vårdguiden nr För Stockholms län Klimakteriet det går över! Så sover du bättre! Unga med spelberoende det finns hjälp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "vårdguiden nr 1 2008 För Stockholms län Klimakteriet det går över! Så sover du bättre! Unga med spelberoende det finns hjälp"

Transkript

1 vårdguiden nr För Stockholms län Klimakteriet det går över! Så sover du bättre! Unga med spelberoende det finns hjälp Vårdguiden

2 Innehåll nr Notiser 4 Tema Neuropsykiatriska diagnoser Udda barn 6 Han tyckte inte om att jag höll i honom Olle har autism 8 Jag kände att det var något som inte stämde Pia berättar om sin ADD 10 Gå på din magkänsla Om tjock- och ändtarmscancer och erbjudandet om hälsokontroll 12 När spelet är förlorat Om unga med spelberoende 14 Det går över! Fyra kvinnor berättar om klimakteriet 18 Nattvården Att sova är livsviktigt 21 Jag var så fruktansvärt rädd Ulrika fick hjälp av Vårdguiden 22 Vårdguiden ger svaren TIDNINGEN VÅRDGUIDENS REDAKTION Tidningen Vårdguiden är en informationstidning från Stockholms läns landsting. Den delas ut med fyra nummer per år till samtliga hushåll i länet. Ansvarig utgivare Elisabeth Levander Redaktör Anna Sjökvist E-post Telefon Frågor till redaktionen Vårdguiden Stockholms läns landsting Box 22550, Stockholm Redaktionsassistent Petra Rinnetorp E-post Beställning av fler tidningar samt taltidning Medicinsk granskning Inger Rising och Peter Rönnerfalk Grafisk form & repro Graffoto AB, Stockholm Omslagsfoto Ulf Huett Nilsson Tryck Winkowski Print, Polen Upplaga ex Annorlunda värld ÄR DU OROLIG för att ditt barn inte är som andra? För att det uppfattar världen på sitt eget sätt? För att det är ovanligt stojigt och inte kan sitta stilla? Eller är det precis som det ska vara att barn är barn? Allra oftast är det just det sistnämnda som gäller: barn är som barn är mest. Men inte alltid. I det här numret av Vårdguiden belyser vi olika neuropsykiatriska funktionshinder, till exempel ADHD, DAMP, Aspergers syndrom och autism. Vad är egentligen vad och hur yttrar sig de olika diagnoserna? Och vad gör man som orolig förälder? Många i dag vuxna som lider av den här typen av avvikelser har aldrig fått någon diagnos, men har ändå kanske alltid känt sig lite annorlunda. Kan det finnas en enkel förklaring? Vården har haft långa köer för utredning av neuropsykiatriska funktionshinder och har det fortfarande. Men det satsas mycket pengar för att komma tillrätta med köerna så att alla som är i behov av en utredning ska kunna få det. Att få en diagnos betyder självklart inte att allt blir bra, men det kan hjälpa att ha en förklaring till det som man inom sig vet, men inte har kunnat sätta fingret på. Under 2008 börjar landstinget kalla alla stockholmare mellan 60 och 69 år till undersökning av tarmen. Tjock- och ändtarmscancer är en vanlig och mycket farlig cancerform, men går att bota om man upptäcker sjukdomen i tid. Tacka ja till undersökningen det har du allt att vinna på! Nu när våren och ljuset är på ingång har många svårt att sova om nätterna. Om man har allvarligare sömnproblem som inte beror på ljuset kan det vara värt att se över sin sömnhälsa, för att förstå orsakerna och vad man kan göra för att sova bättre. God sömn är viktigt för att vi ska må bra. Många som sover dåligt är kvinnor i övergångsåldern. Det beror på att hormonerna förändras i kroppen. Vi har träffat fyra kvinnor som beskriver övergångsåldern ur fyra olika perspektiv. Den hoppfulla gemensamma nämnaren är: Det går över... God läsning! ANNA SJÖKVIST Redaktör Vårdguiden nr

3 Kloka listan Nu finns den nya utgåvan av Kloka listan med rekommenderade läkemedel ute på apotek och vårdcentraler. På finns de rekommenderade läkemedlen integrerade i texterna om olika sjukdomar. Nytt för i år är att boken även innehåller tips och praktiska råd för hur du eller ditt barn kan ta er medicin. Ingen bilaga Under januari fick alla stockholmare en telefonkatalog från Vårdguiden med adresser och telefonnummer till alla vårdgivare i länet. Katalogen ersätter den telefonbilaga som brukar medfölja tidningen. Behöver du adress eller telefonnummer till din vårdmottagning och inte har någon katalog kan du beställa en på telefonnummer Du kan också få uppgifterna genom att gå in på eller genom att ringa Vårdguiden på telefon Psykoterapi på mässa Den april pågår en psykoterapimässa på Stockholmsmässan i Älvsjö. Här kan du få en överblick över vad som är aktuellt när det gäller behandling, utbildning och forskning. Mer än 70 utställare som representerar alla olika inriktningar inom psykoterapi finns till hands för information och frågor. Lördagen den 12 april har mässan ett specialerbjudande riktat särskilt till allmänheten. Inträdet kostar 125 kronor och då har man fri tillgång till samtliga föreläsningar den dagen. För program och mer info: ILLUSTRATION JANETTE BORNMARKER/STHLMILL Dags för fästingvaccin Med våren och värmen kommer också fästingarna. De kan bära på både TBE och borrelia. Det kan vara klokt att se över sitt vaccinationsskydd. Nu finns en nyutkommen broschyr Fästingar och fästingöverförda infektioner från Smittskyddsenheten med information och karta som visar var TBE är vanligast. Broschyren finns på vårdcentraler, vaccinationscentraler och apotek. Samma information hittar du på Internet Kontakta din vårdcentral eller närmaste vaccinationsmottagning om du vill vaccinera dig mot TBE. Sex på sju språk Järva mansmottagning lanserar en ny unik webbplats på sju språk för män om män! Här finns viktig information om de vanligaste frågeställningarna som män har om sitt kön, om könssjukdomar, kondomer och om manliga sexuella problem. Järva mansmottagning är en sex- och samlevnadsmottagning för män över 23 år. Mottagningen, som ligger i Rinkeby, jobbar både praktiskt med patienter och förebyggande med utbildning och information runt mäns sexuella och reproduktiva hälsa. Läs mer på internet: Kurs för diabetiker Nu erbjuder Storstockholms Diabetesförening i samarbete med ett 20-tal vårdcentraler runt om i länet studiecirklar för dig med typ 2-diabetes. Kursen är en utbildning i egenvård och målet är att deltagarna ska skaffa sig kunskaper om hur man ändrar livsstil och skaffar sig nya vanor i vardagslivet. Det kan handla om mat, om betydelsen av fysisk aktivitet, om att minska stressen och om förmågan till känslomässig bearbetning. Deltagarna träffas vid nio tillfällen under fem månader. Kostnaden är 250 kronor för medlemmar och 400 kronor för icke medlemmar. Kursmaterial ingår. Intresserad? Prata med din vårdcentral eller ring Diabetesföreningen på telefon Du kan också skicka ett e-postmeddelande till Jour ersätter närakut Tre av länets närakuter Brommaplan, Jakobsberg och Skärholmen stänger under våren och ersätts av husläkarjourer. Övriga närakuter fortsätter sin verksamhet, åtminstone året ut. Närakuten Brommaplan ersätts den 31 mars av en husläkarjour i samma lokaler. Närakuten Jakobsberg stänger den 31 mars och ersätts av husläkarjouren på Jakobsbergs vårdcentral. Närakuten Skärholmen stänger den 31 maj och ersätts av husläkarjourerna på Huddinge vårdcentral och Liljeholmens vårdcentral. Aktuella uppgifter om öppettider får du alltid på eller genom att ringa Vårdguiden på telefon Vårdguiden nr

