hem & samhälle Nr 1 våren 2010 Utges av riksförbundet hem och samhälle

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "hem & samhälle Nr 1 våren 2010 Utges av riksförbundet hem och samhälle"

Transkript

1 hem & samhälle ` Nr 1 våren 2010 Utges av riksförbundet hem och samhälle

2 Tidskrift för Riksförbundet Hem och Samhälle Riksförbundet Hem och Samhälle Verkar aktivt för en positiv utveckling av samhälle och lagstiftning, skapar trygghet socialt och mänskligt, värnar om familjen, är remissinstans, bevakar konsumentfrågor, kämpar för kvinnors jämställdhet. Är medlem i Sveriges Konsumenter, Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens främjande, NTF, Svenska FN-förbundet, Nordens Kvinnoförbund, NKF, Associated Country Women of the World, ACWW samt Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor, KSAN, Folk och Försvar, UNICEF Representeras i Cancerfonden, Stiftelsen Fistulasjukhuset i Addis Abbeba samt Allmänna reklamationsnämndens avdelningar för tvätt, el, textil och allmänna frågor, Stiftelsen Kungafonden. Förbundsordföranden är ledamot av Jämställdhetsrådet. Är politiskt och religiöst obundet. Riksförbundsordförande och ansvarig utgivare Siw Warholm, tel , e-post: Förbundsstudieledare Yvonne Brunander Konsumentkommittén Harriet Gillberg, tel e-post: Sociala kommittén Karin Sternberg, tel e-post: Utbildning/kulturkommittén Mairon Friberg, tel Verksamhetskommittén Kerstin Edfeldt, tel e-post: Kansli och expedition, förlagsverksamhet Box 19109, Stockholm Besöksadress: Tulegatan 49, 2 tr. Telefon: Telefax: e-post: Postgiro: Redaktör Birgitta Collenius BiCo PR, Strandvägen 50, Sigtuna Tel: Mobil: e-post: Redaktionen ansvarar ej för insänt material som inte beställts. Tryck VTT-Grafiska, Vimmerby Omslag: Vårvinter. Foto: BiCo Nummer 2 ute vecka 25. Manusstopp: 10 maj. Nr 1 våren 2010 hem & Samhälle Vår systerorganisation Aktive Kvinder i Danmark är nedlagd Nedanstående information står att läsa på Aktive Kvinders hemsida: Et stykke Danmarkshistorie lukker. Vi nåede ikke til vores 90 års fød-selsdag Den 31. december 2009 bliver Aktive Kvinder i Danmark opløst, kun få måneder før landsforeningen ville være fyldt 90 år. På trods af 5200 engagerede medlemmer over hele landet, måtte håndklædet kastes i ringen, og 89 års enestående forenings- og kvindehistorie komme til en Välkommen som riksmedlem i Hem och Samhälle! Utdelningen av Right Livelihood Award-priset Vid en vacker ceremoni i Riksdagens andra kammare, den 4 december 2009, delades Right Livelihood Award-priset ut till Dr. Catherine Hamlin samt till de andra mottagarna av detta pris. Chefsjuksyster Ejigayehu från Fistulasjukhuset i Addis Abeba tog emot priset och rektorn för barnmorskeutbildningen i Desta Mender, Annette Bennett, läste upp Dr. Catherine ende. Omlægning af støtte- og fondsmidler har betydet, at Aktive Kvinder i Danmark har mistet tilskudsmuligheder, og på sidste landsmøde blev der desuden stemt mod den procentvis store stigning i kontingent, der skulle til for at redde landsforeningen. Derfor er Aktive Kvinder i Danmark efter årsskiftet ikke mere. Saknar du gemenskapen i HS? Har din förening lagts ned, eller finns ingen förening i närheten av din hemort? Då kan du bli riksmedlem. Du får tidskriften 4 ggr/år samt nyhetsbrev 6 ggr/år för 250 kr. Dessutom kan du engagera dig på olika vis inom HS centralt. Vill du bara prenumerera på tidskriften kostar den 75 kr/år. Kontakta kansliet för mer info. Där kan man också hjälpa dig att få kontakt med någon närliggande förening som du kan besöka. Hamlins föredrag. En DVD med en inspelad hälsning från Dr. Catherine visades och hon framförde där sitt varma tack för utmärkelsen. Vid en lunch med Stiftelsen Fistulasjukhusets styrelse den 5 december 2009 erhöll våra gäster var sin adventsljusstake. Givetvis överlämnades en även till Dr. Catherine Hamlin. I ett tackbrev från Dr. Catherine berättar hon att adventsljusstakarna nu lyser i fönstren hos de opererade patienterna i Addis till glädje för dem alla. kerstin edfeldt Ett stort och varmt tack till alla som under 2009 sänt in gåvor till stiftel sen Fistulasjukhuset för att stödja verksamheten i Etiopien Dessa gåvor har stor betydelse för att Dr. Hamlins Fistulasjukhus i Etiopien skall kunna fortsätta sitt viktiga arbete med att ge ett värdigt liv till unga flickor och kvinnor med förlossningsskador. Carin Palmcrantz, ordförande

3 Nordens Kvinnoförbunds sommarkonferens En hållbar livsstil genom medvetna val i Vasa och Korsholm, Finland den augusti Arrangör: Finlands svenska Marthaförbund Programmet innehåller bland annat föreläsningar om världsnaturarvet, workshops om hållbar livsstil, medveten matkonsumtion, nätverkande, med mera. Utflykter och kulturella inslag med museibesök ingår i arrangemangen under konferensdagarna. Anmälan senast den 1 april 2010 till: Projektkoordinator Petra Högnäs Förbundsdirektör Christel Raunio Marthaförbundet hälsar alla hjärtligt välkomna till det unika och vackra världsnaturarvet vid Kvarken i Finland! Ledare Lyft konsumentfrågorna i valet i höst! Efter skandalerna beträffande missförhållanden i djurhållningen av kor, grisar, kycklingar och kalkoner, slakt utan bedövning med mera, listan kan göras lång, är det särskilt angeläget att nu lyfta fram konsumentfrågorna. En väl uppbyggd livsmedelskontroll skall garantera hygien och säkra livsmedel. Hög kvalitet över hela landet ska vara en självklarhet. Idag är det dessvärre stora variationer mellan kommunerna. Hållbara livsmedel är viktiga ur miljö- och hälsosynpunkt men även ur sociala, ekonomiska och djuretiska perspektiv. Alla konsumenter måste få tillgång till och kunna välja säkra livsmedel. Konsumentundervisningen i skolorna bör förstärkas och så även informationen genom folkbildningens försorg. Stödåtgärder vid produktionen av ekologisk mat är också viktiga. En annan angelägen fråga är SMS-lånen beviljades de första och redan då lyfte kronofogdemyndigheten ett varnande finger. Av alla som fick SMS-lån 2006 hamnade 13 procent hos Kronofogden. Ofta har den här gruppen flera lån, ja rentav många. Det kan vara hyresskulder, postorderskulder, el- och teleskulder. Låneerbjudanden från 500 upp till tals kronor är de vanligaste. Vid en undersökning i kronofogderegistret fann man en person med 40 lån. De flesta hade mellan 10 och 20 stycken. Det visar sig att det inte bara är ungdomar, som hamnat i denna skuldfälla, utan flera vuxna; ensamstående, frånskilda och/eller sjukskrivna. Man har tagit lån för att lösa en krissituation och pengarna har i de flesta fall använts till vardagliga utgifter. Lånets konsekvenser har medfört att man hamnat hos kronofogdemyndigheten. Några har lyckats att lösa lånen, medan det för andra har slutat i tragedi. Konsumenterna bör ha tillgång till vägledning. Erfarenheten från konsumentvägledningar i hela landet visar att denna service är mycket efterfrågad. Till minne Sigríður Thorlacius avled sommaren Hon var den första isländska som styrde NKF (NHF) där hon var ordförande under åren Hon var likväl ordförande/president í Kvenfélagasambands Islands (KÍ) under åren Sigríður var född Hon var hedersmedlem i KÍ. foto: Janne Wrangberth I samband med den ekonomiska krisen har behovet av budgetrådgivning och skuldsanering ökat. Det är viktigt att de konsumenter som är utsatta inte längre fram skall hamna i ännu större problem. Trots bestämmelser, som reglerar kommunernas skyldighet att tillgodose ekonomisk rådgivning till medborgarna, finns brister här och var. Hur ser det ut i din kommun? Vi är alla konsumenter och vi kan var och en på vårt håll försöka påverka våra politiker till att lyfta konsumentfrågorna i höstens val. Siw Warholm Förbundsordförande hem & Samhälle Nr 1 våren 2010

