Aktuellt om skola och förskola. Resultat Resurser Basdata

Transkript

1 Aktuellt om skola och förskola Resultat Resurser Basdata 2009

2 Skolans resultat i korthet läsåret 2007/08 Grundskola Genomsnittligt meritvärde 209,3 Elever behöriga till gymnasieskolans nationella program 88,9% Övergång till gymnasieskolan 98,4% Elever med godkänt i alla ämnen 76,6% Elever som når kravnivån på ämnesprov år 5: Svenska 72% Engelska 86% Matematik 73% Elever med minst Godkänt på ämnesprov år 9: Svenska 96,7% Svenska som andraspråk 83,8% Engelska 96,3% Matematik 83,5% Gymnasieskola Elever med slutbetyg inom fyra år 75,5% Elever med grundläggande behörighet till högskola 88,9% Genomsnittlig betygspoäng 14,0 Andel elever med minst betyget Godkänt på kursprov: Engelska A 94% Engelska B 95% Svenska B 89% Matematik A 76% Matematik B 67% Matematik C 74% Matematik D 82%

3 Förord På Sveriges Kommuner och Landsting följer vi de utredningar, rapporter och inlägg kring skola och förskoleverksamhet som presenteras nationellt och internationellt. I den rapport du nu håller i handen vill vi ge en aktuell bild av skola och förskola baserat på material som presenterats det senaste året. Presentationen fokuserar i huvudsak på utvecklingen inom förskola, grundskola och gymnasieskola men omfattar även vissa fakta när det gäller familjedaghem, fritidshem, förskoleklass och särskola. Den inledande delen av rapporten som tar upp skolans resultat har funnits tillgänglig på webben sedan mars I den här tryckta skriften har materialet om resultat kompletterats med uppgifter om resurser och basdata. Skriften är en sammanställning av uppgifter hämtade från framförallt Statistiska Centralbyrån, Skolverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Skriften har utarbetats inom Sveriges Kommuner och Landsting av Malin Annergård Pierrou (projektledare), Joakim Feldt, Mona Fridell, Ulla Gummeson, Annica Isacsson, Vivan Jakobsson och Henrik Stävberg. Stockholm i september 2009 Per- Arne Andersson

4 Innehållsförteckning Förord....3 Inledande reflektion...4 Om skolans resultat... 8 Grundskola Meritvärdet fortsätter att öka Allt fler elever får MVG Andel behöriga till gymnasiet minskar när färre når målen i matematik.. 12 Fler blir behöriga efter sommarskola Allt fler elever når målen i alla ämnen Fler når kravnivåerna på ämnesproven i årskurs Fler 9:or godkända på ämnesproven i svenska och engelska men färre i matematik Skillnaden mellan slutbetyg och provbetyg oförändrad...19 Högre betyg med modersmålsundervisning? Hur lärares förmågor påverkar studieresultaten Gymnasieskola Allt fler elever får ett slutbetyg Andel med grundläggande högskolebehörighet är oförändrad Genomsnittlig betygspoäng Färre blir godkända på kursproven i matematik Föräldrars utbildningsnivå påverkar övergång till högskolestudier Internationella studier...31 TIMSS Svenska elevers prestationer i naturvetenskap har sjunkit till EU/OECD-genomsnitt Svenska elever presterar under genomsnittet i matematik Svenska elever mer trygga än elever i andra länder PISA PIRLS Education at a Glance 2008 Gymnasieutbilding Översikt över Sveriges placering i några internationella jämförelser Lärarnas kvalitet mest avgörande för elevernas resultat Brukarnöjdhet Förskola och skola får goda omdömen

5 Resurser Pengarna Kärvare ekonomiskt läge Hur möter kommunerna krisen? En bild, 290 verkligheter Kostnader i skola och förskola Kraftig ökning av förskolans kostnader Kostnad per barn/elev ökar i alla verksamheter Personalen Antalet anställda ökar i förskolan och minskar i grundskolan Elevhälsa Nästan hälften av yrkeslärarna går i pension inom tio år Andel personal med pedagogisk högskoleexamen ökar i förskola, förskoleklass och grundskola Personaltätheten minskar i fritidshemmen Personalens löner Allt fler lärare arbetar efter Sjukfrånvaron fortsätter att minska procent av kommunerna är med i Lärarlyftet Behov av lärare i framtiden Stora examinationsbehov av förskollärare och yrkeslärare Stor ökning av examinerade lärare de senaste åren Många sökande till lärarutbildningen hösten Basdata om barn och elever Prognos barn/elever Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Förskoleklass Grundskola Obligatorisk särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola inledande reflektion Om skolans resultat Basdata om barn och elever resurser pengar resurser personal Källor

6 Inledande reflektion Skolfrågor berör och engagerar inte minst nu när skolreformerna duggar tätt, ekonomin är ansträngd och lärarnas avtal ska omförhandlas. Det är angeläget att skolan granskas och debatteras men ibland tenderar skoldebatten att präglas allt för mycket av frågor om kvantitet istället för kvalitet. Budskap som Mer pengar! och Fler lärare! får stort medialt utrymme på bekostnad av resonemang om vad som faktiskt ger bättre kvalitet och därmed bättre resultat för eleverna. Elever, lärare och skolledare är inte hjälpta av budskap om att skolan per automatik blir bättre om alla bara får mer av allt. Än mindre stärks de av uppfattningen att allt är hopplöst om ökade resurser uteblir. Resurser är självklart väsentliga, men sambandet mellan hög kvalitet och höga kostnader är inte givet. Dessutom, att se sig själv som offer leder sällan till framgång. Inte minst i svåra tider är det viktigt att bejaka sina styrkor! Svensk skola har styrkor Det finns flera anledningar för elever, lärare och skolledare att känna sig stolta över sin skola. Bland annat för att Svenska elever har god läsförmåga. I den senaste internationella undersökningen PISA (2006) var det endast fem OECD-länder som hade ett högre medelvärde än Sverige och medan medelvärdet i OECD gått ner de senaste tre mätningarna har det svenska medelvärdet varit oförändrat. Allt fler blir godkända i alla ämnen. Vårterminen 2008 noterades den högsta andelen elever som blev godkända i alla ämnen sedan läsåret 1998/99. Skillnaden mellan pojkar och flickor har dessutom minskat under perioden. Svenska elever är trygga. Enligt den internationella undersökningen TIMMS 2007 toppar svenska elever listan över dem som upplever sin skola som trygg och säker. Samtidigt upplever svenska lärare i mindre utsträckning än genomsnittet bland kollegor från andra länder att ointresserade och störande elever begränsar deras undervisning. Barn, elever och föräldrar ger sin förskola och skola goda omdömen. Enligt Svenskt kvalitetsindex 2008 är svenska föräldrar, liksom tidigare år, mycket nöjda med sina barns förskoleverksamhet och kundnöjdhe- 4