4 TEMA: Neuropsykiatriska diagnoser Udda barn Känns det som om ditt barn är annorlunda och inte förstår världen på samma sätt som andra? För många föräldrar är de första åren fyllda av oro och frågetecken. Det är inte lätt att veta vad som är normalt och vad som är tecken på ett funktionshinder. TEXT HELENE LUMHOLDT FOTO ULF HUETT NILSSON LILLA PELLE SOM INTE SITTER STILLA en sekund och Lisa som vaknar 13 gånger varje natt kan det vara ADHD? Adam som bara skriker, Helena som aldrig möter någons blick och Philip som inte vill kramas kan det vara autistiska drag? Om man oroar sig som förälder ska man i första hand prata med personalen i förskolan, de har mycket kunskap, säger Margareta Blennow som är barnhälsovårdsöverläkare i Stockholm. Ibland räcker det att få prata om sin oro, ibland kan det kännas bra att diskutera hur man på bästa sätt kan stötta barnet och hantera de beteenden som oroar. Om förskolans egna resurser och kunskaper inte räcker till så har de flesta kommuner resursteam dit förskolepersonalen kan vända sig. Här finns psykolog, specialpedagog och andra yrkeskategorier med kunskap om barns utveckling och olika behov. Den som inte har sitt barn i förskola eller som inte får önskat stöd av förskolan kan vända sig till barnavårdscentralen, BVC, säger Margareta Blennow. En orolig förälder kan också vända sig till den öppna barnoch ungdomspsykiatrin, BUP. Här kan både föräldrar och barn få samtalshjälp och råd. BUP kan göra utredningar och ställa diagnos. Utredningar görs också av speciella utrednings- och diagnosteam inom landstingets barnhälsovård. Målet med en utredning är att genom samtal och olika test ringa in barnets problem och svårigheter, liksom dess starka sidor, för att kunna utforma ett bra stöd. Om utredningen leder till en diagnos, sammanfattar den de typiska och grundläggande svårigheter och störningar som barnet lider av. Många av de i dag förekommande diagnoserna brukar kallas för bokstavsdiagnoser. Den mest kända är ADHD, uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitet. På senare år används begreppet neuropsykiatriska störningar mer och mer. Det inbegriper utöver ADHD och andra beteende- störningar även mer kommunikativa funktionshinder som autism. Gemensamt för alla neuropsykiatriska störningar är att de har sin uppkomst i hjärnan och att de påverkar de psykiska funktionerna. Ingen kan med hundra procents säkerhet säga varifrån eller varför störningarna kommer. Däremot vet vi att ju tidigare diagnos, desto bättre. Familjens och förskolans sätt att samspela med och uppfostra barnet har stor betydelse. Många kommuner, BVC och BUP-mottagningar 4 Vårdguiden nr

5 ordnar föräldrastödgrupper, där man både får möta andra i liknande situation och kan få råd om hur man hanterar konflikter och kommunicerar med sina barn. Föräldrar till barn som har fått en diagnos kan få ytterligare stöd, utbildning och hjälp genom landstingets Handikapp & habilitering. Barn med en neuropsykiatrisk diagnos får ofta medicin för sina svårigheter. Till exempel för att lättare komma till ro om natten, för att lugna ner tempot på dagen eller tvärtom, för att öka vakenhetsgraden. Även mindre barn ges i dag ångestdämpande och antidepressiv medicin. Det kan kännas obehagligt, men många föräldrar vittnar om att deras barn blivit hjälpta av medicinerna. Om ett barn ska utredas behövs en remiss från BVC eller barnläkarmottagningen. Tidigare fick många barn stå i lång kö för att få sina neuropsykiatriska besvär utredda. Numera omfattas de av vårdgarantin, men tyvärr kan väntan på utredning trots detta bli längre än tre månader. Vårdguiden nr

6 TEMA: Neuropsykiatriska diagnoser Han tyckte inte om att jag höll i honom Karins första barn Olle är autistiskt. Han pratar inte. Men via kurser har hon lärt sig att ändå kommunicera med honom. OLLE VAR BARA några veckor när Karin fattade att något inte var som det skulle. Han bara skrek och verkade inte tycka om att jag höll i honom. Jag tänkte att han kanske hade ont någonstans, hade kolik eller någon sjukdom. Samtidigt var jag ju inte säker. Olle är mitt första barn och jag visste ju inte hur det brukade vara. Vad som var normalt, säger Karin. När Olle var några månader gick Karin till barnläkarmottagningen och berättade om sina farhågor. Läkaren undersökte, men fann inga fel. Pojken är nog bara lite omogen, trodde han. Efter ett och ett halvt år av gråt, slit och vaknätter var Karin tvungen att börja jobba igen. Olle skulle börja på dagis. Men det var bara inte att tänka på! Vi försökte vänja in honom. Så länge jag var där klängde han sig fast och vägrade släppa. Och när jag lösgjort mig med tvång och till sist gått därifrån fortsatte han att gråta hela tiden. Han satt i ett hörn och ingen annan fick röra honom. Förskolepersonalen försökte trösta mig, sa att det kunde ta lite olika lång tid för barnen att vänja in sig. Men jag såg på dem att de tänkte att något var fel. Vid BVC:S 18-månaderskontroll märkte 6 Vårdguiden nr