4 Birgitta Notlöf HS Aktiva Kvinna 2009 Det är en kick att hjälpa kvinnor som bär hela världen inom sig Ingen uppenbarelse vägledde Birgitta in i hennes gärning. Drivkraften var snarare en övertygelse om att vi måste bjuda till och verka gemensamt för att nå förståelse, fred och förhoppningsvis lycka. Somliga reser ut i världen och missionerar, andra arbetar med sjukvård i katastrofområden. Birgitta valde att satsa på världen här hemma. Att stötta dem, som valt vårt land till sitt. Alla dessa fantastiska kvinnor, som inte kom fram i samhället, och alla försynta som aldrig hördes. Därför startade hon Livstycket i Tensta. Varje människa på jorden är unik, ett stycke liv. Livstycket vill hålla samman, stödja och ge resning åt människor, som farit illa eller av andra skäl lämnat sina länder för en fristad här i Sverige. Jag vill förändra, betonar Birgitta Notlöf. Förändra och förbättra människors liv. Det är den drivande kraften hos mig. Genom Livstycket har jag utvidgat min egen familj. Organisationen har bra status, både här i Tensta och i samhället i övrigt. Hit kommer män och frågar om deras kvinnor får komma till oss för att lära och arbeta. Det är ett bra betyg. Det handlar om förtroende. Birgitta Notlöf är uppvuxen i Halmstad och dit återvänder hon gärna. Som ett av sex syskon fick hon lära sig att jämka men också att ta för sig. Man måste sticka ut säger hon. Annars blir man förbigången. Hon är stark och har en initiativkraft utöver det vanliga, men kroppen hänger inte alltid med. För några år sedan fick hon dubbelsidig lunginflammation och vatten i ena lungan. Då gick hon ned för räkning under en tid. Det var förfärligt, tycker Birgitta, att inte orka. Med familjens hjälp återhämtade hon sig, är tillbaka och jobbar på som förut. Men en liten tankeställare har hon fått. Man kan inte slita för hårt på sig själv. Det är ingen betjänt av. Birgitta Notlöf tackar HS förbundsordförande Siw Warholm för utmärkelsen HS Aktiva Kvinna 2009 vid en ceremoni på kansliet i januari. Inom Livstycket utbildas kvinnor och män parallellt teoretiskt och praktiskt. Men det är flest kvinnor eftersom det är den gruppen, som oftast kommer i kläm. Många av dem har ingen yrkestradition, men kan desto mer om hemarbete och kreativt skapande. Här lär de sig också svenska samtidigt som symaskinerna går och mönstren växer fram. På kvällarna är lokalerna öppna för ungdomar. Hit är alla välkomna, säger Birgitta. Vi samtalar och söker lösningar på människors problem. Om vi pratar ut om det som känns besvärligt, så är det klart sedan och man kan gå vidare utan att älta det som blivit fel. Birgitta Notlöf är pedagog i grunden med en lågstadielärarexamen, som hon avlade vid 22 års ålder. Dessförinnan har hon i perioder bott både i Tyskland och England. Nyttiga erfarenheter i hennes arbete idag. När hon fyllt 32 år tog hon sin filosofie kandidatexamen, som hon klarat av samtidigt som hon jobbade för fullt och hade familj. Parallellt med studierna var hon bland annat SFI-lärare. (SFI = svenska för invandrare.) Förankringen i verkligheten är således stark. Hur kom hon då på idén att dra igång ett kultur-, arbets- och utbildningscentrum för invandrare i Tensta? Jo, säger Birgitta, jag hade anställning hos organisationen Individuell Människohjälp (IM), som samlar in pengar till biståndsverksamhet. Det ansågs jättetjusigt att till exempel resa till Afrika Nr 1 våren 2010 hem & Samhälle

5 och arbeta, men jag såg hur stort behovet var här hemma, så det blev min grej. Jag sökte pengar överallt och drog igång en verksamhet i en baptistkyrka centralt på Östermalm. Vi hade soppaftnar och ideella krafter höll i trådarna. Där pratades det om livet och framtiden. Kvinnofrågorna var stora och svåra, behovet av mänsklig värme enormt. Birgitta menar att hon bär på ett värdefullt halsband sammanfogat av människoöden, upplevelser och möten. Efter en tid märkte hon att den egna famnen inte räckte till, att det måste göras något mer. Detta något stavas integration och är livsviktigt. Men flera instanser har misslyckats med just den uppgiften. Vad gjorde då Birgitta, som man inte lyckats med till fullo i samhällets regi? Jag visar respekt och har känsla för vars och ens integritet, säger Birgitta. Jag söker inte konfrontation, utan väntar in människor och tar ingenting för givet. Viktigast är att vara en röst för dem som annars inte hörs. Det finns fantastiska resurser hos många av dessa kvinnor, som bär hela världen inom sig. Vilken kick det är att se hur de börjar öppna sig och gå utanför sina tidigare ramar. Hos Livstycket kommer mycket av livserfarenhet fram i skapandet. Alla mönster arbetas fram av eleverna, som hämtar inspiration från naturen och historien. Färg, form och komposition betyder någonting speciellt för var och en. De flesta mönstren används i tyger, som i syverkstaden blir till lampskärmar, väskor, kuddar, kläder med mera. Men motiven går även igen på brickor och möbler. Alstren finns till försäljning i butiken i Tensta och utställda på Nordiska museet fram till i augusti i år. Vi bjuder också in till våroch julmarknader samt andra träffar med underhållning och föreläsningar för att visa upp vår verksamhet, berättar Birgitta Notlöf. I slutet av februari hade vi foto: livstycket Butiken i Tensta. Alla mönster arbetas fram av eleverna, som hämtar inspiration från naturen. Här på upptäcktsfärd i Tenstas omgivningar. hem & Samhälle Nr 1 våren 2010

6 Karin Nordahl och Khadidja Muhamed i syateljén. Edina Bektic och Birgitta Notlöf vid strykbordet. Alexandra Charles från 1,6miljonerklubben här hos oss tillsammans med professor Karin Schenck-Gustafsson, som talade om kvinnors hjärt- och kärlrisker samt diabetes. För underhållningen svarade sångerskan Anita Strandell. Till vårmarknaden den 6 maj hoppas vi att många kommer hit till Tenstagången 20. Då håller vi öppet hela dagen från kl till kl De som inte har möjlighet att resa ut till Tensta och handla kan snart ordna sina inköp via nätet. Gå in på stycket.se Man kan också gå in via vår egen hemsida och klicka på länken till Livstycket. Förra året hade Livstycket en utställning på Sigtunastiftelsen och den 1 mars till den 14 april är det dags igen då Bakary Sisay ställer ut sina skapelser. Text och foto: Birgitta Collenius Nordiska brevet Nordiska brevet är i år skrivet av Kari Wærness, Norge, och handlar om den husmorsledda familjen som försvann. Brevet är ganska långt och vi har därför valt att här publicera ett kortare sammandrag i en fri översättning till svenska. Brevet kan rekvireras från kansliet men också läsas på originalspråket och i sin helhet på För över trettio är sedan gavs det i Norge ut en bok med titeln Hvis husmoren ikke fantes, författad av tolv kvinnor och män. Boken tog på ett något provocerande sätt upp den framtida husmorsrollen. Vid den här tiden hade kampen för jämställdhet mellan könen inom yrkesliv och hemarbete inte nått så långt. På sin höjd förvärvsarbetade kvinnorna på deltid. Boken, en av många som gavs ut på 70-talet, belyser vilka medel, politiska och ideologiska, som var tillämpliga för att nå jämställdhetsmålen, samt erkännandet och värdesättandet av arbetet i hemmet. Man kan läsa att om kvinnor och män ska vara likställda inom yrkeslivet krävs en grundläggande förändring av strukturerna och värdringarna i samhället. Och här stötte man på motstånd, bland annat när det gäller uppvärderingen av det kärleksarbete, det vill säga omhändertagandet av familjen, som helst skulle pågå i det tysta. Författarna till boken talar inte om ett samhälle där hemarbetet är bortrationaliserat, däremot försöker de sprida idén om hur arbetet kunde avlönas bättre och hur man skulle få männen att vara delaktiga. Boken ger inte något klart svar på om det är nödvändigt eller ens önskvärt att det även i framtiden ska finnas en husmorsroll, det vill säga någon som har huvudansvar för det oavlönade hushållsarbetet. Men frågan belyses ur olika vinklar. Brevet fortsätter med att beskriva kvinnornas intåg på arbetsmarknaden. I de nordiska länderna har kvinnorna blivit en viktig arbetskraftsresurs i utbyggnaden av offentliga äldreomsorgstjänster. Arbetet bygger ju till mångt och mycket på husmödrarnas erfarenheter från hushållsarbete och omsorgen om familjen i det egna hemmet. Men istället för att bygga på den kunskap och erfarenhet som husmödrarna hade har denna sektor utsatts för modernisering och utbyggnad på ett sätt som kan kallas taylorisering, dvs en ekonomisk modell, som gäller för industriell varuproduktion, stick i stäv mot vad vi uppfattar som god omsorg. Här kan Nordens Kvinnoförbund ge viktiga bidrag utifrån sin målsätting och vision. Även om husmoderrollen inte finns längre, är det nödvändigt att vi omvärderar och synliggör vad familjeomsorg kräver för arbetsinsatser och prioriteringar. Nr 1 våren 2010 hem & Samhälle

7 Kemikalier i vår vardag farliga och ofarliga 2 Kök och köksredskap All plast som är avsedd för kontakt med livsmedel skall ha bestickmärket (ett glas på fot och en gaffel). Det finns även på engångsglas och bestick. Andra märkningar finns också på plast men de är avsedda för rätt sortering för återvinning. Har man gamla plastaskar för förvaring och som överlevt i köket i många år kan de vara tveksamma att använda för matförvaring. Förbudet att använda vissa farliga ftalater i plast är inte så särskilt gammalt, så det kanske kan vara skäl att städa bland plastburkarna. Om man värmer mat i mikron i plastpytsar finns risk för att de deformeras och kan möjligen bli överhettade. Använd hellre porslins- eller glasformar. Men se upp med färggrann keramik, som är inköpt utomlands. Glasyren kan innehålla bly eller kadmium. Båda mycket giftiga. Saft, vin och andra sura livsmedel ger störst risk för utlösning av glasyren. Det finns antibakteriella skärbrädor, men de innehåller triclosan (som nämndes i förra avsnittet i samband med bland annat kläder och tandkräm) och den kemikalien är inte mindre farlig för miljön om den förekommer i köksredskap. Aluminium har vi länge haft i våra kokkärl. Koka inte sura bär och frukter i dem. De blir visserligen blanka och vackra, men det löses ut onödigt mycket av metallen. Aluminiumkastruller skall ha en vit matt insida av metalloxiden, som är mycket svårlöslig och förhindrar utlösningen av metallen. Aluminiumfolie skall man inte använda för någon längre tids övertäckning av mat på fat av silver eller andra metaller. Det bildas så kallade galvaniska strömmar, som gör att aluminiumfolien kan perforeras och falla ut i små flagor över maten man täckt över. Silikon i köksredskap ser Livsmedelsverket ingen fara med. Teflon är en annan plast som inte heller har några hälso- eller miljöproblem. Lossnar teflonflagor ur botten på stekpannan eller kastrullen och man får i sig dem, så går de rakt genom kroppen utan att lösas upp eller påverka oss på något sätt. Själva pannorna, som är teflonbelagda, är av aluminium och inte heller farliga. Man behöver inte slänga teflonkärl så fort beläggningen börjat flaga. hem & Samhälle Nr 1 våren 2010