7 ten har dessutom ökat. Allt fler är också nöjda med sina barns grundskola. Höga förväntningar på alla Men skolan brottas också med problem. Det är fortfarande en alltför stor andel grundskoleelever som inte blir behöriga till gymnasiet och det är alltför många som avbryter sina gymnasiestudier. En stor utmaning för skolan är att se till att varje elev når goda resultat. Det ska inte spela någon roll vad vårdnadshavarna har för utbildning, vilket kön eleven har eller i vilket land hon levt sina första år. Varje elev ska mötas av höga förväntningar, utmanas och ges stöd att nå goda resultat. inledande reflektion Kvalitet framför kvantitet Resurser är givetvis viktiga men högre måluppfyllelse kommer inte per automatik med Mer pengar! och Fler lärare!. Det avgörande är att gå djupare och se till hur resurserna används, inte minst när resurserna är knappa. Att lägga ned skolor och säga upp lärare kan lätt tolkas som ett svek mot eleverna och ett tecken på sänkt ambitionsnivå, men dessa förändringar kan idag nästan uteslutande hänföras till ett minskat elevunderlag i landets kommuner. De senaste fem åren har antalet grundskolor i Sverige blivit 354 färre och antalet grundskoleelever elever har minskat med drygt , vilket motsvarar 13,5 %. Under samma tidsperiod har det skett personalminskningar. Antalet tjänstgörande lärare i grundskolan har minskat med cirka 7000 eller 7 % på fem år. Det kan tyckas mycket, men är i själva verket betydligt färre än det hade varit om personalminskningen stått i proportion till elevantalsminskningen. Då hade det rört sig om nästan det dubbla. Personalminskningarna är således ett resultat av det minskade behovet av lärare kopplat till färre elever. Det innebär inte att lärartätheten minskar. Lärartätheten har istället ökat från 8,0 till 8,4 lärare per 100 elever 1 i grundskolan totalt under den senaste femårsperioden. Ökningen är ännu större om jämförelsen över tid endast görs för de kommunala grundskolorna där elevantalsminskningarna ägt rum. Skolans prioriteringar handlar om svåra avvägningar där den som fattar beslut i slutändan måste utgå från vad som bäst gynnar eleverna och 1. Eller omvänt 12,5 elever per lärare till 11,8 elever per lärare. 5

8 deras resultat. Det kan till exempel finnas både pedagogiska och ekonomiska fördelar med att lägga ner en mindre skola eller slå ihop två skolor för att istället för att betala lokalhyra ha råd att satsa mer på till exempel lärarnas kompetens, vilken enligt forskningen är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas resultat. På en större skola är möjligheterna dessutom större att ha flera olika lärarkompetenser representerade, vilket torde gynna såväl elevernas kunskapsmässiga som sociala utveckling. Därför behöver skolnedläggningar inte vara av ondo. Det behövs alltid nya lärare Trots att det sker neddragningar inom vissa lärarkategorier och skolformer behöver det alltid rekryteras ny personal i kommuner och skolor. Så kommer det också vara i framtiden. De kraftigt minskade elevkullarna i gymnasieskolan de närmaste åren sammanfaller med stora pensionsavgångar bland gymnasielärarna. Men pensionsavgångarna står bara för en fjärdedel av den totala rörligheten från den kommunala sektorn. Det betyder att det ständigt sker nyanställningar av lärare. Varje år under de senaste fem åren har omkring lärare anställts i kommunerna. Inte självklart med samma kompetens som de lärare som slutat eftersom elevkullarna varierar, elevernas val varierar och utvecklingen i samhället kräver förändrad kompetens till skolan. Rektor måste förfoga över hela lärarens arbetstid Ett framgångsrikt utvecklingsarbete behöver som sagt inte utgå från ökade resurser, snarare från hur resurserna används. Forskningen är idag enig om att lärarna är den enskilt viktigaste resursen för elevernas resultat. Därför är det problematiskt att en fjärdedel av lärarnas arbetstid är så kallad förtroendearbetstid som lärarna själva väljer hur och var de vill förlägga. Hur denna tid används har skolledningen i dagsläget i praktiken inget inflytande över. Så är det inte i någon annan bransch. Skolans utveckling skulle gynnas av att rektorerna gavs större möjlighet att tillsammans med lärarna avgöra hur lärarna använder sin arbetstid. Det betyder inte att lärare ska arbeta mer. Rektor behöver kunna överblicka hela arbetstiden både för att se hur den kan användas på bästa sätt för verksamheten och för att kunna ta fullt ansvar för varje medarbetares arbetsmiljö. Läraryrket var tidigare ett ensamarbete, men med tiden har det skett förändringar. På flertalet skolor arbetar lärarna nu i arbetslag för att utveckla metoder och arbetssätt. Lärarna drar nytta av varandras erfa- 6

9 renheter och kompetenser, enas om gemensamma bedömningskriterier och tolkningar av läroplanerna och planerar och följer upp undervisning tillsammans. De krav som ställs i dagens skola har ingen lärare fullständig kompetens för. Lärare har, precis som människor i andra yrken, olika kompetenser, olika styrkor och svagheter. Om en lärare är extra bra på ett av matematikens områden och en annan lärare har hittat en framgångsrik metod för att lära ut ett annat moment finns det skäl att låta eleverna ta del av båda dessa goda kompetenser oavsett vilken matematiklärare klassen tilldelats på schemat. Det måste finnas utrymme för rektor att i samråd med lärarna avgöra hur och var arbetstiden ska förläggas. Det kan variera i olika perioder, mellan ämnen och arbetslag vartefter verksamhetens behov varierar. Det är en fråga om måluppfyllelse. Ska elevernas resultat bli bättre måste lärarnas tid kunna användas där den gör mest nytta. inledande reflektion Det finns mycket som fungerar bra i svensk skola och det ska vi vara stolta över. Skolan blir dock aldrig färdig utan måste låtas förändras tillsammans med det samhälle den är en del av. Vi menar att det är nödvändigt att beslutsfattare, lärare, skolledare och andra tjänstemän fokuserar på skolans kvalitet och på elevernas resultat och inte stirrar sig blinda på hur mycket resurser som tillförs. Framför allt är det viktigt att alla som är inblandade i skolans utveckling, inte minst i kristider, arbetar tillsammans för att öka kvalitén i den svenska skolan. 7