7 MÅNGA NAMN PÅ FUNKTIONSHINDER I dag finns en mängd neuropsykiatriska störningar. Ofta kan man ha flera. De flesta diagnoser är vanligare hos pojkar än hos flickor. Här är de vanligaste. ADHD barnet har svårt att bibehålla uppmärksamheten, verkar inte lyssna, orkar inte sitta still, klättrar på väggarna och kan inte koncentrera sig mer än korta stunder. Barnet har också svårt att vänta på sin tur och är impulsstyrt handlar utan att tänka efter först. Det finns undergrupper till ADHD, till exempel ADD som innebär att barnet har problem med uppmärksamheten men inte är hyperaktivt, och DCD, där barnet har problem med motorik och förmågan att tolka sinnesintryck. DAMP som ADHD med tillägget att barnet har motoriska svårigheter, är lite klumpigt. Barn med neuropsykiatriska funktionshinder kan också vara hypoaktiva, motsatsen till hyperaktiva, så lugna och passiva att det blir ett problem eftersom barnen inte tar några egna initiativ och lätt bara blir sittande. ODD trotssyndrom. Barnet har ett negativt, trotsigt och fientligt beteende. CD uppförandestörning. Som trotssyndrom, fast allvarligare. Barnet agerar aggressivt, kränkande, förstör avsiktligt för andra eller skadar andra med flit. OCD tvångssyndrom. Barnet utför vissa handlingar tvångsmässigt. Barnet kanske måste tvätta händerna hela tiden, ställa sina leksaker i en särskild ordning eller ha sin tröja vikt på ett speciellt sätt. Barnet kan bli så upptaget av att hålla ordningen, sköta ritualerna så det inte blir någon tid över till något annat. Autistiskt syndrom barn med autism har svårt att förstå och tolka omgivningen. De har svårt att se helheter och sammanhang och kopplingen mellan orsak och verkan. De har också svårt att generalisera och dra slutsatser av tidigare gjorda erfarenheter. De har svårt att förstå hur andra människor tänker och känner. Deras intressen är ofta begränsade och deras fixering vid detaljer får ofta deras agerande att snudda vid tvångshandlingar. De kan till exempel vilja lyssna på bara ett enda musikstycke, gå en enda promenadväg och vägra äta mer än ett fåtal olika maträtter. Autistiska barn har ofta annorlunda sinnesintryck, reagerar känsligare på vissa intryck och mindre på andra. Många med autistiskt syndrom har svårt för ögonkontakt. Aspergers syndrom barnet har enahanda intressen, svårt för att leva sig in i andras tankar och känslor och blir lätt stört i sin koncentration. De har svårt att läsa mellan raderna och att förstå abstrakta resonemang. De uppfattar det som sägs bokstavligt. De flesta personer med Asperger är normalbegåvade, men man brukar tala om att de har ojämna begåvningsprofiler de kan vara väldigt bra på vissa saker och sämre på andra. Aspergerbarn har ofta svårt att samordna sina rörelser. De blir klumpiga och får därför svårt i gymnastik och sport. Många är också extra känsliga för ljus, ljud och känsel. Tourettes syndrom barnet har flera motoriska och vokala tics och lider av ofrivilliga rörelser och utstöter ofrivilliga ljud. sjuksköterskan direkt att Olle hade grava utvecklingsförseningar. Men det var något mer. Det kändes så tydligt. Barn med förståndshandikapp är ju ofta ändå väldigt sociala. Det var inte Olle. Han lekte inte med andra. Han såg dem liksom inte ens. Inte ens jag fick kontakt med honom. Karin läste böcker och internetsidor om olika funktionshinder och störningar. Till sist fick jag tag på en bok om autism, och då föll alla bitar på plats. Karin fick en remiss för utredning från BVC och tre år gammal hade Olle fått diagnosen autism. Snart därefter kunde han börja på en förskola, på en särskild avdelning för barn med autism. Den förskolan har betytt mycket för oss. Här finns personal som förstår hur Olle fungerar och som anpassar verksamheten efter det. Det känns tryggt. Direkt när Olle fått sin diagnos fick Karin kontakt med habiliteringen. De lotsade mig till ett par kurser i alternativ kommunikation Olle kan ju inte prata. Kurserna har jag haft väldig nytta av. Karin är också väldigt nöjd med den kontakt hon senare fått med Autismcentrum syd. Det har varit ett riktigt lyft. Människorna där är fantastiska så kunniga och trygga i sina roller. De vågar se föräldrarna som en resurs det uppskattar jag. Vårdguiden nr

8 TEMA: Neuropsykiatriska diagnoser VUXNA MED AVVIKELSER Förr var neuropsykiatriska diagnoser sällsynta. Många i dag vuxna som inte fick diagnos och behandling som barn har därför sociala svårigheter utan att förstå vad det beror på. Det är först sedan den senare delen av 1980-talet som neuropsykiatriska diagnoser har blivit vanliga och allmänt kända. Diagnosen autism är betydligt äldre än så, men har å andra sidan ändrat innehåll under senare år. Många i dag vuxna som lider av den här typen av avvikelser har aldrig fått någon diagnos. Kanske har de känt sig annorlunda, men aldrig förstått varför. Många berättar om hur de blivit missförstådda livet igenom. De har kallats lata, uppstudsiga, ointresserade, korkade eller egoistiska när det i själva verket varit deras funktionshinder som förhindrat ett annat beteende. Studier har visat att många på våra fängelser lider av neuropsykiatriska funktionshinder. Om de hade fått en diagnos som barn hade deras liv kanske sett bättre ut i dag. På samma sätt kan man hitta patienter inom psykiatrin, vars tillstånd och svårigheter missbedömts. Personer som upplevt psykiska problem och uppträtt avvikande har fått psykiatriska diagnoser och behandlats enligt dem i stället för att få hjälp med sitt neuropsykiatriska funktionshinder. Avsaknaden av en korrekt diagnos kan alltså innebära stora lidanden. Många vittnar om sin lättnad när de i vuxen ålder fått en diagnos. De själva och deras närstående beskriver ofta hur pusselbitarna äntligen trillat på plats. Därmed har diagnosen faktiskt ett egenvärde och kanske är det 8 Vårdguiden nr

9 Jag kände att det var något som inte stämde Pia hann bli 24 år innan hon fick diagnosen ADD. Tack vare den fick hon behandling och stöd. EN DEL MÄNNISKOR som får veta att de har någon bokstavskombination känner sorg över att de är annorlunda. Men inte alla. Nej, jag är ju den jag är! För mig gav diagnosen bara ett namn på det som jag redan visste fattades, berättar Pia Nyström. Pia är 27 år och fick diagnosen ADD för ungefär tre år sedan. Då hade hon länge känt att det var något som inte stämde. Visserligen var hon trött av andra skäl Pia har Crohns sjukdom, en kronisk inflammation i tjock- och tunntarm som kan vara mycket besvärlig, men som med rätt behandling ändå kan tillåta den drabbade att leva ett någorlunda drägligt liv. Jag har grav dyslexi också och när jag hade kämpat mig igenom gymnasiet föll jag ihop. Jag gick in i väggen och immunförsvaret brakade ihop. Jag fick lunginflammation och det var i den vevan som Crohns sjukdom bröt ut. Pia kunde sova 14 timmar per dygn. Fyra timmar orkade hon vara aktiv och den tiden gick åt till att klä sig, äta frukost och andra basala sysslor. Trots behandling och medicinering förblev hon lika trött och handlingsförlamad. Jag kände att det var något som inte stämde, det handlade inte bara om Crohns. Av en slump lyssnade Pia på en föreläsning om neuropsykiatriska funktionshinder. En föreläsare berättade att man under tiden för Pias uppväxt i Solna inte hade använt sig av diagnosen DAMP utan i stället hade använt uttrycket motoriskt perceptuellt handikapp. Den diagnosen hade jag fått redan i förskolan, men ingen hade delvis därför antalet vuxna personer som vill bli utredda stadigt ökar. I Stockholms län har det under de senaste åren tillförts åtskilliga miljoner för att på olika sätt möta det växande behovet. Den som har funderingar kring sig själv och sina problem och tänker att det kanske kan handla om en neuropsykiatrisk störning ska vända sig till sin lokala psykiatriska mottagning. Bedömer personalen att det behövs en utredning kan de antingen göra den på plats eller remittera till speciella utredningsteam. Det är också den lokala psykiatriska mottagningen som ska ge stöd när patienten fått sin diagnos. Vissa av de neuropsykiatriska diagnoserna faller inom ramen för LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. Personer med autism eller autismliknande tillstånd har rätt till stöd från både kommunen och landstingets habilitering. förklarat vad det var. Vi, mina föräldrar och jag, trodde bara det betydde att jag var lite klumpig. Pia bestämde sig för att hon ville bli utredd. Men hon stod inte ut med tanken på risken att behöva stå i kö för det i flera år och tog kontakt med Norra Specialmottagningen i Täby. Där fick hon själv betala för utredningen. Jag talade med en läkare en halvtimme och sedan sa han: Jaha, då skriver jag ut medicin. Jag frågade om jag hade någon diagnos. Javisst, du har ADD. Det är detsamma som ADHD fast utan det hyperaktiva. I stället är jag hypoaktiv. Med diagnosen fick Pia behandling. Framför allt har jag fått medicin, som gör mig lite mer handlingskraftig och pigg. Pia har också fått tillgång till olika tekniska hjälpmedel som handdator och kom-ihågklocka. Genom kommunen har hon också fått boendestöd. Jag kan ju allt städa, tvätta, laga mat. Det är i genomförandet det brister. När vi gör saker tillsammans får boendestödjaren mig att få ändan ur vagnen, helt enkelt! Pia arbetar i dag halvtid med ekonomi på föreningen Unga Hörselskadade och bor kvar hos mamma och pappa. I framtiden önskar jag mig om inte villa, vovve och Volvo så i alla fall ett liv med arbete, man och barn. Ett normalt liv helt enkelt. MER INFORMATION På hittar du samlad information om olika neuropsykiatriska funktionshinder. Här hittar du också länkar till olika intresseorganisationer samt information om mottagningar och väntetider till vården. Vårdguiden nr

