Motioner och utlåtanden. Grupp F Rättsväsende

Transkript

1 Motioner och utlåtanden Grupp F Rättsväsende Stockholms arbetarekommuns årsmöte april 2013

2 2

3 Innehåll Motion F1 Skärpt straff för försäljning av piratkopierade cigaretter i butik...5 Husby s-förening Utlåtande F1...5 Motion F2 Fondandelsägarnas inflytande...6 Ulf Holmlund Utlåtande F2...7 Motion F3 Förbjud SMS-lån...7 Örby s-förening Motion F4 Bättre konsumentskydd - Ångerrätt...8 Bredäng s-förening, Skärholmen s-förening, Sätra s-förening Utlåtande F3 och F4...8 Motion F5 Legala kön...9 Örby s-förening Utlåtande F5...9 Motion F6 Finansiera välfärden...10 Örby s-förening Utlåtande F Motion F7 Ränteinkomstavdrag...11 Örby s-förening Utlåtande F Motion F8 RUT-avdrag med fördelningspolitisk profil...12 Engelbrekt s-förening Utlåtande F Motion F9 Sociala företag och socialt entreprenörskap...13 Grekiska s-föreningen i Stockholm 3

4 Utlåtande F Motion F10 Att rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619) ska beviljas försäkringstagare som har tvist med Försäkringskassan samt att rättshjälpslagen ändras och anpassas till detta ändamål...15 Tensta s-förening Motion F11 Jämn fördelning avseende förordnande av offentliga uppdrag ska ske enligt en fastställd turordningslista för advokater och biträdande jurister hos advokatbyråer...16 Tensta s-förening Motion F12 Kammarrätterna och Högsta förvaltningsdomstolen ska avge beslutsmotivering vid avgörandet av frågan om prövningstillstånd...17 Tensta s-förening Motion F13 Offentliga biträden ska förordnas försäkringstagare som har tvist med Försäkringskassan...18 Tensta s-förening Utlåtande F10, F11, F12 och F Motion F14 Samordning av energinormer vid nybyggnation...20 Reimersholme s-förening Utlåtande F Motion F15 Förnekare av den specifika hederskulturen sviker offren...21 Tara Twana, Bawer Kevir Utlåtande F Motion F16 Valfritt medlemskap i monarkin...24 Örby s-förening Utlåtande F Motion F17 Projekt hundar i Sveriges fängelser...26 Bredäng s-förening, Skärholmen s-förening, Skärholmens s-kvinnoklubb, Sätra s-förening Utlåtande F

5 Motion F1 Skärpt straff för försäljning av piratkopierade cigaretter i butik Husby s-förening Rökning är den enskilt största orsaken till KOL, som i dag räknas som en av våra stora folksjukdomar. För män i Rinkeby-Kista är dödligheten i KOL 50 procent högre än riksgenomsnittet. 1 Rökning har blivit en klassfråga. De som röker mest i dag är lågutbildade unga kvinnor. Bland kvinnor i årskurs två på gymnasiet i Stockholm röker 40 procent jämfört med procent för männen. Andelen rökare i åldern år är den högsta i länet bland både män och kvinnor. 2 Trots tullverkets ansträngningar har andelen smuggelcigaretter ökat med 25 procent det senaste året med en förlust på nästan två miljarder i skatteintäkter 3. Piratkopierade cigaretter som är identiska med originalet och kan innehålla hälsovådliga gifter som asbest säljs även i butik till ovetande kund. Med dagens höga priser på tobaksvaror blir det en lönsam affär för handeln med försäljning som ger mångdubbelt ekonomiska följdförluster i samhället. Ett viktigt incitament för den illegala handeln är att det fortfarande är svårt att spåra de ansvariga och att straffen är låga 4. Med skärpt straff vid försäljning av smuggel- och piratkopierade cigaretter i butik ökar handelns risktagande motsvarande den nu ökade vinsten för sådan brottslighet. Hårdare krav ställs på leverantörerna av varor till handeln och motverkar ett viktigt led att nå kunder med hälsofarliga varor. Härmed föreslås att kongressen beslutar 1. att förorda skärpt straff för handlare som medvetet säljer piratkopierade smuggelcigaretter i butik 2. att motionen skickas vidare till nästkommande kongress. Lars Larsson Motionen är antagen av Husbyföreningens medlemsmöte den 29 november MyNewsdesk - Hjärt Lungfonden ETC oktober 5, 2012 och DN DN GP 17 februari 2011 (Åsa Lundquist, projektledare för Nationella tobaksuppdraget, Statens folkhälsoinstitut) Utlåtande F1 Motionen beskriver problemet med piratkopierade cigaretter och vilka farliga effekter på hälsan de kan ha. Styrelsen delar uppfattningen om att det krävs ökade insatser mot smugglingen av piratkopierade cigaretter. Däremot så är styrelsen inte säker på att en straffskärpning av medveten försäljning är rätt sätt. Det borde till exempel finnas utrymme för att åtala folk för vållande till kroppsskada om man medvetet säljer produkter som kan åsamka folk skada. Ökade resurser till tullen skulle också kunna minska mängden piratkopierade cigaretter på marknaden. Dessutom har sista datum för motioner till kongressen varit och styrelsen vill inte skicka några motioner till nästa kongress förrän den vet vilka beslut som fattas på den i vår. 5