10 Om skolans resultat De resultat som presenteras i den här rapporten grundar sig i huvudsak på betyg och prov, vilket innebär en begränsad bild av hur väl målen enligt skolans styrdokument uppnås. Som alltid vid olika typer av resultatredovisningar som grundar sig på betyg eller prov är det viktigt att ha i åtanke att det finns forskningsrapporter och studier som ifrågasätter hur likvärdiga, objektiva och jämförbara dessa mått verkligen är. I denna rapport presenteras resultaten från grundskola och gymnasieskola Därutöver redogörs för ett antal forskningsrapporter samt några internationella jämförande studier. Grundskola I det här avsnittet presenteras grundskolans resultat i form av meritvärde, andelen behöriga till gymnasieskolan samt andelen elever som uppnått målen i samtliga ämnen. Därutöver presenteras resultaten från de nationella proven i årskurs 5 och 9 samt betygsstatistik per ämne. För flertalet variabler redovisar vi utvecklingen totalt samt uppdelat på huvudman, flickor och pojkar, elever med svensk respektive utländsk bakgrund 2 samt utifrån föräldrarnas utbildningsnivå. Meritvärdet fortsätter att öka Ett sätt att beskriva resultatutvecklingen i den svenska grundskolan är att studera det genomsnittliga meritvärdet. Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena (G=10, VG=15 och MVG=20) för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Det högsta möjliga meritvärdet är 320 poäng. I diagrammet på följande sida redovisas utvecklingen mellan läsåren 1998/99 och 2007/ Elever med utländsk bakgrund definieras som elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. 8

11 diagram 1. Genomsnittligt meritvärde 1998/ / /99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 Det genomsnittliga meritvärdet har ökat konstant sedan det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet infördes Vårterminen 2008 var det 209,3 poäng. Flickors genomsnittliga meritvärde har varit högre än pojkars sedan det började mätas. Mellan åren 2007 och 2008 ökade meritvärdet något mer för pojkar än för flickor. En uppdelning av statistiken på flickor och pojkar med svensk respektive utländsk bakgrund visar att flickor generellt sätt har bättre betyg än pojkar oavsett elevernas bakgrund. För samtliga elevgrupper som redovisas i diagram 2 på nästa sida var det genomsnittliga meritvärdet högre vårterminen 2008 än året innan. Den största ökningen, med drygt 3 meritpoäng, har skett för gruppen pojkar med utländsk bakgrund. 220,6 209,3 198,5 Flickor Pojkar Totalt Källa: Skolverket 1 sammanfattande kommentar Om skolans resultat BArnomsorgens resurser Basdata om barn och elever Om skolans resultat Grundskola barnomsorgens resurser Basdata om barn och elever 9

12 diagram 2. Genomsnittligt meritvärde för flickor och pojkar med svensk respektive utländsk bakgrund. 250 meritvärde ,6 223,5 2006/ /08 201,5 202,9 199,2 201,0 179,8 182, Skillnaden mellan elever i kommunala och fristående skolor har varit relativt konstant under de senaste åren. I genomsnitt har meritvärdet i fristående skolor varit cirka 9 procent högre än i de kommunala skolorna. Mellan åren var ökningen något större i kommunala än i fristående skolor. diagram 3. Genomsnittligt meritvärde 1998/ /08 för elever i fristående respektive kommunala skolor Flickor med svensk bakgrund 98/99 99/00 00/01 Flickor med utländsk bakgrund 01/02 02/03 Pojkar med svensk bakgrund 03/04 04/05 05/06 Pojkar med utländsk bakgrund Fristående huvudman Kommunal huvudman 06/07 07/08 227,2 207,5 Källa: Skolverket 1 Källa: Skolverket 2 och 3 10

13 Allt fler elever får MVG Att meritvärdet ökar beror dels på att fler elever lyckas nå målen men också på att allt fler elever får högre betyg. I tabell 1 redovisas andelen elever som uppnått betyget Mycket väl godkänt (MVG) samt andelen som inte uppnått målen läsåret 2001/02 samt läsåret 2007/08. Tabell 1. Andel elever med betyget MVG respektive elever som ej nått målen i olika ämnen. 2001/ / / /08 Ämne mvg MVG Ej nått målen Ej nått målen Bild 16,0 19,2 4,3 3,9 Engelska 16,0 19,6 6,0 5,7 Hem- och konsumentkunskap 17,9 21,6 5,0 4,3 Idrott och hälsa 20,3 24,5 7,3 7,1 Matematik 10,9 13,1 6,6 7,4 Moderna språk, språkval 17,9 22,2 6,4 6,4 därav Tyska 14,1 17,9 5,8 5,5 Franska 20,3 23,9 6,5 6,0 Spanska 24,4 24,2 7,9 7,3 Övriga 37,1 25,2 6,2 4,9 Modersmål 44,6 43,0 2,8 3,8 Musik 15,1 18,7 5,5 4,8 NO 13,5 15,5 10,2 8,0 Biologi 15,2 16,5 9,0 8,2 Fysik 13,3 14,0 10,6 9,8 Kemi 12,8 13,1 11,2 10,4 SO 18,6 20,0 7,3 6,1 Geografi 13,6 15,1 7,5 7,4 Historia 16,5 17,9 7,7 7,3 Religion 15,6 16,7 7,2 6,9 Samhällskunskap 14,9 15,8 7,6 7,3 Slöjd 14,9 18,9 3,6 3,3 Svenska 15,0 16,9 3,9 3,5 Svenska som andraspråk 4,4 6,3 21,2 22,3 Teckenspråk 21,2 36,7 9,8 11,2 Teknik 10,0 12,9 6,7 5,9 Källa: Skolverket 4 och 5 sammanfattande kommentar Om skolans resultat BArnomsorgens resurser Basdata om barn och elever Om skolans resultat Grundskola barnomsorgens resurser Basdata om barn och elever 11

14 Andel elever som tilldelats betyget MVG var i nästan samtliga ämnen högre läsåret 2007/08 än det var läsåret 2001/02. Samtidigt har andelen elever som ej nått målen minskat i flertalet ämnen under perioden. De ämnen där trenden avviker, det vill säga där färre elever når målen, är matematik, modersmål, teckenspråk och svenska som andra språk. Flickor når målen i större utsträckning än pojkar i alla ämnen utom i ämnet Idrott och hälsa där en större andel pojkar når målen samt i matematik där andelen som når målen är lika stor bland pojkar och flickor. Andel behöriga till gymnasiet minskar när färre når målen i matematik Ett annat sätt att mäta resultatutvecklingen i grundskolan är att studera andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program. För att en elev ska vara behörig krävs minst betyget Godkänt i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska samt matematik. diagram 4. Andel behöriga till gymnasieskolan 1998/ / ,9 88,9 87, /99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 Flickor Pojkar Totalt Källa: Skolverket 1 Vårterminen 2008 var andelen behöriga elever 88,9 procent vilket är marginellt (0,2 procentenheter) färre än året innan och den lägsta andelen sedan 1998 då de första mål- och kunskapsrelaterade slutbetygen gavs. Andelen behöriga flickor är större än andelen behöriga pojkar. Det är dock bland flickorna som andelen behöriga minskat, vilket främst beror på att fler flickor inte når målen i matematik jämfört med tidigare år. Elever med utländsk bakgrund når inte målen i samma utsträckning 12

15 som elever med svensk bakgrund. Elever med utländsk bakgrund är dock en heterogen grupp och det är framförallt elever som anlänt till Sverige efter sju års ålder, då grundskolan redan startat, som har svårt att nå målen. Av de eleverna med utländsk bakgrund som avslutade årskurs 9 våren 2008 har invandrat till Sverige efter det att grundskolan startat. I denna elevgrupp var det 54 procent som var behöriga till gymnasieskolan, vilket är 1,6 procentenheter färre än året innan. diagram 5. Andel elever med utländsk bakgrund behöriga till gymnasieskolan Procent Födda i Sverige Födda utanför Sv, inv. Födda utanför Sv, inv. före ordinarie skolstart före ordinarie skolstart 84,6 84,4 85,5 84,4 83,8 84,4 Totalt 54,0 Flickor 56,4 Pojkar Andelen behöriga elever är i genomsnitt högre i de fristående skolorna, 92,8 procent, jämfört med 88,5 procent i de kommunala skolorna. Fler blir behöriga efter sommarskola 3 I ungefär hälften av landets kommuner anordnades sommarskola under 2008 för elever som just avslutat årskurs 7, 8 eller 9. Drygt elever deltog i sommarskola 2008, varav cirka 35 procent var nior. I många kommuner ges möjligheten för en och samma elev att läsa flera ämnen i sommarskolan, men undersökningen pekar på att flertalet endast läser ett ämne. Efter sommarskolan kan eleverna genomgå en prövning för att se om de når ett högre betyg än de hade i sitt slutbetyg från nian. Det 51,8 Källa: Skolverket 1 sammanfattande kommentar Om skolans resultat Grundskola barnomsorgens BArnomsorgens resurser Basdata om barn och elever 3. Sommarskola 2008 en utvärdering, Skolverket

16 är endast elever som gått ut årskurs 9 och vill undvika att gå på ett individuellt program som har omedelbar nytta av att höja sitt slutbetyg. Långt ifrån alla elever som deltar i sommarskola genomgår därför prövning. För deltagande sjuor och åttor är avsikten att sommarskolan ska bidra till bättre självförtroende, mer kunskap och därmed bättre betyg i årskurs åtta och nio. Detsamma gäller för deltagande nior som inte prövar för ett högre betyg inför gymnasieskolan. Skolverkets undersökning visar att av de nior som efter vårterminens slut saknade betyg i något av de behörighetsgivande ämnena och som genomgick prövning efter sommarskola, lyckades ungefär hälften bli godkända inför övergången till gymnasieskolan. Undersökningen omfattar cirka 75 procent av dem som deltog i sommarskola 2008, vilket sannolikt innebär att det totala antalet elever som prövats och blivit godkända är fler än vad som anges i tabell 2 nedan. tabell 2. Antal sommarskoleelever (minst) som prövats och blivit godkända inför gymnasiet Flickor Pojkar Totalt Svenska Matematik Engelska Källa: Skolverket 6 14 Aktuellt om skola och barnomsorg 2009

17 Allt fler elever når målen i alla ämnen Av de elever som gick ut årskurs 9 vårterminen 2008 var det 76,6 procent som hade uppnått målen i alla ämnen. Det är den högsta siffran sedan läsåret 1998/99 och en ökning med 0,5 procentenheter från föregående år. diagram 6. Andel elever som uppnått målen i alla ämnen 1998/ / /99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 79,7 76,6 73,7 Flickor Pojkar Totalt I slutet av 1990-talet minskade andelen elever som nådde målen i alla ämnen bland både pojkar och flickor. Andelarna har sedan successivt ökat igen. Skillnaden mellan pojkar och flickor har minskat med 1,6 procentenheter mellan läsåren 1998/99 och 2007/08. Det är dock fortfarande betydligt fler flickor (79,7%) än pojkar (73,7%) som når målen i alla ämnen. Bland elever med utländsk bakgrund som kommit till Sverige efter sju års ålder är det fyra av tio som når målen i alla ämnen. 4 Källa: Skolverket 18 sammanfattande kommentar Om skolans resultat BArnomsorgens resurser Basdata om barn och elever Om skolans resultat Grundskola barnomsorgens resurser Basdata om barn och elever 4. En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008, Skolverket. 15

18 diagram 7. Andel elever som uppnått målen i alla ämnen 2007/08 fördelat efter föräldrarnas utbildningsbakgrund (högsta utbildning). 100 Procent 86, , , Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Källa: Skolverket 1 Föräldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse för elevernas resultat i skolan. Elever vars föräldrar har studerat vidare efter gymnasiet lyckas i betydligt större utsträckning att nå målen i alla ämnen än elever vars föräldrar inte studerat vidare. För de elever vars föräldrar endast har förgymnasial utbildning är det 47,4 procent som når målen i alla ämnen. Andelen har minskat med 1,5 procentenheter jämfört med föregående år. Fler når kravnivåerna på ämnesproven i årskurs 5 De nationella proven i årskurs 5 ges i ämnena matematik, svenska, svenska som andraspråk och engelska. Proven är ännu inte obligatoriska att använda men det görs ändå i närmare 98 procent av landets grundskolor. Skolverket har heller inte gjort någon totalinsamling av elevernas provresultat. Istället tar man in resultaten från 200 slumpvis utvalda grundskolor. 5 Proven syftar till att stödja lärarna i bedömningen av om eleverna nått målen, att tydliggöra elevernas starka och svaga sidor samt konkretisera kursplanen. De prov som användes vårterminen 2008 var identiska med de prov som användes vårterminen En jämförelse av resultaten för de elever 5. Från och med våren 2009 kommer samtliga elevers resultat på ämnesproven i årskurs 5 att samlas in för den nationella statistiken. Från och med 2011 kommer nationella prov att göras i årskurs 3 och 6 istället för årskurs 5. 16