10 Gå på din magkänsla Sedan årsskiftet erbjuder Stockholms läns landsting en hälsokontroll för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer. TEXT NILLE KRISTIANSSON FOTO BRAND X PICTURES BLAND BÅDE KVINNOR och män är tjock- och ändtarmscancer en av de vanligaste cancerformerna. Nu vill Stockholms läns landsting ligga steget före och erbjuder därför alla invånare i åldern år gratis undersökning. Cancer i tjock- och ändtarmen är svår att upptäcka i ett tidigt stadium, säger Sven Törnberg, Onkologiskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset. Första symtomet är blod i avföringen, men eftersom mängden är så liten går den inte att se med blotta ögat. När symtomen märks tydligare kan sjukdomen vara långt utvecklad, svår att bota och leder vanligtvis till döden. Därför är det viktigt att upptäcka den tidigt. Då är behandling möjlig, säger Sven Törnberg. Så går det till Erbjudandet om hälsokontroll skickas ut med brev. Det tar dock tid att undersöka alla åringar i länet och därför kommer inte alla att få möjlighet att ta provet under I en första omgång kommer de som är födda mellan 1942 och 1946 att få ett erbjudande om att delta i hälsokontrollen. Därefter utökas hälsokontrollen steg för steg. År 2013 ska alla mellan 60 och 69 år ha fått ett erbjudande om provtagning. Vartannat år skickas sedan ett nytt erbjudande om hälsokontroll hem i brevlådan. Erbjudandet är personligt och frivilligt. I varje försändelse finns tre provkort, sex spatlar och ett förfrankerat svarskuvert. Noggranna instruktioner medföljer. Avföringsprov ska tas vid tre skilda tillfällen och sedan skickas till ett laboratorium. Är provet inte inskickat inom en månad kommer en påminnelse. Så får du svar Alla som skickat in prov får svar så fort laboratoriet är klart med analysen, det tar normalt två veckor. Det finns tre möjliga svar: 1. Normalt prov innebär att inget blod hittats i avföringen. Svarsbrev skickas hem till personen. 2. Avvikande/positivt svar betyder att blod hittats i avföringen. Personen kallas till en fortsatt undersökning av tjock- och ändtarmen, så kallad koloskopi. Undersökningen görs på sjukhus. 3. Omprov görs när provet inte kan analyseras. Personen får ett nytt provkort hemskickat. Om du har frågor om provtagningen kan du dygnet runt ringa och prata med en sjuksköterska hos Vårdguiden på telefon, Vårdguiden nr

11 Varningsklockor Oförklarlig trötthet, obehagskänslor i magen och ändrade toalettvanor alla är de mycket diffusa besvär. Som i värsta fall kan vara tecken på tjock- och ändtarmscancer. TA ALLTID KONTAKT med läkare om du har symtom som kan tyda på sjukdom i tarmen. Det generella rådet ger Rolf Hultcrantz, verksamhetschef vid GastroCentrum, Karolinska Universitetssjukhuset. Oftast utvecklas en tumör från en polyp (vårta) som växer och börjar blöda. Ju större tumören blir, desto mer blöder den. Ett av symtomen vid tjock- och ändtarmscancer är därför trötthet på grund av blodbrist, säger han. Viktminskning är inte så vanligt. Däremot är det inte ovanligt att känna obehag i magen, vilket kan utvecklas till buksmärtor. En varningsklocka är när den som alltid har haft en fungerande mage märker att avföringsvanorna förändras. Man kanske behöver gå på toaletten oftare eller mer sällan än tidigare på grund av diarré eller förstoppning. Orsakerna till tjock- och ändtarmscancer är inte helt klarlagda, därför är det svårt att ge förebyggande råd. Forskningen pekar dock på att det finns ärftliga faktorer och att kosten kan spela in. Att äta mycket frukt och grönsaker är bra, och gärna då sådana som innehåller en stor del stärkelse och fibrer. Fiberrik kost är bra för att hålla magen i form. Att röra på sig regelbundet är också viktigt samt att ha en regelbunden avföring, vilket underlättas om man har regelbundna mat- och toalettvanor. Den senaste tiden har befolkningsstudier visat att kött från nöt och gris så kallat rött kött kan ge ökad risk för tjock- och ändtarmscancer. Men vi behöver mer forskning för att kunna ge rekommendationer, säger Rolf Hultcrantz. MER INFORMATION På kan du läsa mer om tarmcancer och om landstingets hälsokontroll. Här finns även andra artiklar om mag- och tarmbesvär. Vårdguiden nr

12 När spelet är förlorat Nästan hälften av svenska folket spelar regelbundet på spelautomater, nätpoker, lotto eller annat. För två procent av dem innebär det problem. För tonåringar är statistiken än värre fem procent av alla åringar är problemspelare. TEXT ANNA SJÖKVIST ILLUSTRATION JAN EDLUND UNGDOMAR HAR LÄTTARE än vuxna för att fastna i beroende. Det gäller spel såväl som droger. Det menar Henrik Josephson, psykolog på Maria Ungdom, som ofta möter ungdomar med spelberoende. Till Maria Ungdom kommer åringar som spelar med pengar och behöver hjälp med att bli av med sitt spelberoende. De kanske har spelat bort sitt studielån, vänt på dygnet eller bara tänker på spel. 12 Vårdguiden nr