8 Rengöring Det finns hyllmetrar av olika rengöringsmedel för olika ändamål i butikshyllorna. Kan man med gott samvete för miljön använda alla? Några är miljömärkta med Svanen och de bör ju vara helt godkända. Det är betydligt fler som är märkta med Astma- och Allergiförbundets svala, men den innebär ingen miljömärkning utom möjligen ur synpunkten att parfymer ofta är miljöskadliga och svalanmärkning innebär oftast att de är luktfria. Många kemikalier som finns i de produkter vi använder för att hålla rent passerar reningsverken oförändrade och går rakt ut i våra vattentäkter och våra badsjöar och till vattenlevande organismer. Det gäller alltså att tänka sig för vad man använder och släpper ut i avloppet. De flesta moderna rengöringsmedel innehåller en tensid, som är ett ytspänningsnedsättande ämne. Förr fyllde tvålar samma funktion, men de var betydligt beskedligare än dagens tensider. Nackdelen med tvål är att den ger utfällning av kalktvål, som inte är så bra i textilier. Nackdelen med tensider är att en del är miljövänliga och andra inte nedbrytbara, vilket innebär att de är miljöfarliga. Det är omöjligt för en vanlig konsument att själv kunna bedöma vilken sorts tensider man skall använda, men då kan vi lita på miljömärkningen (Svanen eller Falken). I många fall kan rengöringsmedlen bytas ut mot vanliga hushållskemikalier som till exempel ättika, bikarbonat och citronsyra. Även såpa kan vara ett bra alternativ. Den är en tvål. Ättika har en viss desinficerande effekt. Den kan användas för att ta bort mögeltillväxt på plaststolar i trädgården och på trä eller ta bort svettlukt i kläder (0,5 deciliter 12-procentig till cirka fem liter vatten) och annan dålig lukt från till exempel lök och fisk på köksredskap. Till att kalka av kaffebryggaren (två deciliter 12- procentig + fyra deciliter vatten) och ångstrykjärnet kan ättika också användas. Ättika löser kalkavlagringar och vill man ha lite skurpulvereffekt kan man blanda ättikan med potatismjöl. En del fläckar går också att ta bort med ättika till exempel fuktfläckar. Men prova alltid att tyget tål behandlingen! Använd aldrig ättika på marmor och kalksten! Sätt gärna på handskar och håll barnen borta! Ättika är en ganska stark syra med lågt ph. Mer om ättika hittar man på Bikarbonat är alkaliskt och har andra användningsområden. De flesta rengöringsmedel är alkaliska och innehåller också en tensid eller tvål, som gör att de biter på fläckar och smuts. Bikarbonat är huvudingrediens i bakpulver. Den har en viss fettlösande effekt och sönderdelas av värme och av syror. Nr 1 våren 2010 hem & Samhälle

9 Mat och miljö Vill man agera på ett bra sätt ur miljösynpunkt bör man också titta på vår matkonsumtion. Vår mat orsakar en del kemikalieutsläpp genom kemikalieanvändning vid odling och vid produktion. Tillsatserna (E-numren) är i stor utsträckning naturliga ämnen, som redan finns i naturen och kan knappast räknas till de miljöpåverkande. Vi importerar mycket mat, inte minst frukt och grönsaker men också en hel del köttprodukter, såväl från Europa som andra världsdelar. Detta innebär naturligtvis långa miljöbelastande transporter. Men tomater, som odlas i växthus i Sverige, kan vara mer miljöbelastande än de frilandsodlade, som transporterats från Medelhavsländerna. Kött och framförallt nötkött ger upphov till mycket växthusgaser. Fett kan vara en miljöbov. Välj raps- eller olivolja och undvik palmolja. För odling av oljepalmer avverkas stora arealer regnskog. För fiskkonsumtionen kan man hitta listor med de rödlistade sorterna, det vill säga de som är hotade av utfiskning. Många av miljötipsen för rätt matval är även rätt ur hälsosynpunkt. Fisk, frukt, grönsaker och rotsaker i säsong, oliv- och rapsolja är nyttiga livsmedel och bra för miljön. Att odla ett kilo morötter ger upphov till tiondelen så mycket växthusgaser som ett kilo tomater. Även risodling är en miljöbov. Den ger upphov till tre gånger så mycket växthusgaser som potatisodling I Sverige har vi mycket bra dricksvatten i kranarna och vi behöver inte varken vatten eller läsk på flaskor. Vi förbrukar i medeltal 27 liter förpackat vatten och cirka 75(!) liter läsk per person och år. Även om förpackningarna återvinns är de miljöbelastande liksom produktionen av innehållet. Ur 100 sätt att leva ekologiskt av Jansson och Henrikson Var snäll mot hår- och havsbotten! Om man har mjäll så köper man gärna ett mjällschampo som fungerar. Men innan du köper ett sådant schampo bör du titta efter på innehållsförteckningen om det innehåller zinkpyrition. Det är ett giftigt ämne om det kommer i kontakt med fiskar och andra vattenlevande organismer. Välj alltså ett miljömärkt schampo, som finns till exempel på Apoteket. Exempel på dessa märken är ACO:s mjällschampo, Fungural och Selsun, men det finns flera. Har du stopp i avloppet? Då bör du inte använda kemisk propplösare eftersom den är så stark att den skadar både rören och vår natur. Blanda i stället en kopp bikarbonat och en kopp salt med kokande vatten och häll i avloppet! Spara pengar! I stället för att köpa nya batterier kan du investera i uppladdningsbara. De kan användas om och om igen. Vänligare för både plånboken och naturen. Vill du inte ha adresserad direktreklam i brevlådan... Då kan du skriva till SPAR och ange ditt personnummer och namn och uppge att du inte önskar få sådan reklam i din brevlåda. Adressen är SPAR, Box 34101, Stockholm. Du kan också ringa eller försäljare på tråden? Trött på försäljare i den fasta telefonen? Kontakta NIX-registret och bli införd i spärregistret. Ring bara ! Största miljöboven när det gäller vår mat är den vi slänger! foto: andré maslennikov Hör av dig till miljögruppen! Vi vill alla ha en bättre miljö. Små, små åtgärder utförda av många kan göra underverk. Dela med dig av dina tips och idéer. Ring, skriv eller mejla till Hem och Samhälle. Rättelse I Kemikalier i vår vardag HS nr 4/09 i stycket om lagstiftning står på slutet: bly- och kronsalter. Det skall vara bly- och kromsalter. hem & Samhälle Nr 1 våren

10 Anna-Stina är Vad är egentligen en plastmormor? På Google hittar man massor av svar. I Nationalencyklopedin förekommer inte begreppet och på Wikipedia kommer frågan menar Du plattformar upp. Plastmormor är således inte vedertaget, utan mer något av ett modeord. På Svenska Dagbladets sökmotor får jag 99 träffar. Oftast rör det sig om in- eller omgifta personer, som söker en identitet, när de fått barnbarn på köpet. Men, många söker också en extramormor till sina barn. De egna far- och morföräldrarna kanske inte finns i livet eller bor långt bort. Hem och Samhälles egen plastmormor, Anna-Stina Ek, är just en sådan. Gemenskapen i hennes plastfamilj bygger inte på ingifte, utan på vänskap och sammanhållning. Anna-Stina har egna barn, men tycker att livet blir så mycket rikare och roligare av att höra ihop med flera människor unga likväl som gamla. Plastmormorprojektet inom Hem och Samhälle föddes för precis 15 år sedan genom Margit Strandberg, som på den tiden var ordförande för Marthorna i Stockholm. Idén togs väl emot, men när det kom till själva genomförandet var det inte så många som hakade på, berättar Anna-Stina Ek. Man måste ju räkna med att ge av sin tid och sig själv. Det är ju själva idén med det hela och man får så otroligt mycket tillbaka. Anna-Stinas egna barn är 50 och 55 år. Hon har barnbarn och barnbarnsbarn. Mina barnbarn har suttit barnvakt åt mina plastbarnbarn, berättar Anna-Stina. Vi har firat jul tillsamman allihop. Vilken härligt stor familj det blev. Plastmormor Plastfamiljen samlad fr. v. Axelina 15 år, pappa Lennart, familjens hund Freja, mamma Carina, plastmormor Anna-Stina och Gustav 16 år. Anna-Stina har alltid haft fullt upp. Om det inte varit med de egna barnen och plastfamiljen har det varit med boule där hon tävlar på elitnivå eller sömnad, där hon också är på topp. Jag har bland annat sytt utstyrseln till Carinas och Lennarts bröllop av ett thailändskt rött helsidentyg, berättar Anna-Stina. Det är stimulerande att sy och skapa, tycker hon. Idag har Anna-Stina hunnit bli 75 år varav hon har varit änka i 27. Tack vare sin stora familj och alla sina intressen ar hon aldrig helt ensam. Jag har aldrig känt mig eller varit utnyttjad i min roll som plastmormor, säger Anna- Stina. Det är väl något som en del tror är risken med att ställa upp. Tvärtom har vi hjälpt varandra på olika vis, precis som det ska vara i en familj. Birgitta Collenius Ta med dig tygkasse när du handlar! Enligt FN-statistik förbrukar världen ca miljarder plastpåsar varje år. Varje påse används i genomsnitt under 12 minuter. 80 % av allt skräp i havet kommer från land och 90 % av detta är plaster, som dödar minst fåglar, valar, sälar och andra havsdjur varje år. När djuret dör upplöses kroppen men inte plastpåsen. Bara en av 200 påsar återanvänds, resten hamnar i naturen. Nu har den kommit. Den nya HS-kassen med ett diskretare tryck. Med kassen följer ett bärvänligt handtag. Kasse inkl. handtag kostar 40 kronor. Beställ från HS kansli. 10 Nr 1 våren 2010 hem & Samhälle