19 som gjorde samtliga delprov respektive år visar att det var en större andel som uppnådde kravnivåerna 2008 än Resultaten på ämnesproven i engelska visar att 86 procent av de elever som gjort samtliga delprov uppnådde kravnivån 2008, vilket är en ökning med en procentenhet jämfört med året innan. Även i ämnesproven i matematik respektive svenska har andelen som uppnår kravnivån ökat med en procentenhet. I dessa två prov var det, liksom tidigare år, dock betydligt färre som uppnådde kravnivån än det var på ämnesprovet i engelska. I matematik uppnådde 73 procent av dem som gjort samtliga delprov kravnivån och i svenska 72 procent. Tabell 3. Andel elever som når kravnivån på ämnesprov i årskurs / /08 Svenska Engelska Matematik Skillnaderna i resultat mellan flickor och pojkar är störst i svenska där 77 procent av flickorna nådde kravnivån jämfört med 67 procent av pojkarna. I engelska och matematik är skillnaderna mindre. En något större andel av pojkarna når kravnivån i matematik medan situationen är den omvända i engelska. Svenska elever når kravnivåerna i större utsträckning än elever med utländsk bakgrund. Skillnaderna i hur stor andel av elever med svensk respektive utländsk bakgrund som når kravnivåerna är större i matematik och svenska än de är i engelska. Liksom vid andra mått av måluppfyllelse uppnår elever med högutbildade föräldrar kravnivåerna på ämnesproven i större utsträckning än elever med lågutbildade föräldrar. Även skillnaderna i resultat mellan elever med hög- respektive lågutbildade föräldrar är större på ämnesproven svenska och matematik än i engelska. Källa: Skolverket 12 sammanfattande kommentar Om skolans resultat BArnomsorgens resurser Basdata om barn och elever Om skolans resultat Grundskola barnomsorgens resurser Basdata om barn och elever 17

20 Fler 9:or godkända på ämnesproven i svenska och engelska men färre i matematik Ämnesproven i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik i årskurs 9 är obligatoriska. Ämnesproven är tänkta att konkretisera kursplanens mål och har bland annat till syfte att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning. Varje ämnesprov består av mellan ett och tre delprov. I diagram 8 presenteras andelen elever som uppnått målen på ämnesproven i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik läsåren 2005/ /08. Enbart resultaten från de elever som genomfört samtliga delprov i respektive ämne redovisas. diagram 8. Andel elever med minst betyget Godkänt på ämnesproven i årskurs Procent ,2 96,3 96,7 95, ,3 80,8 80,8 83,8 87,6 84,4 83, Svenska Svenska som andraspråk Engelska Matematik Källa: Skolverket 7 Eleverna i årskurs 9 presterar betydligt bättre på ämnesproven i svenska och engelska än de gör på proven i svenska som andraspråk och matematik. Andelen elever som klarade 2008 års ämnesprov var större än den andel som klarade tidigare års prov i svenska, svenska som andraspråk och engelska. I matematik minskade dock andelen godkända elever. Elever med utländsk bakgrund når i mindre utsträckning målen på de nationella proven. Undantaget är i svenska där flickor med utländsk bakgrund nådde målen i högre utsträckning än pojkar med svensk bakgrund. Störst skillnad i resultat mellan elever med svensk och utländsk bakgrund noteras i ämnesproven i matematik. 18

21 Skillnaden mellan slutbetyg och provbetyg oförändrad År 2007 genomförde Skolverket en statistisk analys av relationen mellan slutbetyg i svenska, engelska och matematik och provbetyg på ämnesproven i årskurs 9 i respektive ämne. 6 Relationen mellan slutbetyg och provbetyg används som indikator på likvärdig betygssättning. Undersökningen visade att i hela landet får ungefär åtta av tio elever samma slutbetyg som provbetyg i matematik, svenska och engelska. På nationell nivå överstiger de genomsnittliga slutbetygen i matematik och svenska de genomsnittliga provbetygen varje år sedan provens tillkomst I engelska ligger provoch slutbetygens genomsnitt mycket nära varandra i stort sett varje år. Analysen visar även att det är betydligt vanligare att elever får ett höjt än ett sänkt slutbetyg i förhållande till provbetyget i matematik och svenska, men inte i engelska där det är ungefär lika många som får en höjning som en sänkning. Det finns stor variation mellan skolor i hur de avviker mellan slutbetyg och provbetyg. En uppföljning av analysen 2008 visar att skillnaderna inte har förändrats över tid. 7 Högre betyg med modersmålsundervisning? I undersökningen Med annat modersmål, elever i grundskolan och skolans verksamhet har Skolverket sökt fördjupad kunskap om språk- och kunskapsutvecklingen för elever med annat modersmål än svenska. Rapporten ger en bild av undervisningens organisering. Dessutom jämförs det genomsnittliga meritvärdet för elever som deltar eller inte deltar i svenska som andraspråk och/eller modersmålsundervisning. I tabell 4 redovisas genomsnittligt meritvärde för elever med olika utländsk bakgrund som deltagit eller inte deltagit i modersmålsundervisning (Mmål) 8 och/eller svenska som andraspråk (Sva) Provbetyg Slutbetyg Likvärdig bedömning? Skolverket Redovisning av uppdrag om skillnaderna mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i svenska, matematik och engelska i årskurs 9, Skolverket För att vara berättigad till modersmålsundervisning behöver en elev ha modersmålet som ett dagligt umgängesspråk och ha grundläggande kunskaper i modersmålet. Kommunen behöver inte tillgodose kravet om det inte finns lämplig lärare och/eller minst fem elever i kommunen med visst modersmål. Undantag gäller för de nationella minoritetsspråken. 9. Undervisningen i svenska som andraspråk vänder sig till en bredare grupp elever än modersmålsundervisningen. Det handlar om elever med annat modersmål än svenska, elever med svenskt modersmål som har tagits in från utlandsskolor och invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en eller två vårdnadshavare. sammanfattande kommentar Om skolans resultat BArnomsorgens resurser Basdata om barn och elever Om skolans resultat Grundskola barnomsorgens resurser Basdata om barn och elever 19

22 Tabell 4. Genomsnittligt meritvärde för elever med olika utländsk bakgrund som har deltagit respektive inte deltagit i svenska som andraspråk (Sva) och/eller i modersmålsundervisning (Mmål). Född utomlands Född i Sverige Född i Sverige med Deltagande med utlandsfödda en svensk och en i undervisning föräldrar utlandsfödd förälder Ej deltagit i undervisning (Sva och Mmål) 216,6 208,1 205,9 Deltagit i Mmål 216,3 228,6 214 Deltagit i Sva 183,3 184,5 163,6 Deltagit i Sva och Mmål 191,2 188,8 196,4 Källa: Skolverket 11 Studien visar att elever som har deltagit i modersmålsundervisning har ett jämförelsevis högre genomsnittligt meritvärde än övriga grupper av elever. Denna grupp elevers genomsnittliga meritvärde skiljer sig mest i förhållande till elever som har deltagit i undervisningen i svenska som andraspråk. Det är även högre än det genomsnittliga meritvärdet hos gruppen elever med svensk bakgrund, det vill säga elever födda i Sverige av svenskfödda föräldrar vars genomsnittliga meritvärde är 208 (redovisas ej i tabell 4). Elever som har deltagit i både svenska som andraspråk och modersmålsundervisning har ett genomsnittligt meritvärde som är högre än för elever som enbart deltagit i svenska som andraspråk. Skolverket kan mot bakgrund av studien inte med säkerhet uttala sig om att det högre meritvärdet är en direkt effekt av undervisningen i modersmål. Man anser däremot att det är rimligt att tala om möjliga effekter. Undervisningen motsvarar ofta inte mer än en timme i veckan, men det kan finnas en möjlig effekt av antal år i modersmålsundervisning. Det går heller inte att förklara det högre genomsnittliga meritvärdet med faktorer i elevernas bakgrund så som kön, migrationsbakgrund, familjens utbildningsnivå eller sociala position. Ett högre genomsnittligt meritvärde gäller genomgående för elever som deltagit i modersmålsundervisning oavsett elevens familjebakgrund. I undersökningen hänvisas till forskning från andra länder som visat liknade effekter av modersmålsundervisning. Av de elever som deltagit antingen i modersmålsundervisning och/ eller svenska som andraspråk går de som endast deltagit i svenska som andraspråk ut skolan med det lägsta genomsnittliga meritvärdet. Av elever som är utlandsfödda deltar det stora flertalet i undervisning i svenska 20

23 som andraspråk. Bland andragenerationsinvandrade elever är det i hög utsträckning elever med sämre förutsättningar hemifrån som deltar i undervisningen i svenska som andraspråk. Föräldrarna har oftare låg utbildning och en svag position på arbetsmarknaden. Omvänt kommer andragenerationsinvandrade elever som följer kursplanen i svenska, och alltså inte deltar i svenska som andraspråk, oftare från en högre social bakgrund. Enligt Skolverket är det genomsnittligt lägsta meritvärdet för eleverna i svenska som andraspråk samstämmigt med bilden av elever med sämre förutsättningar hemifrån. Den bild av ämnet svenska som andraspråk som lämnas i undersökningen är att det i praktiken fungerar som en form av stödundervisning för svagpresterande elever snarare än som ett självständigt ämne. Hur lärares förmågor påverkar studieresultaten Betydelsen av att de bästa studenterna blir lärare för att elevernas resultat i skolan ska förbättras har diskuterats flitigt efter det att McKinsey kom ut med rapporten How the world s best-performing school systems come out on top hösten I en rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering 10 presenteras resultat som visar på en tydlig nedgång i såväl gymnasiebetyg som direkta mått på kognitiva och icke-kognitiva förmågor bland svenska högstadielärare. Huruvida denna nedgång har påverkat den genomsnittliga elevens studieresultat är dock svårt att visa. Däremot visar rapporten att elever med hög kapacitet gynnas av att en lärare har hög kognitiv förmåga medan svaga elever missgynnas. De senare gynnas snarare av en lärare med goda ledaregenskaper, vilket även har en positiv påverkan på studieresultaten för elever med utländsk bakgrund. Att ha en lärare med goda ledaregenskaper verkar dessutom gynna flickor i större utsträckning än pojkar. I rapporten framhålls att manliga lärare som själva hade höga gymnasiebetyg förefaller vara bra för alla typer av elever. Detsamma gäller dock inte för kvinnliga lärare med höga gymnasiebetyg. Den slutsats som dras är att det inte finns något enkelt sätt att identifiera vilka lärarstudenter som är mer lämpliga än andra som lärare. 10. Hur lärares förmågor påverkar elevernas studieresultat, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU), Rapport 2008:25, Erik Grönqvist och Jonas Vlachos. sammanfattande kommentar Om skolans resultat BArnomsorgens resurser Basdata om barn och elever Om skolans resultat Grundskola barnomsorgens resurser Basdata om barn och elever 21

24 Gymnasieskola I det följande avsnittet redovisas resultaten i gymnasieskolan Först redogörs för hur stor andel av gymnasieeleverna som får ett slutbetyg efter fyra år, hur många som får grundläggande behörighet till universitet och högskola samt betygsutvecklingen. Resultaten och utvecklingen över tid presenteras för flera variabler dels totalt, uppdelat på kvinnor och män, huvudman och elever med svensk respektive utländsk bakgrund, dels på programnivå. Därefter presenteras resultaten på de nationella kursproven i engelska, matematik och svenska. Avslutningsvis refereras till en studie som behandlar hur gymnasisternas bakgrund påverkar benägenheten att gå vidare till högre studier. Allt fler elever får ett slutbetyg Allt fler elever fullföljer sin gymnasieutbildning och får ett slutbetyg. Av de elever som påbörjade sin gymnasieutbildning hösten 2004 hade 75,5 procent fullföljt sina studier inom fyra år. Det är en liten ökning jämfört med föregående år. Av de elever som påbörjade sina studier hösten 2003 var det 75,1 procent som fick ett slutbetyg efter fyra år. Kvinnor avslutar i högre grad sina gymnasiestudier än män. Av de elever som var nybörjare 2004 hade 78 procent av kvinnorna fått ett slutbetyg våren 2008, vilket kan jämföras med 73 procent av männen. Fullföljandegraden är generellt sett lägre för elever med utländsk bakgrund (60%). Andelen kvinnor med utländsk bakgrund som fullföljer sina studier inom fyra år har ökat med en procentenhet jämfört med 2007 till 65 procent medan andelen män med utländsk bakgrund som fullföljer sina studier är oförändrad (55%). Förhållande mellan män och kvinnor samt mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund är annars i stort sett oförändrade jämfört med Andelen elever på fristående skolor som får ett slutbetyg inom fyra år är knappt 5 procentenheter högre än på kommunala skolor. 22