13 De lättillgängliga sms-lånen har blivit en riktig plåga, säger Henrik Josephson. Det går så lätt att fixa nya pengar att ungdomarna till och med hinner få ett nytt lån under en pokergiv på nätet. Många har skulder på tiotusentals kronor. Men de som kommer hit har inte alltid förlorat en massa pengar, berättar Henrik Josephson. Det händer till och med att ungdomar som kommer till oss ekonomiskt ligger på plus, men fortfarande har en problematik som de behöver komma till rätta med. Det är inte helt ovanligt att ungdomarna även har problem med alkohol eller droger, säger Henrik Josephson. Många är dessutom deprimerade och har ångest. Ofta rör det sig om en ganska komplex situation som de vill komma bort från genom att döva sina känslor. På Maria Ungdom skräddarsyr vi behandlingen för att passa varje individ. Våra psykologer och terapeuter behandlar både alkohol-, drog- och spelmissbruk tillsammans med psykologiska problem och kan därför ge en samlad behandling. Bedömning När man ringer till Maria Ungdom får man komma för ett första samtal redan inom någon dag. Sedan följer tre till fyra bedömningssamtal, där man på djupet försöker ringa in problemen. Hur det är i skolan, om det finns andra problem utöver spelandet och vilken funktion spelandet har i den unges liv. Många gånger är det inte bara pengarna som lockar, utan även en dröm om att bli något eller någon. Det kan handla om prestige, lika väl som drömmen om de stora pengarna. Många kan till och med tänka sig ett par hundår med förluster för att med tiden bli duktiga på det de gör. Vi undersöker vilka risksituationerna är. De kanske alltid spelar tillsammans med en viss person eller spelar när de är ensamma hemma eller känner tristess. Då kan vi försöka lägga upp rutiner för hur de ska kunna undvika den typen av situationer. Till exempel att inte träffa spelkompisen eller att inte vara ensam. Ofta finns något gammalt fritidsintresse som de har undertryckt under t e s t : Är du spelberoende? Uppfyller du fem eller fler av nedanstående kriterier är du förmodligen spelberoende. Du tänker ständigt på spel, tidigare spelupplevelser eller planerar för nästa speltillfälle. Du behöver allt högre summor att spela med för att uppnå spänningseffekt. Du har flera gånger misslyckats med att kontrollera, begränsa eller sluta med ditt spelande. Du blir rastlös eller irriterad om du försöker begränsa eller upphöra med ditt spelande. Du spelar för att slippa tänka på andra problem. Efter att ha förlorat pengar vill du ha revansch. Du ljuger för dina anhöriga och andra för att dölja vidden av ditt spelande. Du har begått brott för att finansiera ditt spelande. Du har äventyrat eller förlorat någon viktig personlig relation, anställning, karriär- eller utbildningsmöjlighet på grund av ditt spelande. Du förlitar dig på att andra ska ordna fram pengar för att lösa en finansiell krissituation som uppstått på grund av ditt spelande. spelperioden och som vi kan locka dem att återuppta. Finns inte det försöker vi hitta nya vägar. Vanligtvis kommer ungdomarna en gång i veckan under fem månader, men det kan bli både kortare och längre. Metoden som används är kognitiv beteendeterapi, kombinerat med motiverande samtal, där ungdomarna mellan träffarna får hemuppgifter som går ut på att försöka minska sitt spelande genom att till exempel återuppta en gammal hobby eller träffa kompisar i stället för att hamna i risksituationer som att sitta vid datorn. Deltagande föräldrar Vi arbetar mycket för att deras föräldrar ska vara delaktiga i behandlingen, säger Henrik Josephson. Är man under 18 år har föräldrarna alltid rätt att veta, men för de ungdomar som är över 18 år är det valfritt om föräldrarna ska bli delaktiga eller inte. Vi erbjuder gemensamma samtal, men har också en speciell anhörigutbildning för föräldrar, flick- eller pojkvänner där vi berättar om vad det innebär att ha ett spelberoende och om hur vi arbetar med att förändra beteendet hos den som drabbats. Som anhörig blir man ofta alldeles uppslukad av att försöka hjälpa sitt barn eller sin partner och all energi går åt till att försöka förändra den spelande. Vi försöker förmedla vikten av att inte bränna ut sig fullständigt utan att ta hand om sig själv också, både fysiskt och psykiskt. Annars är det väldigt lätt hänt särskilt när det gäller föräldrar att man ägnar all tid och kraft åt att försöka hjälpa sitt barn. Vi pratar också om gränssättning och ekonomi, säger Henrik Josephson. Många ungdomar lägger så mycket tid på sitt spelande att de har tappat sina andra relationer. Då handlar det om att försöka hitta tillbaka till varandra, att börja tillbringa mer tid tillsammans igen. Kurserna på Maria Ungdom är ganska allmänt hållna, man diskuterar inte enskilda fall. Däremot tycker många föräldrar att det är skönt att träffa andra i samma situation. Det har gått bra för de ungdomar som Maria Ungdom hittills har hjälpt med sitt program. Kognitiv beteendeterapi, som handlar mer om praktiska övningar än om att analysera barndomen, tycks vara effektivt när det gäller spelmissbruk. HÄR FINNS HJÄLP Har du problem med spel om pengar och vill komma i kontakt med Maria Ungdom för att få hjälp, ring eller gå in på För den som fyllt 21 erbjuder Maria Ungdom behandling mot spelberoende i vuxengrupper. Vårdguiden nr

14 Sådan mor, sådan dotter För mödrar och döttrar ser klimakteriet ofta ganska lika ut, eftersom det finns en klar ärftlig faktor. Det stämmer på Anna Hillmers och Ann-Kristin Bengtsson. TEXT ANITA GULLBERG FOTO PERNILLE TOFTE ANNA HILLMERS var 50 år när mensen slutade tvärt, innan dess hade hon inga tecken som visade på att hon var i klimakteriet. Men när mensen försvann fick jag också värmevallningar och svettningar. Oj, vad jag har svettats, säger Anna Hillmers som hunnit fylla 76 år. Ann-Kristin Bengtsson känner väl igen sig i sin mammas beskrivning. För sex år sedan, när hon var 50, upphörde mensen och det skedde på samma sätt som för hennes mamma. Den försvann direkt och efter det hände det saker! Ann-Kristin Bengtsson fick värmevallningar precis som sin mamma, men även sömnproblem. Hon hade både svårt att somna på kvällarna och vaknade till på nätterna av vallningar. Det var väldigt jobbigt. Jag kunde vara klarvaken till två tre på nätterna. Det var otroligt frustrerande. Ann-Kristin gick till sin gynekolog och fick östrogen. Det hjälpte mot sömnproblemen och i viss mån också mot vallningarna. För mig handlar det om livskvalitet, jag måste få sova. Det kunde jag när jag fick östrogen. Vallningarna fanns kvar, men var inte lika starka. Jag åt minidosen i två år. Min gynekolog tyckte inte att jag skulle äta längre än så. Sömnproblemen kom inte tillbaka när Ann-Kristin slutade med östrogenet och i dag tycker hon att hon sover ganska bra. Vallningarna finns däremot kvar och när Ann-Kristin beskriver hur de känns, är de jobbigare än vad Anna minns sina. När jag får mina vallningar mår jag fysiskt dåligt jag mår illa och vill kräkas. Det var kanske mer intensivt i början än vad det är nu. Men fortfarande måste jag lägga mig ner ibland när jag får en vallning, det är precis som om all kraft går åt till vallningen. Under samtalets gång slås både Anna och Ann-Kristin av att de trots att värmevallningarna kan komma 5 20 gånger per dag ofta inte inser vad det handlar om när besvären sätter igång. Ibland fattar jag bara inte varför jag mår dåligt. Har jag ätit något jag blivit dålig av eller håller jag på att bli sjuk? Först efter en stund inser jag att det beror på klimakteriet, säger Ann-Kristin och Anna nickar instämmande. Det finns andra förändringar både positiva och negativa som Ann-Kristin kände väldigt tydligt när hon kom i klimakteriet. Huden blev skörare. Får jag småsår i dag tar det längre tid för dem att läka. Jag tycker också att huden blev annorlunda, mindre spänstig, men samtidigt nästan lite lenare. Det är den hos mamma också. Överhuvudtaget är man lite skörare, lite tröttare och inte lika fysiskt stark. Men det hänger ju också ihop med åldrandet generellt. Till det positiva hör bland annat att jag känner mig mycket säkrare. Det här är 14 Vårdguiden nr