6 Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta 1. att avslå motionen Beslut: Motion F2 Fondandelsägarnas inflytande Ulf Holmlund Många av oss sparar i fonder, vare sig vi vill eller inte. Fonderna i sin tur äger aktier vilket innebär andelar i företag. Dessa företags syfte är naturligtvis att göra så stor vinst åt ägarna som möjligt, med så liten risk som möjligt är. Inte sällan kontrolleras fonderna av stora banker. Bankerna ger företagen lån, där de ställer villkor hur företagen ska skötas, men de röstar även med de aktier som de företräder på företagens stämmor. Detta innebär starka maktpositioner, som inte alls har någon solid grund i deras mandat som betalnings och kreditgivare. Swedbank har genom att vara kontrollerad av sparbanksstiftelserna ett visst inflytande som de utnyttjar gagnfullt, om än sparsamt. En liknande situation finns i Folksam där bolaget ägs av spararkollektivet. AP-fondernas begränsade mandat nyttjas. Ofta väljer svenska bolag att följa FN:s principer för hållbara investeringar (UN PRI). Men det räcker inte. Fondandelsägarna borde ges rätten att besluta hur fonden ska rösta, vid enskilda tillfällen, men även ges inflytande över deras investerarkoder. Alla kanske inte vill rösta vid alla tillfällen (det blir jättemånga), men att ändå kunna utöva ett inflytande skulle vara demokratiskt. Genom att hålla elektroniska omröstningar skulle andelsägarna kunna ges möjlighet att själva besluta vem som väljs till stämman och vilka som företräder dem. De skulle kunna ge specifika direktiv. När en majoritet av de som röstat om hur fonden ska rösta, kunde fonden antingen helt rösta som majoriteten, eller låta majoriteten av dess röster minus de som motsatt sig beslutet rösta för förslaget. En annan möjlighet vore att ge specifika representanter rätten att företräda spararkollektivet på stämman. Sammantaget skulle dessa företagsdemokratiska åtgärder göra att det folkliga inflytandet stärks över företagen. Detta är långt mycket bättre än helt blint lämna över pengarna till okända, vilket är fallet idag. Någonstans måste man gripa tag i verkligheten för att söka förändra den vår politik handlar om demokrati även i det ekonomiska livet. /Ulf Holmlund Därför yrkas: 1. att motionen bifalls 2. att Fondandelsägare i lag ges rätten att rösta om hur fonden ska agera 3. att motionen sänds vidare till riksdagsgruppen Örby socialdemokratiska förenings medlemsmöte beslutade att avslå motionen och skicka den till arbetarkommun som enskild. 6

