1. Bakgrund. Kommungemensam del

Transkript

1 Reviderad

2 Kommungemensam del 1. Bakgrund Fr.o.m. den 1 januari 2009 finns två lagar som ska skydda barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkningar i skolan. Det är Skollagen kap 6 och Diskrimineringslagen. Lagarna gäller alla skolformer som lyder under skollagen. Syftet med lagarna är att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Barn- och elevombudet övervakar regler om kränkande behandling och Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar diskrimineringslagen. Skolor och förskolor ska arbeta aktivt för att förhindra och motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Varje verksamhet ska ha en Likabehandlingsplan som beskriver hur skolan arbetar för att motverka diskriminering, samt en Årlig plan mot kränkande behandling som beskriver hur skolan arbetar med att förebygga, upptäcka samt åtgärda kränkande behandling. På Skrantaskolan är dessa planer sammanförda till en plan. Barn- och utbildningsnämnden i Karlskoga har beslutat att synen på diskriminering och kränkningar, samt vilka rättigheter man har som elev, inte ska skilja sig mellan kommunens olika skolor. Därför har den årliga planen mot diskriminering och kränkande behandling avsnitt som är gemensamma för alla skolor och förskolor i kommunen. Den nya skollag som gäller från och med 1 juli 2011 säger bland annat att lärare och annan personal i skolan är skyldiga att anmäla till rektor om en elev upplever sig ha blivit utsatt för kränkande behandling. Rektorn ska sedan i sin tur anmäla detta till barn- och utbildningsnämnden. Skolverket beskriver lite mer detaljerat hur skolorna bör arbeta för att förebygga och åtgärda kränkande behandling i sina nya Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Där beskrivs till exempel hur rapporteringen av kränkande behandling kan göras. Rapporteringen ska bland annat utformas så att barn- och utbildningsnämnden och förvaltningen kan följa utvecklingen i varje ärende. 2

3 2. Lagstöd Elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger på: FN: s konvention om barns rättigheter. Skollagen (2010:800) FN: s konvention om barns rättigheter. Diskrimineringslagen (2008:567) Lgr11 (2011 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet.) Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen 14 kap 1 (anmälningsskyldighet) Regeringsformen 1 kap. 2 Europakonventionen Artikel 14 Förbud mot diskriminering Brottsbalken 3. Skolpersonalens befogenheter Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Både elever, lärare och annan personal ska ha ett gemensamt ansvar för arbetsmiljön och ha respekt för varandra. Elever ska ges möjlighet att påverka och delta i utformningen av lärandemiljön. Det är även viktigt att skolan samarbetar med elevernas vårdnadshavare för att skapa trygg skolmiljö. Det finns dock situationer när de förebyggande insatserna inte varit tillräckliga och skolan kan behöva använda de disciplinära åtgärder som finns i skollagen för att skapa en god studiemiljö. Åtgärderna ska vidtas med hänsyn till barnets bästa. Rektorn och lärarna ska vara särskilt återhållsamma med åtgärder när det gäller elever i förskoleklassen eller i grundskolans lägre åldrar. Rätt att vidta omedelbara och tillfälliga åtgärder för en trygg skolmiljö: Exempelvis tillrättavisningar eller omflyttningar i klassrummet för att sära på elever som stör. Skollagen ger även rätt för rektor och lärare att gå emellan två elever som bråkar eller för att stoppa skadegörelse. Utvisning: Läraren får visa ut en elev ur klassrummet för högst återstoden av lektionen om eleven stör undervisningen eller uppträder olämpligt. Kvarsittning/Försittning: Rektorn eller läraren kan besluta att eleven ska stanna kvar på skolan en timme efter skolans slut eller komma en timme innan skolan börjar. Den som fattar beslutet ska dokumentera det. Utredning om varför elever stör: Om eleven upprepat stört sin omgivning ska rektorn se till att saken utreds. Skolan ska samråda med elevens vårdnadshavare i utredningen. Utifrån utredningen ska rektorn se till att skolan vidtar åtgärder för att få eleven att ändra sitt beteende. Det kan vara en skriftlig varning eller ge eleven stöd i undervisningen eller av elevhälsan. Skriftlig varning: Efter avslutad utredning kan rektor besluta att ge eleven en skriftlig varning. Den ska innehålla information om vad som händer om eleven inte ändrar sitt 3