15 över! Det går Klimakteriet, övergångsåldern, är en fas som alla kvinnor går igenom. För en del är den förknippad med stora besvär i form av vallningar, svettningar, humörsvängningar och sömnproblem. Men tre av tio kvinnor märker bara av klimakteriet genom att mensen upphör. jag och jag vet var jag står. Jag känner mig lugn och jag tycker om mig själv. Jag tycker ändå att det är vackert när man åldras. Mamma är vacker. Varken Anna eller Ann-Kristin tycker att det var ett särskilt stort steg att komma in i klimakteriet. Man visste ju att det skulle hända och var beredd. Och det var ganska skönt att slippa mensen, minns Anna. Det var inget konstigt, jag har pratat öppet med vänner och kollegor om klimakteriet. Vi skämtar om det. Jag kan också tycka att det var ganska skönt att slippa mensen. Innan jag fick barn hade jag ganska besvärlig mens, säger Ann-Kristin. POPULÄRBEGREPPET övergångsåldern säger egentligen ganska bra vad klimakteriet handlar om något som går över. Många blandar ihop menopausen med klimakteriet. Menopausen är en kvinnas sista menstruation. Klimakteriet är perioden runt menopausen, och den kan vara i fem till tio år, för det mesta rör det sig om en femårsperiod, säger Britth-Marie Landgren, gynekolog på kvinnokliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset. För svenska kvinnor inträffar menopausen normalt någon gång mellan 45 och 57 års ålder genomsnittsåldern är 51,5 år. De flesta som har sin sista menstruation när de är 46 år tror att de är onormala, men så är det inte. De tillhör den lilla grupp som är i ena änden av en kurva som är ganska bred. I den andra änden finns de som fortfarande menstruerar när de är år, säger Britt-Marie Lundgren. Under klimakteriet minskar produktionen av östrogen gradvis i äggstockarna och när nivån är så låg att livmoderslemhinnan inte längre stimuleras upphör mensen. När menopausen kommer är genetiskt styrt och har inget att göra med när man fick sin första menstruation. Nej, det är vår biologiska klocka som är inställd på detta. Men hos rökare inträffar menopausen ett par år tidigare än den annars skulle ha gjort. Vi tror att det beror på nikotinets effekter på äggstockarna och äggen, säger Britth-Marie Landgren. Däremot kan man själv gå lite efter när ens mamma kom i klimakteriet och hade sin menopaus. Det finns en klar ärftlighet. Ett tidigt tecken på att man är i övergångsåldern är att mensen börjar förändras och att blödningarna blir oregelbundna. Men för en del slutar mensen bara tvärt. Längre fram i klimakteriet får många besvär i form av värmevallningar, svettningar, sömnproblem och humörsvängningar. Det som är direkt relaterat till hor- Vårdguiden nr

16 Det går över! monförändringarna i kroppen är svettningar och vallningar. Sedan vet man att det är vanligt med sömnproblem och humörsvängningar. Sju av tio kvinnor har övergångsbesvär, men tre av tio har inga besvär alls. Varför vissa får klimakteriebesvär och andra inte vet man inte. Men de som har haft premenstruella besvär får också ofta besvär under klimakteriet. Och kvinnor som regelbundet tränar och är fysiskt aktiva får mindre problem. Knappt hälften av dem som har klimakteriebesvär söker hjälp. Den effektivaste behandlingen är fortfarande att ge östrogen. Det finns en lätt förhöjd risk för bröstcancer med östrogenbehandling, speciellt när östrogen tas i kombination med gulkroppshormon. Därför är läkare i dag mer restriktiva med att skriva ut östrogen. Den ökade risken är dock märkbar först efter fem år. Man måste väga fördelarna mot nackdelarna. Det handlar ju också om livskvalitet, att man sover och har ett gott liv. Vi provar alltid ut den lägsta dosen som har effekt och östrogen ska inte ges under längre tid. Det finns de som inte ska äta östrogen. Till exempel kvinnor som har haft bröstcancer, blodpropp eller livmodercancer. Akupunktur är en av de alternativa behandlingar som visat sig hjälpa mot övergångsbesvär, och den kan ges till kvinnor som inte kan ta östrogen. Men det är en ganska omständlig behandling som måste upprepas. Studier har också visat att så kallade SSRI-preparat, som används mot depression, kan hjälpa mot svettningar och vallningar. När mensen slutat känner många kvinnor av besvär i underlivet i form av klåda eller sveda. Det beror på att slemhinnorna i underlivet blir torrare och skörare. Besvären kan lindras med hjälp av lokal östrogenbehandling i form av salva, slidpiller eller en vaginal ring. En del kvinnor får inkontinensbesvär efter klimakteriet när elasticiteten i vävnaderna minskar. Växtöstrogen ett alternativ? I alla sojaprodukter finns fytoöstrogen, som är ett växtöstrogen. Det betyder att den som äter sojaprodukter får i sig östrogen. Det har också visat sig att asiatiska kvinnor, som äter mat som innehåller mycket soja, har mindre övergångsbesvär. I dag finns naturläkemedel med fytoöstrogen. Problemet är att den som äter sojaprodukter eller naturläkemedel inte vet exakt vilket östrogen man får i sig och vilken mängd. Naturläkemedlen innehåller en dekokt av östrogener som varierar från produkt till produkt. Äter man fabriksframställt syntetiskt östrogen får man exakt den molekyl som äggstockarna producerar och den dos man behöver. Jag tycker att det är bättre att veta exakt vad man får, säger Britth-Marie Landgren, gynekolog på kvinnokliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset. Dessutom ska man inte glömma att växtöstrogen också är en form av östrogener riskerna är alltså samma som med kemiskt framställt östrogen. Försvinner lusten? Den sexuella lusten behöver inte försvinna med klimakteriet. Lusten styrs av hormonet testosteron, som hos kvinnor framför allt produceras i äggstockarna. Efter menopausen fortsätter produktionen av testosteron även om den sjunker med åldern. Alla hormonnivåer går ner när vi blir äldre, utom kortison, som vi behöver för att överleva. Men det går att ge lite extra testosteron till kvinnor. Testosteronplåster för kvinnor är på gång. Men lusten hänger förstås inte bara ihop med hormonerna. Hur man har det i övrigt i livet spelar också roll. Hur man mår, hur förhållandet fungerar och så vidare. 16 Vårdguiden nr

17 Vaga symtom Mia Flodin opererade bort livmodern för 12 år sedan och har sedan dess ingen mens. Det gör att det är lite svårare att avgöra när klimakteriet kommer. MIA FLODIN har ända sedan hon var ung haft riktigt besvärlig mens med kraftiga blödningar och värk. Några år efter det att hon fött sitt fjärde barn bestämde hon sig för att operera bort livmodern. För två år sedan kunde Mias gynekolog konstatera att hon ännu inte hade kommit i klimakteriet. Nu har Mia fyllt 51 år och tycker att hon kan känna de första tecknen på övergångsåldern. Jag blir väldigt lätt varm. Så har det alltid varit, men nu blir jag ännu varmare och det händer oftare. Det kan komma även när jag sitter helt still. I situationer som är stressiga eller när jag blir glad och uppspelt kan jag också känna av det. Sedan är det möjligt att jag har lite kortare stubin. Inga problem! Det var när mensblödningarna bara fortsatte som Iréne Borg-Lundin fick veta att hon var i klimakteriet. Några direkta besvär upplevde hon inte. IRÉNE BORG-LUNDIN var runt 50 år när hon fick mensblödningar som inte ville sluta. Hos sin gynekolog fick hon veta att blödningarna berodde på några små så kallade myom som Iréne hade, men att de skulle försvinna när mensen upphörde. Men blödningarna slutade inte. Då fick hon i stället medicin och blödningarna upphörde. Jag slutade blöda. Och i och med det försvann också mensen för gott. Men jag visste ju att det skulle inträffa. Några andra besvär upplevde Iréne aldrig under sitt klimakterium inga vallningar, humörsvängningar eller sömnproblem. Ändå ville Irénes läkare skriva ut hormonpreparat. Det här är ju 15 år sedan och då tror jag att det skrevs ut hormoner till många. Men eftersom jag inte hade några problem så ville jag inte ta några tabletter. Jag har inte känt av några problem senare heller. Men jag har kanske haft tur? Vårdguiden nr

