ökar och andelen yngre minskar, Om denna utveckling fortsätter kommer det att innebära stora påfrestningar på samhället när allt färre personer i arbetsför ålder får fler att försörja. Projektet syftar till att få ett engagemang kring följande frågeställningar: Hur kan vi gemensamt skapa förutsättningar för att unga människor skall välja att bo och verka i vår region? Hur kan vi hjälpas åt att fånga ungdomars idéer på ett bättre sätt. Resultat: Ett gemensamt seminarium genomfördes tillsammans med Kalmar och Kronoberg. Cirka 60 personer medverkade på seminariet. Resultatet som framkom var att ungdomarna tydligt vill vara mer involverade i den regionala utvecklingen och att deras synpunkter ska tas på större allvar. Ett av förslagen som ungdomarna la fram var att arrangera unga mentorer för politiker. Projektomslutning: kr Medfinansiering: kr (utbetalt kr) Förstudie lärlingsutbildning besöksnäringen DNR: Projektägare: Företagsakademin Syd Syfte: Förstudiens mål är att få fram komptensbehov både innehållsmässigt men också antalsmässigt samt lärlingsföretag, handledare, mentorer och deltagare till en första lärlingsutbildning inom besöksnäringen i södra Sverige. Samt att öka engagemang och samverkan för utbildning i branschen. Efter projekttiden kommer Karlshamns kommun att som huvudman driva utbildningen. Resultat: Förstudien visar att det finns ett behov av utbildning inom besöksnäringen. Utbildningsinriktning för turism och besöksnäring är under utveckling och yrkeshögskoleutbildningen skall bygga vidare på erfarenheter från lärlingsutbildning. Lärlingsutbildningen inom Turism och Besöksnäring startade under 2014 i Karlshamn. Projektomslutning: kr Medfinansiering: kr (utbetalt kr) Blekinge från ovan DNR: Projektägare: Region Blekinge Syfte: Under drivs projektet Attraktionskraft Blekinge som bygger på den regionala turismstrategin med samma namn, och visionen att år 2020 ska turismen vara en av de viktigaste näringarna för Blekinge. För att detta ska bli verkligt krävs arbete på flera nivåer, med olika målgrupper i fokus. Syftet är att marknadsföra Blekinge och förstärka bilden av Blekinge genom att ta fram en marknadsföringsfilm. 15

104 Resultat: En film har tagits fram för att marknadsföra Blekinge. Filmen har använts i andra pågående projekt som Attraktionskraft Blekinge och Värdskapsutbildning för Blekinge. Filmen används även på mässor och på hemsidan för att marknadsföra länet. Projektomslutning: kr Medfinansiering: kr (utbetalt kronor) Blekinge Exotiska värld DNR: Projektägare: Blekinge Exotiska Värld Ekonomiska Förening Syfte: Kreativum gjorde en förstudie angående förutsättningar för en kompletterande verksamhet med inriktning mot att skapa en exotisk värld för att väcka intresset hos framförallt ungdomar för den naturvetenskapliga sfären. Kreativum såg även detta som en möjlighet till att ytterligare stärka intresset och öka antalet besökande samtidigt som det ska vara en turistattraktion som lockar turister till Blekinge. Visionen är att på olika sätt kunna hjälpa till med en ökad förståelse för hur naturen fungerar och öka förståelsen för det unika växt och djurliv vi alla bär ansvar för i vårt land och på hela vår planet. Målet är att öppna ett tropikarium där man visar svenska och exotiska arter med syfte att öka intresset för dessa djur och våra naturtyper. Man ska även arbeta med bevarandeplaner för utrotningshotade djur. Målet är även att öka antalet turister till Blekinge. Resultat: Tropikarium är uppbyggt och där finns cirka 70 olika arter. Anläggningen rymmer ett flertal bevarandeprojekt som samverkar med aktörer världen över. Det finns avtal med skolor och samarbetet fortsätter med Kreativum men det har har även inletts ett samarbete med BTH och andra verksamheter exempelvis Skansen och Tropikariet i Helsingborg. Naturbruksgymnasiet medverkar i projektet dels som gäster men även i form av praktikplatser och timanställda. Projektomslutning: kr Medfinansiering: kronor (utbetalt kronor) Enkelstöten DNR: Projektägare: Karlskrona kommun Syfte: Att utveckla den kulturella och kreativa näringen som handlar om film och skapande samt att utveckla nätverk och knyta kontakter med dessa näringar i hela landet. Resultat: Projektet har genomförts enligt beslut och ny kunskap om nätverk, personer eller organisationer med koppling till den kulturella och kreativa näringen inom filmbranschen har insamlats. Denna information kommer att nyttjas i framtiden så att denna bransch kan utvecklas och personer med koppling till branschen kan stanna kvar i Blekinge. Projektaktiviteterna medför att utvecklingen av filmskapande i Blekinge kan leda till fler filminspelningar i regionen. Projektomslutning: kr Medfinansiering: kr (utbetalt kr) 16

105 Fundament för det innovativa Blekinge DNR: Projektägare: Blekinge Tekniska Högskola Syfte: Projektet Innovativa Blekinge har karaktären av ett paraplyprojekt som syftar till att på olika sätt stärka och utveckla regionens innovationsförmåga. Ambitionen är annorlunda uttryckt försöka bidra till regionens förmåga till förnyelse och därmed till en ökad regional konkurrenskraft och attraktivitet. Resultat: Inom projektet har man tagit fram en innovationskarta som tydliggör vilka faser i utvecklings-/innovationsprocessen som regionens innovationsstödjande aktörer riktar sig. Kartan medförde att luckor i systemet kunde täppas till. Blekinge Tekniska Högskola har arbetat med att driva PoC. Konceptet som kan ses som en förinkubator. Under projekttiden har detta arbete utvecklats. Verksamhetens delprocesser har kartlagts, vidareutvecklats och dokumenterats i form av en handbok med färdiga malla för processens delaktiviteter. Blekinge Business Incubator har under projekttiden genomfört ett arbete kopplat till hur man arbetar med inkubatorsbolagen tidigt i processen samt hur man stödjer de i utvecklingen av affärsmodeller. NetPort Science Park har utvecklat sin innovationsstödjande roll som i första hand går ut på att stödja genereringen av nya idéer vilka i ett senare skede kan vidareutvecklas t.ex. i ett PoC-projekt. Kopplat till MADstudion i Karlshamn (Machine-Art-Design) har insatser gjorts för att attrahera nya branscher och öka användningen av de resurser som finns att tillgå där. På TelecomCity har labbet blivit en virtuell, molnbaserad testmiljö, kombinerat med en fysisk miljö använts till olika tester där 13 företag och ett 60-tal användare knutits till labbet och flera forsknings- och studentprojekt har genomförts. Inom projektet har ett företag och fyra arbetstillfällen skapats, Antalet nya företag och nya arbetstillfällen är lägre än beräknat men med tanke på att aktiviteterna har varit inriktat på utvecklingsaspekter i det regionala innovations(-stöd)systemet ska de angivna indikatorerna ses på en längre sikt. Projektomslutning: kr Medfinansiering: kr (utbetalt kr) Expandera XL DNR: Projektägare: Svensk Industridesign Syfte: Samtliga rapporter kring design och dess betydelse som tillväxtfaktor (nationella och internationella) som tagits fram under de senaste åren visar enstämmigt att företag som på ett medvetet och strategiskt sätt, väl förankrat i ledning och affärsidé, använder design som verktyg har en högre lönsamhet och bättre tillväxt. Fokus ligger på att skapa tillväxt i små och medelstora företag med hjälp av ett medvetet designarbete samt att vidareutveckla det kreativa kapital som finns investerat inom designkåren med mål att skapa fler och starkare designföretag i regionen. Idag finns det ingen regional plattform som har ovan nämnda roll. Resultat: Expandera XL drevs som en plattform för projektutveckling inom designområdet med fokus på visualisering och metodutveckling inom främst tjänstedesign. Projektet har därmed fokuserat på tjänsteföretag. Projektet har inte infriat alla uppsatta mål enligt den utvärdering som genomfördes. Att företag, organisationer och offentliga verksamheter som deltagit skall bli medvetna om designens betydelse anses uppnått liksom målet att projektet har bidragit till metodutveckling av tjänstedesign. Däremot kan det inte styrkas att 70 % av de medverkande 17

106 företagen har utvecklat sin lönsamhet under projekttiden men det är möjligt att det kan uppnås på längre sikt. Projektomslutning: kr Medfinansiering: kr (utbetalt kronor) CEFUR II DNR: Projektägare: Ronneby Kommun Syfte: Att belysa principer för hållbar design med fokus på Cradle to Cradle-strategin och stödja näringslivets kontaker med lärosäten intensifieras förutsättningarna för skapandet av nya innovativa tjänster och produkter. Detta skall medföra att förflyttningen till mer kunskapsintensiva verksamheter som stärker konkurrenskraft och attraherar kvalificerad arbetskraft. Resultat: Genom att satsa i uppbyggnadsskedet av Cefur har profilen av Ronneby som en kommun som arbetar med hållbarhetsfrågor stärkts. Företag som deltagit i projektet har fått kunskap som ger dem stöd i sin verksamhet och individer har fått utbildning om idéerna bakom Cradle to Cradle. Verksamheten drivs nu vidare och uppbyggnaden av ett showroom har gjort att det finns ett stort intresse för de fortsatta aktiviteterna. Under projekttiden har två företag och fem arbetstillfällen skapats. I projektet har 53 företag deltagit och cirka personer. Projektomslutning: kr Medfinansiering: kronor (utbetalt kronor) ReDa DNR: Projektägare: NetPort Karlshamn Syfte: Syftet med en ReDA, Regional Digital Agenda för Blekinge, är att skapa möjligheter för samverkan inom digital samhällsutveckling, vilket ger bättre service till medborgaren samt ett större helhetsgrepp över den digitala utvecklingen i Blekinge. Resultat: Åtta arbetsgrupper har varit involverade i arbetet med at ta fram en Regional Digital Agenda för Blekinge. Grupperna har varit indelade i ämnesområdena: Digitalt innanförskap, Etjänster/Eförvaltning, EHälsa, Skola, Kultur, Infrastruktur, ITS samt en tvärgående referensgrupps om bevakat ämnen som jämställdhet, frihet på nätet, mångfald m.m. Handlingsplanen för den Regionala Digitala Agendan har antagits av regionstyrelsen och mer än 100 aktörer inom näringsliv och offentlig sektor har varit delaktiga i att ta fram planen. Projektomslutning: kr Medfinansiering: kronor (utbetalt kronor) 18

107 Genomförare exportfrämjare DNR: Projektägare: Karlshamns kommun Syfte: Öka exporten i regionen genom att näringslivet får tillträde till nya marknader, kompetenstillförsel och nya influenser samt ge företagen information om möjligheterna till etablering på nya marknaden, lotsa, samverka och skapa nya kontaktnät för företagen. Resultat: 48 personer har medverkat och fått kompetenshöjande insatser och deltagarna har kommit från 16 olika länder. Cirka 100 företag har samarbetet eller fått information om projektet. Utav dessa så är det cirka 20 företag som samarbetar med ett företag från Irak som etablerat försäljningskontor i Karlshamn samt etablerat ett Swedish Business Center i Bagdad Irak. Utav de medverkande personerna har 30 stycken fått anställning och 6 företag har bildats. Projektomslutning: kr Medfinansiering: kronor (utbetalt kronor) Crossborder Entrepreneurs Blekinge/Warmia-Mazury DNR: Projektägare: Leader Blekinge Syfte: Syftet är att genom samverkan med Warmia-Mazury utveckla småföretagande och entreprenörskap samt främja exportmognad hos företag på landsbygden. Resultat: Genom projektet har det bildats ett nätverk av företag i Polen och Blekinge, som kommer att leva vidare även efter projekttidens slut. Man har också satt igång ett samarbete med nätverket SmakUpplevelse Blekinge.Under projektet har det startats fem nya företag i Blekinge, de flesta av polacker som har flyttat hit. De har också bildat nätverket KompetensPo(o)len och kan fungera som kulturtolkar eller agenter för sina svenska kollegor.29 företag har varit involverade i projektet. Cross-Border Entrepreneurs utsågs av internationell jury det till årets bästa projekt i kategorin Lokal utveckling inom Nordic-Baltic Leader Cooperation Awards. Projektomslutning: kr Medfinansiering: kronor (utbetalt kronor) Kultur som tillväxt DNR: Projektägare: Region Blekinge Syfte:. Syftet är att Region Blekinge i en process tillsammans med kommuner och institutioner, organisationer, företag och kulturskapare skapa verktyg för att fånga intryck och tendenser inom kultursektorn. Kultur är en del av vårt näringsliv och en sektor med utvecklingspotential. Med dessa utgångspunkter vill vi skapa delaktighet och fokusering kring gemensamma prioriteringar i Blekinge och ta fram en regional kulturplan. Resultat: En regional kulturplan har tagits fram där arbetssätt/strukturer för kulturens utveckling i Blekinge har varit i fokus. Det har även tagits fram gemensamma ekonomiska prioriteringar, alternativa finansieringsformet och kompetensutveckling. Det finns nu en tätare kontakt och samverkan med regionala verksamheter och föreningar men även gentemot enskilda kulturaktörer. Samverkan mellan Blekinge, Kronoberg och Kalmar har ökat då det finns flera 19