7 Utlåtande F2 En identisk motion inkom från samma motionär till förra årsmötet. Då tyckte styrelsen bland annat att det var viktigt att vi som folkrörelse skulle ta större ansvar i sitt ägande. Styrelsen ansåg också att det är viktigt med demokratiskt inflytande över våra gemensamma fonder. Däremot var styrelsen då inte övertygad om att den lagändring som motionären föreslår är rätt väg att gå. Styrelsen har under året som gått inte funnit något som ger den anledning att föreslå något annat än sist. Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta 1. att avslå motionen Beslut: Motion F3 Förbjud SMS-lån Örby s-förening SMS-lån är ocker. Att lagen om ocker inte omfattar småkrediter gör att ockrare har tagit småkrediterna som arbetsmetod till sig. Det tjänar ingen på. Inte samhället de kostnader som uppstår i form av indrivning och annat är höga, sociala samspel förstörs. Räntorna på lånen genererar inte mycket skatt. Inte ockrarna de skickar nogsamt in deklarationer och dessa visar att deras räntabilitet är låg. Visst anställer de folk, men om dessa investeringar gjordes i annat, skulle de förmodligen gynnas mer. Inte befolkningen i stort de flesta lån tas av ungdomar och finansierar annat än nödvändigheter. I England har det gjorts studier av SMS-lån som visar att där går en stor del av pengarna till matinköp, strax innan löning. I Sverige visar studier att de flesta lån tas på sena helgkvällar. Slutsatsen blir kanske att alkoholinköp på krogen dominerar. SMS-lånen fyller ingen funktion! Att låna kan en individ göra om han/hon har möjlighet att betala tillbaka. Då är bankerna och vänner/bekanta bättre eftersom deras räntor inte lika lätt driver någon över stupet. Lösningen Istället kunde man införa krav på kreditkontroll. Låntagaren skulle kunna behöva vara känd av kreditgivaren. Räntan skulle kunna begränsas. Oansvarigt givna krediter skulle kunna anses vara av sådan art att de inte skulle kunna inkrävas av kronofogden. Alternativt att SMS lån - företaget inte får sina kostnader vid kronofogdemyndigheten ersatta. Därför yrkas: 1. att motionen bifalls 2. att SMS-lån regleras så att dessa i nuvarande form försvinner 3. att motionen skickas vidare till riksdagsgruppen Örby socialdemokratiska förenings medlemsmöte beslutade att bifalla motionen. 7

8 Motion F4 Bättre konsumentskydd - Ångerrätt Bredäng s-förening Skärholmen s-förening Sätra s-förening När du handlar i en affär har du ingen rätt enligt lag att ångra köpet. Om du däremot köper något på postorder, av en telefonförsäljare, från TV-shop, på Internet eller vid hemförsäljning har du 14 dagars ångerrätt när du handlar inom Sverige Ångerrätten finns i distans- och hemförsäljningslagen. Lagen innehåller bland annat krav på att säljaren ska ge dig tydligare information om hur du kan ångra ditt köp. Om du blir påhoppad av en försäljare i ett köpcentrum eller utanför kassorna i en butik har du ingen ångerrätt. Många konsumenter som är stressade och inte kan säga nej blir ofta lurade av försäljare som erbjuder att du ska få en present, en mobiltelefon gratis om du förlänger ditt avtal med månader. Då tänker man inte på att man inte kan ångra köpet. Konsumenterna är inte medvetna om att ångerköp inte gäller. Jag vill 1. att man inför samma ångerregler som vid distansförsäljning och hemförsäljning i butik och försäljning utanför butik, i köpcentrum och gallerier m m 2. att motionen skickas till Riksdagsgruppen. Tommy Karlsson Motionen antagen på Bredäng, Skärholmen och Sätra socialdemokratiska föreningsmöten den 10 november Utlåtande F3 och F4 Styrelsen delar motionärernas åsikt i att konsumentens rättigheter och skydd behöver stärkas avseende både sms-lån och försäljning utanför butik. Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta 1. att anse motion F3 besvarad 2. att anse motion F4 besvarad Beslut: 8