18 Natt Att sova gott är inte bara nyttigt det är livsviktigt. Men vad hjälper den kunskapen när du ligger och vrider dig i sängen, med en hjärna som är expert på att luska fram tänkbara problem att älta? En sömnlös natt ibland är ingen fara, men om det händer ofta kan du behöva söka hjälp. TEXT NILLE KRISTIANSSON ILLUSTRATION KENNETH ANDERSSON/STHLMILL 18 Vårdguiden nr

19 »Immunförsvaret stärks och uppbyggnaden av skelettet är som störst när du sover.«vården VISARNA PÅ VÄCKARKLOCKAN rör sig långsamt framåt. Timme läggs till timme och det är helt omöjligt att somna. Framför dig väntar en lång dag med aktiviteter och ju längre tiden går blir du mer och mer stressad över att du inte ska orka med morgondagen. Känner du igen dig? En sömnlös natt är jobbig, men sällan mer än så. Nästa natt tar kroppen igen det den förlorat. Men när sömnen ständigt störs känner du dig aldrig riktigt utvilad. Och fortsätter dina sömnproblem under en längre tid kan du få fysiska och psykiska problem. Så länge du kan somna om fort behöver du inte bekymra dig om du vaknar kortare stunder under natten. Ligger du däremot ofta och ältar saker och har svårt att slappna av, kan du behöva hjälp, säger överläkare Richard Harlid, Aleris FysiologLab. lider du av långvarig sömnlöshet. Då behöver du söka hjälp. Vår kropp och vår hjärna är en sinnrik konstruktion. När vi sover sker återhämtning och bearbetning av dagens intryck. Allt för att vi ska orka med den vakna tiden. Hjärnan rensar ut slaggprodukter och tillväxthormoner produceras. Att barn och ungdomar sover bra är därför extra viktigt. Sömncykler Kroppen går på sparlåga och bygger upp en energireserv när du sover. Blodtrycket går ned, hjärtat slår långsammare och du andas inte lika fort som när du är vaken, säger Richard Harlid. Dessutom stärks immunförsvaret och uppbyggnaden av skelettet är som störst när du sover. Sömnen är uppdelad i sömncykler. Vi talar om tre faser av sömnen ytlig sömn, djupsömn och så kallad REM-sömn. (REM står för Rapid Eye Movement, vilket syftar på de snabba ögonrörelser som den som befinner sig i REMsömn har.) Varje sömncykel, som helst innefattar alla faserna, tar mellan en och två timmar. Det är under djupsömnen som kroppen återhämtar sig, reparerar och bygger nytt. Under REM-sömnen bearbetar hjärnan vad vi varit med om under dagen. Det som anses vara viktigt sparas och lagras för minnets skull. Annat sorteras bort. Om vi natt efter natt missar djupsömns- och REM-perioder får kroppen Stress inte bra för sömnen Kvinnor har oftare sömnproblem än män. Det är inte ovanligt att sömnen påverkas av ett stressigt och uppskruvat tempo. Vi ska hinna med så mycket, alltid vara tillgängliga och kan handla och uträtta bankärenden mitt i natten om vi vill. I stället för att sitta kvar framför teven eller datorn borde vi lyssna på kroppens signaler och gå och lägga oss i stället, säger Richard Harlid. Det finns en övertro på att vi bara behöver sova fem, sex timmar per natt. De flesta av oss behöver mellan sju och åtta timmars sömn för att fungera. En tupplur på eftermiddagen kan vara bra, men den får inte ersätta nattsömnen. Personer som lider av sömnapné, det vill säga när man snarkar och har långa andningsuppehåll, får ständigt sin sömn störd. För stor alkoholkonsumtion, depression och ångest kan också ge sömnproblem, liksom smärtsjukdomar som reumatism och fibromyalgi. inte möjlighet att ladda batterierna. Har du haft sömnbesvär minst varannan natt i minst tre veckor Får du inte sova tillräckligt kan du bli irrite- Vårdguiden nr

20 rad, få svårt att koncentrera dig och få problem att minnas saker. Du kan få morgonhuvudvärk och känna dig översömnig, säger Richard Harlid. Att under längre tid ta sömnmedel för att göra det lättare att komma till ro är ingen bra idé. Risken är stor att ett regelbundet användande leder till beroende. Vid kortvariga kriser kan sömntabletter hjälpa, men det är viktigt att hitta orsakerna till sömnproblemen och inte vara beroende av sömnmedel för att kunna somna, säger Richard Harlid. Vi följer rytmer Liksom alla levande organismer följer vi vissa rytmer. Hormoner utsöndras till exempel efter vår dygnsrytm. Vänder vi på dygnet, som vid utlandsresor, får vi känna av jetlag. Det klarar vi av under en kort period, men rubbas vår sömn under längre tid påverkas vår dygnsrytm och hamnar i otakt. Särskilt stort problem är detta för till exempel skiftarbetare. Långvarig sömnbrist kan ge upphov till både fysiska och psykiska problem. Viktökning, rubbad hormonbalans och försämrat immunförsvar, ökning av blodfetter och minskad kontroll av blodsockret är några följder. För lite sömn kan också ge försämrad koncentrations- och prestationsförmåga. Dessutom kan man få problem med minnet. De kraftiga sömnstörningar som blir följden av snarkning och andningsuppehåll under sömnen, sömnapné, ökar riskerna för högt blodtryck, hjärtinfarkt, stroke och diabetes. För att komma tillrätta med sina sömnproblem handlar det för många om att ändra sin dygnsrytm, samt sina kost- och motionsvanor. Genom att strukturera och respektera dina sömnrutiner kan du hjälpa kroppen att slappna av och på så sätt få en förbättrad sömn, säger Richard Harlid. FAKTA Sök vård Om du behöver söka hjälp för sömnproblem ska du i första hand vända dig till din vårdcentral. I vissa fall, framför allt om du snarkar och är trött på dagarna, blir du remitterad till en specialistklinik för vidare utredning. KBT, kognitiv beteendeterapi, är en form av psykoterapi som visat sig effektiv vid vissa sömnproblem, framför allt när man har svårt att somna eller ofta ligger vaken under natten. Du kan vända dig till din vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning för vuxna för att få mer information. MER INFORMATION Vill du läsa mer om sömnproblem? Gå in på och skriv sömn i fritextrutan så får du upp ett 20-tal artiklar som handlar om sömnproblematik. Här hittar du också en film om snarkning och sömnapné. Sov gott-tips Motionera. Fysisk aktivitet minskar stress och spänningar. Motionera inte timmarna innan du ska lägga dig. Då höjs kroppstemperaturen, du vaknar till och får svårare att somna. Skapa rutiner. Försök att stiga upp samma tid varje morgon. Med kvällsrutiner hjälper du kroppen att varva ner inför natten. Sov i en bra säng. Du tillbringar så mycket tid i sängen att det kan vara värt att investera i en säng som passar just dig. Lugn sovmiljö. Försök skapa ett trivsamt rum som är svalt, mörkt och tyst när du ska sova. Undvik att äta och dricka mycket. Kroppen vill då smälta maten i stället för att varva ner. Tung och kryddstark mat är inte bra att äta på kvällen. Ät regelbundet under dagen. Drick inte alkohol precis innan du lägger dig och undvik uppiggande drycker som kaffe och te på kvällen. Rök inte. Risken att du får svårare att somna och att du vaknar oftare under natten ökar. Ta en tupplur. En tupplur på cirka 20 minuter kan underlätta för dig att orka med resten av dagen, men låt inte tuppluren ersätta nattsömnen. Ligg inte och vrid dig. Ligg inte kvar längre än 30 minuter i sängen om du inte kan somna. Gå hellre upp en stund. Vänta tills du blir sömnig på nytt. Arbeta inte i sängen. Att arbeta eller titta på TV i sängen gör att hjärnan är alert och får svårare att slå sig till ro. 20 Vårdguiden nr