11 Konsumentfrågor Harriet Gillberg Tfn foto: BiCo 2010 ett år fyllt av projekt för konsumentombuden och medlemmar Under 2009 hade vi möjlighet att söka och få ett antal projekt, som ska genomföras och avslutas under första hälften av Roligt men naturligtvis också en arbetsbelastning för alla i förbundet, som är engagerade i konsumentfrågor. Vi är därför glada att många vill vara med, både när det gäller projektet Utveckla Konsumentkunskap Fick du rätt när du köpte fel - och projektet, som handlar om att återerövra sin körkompetens - Säker bakom ratten igen. Dessutom finns intressanta studiecirklar kopplade till projekten så kontakta era studieombud. Våra damer ute i de tre pilotlänen, som deltar i projektet Säker bakom ratten igen, har nu kontakt med bilskolorna och NTF. Man planerar körlektioner för fullt. Starten blir dock något försenad, på grund av rådande vinterväder, men studiecirklarna har påbörjats. Projektet Utveckla konsumentkunskap Fick du rätt när du köpte fel. Det har gått några månader sedan utbildningsdagarna i konsumentkunskap i oktober i Södertälje. Därefter har länen haft tillfälle att planera och genomföra konsumentdagar och studiecirklar. Vissa län planerade att lägga dessa under januari och februari. Observera att projekttiden går ut den 31 mars! Aktiviteter som läggs senare kan inte ingå i projektet. På den europeiska arenan händer mycket just nu, till exempel konsumenträttsdirektiv för handel över gränserna. Viktigt att följa inte minst när det gäller allt det vi köper på nätet och vilka möjligheter eller problem, som kommer att visa sig när vi utnyttjar den nya tekniken med telekommunikation och TV. Som konsumenter/ kunder behöver vi alltså mer kunskap för att fatta många beslut, som ska bli rätt. Många handlare och andra näringsidkare behöver också en fördjupad kunskap i konsumentjuridik. Där hoppas vi att KonsumentCentrum på sikt kan bli en stark part när det gäller utbildningar. KonsumentCentrum är en del av Sveriges Konsumenter där också tidningen Råd och Rön ingår. Konsumentkommittén planerar att samla konsumentombuden till en heldag på kansliet den 19 mars. Vi behöver träffas och göra en avstämning av projekt och idéer. Det är våra diskussioner och möten som för verksamheten framåt. Vi vill ju alla bli bättre på konsumentfrågor och engagera fler i förbundet. Kanske en konsekvens av vårt uttalande och krav från Rikskursen 2009? Vi har tagit del av ett pressmeddelande från Jordbruksdepartementet där man meddelar att fem miljoner kronor avsätts för att förbättra kompetensen ute i kommunerna när det gäller den offentliga maten, det vill säga den mat som levereras till skolorna, sjukhusen och inom äldrevården. Kanske kan vi slippa mat serverad i svarta plasttråg, massproducerad och med långa transporter och lång hållbarhet. Inte riktigt det man önskar vare sig barnen, patienter eller boende inom äldrevården. Mat ska smaka gott, vara näringsriktig och producerad det vill säga tillagad i närtid och nära den som ska äta. Tyckte vi på Rikskursen! För Konsumentkommittén Harriet Gillberg (sammankallande) Tillgänglighet för alla SSR Konsumentråd arrangerade 27 november 2009 ett seminarium i samverkan med bl.a. Handisam (Myndigheten för handikappolitisk samordning). SSR Konsumentråd bildades 1990 för att slå vakt om användarnas inflytande *SSR = Sveriges standardiseringsråd över standardiseringsarbetet. Enligt regeringsuppdrag ska SSR * Konsumentråd främja inflytandet från ideella organisationer. Riksdagen satte för nio år sedan målet att samhället skulle vara tillgängligt för alla Men så är inte fallet, inte helt. Mycket har skett på vägen och tempot har ökat. Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, inrättades Många frivillig- organisationer har jobbat hårt för sina specifika frågor. Regeringen och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, har samarbetat för att dels åtgärda samt enkelt avhjälpa hinder mot tillgängligheten i allmänna lokaler och offentliga platser, dels åstadkomma hem & Samhälle Nr 1 våren

12 tillgänglig kollektivtrafik och en åtkomlig stadsförvaltning. Seminariet vill påvisa standardiseringens möjligheter att förbättra livsbetingelserna för olika samhällsgrupper. Bra standarder förutsätter dock aktiv medverkan av dem som berörs. Många kloka ord hördes: Handikapphjälpmedel = smarta lösningar; Ett föredöme är bättre än många argument; En främling är en vän man inte mött. Ragnwi Marcelind, statssekreterare, Socialdepartementet: Standardisering = gemensamma lösningar på återkommande problem. Tillgänglighet har stor betydelse för folkhälsan. Folkhälsoinstitutet har på uppdrag av regeringen skrivit en lägesrapport om hälsosituationen för personer med funktionshinder, Onödig ohälsa (R 2008:13). En stor del av ohälsan bland dessa personer hör samman med kända bestämningsfaktorer som brist på inflytande, ekonomisk otrygghet, diskriminering och brist på tillgänglighet, dvs. funktionshindrande faktorer, som sätter ner livskvaliteten. I folkhälsoarbetet måste därför fokus sättas på funktionshindrande bestämningsfaktorer. OBS! Begreppet funktionshinder, som tidigare använts, har Socialstyrelsen nu reviderat och ändrat till funktionsnedsättning. Gruppen äldre är viktig. God tillgänglighet är ett krav. Vi behöver lyssna på användarna. Användarnas behov är väsentligt. Carl Älfvåg GD och Hans von Axelson, båda från Handisam: Handisam har regeringsuppdrag att verka samordnande och pådrivande i svensk handikappolitik, ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga. En publikation från Handisam med titeln Riv hindren riktlinjer för tillgänglighet 2009 (andra upplagan) ger mycket god information. Staten och dess myndigheter ska vara ett föredöme, men allas insatser behövs. Det finns bara ett samhälle. Vårt gemensamma enligt Carl Älfvåg. Claes Tjäder, Hjälpmedelsinstitutet: Nu startar försök med IT-support för äldre och personer med funktionsnedsättning i Bromma, Norrtälje och Mölndal med medel ur Allmänna arvsfonden. Försöket pågår Rolf Greiff, Reumatikerförbundet: Projektet Lättöppnade förpackningar. Stig Håkansson, SSR Konsumentråd Bygg rätt från början! Frångänglighet Hur kommer man ut? Sätt standarder och öka tillgängligheten i samhället! SSR Konsumentråd uppmanar regeringen och myndigheterna att engagera sig i standardiseringen och att utveckla samarbetet med de handikapp- och konsumentorganisationer och småföretag som arbetar med tillgänglighet eller hjälpmedel av olika slag. Låt vårt gemensamma nyårslöfte inför Tillgänglighetsåret 2010 bli att sätta standarden för tillgängligheten och att sätta den högt. Anita Beckman Konsumentkortisar Energiförbrukning har EU nu infört ett nytt märkningssystem för. Det ska finnas på vitvaror, kaffebryggare, tv-apparater och bildäck. Bäst och energisnålast är A på mörkgrön botten och sämst G på mörkröd botten. Där emellan finns B-F på ljusgrön, ljusgul till orange botten. För el-anslutna apparater avses elförbrukning och för bildäck gäller märkningen bränsleförbrukning, buller och greppförmåga. Varje däck skall vara märkt. Insamlingar till välgörenhet ger Råd & Rön information om och varningar för. Det finns alldeles för många skojare och oseriösa personer bakom de välvilliga fronterna. Kolla att organisationen har ett 90-konto, ett fungerande telefonnummer, en gatuadress (inte bara boxnummer) och att insamlare kan identifiera sig. Mer information finns på Konsumentfrågor ber Sveriges konsumenter att vi bevakar i kommunalvalet. De viktigaste frågorna är konsumentvägledning med kvalitet i alla kommuner och kortare köer till ekonomisk rådgivning och skuldsanering. En viktig fråga, som bör lyftas i valet, är en utökad konsumentundervisning på alla nivåer i skolan. Då skulle vi få mer medvetna konsumenter! Plastpåsar har vi i HS bestämt oss för att inte använda. I Rwanda är det totalförbud för plastpåsar. På flygplatsen i Rwandas huvudstad finns informationen på stora plakat. Kan de i Rwanda så borde väl också vi kunna! (Råd & Rön 10/09). Energidrycker innehåller relativt höga halter koffein. Livsmedelsverket anser att vuxna redan har en tillvänjning genom kaffedrickande och därför inte påverkas mer av energidrycker än av en kopp kaffe. Däremot kan barn och ungdomar påverkas negativt med huvudvärk, yrsel och hjärtklappning. Koffein är urindrivande. Intas koffeinhaltiga drycker under idrottsutövning kan man drabbas av uttorkning. Det är alltså inget att släcka törsten med. Vanligt kranvatten är utmärkt för det ändamålet. Hälsopåståenden har funnits på diverse livsmedel ganska länge nu. Men för ett par år sedan beslöts att Efsa, den europeiska livsmedelsmyndigheten, skulle godkänna sådana påståenden. Medicinska påståenden som till exempel att livsmedlet botar eller lindrar sjukdomar är inte tilllåtna, liksom inte heller påståenden som skyddar mot benskörhet och produkten fördröjer åldrandeprocessen. En hel del hälsopåståenden kräver ansökan, medan andra påståenden kan vara tillåtna om tillverkaren har vetenskapligt stöd för sina uppgifter. Förhoppningsvis kommer hälsopåståenden nu att bli mer tillförlitliga. Kostråden från Livsmedelsverket, när det gäller exempelvis cerealier, har ändrats till: Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris. Rekommenderat dagligt intag av fullkorn är gram. Ingrid Lodén 12 Nr 1 våren 2010 hem & Samhälle

