Gnesta Företagsutveckling. Följeforskningens slutrapport

Transkript

1 Gnesta Företagsutveckling Följeforskningens slutrapport Carl Arvid Dahlöf inno AG, filial Scandinavia Stockholm, Januari 2014

2 Innehåll 1 Projektinformation sammanhang, projektprocesser & mål Följeforskningens genomförande Mål & förväntad nytta Genomförda aktiviteter Uppgifter om enkätunderlaget och säkerställande av kvalitet på data Intervjuer Socialfondens programkriterier definitioner och vår hantering av dessa Redogörelse för utfallet från kompetensutvecklingsaktiviteterna Inledande utgångspunkter och begreppsdefinitioner Kunskap om målgruppen Projektresultat Projekteffekter Kunskapens integration i företagens verksamhet Projektet i förhållande till de kvantitativa målen Projektet i förhållande till de kvalitativa målen Sammanfattande slutsatser Samverkan för eget lärande Nätverksgrupper Utveckling av företagsservice Modell för företagsservice för kommunen Systemförbättringar genom Vanguard-metoden Implementeringsmål Arena och mötesplats för kommunens företagare Form för företagens långsiktiga planering Beskrivning av en modell för företagsservice för kommunen Förutsättningar för fortsatt samverkan kring kompetensutveckling för företag och deras anställda Entreprenörskap i skolan Sammanfattande slutsatser & reflektioner Målområde Genomföra kompetensutvecklingsinsatser Målområde Samverkan för eget lärande Målområde Spridning av resultat Målområde Strategisk påverkan inno AG, filial Scandinavia

3 7.5 Projektprocessen ur ett jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv Projektet i relation till Socialfondens programkriterier inno AG, filial Scandinavia

4 1 Projektinformation sammanhang, projektprocesser & mål Gnesta präglas av ett utbrett småföretagande, de flesta med verksamhet inom service och tjänster. Här verkar totalt ca 1000 företag på invånare. Det finns 2800 arbetsställen varav ca 700 är kommunala tjänster. Det största företaget sysselsätter 60 anställda, det näst största 40 anställda i fallande skala ner till många små- och soloföretag. Drivkraften bakom projektet är att majoriteten företag har goda förutsättningar att växa och utvecklas under förutsättning att företagarens kunskap i företags- och affärsutveckling ökar. En utmaning är dock att småföretagare och deras anställda inte alltid är medvetna om vilken kunskap de skulle kunna ha nytta av. Till detta skall läggas att utbildning många gånger uppfattas som dyrt och tidskrävande, särskilt i de fall utbildningarna är förlagda på annan plats. I den behovsanalys som genomfördes under en inledande mobiliseringsfas våren 2012 framkom att företagarna och deras anställda visar ett stort behov av att bli duktigare i sina yrkesroller för att kunna möta marknadens krav och driva en mer hållbar och stabil verksamhet. En ökad affärskompetens efterfrågas där förmågan att ta betalt är det allra viktigaste. Tillgång till handfasta och konkreta metoder för att kunna utvecklas i sitt företagande, att lära sig mer, samarbeta och nätverka med varandra är också några av slutsatserna. Behov som är kopplade till ledarskapet ligger lite längre bort i tiden men slutsatsen var att även dessa frågor bör inbegripas i projektet. Vad gäller de kommunanställda framkom vikten av att arbeta med ett professionellt förhållningssätt till företagsgruppen, att göra kommunens uppdrag tydligt, skilja på myndighetsutövning och service samt få lära sig mer om företagande. Idén till projektet Gnesta Företagsutveckling uppstod i mötet mellan företagare och Gnesta kommuns nytillsatta näringslivschef. Projektets målgrupp, tillika samarbetspartners, är 137 solo- och småföretagare med deras anställda, samt kommunens anställda med företagskontakter, totalt ca 500 personer. Genomförandeprojektet löper mellan 16 juli 2012 och 15 januari 2014 med en budget på drygt 8,9 Mkr. Projektet genomför kurser för företagarna och deras anställda, aktiviteter för att stärka samverkan mellan företag och kommun samt även kommunspecifik utbildning för att utveckla näringslivsklimatet i Gnesta. Projektet utvecklar också så kallat Samverkan för eget lärande som är processledda grupper av företag som samlas kring gemensamma tematiska intresseområden. Även om yrkesutövandet är högt ska ökad kunskap i företagsrelaterade ämnen (affärsutveckling, IT, ledarskap, prissättning etc.) bidra till en stärkt professionalitet och stabilare grund för mer långsiktig planering för företagets utveckling. Projektets övergripande effektmål: Att företagare och anställda i Gnesta skall utvecklas och växa i sina professionella roller för att framgångsrikt kunna driva hållbara och växande företag för att säkra tillgången på uppdrag och arbetstillfällen i sina företag. Att vidareutveckla den kommunala företagarservicen för att stärka och utveckla näringslivsklimatet i kommunen. inno AG, filial Scandinavia

5 Projektets fyra delmål: Kompetensutveckling 1. Att kompetensutveckla individer i företagande och företagsrelaterade ämnen för att öka den professionella kompetensen som företagare och anställd. 85% av företagen skall genomföra någon av de kompetensutvecklingsinsatser som erbjuds. Minst 75% av företagen med anställda skall erbjuda sina anställda att delta i någon utbildning. Minst 65% av företagen skall när projektet avslutas ha skapat långsiktiga planer för sin verksamhet. Deltagande företagare ska uppfatta projektet som utvecklande för sig själv personligen och för eventuella anställda. Deltagande företagare ska känna att de stärkt sig som individer i sin företagarroll. Deltagande företagare ska anse att projektet bidragit till en höjd kompetensnivå i företaget. Deltagande företagare ska ha fått en förståelse för nyttan med kompetensutveckling inom företagsrelaterade kunskapsområden. Samverkan för eget lärande 2. Att skapa förutsättningar för samverkan och eget lärande mellan individer i företag och organisationer för en utveckling av målgruppens professionalitet samt företagandet på orten. Det sker bland annat genom processledda nätverksgrupper för eget lärande. Minst 60% av deltagande företag ska ha fått nya affärspartners. Minst 70% av deltagande företag ska ha fått nya samarbetspartners. Minst 60% av deltagande företag ska vid projektslut öka sin tillväxt eller stå i begrepp att göra det (Ökad omsättning, resultat eller antal anställda). Deltagande företagare ska uppleva att de fått ett tätare affärsnätverk. Deltagande företagare ska uppleva att de har etablerat samarbeten med andra företagare och eller Gnesta kommun. inno AG, filial Scandinavia

6 Spridning av projektet 3. Att skapa en öppenhet och tillgänglighet av den kunskap och de resultat som projektet tillgodogör sig både under och efter genomförandet. Projektet skall bli en snackis på orten. Projektet ska ta fram en kommunikationsplan och nyttja modern teknik för att sprida kunskap och resultat. Strategisk påverkan 4. Att implementera prioriterade områden för att företagares och anställdas kompetens även i fortsättningen ska kunna utvecklas utifrån ett individuellt perspektiv. Detta för att skapa bestående effekter efter det att projektet avslutats. Genomförandet specificeras i 5 så kallade Implementeringsmål, se nedan. 4.1 Arena & mötesplats för kommunens företagare: Undersöka om det finns möjligheter att utveckla arbetet vidare till ett Gnesta entreprenörscentrum, en mötes- och serviceplats för företagare och företagsstödjande organisationer. Det förväntade resultatet är dels en handlingsplan och rapport (etapp 1) som beskriver hur detta skulle kunna realiseras, dels överlämnande till företagarna för fortsatt arbete och för att äga frågan (etapp 2). 4.2 Form för företagens långsiktiga planering: Undersöka hur man kan stödja det lilla- och soloföretagets återkommande planerings- och utvecklingsarbete i samverkan med andra företagare. Utarbeta och pröva ett format via ett projektfinansierat seminarium med fokus på kompetensutveckling (motsvarande större organisationers återkommande terminskickoffer.) Det förväntade resultatet är ett genomfört seminarium (etapp 1) samt framtagande av konceptbeskrivning och plan för ett överlämnande till företagarna som ska kunna driva konceptet vidare (etapp 2). 4.3 Beskrivning av modell för företagsservice för kommunen: Utifrån den kompetensutvecklingsinsats som sker ta fram ett underlag till en företagsservicemodell inom kommunen. Det omfattar aktiviteter som kommunen bör jobba vidare med efter projektet, exempelvis process, rutiner för företagshantering, professionellt förhållningsätt, tydliggörande av roller mm. Det förväntade resultatet är dokumentation och beskrivning av arbetsmodell. 4.4 Förutsättningar för fortsatt samverkan kring kompetensutveckling för företag och deras anställda: Initiera en diskussion med angränsande kommuner och företagsstödjande organisationer för att undersöka om projektet kan samverka för att skapa fortsatta kompetensutvecklingsprogram för småföretagare och deras anställda. Förväntat resultat är dokumentation och sammanställning av det kompetensutvecklingsprogram som genomförs inklusive rekommendation om fortsatt kursplan. 4.5 Entreprenörskap i skolan: Tillsammans med projektet Lärande samverkan i Gnesta förskolor och skolor undersöka hur skola och företagare kan samverka inom prao och praktik. Förväntat resultat är en handlingsplan för fortsatt arbete. inno AG, filial Scandinavia

7 2 Följeforskningens genomförande 2.1 Mål & förväntad nytta Det övergripande målet för följeforskningen är att kontinuerligt kunna förändra och förbättra projektet under själva projekttiden för att stärka projektledningens kapacitet att nå sina mål. Om rätt saker görs, på rätt sätt och dessutom i rätt tid, ökar förutsättningarna för att verksamhetens syfte skall förverkligas. Följeforskningen ska dessutom bidra till att varaktigt höja förmågan till att genomföra liknande projekt i framtiden. Sammanfattningsvis skall våra mål för följeforskningen bidra till ett antal kännbara nyttor för projektet och projektledningen, vilka presenteras i bilden nedan. Bild 1: Mål och nytta med följeforskningen 2.2 Genomförda aktiviteter Följeforskningen startade i samband med en projektgemensam kick-off den 24 september 2012 där den initialt presenterade planen för arbetet anpassades och detaljplanerades. Nedan ges en summering av de aktiviteter som genomförts inom ramen för följeforskningen. Deltagande på projektets kick-off den 4 september 2012 på Södertuna slott. Inläsning av projektrelevant dokumentation inklusive inlämnande av reflektioner på projektplan. Genomförande av 0-basmätning med fokus på frågan om projektet är organiserat och arbetar på ett sådant sätt att projektet har förutsättningar att nå målen och ge avtryck i Gnesta efter projektperiodens slut. 0-basmätningen baserade sig på 15 djupintervjuer med personer i projektkansliet, projektgruppen, styrgruppen och referensgruppen (Gnesta kommuns Näringslivsråd) 1. 1 Projektkansli = Projektledare, utbildningssamordnare och projektadministratör. Projektgrupp = Projektkansli, kommunens miljöchef samt fyra företagsrepresentanter från målgruppen varav en anställd. Styrgrupp = Projektägare (kommunens näringslivschef), Kommunchef, chef för samhällsplanering på kommunen, kommunens ekonomichef, en företagsledare och projektledaren. inno AG, filial Scandinavia

8 Återkoppling av 0-basmätningens utfall för projektkansli och projektägare Återkoppling av 0-basmätningens utfall för projektets styrgrupp Genomförande av enkätundersökning 1 under november-december 2012 omfattande genomförda baskurser för soloföretagare och företag med anställda. Undersökningen syftade till att granska i vilken utsträckning projektet når de resultat och effekter som eftersträvas. Återkoppling av och dialog kring följeforskningens sammantagna slutsatser och reflektioner baserat på såväl enkätundersökningens som 0-basmätningens utfall för samtliga i projektpersonalen 2. Genomförande av intervjustudie under våren 2013 med fokus på chefer som gått baskursen, företagare som deltagit i fördjupningskurser, nätverksgrupperna GoGnesta Handel och GoGnesta Kultur, samt företagare som inte deltagit i några kursaktiviteter. Återkoppling av intervjustudie för projektkansli och projektägare Slututvärdering och genomförande av enkätundersökning under hösten Uppgifter om enkätunderlaget och säkerställande av kvalitet på data Enkätundersökningen har riktat sig till samtliga deltagare som varit med på någon av Gnesta Företagsutvecklings kompetensutvecklingsaktiviteter. Enkätundersökningen genomfördes genom insamling av e-postadresser och vidarebefordran av web-länk till följeforskningsenkäten. Separata enkäter skickades till företagare respektive anställda. Enkäten till anställda genererade dock så få svar att resultatet därifrån inte har tagits med i rapporten. Enkäten riktad mot företagare skickades ut den 21 november med en påminnelse den 3 december och ytterligare påminnelse den 12 december. Svarsfrekvensen återges nedan: Erhållna adresser: 135 stycken, antal svar 69 stycken vilket ger en svarsfrekvens på 51,1 %. Fördelning kön: 47 kvinnor 22 män Sammanfattningsvis gör vi bedömningen att svarsfrekvensen är godkänd och att representativiteten i erhållen information är tillfredställande. Både följeforskarna och projektet har legat på företagarna för att få så hög svarsfrekvens som möjligt. Överrepresentationen av kvinnor speglar könsfördelningen i stort bland projektdeltagarna. Följande moment har genomförts för att så långt som möjligt säkerställa kvalitén på erhållen information: 2 Även en av utbildningsleverantörerna deltog inno AG, filial Scandinavia

9 Verifiering av enkätinnehåll & web-logistik: Enkätfrågorna togs fram initialt i samråd med projektledningen varefter enkätinnehåll såväl som den tekniska web-logistiken (länkens funktion, lagring i databas etc.) verifierades med hjälp av en mindre testgrupp av respondenter. Verifiering av enkätsvar: Urval av enkätsvaren har följts upp i samband med de djupintervjuer som genomförts. Erhållen information har därmed kunnat fördjupas, eventuellt avvikande utfall bekräftas och eventuella oklarheter redas ut. 2.4 Intervjuer Utöver enkätundersökningen har ett antal intervjuer genomförts: Elva djupintervjuer med företagare kopplat till implementeringsmålen. I förekommande fall har företagarnas deltagande i exempelvis processledda nätverksgrupper eller studieresor avhandlats vid samma intervjutillfälle. Tre djupintervjuer med representanter från projektledning, projektgrupp och styrgrupp. Tre intervjuer med kommunanställda som fått utbildning i Vanguard. Två intervjuer med processledare för GoGnesta Handel och GoGnesta Kultur. Fyra intervjuer med företagare som deltagit i processledda nätverksgrupper. Kontaktuppgifterna till har tillhandahållits av projektet. Vid intervjuerna har guideline använts, med frågor anpassade till respektive svarsgrupp för att erhålla kontinuitet och jämförbarhet. 2.5 Socialfondens programkriterier definitioner och vår hantering av dessa Det finns fyra programkriterier inom det svenska socialfondsprogrammet : Lärande miljöer, Innovativ verksamhet, Samverkan och Strategisk påverkan. Inom Socialfonden menas det att vart och ett av dess kriterier representerar möjliga utgångspunkter för hur ett projekt kan planeras och genomföras. Med dessa utgångspunkter ska projekten lyckas skapa mervärden och mer träffsäkra resultat för programmets målgrupper, menas det i programmets egen beskrivning av kriterierna. Projekt inom programområde 1 Främja kompetensförsörjning, inom vilket Gnesta företagsutveckling har beviljats medel, omfattas primärt av kriterierna lärande miljöer och strategisk påverkan. För den som är obekant med dessa kriterier och Socialfondsfinansierade projekt, ges nedan några korta förklaringar vad dessa kriterier kan innebära: Lärande miljöer = individens inflytande över sin egen utveckling i arbetslivet och kompetensutveckling för att utveckla arbetslivet i ett långsiktigt perspektiv. Kortsiktiga resultat kan gälla förändringar på individnivå medan långsiktiga effekter oftast innebär att verksamheten förändras. Lärandet skall resultera i både höjd kunskap och kompetens där det förra handlar om teorier och fakta medan det senare snarare handlar om förmågan att kunna använda kunskapen i en konkret situation. Forskning visar att lärande processer som kombinerar traditionell utbildning (formellt lärande) med vardagslärande, såsom arbetsrotation, studiebesök, coachning, ökat ansvar etc. (informellt lärande) är mer effektiva. Innovativ verksamhet = Nya strategier, koncept och idéer som svarar mot olika typer av sociala behov där resultaten innebär tydliga fördelar jämfört med befintliga lösningar. En innovation inno AG, filial Scandinavia

10 skall också omsättas till konkret nytta för någon för att särskilja innovationen från uppfinningar och nya idéer i största allmänhet. Samverkan = Organisationer och individer som gör något tillsammans inom ett område där ett gemensamt agerande, snarare än enskilda och isolerade insatser, har bättre förutsättningar att leda till framgång. Samverkan inom Socialfonden bygger på tanken om partnerskap där en bred sammansättning av aktörer är viktig för fler perspektiv och för att kunna genomföra en förändring. Tanken är att varje aktör ska bidra med sin specifika kompetens och erfarenhet och därigenom öka förändringsraften i ett projekt. Strategisk påverkan = Tillvaratagande av resultat och erfarenheter från projektprocessen i den ordinarie verksamheten. Det gäller såväl arbetsplatser och organisationer som andra verksamheter utanför projektet där projektresultaten ska bidra till att förändra arbetet på ett varaktigt sätt. Det handlar relationsbygge med andra aktörer, om kommunikation, förankring och om förändringar av tankesätt, vanor, praxis och regler. Som följeforskare och utvärderare anser vi att dessa programkriterier förvisso är kloka och viktiga, men att dessa i begränsad utsträckning kan utgöra utgångspunkt (såsom exempelvis bedömningskriterier, utvärderingsområden etc.) i en projektgranskning. Vi ser främst två skäl till detta. Teoretiskt kan ett projekt vara mycket lyckosamt trots att brister kan påvisas i såväl hänsynstagande till och implementering, helt eller delvis, av programkriterierna. Beroende på projektkontext kan således inte kriterierna alltid och per automatik likställas med framgångsfaktorer. Vad gäller Samverkan kan exempelvis i vissa fall balansen mellan bred samverkan och handlingsförlamande perspektivträngsel ställas mot samsyn och handlingskraft vilket i praktiken kan komma att kräva en mer begränsad samverkan. Vidare har kriterierna en allmängiltig och generisk karaktär som i ett utvärderingsperspektiv kan medföra en icke handlingsrelevant definitionsproblematik. Exempelvis finns det fall där det är rimligt att ställa sig frågan vilket det egentliga mervärdet är av att söka en definition av en projektverksamhet som innovativ eller inte. Avslutningsvis kan kriteriernas generiska karaktär, om de fungerar isolerat som bedömningsgrund, bidra till att andra möjliga projektförbättringar förbises. Vår utgångspunkt är därför vad projektägare och centrala intressenter säger sig vilja åstadkomma, inom och efter projektperioden, där avstampet för den lärande och coachande dialogen fokuserar styrkor och svagheter i det dagliga operativa arbetet under projektets framfart. Löpande mätningar av resultat och effekter bidrar som temperaturmätare och med early warnings i återkoppling och dialog. Med projektverksamheten som utgångspunkt fungerar däremot programkriterierna väl som stöd och referensram i diskussion och argumentation. inno AG, filial Scandinavia

11 Resultat Effekter 3 Redogörelse för utfallet från kompetensutvecklingsaktiviteterna 3.1 Inledande utgångspunkter och begreppsdefinitioner I alla utvärderingar av projekt och initiativ, särskilt i samband med sådana som syftar till kompetensutveckling, bör man särskilja på resultat och effekter å ena sidan och individuell utveckling och verksamhetsutveckling å andra sidan. Att ett antal individer som ett resultat av ett projekt har stärkt sin kunskap inom vissa ämnen, behöver inte medföra positiva förändringar vare sig för den enskilde utbildningstagaren i sitt dagliga arbete eller för verksamheten i stort. Ökad kunskap kan däremot ses om en viktig förutsättning för förändring. Följande förhållande kan antas gälla: Ökad förståelse, kunskap etc är RESULTAT som bör förväntas leda till EFFEKTER såväl hos individen som i organisationen Sammanfattningsvis kan sägas att ökad kunskap bidrar till stärkt förståelse, inspiration och stärkt kompetens att agera annorlunda i olika yrkessituationer vilket i kombination med stödjande verktyg, resulterar i en mer professionellt rustad personal att initiera och hantera förändring. Förändringen resulterar (eller bör resultera) i kännbara förbättringar för någon såsom för individen, företaget, kunder, målgrupper eller intressenter. Individen stärkt i sin professionella roll Företaget stärker sin konkurrenskraft KÄNNBARA FÖRBÄTTRINGAR FÖR NÅGON Stärkt kompetens Mer inspiration Ökad förståelse 3.2 Kunskap om målgruppen Bild 2: Resultat och effekter I syfte att få ökad kunskap om målgruppen och identifiera specifika karaktärsdrag har de enskilda företagarna tillfrågats om ålder, utbildningsnivå och antal år de arbetat med sitt företag. inno AG, filial Scandinavia

12 Bild 3: Företagarnas åldersfördelning Enkätsvaren visar att den genomsnittliga åldern på företagaren är relativt hög, totalt tillhör 61% av de svarande företagarna åldersgruppen som är äldre än 50 år. Ett resultat som ligger helt i linje med det som tidigare visats i Enkätundersökning 1. I de yngre åldersgrupperna är gruppen år störst och utgör 28% i förhållande till 9% för gruppen år samt 3% för gruppen år. Gnesta har i likhet med hela landet en åldrande befolkning där den arbetsföra delen av befolkningen minskar. Att det finns ett intresse för kompetensutveckling inom företags- och affärsutveckling även inom de äldre åldersgrupperna kan dock tyda på att många inte planerar att lämna arbetsmarknaden direkt vid den allmänna pensionsåldern. Ungefär hälften (49%) säger att de varit verksamma mer än tio år inom samma företag, 14% mellan sex och tio år, samt 37% som har jobbat upp till fem år. Bild 4: Företagarnas utbildningsnivå inno AG, filial Scandinavia

13 Bland de deltagande företagarna är det 33% som har gymnasieutbildning och 48% utbildning från universitet eller högskola. Resultatet ligger i linje med utfallet i Enkätundersökning 1, men den föreliggande undersökningen har en högre andel svarande med grundskola eller gymnasium som högsta utbildningsnivå. Utan att läsa in för mycket i utfallet, kan det ändå tänkas vara så att inkluderingen av andra aktiviteter än rena kurser spelar in. Möjligtvis nås en större andel av personer med mindre studievana genom dessa aktiviteter. I 0-basrapporten presenterades en schablonbeskrivning av målgruppen utifrån de som deltagit i kursverksamheten. Kortfattat så hade Gnesta Företagsutveckling lockat en (väl)utbildad kvinna som är trogen sitt företag men som närmar sig pensionen. Sett till svaren vi fått i enkätundersökningen kopplad till samtliga kompetensutvecklingsaktiviteter så är bilden av målgruppen i stora drag samma som tidigare. 3.3 Projektresultat Den första enkätundersökningen som genomfördes hösten 2012 fokuserade på baskursen och företagarnas erfarenheter från denna. Slututvärderingens enkät omfattar samtliga slags kompetensutvecklingsaktiviteter, dvs. även föreläsningar, seminarier, nätverksaktiviteter, processledda nätverksgrupper och studieresor. Vi ställde därför frågan vilken typ aktiviteter företagarna deltagit i och med vilken frekvens. Bild 5: Frekvens för företagarnas deltagande i olika slags aktiviteter Kurser (baskurs och fördjupningskurser) är den populäraste aktiviteten där 69% av de svarande har deltagit vid alla eller ett flertal tillfällen. Adderar man de som deltagit vid ett enstaka tillfälle så har totalt 92% deltagit i någon form av kursverksamhet. Notervärt är också att nästan alla företagarna har närvarat vid minst en föreläsning eller seminarie (97% respektive 91% av de svarande). Gällande nätverksaktiviteter såsom företagsfrukostar (Morgonsoffan) så har 84% svarat att de deltagit vid minst ett tillfälle. Slutsatsen är att mixen i utbudet av aktiviteter har gjort att de allra flesta har hittat något av intresse och att majoriteten i fallen med kurser och föreläsningar dessutom fortsatt att komma vid fler tillfällen. Följaktligen verkar Gnesta Företagsutveckling hittat rätt innehållsmässigt och lyckats med schemaläggningen av aktiviteter så att företagarna har kunnat närvara. inno AG, filial Scandinavia

14 Bild 6: Företagarnas förväntningar på kompetensutvecklingsaktiviteterna Angående företagarnas förväntningar på projektets kompetensutvecklingsaktiviteter så svarar 78% att deras förväntningar har uppfyllts eller överträffats, medan endast 12% upplever att deras förväntningar inte uppfylldes. Bild 7: Kompetensutvecklingsaktiviteternas överensstämmelse med kompetensbehovet Företagarna tillfrågades också om i vilken grad kompetensutvecklingsaktiviteterna motsvarade kompetensbehovet hos individen och företaget. Här uppger 85% att överensstämmelsen med kompetensbehovet var minst godkänd; 59% anser att innehållet i aktiviteterna motsvarande behovet Bra eller Mycket bra. Slutsatsen är att innehållet i kompetensutvecklingsaktiviteterna i stort, precis som kurserna i 0- basmätningen, i hög grad överensstämmer med det kompetensbehov som företagarna anser sig eller det egna företaget ha. Att 4/5 av de svarande har fått sina förväntningar uppfyllda eller överträffade visar också på att Gnesta Företagsutveckling har lyckats leverera kompetensutvecklingsaktiviteter av hög kvalitet. inno AG, filial Scandinavia

15 Bild 8: Kompetensutvecklingsaktiviteternas betydelse för stärkt kompetens hos företagen Även vad gäller den reella kompetenshöjningen som företagen upplever från sitt deltagande i kompetensutvecklingsinsatserna så går mönstret från 0-basmätningen igen. 81% menar att deras kompetens har stärkts, varav 30% ser en avsevärd kompetensförstärkning. Denna siffra är något längre än motsvarande värde i 0-basmätningen (38%), något som troligen kan förklaras av det bredare spektrum av aktiviteter som inkluderas här; kurser har en mer uttalad kompetenshöjande ansats. Utöver de kompetensrelaterade resultaten tillfrågades respondenterna om hur de uppfattar andra potentiella mervärden från kompetensutvecklingsaktiviteterna. Bild 9: Företagens syn på andra resultat och mervärden Utifrån frågan Kompetensutvecklingsaktiviteterna bidragit till så var ökad inspiration att utveckla det egna företaget, tillsammans med tillgång till verktyg, material och metoder, de två mervärden inno AG, filial Scandinavia

16 som flest deltagare ansåg sig uppleva (83% vardera). Därefter kommer förståelse för vikten av kompetensutveckling på 81%, medan 73% anser att de har fått ett större förtroende för andra företag. 71% ser ett utökat affärsnätverk som ett mervärde från kompetensutvecklingsaktiviteterna. Två skillnader jämfört med Enkätundersökning 1 är intressanta att belysa. Dels är det en större andel respondenter utan uppfattning om respektive mervärde, vilket kanske tyder på att kurser som aktivitet har de mest konkreta mervärdena. Dels svarade 98% av respondenterna i den tidigare enkäten att kursen hade bidragit till att de lärt känna andra företag i Gnesta med omnejd. I den föreliggande enkäten frågas istället om det mer konkreta utökat affärsnätverk, varvid siffran stannar på 71%. Slutsatsen är att Gnesta Företagsutveckling genom de olika aktiviteterna inte bara har höjt företagarnas kompetens, men också sporrat och inspirerat till fortsatt utveckling en viktig aspekt sett ur ett fortlevnadsperspektiv efter projektavslutet. Utöver inspirationen att utvecklas har företagen har också fått konkreta verktyg och metoder till nytta för dem i den utvecklingen, något som också är positivt för fortlevnaden. Som synes finns också ett fortsatt vilja till kompetensutveckling och utbildning bland företagen, något som projektets implementeringsmål syftar till att möta. 3.4 Projekteffekter Ett sätt att mäta projektets effekter är att undersöka i vilken utsträckning de deltagande företagen omsätter kunskap och kompetens som inhämtats från de olika aktiviteterna, i den dagliga verksamheten. Bild 10: Företagens syn på användningen av erhållen kunskap Nära ¾ av företagen uppger att de redan har fått nytta av kunskaperna i utvecklingen. Inräknat de som säger att kommer omsätta kunskaperna inom ett halvår, samt de som förväntar sig omsätta kunskaperna om sex till tolv månader, så ser 87% av de svarande att de kommer använda vad de lärt sig genom de olika kompetensutvecklingsaktiviteterna. Huruvida företagen kommer använda kunskaperna går bara att sia om, men svarsutfallet visar att ambitionen finns där bland den absoluta merparten. Vår slutsats är att kompetensutvecklingsaktiviteterna har bidragit med kunskap med hög användbarhet, samt att det finns en förändringsvilja bland de deltagande företagen. I 0-basrapporten siades det om att det redan under projektperioden torde kunna förväntas action och synbara inno AG, filial Scandinavia

17 effekter, detta reflekteras nu i att 73% av företagen dragit nytta av kunskaperna i sin utveckling (motsvarande siffra i Enkätundersökning 1 var 56%). Företagarna tillfrågades om vilken typ av effekter som kompetensutvecklingsaktiviteterna har bidragit till hos dem själva eller företaget under projektperioden. Bild 11: Företagens realiserade effekter Ordningen för de fyra högst placerade effekterna överensstämmer med resultatet från Enkätundersökning 1. Generellt är den procentuella andelen som har upplevt respektive effekt något lägre än vid det första undersökningstillfället. 78% (82% i Enkätundersökning 1) anser att de stärkts i sin professionella roll, 75% (79%) upplever att aktiviteterna har bidragit till en stärkt kompetensnivå, 65% (74%) ser en stärkt förmåga till lönsamma affärer, medan 58% (71%) menar att företaget har bättre förutsättningar för tillväxt. Skillnaderna kan sannolikt förklaras med att den första enkätundersökningen enbart riktade sig till kursdeltagare, samt att frågorna där hade en framåtblickande karaktär och att vissa effekter inte har materialiserats under projektperioden. Jag har förstått att jag är mitt varumärke. Jag har lärt mig vikten av att sätta tydliga mål och inte undervärdera mitt arbete. Numera säger jag att jag är företagare när någon frågar vad jag gör. I Enkätundersökning 1 svarade 67% av respondenterna att de skulle etablera samverkan med andra företag. I den föreliggande enkäten ställdes två frågor på samma tema; 51% svarar att de etablerat en relation som inte är av köp/sälj-karaktär och 48% uppger att aktiviteterna har bidragit till att de gjort affärer med andra företag. Å ena sidan är detta lägre siffror än motsvarande i första undersökningen, å andra sidan innebär det ändå att hälften av företagen har etablerat samverkan. Företagarna frågades också om de nyanställt under projektperioden; elva stycken svarade ja, medan ytterligare sju uppger att de planerar att anställa inom sex månader. inno AG, filial Scandinavia

18 Slutsatsen är att projektet har lyckats med att bidra till de effekter, med företagare som växer i sina professionella roller, som utgör målbilden. Företagen förefaller vara förändringsvilliga och redo att få ut så mycket som möjligt av sitt deltagande i kompentensutvecklingsaktiviteterna. Som frågorna är ställda här avser de förändringar under projektperioden, men flera av effekterna kan dessutom komma att skönjas på längre sikt. Värt att notera är att de två frågorna om samverkan har störst andel svar av typen Stämmer dåligt och Stämmer inte alls, totalt 40% och 43% för respektive fråga. Samtidigt ger företagare genomgående uttryck för den stora betydelsen av att träffa andra företagare för diskussioner, erfarenhetsutbyte och inspiration. Tätare samverkan kan alltså vara något som kommer att växa fram på längre sikt, eller så är de sociala relationerna av större betydelse än de affärsmässiga. 3.5 Kunskapens integration i företagens verksamhet Långsiktig hållbarhet för projektresultaten gynnas av att företagen integrerar den nyvunna kunskapen och kompetensen från aktiviteterna i verksamheten och formulerar planer. Tidigare i följeforskningen noterades en avsaknad av strategier och planer, exempelvis visade insatserna under våren 2013 att få företag hade långsiktiga planer för sin kompetensutveckling. Bild 12: Företagens omsättning av kunskap i långsiktiga utvecklingsplaner 74% av företagen uppger att de helt eller i viss utsträckning omsatt kunskaperna i en långsiktig plan för företagets utveckling. 18% säger att de inte har gjort det alls. I den tidigare enkätundersökningen svarade 59% Ja absolut och ingen av de tillfrågade svarade Nej. Återigen kan skillnaderna i utfall potentiellt härledas till den framåtsyftande karaktären första gången frågan ställdes, samt det faktum att kunskaperna som inhämtas genom kurser generellt anses mer omsättningsbara. Målsättningar framtagna på 1, 3 och 5 års sikt. Jag kommer utveckla min verksamhet och växa inom 1-2 år. Vad som utgör en långsiktig utvecklingsplan, både till innehåll och omfattning, kan naturligtvis variera mycket mellan olika företag. Med detta sagt visar ändå svaren på frågan, som den ställts, att ¾ av företagen i varierande grad har omsatt kunskap från kompetensutvecklingsaktiviteterna i vad de själva anser vara långsiktiga utvecklingsplaner. Detta tyder på åtminstone en vilja bland de inno AG, filial Scandinavia

19 deltagande företagen att inte bara dra nytta för stunden, utan också se mer strategiskt på de nyvunna kunskaperna och skapa mer långvariga effekter. 3.6 Projektet i förhållande till de kvantitativa målen Projektmål 85% av deltagande företag ska ha genomfört någon del av erbjuden kompetensutveckling i projektet. 75% av deltagande företag med anställda ska ha givit sina anställda möjligheten att delta på utbildningsinsatserna. 65% av deltagande företag ska ha upprättat långsiktiga planer för utveckling. 60% av deltagande företag ska ha fått nya affärspartners. 70% av deltagande företag ska ha fått nya samarbetspartners. Minst 60% av de företag som deltar i kompetensutvecklingsprogrammet ökar sin tillväxt eller står i begrepp att göra det. Utfall 92% har deltagit i någon erbjuden aktivitet. 72% av företagen med 3 eller fler anställda har haft minst en anställd som deltagit. 3 74% har omsatt kunskaperna helt eller delvis i långsiktiga planer. 46% har gjort affärer med andra företag. (71% har fått ett utökat affärsnätverk.) 51% har etablerat samverkan av annan karaktär än köp/sälj. (71% har fått ett utökat affärsnätverk.) 65% kommer göra mer lönsamma affärer. 58% tror på tillväxt. 3.7 Projektet i förhållande till de kvalitativa målen Projektmål Deltagande företagare ska uppfatta projektet som utvecklande för sig själv personligen och för eventuella anställda. Deltagande företagare ska känna att de stärkt sig som individer i sin företagarroll. Deltagande företagare ska anse att projektet bidragit till en höjd kompetensnivå i företaget. Deltagande företagare ska ha fått en förståelse för nyttan med kompetensutveckling inom företagsrelaterade kunskapsområden. Deltagande företagare ska uppleva att de fått ett Utfall 83% har fått inspiration att utveckla sitt företag. 78% har stärkts i sin professionella roll. 81% säger att deras kompetens har stärkts. 75% upplever en stärkt kompetensnivå i företaget. 81% har förstått vikten av kompetensutveckling. 71% har fått ett utökat affärsnätverk. 3 Den faktiska andelen kan vara högre än 75%. Projektet kan inte beordra företag att skicka sina anställda och det går inte att kontrollera om arbetsgivare spridit info aktiviteter inom företaget. Projektet har jobbat med att hitta kanaler för att nå de anställda i så hög grad som möjligt. inno AG, filial Scandinavia

20 tätare affärsnätverk. Deltagande företagare ska uppleva att de har etablerat samarbeten med andra företagare och eller Gnesta kommun. 46% har gjort affärer med andra företag. 51% har etablerat samverkan av annan karaktär än köp/sälj. 48% samverkar mer med Gnesta kommun Sammanfattande slutsatser Projektet har erbjudit relevanta kompetensutvecklingsaktiviteter Följeforskningens slutsats är att projektet har erbjudit relevanta kompetensutvecklingsaktiviteter med ett varierat utbud för målgruppsföretagen. Aktiviteterna har i stort motsvarat eller överträffat målgruppsföretagens förväntningar och aktivitetsinnehållet har legat i linje med företagens kompetensbehov. Projektets kompetensutvecklingsaktiviteter har genererat värdefulla resultat hos målgruppsföretagen Följeforskningens slutsats är att kompetensutvecklingsaktiviteterna har stärkt kompetensen hos en stor majoritet av målgruppsföretagen. Vidare upplever företagen en rad olika mervärden såsom inspiration till utveckling och verktyg och metoder för att driva igenom sådan utveckling. Projektets kompetensutvecklingsaktiviteter har genererat värdefulla effekter hos målgruppsföretagen Följeforskningens slutsats är att projektets kompetensutvecklingsaktiviteter har bidragit med värdefulla effekter hos målgruppsföretagen. Nära ¾ av företagen har redan fått nytta av de inhämtade kunskaperna i den dagliga verksamheten. Effekterna som företagen ser är exempelvis stärkt professionalitet av yrkesrollen, en generell stärkt kompetensnivå inom företaget och en bättre förmåga till lönsamma affärer. Måluppfyllnad Utfallen visar sig i de flesta fall ligga i linje med de uppsatta målen, eller överträffa dem. Angående nya affärspartners och samarbetspartners så nås inte målen; samtidigt är det en högre andel som har fått ett utökat affärsnätverk. Förutsättningarna för framtida samarbeten finns där alltså. Den kvantitativa datan styrker även bilden av att projektets kvalitativa mål i hög grad har uppfyllts, även om detta ytterst blir en tolkningsfråga i och med att det inte görs någon avstämning mot bestämda nivåer. 4 Redovisas i stycke 5, Utveckling av företagsservice. inno AG, filial Scandinavia

21 4 Samverkan för eget lärande 4.1 Nätverksgrupper Vi har talat med deltagare från nätverksgrupperna Go Gnesta Kultur, Go Gnesta Handel, samt från Gnesta Tillväxt för att ta del av deras erfarenheter av och synpunkter på nätverksgrupper som ett arbetssätt för att stärka det egna lärandet. I Go Gnesta Kultur jobbar deltagarna i två grupperingar, dels Stjärnhovsgruppen som arbetar för att stärka det lokala näringslivet i Stjärnhov, dels Kosläppet, ett event med aktiviteter runt om i Gnestaland. Kosläppet har gått från att initialt vara tänkt som ett större kommersiellt projekt, till att idag planeras i mindre skala och genomföras av en ideell förening. En medlem som jobbat med Kosläppet beskriver sina förväntningar på nätverksgruppen och att hon inte förstått att medlemmarna själva skulle starta och driva projekt; hon hade bilden av att det skulle finnas medel och resurser att förvalta de idéer som deltagarna bidrog med. När det inte fanns finansiering kroknade man. En annan deltagare menar att idéerna skulle förankrats bättre inom gruppen så att alla kände samma engagemang. Samtidigt tror båda på idén att jobba tillsammans i grupp, både för det egna lärandets skull och för den sociala dimensionen. Medlemmar från Go Gnesta Handel berättar hur nätverksgruppen ger inspiration i det egna lärandet. Med det egna företaget som utgångspunkt kan de diskutera exempelvis marknadsföring och samarbete. Därigenom får medlemmarna nya idéer och kan utvecklas på ett annat sätt än om de inte varit med i nätverksgruppen. Gruppens processledare ser ett par tydliga framgångsfaktorer: 1) de som är med är drivande inspiratörer som i sin tur har kontakter utanför gruppen, 2) initialt har det varit en mindre grupp på 7-10 företag, 3) kopplingen till köpmannaföreningen och kommunens näringslivsenhet. En av deltagarna beskriver flera lärdomar från nätverksgruppen. Hon ser att det går att förändra om man jobbar i grupp och om viljan finns där. Vidare tycker hon sig ha fått insikter i hur kontakter med kommunala tjänstemän och beslutsfattare fungerar och hur relaterat till person utfallet av sådana kontakter kan vara. Go Gnesta Handel har dessutom varit på en studieresa till London, där man studerade samarbete mellan marknaden på Portobello road och fasta handlare, utformning av enskilda butiker och centrum i stort, hur man jobbar för en levande gatumiljö med mera. Gruppen har blivit inbjuden till samhällsförvaltningens planeringsutskott kring den pågående centrumutvecklingen för att dela med sig av sina lärdomar. I Gnesta Tillväxt möts företag med viljan och förmågan att växa för att diskutera och fungera som bollplank åt varandra, men de får också enskilda möten med gruppens processledare. Deltagare vi intervjuat berättar hur synen på det egna företaget har förändrats och att man ser möjligheterna och vägarna till utveckling. Samtalsklimatet i gruppen beskrivs som mycket gott; deltagarna vågar prata och man hjälper varandra att sätta ord på saker och ting. Tillväxtgruppen har varit fantastisk och Det är en helt annan nivå i Tillväxtgruppen är två omdömen vi hört. Företagen har liknande utmaningar och förenas av sin vilja att gå framåt, utan att kanske alltid veta hur. Arbetet i gruppen har genererat resultat också. Bland respondenterna är det en som säger sig planera att anställa under nästa år, en annan har nyanställt två personer och fördubblat sin omsättning och en tredje har investerat i nya lokaler och timanställt personal. Slutsatser Slutsatsen är att nätverksgrupper som arbetsform mycket väl kan främja lärande och skapa nytta för det individuella företaget genom att ta tillvara gruppens samlade erfarenheter och kanalisera i inno AG, filial Scandinavia

22 samarbete. Under denna arbetsform där deltagarna jobbar mot gemensamma mål är den främsta framgångsfaktorn engagemanget, lusten och drivet hos de enskilda medlemmarna; det måste finnas hos alla för att det ska fungera. Respondenterna uttrycker det i termer av man måste brinna för det och ingen kan fortsätta om man inte tror på det och ser nyttan. För att upprätthålla ett sådant engagemang är det viktigt att det finns en samsyn i förväntningarna på vad nätverksgruppen ska göra, samt att förutsättningarna för hur målet ska kunna uppnås är tydliga redan från början. Processledningen kan också sporra engagemanget genom att vara lyhörd för gruppdynamiken och se till att alla känner sig sedda och delaktiga i det gemensamma arbetet. På sikt, när nätverksgruppen verkar utan processledare, bör det finnas något slags stödsystem dit gruppen kan vända sig med frågor som ligger utanför det egna kunskapsområdet. På så sätt kan risken att förlora deltagarnas engagemang på grund av att gruppen kör fast minskas. Slutligen, även om den sociala biten är betydelsefull och deltagare beskriver det som trevligt att träffa andra så finns det ett tydligt nyttotänk. Precis som med företagandet i stort så måste det på sikt generera pengar; ingen har tid eller råd att delta i nätverksgrupper bara för skojs skull. 5 Utveckling av företagsservice Delprojektet Utveckling av företagsservice har haft som mål att företagarna ska uppleva en förbättrad service i kontakterna med kommunen. Detta ska åstadkommas genom kompetensutvecklingsinsatser för de kommunanställda med företagaskontakter. I samband med enkätundersökningen tillfrågades företagen om deras deltagande i olika kompetensutvecklingsaktiviteter samtidigt har påverkat deras relation till Gnesta kommun. Bild 13: Företagarnas förhållande till Gnesta kommun 72% säger att de har fått mer kunskap om Gnesta kommuns verksamhet och roll, 67% tycker att deras förtroende för kommunen har stärkts och nära hälften, 48%, hävdar att de samverkar mer med Gnesta kommun. Detta tyder på att Gnesta kommun som projektägare varit synlig under projektperioden och tagit tillfället i akt att informera om den egna verksamheten, men också att engagera sig i företagarnas vardag. Röster från företagare vi har intervjuat vittnar om en känsla av att kommunen är intresserad och jobbar för dem. Någon understryker att kommunen har varit lyhörd i samband med utvecklingen av centrum. En annan företagare berättar om värdet av att kommunen inhämtar information direkt från inno AG, filial Scandinavia

23 företagen, det skapar en känsla av att någon hör av sig och bryr sig om företagarnas åsikter och situation. Anna Sandklef är en drivande kraft och det känns att kommunen vill att saker ska hända Ett antal respondenter påpekar att småföretagande ska vara en kommunal angelägenhet, sett till antalet arbetstillfällen som genereras, skatteintäkter etc. Det som är bra för företagare i form av olika kompetensutvecklingsaktiviteter och liknande är därmed också kommunen till gagn. Någon efterlyser mer samarbete mellan olika aktörer i kommunen, exempelvis mellan Arbetsförmedlingen och kommunen. För kontakterna med kommunen efterlyses en företagslots som är en tydlig ingång oavsett vilken fråga man som företagare har och som kan styra vidare till rätt person eller avdelning inom kommunen. Det skulle spara tid och arbete som företagarna drar sig för att lägga ner. 5.1 Modell för företagsservice för kommunen Utifrån kompetensutvecklingsinsatserna för de kommunanställda formas ett underlag för en företagsservicemodell inom kommunen som omfattar aktiviteter som kommunen bör jobba vidare med efter projektet. Den tänkta modellen beskrivs som bestående av tre delar: 1. Det ständiga förbättringsarbetet. 2. Intern samverkansgrupp med alla de personer på kommunen som har företagsärenden. Vissa kommuner har företagslotsar men Gnesta har inte resurser för detta så fokus ligger på samordning istället. Innebörden är i princip på att alla ska kunna varandras roller, arbetssätt och erbjudanden. Resultatet ska bli att alla ska kunna ge företagen rätt kontakter så att företaget hamnar rätt fort. Samverkansgruppen är ett direkt svar på det behov som projektet identifierat. 3. Information & kommunikation, dvs. de mötesplatser som projektet varit med om att skapa plus kommunens hemsida. Totalt har ett 50-tal personer med företagskontakter inom kommunen deltagit i aktiviteter, exempelvis en kurs i användandet av sociala medier och ett gemensamt seminarium för företagare, tjänstemän och politiker. Vidare har det tagits fram ett långsiktigt Näringslivsprogram som omfattar inte bara näringslivet som sådant utan frågor rörande boende, befolkning, utbildning etc. Programmet togs fram av Näringslivsrådet, styrelsen för Gnesta handel, Företagarnas Riksorganisation, kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsenheten, näringslivschefen samt ett antal kommuntjänstemän. Denna arbetsgrupp skulle potentiellt kunna bli ett nytt näringslivsråd alternativt fungera som en styrgrupp till det befintliga näringslivsrådet. Projektet har haft inflytande och varit en aktiv spelare i samband med framtagandet av Näringslivsprogrammet. Tack vare sin breda kännedom om Gnestaföretagen intervjuades projektet av de konsulter som arbetade med att formulera programmet. 5.2 Systemförbättringar genom Vanguard-metoden En del i att nå kommunens mål om hög kvalitet och ständigt förbättringsarbete är försöket med den så kallade Vanguard-metoden, ett verktyg för systemförbättringar som prövas inom ett par av de delar av kommunen som har företagskontakter. Arbetet inleddes redan innan projektstart, men Gnesta Företagsutveckling har möjliggjort för fler verksamheter att delta och fungerar som en igångsättare av fortsatt systemförbättringsarbete inom kommunen. I dagsläget kör följande delar av kommunen test med Vanguard: inno AG, filial Scandinavia

24 Miljö Bygg Biblioteket (På sikt finns planer att eventuellt involvera Alkoholtillståndshandläggare) Totalt har ca 30 personer gått utbildningen. De kommunanställda från Miljö respektive Bygg vi talat med är samstämmiga i att metoden tydliggör den aktuella processens enskilda steg och att det därigenom går att se tidstjuvarna. Detta leder i sin tur till insikter om att verkligheten skiljer sig från bilden av hur processen fungerar. Syftet är att öka det värdeskapande arbetet, sådant som bidrar till kommunens egentliga syfte, och löpande ställa frågan Varför gör vi det här?. Vi konstaterade att vi skyfflar runt mycket papper och dokument och att det måste förenklas. Samtidigt som Vanguard-metoden upplevs ändamålsenlig och effektiv, så tar det tid att förstå hur den bäst appliceras. Att arbeta in metoden är tidskrävande och det finns inga genvägar. Svårigheterna har förstärkts av allmänt hög arbetsbelastning och ont om tid för egen förberedelse. Kursledningen beskrivs dock som bra och lyhörd för förutsättningarna i den specifika verksamheten där metoden ska användas. Utbildningen har bestått av ett introduktionstillfälle och två workshops, vilket uppfattas vara i kortaste laget för en så pass avancerad metod. Vad gäller framtida resultat så tror de kommunanställda att det kommer synas skillnader efter att metoden har implementerats. Det faktum att cheferna har gått utbildningen borgar för att förbättringar också vidtas. Samtidigt lyftes det fram att handläggningstiderna i sig kanske inte är det största problemet, utan att det handlar mer om otydliga förväntningar; dels gällande vilken information som krävs vid en specifik ansökan etc., dels i ett större perspektiv gällande kommunens roll. Företagare förväntar sig service och råd från kommunen, medan staten å sin sida förväntar sig att kommunen ska agera med objektivitet det finns en motsättning mellan förväntningarna. Mycket av det arbete som utifrån uppfattas som onödigt komplicerat beror på lagstiftning och krav på rättssäkerhet. Jämfört med andra aktiviteter inom delprojektet Utveckling av företagsservice så ser de intervjuade Vanguardarbetet som prioriterat, men att en kombination av åtgärder är nödvändig. Vanguard kan mycket väl bli ett integrerat verktyg för hela kommunen och politikerna ger rimliga förutsättningar för att verkligen jobba med förbättringar. Även NKI (Nöjd-Kund-Index) lyfts fram som en viktig drivkraft. Utmaningen är nu att kommunen dels tar ett beslut på att gå från pilotfas till att omfatta hela kommunen, dels prioritera arbetet och ge de anställda och cheferna utrymme att arbeta med denna typ av frågor. Slutsatser Slutsatsen är att projektet har lyckats med sina föresatser och gjort det som varit möjligt inom ramarna. Bollen har satts i rullning vad gäller utvecklingen av företagsservice. De kommunanställda med företagskontakter har involverats i kompetensutvecklingsinsatser och försöket med Vanguardmetoden har utökats till att omfatta fler avdelningar inom kommunen. Satsningen på en samverkansgrupp följer de önskemål om bättre ingångar till kommunen som vi hört från intervjuade företagare. Vidare har projektet varit med och påverkat det långsiktiga Näringslivsprogrammet, något som ligger i linje med effektmålet att stärka och utveckla näringslivsklimatet i Gnesta kommun. inno AG, filial Scandinavia