9 Motion F5 Legala kön Örby s-förening Alla människor påverkas av att det finns kön, dels så påverkas man av vilket kön man har, men även av att det alls finns. Drygt 500 människor har bytt kön i Sverige sedan 1972 då könsbyte lagreglerades. Män och kvinnor är de enklaste och mest förekommande kategorierna. Förvisso kan det argumenteras för att en viss hetero- och könsnormativitet är av godo, då den kommer ge en majoritet rimlig uppfattning om hur saker kommer te sig. Så icke för alla, vilket kommer till olika uttryck. Bland annat förekommer mobbing och självmord. För att råda någon liten bot på detta och förbättra situationen för dem som icke finner dagens situation fullt tillfredsställande eller där jämte inte vill intvingas i majoritetsförhållandet, så kan det införas ett tredje legalt kön. Ett sådant kön finns redan i exempelvis det av Socialdemokraterna styrda Australien, där en kategori benämnd X införts. Detta har hitintills fungerat väl. Att det införs ett tredje legalt kön skulle förmodligen gynna de som upplever sig vara utanför nuvarande ordning, samtidigt som det inte stör de som finner sig i den. Därför yrkas: 4. att motionen bifalls 5. att ett tredje legalt kön införs 6. att motionen skickas vidare till riksdagsgruppen Örby socialdemokratiska förenings medlemsmöte beslutade att bifalla motionen. Utlåtande F5 En identisk motion behandlades av Stockholms arbetarekommuns årsmöte Styrelsen argumenterade då tämligen utförligt i sitt utlåtande för att tiden inte är mogen för ett ställningstagande för ett tredje juridiskt kön. Man menade att det ännu finns alltför stor osäkerhet kring hur detta skulle fungera i praktiken, och därmed huruvida detta alls vore ett steg i rätt riktning. Många frågetecken och invändningar mot ett eventuellt tredje juridiskt kön är helt enkelt inte tillräckligt utredda, menade man, och föreslog därför årsmötet att avslå motionen. Årsmötet delade styrelsens uppfattning och beslutade att avslå motionen. Styrelsen har inte förändrat sin uppfattning i frågan. Det skulle kunna vara så att ett tredje juridiskt kön är en bra lösning för många människor, men vi vet ännu inte om det är så eller vilka de vidare konsekvenserna blir. Många frågor kräver vidare utredning och diskussion. Ett alternativ till motionärens förslag skulle kunna vara att rensa lagstiftningen och myndigheternas regelverk från kön i så stor utsträckning som möjligt. Det kan dock finnas viktiga skäl för såväl individen som samhället att uppgifter om biologiskt kön finns registrerade hos myndigheter, varför även detta alternativ kräver noggrann utredning. Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta 1. att avslå motionen Beslut: 9