13 Studiespalten Yvonne Brunander, förbundsstudieledare fax och tfn Ett nytt år har börjat med nya möjligheter och nya utmaningar. I våra föreningar kan vi förena nytta med nöje och själva välja cirkelämnen att samlas kring, skapa gemenskap och samtidigt öka våra kunskaper eller färdigheter. Låt oss inspirera varandra till att ta vara på denna möjlighet! Den som är det minsta musikintresserad kan till exempel ta initiativ till en cirkel om Frédéric Chopin och Robert Schumann, som båda föddes för 200 år sedan. Underbarnet Chopin, pianist, kompositör och pedagog, avled i TBC 39 år gammal. Schumann studerade bland annat för sin blivande svärfar. Han var musikkritiker, redaktör och kompositör etc. men ansattes av tilltagande ångest och psykisk ohälsa och avled också han i förtid 46 år gammal. CD-skivor med olika verk och olika inspelningar kan lånas på biblioteken; läs, lyssna, jämför och diskutera! Clara Schumann, född Wieck, hade uppträtt som konsertpianist sedan hon var nio år och återupptog turnerandet sedan hon blivit änka vid 37 års ålder. Hon blev ledamot av Musikaliska Akademien i Stockholm 1870; hon komponerade och återutgav sin makes verk. Feministen och författarinnan George Sand, som Chopin hade ett förhållande med, är också intressant att läsa. Hon var mycket produktiv och engagerade sig mot de franska äktenskapslagarna och mot de sociala orättvisorna. Romanen Consuélo anses vara hennes bästa. På fädernet var hon förresten barnbarnsbarnbarn till Aurora von Königsmarck och August II av Polen. Vi har tidigare nämnt vissa biografers och Folkparkernas direktsändningar av operaföreställningar från Metropolitan och även från Kungl. Operan. Vilket bra tillfälle att läsa om kompositören och handlingen i förväg och för cirka 200 kronor få se uppförandet och sedan samtala om resultatet. Operans uppsättning av Läderlappen kommer till exempel att sändas den 11 april. Ett musikjubileum, som säkert många av oss känner lite extra inför, är Jussi Björling-jubileet, som kan göra oss uppmärksamma på att det i år är 50 år sedan Jussi avled, men framför allt att det nästa år är 100 år sedan han föddes. För ett par år sedan kom Yrsa Stenius ut på Brombergs förlag med Tills vingen brister, en biografisk berättelse om Jussi Björling. Goda möjligheter finns att lyssna på hans röst, eftersom många gamla inspelningar överförts till CD-skivor. * Ett helt annat jubileum, som inte bara huvudstaden har anledning att ägna intresse, är 800-årsminnet av Birger jarls födelse. Jan Guillos böcker om Arn har hos många väckt en önskan att veta mer om medeltiden. Birger tillhörde en stormanssläkt som först från1600-talet kallas folkungaätten, kanske efter Birgers farfarsfar Folke den tjocke, som levde på 1100-talet. Birgers söner blev kungar och den siste i ätten var unionsdrottningen Margaretas son Olav som olyckligt avled i Falsterbo bara 17 år gammal Birger är den siste att bära jarlstiteln. Han föddes på Bjälbo gods i Östergötland och var Sveriges styresman från Han avled 1266 och är begravd i Varnhems kyrka. Västergötlands museum har gett ut boken Birger Magnusson den siste jarlen skriven av bland annat Dick Harrison, Maria Vretmark, Hans Nilsson, Michael Pääbo, Henrik Klackenberg och Jan Svanberg. Den omfattar 157 sidor, är rikt illustrerad och kostar 120 kr. Den kan köpas från museibutiken på telefon eller via e-post se. Mer om jubileet finns på Det har getts tillstånd till öppning för DNA-analys bland annat av Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan, så vi kommer säkert att få veta mer om vår medeltida historia allt eftersom. Folkungar kallas också en politisk gruppering av stormän, ungefär som alliansen, som flera gånger gjorde väpnade uppror och för några år placerade sin kung på tronen De följande försöken mot Birger jarl och Magnus Ladulås misslyckades. Upphovsman till den här gruppen skall ha varit Folke jarl. Från medeltid till nutid kan vi konstatera att skatt och pension har diskuterats mycket på senare tid och jag hoppas alla observerat att vi fått en ny myndighet, Pensionsmyndigheten, som ansvarar för såväl ålderspension, efterlevandepension, bostadstillägg (till pensionärer), arbetsskadelivränta, hustrutillägg och pensionstillägg. Det är Premiepensionsmyn digheten som slagits samman med de delar av Försäkringskassan, som haft hand om pensionerna. Sjukersättningar är alltså fortfarande Försäkringskassans område. Pensionsmyndigheten har skapat en webbsida för att förenkla för oss att själva bilda oss en uppfattning om framtida pension. Adressen är Under rubriken lotsen kan man få hjälp att sortera PPM-fonderna efter den risk man vill ta och så vidare. Intresset för att spara i aktier var stort när börsen hela tiden steg. Över tid anses i alla fall aktier vara en bra, om inte bäst, placering, men det är viktigt att ha koll. Jonas Bernhardsson, har sammanställt en aktieskola och en länklista, som man kan ha nytta av om man vill bilda en aktiegrupp lära sig om aktier och kanske också satsa en liten slant. hem & Samhälle Nr 1 våren

14 Det har varit populärt att läsa om landskap och avsluta med en studieresa. Jag hoppas att ni fortsätter med denna trevliga form av studier. Har man intresse och möjlighet att sträcka sig lite längre, vill jag gärna föreslå Slesvig, det dansk-tyska gränsområdet, som ömsom tillhört det ena eller det andra landet. Föreningen Nordens årsbok handlar om Slesvig och finns på Förbundet. * Det finns svart, rött, grönt, gult och vitt Vad då? Te förstås! Te har blivit inne igen och det är kanske det höga innehållet av antioxidanter som återgivit intresset. Rött te, det sydafrikanska rooibosteet, är väl egentligen ett örtte, eftersom det är en annan växt. De andra färgerna har med torkmetod och fermentering (jäsning) att göra. Hör Du till dem som nöjer Dig med en tepåse, vilken som helst, kan det kanske vara intressant att läsa om odling, sorter, ceremonier, tillagning, traditioner osv. Mer om te finns att läsa i Med smak av te - En litterär och kulinarisk odyssé av Jan Sigurd och Från Sencha till Lapsang av Petter Bjerke. Studentlitteratur har gett ut Björn Kjellgrens Kinakunskap, som är en översiktlig faktabok om Kina, teets hemland. Den belyser många olika aspekter av dagens Kina och är alltså värd en egen cirkel. * Tolv kvinnliga svenska författare skriver i Min mormors historia om enskilda öden och kvinnohistoria från slutet av 1800-talet och framåt. Boken är utgiven på Forum och kan vara bakgrund till jämförande samtal i en cirkelgrupp. Den finns även på CD 166 kr resp. 214 kr hos Adlibris. * Jag har tidigare skrivit om de fantastiska textilierna från Paracasöknen i Peru som finns på Världskulturmuseet i Göteborg, under rubriken En stulen värld. Etnografiska i Stockholm har utökat basutställningen Med världen i kappsäcken, som handlar om svenska världsresenärer, med en utställning av föremål från det gamla Benin-riket i nuvarande Nigeria. Det är praktfulla elfenbensarbeten och bronser/mässing som skänkts till museet av privatpersoner och här svävar också frågan: vems är föremålen? Konst och konsthistoria är underbara cirkelämnen med en värld att upptäcka. Litteratur och material är så omfattande att det bästa är att först besluta område, tid, genre eller konstnär och sedan fråga på biblioteket eller i bokhandeln. Prins Eugens Waldermarsudde visar verk av Ivar Arosenius (han med Kattresan) till den 11 april och skulpturer av Per Hasselberg till den 30 maj, Moderna Museet visar konstnären Evert Lundqvist till den 11 april och Röhsska har keramikern Signe Persson-Melin till mitten av augusti. Det finns förstås många fler utställningar och aktiviteter runt om i landet som ni lokalt kan ta som utgångspunkt och inspiration för att ordna en cirkel kring. Lycka till med vårens studieverksamhet! Landet runt Årsmöte med Kinda Husmodersförening Kinda Husmodersförening Hem och Samhälle har hållit Årsmöte på Kisa Värdshus. Ordförande Carina Carlsson hälsade alla välkomna och valdes att leda årsmötets förhandlingar, med Aina Johansson som sekreterare. Parentation hölls för Gunvor Nilsson, som avlidit under året. Gunvor Nilsson var under flera år ordförande i föreningen. Evy Sandström, som tillhört föreningen, sedan 1953, och suttit större delen av den tiden i styrelsen, avtackades med blommor och presentkort. Marwie Nilsson, invaldes i styrelsen och Maud Lennartsson valdes till revisor. Föreningen har haft åtta välbesökta månadsmöten under året. Bland annat har det varit sillsupé med blomskottsauktion, besök i Tignemåla skola, information om brandskydd samt ett bildspel om Kindabygden. Föreningen har en sångkör med Birgit Lindqvist som ledare. Av den livliga studieverksamheten kan nämnas cirklar om Dan Andersson, Var rädd om dig, Antiknytt och Matlagning. Gåvor Körglädje i Hässleholm Föreningen i Hässleholm har avslutat studiecirkeln Körglädje. Cirkeln ger en uppdatering av trafikkunskaperna med experthjälp från Bengt Rytterdahl NTF, Niklas Johansson JCH Trafikskola i Hässleholm samt AnnChristin Möller- Husmodersföreningen Hem och Samhälle i Kinda tackade Evy Sandström. har lämnats till Cancerfonden, Barncancerfonden, Hjärta till Hjärta, Bris, Nattvandrarna i Kinda, Hemslöjden och Viktoriafonden. Efter förhandlingarna serverades goda soppor och kaffe. Till sist underhöll Alve Gustavsson med sång och dragspelsmusik. Anna Djurstedt ström från Länsförsäkringar. Vi diskuterade nya trafikregler, trafikmärken, miljö, köregenskaper, prestanda, ekonomisk körning med mera. Studiecirkeln har haft nio deltagare. Cirkeln har letts av Siv Olofsson. Främre raden f.v. Ann-Christin Möllerström Länsförsäkringar, Siv Olofsson, Elsa-Lill Truedson, Bengt Rytterdahl NTF, Niklas Johansson JCH. Övre raden Valborg Nilsson, Gabriella Folkesson, Hanna Larsson, Ulla Eriksson, Sonja Nilsson, Anita Nilsson och Ingrid Forsell. (Fotomontage). 14 Nr 1 våren 2010 hem & Samhälle

15 foto: BiCo Lidköping HS firade 90 år Lidköpings Hem och Samhälle, som från början hette Lidköpings Husmodersförening, ägnade sitt oktobermöte åt firandet av föreningens 90-årsjubileum. Ett 50-tal glada kvinnor samlades på restaurant Galejan, där föreningens ordförande Inga Hjortin hoppades att alla skulle få en trevlig afton. Denna kväll hade hon valt en särskild bordsplacering, som visade sig mycket lyckad. Efter en trevlig bordsvisa bjöds vi på vacker sång och musik av en inbjuden trubadur, Ewa Karlsson, som framförde några vackra, kända sånger vilket blev mycket uppskattat. Ewa återkom vid flera tillfällen under kvällen och deltagarna inbjöds att sjunga med. Efter en god middag var det dags för historik gällande föreningens långa historia. Historiken som framfördes i versifierad form av en av föreningens tidigare ordföranden, Britt Ström, startade med att läsa Riksförbundet Hem och Samhälles målsättningsparagraf i vilken förbundets intentioner presenterades. Förbundet är en politiskt och religiöst obunden organisation och i stadgarna står; att man verkar för gemenskap, jämställdhet och samhällsengagemang. Lidköpingsföreningen är årsgammal med Riksförbundet. Den startades till och med tidigare och kuriöst nog av en man; Henrik, Wilhelm Zetelius, som var stadsfullmäktiges ordförande och revisionssekreterare. Bakgrunden till föreningens bildande är, att Zetelius under en resa till Finland kom i kontakt med Martharörelsen. Vid hemkomsten sammankallade han kvinnor i Logen De la Gardies lokal. Dit kom 140 intresserade damer varvid föreningen bildades. Medlemsantalet ökade snabbt och som mest hade föreningen 225 aktiva medlemmar. Under de första verksamhetsåren fanns ett stort hjälpbehov. Det var krigstider och den sociala verksamheten startade. Man anställde en hemkonsulent och allehanda kurser följde efter hand; till exempel i hemkonservering, matlagning, sömnad och barnavård. Avgiften var 50 öre per kurs för medlemmarna och en krona Fr. v. ses Ulla Gärdefors, som varit medlem i hela 58 år, längre än någon annan i föreningen. Hon har också varit styrelsemedlem. Därefter i bild; Inga Hjortin, nuv. ordf. Britt Ström, Else Hedberg och Maj Britt Karlsson, som alla varit ordf. i föreningen. Anna-Gun Kjellqvist var tidigare studieledare. för utomstående. När andra världskriget grasserade samlades kläder in till Finlands evakuerade befolkning. Före jul 1940 sändes tre ton kläder och kronor i kontanter, 20 babyutstyrslar och barnunderkläder samt 450 kilo fruktmos. Givmildheten var stor. Ja, mycket har hänt under dessa 90 år och många är de kvinnor som passerat revy. Vi minns dem med vördnad, aktning och tacksamhet för allt vad de uträttat. Vi har nu ett ansvar att föra arvet vidare, även om det i dag är svårare att besätta alla styrelseposter, sammanfattade Britt sitt anförande. Historiken avslutades med ett leve för föreningen varefter Husmoderssången sjöngs. Kvällen förflöt med god gemenskap. Kaffe och tårta intogs och så var det dags för studieledare Marianne Johnsson att berätta gamla roliga västgötahistorier på genuint västgötamål. Det blev en mycket glad avslutning på en helt igenom lyckad kväll. Till sist tackade ordföranden Ewa Karlsson, Britt Ström, Marianne Johnsson och alla medlemmarna för deras medverkan till ett mycket trevligt jubileum. Britt Ström I Tranemo blommar studieverksamheten I Tranemo Hem och Samhälle, söder om Borås, blommar studieverksamheten. Vår föreningslokal har utrymmen för både vävstuga och cirkelverksamhet. Stickad klädsel på ordförandestolen, design Evy Svahn. Vad gör man med alla restgarner jo, då kan bland annat en klädsel till ordförandestolen tillverkas. Design: Evy Svahn, som även stickat in en stupränna på sin villa. Stolen finns utställd på kommunens bibliotek, där även en mängd rariteter från 1950-talet visas. Kerstin Norelius har varit ledare för cirkeln Tillbaka till 50-talet då man studerat kulturhändelser, mode, design, vardagsliv med mera. Sedan har deltagarna letat fram typiska föremål och arrangerat en utställning. I en monter finns figurer av Lena Larsson, vanliga köksgrejor, leksaker, pappersfemmor med flera föremål, som nu är passé. Här visas också 50-talsmodet med festkläder, styva underkjolar och mycket annat. På väggen finns foton på cirkeldeltagarna från den tiden Grön glasservice i okrossbart material, på bordduk med fejkade korsstygn, Kri Jadefors samt ett nytaget gruppfoto, presenterat som en tävling. Utställningen, som gjorts av Kri Jadefors, har väckt berättigad uppmärksamhet och lockat nya medlemmar till föreningen. Text och foto: Tora Widfeldt hem & Samhälle Nr 1 våren

16 Är adressen rätt? Om inte skriv den rätta här bredvid och sänd in både gamla och nya adressen till Riksförbundet Hem och Samhälle Box 19109, Stockholm posttidning Landet runt Från Göteborg horisont Kortedala HS firade adventsfest den 1 december i samband med Robertsfors HS Måndagen den 8 februari hade Robertsfors husmodersförening sitt årsmöte. 29 medlemmar hade infunnit sig för att ta del av sedvanliga årsmötesförhandlingar samt kaffe och semla. Ruth Berg hade avsagt sej omval efter 30 år. Till ny kassör i föreningen valdes Charlotte Bygdemo Toytziaridis. Solveig Runespång årets sista månadsmöte. Vi slog oss ned vid trevligt dukade kaffebord pyntade med allehanda juldekorationer och smorde kråset med skinksmörgås och annat gott. På plats fanns också några tomtar och en av dem läste, just Tomten av Viktor Rydberg. Britta Rehm, som skickat in texten till tidskriften, tackar hjärtligt för all trevlig samvaro. Hon var denna gång, liksom vid andra tillfällen under det gångna året, gäst hos Kortedala HS. Hennes egen förening Kungsladugård-Högsbo HS lades ned 2007/2008 på grund av krympande medlemsantal. Avgående kassören Ruth Berg. Umeå HS På studiebesök hos Sveriges Television. Projektledaren Catarina Norén tog emot och informerade om SVTs verksamhet här i Umeå. Hon guidade runt i olika lokaler och berättade om verksamheten. I det rum där scriptan och redaktören med flera tjänstgör vid sändning fick vi en inblick i scriptan Katarina Ämtings arbete. I lokalen, varifrån programmet Go Kväll skulle sändas samma kväll, fanns programledaren Joachim Vogel, som berättade om hur lokalen används och hur den kan ändras och uppfattas från olika vinklar. Maud Onnermark höll på att förbereda i köket inför kvällens matlagningsavsnitt. På plats fanns även programledaren Beppe Starbrink och Anna-Kari Nordell. En av hennes uppgifter är att duka bordet till Adventssamkväm Umeåföreningens adventssamkväm hölls även i år i Folkuniversitetets lokaler. Kvällen startade med julglögg och tillbehör. Ordföranden Elsa-Maria Norin hälsade alla välkomna och läste en dikt. Ett luciatåg bestående av 25 väldigt duktiga elever, från Midgårdsskolans musikklass årskurs 2, underhöll med ett antal julsånger. Mycket uppskattat God jultallrik plus småvarmt serverades, samt kaffe och kaka. Ethel Adolfsson informerade om kommande studiebesök på Sveriges Television. Anna-Greta Lindqvist överlämnade en korg till Elsa-Maria som tack för det arbete hon lagt ner på föreningen det gångna året. Elsa-Maria Norin avslutade med de fingerade gäster vi möter i programmet på fredagskvällarna. En verkligt uppskattad och intressant studieresa; så stora lokaler, en så fantastisk ljusanläggning i taket och vilken ljudanläggning. Man kan inte låta bli att reflektera över all tidspress som måste finnas där, när allt ska fungera i direktsändning. Man känner sig stolt som Umebo att så mycket sänds just härifrån, sa Elsa-Maria Norin när hon tackade Catarina Norén för guidningen och överlämnade en blomma. Reseledaren Ethel Adolfsson blev även hon avtackad. Besöket avslutades med en kaffestund i Hem och Samhälles regi men i SVTs matsal. Ann-Gret Zingmark en dikt om klimat och miljö av Björn Julén, samt tackade alla som ordnat detta möte och önskade alla God Jul och Gott Nytt År. Ann-Gret Zingmark Anna-Greta Lindqvist tackar Elsa-Maria Norin för det gångna året. 16 Nr 1 våren 2010 hem & Samhälle

hem & samhälle Nr 4 Vintern 2010 v Utges av riksförbundet hem och samhälle

hem & samhälle Nr 4 Vintern 2010 v Utges av riksförbundet hem och samhälle hem & samhälle Nr 4 Vintern 2010 v Utges av riksförbundet hem och samhälle Tidskrift för Riksförbundet Hem och Samhälle Riksförbundet Hem och Samhälle Verkar aktivt för en positiv utveckling av samhälle

Läs mer

Augusti. Minska på kemikalierna. 1.Välj ekologisk mat. 2. Dra ned på snabbmat och halvfabrikat

Augusti. Minska på kemikalierna. 1.Välj ekologisk mat. 2. Dra ned på snabbmat och halvfabrikat Augusti Minska på kemikalierna Tänk igenom vad som är nödvändigt i kemikalieskåpet och undvik onödig närkontakt med skadliga ämnen och kemikalier. Vi möter många kemikalier varje dag, och tyvärr är det

Läs mer

FÖRENINGEN NORDEN PITEÅ Vårbrev 2012

FÖRENINGEN NORDEN PITEÅ Vårbrev 2012 FÖRENINGEN NORDEN PITEÅ Vårbrev 2012 Styrelsen hälsar medlemmarna välkomna till årets verksamhet i Piteå. Kallelse till årsmöte. Tisdagen den 14 februari 2012 Plats: Vardagsrummet, Gamla Bryggeriet samma

Läs mer

50- o 60-talen är aktuella, liksom studiebesök på Länsmuseet. Matlagning-boule-canasta. Det blir Lucia i år också!

50- o 60-talen är aktuella, liksom studiebesök på Länsmuseet. Matlagning-boule-canasta. Det blir Lucia i år också! Höstens program 2015 Gävle Vi har hört dom förut - men dom kommer igen Två Gävle-kändisar som har mycket att berätta! 50- o 60-talen är aktuella, liksom studiebesök på Länsmuseet. Matlagning-boule-canasta.

Läs mer

Neuroförbundet Västervik

Neuroförbundet Västervik Neuroförbundet Västervik org.nr. 833600 8175. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 1 3 1. Styrelsen för Neuroförbundet Västervik får härmed överlämna Verksamhetsberättelsen för. 1 januari 31 december 2013 Inledning.

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Årgång 8 Nr 1 Februari 2005 SKOTERCAFÉT AFTERWORK ÅRSMÖTEN VARGHOPPET MÅNADSERBJUDANDE HOS VARGEN KARELENS FOLK. Sida 1

Årgång 8 Nr 1 Februari 2005 SKOTERCAFÉT AFTERWORK ÅRSMÖTEN VARGHOPPET MÅNADSERBJUDANDE HOS VARGEN KARELENS FOLK. Sida 1 Årgång 8 Nr 1 Februari 2005 SKOTERCAFÉT AFTERWORK ÅRSMÖTEN VARGHOPPET MÅNADSERBJUDANDE HOS VARGEN KARELENS FOLK Sida 1 MANUSSTOPP DEN 20:E I VARJE MÅNAD MATERIAL TILL REDAKTIONEN SKICKAS TILL: Carina Segerlund

Läs mer

FÖRSLAG TILL DAGORDNING VID ÅRSMÖTE MED IDÉ OCH UTVECKLINGSGRUPPEN KARLHOLM-VÄSTLAND DEN 29 MARS 2011.

FÖRSLAG TILL DAGORDNING VID ÅRSMÖTE MED IDÉ OCH UTVECKLINGSGRUPPEN KARLHOLM-VÄSTLAND DEN 29 MARS 2011. Verksamhetsberättelse 2010 Idé och utvecklingsgruppen Karlholm Västland FÖRSLAG TILL DAGORDNING VID ÅRSMÖTE MED IDÉ OCH UTVECKLINGSGRUPPEN KARLHOLM-VÄSTLAND DEN 29 MARS 2011. 1. Mötets öppnande. 2. Godkännande

Läs mer

Hushållskemikalier. Information 2010. Miljö & Teknik

Hushållskemikalier. Information 2010. Miljö & Teknik Hushållskemikalier Information 2010 Miljö & Teknik De flesta av oss använder dagligen kemikalier av olika slag. Det kan vara tvättmedel, rengöringsmedel, diskmedel, bil- eller båtvårdsprodukter, färger

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Program Högalid. Våren 2014. Välkommen till en ny säsong med PRO Högalid

Program Högalid. Våren 2014. Välkommen till en ny säsong med PRO Högalid Program Högalid Våren 2014 Välkommen till en ny säsong med Ciao Ciao är en italiensk restaurang som öppnade sina dörrar i hjärtat av Hornsgatan februari 2013. Det blev snabbt en mycket populär restaurang.

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Protokoll fört vid PRO Nyeds årsmöte den 10 februari 2015. Lokal: Åsbacka Servicehus.

Protokoll fört vid PRO Nyeds årsmöte den 10 februari 2015. Lokal: Åsbacka Servicehus. Protokoll fört vid PRO Nyeds årsmöte den 10 februari 2015. Lokal: Åsbacka Servicehus. 1 Årsmötets öppnande Ordf. Barbro Ekberg hälsade alla hjärtligt välkomna till årsmötet. Hon hälsade även representanterna

Läs mer

Vad gör ni den 26:e till 30:e september?

Vad gör ni den 26:e till 30:e september? Vad gör ni den 26:e till 30:e september? För en tid sedan träffade jag Claes Claesson, f.d. mycket erkänd krögare i Karlstad, som numera tillsammans med hustrun Titti bl.a. arrangerar Njutningsresor se

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Sagt och skrivet om boken Glutenfritt gott och enkelt

Sagt och skrivet om boken Glutenfritt gott och enkelt Sagt och skrivet om boken Glutenfritt gott och enkelt 1000 varma tack för den informativa, kunskapsfyllda, lättillgängliga boken Glutenfritt gott och enkelt! Alla lättbakade, goda och säkra recept kommer

Läs mer

Årgång 7 Nr 9 December 2004 ÅRETS SISTA NAMNKLUR JULFESTER KANAL ERBJUDANDE M.M. Sida 1

Årgång 7 Nr 9 December 2004 ÅRETS SISTA NAMNKLUR JULFESTER KANAL ERBJUDANDE M.M. Sida 1 Årgång 7 Nr 9 December 2004 ÅRETS SISTA NAMNKLUR JULFESTER KANAL ERBJUDANDE M.M. Sida 1 MANUSSTOPP DEN 20:E I VARJE MÅNAD MATERIAL TILL REDAKTIONEN SKICKAS TILL: Carina Segerlund Tfn: 0911-70253 E-post:

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

MAT I NATUREN LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL

MAT I NATUREN LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL LÄRARHANDLEDNING Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med övningen är att eleverna lär sig mer om att planera proviant för en längre utflykt i skog och natur

Läs mer

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE en informationsbroschyr om vatten och avfall I vattenverket gör vi vattnet rent. VATTENVERKET Svampen är vårt vatten torn som gör att vattnet kan tryckas ut i kranarna. I avloppsreningsverket

Läs mer

Tubberödshus. Så länge du är i livet ska du leva

Tubberödshus. Så länge du är i livet ska du leva Tubberödshus Så länge du är i livet ska du leva Så länge du är i livet ska du leva I genuin bohuslänsk natur med berg, grönska och närhet till havet ligger Tubberödshus äldreboende i Skärhamn på Tjörn.

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006

Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006 Sida 1 (5) Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006 Åkers Hembygdsförenings styrelse lämnar för verksamhetsåret 2006 följande verksamhetsberättelse. Årsmötet genomfördes den 29 mars 2006

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

Verksamhetsberättelse FUB Skara-Götene år 2014

Verksamhetsberättelse FUB Skara-Götene år 2014 Skara-Götene FUB Verksamhetsberättelse 2014 Sid 1 (5) Verksamhetsberättelse FUB Skara-Götene år 2014 Styrelsen för FUB, Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning i Skara-Götene får härmed

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014

Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014 2015-01-25 Sidan 1 av 5 Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014 Sammanfattning av verksamhetsåret Under året har vi genomfört ett antal evenemang och aktiviteter där vi mött cirka

Läs mer

Knocka ut vardagskemikalierna

Knocka ut vardagskemikalierna Knocka ut vardagskemikalierna Linda Rosendahl Nordin förälder och initiativtagare Toxboxnu Källor SAJTER naturskyddsföreningen.se kemi.se livsmedelsverket.se BÖCKER Handla rätt för en giftfri barndom,

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6 gp FDUV Lättläst Gula Pressen Förbundet De Utvecklingsstördas Väl r.f. Nummer 2 Maj 2011 Ät bra orka mera sidan 2 Erik gick ner i vikt sidan 3 Lättläst bok om dikter sidan 4 Cirkus i Berlin sidan 6 Lättläst

Läs mer

Grön flagg för Vallaskolan

Grön flagg för Vallaskolan Vallaskolan Grön flagg för Vallaskolan Tema: Konsumtion Rapporten godkänd: 2010-06-14 14:59:51 Mål 1: Vi ska få insikt om hur olika sätt att leva påverkar jordens vattenresurser. Aktiviteter som har genomförts

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Minnesanteckningar från 25-årsjubileet i samband med årsmötet den 5 april 2014 i Örnsköldsviks församlingshem

Minnesanteckningar från 25-årsjubileet i samband med årsmötet den 5 april 2014 i Örnsköldsviks församlingshem 2014-05-04 1 (10) 25-årsjubileet i samband med årsmötet den 5 april 2014 i Örnsköldsviks församlingshem Kallelse och information Annons i ÖA och i sjukhusets intranät m.m. Via Doris Hultdin vid sjukhuskansliet

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

senast den 4 september 2006

senast den 4 september 2006 Till Sunda Takters medlemmar Härmed kallas du till årsmöte med STs idrottsförening SUNDA TAKTER Torsdagen den 7 septemberl 2006 kl 14.00 i Lönnkrogen. Vi bjuder även på lite att äta därför är det viktigt

Läs mer

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor:

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor: Möte 7. utvärdering Samling med fika 18.00 Feministcirkeln startar 18.15 och slutar cirka 20.30 Servera gärna fika till självkostnadspris. Upplägg Det kan vara bra om man gjort en plan för hur lång tid

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Nyhetsbrev från Calmar Renässansgille. Våren 2012. Madonna med Liljor/Fabergé

Nyhetsbrev från Calmar Renässansgille. Våren 2012. Madonna med Liljor/Fabergé RENYSSANS Nyhetsbrev från Calmar Renässansgille Våren 2012 Madonna med Liljor/Fabergé I detta nummer kan du läsa om nya lokaler, årsmötet, resor och utflykter samt kurser m.m. 1 Nya lokaler Som de flesta

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

ORDFÖRANDE HAR ORDET

ORDFÖRANDE HAR ORDET VINTER 2011 ORDFÖRANDE HAR ORDET Det gamla året är snart slut och det nya hälsar vi välkommet. Jag tackar er alla för det gångna året och för allt ni har gjort för föreningen. Jag hoppas mycket på ert

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

hem- och konsumentkunskap

hem- och konsumentkunskap Hem- och konsumentkunskap Kurskod: SGRHEM7 Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Laborera åk 4-6. Lärarhandledning anpassad till LGR11

Laborera åk 4-6. Lärarhandledning anpassad till LGR11 Laborera åk 4-6 Lärarhandledning anpassad till LGR11 Att arbeta med Laborera 4-6 Upptechs tema Laborera 4-6 är ett komplement till skolans kemiundervisning. Med glädje och nyfikenhet tar sig Laboria* och

Läs mer

Årgång 11 Nr 5 Juni 2008 VÅRMÖTE HOS PRO FISKEPREMIÄR 6 JUNI. Sida 1

Årgång 11 Nr 5 Juni 2008 VÅRMÖTE HOS PRO FISKEPREMIÄR 6 JUNI. Sida 1 Årgång 11 Nr 5 Juni 2008 VÅRMÖTE HOS PRO FISKEPREMIÄR 6 JUNI LÅDBILS RÄJSET FÖR FUN PÅSE MED PENGAR TILL SIKFORS DIRTBANA Sida 1 MANUSSTOPP DEN 20:E I VARJE MÅNAD MATERIAL TILL REDAKTIONEN SKICKAS TILL:

Läs mer

Ordföranden har ordet

Ordföranden har ordet Verksamhetsberättelse 2014 Ordföranden har ordet Under år 2014 anordnade Vaksala hembygdsförening flera aktiviteter för medlemmarna i föreningen. Jag vill tacka alla Er som deltagit i arrangemangen och

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

VÄNTJÄNST. Hosjö. Danholn. Bjursås

VÄNTJÄNST. Hosjö. Danholn. Bjursås VÄNTJÄNST I väntjänsten kan Du finna en medmänniska som vill vara till hjälp och sällskap. Det kan gälla småtjänster i hemmet, sällskap på promenader eller läkarbesök, smakråd vid klädinköp, skjuts till

Läs mer

Celiakinytt NUMMER 2 2014. Bussen fylld av gula kassar på vår Ullaredsresa!

Celiakinytt NUMMER 2 2014. Bussen fylld av gula kassar på vår Ullaredsresa! Celiakinytt NUMMER 2 2014 Bussen fylld av gula kassar på vår Ullaredsresa! INNEHÅLL/ NUMMER 1 Innehåll 3 KOMMANDE AKTIVITET ICA veteranernas handelsbod 4 KOMMANDE AKTIVITET Julbak för hela familjen 5 AKTUELL

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap }

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap } { ledarskap } VAD HAR PERSONER SOM WALT DISNEY, OPRAH WINFREY, STEVE JOBS OCH ELVIS PRESLEY GEMENSAMT? JO, DE HAR ALLA MISSLYCKATS. VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! V isste du att de flesta framgångsrika

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

Tranbärets månadsbrev november

Tranbärets månadsbrev november 2013-12-04 Tranbärets månadsbrev november Snart kommer han med skägget! Det ligger längtan och förväntan i luften. Vi myser, pysslar och firar jul här på förskolan. Julen är också en tid att rå om varandra

Läs mer

FUB försöker bevaka och påverka allt från liftar till färdtjänst

FUB försöker bevaka och påverka allt från liftar till färdtjänst FUB bladet, maj 2015 Information till Uppsala FUB:s medlemmar FUB försöker bevaka och påverka allt från liftar till färdtjänst Inflytande Under första delen av året har vi använt mycket tid till att försöka

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

Lär känna mig! Min levnadsberättelse. Bild: www.webbild.com

Lär känna mig! Min levnadsberättelse. Bild: www.webbild.com Lär känna mig! Min levnadsberättelse Bild: www.webbild.com Alla människor lever sitt liv och varje liv är helt unikt Att leva ett meningsfullt liv är viktigt för oss alla. Du har självklart rätt att bestämma

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL.

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. Informationscentrum för Ekologiska Produkter Informationsmaterial Kursverksamhet Studiebesök Rådgivning Marknadsutveckling

Läs mer

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2011 Sundhultmon i Ovansjöbygden. Längst till vänster syns Kung- Bengtstugan, Mellby och sedan de centrala delarna av Sundhultmon. I bakgrunden skymtar hoppbackarna och Cuba Arena.

Läs mer

HEMSLÖJDSBLADET Nr 2 Maj 2013

HEMSLÖJDSBLADET Nr 2 Maj 2013 HEMSLÖJDSBLADET Nr 2 Maj 2013 Ansvarig utgivare Birgítta Mauritzon STYRELSEN Telefon Ordförande Olle Laurell 532 552 74 Vice ordförande Else Eklöf 550 670 28 Sekreterare Birgitta Mauritzon 730 31 25 Vice

Läs mer

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer.

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Garant = Sant! Ekologiskt På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Idag har vi cirka 90 ekologiska, smaktestade och noga utvalda produkter

Läs mer

DHR Ängelholm NR. 3. 2015

DHR Ängelholm NR. 3. 2015 DHR Ängelholm NR. 3. 2015 Utsikt från hotellets altan på sommarresan 2015 i Bohuslän ORDFÖRANDE. OVE JANSSON TEL. 0435-216 94 MOBIL. 070 52 169 41 STYRELSELEDAMÖTER. MARIANNE WINSTEDT 0431-187 57 MOBIL.

Läs mer

Föräldrajuryn om marknadsföring av livsmedel till barn

Föräldrajuryn om marknadsföring av livsmedel till barn Föräldrajuryn om marknadsföring av livsmedel till barn Oktober 2005 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm, KfS, har genomfört en undersökning bland medlemmarna i

Läs mer

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9 VARDAGSAKTIVITETER Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig

Läs mer

En riktig må bra-kasse!

En riktig må bra-kasse! En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta

Läs mer

3. Val av mötessekreterare Till sekreterare för mötet valdes Gunilla Carlson

3. Val av mötessekreterare Till sekreterare för mötet valdes Gunilla Carlson Protokoll fört vid årsmöte med Gothems sockenförening den 8 mars 2015 i Gothems Bygdegård Närvarande: Ca 40 medlemmar 1. Mötets öppnande Ordförande Christina Näslund hälsade alla välkomna och inledde med

Läs mer

till Kristianstads Zontaklubb Medlemsmöte onsdagen 8 oktober 2014 kl. 18.30

till Kristianstads Zontaklubb Medlemsmöte onsdagen 8 oktober 2014 kl. 18.30 KALLELSE till Kristianstads Zontaklubb Medlemsmöte onsdagen 8 oktober 2014 kl. 18.30 Plats: Samling på Rådhuset, därefter Grand Hotel. OBS! Styrelsen påminner vänligen om beslutet att öka mötesavgiften

Läs mer

Vi gör din röst hörd!

Vi gör din röst hörd! Vi gör din röst hörd! SPF bevakar dina intressen! - Har du tänkt på hur du vill du bo när du blir äldre? - Tycker du att det är rättvist att arbete och pension beskattas olika? - Vet du att i genomsnitt

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Uppdrag 11 GREEN WASHING. Jasminka Anderssons bästa städtips

Uppdrag 11 GREEN WASHING. Jasminka Anderssons bästa städtips GREEN WASHING Håll rent utan att smutsa ner miljön! Skippa konstiga rengöringsmedel när du städar. Använd mormors miljövänliga medel istället! Mormor var nämligen miljövän utan att veta om det! Det här

Läs mer

Nyhetsbrev # 1. 2013. Stockholm Sverige 20 Mars

Nyhetsbrev # 1. 2013. Stockholm Sverige 20 Mars Nyhetsbrev # 1. 2013 Stockholm Sverige 20 Mars Kära medlemmar, månadsgivare och samarbetspartners! Nytt år, nya utmaningar och möjligheter! Vi är glada att ni vill fortsätta att stödja och följa oss i

Läs mer

Val 2010. Lättläst information. Här kan du läsa om hur du gör när du röstar i valet år 2010 och om vem som får rösta.

Val 2010. Lättläst information. Här kan du läsa om hur du gör när du röstar i valet år 2010 och om vem som får rösta. Lättläst information Val 2010 Här kan du läsa om hur du gör när du röstar i valet år 2010 och om vem som får rösta. Du kan också läsa om hur du kan göra om du inte kan rösta på valdagen den 19 september.

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS SÅ HÄR GÅR DET TILL 2. Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester

Läs mer

INSTRUKTIONER FÖR ATT FLYTTRENSA

INSTRUKTIONER FÖR ATT FLYTTRENSA INSTRUKTIONER FÖR ATT FLYTTRENSA av moveria.se i samarbete med iordning.com. Se även www.moveria.se/blogg. Iordning.com hjälper dig att rensa, organisera och strukturera stökiga och överbelamrade ytor

Läs mer

Hur handlar vi hållbart?

Hur handlar vi hållbart? SKOLA NAMN Klass Hur handlar vi hållbart? Du och jag önskar oss många saker. Vissa av dem tär mer än andra på jordens resurser av ren luft, råmaterial och natur. Det sägs att på det sätt vi lever i Sverige

Läs mer