25 Tabell 5. Andel elever med slutbetyg inom fyra år efter påbörjad utbildning. Börjat år Slutbetyg senast år Barn- och fritid 70,1 71,2 73,5 75,2 Bygg 70,8 78,3 82,2 82,9 El 77,3 76,5 75,9 76,1 Energi 72,3 73,6 78,9 79,8 Estetiska 75,2 80,0 80,2 79,2 Fordon 65,2 69,8 71,1 72,8 Handels- o. adm. 70,3 72,5 74,4 74,3 Hantverk 77,9 80,7 82,0 82,0 Hotell- o. rest. 76,7 72,8 73,0 74,6 Industri 64,1 68,6 68,7 73,2 Livsmedel 66,3 72,1 78,3 75,5 Medie 82,1 78,6 77,0 76,4 Naturbruk 70,6 77,6 81,o 81,1 Naturvetenskap 89,2 91,1 90,5 90,7 Omvårdnad 68,2 71,8 74,6 72,0 Samhällsvetenskap 84,6 85,1 84,6 84,5 Teknik - 80,1 81,3 82,5 Individuellt program 18,1 19,0 19,4 20,5 75,6 74,9 75,1 75,5 Fullföljandegraden är högst på Naturvetenskaps-, Samhällsvetenskapsoch Byggprogrammet. Lägst andel elever som fullföljer sina studier och får ett slutbetyg inom fyra år finns, med undantag för elever på individuella program, på Omvårdnadsprogrammet. Störst positiv utveckling mellan 2007 och 2008 har skett på Industri-, Barn och fritid- samt Fordonsprogrammet där andelen elever med slutbetyg ökat med mellan 1,7 (BF och FP) och 4,5 (IP) procentenheter. På lite längre sikt har andelen elever som får ett slutbetyg inom fyra år ökat på cirka 80 procent av de nationella programmen. Andel med grundläggande högskolebehörighet är oförändrad Våren 2008 var det totalt elever som fick ett slutbetyg från gymnasieskolan. Av dessa hade 88,9 procent grundläggande behörighet till universitet- och högskolestudier. Det är en lika stor andel som Grundläggande behörighet har en elev som i sitt slutbetyg har lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de Källa: Skolverket 13 sammanfattande kommentar Om skolans resultat BArnomsorgens resurser Basdata om barn och elever Om skolans resultat Gymnasieskola barnomsorgens resurser Basdata om barn och elever 23

26 gymnasiepoäng som krävs för fullständigt program, det vill säga poäng. Det var en större andel elever som blev behöriga i de kommunala skolorna (89,1%) än i de fristående skolorna (88,3%). Detta beror på att män i kommunala skolor blir behöriga i större utsträckning än män i fristående skolor. Av diagrammet nedan framgår att andelen elever med grundläggande behörighet har varit relativt oförändrad under de senaste sex åren och pendlat mellan 88,9 och 89,4 procent. diagram 9. Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola , Källa: Skolverket 14 Kvinnor uppnår i större utsträckning än män högskolebehörighet. Skillnaden mellan könen uppgår till cirka 5 procentenheter vilket inte är någon förändring jämfört med

27 diagram 10. Andel behöriga till universitet och högskola för kvinnor och män med svensk respektive utländsk bakgrund. Procent 2006/ / ,3 92,3 84,5 85,7 87,7 87, Kvinnor med svensk bakgrund Kvinnor med utländsk bakgrund Män med svensk bakgrund 77 77,5 Män med utländsk bakgrund Andelen behöriga elever är lägre bland elever med utländsk bakgrund (81,7%) än bland elever med svensk bakgrund (89,9%). Variationen mellan de olika nationella programmen är relativt stor vilket framgår av tabell 6 på nästa sida. sammanfattande kommentar Om skolans resultat BArnomsorgens resurser Basdata om barn och elever Om skolans resultat Gymnasieskola barnomsorgens resurser Basdata om barn och elever 25

28 tabell 6. Andel elever med grundläggande behörighet till högskola per program. Per program Per program 2000/ / /2008 Totalt Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Gymnasieskolan totalt 84,6 88,9 91,3 86,4 88,9 91,5 86,3 Barn- och fritid (BF) 79,7 83,9 86,4 76,4 83,9 86,4 76,3 Bygg (BP) 81,9 90,9 93,3 90,8 90,4 95,7 90,1 El (EC) 82,2 86,3 92,0 86,1 84,8 91,3 84,6 Energi (EN) 83,2 86,5 81,8 86,6 88,4 94,1 88,3 Estetiska (ES) 82,7 89,9 91,7 85,1 90,7 92,2 87,0 Fordon (FP) 73,6 83,1 88,2 82,7 82,4 84,1 82,3 Handels- och adm. (HP) 71,1 81,2 83,9 76,5 82,3 85,0 76,6 Hantverk (HV) 88,5 92,1 92,7 87,7 92,2 93,8 80,5 Hotell- och restaurang (HR) 80,1 86,1 89,0 80,5 83,7 86,8 77,6 Industri (IP) 75,6 83,3 92,7 82,0 83,5 91,5 82,4 Livsmedel (LP) 79,0 88,8 89,7 86,1 87,6 89,1 83,8 Medie (MP) 85,3 86,3 89,5 82,1 85,6 89,3 80,4 Naturbruk (NP) 77,2 84,8 87,6 79,9 85,7 88,7 79,7 Naturvetenskap (NV) 91,2 95,3 96,4 94,3 95,5 96,6 94,5 Omvårdnad (OP) 81,9 87,7 88,6 81,9 87,2 88,2 81,9 Samhällsvetenskap (SP) 86,0 91,1 93,2 87,6 91,4 93,7 87,8 Teknikprogrammet (TE) - 88,4 93,9 87,5 88,9 94,4 87,9 Källa: Skolverket 14 Andelen elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola var 2008 högst på Naturvetenskaps- och Hantverksprogrammet och lägst på Handels- och administration samt Fordonsprogrammet. På samtliga nationella program uppnår kvinnor i större utsträckning än män högskolebehörighet. Genomsnittlig betygspoäng Våren 2008 var den genomsnittliga betygspoängen i riket 14,0. Under de senaste fem åren har den genomsnittliga betygspoängen varit mer eller mindre konstant. De marginella förändringarna av den genomsnittliga betygspoängen torde enligt Skolverket kunna ses som en indikation på att ingen generell betygsinflation existerar Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08, Skolverket

29 Elever i fristående skolor har något bättre betyg (14,3) än elever i kommunala skolor (14,0). Kvinnliga gymnasieelever har generellt sett högre betyg än män (14,7% respektive 13,3%) och det är även så att kvinnor med utländsk bakgrund har högre betygspoäng än män med svensk bakgrund. Lägst betyg har män med utländsk bakgrund. Diagram 11. Genomsnittlig betygspoäng för kvinnor och män med svensk respektive utländsk bakgrund. (Obs! Bruten skala) Betygspoäng 15,5 15,0 14,5 14,0 13,5 13,0 12,5 12,0 11,5 11,0 14,9 14,8 Kvinnor med svensk bakgrund 2006/ /08 13,8 13,8 Kvinnor med utländsk bakgrund 13,5 13,4 Män med svensk bakgrund 12,6 12,6 Män med utländsk bakgrund Av de kärnämneskurser samt det projektarbete som ingår på samtliga nationella gymnasieprogram 12 lyckades eleverna i störst utsträckning få Väl godkänt eller Mycket väl godkänt i estetisk verksamhet samt idrott och hälsa, vilket framgår av tabell 7. Lite drygt sex procent fick inte godkänt på sitt projektarbete, vilket medför att de heller inte fick ut ett fullständigt slutbetyg. Kvinnor klarar generellt sett av projektarbetet bättre än män och det är nästan dubbelt så många män som blir underkända. Nästan 99 procent av eleverna lyckades få minst betyget Godkänt i kärnämneskursen Svenska A. 12. Kärnämneskurserna i Svenska som andraspråk A och B är här exkluderade från redovisningen då det enbart är cirka två procent av samtliga elever som går kursen. Källa: Skolverket 16 sammanfattande kommentar Om skolans resultat Gymnasieskola barnomsorgens BArnomsorgens resurser Basdata om barn och elever 27

30 tabell 7. Elever med betyg i kärnämneskurser och i projektarbete, läsåret 2007/08. Betygsfördelning (%) Kärnämneskurs IG G VG MVG Engelska A 2,5 36,5 39,9 21,1 Estetisk verksamhet 1,8 30,0 39,2 29,0 Idrott och hälsa A 4,2 29,7 36,4 29,7 Matematik A 3,7 48,7 30,8 16,8 Naturkunskap A 4,8 40,7 32,7 21,8 Projektarbete 6,2 29,1 28,2 36,5 Religionskunskap A 5,7 37,3 33,0 24,1 Samhällskunskap A 4,3 40,2 34,8 20,7 Svenska A 1,2 39,9 40,2 18,7 Svenska B 5,2 38,6 36,5 19,7 Svenska som andraspråk A 3,5 49,0 35,4 12,2 Svenska som andraspråk B 9,9 45,0 31,8 13,3 Källa: Skolverket 17 Färre blir godkända på kursproven i matematik De nationella kursproven i gymnasieskolan är en del av det nationella provsystemet och tillhandahålls av Skolverket. Kursproven i karaktärsämnena Engelska A, Matematik A samt Svenska B och Svenska som andraspråk B är obligatoriska att använda på samtliga program. För respektive program är även provet i den avslutande kursen i karaktärsämnet obligatorisk. 13 Syftet med kursproven är att öka måluppfyllelsen, bidra till en rättvis betygssättning samt ge underlag för att kunna analysera i vilken utsträckning kunskapsmålen nås. Eleverna förväntas genomföra respektive kursprov under den termin de avslutar kursen. Kursproven är uppdelade i två till tre delprov beroende på ämne. De resultat som presenteras nedan baseras på ett urval från cirka 100 skolor. Det är angeläget att påpeka att en jämförelse med föregående års provresultat måste göras med försiktighet då uppgifterna på proven kan vara olika svåra vilket innebär att de inte är direkt jämförbara. Till skillnad från tidigare år redovisas endast resultaten för elever som genomfört ett ordinarie nationellt kursprov samt har ett korrekt provbetyg inrapporterat. 13. Detta innebär att kursprovet i Engelska B är obligatoriskt på estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Kursprovet i Matematik B är obligatoriskt på estetiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet, kursprovet C på teknikprogrammet och kursprovet D på naturvetenskapsprogrammet. 28

31 Detta innebär att svarsbortfallet är högre än föregående år vilket medför att jämförelser över tid bör göras med än större försiktighet. Engelska A och B är de kursprov som eleverna traditionellt sett klarar bäst och så var fallet även under Av diagrammet nedan framkommer att andelen elever med provbetyget IG var 6 respektive 5 procent. Motsvarande andel i Svenska B och Matematik A var 11 procent respektive 24 procent. diagram 12. Andel elever med minst betyget Godkänt på kursprov i gymnasieskolan. Procent Engelska A Engelska B Svenska B Matematik A Matematik B Matematik C Matematik D I Engelska A lyckades eleverna på de studieförberedande programmen tillsammans med eleverna på det Estetiska programmet bäst med läs- och hörförståelsedelarna, medan andelen icke godkända resultat var stor på flera av de yrkesinriktade programmen. Totalt sett var det över hälften av eleverna som fick Väl godkänt eller Mycket väl godkänt på kursproven i Engelska A och B. Det är fler män än kvinnor som får något av de två högsta kursbetygen i Engelska B. Kvinnornas resultat har dessutom försämrats jämfört med tidigare år. Överensstämmelsen mellan de preliminära kursbetygen och resultaten på kursproven i engelska är hög. Något färre elever fick minst betyget Godkänt på kursprovet i Källa: Skolverket 15 sammanfattande kommentar Om skolans resultat BArnomsorgens resurser Basdata om barn och elever Om skolans resultat Gymnasieskola barnomsorgens resurser Basdata om barn och elever 29

32 Svenska B jämfört med 2006 och Det är fler kvinnor än män som får höga betyg. Skillnaden mellan könen har dock inte förändrats nämnvärt. Som nämnts ovan är det cirka 24 procent av eleverna som inte klarade kursprovet i Matematik A. Det är även en stor andel elever som får provbetyget Icke godkänt i Matematik B och C. Matematik B har med sina 33 procent den största andelen elever med underkänt provbetyg, vilket Skolverket finner oroande. Det är första gången som andelen är större än 30 procent. Det finns inga större skillnader i provresultat mellan könen. För Matematik B och C är det något större andel män som får provbetyget Icke godkänt och för matematik D är det något fler som får Mycket väl godkänt. Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar övergången till höskolestudier Högskoleverket och Statistiska centralbyrån har i en studie av nybörjare på högre utbildningar konstaterat att av en årskull född i början av 1980-talet hade cirka 45 procent gått vidare till studier vid universitet och högskola. Benägenheten att gå vidare till eftergymnasiala studier påverkas dock i stor utsträckning av föräldrarnas utbildningsbakgrund. Av de ungdomar vars föräldrar har forskarutbildning studerar 86 procent vidare medan motsvarande siffra för ungdomar med föräldrar som enbart har förgymnasial utbildning är 22 procent. Även inriktningen på högskolestudierna påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå. Utbildningar som kräver höga betyg till exempel läkar-, psykolog- eller juristutbildningen domineras av barn till högutbildade föräldrar, det vill säga föräldrar med minst treårig eftergymnasial utbildning. På dessa utbildningar var andelen studerande med högutbildade föräldrar mellan 55 och 70 procent. Lägst andel med högskoleutbildade föräldrar fanns läsåret 2007/08 på utbildningen till tandhygienist (13%) Statistiskt meddelande UF 20 SM 0802, Statistiska centralbyrån 19 december