108 gemensamma aktiviteter såsom Dans i sydost, Biblioteksutveckling Blekinge/Kronoberg, Reaktor sydost och Regionteatern Blekinge/Kronoberg. Projektomslutning: kr Medfinansiering: kronor (utbetalt kronor) Blekinge golfkust DNR: Projektägare: Blekinge Golfförbund Syfte: Kartlägga förutsättningar för en strategi och utveckla ett evenemang där samtliga golfklubbar i Blekinge är involverad. Resultat: Denna kartläggning har nu utmynnat i en strategi kallad Sveriges nya Golfkust Blekinge. Förundersökningen visar att det finns en stor potential för Blekinge att få en position på kartan vad gäller turismen i Sverige och närliggande Europeiska länder, genom golfen som en gemensam nämnare. Projektomslutning: kr Medfinansiering: kronor (utbetalt kronor) 20

109

110

111

112

113

114 Förslag till beslut Regionstyrelsen Dnr Ingrid Ljungqvist Firmateckning för Region Blekinge I och med inkråmsöverlåtelse av Blekingetrafiken AB till Region Blekinge har öppnande av nya bankkonton behövts för att täcka alla behov. Alla banker har inte godkänt de beslut om firmateckning som finns utan ett nytt beslut behöver fattas (befintligt beslut bedöms vara för gammalt). Det senaste beslut om firmateckning är från RS Region Blekinges firma tecknas av regionstyrelsens ordförande, 1:e vice ordförande och regiondirektören två i förening. Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaget. Beslutsunderlag Förslag till beslut, daterat Arbetsutskottets beslut, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att Region Blekinges firma tecknas av regionstyrelsens ordförande Christina Mattisson, 1:e vice ordförande Margaretha Olsson och regiondirektör Anna-Lena Cederström två i förening Expedieras: Akten Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

115 Förslag till beslut Regionstyrelsen Dnr Ingrid Ljungqvist Behörighetsadministratör samt disposition av bankkonton I och med inkråmsöverlåtelse av Blekingetrafiken AB till Region Blekinge har öppnande av nya bankkonton behövts för att täcka alla behov. Alla banker har inte godkänt den ordning som gäller idag utan beslut måste fattas om detta av regionstyrelsen. Behörighetsadministratör är den person som tilldelar behörigheter till bankkonton. Detta föreslås vara två personer som har dessa befogenheter, förslag är den administrativa chefen samt ytterligare en person var för sig. Disposition av bankkonton avseende betalningar, lönehantering etc ska ske med ett antal personer två i förening. Överföring av pengar mellan Region Blekinges egna bankkonton för ske av ett antal personer var för sig. Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaget. Beslutsunderlag Förslag till beslut, daterat Arbetsutskottets beslut, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att till behörighetsadministratör för bankkonton i Region Blekinge utse administrativa chefen Ingrid Ljungqvist samt ekonom Benny Gustafsson var för sig att utse Anna-Lena Cederström, Ingrid Ljungqvist, Malena Sandgren, Sören Bergerland, Peter Ratcovich, Benny Gustafsson, Helena Gustavsson, Birgitta Nilsson, Daniel Olovsson, Johanna Olofsson, Ann-Kristin Emrygert, Lisa Larsson att disponera Region Blekinges bankkonton två i förening att utse Ingrid Ljungqvist, Benny Gustafsson, Helena Gustavsson, Birgitta Nilsson, Daniel Olovsson att överföra pengar mellan Region Blekinges bankkonton, var för sig Expedieras: Akten Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

116 Förslag till beslut 5 REGIONSTYRELSEN Dnr Handläggare Ingrid Ljungqvist/Maria Purnell / Gemensam organisation och gemensamt system för e-arkiv Bakgrund Allt mer information lagras i våra IT-system. För att denna information ska kunna bevaras långsiktigt och i enlighet med gällande arkivbestämmelser, har ett behov av ett digitalt arkiv uppstått, ett s.k. e-arkiv. Att införa ett e-arkiv är resurskrävande och bör därför genomföras i samarbete med andra. Därför startade ett samarbete i Kronoberg och Blekinge kring denna fråga Förstudie, fördjupad förstudie med systeminventering samt en konceptstudie har genomförts. Parallellt med konceptstudien har en avsiktsförklaring tagits fram som undertecknats av samtliga kommuner i Kronoberg och Blekinge utom en samt Region Blekinge. Den samverkansform som valts är kommunalförbund då den passar för en organisation då såväl uppdrag som antal medlemmar kan förväntas förändras över tiden. Ekonomi För år 2015 beräknas Region Blekinges kostnad för att delta i samarbetet till kr. Detta inryms inom den administrativa budgeten. Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaget. Beslutsunderlag Förslag till beslut Skrivelse Gemensam organisation och gemensamt system för e-arkiv Förslag till förbundsordning Bilaga 1 Medlemmar Bilaga 2 Medlemsavgifter Kostnader för 2015 och ekonomisk plan för Reglemente för förbundsstyrelsen Reglemente för revisorerna Arbetsutskottets beslut, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att Region Blekinge inträder i Kommunalförbundet Sydarkivera den 1januari 2015 att anta förbundsordning för Kommunalförbundet Sydarkivera i sin helhet inklusive bilagor att besluta att utse ledamot och ersättare till förbundsfullmäktige i ett särskilt beslut att godkänna Region Blekinges del av kostnaden för kommunalförbundet Sydarkivera år 2015 och den ekonomiska planen för att finansiering av Region Blekinges del av Sydarkiveras kostnader år 2015 sker genom att kronor anslås till Gemensam organisation och gemensamt system för e-arkiv, kostnaderna finansieras inom budgetram för VO administration

117 Förslag till beslut 5 att notera förslag till reglemente för förbundsstyrelsen Sydarkivera att notera förslag till reglemente för revisorerna i kommunalförbundet Sydarkivera Beslutet villkoras av att ingående kommuner och regionförbund fattar motsvarande beslut om bildande av kommunalförbundet Sydarkivera. Enbart kommuner och regionförbund som beslutar innan årsskiftet om inträde kommer att bilda kommunalförbundet Sydarkivera. Expedieras:

118 REGIONSTYRELSEN Dnr Handläggare Ingrid Ljungqvist/Maria Purnell / Gemensam organisation och gemensamt system för e-arkiv Bakgrund I dagens samhälle lagras allt mer information i kommunernas IT-system. För att denna information ska kunna bevaras långsiktigt och i enlighet med gällande arkivbestämmelser, har ett behov av e- arkiv uppstått. Att införa ett e-arkiv är resurskrävande och bör därför genomföras i samarbete med andra. Samarbetet i Kronoberg och Blekinge kring denna fråga startade 2013 med en gemensam förstudie inför införande av e-arkiv. Förstudien följdes av en fördjupad förstudie med bland annat översiktlig systeminventering som underlag för systemvärdering och prioritering. I februari 2014 påbörjades arbetet med en konceptstudie som bland annat syftar till att arbeta fram ett konkret förslag på gemensam organisation för e-arkiv. Information har inhämtats från deltagande organisationer om hur de ser på att gemensamt bilda en organisation för e-arkiv. I juni sammanställdes resultatet av avsiktsförklaringarna: 13 organisationer har undertecknat avsiktsförklaringen. En kommun är positiv till samverkan men har valt att inte underteckna avsiktsförklaringen. Underlag för beslutet var ett första förslag till verksamhetsbeskrivning för en gemensam organisation och preliminär långsiktig budget. Avsiktsförklaringen fastställer roller och ansvar och vilka åtaganden den deltagande organisationen tar på sig i arbetet med att bilda en gemensam organisation. Förbundsordning Av avsiktsförklaringen framgår att då utgångspunkten är en gemensam myndighetsfunktion innebär detta att den samverkansform som är funktionell och laglig är kommunalförbund. Förslag till förbundsordning har tagits fram av Mats Porsklev, kanslichef i Älmhult (samordnare), Jesper Jacobsson, kanslichef i Sölvesborg och Martin Fransson, kanslichef i Växjö. Utkastet har granskats av extern jurist advokat Anders Boquist samt av Garo Lorfalk, kanslichef Tingsryds kommun. Utöver detta har det kommit in synpunkter från fyra organisationer. Dessa synpunkter har beaktats i det slutgiltiga förslaget till förbundsordning.

119 Utkast till förbundsordning har funnits åtkomlig för kontaktpersoner på det gemensamma nätverket i ett första utkast från den 12 maj och i ett andra utkast efter extern granskning från den 6 augusti. Den 20 augusti sändes ett e-postmeddelande med aktuellt utkast ut till kontaktpersonerna med påminnelse om att lämna synpunkter senast den 1 september. Förbundsordningen är skriven på ett sätt som ska tillåta flexibilitet och möjlighet att utöka förbundets arbetsuppgifter inom området arkiv, utan att förbundsordningen behöver ändras. Arbetsgruppen har känt ett behov av att mer detaljerat reglera vissa delar då ett förbund med många medlemmar bör ha viss struktur. En del av de paragraferna som finns i förbundsordningen är en direkt följd av kommunallagens bestämmelser och arbetsgruppen har ansett det tydligare att ta med ytterligare regleringar i förbundsordningen för att undvika oklarheter Ekonomi En budget kommer att arbetas fram årligen av kommunalförbundet efter samråd med förbundsmedlemmarna. Konceptstudien har tagit fram kostnadskalkyl för året 2015 och en ekonomisk plan för Respektive kommunfullmäktige ska godkänna sin del av kostnaden 2015 vilket ersätter samrådet för förbundets första budget. Medlemsfullmäktiges beslut måste finansieras enligt kommunallagen, varför förslag till beslutsmening är formulerad så att varje medlemsfullmäktige godkänner sin del av kostnaden för 2015 och ekonomisk plan Beslutsprocessen För att vara med i den gemensamma organisationen från start krävs ett likalydande beslut i fullmäktige före årsskiftet av alla organisationer som önskar delta från starten. Den gemensamma organisationen bildas från och med januari Beslutet villkoras alltså av att ingående kommuner och regionförbund fattar motsvarande beslut om bildande av kommunalförbundet Sydarkivera. Enbart kommuner och regionförbund som beslutar innan årsskiftet om inträde kommer att bilda kommunalförbundet Sydarkivera. Ändringar i bilagorna görs av förbundsfullmäktige efter samråd och beslut hos förbundsmedlemmarna, till exempel om det ansluter nya medlemmar. Detta innebär att kostnadsfördelningsbilagan och medlemsbilagan kan komma att förändras beroende på om det kommer till nya förbundsmedlemmar eller om någon organisation som undertecknat avsiktsförklaringen väljer att inte fatta beslut om att anta förbundsordningen.

120 Förbundsordning SYDARKIVERA Förbundsordning för kommunalförbundet SYDARKIVERA som sköter arkivläggning åt förbundsmedlemmar avseende IT-baserade verksamhetssystem, förvaltning av gemensamt arkivsystem, råd och stöd när det gäller dokumenthantering och arkiv samt arkivmyndighetsfunktioner.

121 Antagen av samtliga medlemskommuners kommunfullmäktige. Innehållsförteckning 1 Namn och säte Medlemmar Ändamål Organisation Förbundsfullmäktige Förbundsstyrelsen Revisorer Anslag av kungörelse och andra tillkännagivanden Andel i tillgångar och skulder Kostnadsfördelning, mm Styrning, insyn, samråd m.m Budgetprocessen m.m Utträde m.m Likvidation och upplösning Tvister Arvoden Ändringar i förbundsordningen Särskilda bestämmelser

122 Förbundsordning SYDARKIVERA Förbundsordning för Kommunalförbundet SYDARKIVERA Fastställd av förbundsmedlemmarnas fullmäktige den Namn och säte 1.1 Kommunalförbundets namn är SYDARKIVERA. 1.2 Kommunalförbundet har sitt säte i Växjö. 2 Medlemmar 2.1 Medlemmar i kommunalförbundet framgår av bilaga 1. 3 Ändamål 3.1 Kommunalförbundet ska i förbundsmedlemmarnas ställe fullgöra de skyldigheter enligt arkivlagen och därtill anslutande författningar som förbundsmedlemmarna överlämnar till kommunalförbundet, härefter gemensamt kallade Uppdraget. Ovanstående uppdrag ska fullgöras med iakttagande av vad som i kommunallagen (1991:900) stadgas om kommunalförbund. Bastjänster 3.2 Uppdraget utgörs i huvudsak av arkiveringsuppdrag, innebärande konvertering av dokument och andra uppgifter i IT-baserade verksamhetssystem, informations- och utbildningsuppgifter i verksamheten, samverkan med förbundsmedlemmarna och med externa parter, myndighetsutövningsuppgifter samt handhavande av mellanarkiv och slutarkiv för förbundsmedlemmarna, härefter kallat Bastjänster. 3.3 Inom ramen för Bastjänsterna ska kommunalförbundet, genom information, rådgivning och annat stöd underlätta förbundsmedlemmarnas överlämnande av arkivhandlingar. Kommunalförbundet ska vidare vara förbundsmedlemmarna behjälpliga i arbetet med framtagande av gemensamma dokumenthanteringsplaner, arkivbeskrivningar och systematiska arkivförteckningar. 3.4 Inom ramen för Bastjänsterna åligger det också kommunalförbundet att biträda förbundsmedlemmarna med specialistkompetens inom området arkivering samt att genomföra utbildningsinsatser inom arkivområdet. 3.5 Kommunalförbundet ska inom ramen för Bastjänsterna efter samråd med medlemmarna fastställa ett handlingsprogram och en verksamhetsplan för arkivering av förbundsmedlemmarnas handlingar och dokument. Handlingsprogramet ska övergripande beskriva de strategiska målen för kommunalförbundets verksamhet. Handlingsprogrammet 3

123 ska bland annat fastställa prioriteringprinciper mellan förbundsmedlemmarna och för de förekommande verksamhetssystemen. 3.6 Kommunalförbundet ska inom ramen för Bastjänsterna årligen i samband med budget fastställa en verksamhetsplan bland annat för förbundsmedlemmarnas överlämnade av ITbaserade verksamhetssystem. Verksamhetsplanen ska fastställa vilka verksamhetssystem som ska prioriteras för avställning. Verksamhetsplanen är kommunalförbundets konkretisering av de i handlingsprogramet uppställda målen. 3.7 I Bastjänsterna ingår att biträda förbundsmedlemmarna med kompetens beträffande långsiktigt bevarande vid upphandling av IT-baserade verksamhetssystem. 3.8 I Bastjänsterna ingår inte sådant internt arbete med förberedelser för arkivläggning som varje förbundsmedlem inom den egna organisationen har att samordna och hantera, exempelvis rensning och gallring. Anslutande tjänster 3.9 Förbundsmedlem får överlämna uppgifter som inte ingår i Bastjänsterna till Kommunalförbundet. Sådana särskilt överlämnade uppgifter ska ansluta till Bastjänsterna och ligga inom ramen för kommunalförbundets ändamål. Skriftligt avtal ska upprättas beträffande villkoren för utförande av sådana särskilt överlämnade uppgifter, eftersom uppgifterna därmed blir uppgifter för kommunalförbundet. Ersättning för särskilt överlämnade uppgifter enligt denna punkt 3.9 utgår i enlighet med punkt 10.5 nedan. Tilläggstjänster 3.10 Utöver de uppgifter som förbundsmedlem överlämnar till kommunalförbundet enligt punkt 3.9 ovan kan förbundsmedlemmarna inom ramen för den kommunala kompetensen och enligt gällande författningar uppdra åt kommunalförbundet att utföra andra uppgifter åt förbundsmedlemmarna. Sådana tilläggstjänster ska ligga inom ramen för kommunalförbundets ändamål. Ersättning för tilläggstjänster enligt denna punkt 3.10 utgår i enlighet med punkt 10.6 nedan. Uppdraget ska utföras i enlighet med de riktlinjer och regelverk kommunalförbundet beslutar om. 4 Organisation 4.1 Förbundet är ett kommunalförbund med förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse. 4.2 För förbundsstyrelsen gäller reglemente som beslutas av förbundsfullmäktige. 4.3 Förbundsstyrelsen får tillsätta de organ den anser behövs för fullgörande av förbundsstyrelsens uppgifter. Interimsorgan får inrättas. Delegation kan beslutas i enlighet med kommunallagens bestämmelser. 5 Förbundsfullmäktige 5.1 Antalet ledamöter i förbundsfullmäktige ska vara lika med antalet medlemmar i förbundet. För varje ledamot ska en ersättare utses. 4

124 5.2 Varje förbundsmedlem ska utse en ordinarie ledamot och en ersättare. 5.3 Ordinarie fullmäktige sammankallas två gånger per år. Extra fullmäktige kan sammankallas vid behov. 5.4 Val av ledamot och ersättare ska ske i förbundsmedlems fullmäktige. 5.5 Vid förfall för ledamot ska ersättare från samma kommun inträda. 5.6 Förbundsfullmäktige väljer för varje mandatperiod bland sina ledamöter ordförande och två vice ordförande. Innehavare av posterna ska komma från olika kommuner. 5.7 Förbundsfullmäktiges ledamöter och ersättare väljs för en mandattid om fyra år räknat fr.o.m. den 1 januari året efter det att val till kommunalfullmäktige ägt rum i hela landet. 5.8 När val sker första gången ska mandattiden, om så är påkallat med hänsyn till vad som anges i punkt 5.7 ovan, vara tiden intill slutet av det år då val till kommunfullmäktige i hela landet ägt rum. 5.9 I fråga om valbarhet och sättet att utse ledamöter och ersättare i Förbundsfullmäktige ska 3 kap 23 och 4 kap 23a 1 st. kommunallagen tillämpas Förbundsfullmäktige äger rätt att uppdra åt förbundsstyrelsen att besluta i ärenden som det annars enligt 3 kap 9 kommunallagen ankommer på fullmäktige att besluta om och därigenom vara ställföreträdare för fullmäktige Rätt att väcka ärenden till fullmäktige har: förbundsmedlem genom respektive fullmäktige förbundsstyrelsen ledamot i förbundsfullmäktige 5.12 Förbundsfullmäktigesammanträden är offentliga Beslut i förbundsfullmäktige fattas med enkel majoritet. Ordföranden har utslagsröst. 6 Förbundsstyrelsen 6.1 Förbundsstyrelsen utses av förbundsfullmäktige och ska bestå av sju ledamöter med sju ersättare. Medlemskommun som vid tidpunkten för val till kommunfullmäktige i hela landet har över invånare ska alltid ha en ledamot som fast representation i styrelsen. Förbundsstyrelsen bör ha så bred representation som möjligt. 6.2 Förbundsstyrelsens ledamöter och ersättare väljs för en mandattid om fyra år räknat fr.o.m. den 1 januari året efter det att val till kommunalfullmäktige ägt rum i hela landet. 6.3 När val sker första gången ska mandattiden, om så är påkallat med hänsyn till vad som anges i punkt 6.2 ovan, vara tiden intill slutet av det år då val till kommunfullmäktige i hela 5

125 landet ägt rum. Förbundsmedlem som inträder under pågående mandatperiod kan få representation i förbundsstyrelsen tidigast efter nästkommande val till kommunfullmäktige i hela landet. 6.4 Förbundsfullmäktige utser för varje mandatperiod bland sina ledamöter en ordförande och en vice ordförande i förbundsstyrelsen. Innehavare av dessa uppdrag ska komma från olika kommuner. I fråga om valbarhet och sättet att utse övriga ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen ska 3 kap 23 och 4 kap 23a 1 st. kommunallagen tillämpas. 6.5 Ersättarna inträder i den turordning förbundsfullmäktige bestämt vid valet. Om ersättarna har utsetts vid proportionellt val inträder i stället ersättare enligt den ordning som beskrivs i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt. 6.6 Ärenden i förbundsstyrelsen får väckas av ledamot i förbundsstyrelsen förbundsmedlem genom framställan av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen organ under förbundsstyrelsen om förbundsstyrelsen har medgivit sådan rätt 6.7 Kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande eller ansvarigt kommunalråd hos förbundsmedlemmarna har alltid rätt att närvara och yttra sig vid sammanträde med förbundsstyrelsen. 6.8 Förbundsstyrelsen avgör i övrigt själv i vilka fall någon som inte är ledamot eller ersättare i förbundsstyrelsen har rätt att närvara och yttra sig vid förbundsstyrelsens sammanträden. 6.9 Förbundsstyrelsen får besluta att sammanträde med förbundsstyrelsen ska vara offentligt Förbundsstyrelsen utgör gemensam arkivmyndighet avseende de handlingar och uppgifter som förbundsmedlemmarna överlämnat till kommunalförbundet. Arkivmyndigheten ansvarar för tillsyn i enlighet med föreskrifterna i arkivlagen och av förbundsfullmäktige fastställt styrdokument Förbundsstyrelsen är arkivmyndighet åt förbundet. 7 Revisorer 7.1 Kommunalförbundet ska ha tre revisorer och tre ersättare för dessa. 7.2 För revisorerna gäller föreskrifter i reglemente som beslutas av förbundsfullmäktige. 7.3 Förbundsfullmäktige utser revisorer från förbundsmedlemmarna. 7.4 Revisorerna väljs för samma mandatperiod som ledamöterna och ersättarna i förbundsstyrelsen. 7.5 Revision sker i enlighet med bestämmelserna om revision i kommunallagen. Revisionsberättelse ska tillsammans med årsredovisningen överlämnas till 6

126 förbundsmedlemmarnas respektive fullmäktige, som var och en beslutar om ansvarsfrihet för förbundet i dess helhet. 7.6 Revisorerna i kommunalförbund är skyldiga att på begäran lämna upplysningar till de förtroendevalda revisorerna i varje kommun eller landsting som är medlem i kommunalförbundet. 8 Anslag av kungörelse och andra tillkännagivanden 8.1 Kommunalförbundets kungörelser, tillkännagivanden av protokollsjustering och övriga tillkännagivanden ska anslås på kommunalförbundets officiella anslagstavla. 8.2 Kungörelse om sammanträde vid vilket budgeten ska fastställas ska anslås på förbundets officiella anslagstavla och för kännedom på varje medlemskommuns hemsida. 9 Andel i tillgångar och skulder 9.1 Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i kommunalförbundets tillgångar och skulder. Andelen utgörs av den andel av de totala avgifter som lämnats enligt paragraf 10 som respektive förbundsmedlem erlagt under kommunalförbundets tre senaste verksamhetsår. 9.2 Förbundsmedlemmarna ansvarar för täckande av eventuell uppkommande brist i enlighet med i 9.1 ovan angiven fördelningsgrund. Samma fördelningsgrund tillämpas vid skifte av kommunalförbundets behållna tillgångar om kommunalförbundet skulle komma att upplösas. 10 Kostnadsfördelning, mm 10.1 Kostnaderna för kommunalförbundets verksamhet ska, i den mån de inte täcks på annat sätt, täckas genom bidrag från förbundsmedlemmarna i enlighet med vad som nedan anges beträffande kostnader för bastjänster och ersättning för särskilt överlämnade uppgifter Kostnaderna för bastjänsterna ska fördelas mellan förbundsmedlemmarna så att för åren 2015, 2016 och 2017 svarar respektive medlemskommun med de procentsatser som anges i bilaga 2 till denna förbundsordning. Förbundsmedlemmarna faktureras kvartalsvis i förskott För tiden efter 2017 ska en justering kunna ske med beaktande av de erfarenheter som vunnits av förbundets verksamhet avseende kostnaderna för bastjänster och arkivläggning av olika verksamhetssystem samt dess storlek och innehåll. Denna fråga ska hanteras i samband med överläggningar mellan förbundsmedlemmarna om kommunalförbundets budgetförutsättningar. Vid behov får fördelningsfrågan föras till beslut i samtliga förbundsmedlemmarnas fullmäktigeförsamlingar Den i punkterna 10.2 och 10.3 ovan bestämda kostnadsfördelningen mellan förbundsmedlemmarna ska bli föremål för justering om det inträder ny medlem i förbundet. För ny förbundsmedlem kommer en särskild engångsavgift, baserad på den inträdande kommunens invånarantal, tas ut i samband med inträde (se bilaga 2). 7

127 10.5 När kommunalförbundet på begäran utför särskilt överlämnade uppgifter enligt punkt 3.9 ovan (Anslutande tjänster) till någon eller några av förbundsmedlemmarna ska sådana särskilda uppgifter ersättas med full kostnadstäckning (enligt självkostnadsprincipen) När kommunalförbundet på begäran utför tilläggstjänster enligt punkt 3.10 ovan till någon eller några av förbundsmedlemmarna ska sådana tilläggstjänster ersättas enligt av förbundsfullmäktige fastställd taxa Kommunalförbundet får uppta lån i enlighet med fastställd budget eller enligt vad förbundsmedlemmarna särskilt har godkänt. Förbundet får inte ingå borgen eller andra ansvarsförbindelser utan förbundsmedlemmarnas godkännande. Om godkänd borgen ingås gäller, i fråga om förbundsmedlemmarnas inbördes ansvar, fördelningsregeln i punkt 10.1 ovan Kommunalförbundet får inte bilda ekonomisk förening, aktie-, handels- eller kommanditbolag eller förvärva aktier eller andelar i företag utan förbundsmedlemmarnas godkännande. 11 Styrning, insyn, samråd m.m Innan beslut fattas om avtal av väsentlig betydelse eller i andra frågor av större vikt eller väsentlig betydelse för förbundet skall samråd ske mellan förbundet och samtliga medlemskommuner Förbundet ska fortlöpande tillställa förbundsmedlemmarna rapporter beträffande verksamhetens ekonomi och utveckling Förbundet ska sträva efter att aktivt hålla förbundsmedlemmarna informerade om utvecklingslinjerna inom förbundets verksamhetsområde och frågor som har betydelse för förbundsmedlemmarnas samverkan i förbundet. Sådan information kan lämnas vid t.ex. årlig temadag då kommunstyrelsernas presidier och andra förtroendevalda hos förbundsmedlemmarna, samt ledande tjänstemän, ges tillfälle ta del av verksamheten hos förbundet Förbundsstyrelsen ska på begäran lämna förbundsmedlemmarnas respektive kommunstyrelse erforderligt underlag i form av yttranden och upplysningar. 12 Budgetprocessen m.m Förbundsfullmäktige ska årligen fastställa budget för kommunalförbundet inom de ekonomiska ramar och i enlighet med de riktlinjer i övrigt som gäller enligt vad som förbundsmedlemmarna anger som budgetförutsättningar. Ambitionen är att sådana ekonomiska ramar ska kunna lämnas för längre tidsrymd än ett år åt gången Budgeten för nästkommande år ska fastställas av förbundsfullmäktige innan juni månads utgång. 8

128 12.3 Budgetarbetet ska samordnas med förbundsmedlemmarnas budgetarbete. Under budgetprocessen ska samråd ske med samtliga förbundsmedlemmar Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret och en ekonomisk plan för den kommande treårsperioden Budgetförslaget ska vara tillgängligt för allmänheten enligt vad som stadgas i 8 kap. 10 i kommunallagen. Sammanträde vid vilket budgeten fastställs ska vara offentligt. Kungörelse om sammanträdet ska utfärdas. 13 Utträde m.m Förbundsmedlem har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägningstiden är tre år räknat från slutet av den månad då uppsägning skedde. Regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan förbundet och den utträdande medlemmen ska regleras i en överenskommelse mellan samtliga förbundsmedlemmar. Den ekonomiska regleringen ska ske utifrån de andelar i förbundets samlade tillgångar och skulder som gäller vid tiden för utträdet ur förbundet, om inte annat avtalas mellan förbundsmedlemmarna. Överenskommelse träffas angående de av förbundet övertagna arkivhandlingarna om dessa ska återbördas till avlämnande förbundsmedlem i samband med utträdet eller ej De kvarvarande medlemmarna ska vid behov anta de ändringar i förbundsordningen som behövs med anledning av utträdet. Se 17 punkt Likvidation och upplösning 14.1 Om förbundsmedlemmarna beslutar om likvidation ska förbundet likvideras och dess verksamhet upphöra Likvidationen ska verkställas av förbundsstyrelsen i egenskap av likvidator Vid skifte av förbundets behållna tillgångar ska fördelningsgrunden i paragraf 10 ovan tillämpas När förbundet har trätt i likvidation, ska förbundets egendom i den mån det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning på offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt. Förbundets verksamhet får fortsättas, om det behövs för en ändamålsenlig avveckling När förbundsstyrelsen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator, ska förbundsstyrelsen avge slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse över likvidationen i dess helhet. Berättelsen ska också innehålla en redovisning för skiftet av behållna tillgångar. Till slutredovisningen ska fogas redovisningshandlingar för hela likvidationstiden Av förbundet övertagna arkivhandlingar ska återbördas till den förbundsmedlem som överlämnat handlingarna. Till slutredovisningen ska fogas förbundsstyrelsens beslut om vilken av förbundets medlemmar som ska överta och vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv. 9

129 14.7 Förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna ska delges var och en av förbundsmedlemmarna. När berättelsen och redovisningshandlingarna delgetts samtliga förbundsmedlemmar, är förbundet upplöst. 15 Tvister 15.1 Tvist mellan förbundet och dess medlemmar ska, om parterna inte kan nå en frivillig uppgörelse, avgöras genom skiljeförfarande enligt lagen om skiljeförfarande. 16 Arvoden 16.1 Arvoden till ledamöter och ersättare i förbundsfullmäktige, förbundsstyrelsen respektive revisorer och revisorsersättare ska utgå enligt den till invånarantalet största kommunens arvodesbestämmelser. 17 Ändringar i förbundsordningen 17.1 Ändring av eller tillägg till förbundsordningen ska antas av förbundsfullmäktige och fastställs av förbundsmedlemmarnas kommunfullmäktige. Förbundsfullmäktige har rätt att delegera frågan om antagande till förbundsstyrelsen Frågor rörande inträde av ny medlem och utträde av medlem ska handläggas i den ordning som beskrivs i punkt 17.1 ovan. 18 Särskilda bestämmelser 18.1 Förbundet är bildat när förbundsmedlemmarnas respektive fullmäktige har antagit Förbundsordningen, dock tidigast 1 januari Förbundsfullmäktige beslutar när förbundsstyrelsen ska tillträda Faktiskt och rättsligt övertar förbundet totalansvaret enligt paragraf 3 ovan från förbundsmedlemmarna den 1 januari Annat kommunalförbund vars förbundsmedlemmar till minst hälften består av förbundsmedlemmar i SYDARKIVERA har samma rätt som förbundsmedlem att utnyttja förbundets tjänster. För bastjänster utgår ingen ersättning. För övriga tjänster ska ersättning utgå enligt punkt 10.5 och 10.6 ovan Aktiebolag och annan sammanslutning som till minst hälften ägs av förbundsmedlemmar i SYDARKIVERA har samma rätt som förbundsmedlem att utnyttja förbundets tjänster. För bastjänster utgår ingen ersättning. För övriga tjänster ska ersättning utgå enligt punkt 10.5 och 10.6 ovan. 10

130 Bilaga 1 MEDLEMMAR I KOMMUNALFÖRBUNDET SYDARKIVERA ÄR: Alvesta kommun Karlshamns kommun Karlskrona kommun Lessebo kommun Ljungby kommun Markaryds kommun Olofströms kommun Ronneby kommun Sölvesborgs kommun Tingsryds kommun Växjö kommun Älmhults kommun Region Blekinge 11

131 Bilaga 2 MEDLEMSAVGIFTER SYDARKIVERA Fördelning av kostnaderna för bastjänsterna för åren 2015, 2016 och 2017 ska ske utifrån invånarantalet enligt SCB:s statistik för respektive medlem per 31 december året innan avgiftsåret. Regionförbund betalar samma avgift som minsta kommun. Om inget annat beslut fattas ska denna fördelning gälla även för åren efter Kostnaderna för bastjänsterna under 2015 ska fördelas mellan förbundsmedlemmarna enligt följande procentsatser: Kommun Procentsats Alvesta kommun 5,69% Karlshamns kommun 9,23% Karlskrona kommun 18,87% Lessebo kommun 2,38% Ljungby kommun 8,05% Markaryds kommun 2,81% Olofströms kommun 3,81% Ronneby kommun 8,23% Sölvesborgs kommun 4,96% Tingsryds kommun 3,59% Växjö kommun 25,34% Älmhults kommun 4,65% Region Blekinge 2,38% Summa 100,00% INTRÄDESAVGIFT FÖR NY MEDLEM VID SENARE TIDPUNKT ÄN Engångsavgift för ny medlem baseras på invånarantal/kostnad för konceptstudie. Detta innebär 4 kr x antal invånare. Vid beräkning av inträdesavgift används invånarantalet enligt SCB:s statistik per den 31 december året innan ny medlem träder in. 12

132 Kostnader för 2015 Kommun Andel Andelsbelopp Alvesta kommun 5,69% Karlshamns kommun 9,23% Karlskrona kommun 18,87% Lessebo kommun 2,38% Ljungby kommun 8,05% Markaryds kommun 2,81% Olofströms kommun 3,81% Ronneby kommun 8,23% Sölvesborgs kommun 4,96% Tingsryds kommun 3,59% Växjö kommun 25,34% Älmhults kommun 4,65% Region Blekinge 2,38% Summa 100,00%

133 Ekonomisk plan Tabellen anger uppskattade kostnaderna för förbundets verksamhet. Kostnaderna för år 2016 och 2017 fastställs i samband med budgetprocessen. Område/År Personal, overhead (lokaler mm) IT investeringar & Tjänster IT Drift Administration & Politisk ledning Total

134 REGLEMENTE FÖR FÖRBUNDSSTYRELSEN SYDARKIVERA 1 Förbundsstyrelsens uppgifter 1.1 Förbundsstyrelsens roll är att svara för verkställande och förvaltande angelägenheter i kommunalförbundet SYDARKIVERA. 1.2 Det åligger förbundsstyrelsen att svara för de uppgifter och ansvarsområden som fastlagts för kommunalförbundet enligt förbundsordningen, och inom ramen för detta ansvara för sådana särskilda uppgifter som förbundsmedlem överlämnar till förbundet enligt bestämmelserna i förbundsordningen. 1.3 Förbundsstyrelsens arbete ska inom kommunalförbundets verksamhetsområde vara inriktat på att arkivera handlingar och dokument från förbundsmedlemmarnas it- baserade verksamhetssystem. Förbundsstyrelsen har ansvaret för att kommunallagens, arkivlagens, tryckfrihetsförordningens, personuppgiftslagens och offentlighets- och sekretesslagens m.m. bestämmelser hanteras korrekt inom förbundet. 1.4 Förbundsstyrelsen ska inom förbundsordningens ram tillse att förbundet tillgodoser medlemskommuns önskemål om tjänster. 1.5 Inom ramen för sin verksamhet har förbundsstyrelsen ansvaret för att tillgängliga resurser organiseras på ett rationellt och effektivt vis, att samordningsfördelar i organisationen tas till vara, att den samlade kompetensen i organisationen utvecklas, att tekniska resurser håller en med hänsyn till uppgifterna hög standard, att ledningsresurser utvecklas och att annat utvecklingsarbete bedrivs, i syfte att förbundets uppgifter ska kunna utföras på ett kvalificerat, effektivt och verkningsfullt sätt. 1.6 Förbundsstyrelsen svarar för att innehållet i verksamhetsplan och framtagande av handlingsprogram för SYDARKIVERA, i takt med utvecklingen, hålls på effektivast möjliga nivå, och att resurserna inom ramen för tillgängliga medel dimensioneras för att på bästa sätt uppfylla ambitionsnivån i handlingsprogrammet. Förbundsstyrelsen svarar vidare för att förslag till verksamhetsplan upprättas inför förbundsfullmäktiges budgetbeslut. Verksamhetsplan fastställs efter förbundsfullmäktiges beslut om budget och handlingsprogram 1.7 Förbundsstyrelsen ska se till att uppföljning fortlöpande sker av verksamheten. 1.8 Förbundsstyrelsen svarar för informations- och utbildningsinsatser i verksamheten. 1.9 Förbundsstyrelsen ska se till att det upprätthålls en aktiv och fungerande relation till förbundsmedlemmarna, att samråd fortlöpande sker med förbundsmedlemmarna i olika frågor som berör förbundsmedlemmarna och att rapporter lämnas till förbundsmedlemmarna över den verksamhetsmässiga och ekonomiska utvecklingen i förbundet. Samverkan med förbundsmedlemmarna i olika frågor kan ske Förbundsstyrelsen svarar för den ekonomiska förvaltningen i förbundet. Förbundsstyrelsen ska tillse att tillfredsställande försäkringsskydd finns. Förbundsstyrelsen är

135 egen anställningsmyndighet och svarar för allt vad därmed följer i förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och fackliga organisationer Förbundsstyrelsen är arkivmyndighet inom organisationen. 2 Förbundsstyrelsens sammansättning 2.1 Förbundsstyrelsen består av sju ledamöter och sju ersättare som utses på sätt som framgår av förbundsordningen. 2.2 Förbundsstyrelsen får tillsätta de organ den anser behövs. Utskott kan tillsättas, likaså olika beredningsorgan. Delegation kan beslutas enligt kommunallagens bestämmelser. 3 Ersättarnas tjänstgöring 3.1 Ersättare ska kallas på samma sätt som ordinarie ledamöter. 3.2 Ordningen för ersättarnas tjänstgöring framgår av förbundsordningen. 3.3 En ordinarie ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. 3.4 En ledamot som har avbrutit sin tjänstgöring p.g.a. jäv i ett ärende har åter rätt att tjänstgöra sedan handläggningen av ärendet slutförts. 3.5 Icke tjänstgörande ersättare har rätt att delta i överläggningen men inte i beslutet och har rätt att få sin mening antecknad i protokollet. 4 Sammanträde 4.1 Förbundsstyrelsen sammanträder på dag och tid som Förbundsstyrelsen bestämmer. 5. Kallelse 5.1 Ordföranden svarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. 5.2 Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. 5.3 Kallelsen ska senast fem dagar före sammanträdesdagen utsändas digitalt till varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet. 5.4 Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. 5.5 I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt.

136 6. Justering av protokoll 6.1 Protokollet justeras av ordföranden och en ytterligare ledamot. 6.2 Förbundsstyrelsen kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. 7. Reservation 7.1 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas innan den tidpunkt som har fastställts för justering av protokollet. 8. Delgivning 8.1 Delgivning med förbundsstyrelsen sker med ordföranden eller vice ordföranden, med förbundschefen eller med annan som förbundsstyrelsen bestämmer. 9. Undertecknande av handlingar 9.1 Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av förbundsstyrelsen ska undertecknas av ordföranden eller av vice ordföranden eller av annan som förbundsstyrelsen bestämmer och kontrasigneras av förbundschefen. 9.2 I övrigt bestämmer förbundsstyrelsen vem som ska underteckna handlingar. 10 Planeringsprocess Förbundstyrelsen ska upprätta förslag till handlingsprogram efter samråd med förbundsmedlemmarna. Förändringar och tillägg till handlingsprogramet ska också beredas i samverkan med förbundsmedlemmarna Förbundsstyrelsen har att fastställa verksamhetsplan för arkiveringstjänsten. Verksamhetsplanen ska grundas på det av förbundsfullmäktige antagna handlingsprogrammet Förbundstyrelsen ska upprätta förslag till budget för förbundet innan maj månads utgång Förbundstyrelsen ska upprätta förslag till årsredogörelsen innan april månads utgång Beslutar inte förbundsfullmäktige annat, får förbundsstyrelsen utse de utskott som krävs för att fullgöra de uppgifter som åvilar förbundsstyrelsen. Ledamöter och ersättare i utskotten väljs av förbundsstyrelsen bland dess ledamöter och ersättare för samma tid som de invalts i förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen väljer en ordförande och en vice ordförande bland utskottens ledamöter för den tid förbundsstyrelsen bestämmer.

137 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I KOMMUNALFÖRBUNDET SYDARKIVERA 1. Organisation Kommunalförbundet har tre revisorer och tre revisorsersättare, vilka utses enligt förbundsordningens bestämmelser. Revisorerna ska utse en av dem till ordförande och en av dem till ersättare för denne. 2. Revisorernas uppgifter Revisionsarbetet ska bedrivas med utgångspunkt från vad som är god revisionssed i kommunal verksamhet. 3. Budget Kommunalförbundet ska tillhandahålla ekonomiska medel för revisionsarbetets bedrivande. 4. Sakkunniga Revisorerna biträds enligt 9 kap. 8 kommunallagen av sakkunniga i den omfattning som behövs. Bestämmelserna i 9 kap. 12 kommunallagen om revisorernas rätt till upplysningar gäller också de sakkunniga som biträder revisorerna. 5. Sammanträden Ordföranden kallar revisorerna och revisorsersättarna till erforderliga sammanträden för fullgörande av revisionsuppdraget. Ordföranden får kalla även anlitade sakkunniga och förtroendevalda i förbundsstyrelsen. Minnesanteckningar ska föras vid revisorernas sammanträden i granskningsarbetet. Av 9 kap. 15 kommunallagen följer att de beslut som revisorerna fattar om sin förvaltning och om jäv ska tas upp i protokoll. 6. Arkiv Revisorerna svarar för att skyldigheterna i fråga om arkiv fullgörs. 7. Revisionsberättelse Revisionsberättelse avges till förbundsmedlemmarnas fullmäktige i enlighet med vad som framgår av förbundsordningen vid sådan tidpunkt att revisionsberättelsen föreligger vid fullmäktiges behandling av frågan om ansvarsfrihet.

138 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr Catharina Rosenquist Ägaranvisning för Almi Företagspartner Blekinge AB Bifogade ägaranvisning föreslås gälla år 2015 för Almi Företagspartner Blekinge AB. Ägaranvisningen anger bolagets uppdrag och mål samt verksamhetsinriktning vad avser låne- och rådgivningsverksamheten samt övriga anvisningar som Region Blekinge, som representant för ägaren Landstinget Blekinge, vill ge Almi Företagspartner Blekinge AB. Dessa anvisningar baserar sig både på nationella och regionala prioriteringar. Detta beslut avser att finansiera driftsanslaget, vilket ska täcka de låne- och rådgivningserbjudanden som erbjuds i samtliga regioner. Dessutom erbjuder Almi moderbolag finansiering för sk tillväxtrådgivning (se bilaga). För detta har moderbolaget avsatt en ram om ca 900 tkr som kan nyttjas under förutsättning att regional medfinansiering i relation till ägarandelen tillskjuts. Därutöver tillkommer medel för projekt och uppdrag, initierade av ägarna och som finansieras av ägarna gemensamt eller var och en för sig enligt särskilda överenskommelser. Dessa ytterligare satsningar är projekt som den regionala nivån kan prioritera utifrån behov och möjlighet att medfinansiera och omfattas därmed inte av detta beslut. Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaget. Beslutsunderlag Förslag till beslut, daterat Ägaranvisning till styrelsen för Almi Företagspartner Blekinge AB Bilagor: 1. Målstruktur Almi 2. Definitioner mål och nyckelmått 3. Beskrivning tillväxtrådgivning 4. Förslag fördelning tillväxtrådgivning Arbetsutskottets beslut, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att anta förslag till ägaranvisning för ALMI Företagspartner Blekinge AB för år 2015 Expedieras: Almi Moderbolag Almi Blekinge Landstinget Blekinge Akten Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

139 Ägaranvisning för Almi Företagspartner Blekinge AB Almi Företagspartner Blekinge AB, nedan kallat bolaget, ägs av Almi Företagspartner AB (51 %) nedan kallat moderbolaget, och av Landstinget Blekinge (49 %). Region Blekinge bereder för Landstinget Blekinges räkning frågor som rör bolagets verksamhet. Ägarna tydliggör i dessa ägaranvisningar sina gemensamma intentioner avseende inriktningen av och mål för bolagets verksamhet Dessa anvisningar är styrande för bolagets verksamhet i enlighet med beslut som fattats vid årsstämma under våren Uppdrag Almi ska bidra till tillväxt och innovation genom att förbättra möjligheterna att utveckla konkurrenskraftiga företag såväl nationellt som globalt. 2 Vision, affärsidé och värdegrund Almis vision är att skapa möjligheter för alla bärkraftiga idéer och företag att utvecklas. Almis affärsidé är att med finansiering och rådgivning erbjuda unika möjligheter under företagandets olika skeden med våra kunders framgång som mål. Almis värdegrund består av att medarbetare känner glädje i arbetet är flexibla i tanke och handling och är affärsmässiga i utförandet. 3 Mål och nyckelmått För 2014 års verksamhet gäller i tidigare överlämnade ägardirektiv angivna mål. Almi-koncernen inför fr o m 2015 en ny målstruktur. Denna bygger på en s k balanced score card-modell och är uppdelad mellan strategiska mål (som är tänkta att bestå under flera år), kritiska framgångsfaktorer (som kan variera över tiden) samt nyckelmått (som bör utvärderas varje år). Ett sammandrag av koncernens målstruktur återfinns i bilaga nr 1. Bolaget ska i sin verksamhet under 2015 eftersträva att uppnå följande mål: 1. Förädlingsvärdet (se definition i bilaga nr 2) för bolagets kunder ska utvecklas bättre än hos övriga småföretag i regionen. 2. Minst 90 % av bolagets kunder ska rekommendera Almi (se definition i bilaga nr 2). 3. Insatser mot unga, kvinnor och personer med utländsk bakgrund ska vara högre än vad som motsvarar dessa gruppers andel av totalt antal företag i regionen. 4. Medarbetarnas totalbetyg avseende bolaget som arbetsplats ska vara minst 4,0 (se definition i bilaga nr 2). 5. Bolaget ska sträva efter god mångfald bland medarbetarna. Detta uppnås bl a genom att mångfaldhetsperspektivet beaktas, som tillägg till de grundläggande kompetenskraven, vid varje nyrekrytering. Bolagets styrelse ska därför, med utgångspunkt i moderbolagets underlag för bolagets verksamhetsplan för 2015, fastställa långsiktiga mångfaldsmål avseende medarbetarnas ålder, etnicitet och genus. 6. Andelen kundtid (se definition i bilaga nr 2) ska uppgå till minst 80 procent. blek agaranvisn Sid 1(4)

140 7. Bolagets styrelse ska, med utgångspunkt i moderbolagets underlag för bolagets verksamhetsplan för 2015, fastställa mål för bolaget avseende antal unika kunder och levererade kunderbjudanden inom affärsområde Råd samt antal lån och nyutlåningsvolym inom affärsområde Lån. 8. Fritt eget kapital i bolaget ska uppgå till en nivå som motsvarar 3 till 6 månaders driftskostnader (se definitioner i bilaga nr 2). 9. Avkastningen i låneverksamheten (se definition i bilaga nr 2) ska under en period på rullande 12 kvartal uppgå till minst 2 %. Bolaget ska senast vid årsstämman 2016 lämna en skriftlig rapport till ägarna hur målen har uppnåtts samt kommentera eventuella avvikelser. 4 Verksamhet Bolagets verksamhet ska utgå från behoven hos företagen regionalt och i enlighet med uppdraget, visionen och affärsidén vara inriktad på företagsutveckling genom rådgivning och utlåning till små och medelstora företag och bidra till hållbar tillväxt och innovation genom att förbättra möjligheterna att utveckla konkurrenskraftiga företag såväl nationellt som globalt. Bolaget ska öka kännedomen om Almis verksamhet och aktivt söka nya kunder. Den centrala insatsen är den analys av företaget och företagaren som kan leda till en finansierings- eller rådgivningsinsats. Bolaget ska i ökad utsträckning inrikta verksamheten mot tidiga skeden i företags livscykel samt tidiga skeden av produkt- eller tjänsteutveckling och förnyelseprocesser. Samverkan med kommersiella aktörer ska eftersträvas. Åtgärderna ska vara marknadskompletterande och utformas och tillämpas så att snedvridning av konkurrensen undviks. Bolaget ska arbeta mot alla kunder i målgruppen men vissa insatser ska i första hand erbjudas företag med hög potential att växa medan övriga företag får ett mer begränsat utbud av insatser. 4.1 Låneverksamheten Bolaget ska i kommission tillhandahålla samtliga finansieringsformer som ingår i koncernens produktutbud. Bolaget ska verka för att tillgodose behovet av marknadskompletterande finansiering för små och medelstora företag som kan finansieras av Almi. 4.2 Rådgivningsverksamheten Bolaget ska tillhandahålla Almis samtliga nationella kunderbjudanden inom rådgivning. Omfattningen av bolagets rådgivningsverksamhet, utöver vad som angivits i dessa anvisningar, avgörs av bolaget utifrån det identifierade behovet hos de små och medelstora företagen inom bolagets verksamhetsområde. Omfattningen av Mentor Utveckla Företag och IFS-rådgivningen, finansierade av ägarnas driftsanslag, ska ligga på minst samma nivå som föregående år. Bolaget ska i första hand rikta rådgivningsinsatser mot bolagets lånekunder. Därutöver ska bolaget genomföra uppdrag om särskilda satsningar mot olika målgrupper. Bolaget ska fortsatt upphandla privata konsulter inom rådgivningsverksamheten i syfte att i ökad utsträckning kunna erbjuda spetskompetens inom nya områden samt öka kundernas valmöjligheter. blek agaranvisn Sid 2(4)

141 5 Övriga anvisningar Bolaget ska i övrigt 1. samverka med Almi Invest vad gäller såddkapital och ägarkapital i tidig tillväxtfas, 2. samverka med inom regionen verksamma inkubatorer, 3. intensifiera samarbetet med exportfrämjande myndigheter/aktörer, 4. samverka med andra regionala aktörer om nyföretagarrådgivning. 5. ingå i det regionala partnerskapet, Tillväxtforum Blekinge, för stöd och genomförande av insatser i enlighet med den regionala utvecklingsstrategin Blekingestrategin samt aktivt medverka i regionala strategiska projekt som faller inom Almis uppdrag och affärsidé. 6. stödja företag som ingår i intäktsbasen samt företag som vill utvecklas till ett intäktsbasföretag. 7. samverka med andra organisationer i Blekinge som faller inom Almis uppdrag och affärsidé. 8. bedriva ett kontinuerligt arbete för att öka kostnadseffektiviteten varvid resurser som frigörs genom effektiviseringar och synergier ska användas för ökade insatser i tidig fas, 9. implementera fastställda arbetsprocesser inom låne- och rådgivningsverksamheten samt uppmärksamma och höja medarbetarnas IT-kompetens, 10. anlita moderbolaget för förvaltning av bolagets likviditetsöverskott, 11. fortsättningsvis implementera de koncerngemensamma strategiska besluten i bolaget och dess verksamhet, 12. utveckla genusperspektivet i hela verksamheten så att kvinnor och män bemöts på lika villkor samt 13. uppmärksamma den påverkan på samhälle, miljö och människa som såväl den egna verksamheten har som våra produkters och tjänsters påverkan hos våra kunder och aktivt medverka i den satsning på hållbart företagande som görs inom koncernen. 6 Finansiering av verksamheten Ägarna tillskjuter för bolagets verksamhet 2015 medel enligt följande: Moderbolag Regional ägare Summa Driftsanslag Projekt mentor export/import Förstärkning IFS-rådgivn Total För tillväxtrådgivning har moderbolaget avsatt en ram om 900 tkr som kan nyttjas under förutsättning att regional medfinansiering i relation till ägarandelen tillskjuts. Därutöver tillkommer medel för projekt och uppdrag, initierade av ägarna och som finansieras av ägarna gemensamt eller var och en för sig enligt särskilda överenskommelser. blek agaranvisn Sid 3(4)

142 Anslagen kan komma att jämkas under året om bolaget inte når eller bedöms inte nå i verksamhetsplanen angivna mål. Bolaget ska där så är möjligt komplettera finansieringen av verksamheten genom medel från bl a regionala aktörer eller EU. Denna ägaranvisning, som ersätter tidigare utfärdade ägardirektiv, har upprättats i fyra originalexemplar varav parterna tagit var sitt och ett överlämnats till bolaget. Karlskrona den 2014 Karlskrona den 2014 Landstinget Blekinge Region Blekinge. Stockholm den 2014 Almi Företagspartner AB. Göran Lundwall Bilagor: 1 Målstruktur och nyckelmått Definitioner av mål och nyckelmått blek agaranvisn Sid 4(4)

143 Från idéer till framgångsrika företag Kundperspektiv Ledarskaps- /medarb.persp Processperspektiv Finansiellt perspektiv Strategiska mål Almis kunder är nöjda, framgångsrika och har en hållbar tillväxt Almi är en av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare Almi har en effektiv organisation med fokus på kundnytta Almis finansiella ställning är stabil och uthållig Kritiska framgångsfaktorer Alla kunder upplever Almis insatser som viktiga för framgång Hållbarhetsfrågor ska ingå i dialogen med alla kunder Proaktiva insatser mot alla målgrupper Tydliga individmål Kompetent ledarskap Kompetent kundbemötande Mångfald i den egna organisationen Resurseffektiva och enhetliga arbetsprocesser Tydlig partnerstrategi Ökade insatser mot kunder med tillväxtpotential Kapitalbasen för investeringar och utlåning hålls intakt Resultat över tiden i balans Nyckelmått för regionala dotterbolag (Almi Företagspartner) Almis kunders förädlingsvärde ska utvecklas bättre än hos jämförbara företag Minst 90% av kunderna rek. Almi Andel unga, kvinnor och invandrare är överrepresenterade hos Almi Medarbetarnas totalbetyg minst 4.0 avseende Almi som arbetsplats Internt mångfaldsmått Andel kundtid minst 80 % Antal kunder respektive volym per resultatställe och per rådgivare Avkastning i låneverksamheten minst 2 % (rullande 12 kvartal) Fritt eget kapital i bolaget motsv 3-6 månaders drift /140520

144 Almi Företagspartner AB Bilaga nr 2 Håkan Zinders Definitioner av nyckelmått Förädlingsvärde Förädlingsvärdet är ett mått på värdet som ett företag tillför genom sin verksamhet. Det beräknas som företagets omsättning minus de kostnader man haft för inköp av varor och tjänster samt avskrivningar (men inte finansiella intäkter och kostnader eller skatter). Kunderna rekommenderar Almi Andelen kunder som i den löpande NKI-undersökningen svarar mycket troligt eller troligt på frågan Hur sannolikt är det att du skulle rekommendera Almi till andra? Medarbetares uppfattning om Almi Snittbetyget på frågan Vilket totalbetyg skulle du vilja ge Almi som arbetsplats? i medarbetarundersökningen ska minst uppgå till 4,0 på en 5-gradig skala. Kundtid Kundtiden definieras som den tid alla anställda medarbetare på ett regionalt dotterbolag registrerat på händelse-id 1XX 4XX i Hogia, d v s Behovsanalys, Uppföljning, KE Rådgivning, KE Finansiering, Marknadsföring/info. Summa rapporterade timmar kundtid divideras med bolagets totala rapporterade arbetstimmar under perioden. Fritt eget kapital och driftskostnader Balansräkningens poster Fritt eget kapital plus Bundna reserver skall uppgå till en nivå som motsvarar 3-6 månaders driftskostnader (resultaträkningens poster Summa Rörelsens kostnader minus Summa projektkostnader) i bolaget. Avkastning låneverksamheten Avkastningen i låneverksamheten ska under en period på rullande 12 kvartal uppgå till minst 2 %. Avkastningen beräknas som resultatet i låneverksamheten (ränteintäkter minus kreditförluster) i förhållande till den genomsnittliga nettolånestocken under perioden. 2 definitioner mål och nyckelmått

145 Almi Företagspartner AB Marie Ahlgren Sida 1 (5) Anslag för Tillväxtrådgivning Varför tillväxtrådgivning? Bakgrunden till denna satsning är att för få små och medelstora företag växer. Därför har dessa kunderbjudanden tagits fram och som syftar till att bidra till just en ökad tillväxt genom insatser i form av rådgivning och/eller finansiering. Ett starkt nyföretagande är bra för Sverige. Det är angeläget att personer med affärsidéer och drivkraft ges möjlighet att starta företag. Minst lika viktigt som nyföretagandet är att företagen med tillväxtpotential efter start - unga företag - ges en möjlighet att utvecklas och skapa arbetstillfällen. Unga företag Andel unga företag som växer med långsiktigt hållbar lönsamhet är för låg över hela landet. Tre år efter det att företaget registrerats kan endast cirka en fjärdedel av nystartsföretagen försörja en person, dvs att de har med en årsomsättning över kr. Av de unga företagen (2-6 år gamla) är det bara som omsätter minst 2 mkr och har minst en anställd utöver ägaren. Av dessa är det bara företag som har fler än 10 anställda. En extern undersökning hos ett urval av dessa visar att flertalet företag har höga ambitioner och intresset att delta i ett tillväxtprogram med Almi är stort: 60 % är intresserade eller mycket intresserade att delta i programmet Hälften av alla intervjuade vill uppnå satsningens mål om fördubblad omsättning 60% av de som är intresserade vill mer än fördubbla omsättningen Företagen upplever det positivt att vara utvald Man är beredd att avsätta tid och engagemang Marknadsetablerade företag De senaste tjugo åren har företag under 50 anställda svarat för 80% av de nya jobben i näringslivet och det är marknadsetablerade företag som har störst potential att bli en tillväxtmotor. I en tillväxtsatsning med marknadsetablerade företag som genomförts av Almi i Östergötland har de deltagande företagen växt med i snitt 40% per år under programperioden. Det är viktigt att satsa på de marknadsetablerade företagen då forskningen visar att i en majoritet av företagen avstannar affärsförnyelsen och flertalet företag slutar att växa efter 3-5 år företag har mer än 9 anställda och endast av dessa har 50 eller fler anställda. Nationellt erbjudande för Tillväxtrådgivning Satsningen på Tillväxtrådgivning kan fördelas mellan fyra nationella erbjudanden med utgångspunkt i de behov och förutsättningar som gäller inom varje region: 1. Tillväxtrådgivning Unga framgångsrika företag 2. Tillväxtrådgivning Marknadsetablerade företag 3. Tillväxtrådgivning med fokus på Lönsamhetsstyrning 4. Tillväxtrådgivning genom Skuggstyrelser beskr tillväxtrådgivning

146 Almi Företagspartner AB Marie Ahlgren Sida 2 (5) Moderbolaget har tagit fram ett förslag på gemensam finansiering av denna tillväxtrådgivning samt förslag till fördelning mellan de olika erbjudandena som kommer att stämmas av i kommande ägarsamråd för respektive dotterbolag och i samband med dotterbolagens verksamhetsplanering. Genomförandet ska följa de gemensamt utvecklade metoderna och processerna baserat på best-practice framtagna i de piloter som genomförts i ett flertal dotterbolag. Genomförandet av de fyra olika erbjudandena är av olika omfattning och medför därmed olika kostnader för genomförandet: Unga Framgångsrika Företag 35 tkr, Marknadsetablerade företag 100 tkr, Lönsamhetsstyrning 20 tkr och Skuggstyrelser 10 tkr. Fördelningen av de särskilda anslagen till dotterbolagen sker enligt denna kostnadsberäkning. Inom ramen för leveransen ska Almi synliggöra de möjligheter som offentlig finansiering och rådgivning erbjuder för att öka tillväxttakten i företaget, inklusive de forsknings- och innovationsstöd som kan sökas för detta. Samtliga tillväxtsatsningar ska inkludera analys av långsiktig hållbarhet ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. De deltagande företagens utveckling kommer systematiskt att mätas under programperioden. På följande sidor beskrivs de fyra erbjudandena. beskr tillväxtrådgivning

147 Almi Företagspartner AB Marie Ahlgren Sida 3 (5) 1. Tillväxtrådgivning Unga framgångsrika företag Målgrupp och behov Övergripande beskrivning Resultat Målgruppen är unga företag (2-6 år efter start) som står inför sin första tillväxtresa. De ska ha förmåga och vilja att växa och en omsättning om minst 2 och minst 1 anställd utöver ägaren. Ett program som kräver hårt arbete från deltagarna och målet är att få till en lönsam tillväxt om minst 100% inom 3 år från startat program. Genomförande sker i nära samarbete mellan affärsområdena Lån och Råd och ett regionalt nätverk av externa experter som byggs upp successivt utifrån deltagande företags behov. Potentiellt deltagande företag uppsöks antingen direkt av Almis rådgivare eller genom telemarketing. Efter en behovsanalys erbjuds ett urval av företag plats i programmet. En tillväxtanalys genomförs utifrån faktorer som är viktiga för hållbar tillväxt i unga företag. Efter en nulägesanalys får företaget stöd i att utveckla sin affärsmodell. Företaget tar fram en framtidsplan och får stöd i att analysera finansieringsbehov samt att omsätta planen till verkliget (Avstamp). Varje 2 månader efter avstamp träffar rådgivare företagaren igen för uppföljning. Sista uppföljningen görs inom ett kalenderår efter start. Utifrån identifierade behov erbjuds företagaren under hela processen tillgång till ett nätverk av externa experter som ställer upp pro bono för 1-2 möten inom sitt expertområde. Företaget har fått sin affärsmodell genomlyst och utvecklad med stöd av externa experter samt har kommit igång med sin första tillväxtresa, ev med hjälp av offentlig finansiering. Process Tillväxtrådgivning Unga Framgångsrika företag beskr tillväxtrådgivning

148 Almi Företagspartner AB Marie Ahlgren Sida 4 (5) 2. Tillväxtrådgivning Marknadsetablerade företag Målgrupp och behov Övergripande beskrivning Resultat Målgruppen är utvalda marknadsetablerade företag (oavsett bolagsålder) som står inför en omfattande tillväxtfas och ser behovet av affärsförnyelse. Kriterier för urval: betydande försäljningsintäkter och vanligen positivt resultat erfaren ledningen, organisation och etablerade fungerande processer ambition att göra en rejäl tillväxtsatsning Detta är Almis mest omfattande erbjudande som genomförs i nära samarbete med regionala universitet & högskolor samt externa specialister. Potentiellt deltagande företag uppsöks antingen direkt av Almis rådgivare eller genom telemarketing. Efter en behovsanalys erbjuds ett urval av företagen plats i programmet. En grundanalys med deltagande från såväl företagsledning som medarbetare genomförs utifrån forskning om faktorer som är viktiga för hållbar tillväxt i marknadsetablerade företag. Efter en nulägesanalys får företaget stöd i att analysera och utveckla sin affärsmodell med fokus på innovation och affärsförnyelse. Företaget tar fram ett tillväxtcase som sedan bearbetas i mindre strategigrupper av deltagande företag. Med stöd av strategigrupperna tar företaget fram en handlingsplan. Företaget får stöd av externa experter under hela processen samt stöd i att omsätta planen till verkliget av Almis processledare som även genomför en sista uppföljning c:a ett kalenderår efter start. Företagaren får inspiration och stöd i sin affärsförnyelse samtidigt som konkreta steg tas på den valda tillväxtresan. Företaget har kännedom om för sitt behov tillgängliga relevanta offentliga finansierings- och forskningsstöd. Process Tillväxtrådgivning Marknadsetablerade företag beskr tillväxtrådgivning

149 Almi Företagspartner AB Marie Ahlgren Sida 5 (5) 3. Tillväxtrådgivning med fokus på Lönsamhetsstyrning Målgrupp och behov Övergripande beskrivning Resultat Målgruppen är unga eller marknadsetablerade företag som har behov av att analysera företagets styrkor och svagheter med tonvikt på ekonomi och långsiktig lönsamhet. Företaget har ett lån från Almi och/eller står i begrepp att göra en satsning och överväger att ta ett lån eller att ta in riskkapital. Företaget får tillgång till en affärsrådgivare som stegvis coachar framåt. Utifrån företagets mål analyseras nuläget, det vill säga hur företagets ekonomiska nyckeltal relaterar till företagets kunder, konkurrenter, leverantörer, produkter, tjänster och processer. Med utgångspunkt i verksamhetens mål identifieras förbättringsområden inom affärskritiska områden. Utifrån analysen utvärderas alternativa handlingsvägar och de olika alternativen analyseras avseende finansieringsbehov. Slutligen tas en handlingsplan fram och de inledande konkreta åtgärderna genomförs. Företaget får sina kostnader, intäkter och nyckeltal genomlysta inklusive förslag till förbättringsåtgärder och finansieringsbehov. Företaget har tagit fram en handlingsplan och tagit de första avgörande stegen inom de mest affärskritiska områdena. Företaget har fått kännedom om tillgängliga finansieringsalternativ och vid behov har företaget tagit fram ett underlag för att söka finansiering hos Almi eller annan finansiär. 4. Tillväxtrådgivning genom Skuggstyrelser Målgrupp och behov Övergripande beskrivning Resultat Målgruppen är marknadsetablerade företag med 5-50 anställda som ännu ej har tagit steget till en formell styrelse. Företaget vill växa och ser behov att komplettera med extern kompetens för strategisk utveckling. Skuggstyrelse innebär att en grupp företagare träffas lika många gånger som gruppens antal deltagare. Vid varje möte lyfter ett av företagen under styrelseliknade former fram ett problem/möjlighet som förberetts väl. Under skuggstyrelsemötena får alla deltagare prova på de olika styrelserollerna; föredragande, ordförande, sekreterare och ledamot. Samtidigt får deltagarna praktiskt använda sig av och se nyttan med de olika dokumenten/verktygen som ägardirektiv, VD rapport osv. Styrkan med Skuggstyrelser är att dela erfarenheter med övriga deltagande företagare. Det ger även kunskapsöverföring mellan branscher tillika med nya inspirerande nätverk. Företagaren har delat erfarenheter med andra företagare och fått en insikt i vad extern kompetens kan innebära för företagets strategiska utveckling samt tagit ett första steg mot bildande av en formell styrelse. Anm: För samtliga erbjudanden gäller 80/20 regeln, dvs att ca 20% kommer vara utanför målgruppen men ändå anses vara kvalificerad av andra skäl. beskr tillväxtrådgivning

150 Förslag fördelning Tillväxtrådgivning per kunderbjudande ALMI - Antalet kunder 2012 TUF Antal TMF Antal Lönsamhetsstyrning Antal*) Skuggstyrelser Antal Total ersättnin g från Almi (Tkr) Total ersättning från regionen(tk r) Total ersättning Almi inklusive regionen (Tkr) Blekinge Gotland GävleDala Halland Jönköping Kalmar Kronoberg Mitt (Jämtland och Västernorrland) Mälardalen (Västmanland och Örebro) Nord (Väster- & Norrbotten) Skåne Stockholm/Sörmland Uppsala Värmland Väst Östergötland Totalt: TUF= Tillväxtrådgivning Unga företag = 35Tkr TMF= Tillväxtrådgivning Marknadsetablerade företag = 100 tkr *) Lönsamhetsstyrning kan erbjudas antingen i en eller två moduler. Denna beräkning avser antal moduler a 10tkr. Dvs. EJ antal kunder utan antal moduler. Skuggstyrelser = 15 Tkr

151 7 REGIONSTYRELSEN Dnr Magnus Forsberg Allmän trafikplikt för båttrafik i Blekinge län Region Blekinge fattar i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet beslut om allmän trafikplikt (SFS 2010:1065, 3 kap.1 ) för kollektivtrafik i Blekinge Län varav detta beslut omfattar båttrafik som ska vara fattat före tecknandet av nytt trafikavtal. Beslut om allmän trafikplikt ska grundas på trafikförsörjningsprogrammet som har beslutats politiskt efter såväl samråd med länets berörda samhällsgrupper som efter remissbehandling av region Blekinges medlemmar. I trafikförsörjningsprogrammet beskrivs syftet med skärgårdstrafiken och vilken uppgift trafiken har för länets invånare. Sammanfattningsvis beläggs alla beskrivna områden och sträckor med upphandlad linjelagd båttrafik inom Blekinge med allmän trafikplikt. Se detaljer inom respektive geografiskt område i bifogad skrivelse. Trafiknämnden har berett ärendet och godkände förslaget Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaget. Beslutsunderlag Skrivelse Allmän trafikplikt båttrafik Utdrag protokoll Trafiknämnden Arbetsutskottets beslut, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att belägga områden och sträckor med allmän trafikplikt för båttrafik i Blekinge län enligt redovisat förslag Expedieras: Trafiknämnden Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

152 Karlskrona Dnr Beslut om allmän trafikplikt för båttrafik i Blekinge län Beslutet Region Blekinge fattar i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet beslut om allmän trafikplikt (SFS 2010:1065, 3 kap.1 ) för nedan beskriven båttrafik i Blekinge Län. Beslut om allmän trafikplikt ska grundas på trafikförsörjningsprogrammet som har beslutats politiskt efter såväl samråd med länets berörda samhällsgrupper som efter remissbehandling av region Blekinges medlemmar. I trafikförsörjningsprogrammet beskrivs syftet med skärgårdstrafiken och vilken uppgift trafiken har för länets invånare. Sammanfattningsvis beläggs alla beskrivna områden och sträckor med upphandlad linjelagd båttrafik inom Blekinge med allmän trafikplikt. Ärendet Enligt Lag om Kollektivtrafik (SFS 2010:1065) som trädde i kraft 1 januari 2012 måste all trafik som ska upphandlas föregås av ett beslut om allmän trafikplikt. Beslutet ska fattas innan avtal om berörd trafik tecknas. Kollektivtrafikmyndigheten fattar beslut om trafikplikt för trafik i det egna länet. Efter överenskommelse med berörda myndigheter får kollektivtrafikmyndigheten även besluta om trafikplikt till målpunkter i intilliggande län. Allmän trafikplikt får bara beslutas för sådan trafik som utgör regional kollektivtrafik. I kollektivtrafiklagens mening är regional kollektivtrafik huvudsakligen ägnad att tillgodose resenärernas behov av arbetspendling eller annat vardagsresande och som med hänsyn till sitt faktiska nyttjande tillgodoser ett sådant behov. Den regionala kollektivtrafikmyndighetens beslut om allmän trafikplikt får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av den som på kommersiell grund tillhandahåller eller avser att tillhandahålla kollektivtrafiktjänster som berörs av trafikplikten. Motivet för allmän trafikplikt Allmänt anger lagstiftaren två huvudsakliga skäl till beslutet om allmän trafikplikt. Dels ska medborgaren kunna få information om vilken kollektivtrafik som samhället avser att ta ansvar för. Dessutom ska den kommersiella trafikutövaren få information om var samhällssubventionerad trafik ska finnas. Sträckor som är av kommersiellt intresse för trafikföretag ska enligt lagen inte beläggas med allmän trafikplikt om de kan trafikeras utan subventioner från samhället. Det är Region Blekinges bedömning att marknadsmässiga förutsättningar saknas för att bedriva kommersiell båttrafik i nedan beskrivna relationer. Det har inte heller före- Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

153 kommit förfrågningar eller intresseanmälan från branschen att utföra kommersiell båttrafik i dessa relationer. Region Blekinges övergripande motiv för att ta beslut om allmän trafikplikt är att ge trygghet för Blekingeborna när det gäller kollektivtrafikens stabilitet på lång sikt. Med beslutet som grundar sig på riktlinjerna i Trafikförsörjningsprogrammet vill vi också ge de bästa förutsättningarna för att kollektivtrafiken ska kunna växa och ge ännu fler möjlighet att åka kollektivt framöver. Beskrivning av båttrafik som föreslås beläggas med allmän trafikplikt Vi refererar här till Kapitel 7 Allmän Trafikplikt i trafikförsörjningsprogrammet som beskriver skärgårdstrafiken enligt följande. Skärgårdstrafiken kan sägas ha två huvudsyften. Det första är att ge service åt de åretruntboende i skärgården och det andra är att göra skärgården tillgänglig för sommarboende och turister i skärgården. I förhållande till övriga trafikslag har skärgårdstrafiken mycket låg kostnadstäckning och kan motiveras av sådana skäl som att den bidrar till en levande skärgård och att locka turister till länet. Med detta som riktlinje beskriver vi trafiken med utgångspunkt från trafikvolymen vid tidpunkten för detta förslag till beslut. Karlskrona skärgård Här finns åretrunttrafik till öar i östra skärgården utan landsförbindelse. Sommartid utökas trafiken till fler öar av vilka vissa har landförbindelse för att täcka resbehov även för besökare, sommarboende och turister. Karlskrona skärgård ses här som en helhet där hela området beläggs med allmän trafikplikt gällande båttrafik som täcker såväl resor för arbetspendling, skolpendling som turisttrafik. Båttrafiken inom området kan komma att kompletteras eller reduceras för att anpassas till förändrade resbehov. Ronneby skärgård I Ronneby skärgård finns ingen åretruntboende befolkning och här finns ingen skärgårdstrafik vid tiden för detta förslag till beslut. Om resbehovet förändras och bedömning görs att trafikbehov finns för besökare och turister föreslås även detta täckas av detta förslag till allmän trafikplikt. Karlshamns skärgård Här finns sommartrafik för att täcka främst resbehov för sommarboende, besökare och turister. Karlshamns skärgård ses här som en helhet där hela området beläggs med allmän trafikplikt gällande båttrafik som täcker såväl resor för arbetspendling, skolpendling som turisttrafik. Båttrafiken inom området kan komma att kompletteras eller reduceras för att anpassas till förändrade resbehov. Båtlinjen Nogersund Hanö Här finns åretrunttrafik som utökas med fler turer sommartid för att täcka resbehov för såväl skol- och arbetspendling som resbehov för besökare, sommarboende och turister. Trafiken på linjen kan komma att kompletteras eller reduceras för att anpassas till förändrade resbehov. Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

154

155 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr Handläggare Monika Oredsson Folkhälsopolicy för Blekinge län På initiativ av Landstingsrådet Kalle Sandström, och med utgångspunkt från folkhälsoenkäten Hälsa på Lika Villkor, samlades Landstinget, Länsstyrelsen, Region Blekinge och kommunerna i Blekinge tillsammans med bland annat idrottsförbund och andra intresserade för en föreläsningsserie under hösten 2013 med syfte att därefter arbeta fram en länsgemensam folkhälsopolicy. Arbetet har bedrivits av en arbetsgrupp med representanter från organisationerna kompletterat med Blekinge Health Arena. Som styrgrupp har organisationernas högsta chefer fungerat. En populärutgåva kommer att tas fram för spridning. En remissomgång genomfördes under senvåren och sommaren 2014 och därefter har ett gemensamt förslag till länsgemensam folkhälsopolicy fastställts. Förutom Folkhälsopolicy för Blekinge län finns även en faktabakgrund. Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaget med likalydande tillägg som Landstingsfullmäktige beslutade om vid sammanträde På sid 8 under Politisk samordning, andra meningen: Med ledande politiker avses, kommunalråd, landstingsråd, regionråd och ledande oppositionspolitiker. Beslutsunderlag Förslag till Folkhälsopolicy för Blekinge län Faktabakgrund till Folkhälsopolicy för Blekinge län Förslag till beslut, daterat Arbetsutskottets beslut, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att anta Folkhälsopolicy för Blekinge län att fastställa samverkansformer för folkhälsoarbetet i enlighet med faktabakgrunden till Folkhälsopolicyn att beslutet gäller under förutsättning av likalydande beslut (av övriga beslutande aktörer) Expedieras: Landstinget Blekinge Länets kommuner Akten Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

156 Missiv Länsgemensam folkhälsopolicy Blekinge Läns Landsting Länsstyrelsen i Blekinge Region Blekinge Karlskrona kommun Ronneby kommun Karlshamns kommun Sölvesborg kommun Olofströms kommun På initiativ av Landstingsrådet Kalle Sandström, och med utgångspunkt från folkhälsoenkäten Hälsa på Lika Villkor, samlades Landstinget, Länsstyrelsen, Region Blekinge och kommunerna i Blekinge tillsammans med bland annat idrottsförbund och andra intresserade för en föreläsningsserie under hösten 2013 med syfte att därefter arbeta fram en länsgemensam folkhälsopolicy. Arbetet har bedrivits av en arbetsgrupp med representanter från organisationerna kompletterat med Blekinge Health Arena. Som styrgrupp har organisationernas högsta chefer fungerat. En populärutgåva kommer att tas fram för spridning. En remissomgång genomfördes under senvåren och sommaren 2014 och därefter har ett gemensamt förslag till länsgemensam folkhälsopolicy fastställts. Förutom Folkhälsopolicy för Blekinge län finns även en faktabakgrund. Vi föreslår att respektive organisation beslutar följande: att anta Folkhälsopolicy för Blekinge län att fastställa samverkansformer för folkhälsoarbetet i enlighet med faktabakgrunden till Folkhälsopolicyn att beslutet gäller under förutsättning av likalydande beslut (av övriga beslutande aktörer) Med vänlig hälsning Peter Lilja Landstingsdirektör Landstinget Blekinge Anna-Lena Cederström Regiondirektör Region Blekinge Ingrid Lovén Länsråd Länsstyrelsen Blekinge Ingrid Augustinsson Swennergren Kommundirektör Karlskrona kommun Göran Persson Kommundirektör Karlshamns kommun Magnus Widén Kommundirektör Ronneby kommun Iréne Robertsson Kommunchef Olofströms kommun Roger Zetterqvist Kommundirektör Sölvesborgs kommun

157 FOLKHÄLSOPOLICY FÖR BLEKINGE LÄN Den gemensamma folkhälsopolicyn banar väg för ett samlat och kraftfullt folkhälsoarbete med målet att förbättra Blekingebornas hälsa och utjämna de skillnader i hälsa som råder mellan olika grupper. Folkhälsopolicyns syfte är att: skapa grunder för en långsiktig länssamverkan inom folkhälsoområdet samt beskriva hur denna samverkan organiseras klargöra politisk prioritering och inriktning, utan att detaljstyra eller vara begränsande, för verksamhet och handlingsplaner hos kommuner, landsting, länsstyrelse och region klargöra aktörernas ansvar att arbeta inom prioriterade områden inom folkhälsan Folkhälsopolicyn ska: utgöra en grund för planering och utformandet av lokala och regionala handlingsplaner, genomförande och uppföljning av länets folkhälsoarbete ge hälsoaspekterna möjlighet att vägas in i beslut på alla nivåer STRATEGISKA OMRÅDEN För perioden ska följande fyra strategiska områden med tillhörande inriktningar ligga till grund för det länsgemensamma folkhälsoarbetet i Blekinge län. Strategiska områden och punkter har ingen inbördes prioritering. Goda livsvillkor För att skapa förutsättningar för goda livsvillkor för Blekinges invånare bör inriktningen vara: att motverka utanförskap och segregation att stärka arbetet mot diskriminering, oavsett diskrimineringsgrund att jämställdhetsintegrera verksamheter att arbeta för en hälsofrämjande hälso- och sjukvård som minskar skillnader i hälsa mellan olika grupper att stärka och utveckla barns och ungas möjlighet till delaktighet och inflytande att skapa fler arbetstillfällen, med särskilt fokus på unga och unga vuxna att utveckla ett generellt och långsiktigt föräldrastödsarbete att boende ges möjlighet till delaktighet och inflytande över utvecklingen av den egna närmiljön att i samhällsplaneringen verka för att goda livsvillkor skapas för att minimera störningar som påverkar människors hälsa, samt särskilt beakta att underlätta fysisk aktivitet, skapa säker infrastruktur och tillgång till grönområden samt att tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning förstärks att förbättra informationstillgängligheten med fokus på personer med funktionsnedsättning, äldre och personer med annat modersmål än svenska att förbättra samhällsorientering och hälsokommunikation inom ramen för integrationsarbetet att öka brukarinflytandet i vård och omsorg att öka kunskapen om och förbättra samverkan inom området våld i nära relationer att öka samverkan med idéburna sektorn för att möjliggöra delaktighet i samhället, med fokus på särskilt utsatta grupper

158 Åtgärder för att påverka såväl värderingar och attityder som beteenden i syfte att minska diskriminering behöver initieras och förstärkas. Högst betydelsefullt är att ungas möjlighet till arbete förbättras. Barns och ungas demokratiska deltagande och inflytande behöver förstärkas. Fler åtgärder för att förbättra förutsättningarna för deltagande, delaktighet och socialt stöd är av hög prioritet för såväl äldre som för personer med funktionsnedsättning. Dessutom behöver människor ges goda möjligheter att ta del av fysiska miljöer och samhällsinformation. Hälso- och sjukvården bör arbeta hälsofrämjande och för att minska socioekonomiska skillnader i hälsa. Psykisk hälsa För att skapa förutsättningar för en god psykisk hälsa i Blekinge bör inriktningen vara: att genom kunskapsspridning motverka stigmatiserande attityder gentemot människor med psykisk ohälsa att sprida kunskap om effektiva metoder för att stärka psykisk hälsa att prioritera insatser för att stärka den psykiska hälsan särskilt hos barn och unga samt hbtq-personer att utveckla stödet vid lindrig psykisk ohälsa som stress, oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter att främja skolnärvaro att bygga strukturer för tidig upptäckt av barn/elever i behov av särskilt stöd att förebygga kränkande behandling mot barn och unga att underlätta ungas inträde på arbetsmarknaden att stötta föräldrar i föräldrarollen med särskilt fokus på samspel mellan barn och föräldrar att skapa förutsättningar för äldres sociala deltagande att öka kunskapen om våld i nära relationer för att bättre kunna identifiera och förebygga våldsutsatthet, samt att samordna och ta ansvar för insatser Under det senaste decenniet har kunskapsbaserade metoder utvecklats för föräldrastöd och andra insatser som förebygger psykisk ohälsa. Det är viktigt att dessa kunskaper, som är av stor betydelse för barns och ungas hälsa, leder till praktiskt handling. Åtgärder för att tidigt identifiera barn och elever som är i behov av särskilt stöd, för att kunna ge hjälp i ett så tidigt skede som möjligt är viktiga. Dessutom finns ett stort behov av att arbeta med attityder och beteenden för att minska kränkningar och stigmatisering. 2

159 Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (ANDTS) För att minska bruket och skadeverkningarna av alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel i Blekinge bör inriktningen vara: att utveckla ett generellt och långsiktigt föräldrastödsarbete att stärka det tillgänglighetsbegränsande arbetet att utveckla arbetet med tobaksfria miljöer att tobaksavvänjning blir tillgänglig för alla som behöver stöd att bekämpa illegal alkoholhantering, framförallt med fokus på ungdomars tillgång till alkohol att ANDTS-förebyggande arbete integreras i förskolor, skolor och föreningsliv att upprätthålla och stärka allmänhetens stöd för en restriktiv narkotikapolitik med fokus på unga och unga vuxnas attityder att förstärka samverkan och öka kunskapen om dopning för att minska tillgången på och användningen av dopningspreparat att bedriva kunskapshöjande insatser kring spelberoende För att begränsa bruket av alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel är det framförallt viktigt att inrikta arbetet på normer och lagar, illegal verksamhet, tillgänglighet samt attityder och beteenden. Tillgänglighetsbegränsande åtgärder är centrala men behöver aktivt understödjas av insatser för att förändra attityder och beteenden. Hälsofrämjande miljöer och levnadsvanor För att skapa förutsättningar för hälsofrämjande miljöer och levnadsvanor i Blekinge bör inriktningen vara: att i samhällsplaneringen särskilt beakta grön- och naturområdens betydelse för friluftsliv, rörelse och rekreation att skapa infrastruktur som underlättar och förbättrar möjligheterna till aktiv transport och framkomlighet att förstärka det hälsofrämjande arbetet inom hälso- och sjukvård samt tandvård att genomföra kunskapshöjande insatser kring kost och fysisk aktivitet med särskilt fokus på barn, unga och deras familjer att förbättra barns och ungas möjligheter till rörelse i närmiljön att underlätta deltagande i föreningsidrott, med särskilt fokus på socioekonomiskt utsatta grupper att öka tillgång till mötesplatser för äldre som främjar fysisk aktivitet i närområdet att arbetet med Fysisk aktivitet på Recept (FaR) utvecklas ytterligare att tillhandahålla bra mat för äldre inom vård och omsorg att stimulera och underlätta för deltagande i kulturaktiviteter med särskilt fokus på socioekonomiskt svaga grupper Det är viktigt att prioritera åtgärder som stärker det hälsofrämjande inslaget i de livsmiljöer där vi bor, arbetar och tillbringar större delen av vår fritid. Strukturella förutsättningar i livsmiljön behöver dock kombineras med informativa insatser för att påverka värderingar, attityder och beteenden i hälsofrämjande riktning. 3

160 FAKTABAKGUND TILL FOLKHÄLSOPOLICY FÖR BLEKINGE LÄN

161 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 5 Vad påverkar vår hälsa?... 5 Folkhälsoarbete... 6 Det gemensamma Folkhälsoarbetet... 7 Framgångsfaktorer i det gemensamma folkhälsoarbetet... 7 Tydliga roller - vem gör vad i folkhälsoarbetet?... 7 Strategier för det gemensamma folkhälsoarbetet... 8 Strategiska områden Goda livsvillkor Psykisk hälsa Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel (ANDTS) Hälsofrämjande miljöer och levnadsvanor Bilaga Ordförklaringar och begrepp Bilaga Indikatorer för uppföljning Bilaga Referenslista

162 INLEDNING Befolkningens hälsa är centralt för en hållbar samhällsutveckling och har en grundläggande betydelse både ur ett individ- och ett samhällsperspektiv. Hållbar utveckling innehåller tre dimensioner; den sociala, den ekonomiska och den ekologiska dimensionen där folkhälsa utgör en del i den sociala dimensionen. En god och jämlik hälsa hos Blekinges befolkning är en viktig faktor för tillväxt och välfärdsutveckling i länet och hållbar utveckling är det begrepp som bäst speglar en önskan om en framtida livsmiljö av hög kvalitet. För att få en bild av vår befolknings hälsa genomförs årligen den nationella folkhälsoundersökningen Hälsa på lika villkor (HLV). Vart tredje år görs en fördjupad undersökning i Blekinge. Resultatet från den senaste fördjupade undersökningen visar att vi i Blekinge står inför en rad utmaningar, bland annat vad gäller den försämrade psykiska hälsan, särskilt bland yngre, ökningen av levnadsvanerelaterad ohälsa samt de konsekvenser en åldrande befolkning medför. Undersökningen visar även hur skillnader i hälsa och livsvillkor ökar mellan olika socioekonomiska grupper och mellan kvinnor och män. För att möta dessa utmaningar satsar länets kommuner, Landstinget Blekinge, Länsstyrelsen i Blekinge samt Region Blekinge på en ökad samverkan inom folkhälsoarbetet genom att formulera en länsgemensam folkhälsopolicy. Den ska vara en gemensam utgångspunkt för folkhälsoarbetet och ange inriktning och förhållningssätt för länets folkhälsoarbete. Den ska också vara vägledande i planering, styrning och genomförande av aktiviteter som främjar en god hälsa på lika villkor. Den gemensamma folkhälsopolicyn banar väg för ett samlat och kraftfullt folkhälsoarbete med målet att förbättra Blekingebornas hälsa och utjämna de skillnader i hälsa som råder mellan olika grupper. Folkhälsopolicyns syfte är att: skapa grunder för en långsiktig länssamverkan inom folkhälsoområdet samt beskriva hur denna samverkan organiseras klargöra politisk prioritering och inriktning, utan att detaljstyra eller vara begränsande, för verksamhet och handlingsplaner hos kommuner, landsting, länsstyrelse och region klargöra aktörernas ansvar att arbeta inom prioriterade områden inom folkhälsan Folkhälsopolicyn ska: utgöra en grund för planering och utformandet av lokala och regionala handlingsplaner, genomförande och uppföljning av länets folkhälsoarbete ge hälsoaspekterna möjlighet att vägas in i beslut på alla nivåer Folkhälsopolicyn och dess prioriteringar har utgångspunkt i befolkningens behov, det övergripande nationella folkhälsomålet; "att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen" med dess underliggande elva målområden, folkhälsoundersökningen Hälsa på lika villkor, FN:s barnkonvention samt prioriteringar av fokusområden som gjordes vid tre seminarier som anordnades med regionala aktörer i arbetet med folkhälsopolicyn. 3

163 Arbetet med folkhälsopolicyn har letts av en styrgrupp bestående av tjänstepersoner på högsta beslutande nivå inom de samverkande organisationerna. Styrgruppen har haft stöd av en länsgemensam arbetsgrupp för folkhälsa som upprättades som en del i processen och som har arbetat med utformandet av den länsgemensamma folkhälsopolicyn. Utifrån folkhälsopolicyn har sedan regionala och lokala handlingsplaner upprättats. Som en del i det länsgemensamma folkhälsoarbetet utifrån policyn träffas den länsgemensamma arbetsgruppen för folkhälsa regelbundet. Lika så region, länsstyrelse landstings- och kommunledning samt att ett dialogmöte med berörda aktörer hålls varje år. Som uppföljning av folkhälsopolicyn används Hälsa på lika villkor och annan relevant statistik (bilaga 2). Uppföljning sker också av de lokala och regionala handlingsplanerna och all uppföljning återrapporteras till uppdragsgivarna. Folkhälsopolicyns process upprepas år 2018 och därefter vart 3:e år där policyn samt regionala- och lokala handlingsplanerna uppdateras (figur 1). Utgångspunkt i befolkningens behov Uppföljning och rapportering av policyn och folkhälsoarbetet Utformandet av en länsgemensam folkhälsopolicy Genomförande av det länsgemensamma folkhälsoarbetet Upprättande av regionala och lokala handlingsplaner Figur 1. Folkhälsopolicyns process. 4

164 BAKGRUND Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd och tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar om hälsa på lika villkor för hela befolkningen vilket är det övergripande målet för Sveriges folkhälsopolitik. Målet för folkhälsopolitiken förtydligar samhällets ansvar för människors hälsa genom att det visar på sambandet mellan samhälleliga förutsättningar, som kan påverkas av politiska beslut, och hälsoutvecklingen i befolkningen. Det övergripande målet ska nås genom att aktivt arbeta med utgångspunkt från Sveriges elva nationella målområden vilka är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel De sex första målområdena handlar om strukturella faktorer det vill säga förhållanden i samhället och omgivningen som i första hand påverkas av opinionsbildande insatser och politiska beslut. Målen 7-11 rör individens levnadsvanor som hen själv påverkar, men där den sociala miljön ofta spelar en stor roll. Vad påverkar vår hälsa? Hälsa är ett mångfacetterat begrepp som betyder så mycket mer än frånvaro av sjukdom. Det är därför mest effektivt att inrikta folkhälsoarbetet mot så kallade bestämningsfaktorer för hälsan, det vill säga de livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor som påverkar folkhälsan (figur 2). Figur 2. Vad som påverkar vår hälsa hälsans bestämningsfaktorer. 5