4 beteende. Syftet är att dels dokumentera det som kommit fram i samtal, dels att peka på att skolan inte accepterar elevens uppträdande. Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektors beslut. Tillfällig omplacering: Rektor kan besluta om att tillfälligt omplacera en elev till en annan undervisningsgrupp eller till en annan plats inom skolenheten under maximalt 4 veckor. Omplacering får bara göras efter att man gjort en utredning och åtgärderna utifrån den inte har haft effekt. En tillfällig omplacering kan göras akut utan utredning utifrån andra bestämmelser. Vårdnadshavare ska informeras och den som beslutar dokumenterar. Tillfällig omplacering vid annan skolenhet: Om den tillfälliga omplaceringen inte har effekt få rektorn besluta om att en elev tillfälligt får flytta till en annan skola. Placeringen få bara i undantagsfall vara längre än två veckor och aldrig längre än fyra veckor. Elever kan dock flyttas permanent för att ge andra elever trygghet och studiero. Den som beslutar om tillfällig placering vid annan skola dokumenterar. Avstängning: I vissa fall får rektorn besluta om att stänga av en elev. Det kan ske för att man på skolan har en mycket jobbig situation, t.ex. att det förekommit grovt våld och att skolan varit i kontakt med polisen. Tre krav måste vara uppfyllda innan beslut om avstängning kan ske: 1. Det är nödvändigt för andra elevers trygghet och studiero. 2. Andra åtgärder har inte haft effekt. 3. Eleven erbjuds kompensation för missad undervisning. Om eleven utfört ett allvarligt brott mot annan elev eller personal kan skolan stänga av utan att ha prövat andra åtgärder först Innan beslut fattas har eleven och vårdnadshavarna rätt att yttra sig i frågan. Rektorn kan inte delegera beslutet till någon annan och om eleven är under 18 år ska socialnämnden informeras. Beslutet kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Kontrollåtgärder: Eleverna lånar skåp av skolan, och skolledningen har rätt att kontrollera att skåpen används på rätt sätt. Skolledningen har rätt att öppna skåp i elevens närvaro. En väska är elevens personliga egendom och är skyddad av förbudet mot husrannsakan. Polis måste tillkallas om en sluten väska ska öppnas och visiteras. Provtagning som exempelvis alkohol- eller drogtest måste bygga på frivillighet. Skolpersonal har inga befogenheter att utföra kroppsvisitation, dvs. undersöka kläder eller skor för att leta efter stulna föremål. Källor: Mer om Trygghet och studiero i skolan, Ur nya skollagen, Skolverket 2011, Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 4

5 4. Definitioner Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism 5

6 omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelanden på sociala medier (till exempel Facebook). Trakasserier och kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan äga rum i alla miljöer, när som helst. Trakasserier och kränkningar utförs av och drabbar såväl barns som vuxna och kan ske på 4 nivåer. Begreppet elev innefattar även barn i det här fallet. elev-elev elev-personal personal-elev personal-personal Trakasserier och kränkningar kan vara: Fysiska: ex slag och knuffar Verbala: ex muntliga hot eller att bli kallad för hora, bög, tönt eller liknande 6

7 Psykosociala: ex. att vara utsatt för utfrysning eller ryktesspridning Text- eller bildburna: ex genom klotter, sms, e-post, lappar Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. De flesta handlingar som ryms under begreppet kränkande behandling till exempel misshandel, ofredande och olaga hot, är brottsliga handlingar även om de begås av underåriga. Barn- och elevombudsmannen, BeO, har som uppgift att tillvarata den enskilda elevens eller barnets rätt i frågor som rör begreppet kränkande behandling. Källa: Skolverkets allmänna råd 2009: Att främja likabehandling och att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Det är barnet eller eleven som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande. 5. Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling som förutsätter att man uppsåtligt kränkts vid upprepade tillfällen under en längre tid. Det råder dessutom obalans i maktförhållanden mellan dem som utsätter och den som utsätts. Exempel på mobbning: Himla med ögonen, kasta menade blickar, göra miner, sucka, vända ryggen till, inte svara på tilltal, behandla någon som luft. Viska, sprida rykten, prata illa om någon, retas, håna, härma, hota, anmärka på utseende eller kläder, kommentera allt den utsatte gör eller säger, fnittra eller hånskratta åt någon, skicka kränkande mail eller sms eller skämta. Sparka, ge slag, krokben, knuffar 7

8 Tecken som kan tyda på mobbning: Håglös, tystlåten, grubblande Passiv: ingen lust, vill inte, orkar inte Uppgiven: ingen idé Håller sig undan de andra, går eller står för sig själv Leker passivt eller bara ser på Håller sig i närheten av en vuxen Dröjer sig kvar i klassrummet, vill inte ha rast är orolig okoncentrerad inför raster Överdrivet clownbeteende Sämre skolresultat Klagar ofta på ont i magen eller huvudvärk Ofta sjuk, dålig aptit Mycket av mobbningen sker bakom ryggen på vuxna och är ofta svår att upptäcka. För den som drabbas handlar det om att få hela sin psykiska existens sargad. Att ställas utanför gemenskapen är något av det grymmaste man kan drabbas av. Källa: Mobbning och människovärde, Gunnar Höistad Vi accepterar aldrig någon form av trakasserier, mobbning eller kränkande behandling. Om vi upptäcker att detta förekommer, kommer vi med all kraft se till att den upphör. Vi kommer också att jobba förebyggande mot alla former av kränkande behandling. Lokal del 6. Lagar, värdegrund och ordningsregler Lagar som gäller i Sverige och därmed även i skolan Skollagen (2010:800) innehåller de grundläggande bestämmelserna om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning samt förtydligar skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Diskrimineringslagen (2008:567) lagstiftning som ska kunna bekämpa handlingar som direkt eller indirekt kränker principen om alla människors lika värde. Arbetsmiljölagen (AML 1977:1160) reglerar skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Socialtjänstlagen 14 kap 1 (2001:453) påvisar att all personal inom skolan är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. 8

9 Brottsbalken (SFS 1962:700) är den centrala straffrättsliga lagen i Sverige. I den kan man läsa om olika definierade brott och de påföljder som kan dömas ut. Ex på brott som också gäller i skolan är misshandel, stöld, skadegörelse, förtal och hot. Trafikförordningen (SFS 1998:1276) 6 kap 4 a bestämmer att den som är under 15 år och färdas på en tvåhjulig cykel måste ha hjälm. Tobakslagen (1993:581) säger att det är förbjudet att röka i lokaler som är avsedda för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn eller ungdom samt på skolgårdar och på motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Värdegrund Trygghet Alla får vara med och man blir sedd och accepterad för den man är. Ingen ska vara orolig eller rädd i skolan. Ansvar Var och en tar ansvar för vad den säger och gör och vi tar gemensamt ansvar för att alla trivs och mår bra. Hänsyn och respekt Vi är mot andra som vi vill att andra är mot oss och vi använder ett vårdat språk. Allas lika värde Vi är alla lika mycket värda och vi respekterar varandras olikheter. Arbetsglädje och studiero Vi tar ansvar för vår gemensamma miljö och ger varandra arbetsro. Ordningsregler Skrantaskolans ordningsregler är väl kända av elever, vårdnadshavare och personal. Varje läsårsstart går mentorerna igenom ordningsreglerna med elever och vårdnadshavare. Dessutom lämnar elev och vårdnadshavre en skriftlig bekräftelse på att de tagit del av skolans ordningsregler. Under läsåret ansvarar mentorerna för att eleverna påminns om skolans ordningsregler vid behov. Om vi följer lagar, värdegrund och ordningsregler får vi alla en god arbetsmiljö. 9

10 7. Åtgärder om elev stör tryggheten och studieron Om man bryter mot skolans ordningsregler blir första åtgärden alltid en tillsägelse. Om man upprepat bryter mot skolans regler följer vi åtgärdstrappan. Om man bryter mot skolans värdegrund, dvs. behandlar någon kränkande, följer vi åtgärdstrappan och/eller går in med åtgärder mot mobbning och andra kränkande handlingar. Om man bryter mot någon av lagarna, ex stjäl, uttalar allvarliga hot eller slåss, kan skolan fatta beslut om direkt anmälan till polisen och/eller socialtjänsten. 10

11 8. Åtgärdstrappa Stödinsatserna har ingen effekt och det negativa beteendet fortsätter. 5 6 Vid brott mot lagar eller upprepat oönskat beteende där insatser och åtgärder inte har lett till förändring kan anmälan göras till polis och/eller socialtjänsten. Störande och olämpligt beteende fortsätter. 4 Om ett oönskat beteende ej upphör kan rektor besluta att tillfälligt eller permanent omplacera en elev på annan skola. Som en akut åtgärd kan rektor besluta att stänga av elev från skolan. Rektor kan besluta om tillfällig omplacering i annan grupp/klass eller plats på skolan Elev stör studieron och tryggheten för andra i skolan. 1 Rektor beslutar om att en utredning ska göras för att ta reda på varför en elev stör. Vårdnadshavare kallas till möte på skolan. Rektor beslutar om åtgärder utifrån vad utredningen visar. Skriftlig varning kan utfärdas. Elev som stör blir utvisad från klassrummet. Lärare och rektor kan också besluta om kvarsittning eller försittning. Vårdnadshavare kontaktas och informeras. Tillsägelse av vuxen på skolan. Mentor informeras och vårdnadshavare kontaktas vid behov

12 9. Målinriktat arbete Utvärdering av målen för 2013/14: Öka kunskapen hos elever och personal om de olika kulturer som finns i skolan idag. Riktade insatser har gjorts för personal gällande den somaliska kulturen då denna grupp är den som ökat mest på skolan. För eleverna har undervisningen genomsyrats av arbete med olika globala frågor i SO i samtliga årskurser. Åk 7 har dessutom arbetat med temat Vi är alla olika. Det är svårt att mäta resultat av detta, men det vi kunnat se är att konflikter mellan nyanlända elever och övriga elever har minskat. Öka elevernas nyfikenhet och lust att lära. I Brukarenkäten som genomförts i åk 8 kan vi se att resultatet sjunkit i jämförelse med förra året. Arbetet som inletts under föregående läsår, med att öka elevernas nyfikenhet och lust att lära, genom att variera arbetssätt och redovisningsformer, har alltså inte lett till önskat resultat. Förankra den nyutformade värdegrunden hos alla elever, vårdnadshavare och personal. Värdegrunden finns uppsatt på olika platser i skolan och varje termin diskuteras den i klasserna. Under vårterminen har den översatts till de olika språk som finns på skolan. Detta har gjorts tillsammans av skolans kompisstödjare och elever med ursprung från olika länder. Modersmålslärarna har sedan varit behjälpliga med att säkerställa att översättning blivit korrekt. Dessa dokument finns nu uppsatta på en gemensam plats på skolan. Utvärdering av Trivsel och trygghetsenkät (ht 2013) och Brukar enkät (vt 2014): Trivsel och trygghetsenkäten har genomförts i samtliga årskurser under höstterminen 2013 och Brukar enkäten har genomförts i åk 8 under vårterminen I jämförelse med tidigare genomförd brukarenkät framkommer att eleverna på Skrantaskolan i lägre grad än under föregående läsårs enkät känner sig trygga i skolan(84% jfr 95% 2013). I trivsel och trygghetsenkäten däremot svarar 94% av eleverna att de alltid eller oftast är trygga i skolan. Trivsel och trygghetsenkäten besvaras av elever samtliga årskurser på skolan. Här kan man se att elever i åk 8 har fler svar på alternativet att man oftast känner sig trygg i skolan än åk 7 och 9 som istället har högre resultat på att man alltid känner sig trygg. Årskurs 8 har också ett lägre resultat än övriga årskurser på att man upplever att man blivit tagen på allvar när man berättat om att man blivit utsatt. Här ses ett samband mellan tryggheten och antalet anmälda kränkningsärenden inom årskursen. I trivsel och trygghetsenkäten svarar 97% att de trivs bra eller mycket bra på skolan. Detta resultat är en ökning jämfört med tidigare år (år %, år %). 88% av eleverna upplever att det alltid eller oftast finns vuxna ute i rasthallar och korridirer. Detta resultat har förbättrats jämfört med tidigare år vilket visar att de åtgärder som vidtagits på skolan har varit framgångsrika. 12

13 81 % av eleverna upplever att det alltid eller oftast finns något att göra på rasterna. När man jämför detta med den senaste enkätens resultat är det en ökning med 7%. På skolan har vi arbetat aktivt för att utveckla rastaktiviteterna tillsammans med eleverna och detta kommer att fortsätta. 47% av eleverna upplever att skolarbetet gör mej så nyfiken att jag får lust att lära mej mer ( jfr 49% 2013). Detta är en sänkning jämfört med de två senaste årens enkäter. Mål för läsåret 2014/15: Öka kunskapen hos elever, vårdnadshavare och personal om de olika sociala medier som finns att tillgå via nätet. Vilka möjligheter finns det och vad behöver vi vara observanta på? Fortsätta det påbörjade arbetet med att öka elevernas nyfikenhet och lust att lära. Eleverna ska uppleva att de blir tagna på allvar när de berättar att de blivit illabehandlad av klasskamrat. Åtgärder: Kompisstödjarna kommer arbeta med material från No hate och ta med till sina klasser för fortsatt arbete på gruppnivå. Föreläsning med Christina Stielli för elever, personal och vårdnadshavare äger rum i november 2014 och efterföljs av diskussioner och arbete på klassnivå. Lärare och elever i respektive arbetslag för dialog om hur lusten och nyfikenheten till lärande kan öka. Årskurs 9 arbetar vidare tillsammans med eleverna i arbetslaget om hur vuxna skolan kan bli bättre på att ta eleverna på allvar. Detta utifrån att det i Trivsel och trygghetsenkäten (hösten 2013) framkommit att de har ett tydligt lägre resultat än övriga årskurser i denna fråga. Arbetet påbörjades under förra läsåret. Utvärdering sker juni

14 10. Hur vi arbetar främjande och förebyggande mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Alla som arbetar i skolan ska visa respekt för den enskilda individen, mänskliga rättigheter och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Personalen ska aktivt motverka diskriminering av individer och grupper, samt verka för att kränkningar aldrig skall förekomma. Varje incident av kränkande behandling ska resultera i en reaktion från de vuxna i skolan. Främjande insatser Skrantaskolan arbetar medvetet med att främja alla elevers likarättigheter oavsett kön. Detta genom att samtliga elever i årskurs 7 och 8 deltar både i textil och trä- och metall slöjd. Undervisande personal är också observant på att flickor och pojkar kommer tilltals i klassrummet genom att bestämma vem som ska svara eller berätta. Skrantaskolan är en mångkulturell skola som arbetar med området etnisk tillhörighet för att främja elevernas förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse genom att förmedla kunskap om de nationella minoriteternas kultur, språk religion och historia. Ämneslärare i SO arbetar bl.a. med rasdiskrimineringens historia och vilka effekter den har haft på det svenska samhället. På Skrantaskolan erbjuds elever modersmålsundervisning och studiehandledning på sitt modersmål. Skolan främjar likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning genom att ta hänsyn till kulturella och religiösa högtider vid fastställande av datum för exempelvis utvecklingssamtal. Mångkulturella almanackor köps in till varje arbetslag, expedition m.fl. På skolans informations TV visas vilka högtidsdagar som firas inom olika kulturer varje dag. Undervisningen i religion ges på ett sakligt, allsidigt och likvärdigt sätt. Undervisande lärare är behörig att undervisa i detta ämne. Den obligatoriska simundervisningen genomförs alltid i separata kill- och tjejgrupper. Skolan erbjuder möjlighet till avskild böneplats. Främjande arbete oavsett funktionshinder och funktionsnedsättning görs genom att göra genomtänkta placeringar i klassrummet och möjliggöra för elever att på ett naturligt sätt få nödvändiga pauser under lektionstid. Skolan anpassar klassrum och mötesplatser utifrån elever och vårdnadshavares behov. Exempel är om en elev har en rullstolsburen vårdnadshavare så får klassen ett hemklassrum som är lätt tillgängligt och om en elev har svårt med förflyttning(tillfälligt eller permanent) anpassas klassrum efter detta. Skrantaskolans personal är goda föreblider för eleverna och elever och personal möts naturligt även utanför klassrummet i den gemensamma cafeterian. I cafeterian arbetar en skolfritidsledare som tillsammans med elever från årskurs 9 har försäljning av bl.a. frukt och smörgås och utlåning av kortlekar, sällskapsspel, gitarrer, pingisrack m.m. 14

15 Förebyggande insatser Likabehandlingsplanen och skolans värdegrund skall vara väl känd av personal, elever och vårdnadshavare så alla är insatta i dess innehåll och hur vi arbetar tillsammans på skolan. Ordningsregler förankras hos elever och vårdnadshavare vid läsårets start och vid ny terminsstart. Mentor ansvarar för att likabehandlingsplanen/årliga planen mot kränkandebehandling och våra ordningsregler är förankrade hos alla elever och deras vårdnadshavare. Undervisande lärare bestämmer elevernas placering i klassrummet och gör också gruppindelningar vid grupparbeten/aktiviteter. Regelbundna samtal och diskussioner förs under lektionstid om respekt, hänsyn, relationer och hur man har det tillsammans. Det kan vara planerade eller spontana samtal. I klasserna/mentorsgrupperna används olika material för att träna och utveckla sociala färdigheter. Konfliktlösande samtal kan erbjudas om samma elever hamnar i konflikter ofta. Då deltar en personal som medlar mellan eleverna. Dessa genomförs endast om alla inblandade är positiva till insatsen. På skolan finns två skolfritidsledare anställda. Det finns schemalagd personal i korridorer, rasthallar och skolrastaurangen. Idrottsläraren ser över situationen i omklädningsrummen genom stickprovskontroller. Elevernas skolsituation tas upp på lärarnas arbetslagskonferens kontinuerligt. Samtliga elever erbjuds hälsosamtal hos skolsköterskan. Personalen har kunskap om och är observant på tecken om utsatthet. Personalen arbetar för att ge eleverna positiva roller. Inför varje utvecklingssamtal får eleven skriva ner hur han/hon upplever sin skolsituation. På skolan finns ett Likabehandlingsteam. Där ingår kurator, skolfritidsledare, skolsköterska samt arbetslagsrepresentanter. Teamet är drivande i frågor som rör främjande, förebyggande och åtgärdande arbete på skolan. Kamratstödjare från alla klasser och årskurser som aktivt deltar i det förebyggande arbetet bl.a. genom regelbundna träffar med representanter från personalen. Samarbete och dialog med vårdnadshavare. Enkätundersökning bland eleverna görs varje läsår, för att kartlägga i vilken mån eleverna är trygga på skolan och vilka områden skolan behöver arbeta med. Kill- respektive tjejgrupper vid behov. Uppföljning av samtliga elevers närvaro och frånvaro i skolan görs varje månad. Temaverksamhet i olika ämnen ex. kränkningar på nätet och hur man agerar på nätet. På skolan bedrivs ett aktivt demokratiarbete i undervisningen samt i elevråd, klassråd, matråd och verksamhetsråd. Syftet är att eleverna blir delaktiga i skolans verksamhet och får en möjlighet att påverka beslut. 15

16 11. Planerade aktiviteter under läsåret 2014/2015 H.t Årskurs 7 Aktivitetsdag för åk. 7 klassvis i Espenäs Utbildning av kompisstödjare Föräldramöte år 7 Föräldramöte år 8 Föräldramöte år 9 Föreläsning om sociala medier för elever, vårdnadshavare, personal Utvecklingssamtal(åk 8 ovh 9)/Lära känna samtal(åk7) Temavecka kultur & hälsa Studiebesök Riksdagen(åk 9) Genomförande av trivselenkät v. 42, 43 Friluftsdag Arbetslagets eftermiddag Kompisstödjarträffar Elevråd Matråd Verksamhetsråd Rastverksamhet Studiestöd utanför lektionstid Ansvar: Fritidsledare/mentor Kurator Rektor/mentorer Mentorer/ Mentorer/SYV Rektor Mentorer Arbetslg Arbetslag Kurator/lärare Idrottslärare Arbetslag Likabeh.team Rolf Pedersen Marianne Karlsson Rektor/berörd personal Elever åk 9/skolfr.led Resursteam V.t Föräldramöte åk 7 Föräldramöte åk 8 Föräldramöte åk 9 Utvecklingssamtal Friluftsdag Arbetslagets eftermiddag Elever besöker blivande årskurs 7 på respektive skola Kompisstödjarträffar Elevråd Matråd Verksamhetsråd Sportlovsskola Rastverksamhet Studiestöd utanför lektionstid Ansvar Mentorer Mentorer/Syv Mentor Mentor Idrottslärare Arbetslag Kurator Likabehandlingsteam Rolf Pedersen Marianne Karlsson Rektor/berörd personal Rektor/berörd personal Elever åk 9/skolfr.led Resursteam 16

17 12. Hur vi upptäcker diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Skolan har schema för lärarnas aktiva deltagande i skolrestaurangen, korridorer och rasthallar samt två skolfritidsledare. Utrymmen som kompisstödjarna uppgett behöver mer tillsyn är korridorerna på övre plan. Elevvård diskuteras kontinuerligt på lärarnas arbetslagskonferens. Personalen är lyhörd och observant på tecken om utsatthet. Varje enskild elev har tid med sin mentor varje vecka. Inför varje utvecklingssamtal får eleven skriva ner hur han/hon upplever sin skolsituation. Kamratstödjare finns i varje klass, en kille och en tjej. Personalen på skolan samarbetar och har regelbunden kontakt med elevernas vårdnadshavare och tar deras signaler på allvar. Enkätundersökning bland eleverna görs varje läsår, för att kartlägga i vilken mån eleverna är trygga på skolan. Vid de enskilda hälsobesöken som erbjuds samtliga elever i årskurs 8 ställs frågor om trivsel och utsatthet. 13. Hur vi utreder, åtgärdar och följer upp diskriminering, trakasserier och kränkande behandling En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. (Skollagen 2010:800, 6 kap 10 ) Diskriminering: När det har blivit klart för skolan att det förekommit diskriminering enligt diskrimineringsgrunderna är det rektor som har som ansvar för åtgärderna. Det kan handla om att titta på lokaler, skolans arbetsmetoder, personalens förhållningssätt eller liknande. Åtgärdsprogram upprättas vid behov. 17

18 Trakasserier eller kränkande behandling: När det har förekommit trakasserier eller kränkande behandling agerar skolan utifrån åtgärdstrappan. (Se tidigare avsnitt) Att kränka någon på skolan innebär att man bryter mot skolans värdegrund. Åtgärdsprogram upprättas vid behov. När någon utsätts för diskriminering eller kränkande behandling: 1. Den personal som misstänker/upptäcker/får kännedom om kränkningar skall genast ingripa. Ärendet anmäls till rektor och elevernas mentorer informeras. I Karlskoga kommun anmäls alla misstänkta kränkningar i ett digitalt verktyg av den som är upptäckare. Barn- och utbildningsnämnden underrättas därigenom kontinuerligt om ärenden gällande kränkande behandling. 2. Mentor eller annan personal i arbetslaget samtalar med den som utsatts för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det har hänt tidigare. Personal från Likabehandlingsteamet kan vara behjälplig. Berätta att kränkningar inte får förekomma och att skolan kommer åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning inom en vecka, men klargör för eleven att den skall komma direkt om något mer händer innan dess. Dokumentera samtalet skriftligt. 3. Mentor och/eller annan personal i arbetslaget samtalar med den eller de elever som utfört kränkningen. Personal från Likabehandlingsteamet kan vara behjälplig. Om det är flera personer som kränkt äger samtalen rum enskilt med var och en av dessa. Förklara att kränkningar inte accepteras på skolan och inte heller får förekomma enligt lag, och att de ska upphöra omedelbart. Gör upp en plan för hur detta ska gå till tillsammans med eleven. Bestäm en tid för uppföljning inom en vecka. Dokumentera samtalet skriftligt. 4. Kontakta vårdnadshavarna till samtliga inblandade elever så snart som möjligt. Berätta vad som hänt och vilka eventuella överenskommelser som gjorts. Dokumentera samtalen skriftligt. (Kom överens i arbetslaget om vem som ska ta kontakten.) Vårdnadshavare skall veta vad som händer och sker med deras barn i skolan, även om det är obehagliga saker. Det är således viktigt att samtala med föräldrar om hur vi kan ge stöd och hjälp. På Skrantaskolan ser vi vårdnadshavarna som en resurs i arbetet mot diskriminering och andra former av kränkande behandling. Därför är det viktigt att ha en positiv och konstruktiv kontakt med hemmet. 5. Eleverna hålls under uppsikt under såväl lektioner som raster. 6. Samtalen följs upp inom en vecka. Det är viktigt att eleverna förstår och märker att vi ser allvarligt på diskriminering och andra former av kränkande behandling. Vid de uppföljande samtalen kontrolleras att den uppgjorda planen följs. Fortsatt uppföljning sker kontinuerligt tills mobbningen/kränkningarna helt upphört. Alla samtal dokumenteras skriftligt. Mentorn har i uppdrag att följa upp situationen för de inblandade eleverna. Om Likabehandlingsteamet har gjort insatser kan man enligt en överenskommelse göra upp att det är en representant ur teamet som har uppföljningssamtal. 18

19 Det är viktigt att inte enbart fokusera på det negativa beteendet utan också ge positiv förstärkning genom att berömma det som är bra, även om det är lite. Uppföljning sker kontinuerligt med den elev som utsatts och dennes vårdnadshavare. Samtalen fortsätter till dess att ett oönskat beteende upphört helt. 7. Om kränkningarna eller trakasserierna ändå inte upphör eller vid upprepade trakasserier eller kränkande behandling kallas elev och vårdnadshavare till möte på skolan. Beslut fattas om åtgärder. Exempel på åtgärder på: Individnivå: De inblandade erbjuds stöd i form av samtal. Det gäller både den som kränkt och den som blivit kränkt. Gruppnivå: En analys av klassen görs i form av klasskartläggningar. Vid behov arbeta med gruppsamtal. Organisationsnivå: Resurser kan behöva omfördelas. Klasser eller grupper kan behöva göras om. 14. Dokumentation I Karlskogas förskolor och skolor dokumenteras alla enskilda ärenden när barn eller elever upplevt sig diskriminerade eller kränkta. Dokumentationen visar hur skolan utrett ärendet, vilka åtgärder som satts in och hur ärendet följs upp. Sedan september 2012 används ett digitalt verktyg för dokumentation. Dokumentationen i varje ärende diarieförs och förvaras på Skrantaskolan. En informationsblankett förvaras i respektive elevs akt där diarienumret på den upprättade handlingen framgår. Elevakterna arkiveras i kommunens arkiv efter elevens avslutade skolgång på Skrantaskolan. 15. Elev- och föräldradelaktighet Eleverna har gjorts delaktiga genom kamratstödjarna och elevrådet. Representanter från Likabehandlingsteamet har diskuterat olika ämnen med kamratstödjarna för att få elevernas synpunkter. Bl.a. har det gett information om vilka platser på skolan det kan ske kränkningar så att rastvärdarna kan ha bättre uppsikt. Eleverna har också varit med och utformat skolans värdegrund. Föräldrarna har varit delaktiga genom verksamhetsrådet. 19