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Till dig som använder kombinerade p-piller

Till dig som använder kombinerade p-piller Till dig som använder kombinerade p-piller 2013 P-piller ett säkert val Kombinerade p-piller är en av de säkraste metoderna att skydda sig mot oönskad graviditet om du använder dem på rätt sätt. Till hjälp

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Sömnguiden. Den lätta vägen till bättre sömn. Helena Kubicek Boye Psykologic Sweden

Sömnguiden. Den lätta vägen till bättre sömn. Helena Kubicek Boye Psykologic Sweden Sömnguiden Den lätta vägen till bättre sömn 1 Hej! Sömnproblem är 2000- talets folksjukdom. Dålig sömn går hand i hand med depression, ångest, oro, smärta, stress och även kroppsliga sjukdomar. Det har

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Värt att veta... Nattarbete

Värt att veta... Nattarbete Värt att veta... Nattarbete De allra flesta människor arbetar dagtid. Några arbetar kvällstid eller på natten. Människan är anpassad för att vara vaken och arbeta under dygnets ljusa tid, det vill säga

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet Livial För dig som har fått Livial förskrivet Till dig som har fått Livial förskrivet Om en ny fas i livet... 4 Vad är Livial?... 5 Vem kan få hjälp med Livial?.... 5 När kan du börja med Livial?... 6

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Till dig som ska börja med Zoely

Till dig som ska börja med Zoely Till dig som ska börja med Zoely nomegestrolacetat/estradiol Innehållsförteckning Introduktion till Zoely 3 Så förhindrar Zoely graviditet 4 Så använder du Zoely 5 Så startar du med Zoely 6 Om du glömt

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Till dig som fått Cerazette förskrivet

Till dig som fått Cerazette förskrivet Till dig som fått Cerazette förskrivet 1 2 Cerazette är ett preventivmedel som bl a kan användas av dig som inte vill eller bör använda p-piller som innehåller östrogen. Cerazette ger ett bra skydd mot

Läs mer

Sova kan du göra när du är pensionär

Sova kan du göra när du är pensionär Sova kan du göra när du är pensionär Återhämtning är mer än bara sömn Utan sömn tar kroppen stryk. Det gäller alla. Män, kvinnor, nattugglor, soffpotatisar och elitidrottare. Inte minst gäller det dem

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Aspergers syndrom. Vad är det?

Aspergers syndrom. Vad är det? Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

SUNT. datoranvändande

SUNT. datoranvändande SUNT datoranvändande Datoranvändande är ett självklart inslag i mångas vardag. För barn och unga har användandet stora fördelar, både när det gäller skolarbete och fritid. Det gäller att hitta en balans,

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Fortsätt njuta av livet.

Fortsätt njuta av livet. Fortsätt njuta av livet. Om torra slemhinnor i underlivet och vad du kan göra åt dem. TILL DIG SOM BEHÖVER LOKAL ÖSTROGENBEHANDLING 1 Tid av förändring Plötsligt känner du inte riktigt igen din kropp.

Läs mer

Välkommen till Klimakteriet!

Välkommen till Klimakteriet! Välkommen till Klimakteriet! Klimakteriet då var det dags! Klimakteriet kan tas emot med både förtjusning och fasa. Vissa har längtat länge efter vad de upplever som en befrielsetid medan andra har svårt

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Cleosensa och Cleosensa 28

Cleosensa och Cleosensa 28 Cleosensa och Cleosensa 28 Du har fått p-pillret Cleosensa eller Cleosensa 28 från Actavis utskrivet åt dig. I den här broschyren hittar du information om hur preparaten fungerar och hur du ska ta dem.

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

RÅD VID ÖSTROGENBEHANDLING FEMANEST FEMASEKVENS FEMANOR

RÅD VID ÖSTROGENBEHANDLING FEMANEST FEMASEKVENS FEMANOR RÅD VID ÖSTROGENBEHANDLING FEMANEST FEMASEKVENS FEMANOR VAD ÄR KLIMAKTERIET? Klimakteriet är inte en bestämd tidpunkt i en kvinnas liv. Begreppet menopaus definieras däremot som den sista menstruationens

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

K Hur ser de t ut för dig?

K Hur ser de t ut för dig? Behandlingsguide K Hur ser de t ut för dig? arbetsbl ad (Kryssa för det som stämmer för dig) 1. Är du stressad eller orolig? Jag kan inte tänka klart ( Jag glömmer saker ( Jag har svårt att fokusera (

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Sömn! & behandling av sömnbesvär

Sömn! & behandling av sömnbesvär tt vilja, men inte kunna Sömn! & behandling av sömnbesvär Du vrider och vänder dig Hjärtat slår fort Tankarna snurrar Frukostseminarium, Ergohuset 22 oktober 28 Marie Söderström Leg psykolog, doktorand

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar 1177 Vårdguiden för barnhälsovården 1177 Vårdguiden för barnhälsovården Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder

Läs mer

Spel om pengar ett folkhälsoproblem

Spel om pengar ett folkhälsoproblem Spel om pengar ett folkhälsoproblem Om Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten är en myndighet som verkar för en god folkhälsa. I vårt arbete ska särskild vikt fästas vid de grupper i vårt samhälle som

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Habilitering och Hjälpmedel, Landstinget i Uppsala län. ATT BLI ÄLDRE En broschyr om att bli äldre för personer med utvecklingsstörning

Habilitering och Hjälpmedel, Landstinget i Uppsala län. ATT BLI ÄLDRE En broschyr om att bli äldre för personer med utvecklingsstörning Habilitering och Hjälpmedel, Landstinget i Uppsala län. ATT BLI ÄLDRE En broschyr om att bli äldre för personer med utvecklingsstörning Alla blir äldre. Detta häfte hjälper dig att tänka på vad som händer

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Cleonita. Så här verkar Cleonita. Vad är Cleonita? Drospirenon/Etinylestradiol, 3 mg/0,02 mg

Cleonita. Så här verkar Cleonita. Vad är Cleonita? Drospirenon/Etinylestradiol, 3 mg/0,02 mg Du har fått denna broschyr eftersom du har fått p-pillret Cleonita från Actavis utskrivet åt dig. I den hittar du information om hur Cleonita fungerar och hur du ska ta det. Här finns också fakta om biverkningar

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

KBT behandling vid spelberoende

KBT behandling vid spelberoende KBT behandling vid spelberoende RFMA konferens om spel och spelmissbruk 2011-02-02 Henrik Josephson Psykolog, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet, CNS missbruk/beroende henrik.josephson@ki.se

Läs mer

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

FoU Södertörn 25 september 2014 - Gabriel Helldén

FoU Södertörn 25 september 2014 - Gabriel Helldén Familjehem och jourhem på heltid sedan 14 år tillbaka. Mest barn med NPF Psykolog under utbildning Grundläggande utbildning i psykoterapi (steg 1) KBT Föreläser i ämnet inom psykiatri och habilitering

Läs mer

Till Dig Som har fått NexplaNoN förskrivet DeNNa patientinformation DelaS ut av berörd SjukvårDSperSoNal

Till Dig Som har fått NexplaNoN förskrivet DeNNa patientinformation DelaS ut av berörd SjukvårDSperSoNal Till dig som har fått Nexplanon förskrivet Denna patientinformation delas ut av berörd sjukvårdspersonal Nexplanon skyddar dig från att bli gravid under tre år. Nexplanon är en liten hormonstav som placeras

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer