Kommunfullmäktige nr 4/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 nr 4/2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FGE 31 Mötets konstituering FGE 32 Revisionsnämndens utvärderingsberättelse för år 2013 FGE 33 Bokslut för år 2013 FGE 34 Delårsrapport 1/2014 FGE 35 Investeringsanslag för ändringsabeten i Villa Alexis FGE 36 Ansökan om ändring av delgeneralplanen för norra / Aurinkorinne 1:117 FGE 37 FGE 38 FGE 39 FGE 40 FGE 41 FGE 42 FGE 43 FGE 44 Godkännandet av intentionsavtal för utvecklandet av trafikarrangemangen i Västra Nyland under åren Utredning över betydelsen för kommun att arbetsresebiljetterna subventioneras Utlåtande om halvtidsrapporten från den arbetsgrupp som bereder lagen om metropolförvaltningen Inrättande av vakansen som It-planerare på förvaltningsavdelningen fr.o.m Svar till fullmäktigemotionen om bruks- och reparationsplanen för kommunens fastigheter Fullmäktigemotion om förhandlingar om samarbete med Spahotell Rantasipi Siuntio gällande motionstjänster Fullmäktigemotion om öppnande av en infotjänst i kommunbiblioteket Fullmäktigemotion om skapande av ett cyklingspolitiskt program i

2 Sida 2 Nr 4/2014 Mötesplats- och tid Aleksis Kivi skolan kl Närvarande medlemmar Alho Arja, ordförande Dahlqvist Rabbe, medlem Gottberg Carl-Johan, medlem Haanpää Harri, medlem Holmberg Johan, ersättare Holmlund Åke, medlem Honkasalo Antero, medlem Johansson Birgitta, ersättare Kaisla Heikki, medlem Karell Anders, medlem Kokkonen Yrjö, medlem Koroma-Hintikka Maria, ersättare Laaksonen Merja, medlem Louekoski Vesa-Matti, medlem Mäenpää Mika, medlem Paajes Jan-Erik, medlem Parviainen Kristian, medlem Penttinen Arto, medlem Pesonen Kirsi, medlem Rehnberg Raija, medlem Rosengren Heidi, medlem Sneck Minna, ersättare Svanfeldt Stefan, medlem Toivonen Hilkka, ersättare Turunen Ismo, medlem Valtavaara Heikki, medlem Westermarck Mikael, medlem Övriga närvarande Isotupa Juha-Pekka, kommundirektör Löfbacka Mikko, förvaltningsdirektör Norman Tina, bildningschef Skyttä Jorma, teknisk chef Eerola Erkki, ekonomiplanerare, avlägsnade sig efter 34, kl Martin Kirsi, kommunstyrelsemedlem Ärenden Underskrifter Arja Alho ordförande Mikko Löfbacka protokollförare Merja Laaksonen protokolljusterare Mika Mäenpää protokolljusterare Protokollet framlagts till Påseende, tid och plats Kommunhuset Intygar, underskrift Tjänsteställning Mikko Löfbacka förvaltningsdirektör

3 Sida 3 FGE 31 MÖTETS KONSTITUERING beslutar 1. konstatera mötet vara lagenligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare. I turen är medlemmarna Merja Laaksonen och Mika Mäenpää. beslöt 1. konstatera mötet lagenligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare. I turen är medlemmarna Merja Laaksonen och Mika Mäenpää. === Nämnd Kommunstyrelsen

4 Sida 4 KH:365 /2014 FGE 32 REVISIONSNÄMNDENS UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2013 REVNÄMND Bilaga Enligt 71 i kommunallagen skall revisionsnämnden bedöma huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts i kommunen och kommunkoncernen. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, skall revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet. Nämndmedlemmarna har anhållits om att leverera texterna före till sekreteraren Utvärderingsberättelsen för år 2013 uppgörs och undertecknas och ges fullmäktige för kännedom. Revisionsnämnden föreslår att kommunfullmäktige anhåller om kommunstyrelsens redogörelser om de iakttagelser som har framförts så att kommunfullmäktige kan behandla dem före slutet av september månad innevarande år och därefter sända svaret till revisionsnämnden. FGE 32 Bilaga 1 Behandling: Nämnden beslöt enligt förslaget. = = = Laaksonen understödd av Valtavaara föreslog att kommunfullmäktige anhåller om kommunstyrelsens redogörelser om de iakttagelser som har framförts i utvärderingsberättelsen så att de kan presenteras på kommunfullmäktiges möte beslöt enhälligt anteckna revisionsnämndens utvärderingsberättelse för kännedom och att av kommunstyrelsen begärs en redogörelse för de iakttagelser som har framförts i utvärderingsberättelsen så att de kan behandlas på kommunfullmäktiges möte Antecknades att medlem Rosengren anlände kl under behandlingen av denna paragraf. = = = Nämnd Kommunstyrelsen

5 Sida 5 KH:53 /2014 FGE 33 BOKSLUT FÖR ÅR 2013 KST Bilaga 1 Enligt 68 i kommunallagen skall kommunstyrelsen upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden före utgången av mars månad året efter räkenskapsperioden och lämna det till revisorerna för granskning samt efter revision förelägga bokslutet för fullmäktige före utgången av juni. Bokslutet ska ge riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av kommunens verksamhet och om kommunens ekonomiska ställning och finansiering. De tilläggsupplysningar som behövs för detta ska lämnas i noterna. Räkenskapsperiodens resultat i för år 2013 är ,35 euro positivt. Resultatet var ,35 euro bättre jämfört med den ursprungliga budgeten och ,35 euro bättre jämfört med den ändrade budgeten. Överskottet i bokslutet och det kumulativa underskottet för den föregående räkenskapsperioden utgör sammanlagt ett underskott på 0,61 miljoner euro. kommuns verksamhetsintäkter blev 9,5 miljoner euro. Jämfört med i fjol var ökningen ca 18,6 procent. Den mest betydande externa posten bland verksamhetsintäkter var försäljningsintäkterna. Verksamhetsutgifterna var -39,4 miljoner euro år Ökningen jämfört med det föregående året var 3,6 %. De mest betydande utgiftsposterna i kommun var köp av tjänster -17,3 miljoner euro och personalkostnader - 14,8 miljoner euro. Verksamhetsbidraget blev -29,9 miljoner euro och det förbättrades med 0,1 miljoner euro jämfört med året innan. Skatteintäkterna var år 2013 i 27,5 miljoner euro och ökningen var 11,2 procent jämfört med året innan. Kommunalskattens andel av skatteintäkterna var 25,3 miljoner euro, samfundsskatten var 0,46 miljoner euro och fastighetsskatteinkomsterna 1,7 miljoner euro. Statsandelarna förverkligades till 5,18 miljoner euro, minskning jämfört med föregående år var 1,1 procent. Finansieringsintäkter och utgifter var - 0,35 miljoner euro. Jämfört med i fjol var ökningen ca 2 procent. Räkenskapsperiodens årsbidrag blev 2,4 miljoner euro. Årsbidraget var 2,8 miljoner euro bättre än år Avskrivningarna år 2013 var 1,91 miljoner euro. Avskrivningarna var 55 procent större än år Orsaken till att avskrivningarna har ökat var den höga investeringsnivån under åren 2012 och 2013 och en ny cirkulär om planenliga avskrivningar i kommuner och samkommuner. Nettoinvesteringarna är 4,3 miljoner euro år Kommunen erhåll inga finansieringsan- Nämnd Kommunstyrelsen

6 Sida 6 delar för investeringar år Överlåtelsevinsterna bland bestående aktiva var ,38 euro. Lånestocken ökade med sammanlagt 1,65 miljoner euro år I slutet av år 2013 hade euro lån/invånare eller 264 euro mera än året innan. PwC Julkistarkastus Oy behöver för sin revisionsberättelse kommunstyrelsens bekräftelsebrev för att kunna följa god revisionssed. Bokslutet och bekräftelsebrevet undertecknas av medlemmarna i kommunstyrelsen och kommundirektören. kommuns bokslut för år 2013 finns som separat bilaga. Kompletterande material och bilagor: - som bilaga bokslut bekräftelsebrev Kommunstyrelsen beslutar underteckna bokslutet för år 2013 och bekräftelsebrevet och lämna dessa till revisorn och lämna bokslutet till revisorn för granskning samt befullmäktiga kommundirektören att göra tekniska ändringar i bokslutet för år Kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige att räkenskapsperiodens resultat ,35 euro överförs i sin helhet som överskott till det egna kapitalet i balansräkningen till kontot för tidigare räkenskapsperioders över/underskott. Kommunstyrelsen beslutar skicka bokslutet, efter att det behandlats av revisionsnämnden, vidare för behandling i fullmäktige. Förslaget godkändes. === REVNÄMND Enligt 73 i kommunallagen skall revisorn senast före utgången av maj med iakttagande av god revisionssed granska räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut. Revisorn skall granska om - kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut; - kommunens bokslut och det därtill hörande koncernbokslutet är upprättade enligt bestämmelserna och föreskrifterna om upprättande av bokslut, samt om de ger riktiga och tillräckliga uppgifter verksamheten, ekonomin, den ekonomiska utvecklingen och de ekonomiska ansvaren under räkenskapsperioden; Nämnd Kommunstyrelsen

7 Sida 7 - uppgifterna om grunderna för och användningen av statsandelarna är riktiga; samt om - kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. Enligt 75 i kommunallagen skall revisorerna för varje räkenskapsperiod avge en berättelse till fullmäktige med en redogörelse för resultaten av revisionen. Berättelsen skall också innehålla ett uttalande om bokslutet bör godkännas och ansvarsfrihet beviljas medlem i organet i fråga och den ledande tjänsteinnehavararen inom organets uppgiftsområde (redovisningsskyldig). Enligt 71 i kommunallagen skall revisionsnämnden bereda de ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin och som fullmäktige skall fatta beslut om. OFR-samfund PwC Julkistarkastus Oy har avgett en revisionsberättelse för räkenskapsåret FGE 33 Bilaga 2 Revisionsberättelsen för år 2013 antecknas för kännedom. Revisionsnämnden ger revisionsberättelsen kommunfullmäktige för kännedom och föreslår att bokslutet för år 2013 godkänns och ansvarsfrihet beviljas åt de ansvarsskyldiga för räkenskapsperioden Nämnden beslöt enligt förslaget. === beslöt enhälligt - anteckna revisionsberättelsen för år 2013 för kännedom, - godkänna bokslutet för år 2013 enligt bilaga - bevilja ansvarsfrihet åt de räkenskapsskyldiga för räkenskapsperioden = = = Nämnd Kommunstyrelsen

8 Sida 8 KH:328 /2014 FGE 34 DELÅRSRAPPORT 1/2014 KST Bilaga 1 I stället för en normal ekonomisk uppföljning görs en delårsrapport enligt läget per januari-april och januari-augusti I samband med budgeten har överenskommits att delårsrapporten uppgörs två gånger om året. Delårsrapporten är ett verktyg för uppföljning av utfallet av ekonomin och verksamheten. Med hjälp av delårsrapporten strävar man efter att rapportera om utfallet av ekonomin på ett utförligare sätt jämfört med den uppföljning av ekonomin som görs månatligen. Dessutom innehåller delårsrapporten en rapport om utfallet av verksamheten och av verksamhetsmål under uppföljningsperioden. Man har strävat efter att utveckla processen och rapporten med delårsrapporten för år 2014 Kommunstyrelsen antecknar månadsuppföljningen av ekonomin för kännedom. Kommunstyrelsen godkänner delårsrapporten och delger den vidare kommunfullmäktige för kännedom. Delårsrapporten är ett sätt varmed kommunstyrelsen kan rapportera om utfallet av ekonomin vidare till kommunfullmäktige. Bilagor och kompletterande material - delårsrapport 1/2014 finns som bilaga Behandling: Kommunstyrelsen beslutar 1. godkänna delårsrapporten enligt bilaga och anteckna den för kännedom, 2. föreslå att kommunfullmäktige antecknar delårsrapporten för kännedom. En uppdaterad delårsrapport 1/2014 delades på bordet i stället för den som finns som bilaga. Kommunstyrelsen beslöt 1. godkänna delårsrapporten enligt bilaga och anteckna den för kännedom, 2. föreslå att kommunfullmäktige antecknar delårsrapporten för kännedom. Kommunstyrelsen beslöt dessutom enhälligt befullmäktiga kommundirektören att göra tekniska ändringar i delårsrapporten. = = = FGE 34 Bilaga 3 antecknade delårsrapporten för kännedom. = = = Nämnd Kommunstyrelsen

9 Sida 9 TEKNLTK:246 /2014 FGE 35 TEKN INVESTERINGSANSLAG FÖR ÄNDRINGSABETEN I VILLA ALEXIS Nyttan av utrymmena I Villa Alexis har under många år legat på en låg nivå. I byggnaden som har en våningsyta på 181 m2 har endast tre, fyra personer varit bosatta, den senaste tiden tre. Emedan hyresgästerna på ett lämpligt sätt kunnat omplaceras, har kommunen möjlighet att utnyttja byggnaden på ett mera effektivt sätt. Meningen är att användningen av byggnaden övertas av grundtrygghetsnämnden. Grundtrygghetsnämnden har för avsikt att placer hemvård och dagverksamhet för åldringar I bygganden. Detta förutsätter att vissa ändringsarbeten utförs I byggnaden. Byggnaden förses med utrustning som möjliggör att sju personer har tillgång till kommunens interna nätförbindelser. Kostnaden för dessa arbeten har beräknats till euro. I investeringsdelen I årets budget finns ett anslag för förnyandet av utsugning och uppsamling av dam och spån I Päivärinne skolas slöjdsal. Offert för förnyandet av slöjdsalens spånutsugning har inkommit, och av den framgår att anslaget är tillräckligt för att även täcka arbetena I Villa Alexis. Föredragning: byggmästare Magnus Malmberg tel: , e-post: magnus.malmberg(at)siuntio.fi Tekniska nämnden föreslår för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige att, - det beviljas ett investeringsanslag om euro för att finansiera arbetena I Villa Aleksis. KST Enligt förslaget. ==== Utrymmen i Villa Aleksis har inte längre tjänat effektivt i den användning som de har byggts till. Utrymmen kan användas effektivare genom att användningsändamålet ändras och ändringsarbeten görs. Ändringen är även ekonomiskt ändamålsenlig då hemvården och åldringarnas dagverksamhet flyttas från hyrda utrymmen till kommunens egna. I investeringsplanen för budgeten för år 2014 finns inget investeringsprojekt ändringsarbeten i Villa Aleksis och inget anslag har beviljats för ändamålet. Nämnd Kommunstyrelsen

10 Sida 10 Tekniska nämndens förslag om beviljande av anslag för ändringsarbeten i Villa Aleksis behandlas som ändring av budgeten. Kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige att fullmäktige ändrar investeringsplanen för budgeten för 2014 och lägger till ett investeringsprojekt Ändringsarbeten i Villa Aleksis och beviljar ett investeringsanslag om euro för investeringsprojektet. Förslaget godkändes. = = = FGE 35 godkände enhälligt kommunstyrelsens förslag. = = = Nämnd Kommunstyrelsen

11 Sida 11 TEKNLTK:66 /2013 FGE 36 TEKN Bilagor 4 och 5 ANSÖKAN OM ÄNDRING AV DELGENERALPLANEN FÖR NORRA SJUNDEÅ / AURINKORINNE 1:117 Cay Berghäll ansöker om ändring av gällande delgeneralplanen för norra. Ansökan ankom den Som grund för sin ansökan anger han att byggnadsplatsen skulle flyttas på hårdare jordmån. Bilagor: - ansökan om ändring av generalplanen - från fastighetsregistret utprintad kartor Föredragning: tekniska chefen Jorma Skyttä tel , e-post: jorma.skytta@siuntio.fi Nämnden besluter - att anhängiggöra ansökan om ändring av delgeneralplanen för norra ( Aurinkorinne). Behandling: Eftersom föredraganden var förhindrad, fungerade byggmästare Malmberg som föredragare för detta ärende. Enligt förslaget ==== TEKN Bilaga 1 Avsikten med ändringen är att göra områdets markanvändning tydligare. Det A-område som nu är avsett för bostadsbyggande är beläget invid Göstisvägen, som är en privatväg. Den nuvarande byggnadsplatsen är förhållandevis fuktig. Sökanden ansöker om att flytta byggnadsplatsen på torrare mark och bort från vägens omedelbara närhet. Den nya platsen skulle därmed också vara lugnare. Som bilaga till redogörelsen finns ett utdrag ur generalplanens dagsläge och ett utkast till ändring (daterat den ). Man skapar ett nytt A-område på det ställe som i bilagans karta är märkt med siffran 2. Det nya området innehåller en byggnadsplats. Det område som i utkastet märkts med siffran 1 ändras från A-område till ett M-2-område, som inte innehåller någon byggnadsrätt. Efter ändringen bibehålls A-områdets totala areal och antalet byggnadsplatser förändras inte heller. Nämnd Kommunstyrelsen

12 Sida 12 Då man bygger, bör man beakta den i landskapet rådande byggnadsstilen, det befintliga byggnadsbeståndets placering samt det befintliga trädbeståndet och övriga naturförhållanden. Man bör beakta natur- och landskapsvärdena både på byggnadsplatserna och i ett vidare perspektiv omkring dem. Ändringsförslaget förändrar inte generalplanens helhetssituation i nämnvärd grad och gentemot landskapsplanen är ändringens inverkan liten. Landskapet på den nya byggnadsplatsen bevaras i möjligast stor utsträckning genom att bygga på traditionellt sätt: genom att uppsöka en naturlig och skyddad byggnadsplats, genom att bevara trädbeståndet och naturen så långt det går. Generalplaneändringen innebär ingen sådan markanvändning eller arbeten, förutom den inverkan som normalt småhusbyggande för med sig, som skulle ge orsak till att uppgöra en skild bedömning av miljökonsekvenserna. Arkitekturum Oy har uppgjort ett förslag till utkast för den aktuella delgeneralplaneändringen. Enligt markanvändnings- och bygglagens 63 bör man informera om anhängiggörandet av planläggning på ett sådant sätt att de delägande har möjlighet att få information om planläggningens grunder, den planerade tidtabellen samt om deltagande- och bedömningsförfarandet. Meddelandet bör göras så att den står i samklang med planens avsikt och betydelse. Enligt markanvändnings- och byggförordningens 30 2 mom. bör man informera om att möjlighet beretts för att framföra åsikter, på ett i planen för deltagande och bedömning fastslaget sätt och som bäst fungerar med tanke på de delägande. Såvida man inte anser att det behövs andra former av informerande, bör man informera så som de kommunala meddelandena publiceras i kommunen. Meddelandet bör dock alltid publiceras i minst en på orten allmänt utkommande dagstidning. Eftersom det är fråga om en till sin betydelse smärre planeändring, är det inte nödvändigt att låta uppgöra en i MRL 30 avsedd plan för deltagande och bedömning. Det i lagen åsyftade deltagandet och interaktionen ordnas genom att höra grannarna och genom att låta göra en heltäckande utlåtanderunda bland myndigheterna. Kompletterande material och bilagor: - Som bilaga förslaget till utkast för ändring av generalplanen Föredragning: tekniska chefen Jorma Skyttä, tel , e-post: jorma.skytta(at)siuntio.fi Nämnden besluter Nämnd Kommunstyrelsen

13 Sida 13 - Att kungöra anhängiggörandet av delgeneralplanens ändring på kommunens anslagstvla, i Kirkkonummen Sanomat och i Västra Nyland. - Att framlägga utkastet till ändring av delgeneralplanen till påseende i kommunens tekniska kansli, adr. Krogarsvägen 1, eftersom det gäller en till sin betydelse mindre planeändring, är det inte nödvändigt att låta göra en i MRL 63 avsedd plan för deltagande och bedömning. Det i lagen åsyftade deltagandet och interaktionen ordnas genom att höra grannarna och genom att låta göra en heltäckande myndighetsutlåtanderunda och - att be om utlåtande om utkastet från följande instanser: o kommuns miljö- och byggnadsnämnd o Nylands NTM-central o Nylands förbund o Museiverket o Västra Nylands landskapsmuseum o Områdesarkitekt Rauli Ailus o Ingå- miljöförening rf o Cay Berghäll o rågrannarna Enligt förslaget ==== TEKN Bilaga 3 Kompletterande material Anhängiggörandet av delgeneralplaneändringen har kungjorts på kommunens anslagstavla, i Kirkkonummen Sanomat och I Västra Nyland. Ändringsutkastet har varit framlagt till påseende under tiden Man har inbegärt utlåtanden. Utlåtanden har inlämnats av: Nylands NTM-central kommuns miljö- och byggnadsnämnd Västra Nylands landskapsmuseum Museiverket Områdesarkitekt Rauli Ailus Ingå- miljöförening rf Planläggaren har uppgjort genmälen till de inlämnade utlåtandena Planeförslaget är till sitt innehåll det samma som planeutkastet. Nämnd Kommunstyrelsen

14 Sida 14 Kompletterande material och bilagor: - förslaget till ändring av delgeneralplanen som bilaga - utlåtandena som kompletterande material Föredragning: markanvändningsingenjör Taneli Kiljunen, tel , e-post: taneli.kiljunen(at)siuntio.fi Tekniska nämnden besluter - att anteckna de inlämnade utlåtandena samt planläggarens genmälen i planeredogörelsen till kännedom; - att framlägga förslaget till ändring av delgeneralplanen till allmänt påseende i kommunens tekniska kansli, adr. Svidja 61 B, och - att be om utlåtande om förslaget till ändring av delgeneralplanen från följande instanser: Nylands NTM-central Nylands förbund kommuns miljö- och byggnadsnämnd Museiverket Västra Nylands landskapsmuseum Områdesarkitekt Rauli Ailus Ingå- miljöförening rf Cay Berghäll rågrannarna TEKN Bilaga 3 Enligt förslaget. ==== Förslaget till ändring av delgeneralplanen har varit framlagt till påseende under tiden och man har begärt om utlåtanden i enlighet med föregående behandling. Inga anmärkningar har inlämnats. Följande instanser har inlämnat utlåtanden: - Områdesarkitekt Rauli Ailus - Nylands NTM-central - kommuns miljö- och byggnadsnämnd - Västra Nylands landskapsmuseum Miljö- och byggnadsnämnden har ingenting att anmärka om ändringsförslaget. Nämnd Kommunstyrelsen

15 Sida 15 Nylands NTM-central har ingenting att anmärka om planeändringen, men påpekar, att det med tanke på kommande planer är skäl att notera att man enligt MRL 63 vid uppgörande av en plan i ett tillräckligt tidigt skede bör uppgöra en plan för förfarandet med deltagandet och interaktiviteten samt bedömningen av planen. Västra Nylands landskapsmuseum anser det vara beklagligt att byggnadsplatsen placeras i en brant, högre upp än byggnaderna i grannskapet. På grund av placeringen anser landskapsmuseet det vara ännu viktigare att fästa särskild uppmärksamhet vid byggnadens utseende och att den anpassas till miljön. En byggnad som placeras högt upp, kan synas långa vägar i landskapet. Det faktumet bör även beaktas i det skede då byggnadstillståndet beviljas. Landskapsmuseet har ingenting annat att kommentera i ärendet. Områdesarkitekten konstaterar vidare i sitt utlåtande att den aktuella ändringen inte följer strävandet att bevara en enhetlig landskapsbild och enhetliga skogsområden. Ändringen skulle sprida ut byggandet och söndra områdets landskapsbild. Byggandet följer inte områdets byggnadsprinciper. På basen av de inlämnade utlåtandena konstateras att byggnadsplatsen som skall flyttas, redan nu befinner sig avskilt från de övriga byggnadsplatserna, därmer ökar inte ändringen i nämnvärd mån landskapsbildens splittring. Byggnadsområdena och -platserna i grannskapet är överhuvudtaget utsplittrade i terrängen. Vyn framför byggnadsplatsen är begränsad och slutar i skogsområdet på andra sidan om åkrarna. Den nya byggnadsplatsen syns mindre ut till vägen än den ursprungliga. Planläggaren har uppgjort genmälen till utlåtandena. Genmälena finns som en del av planebeskrivningen. På basen av den inkomna responsen har inga ändringar gjorts i planen. fattar beslut om godkännandet av generalplanen enligt Markanvändnings- och bygglagen 37. Kompletterande material och bilagor: - som bilaga förslaget till ändring av delgeneralplanen för norra, Aurinkorinne 1:117 - som kompletterande material de utlåtanden som inlämnats gällande ändringsförslaget Föredragning: markanvändningsingenjör Taneli Kiljunen, tel , e-post: taneli.kiljunen(at)siuntio.fi Nämnd Kommunstyrelsen

16 Sida 16 Tekniska nämnden besluter - att anteckna de inlämnade utlåtandena och planläggarens genmälen i planebeskrivningen till kännedom; - föreslår för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige att den godkänner planläggarens genmälen till utlåtandena och godkänner förslaget till ändring av delgeneralplanen för norra för fastigheten Aurinkorinne 1:117 enligt bilagan. KST Bilaga 2 Enligt förslaget. ==== Bilagor och kompletterande material: - som bilaga förslaget till ändring av delgeneralplanen för norra för fastigheten Aurinkorinne 1:117 - som kompletterande material de utlåtanden som inlämnats gällande ändringsförslaget Kommunstyrelsen beslutar föreslå att kommunfullmäktige godkänner planläggarens genmälen till utlåtandena och godkänner förslaget till ändring av delgeneralplanen för norra för fastigheten Aurinkorinne 1:117 enligt bilagan. Förslaget godkändes. = = = FGE 36 Bilaga 4 godkände enhälligt kommunstyrelsens förslag. = = = Nämnd Kommunstyrelsen

17 Sida 17 SIVLTK:611 /2013 FGE 37 BILD Bilaga 2 GODKÄNNANDET AV INTENTIONSAVTAL FÖR UTVECKLANDET AV TRAFIKARRANGEMANGEN I VÄSTRA NYLAND UNDER ÅREN Nylands förbund begär i sitt brev om kommuns utlåtande om Västra Nylands trafikarrangemang över vilka ett utkast till rapport har blivit klar. Enligt 5 8 mom. i bildningsnämndens och bildningsavdelningens instruktion är det bildningsnämndens uppgift att avge kommunens utlåtanden i ärenden som avser nämndens uppgiftsområde. Planen har uppgjorts som ett samarbete inom en stor grupp av intressenter och utvecklandet av trafikarrangemangen i samförstånd befinner sig i en nyckelposition då det gäller att främja de gemensamma trafikfrågorna. Utlåtandena och de ändringsförslag som framförs i dem behandlas i den styrgrupp som bereder trafikarrangemangsplanen. Styrgruppen godkänner slutrapporten. Vad de brådskande åtgärderna beträffar uppgörs ett intentionsavtal intressentgrupperna emellan och i och med det förbinder sig de olika intressentgrupperna att främja åtgärderna inom ramen för sin behörighet och sina resurser. Utkastet till intentionsavtal kommer att under våren 2014 skickas till de underskrivande parterna för godkännande och underskrift. I planen gällande trafikarrangemangen konstateras att det i verksamhetsmiljön har skett många märkbara ändringar efter det att den föregående planen färdigställdes år Principlösningarna gällande markanvändningen styrs av den nyss godkända andra nyländska etapplandskapsplanen och de trafikpolitiska och riksomfattande poängteringarna har förnyats. I planen har, utgående från en analys om nuläget och andra utgångspunkter, fastställts de målsättningar, linjedragningar och åtgärder som gäller utvecklandet av Västra Nylands trafikarrangemang. Kärnpunkterna gällande utvecklingen av trafikarrangemangen har sammanfattats i visionen för år 2035: Trafikarrangemangen i Västra Nyland stöder på ett hållbart sätt den konkurrenskraftiga region- och samhällsstrukturen i Nyland. Invånarnas resor och näringslivets transporter är trygga och löper smidigt. I trafikarrangemangplanen betonas planeringen av servicenivån enligt den nya trafikpolitiken. Servicenivågranskningarna på de centrala förbindelsesträckorna och inom tätorterna har utförts ur bil- och kollektivtrafikperspek- Nämnd Kommunstyrelsen

18 Sida 18 tiv. De mest betydande utvecklingsbehoven gällande servicenivån gäller på de förbindelsesträckor där servicenivåmålsättningen redan har ställts högre än den nuvarande nivån. Dessa förbindelsesträckor är riksväg 1 Nummela-huvudstadsregionen, riksväg 2 Nummela-Högfors samt trafikkorridoren Hangö-Hyvinge på riksväg 25. Ur de servicenivågranskningar som utfördes inom tätorterna framsteg speciellt utvecklandet av ett huvudnätverk för cykling samt förbättrande av servicenivån på resecentralerna och andra betydande punkter gällande persontrafik. Angående utlåtandet ber man speciellt fästa uppmärksamhet vid kapitel 4 utvecklande av trafikarrangemangen och kapitel 5 Åtgärdsprogram. Kapitel 4 behandlar de viktigaste linjedragningarna gällande utvecklingen av Västra Nylands trafikarrangemang och de åtgärdshelheter som stöder dem. Utvecklingsobjekt för linjedragningarna är: växelverkan mellan trafik och markanvändning, promenerande och cykling, kollektivtrafik och logistik. Som en central faktor då det gäller växelverkan mellan trafik och markanvändning är att utvecklingen av trafiken och markanvändningen sammanpassas. I planen har växelverkan mellan trafiken och markanvändningen granskats och utnyttjats i båda riktningarna; betydelsen av de i landskapsplanen fastställda principerna för områdesanvändning på trafikarrangemangplanen och de mål som ställts på trafikarrangemangsplanen i förhållande till markanvändningen. Som en målsättning för områdes- och samhällsstrukturen har fastställts att tillväxten gällande markanvändning förverkligas genom att komplettera den nuvarande tätorts- och byastrukturen samt genom att förstärka utvecklingszonerna så att trafikbehovet minskas. För att målet ska nås förutsätts att områdesstrukturen utvecklas så att de nuvarande centra och de existerande samhällsstrukturerna har en central betydelse inom utvecklingen av områdena. Målsättningarna gällande hållbar rörlighet stöds genom att markanvändningen koncentreras till stationer och kollektivtrafikleder, speciellt i närheten av järnvägar. För främjande av promenerande och cykling behövs mångsidiga åtgärder. Man bör öka på uppskattningen och motivationen, en förutsättning för att populariteten ökar är att promenad- och cykelsträckorna är trygga och löper lätt och att sträckorna är tillräckligt korta för utförande av de dagliga sysslorna. Promenerande och cykling bör behandlas likvärdigt vid sidan av andra trafikmetoder i olika situationer. Inom infrastrukturen flyttas tyngdpunkten från kvantitet till kvalitet. Genom att förbättra servicenivån inom kollektivtrafiken strävar man i framtiden efter att erbjuda ett fungerande och användbart alternativ till använd- Nämnd Kommunstyrelsen

19 Sida 19 ningen av personbil. En förbättring av servicenivån förutsätter snabba och behovsbaserade tidtabeller för turerna samt att efterfrågan motsvarar utbudet. Enligt planen kommer kollektivtrafikens konkurrenskraftighet i förhållande till bilismen att förbättras på kollektivtrafikens huvudrutter, speciellt inom den trafik som riktar sig till huvudstadsregionen och detta kommer att förutsätta tilläggskapacitet på spårtrafiken. Inom området kommer servicenivån på centrala sträckor att förbättras genom att utveckla markanvändningen och även för arbetsresor och resor för studerande. Genom att utveckla även den kvalitativa servicenivån samt genom att förbättra kollektivtrafikens image, t.ex. genom att öka information och i och med att biljettsystemen förenhetligas kommer servicen för dem som använder kollektivtrafiken att förbättras. Linjedragningarna gällande utvecklandet av logistiken kommer att betona funktionsdugligheten både vad gäller företagarområdena och transportförbindelserna och att de olika transportformernas trafiknät löper bra och är trygga. Kapitel 5 behandlar åtgärdsprogrammet där de mest betydande åtgärderna för Västra Nylands trafikarrangemang presenteras i skyndsamhetsordning, centrala ansvarsaktörer, beredskap för förverkligande och motiveringar gällande förverkligande. Tre kriterier har inverkat på att projekten har intagits i åtgärdsprogrammet och alla dessa bör uppfyllas. Kriterierna är: - god planeringsberedskap - regional betydelse - brett stöd för målsättningarna Åtgärderna har grupperats enligt den tid förverkligandet tar i anspråk och klassificerats i angelägenhetsordning. De åtgärder som placerats i klass 1 behövs för lösande av akuta problem och man strävar efter att fullfölja dem under åren För åtgärderna i klass 2 i angelägenhetsordningen strävar man efter att fullfölja dem under åren Projekten i klass 3 är viktiga men de har inte beslut om förverkligande eller finansiering. Åtgärderna behövs och man bör förbereda sig på förverkligande före år En styrgrupp för trafikarrangemangarbetet har tillsatts och till den hör representanter för Nylands förbund, Nylands ELY-central, Trafikverket, Novago Yrityskehitys Oy samt Hangö, Ingå, Högfors, Kyrkslätts, Lojo, Raseborgs, och Vichtis kommuner. kommun har representerats i styrgruppen av tekniska chefen Jorma Skyttä och persontrafiklogistikern Tapio Heinonen. Arbetet har dessutom mera intensivt letts av en arbetsgrupp bestående av representanter för Nylands förbund, ELY-centralen och Kyrkslätt, Vichtis, Lojo och Raseborg. Som konsult för projektet har verkat Linea Konsultit Oy. Nämnd Kommunstyrelsen

20 Sida 20 Bilagor och kompletterande material: - som bilaga Nylands förbunds begäran om utlåtande - som kompletterande material ett utkast till trafikarrangemangplan för Västra Nyland Beredning: bildningschef Tina Nordman, tfn , e-post: fornamn.efternamn@siuntio.fi Nämnden beslutar att ge följande utlåtande till ELY-centralen: - Trafikarrangemangplanens utvecklinglinjedragningar och åtgärdsprogrammet har uppgjorts i samarbete med en omfattande grupp med intressenter och de olika synpunkterna har tagits väl i beaktande. - De viktigaste utvecklingsobjekten i planen om Västra Nylands trafikarrangemang är : 1. växelverkan mellan trafik och markanvändning, 2. promenerande och cykling, 3. kollektivtrafik och 4.logistik. kommun poängterar följande projekt/åtgärder i åtgärdsprogrammet: 1. Växelverkan mellan trafik och markanvändning Förbättrandet av servicenivån och trafiksäkerheten på stamväg 51 mellan Kyrkslätt och Karis bör påskyndas och ett beslut om förverkligande och finansiering bör göras snarsta möjligt. I övrigt är åtgärdsprogrammet gällande växelverkan mellan trafik och markanvändning ändamålsenligt. 2. Promenerande och cykling Centrala utvecklingsåtgärder gällande infrastrukturen är att utvidga cykelvägsnäten, att öka cykelparkering samt att förverkliga promenadområden i kommuncentra. Byggandet av en lättrafikled mellan station och stamväg 51 borde förverkligas i brådskande ordning. I övrigt är åtgärdsprogrammet gällande promenerande och cykling ändamålsenligt. 3. Kollektivtrafik Åtgärdsprogrammet gällande kollektivtrafiken är ändamålsenligt. 4. Logistik Åtgärdsprogrammet gällande logistiken är ändamålsenligt. Enligt förslaget. Detta ärende justerades på mötet. = = = Nämnd Kommunstyrelsen

21 Sida 21 TEKN Bilaga 2 Kompletterande material Nylands förbund har lett ett tjänstemannasamarbete mellan de västnyländska kommunerna för att göra upp en plan för trafikarrangemangen i området. Planen som kompletterande material. Under uppgörandet av planen konstaterade man att det finns ett behov att göra ett intentionsavtal mellan kommunerna, Nylands förbund, Nylands NTM-central och Trafikverket för att främja en trafikpolitik som följer planen. För s del är det viktiga i planen att kustbanan stamväg 51 har utnämnts till en av utvecklingskorridorerna och att man börjar förbättra kustbanan genom att bygga Esbo stadsbana. Den gör att kollektivtrafiken på kustbanan fungerar bättre och möjliggör ett ökat utbud av tåg. De viktigaste utvecklingsåtgärderna med tanke på trafikarrangemangen under de närmaste åren har i komprimerad form sammanställts i avtalet (bilaga). I avtalet förbinder sig avtalsparterna att inom ramen för sina resurser främja åtgärderna i avtalet. En arbetsgrupp på tjänstemannanivå tillsätts att uppfölja att avtalet förverkligas och för att koordinera arbetet. Varje avtalspart utnämner en representant och en ersättare för representanten till arbetsgruppen. Kompletterande material och bilagor: - som bilaga intentionsavtalet för utvecklandet av trafikarrangemangen i Västra Nyland under åren som kompletterande material avtalets följebrev samt planen för trafikarrangemangen i Västra Nyland Föredragning: tekniska chefen Jorma Skyttä, tel , e-post: jorma.skytta(at)siuntio.fi Tekniska nämnden föreslår för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige - att den i bilagan presenterade intentionsavtalet för utvecklandet av trafikarrangemangen i Västra Nyland under åren godkänns; - att tekniska chefen utnämns till kommuns representant och markanvändningsingenjören till hans ersättare till den arbetsgrupp som koordinerar förverkligandet av avtalet. Behandling: Föredraganden förhindrad att delta, byggmästaren fungerade som föredragande. Nämnd Kommunstyrelsen

22 Sida 22 Under behandlingen ändrade föredraganden sitt beslutsförslag enligt följande: Ändrat förslag: Tekniska nämnden föreslår för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige - att den i bilagan presenterade intentionsavtalet för utvecklandet av trafikarrangemangen i Västra Nyland under åren godkänns; - att tekniska chefen utnämns till kommuns representant och markanvändningsingenjören till hans ersättare till den arbetsgrupp som koordinerar förverkligandet av avtalet. Dessutom konstaterar nämnden följande synpunkter, att i åtgärderna i västra Nyland borde man i brådskande ordning beakta stamväg 51 och trygghetsaspekterna med tanke på fotgängare och cyklister i korsningarna mellan vägen och stamväg 51 samt Störsviksvägen och stamväg 51. De logistiska lösningar som LNG-terminalen kommer att kräva bör också beaktas. KST Bilaga 7 Enligt ändrade förslaget. === Bilagor och kompletterande material - som bilaga intentionsavtalet för utvecklandet av trafikarrangemangen i Västra Nyland under åren som kompletterande material avtalets följebrev samt planen för trafikarrangemangen i Västra Nyland Kommunstyrelsen beslutar föreslå att kommunfullmäktige - godkänner intentionsavtalet för utvecklandet av trafikarrangemangen i västra Nyland under åren utnämner tekniska chefen till kommuns representant och markanvändningsingenjören till hans ersättare till den arbetsgrupp som koordinerar förverkligandet av avtalet. Behandling: Ärendet behandlades efter 88, före 89. Föredraganden ändrade sitt beslutsförslag med ett tillägg att kommunstyrelsen beslutar föreslå att kommunfullmäktige ytterligare - konstaterar som sin ståndpunkt att bland åtgärderna i västra Nyland borde som brådskande tas i beaktande säkerheten i korsningen mellan stamväg 51 och vägen och korsningen mellan stamväg 51 och Nämnd Kommunstyrelsen

23 Sida 23 Störsviksvägen för den delen det gäller åtgärder för gång- och cykelvägar och logistiska lösningar som LNG-terminalen kräver. Kommunstyrelsen beslöt föreslå att kommunfullmäktige - godkänner intentionsavtalet för utvecklandet av trafikarrangemangen i västra Nyland under åren utnämner tekniska chefen till kommuns representant och markanvändningsingenjören till hans ersättare till den arbetsgrupp som koordinerar förverkligandet av avtalet. - konstaterar som sin ståndpunkt att bland åtgärderna i västra Nyland borde som brådskande tas i beaktande säkerheten i korsningen mellan stamväg 51 och vägen och korsningen mellan stamväg 51 och Störsviksvägen för den delen det gäller åtgärder för gång- och cykelvägar och logistiska lösningar som LNG-terminalen kräver. = = = FGE 37 Bilaga 5 beslöt enhälligt - godkänna intentionsavtalet för utvecklandet av trafikarrangemangen i Västra Nyland under åren enligt bilaga - utnämna tekniska chefen till kommuns representant och markanvändningsingenjören till hans ersättare till den arbetsgrupp som koordinerar förverkligandet av avtalet. - konstatera som sin ståndpunkt att bland åtgärderna i västra Nyland borde som brådskande tas i beaktande säkerheten i korsningen mellan stamväg 51 och vägen och korsningen mellan stamväg 51 och Störsviksvägen för den delen det gäller åtgärder för gång- och cykelvägar och logistiska lösningar som LNG-terminalen kräver. = = = Nämnd Kommunstyrelsen

24 Sida 24 SIVLTK:666 /2013 FGE 38 BILDN UTREDNING ÖVER BETYDELSEN FÖR SJUNDEÅ KOMMUN ATT ARBETSRESEBILJETTERNA SUBVENTIONERAS har som en delåtgärd i det ekonomiska balanseringsprogrammet beslutat att sluta subventionera kommuninvånarnas arbetsresekostnader. Under kommunfullmäktiges behandling inlämnades av en kläm i enlighet med 23 i fullmäktiges arbetsordning enligt vilken man förutsatte att beskattningsgrunderna för arbetsresestödet och arbetsreseavdraget utreds. Av denna orsak har kommunstyrelsen behandlat bildningsnämndens förslag om att fortsätta subventioneringen av arbetsresebiljetterna och den beslöt att remittera ärendet till bildningsnämnden för beredning. Under det senaste året har bildningsavdelningen satsat på utvecklandet av kollektivtrafiken och lyckats förträffligt. Beslutet om att upphöra med arbetsresestöden inverkar på många sätt och försvårar utvecklandet av kollektivtrafiken i framtiden. På årsnivå talar man om ca euro i inbesparingar om subventioneringen av arbetsresekostnaderna upphör. Beslutet om att upphöra med subventioneringen inverkar på utvecklandet av kollektivtrafiken, på kommuninvånarnas möjligheter att utnyttja kollektivtrafiken, på kommunens image och den signal kommunen ger till sina samarbetspartners är negativ. Det är fråga om en större helhet än att minska på utgifterna. I beslutsfattande borde man därför beakta även följande synpunkter: kommuns och ELY-centralens samarbete Nylands ELY-central och HRT har sinsemellan underhandlat om att från början av hösttrafiken 2014 ordna s busstrafik österut (mot Kyrkslätt) i enlighet med trafikavtalsförordningen. Trafiken har konkurrensutsatts under vintern där ingår s förbindelser till Kyrkslätt och därifrån vidare till huvudstadsregionen. Som modell har man använt den s.k. Göteborgsmodellen där myndigheten håller biljettinkomsterna. Trafikidkaren får till slutet av år 2015 en full och fast ersättning, från början av år 2016 binds 30 % av ersättningen vid antalet påstigningar. Som ett resultat av konkurrensutsättningen kommer antagligen att få vardagstrafik även under sommaren fr.o.m. sommaren Kostnaderna för turerna kommer för ELYs och s del att vara ca euro/år. Eftersom ELY får biljettinkomsterna för sjundeåbornas resor är det meningen att dela kostnaderna så att ELY betalar trafikidkandet och får förutom resenärsinkomster dessutom inkomster från de skolbiljetter som betalar och från biljettstödet för arbetsresebiljetter. Samarbetsavtalet mellan ELY och kommunerna kommer att företes för kommunen Det faktum att kommun efter lyckade sam- Nämnd Kommunstyrelsen

25 Sida 25 arbetsförhandlingar avskaffar stödet för kollektivtrafiken signalerar på ett negativt sätt till ELY-centralen. Beslutet kommer även att leda till att kommuns andel kommer att stiga eller att de nya sommarturerna kommer att dras in liksom även de vinterturer som inte är nödvändiga för skoltransporten. Dessutom kommer beslutet att äventyra en ny konkurrensutsättning av de avtal om köpt trafik som uppgjorts med ELY och som går ut på våren I avtalen ingår förbindelser för studeranden och arbetande från till Karis och Lojo. Pohjolan Liikenne har ansökt om vissa turer som slutar år 2015 på linjen -Lojo och är redo att godkänna en regionbiljett i Västra Nyland endast enligt kundpris. Ifall upphör att stöda regionbiljetten i Västra Nyland har kommuninvånarna inte möjlighet att köpa en regionbiljett utan endast Matkahuoltos regionbiljetter eller Pohjolan Liikennes eventuella egna biljetter. Jämförelsevis kan konstateras att kommuninvånarna för en 30 dagars regionbiljett betalar 85 euro/månad. EN seriebiljett från Matkahuolto (44 resor) mellan station och busstationen i Lojo kostar 215,20 och en enkelbiljett 6,8 euro/resa. Samarbetet mellan kommun och VR Beträffande tågturerna och ökande av dem har man varit i kontakt med representanter för VR alltid då planer har funnits på att öka antalet resenärer på Kustbanan. De senaste ärenden som tagits upp har varit s Hjärta som kommer att medföra mycket nya invånare i närheten av station. Då detta projekt blir klart kommer kommunen att fortsätta underhandlingarna med Kommunikationsministeriet, HRT och VR om möjligheterna att få bättre tågförbindelser både i riktning mot huvudstadsregionen och mot Karis. HINKU som en kolneutral kommun anslöt sig i slutet av år 2012 tillsammans med Hangö, Raseborg och Lojo till projektet HINKU. I projektet Mot en kolneutral kommun kommer kommuner, företag och invånare med idéer och fullföljer lösningar för att minska på växthusgasutsläppen. HINKU-kommunerna strävar efter att minska utsläppen i förtid jämfört med de nationella målsättningarna: kommunerna har förbundit sig att före 2030 minska växthusgasutsläppen i sina respektive områden med 80 procent från 2007 års nivå. Utsläppen minskas speciellt genom att förbättra energiproduktionen och genom att öka användningen av den förnybara energin. Förutom kommunernas eget agerande kan de i och med sitt beslutsfattande bl.a. inverka på utsläppen i anknytning till markanvändning, energiproduktion och trafik. Genom att subventionera arbetsresebiljetterna sporrar kommunen sina dagligen pendlande invånare att använda kollektivtrafiken i stället för sin egen bil, vilket i sin tur bidrar till minskade utsläpp. Om man upphör med subventioneringen av arbetsresebiljetterna stöder detta inte s målsättning som kolneutral kommun. Nämnd Kommunstyrelsen

26 Sida 26 Utvecklandet av anskaffningen av trafiktjänster i kommun har på hösten 2013 beslutat att inleda ett utvecklingsprojekt för att utveckla anskaffandet av trafiktjänster. Projektet är samtidigt en del av det riksomfattande projektet Hinku. Enligt mätningarna är kommuns kolspår stort (KuntaJälki2010), vilket är en följd av att bebyggelsen är gles, av pendling samt av att barn och unga måste transporteras till sina aktiviteter. familjerna har 2-3 fordon för att vardagen ska fungera. En målsättning för utvecklingsprojektet var att utvidga trafiktjänsterna och utveckla kommunens interna kollektivtrafik så att allt flera kommuninvånare skulle ha möjlighet att utnyttja kollektivtrafiken och således minska på privatbilismen. Projektet har framskridit enligt tidtabellen och de uppställda målen kommer att uppnås t.o.m. bättre en planerat. I och med projektet kommer servicenivån att lyftas i betydande grad från det nuvarande och de arbetande ska bl.a. ha möjlighet att morgon och kväll ta sig till och från tåget eller busshållplatsen genom att använda sig av kommunens interna kollektivtrafik och sedan fortsätta sin arbetsresa antingen med tåg eller buss. Man håller även på att utveckla s egen biljett. Beslutet om upphandling av trafiktjänster kommer upp till behandling i kommunstyrelsen och de nya avtalen träder i kraft Avskaffandet av arbetsresestödet stöder inte de målsättningar som ställts för projektet. Arbetsresestöden, skatteinkomster och situationen i de nyländska kommunerna kommun stöder kommuninvånarnas arbetsrese- och besökstrafik med en kommunandel. Subventioneringen av arbetsresebiljetterna grundar sig på avtal med Matkahuolto, HRT och Statsjärnvägarna. Under år 2013 subventionerade kommun arbetsresebiljetter enligt följande (situationen ): - regionbiljetter arbetsresebiljetter kombibiljetter i huvudstadsregionen VR 10 % Sammanlagt Kommunen har fått statsbidrag för finansiering av kollektivtrafikbiljetter 4 275,96 (gäller endast biljettstöd angivna med kursiv stil). De kommuninvånare som utnyttjar arbetsresestödet avdrar i sin beskattning reseavdraget i enlighet med beviljade arbetsresestöd. Ifall kommunen avskaffar subventioneringarna av arbetsresekostnaderna får i fråga varande kommuninvånare i fortsättningen mindre reseavdrag än för närvarande. Detta minskar på kommunens skatteinkomster. De som använder egen bil för arbetsresorna (utan rätt att använda egen bil) bör göra avdraget för ar- Nämnd Kommunstyrelsen

27 Sida 27 betsresekostnader enligt det billigaste resesättet, det innebär att de i beskattningen bör beakta att kommunen subventionerar arbetsresebiljetter. Skatteförvaltningens sakkunniga har haft olika synpunkter på huruvida skatteförvaltningens tjänstemän beaktar kommunen subventioneringar för de skattebetalares del som använder egen bil för sina arbetsresor. Skattesakkunnig Peltola anser att skatteförvaltningens tjänsteinnehavare inte granskar om i fråga varande personer i sina reseavdrag har beaktat det av kommunen subventionerade arbetsresestödet. Trafikingenjör Erkki Törmä på Nylands förbund har uppgjort nedanstående tabell för beräkning av skatteinkomsterna. Tabellen har använts för beräknande av arbetsresekostnadernas verkningar på skatteinkomsterna i olika kommuner. I kalkylen beaktas bl.a. invånarnas skatteinkomster i medeltal och resekostnadsavdragen i medeltal som görs från dem. Dessutom antas att kollektivtrafiken för en del av invånarna inte är ett alternativ och de kan avdra resekostnaderna enligt användningen av egen bil. Denna tabell har använts bl.a. i Vichtis och Nurmijärvi. Inverkningarna för kommun (VR) 2012 Stamresor Stamresans rabattprocent 10 % Stamresans rabatterade kundpris 139 Försäljning 640 /år Försäljningsinkomster /år Stamresornas värde /år Länsstyrelsens stöd - /år Kommunens utgifter /år Anslutningar (HSL) Antalet sålda kombibiljetter 308 /år Stödet i medeltal för kombibiljetten 47 Stödandelen på anslutningsresor Länsstyrelsens stöd Kommunens utgifter /år Kommunens utgifter sammanlagt /år Kommunalskatteprocenten 21,00 % Antalet pendlande till huvudstadsregionen Nuvarande avdrag för arbetsresor i medeltal 154 /mån Det skatteavdrag som kan göras för arbetsresebiljetten 139 /mån. Minskning av skatteavdragsrätten per år 165 /år Kommunens skatteinkomststegring /år Under-/överskott /år avdrag enligt kollektivtrafiken Nämnd Kommunstyrelsen

28 Sida 28 Ur tabellen framgår att även om kommunen subventionerar arbetsresebiljetterna är slutresultatet ett överskott på euro. I kalkylen gällande skatteinverkningarna har för HRT-biljettens del räknats endast kommunens utgifter, verkningarna på skatteinflödet genom att stöda eller använda dem är svårt att bedöma. De flesta nyländska kommunerna har redan i flera år satsat speciellt på stödande av region- och arbetsresebiljetter. I Nyland finns en enda kommun som inte har stött sina kommuninvånares resor, Lappträsk. I Lojo, Vichtis, Nurmijärvi och Tusby är arbetsresebiljetterna 30 dagars biljetter vilka berättigar till obegränsat resande under giltighetstiden. På sommaren 2012 sänkte Vichtis biljetternas kundpris märkbart och ökade sin egen stödandel och år 2013 var resebiljettförsäljningen 67 % högre än föregående år. Högfors har en arbetsresebiljett som består av 44 resor och staden höjde på sommaren 2012 sin stödandel från 20 % till 50 % och 2012 års arbetsresebiljettförsäljning blev 18 % högre än föregående år. Inte en ensa nyländsk kommun har beslutat sänka sin stödandel. Det skulle vara fullständigt exceptionellt i landskapet om ett biljettstöd skulle avskaffas helt och hållet. Beredning: bildningschef Tina Nordman, tfn , e-post: fornamn.efternamn@siuntio.fi Nämnden beslutar föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för kommunfullmäktige - att kommunfullmäktige beslutar att kommun även i fortsättningen subventionerar arbetsresebiljetterna eftersom; o beslutet om att upphöra med subventioneringen av arbetsresor inverkar på bildningsavdelningens möjligheter att utveckla kollektivtrafiken i större skala, det är inte enbart fråga om att minska på kostnaderna o genom att subventionera arbetsresebiljetterna sporrar kommunen sina dagligen pendlande invånare att använda kollektivtrafiken i stället för sin egen bil, vilket i sin tur bidrar till minskade utsläpp. Som HINKU-kommun har förbundit sig att minska på växthusgasutsläppen o subventioneringen av arbetsresekostnaderna inverkar positivt på kommunens skatteinkomster o i och med ett projekt för utvecklande av trafiktjänsterna som inletts i kommunen lyckas man utveckla trafiktjänsterna och kommuninvånarnas möjligheter att utnyttja kollektivtrafiken förbättras avsevärt. Avskaffandet av arbetsresestödet stöder inte de målsättningar som ställts för projektet och har negativa inverkningar o bildningsavdelningen har med ELY-centralen lyckats underhandla om konkurrensutsättning av gemensamma bussturer och kommunavtalet undertecknas i maj Det faktum att kommun efter lyckade samarbetsförhandlingar avskaffar stödet för kollektivtrafiken signalerar på ett negativt sätt till ELY- Nämnd Kommunstyrelsen