10 Motion F6 Finansiera välfärden Örby s-förening Befolkningen blir bara äldre och äldre och vi arbetar kortare period än vi gjorde förr, framför allt eftersom en högre andel av befolkningen studerar högre upp i åldrarna samt att många har bra förutsättningar att gå i pension lite tidigare än 65. Det innebär att vi kommer få större utgifter och färre intäkter på sikt, vilket leder till ett finansieringsunderskott. Därför behöver socialdemokraterna ha nya, hållbara idéer kring hur vi ska finansiera välfärden i framtiden. Det behöver göras en grundläggande analys, spånas kring en massa vilda idéer som sedan formuleras i en tydlig idépolitisk vision som sträcker sig till I dagsläget upplevs det som att vi bara säger nej till Alliansens förslag(ex vinster i välfärden) och att vi formulerar en politik som är kortsiktig och bara syftar till att vinna val. Vi måste istället identifiera de stora utmaningarna i framtiden och skapa kloka, hållbara och moderna lösningar som vilar tryggt på en socialdemokratisk ideologi. Därför föreslår Örby socialdemokrater att Stockholms arbetarekommun beslutar 1. att driva frågan om att partiet ska tillsätta en utredning om hur vi finansierar välfärden på lång sikt Styrelsen yrkar bifall på motionen Örby socialdemokratiska förenings medlemsmöte beslutade att bifalla motionen. Utlåtande F6 Motionären lyfter en aktuell diskussion om välfärdens framtida finansiering. Hen ställer frågan hur färre personer i arbetsför ålder ska klara att försörja allt fler äldre, och vill att Stockholms arbetarekommun ska verka för att partiet tillsätter en utredning i frågan. Styrelsen menar att någon utredning i partiets regi inte behövs. Såväl det offentliga utredningsväsendet som intresseorganisationer bidrar med utredningar i frågan, och våra politiska företrädare i de olika parlamenten arbetar ständigt med problematiken. I själva verket utgör frågan om hur vi med gemensamma resurser på bästa vis ska försörja befolkningen med den sociala trygghet och de välfärdstjänster som individens frihet kräver själva kärnan i den socialdemokratiska välfärdspolitiken. I sakfrågan vill styrelsen ändå vara tydlig. Många, främst från den politiska högern, argumenterar för att då de gemensamma resurserna kommer att bli knappa måste en större andel av välfärden finansieras privat. Styrelsen menar att detta är felaktigt. Att bevara en gemensam finansiering av välfärdstjänsterna, baserad på skatt efter bärkraft, är en central förutsättning för att åstadkomma ett jämlikt samhälle. Resonemanget om behovet av privat finansiering bygger på ett felslut; det vi inte har råd med gemensamt har vi inte heller råd med privat. Angelägna behov finansierar ett civiliserat samhälle gemensamt genom skatt. Behöver vi höja skatten för att finansiera ökade behov så gör vi det. Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta 1. att avslå motionen Beslut: 10

11 Motion F7 Ränteinkomstavdrag Örby s-förening De flesta av oss har både ränteinkomster och ränteutgifter. Ränteutgifterna subventioneras med ränteavdrag, som har till syfte att göra bostäder fler och lättare att ha råd med de som redan finns. Ränteinkomsterna är vanligen mindre, på dem betalar vi skatt. Att många inte sparar, har delvis att göra med att de har stora lån, det lönar sig då bättre att amortera än att spara på annat sätt. Andra anledningar kan vara låga inkomster och att man prioriterar inköp till hushållet. Men att spara är ändå bra, eftersom det gör att individen får större möjligheter att parera kortsiktiga förändringar i den ekonomiska situationen. Det gör även att man kan fatta mer rationella beslut, eftersom man inte behöver ta lika stor hänsyn till exempelvis giffeneffekter eller marginalpriseffekter. Ett i kronor begränsat ränteinkomstavdrag skulle göra det mer gynnsamt att spara, för personer som sparar lite. Ofta är dessa personer som levt längre än genomsnittet och som har ett arbete. Visserligen skulle personer med höga inkomster och en stor familj kunna sprida sparandet inom familjen, men det skulle ändå förmodligen ge goda effekter på sparandet. Personer med möjlighet att välja inkomstslag skulle även kunna gynnas. Fördelningseffekterna av ett sådant avdrag skulle dock göra att folket fick en fördel gentemot storfinansen. Personer med små ränteinkomster skulle gynnas. De 10 % med lägst inkomst över 0, är som regel nettosparare. Det skulle även gynna unga som sparar ihop till de 15 % av köpeskillingen som behövs vid köp av en bostad eller den som vill starta småföretag. Ränteinkomstavdrag skulle med fördel kunna införas just nu när räntan är låg. Därför yrkas: 1. att arbetarkommun verkar för att införande av ett ränteinkomstavdrag utreds 2. att motionen sänds vidare till riksdagsgruppen Örby socialdemokratiska förenings medlemsmöte beslutade att bifalla motionen Utlåtande F7 Samma motion behandlades nyligen på ett representantskap. Styrelsen föreslog då ett avslag på motionen och det blev också repets beslut. Några av de argument som användes då var att styrelsen helst ser en konsekvent och tydlig skattepolitik med så få avdrag som möjligt och att det redan pågår en översyn av skatterna. Dessa frågor kommer dessutom med stor sannolikhet att diskuteras på partikongressen om några veckor och det kan finnas en poäng med att vänta tills vi vet vilka beslut som fattas där. Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta 1. att avslå motionen Beslut: 11

12 Motion F8 RUT-avdrag med fördelningspol delningspolit itisk isk profil Engelbrekt s-förening I partiorganisationen pågår en samlad översyn av partiets ståndpunkter i skattepolitiken. Skattepolitiken blir ett mycket viktigt frågeområde för kommande partikongress. Det av den borgerliga majoriteten införda skatteavdraget för hushållsnära tjänster, RUT-avdraget, är en delfråga, som väckt mycket känslor och kanske medfört onödigt kategoriska uttalanden i debatten. Det är uppenbart att RUT-avdraget tagits väl emot av en stor och växande del av hushållen. Principiella invändningar har vägt lätt mot en faktiskt god lättnad i den dagliga tillvaron för många hushåll. Det är tydligt att avdraget efter hand har vunnit bred uppskattning. Vad som förvånar är att de fördelningspolitiska aspekterna inte har tagits upp till diskussion. Från allmänna utgångspunkter bör man kunna välkomna ett permanentande av RUT-avdraget för de personer där behovet av avlastning i hushållsarbetet är obestridligt och de ekonomiska marginalerna ofta begränsade. Det gäller barnfamiljer, det gäller ålderspensionärer, det gäller funktionshindrade. RUTavdragets konstruktion skulle kännas mer rättvis om det inriktades efter detta. En tänkbar och inte alltför byråkratisk lösning skulle kunna vara: - Ett väsentligt utökat (från 50 till %) RUT-avdrag för barnfamiljer, ålderspensionärer och funktionshindrade - Inget fortsatt RUT-avdrag för övriga. En fördelningspolitisk ambition i denna riktning skulle vara angelägen i sak och skattetekniskt hanterbar i den kommande utformningen av partiets skattepolitik. Den borde kunna vinna brett gehör och sympati inte minst från allmän rättvisesynpunkt. Jag föreslår Stockholms arbetarekommuns årsmöte besluta 1. att bifalla motionen 2. att överlämna motionen till riksdagsgruppen för beaktande i det fortsatta skattepolitiska arbetet Lennart Björk Motionen antagen som föreningens egen vid möte Utlåtande F8 Motionären beskriver i motionen en något förändrad variant av det så kallade RUT-avdraget där det skulle riktas till att stödja barnfamiljer, äldre och funktionshindrade. Motionären är också kritiskt till delar av debatten kring RUT-avdraget. Det finns många skäl till att vara mot RUT-avdraget och Arbetarekommunens representantskap har vid flera tillfällen röstat om det i nuvarande existerande version och i andra varianter och har alla gånger varit negativt inställda. Styrelsen tycker inte att det finns skäl till att åter igen pröva den här frågan. 12

13 Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta 1. att avslå motionen Beslut: Motion F9 Sociala företag och socialt entreprenörskap Grekiska s-föreningen i Stockholm Social ekonomi är ett relativ okänt begrepp i Sverige men den sociala ekonomin finns också i vårt land och är en allt mer en växande sektor i Europa och i övriga världen. Med social ekonomi menar man alla de företag och organisationer där verksamheten tjänar medlemmarna och brukarna. Verksamheten bygger på demokrati och solidaritet och syftar till samhällsnytta och inte till vinstintresse. Det handlar alltså om non-profitföretag och kooperativ sätt att bedriva företag. Man brukar kalla sociala företag den tredje sektorn något som är mellan den offentliga och den privata sektorn. Det sociala entreprenörskapet bedrivs av ideella föreningar som t.ex idrottsföreningar, kulturföreningar, invandrarföreningar, ungdomsföreningar, pensionärs organisationer, handikapp organisationer mm. Det finns också inom kyrkliga samfund, fackliga organisationer och andra folkrörelser. Sociala företag kan bidra inte minst på ett avgörande sätt att integrera personer som idag står långt från arbetsmarknaden. Sociala företag kan skapa nya arbeten i utsatta områden både i städer och i glesbygd. Flera långtidsarbetslösa där invandrare är överrepresenterade skulle kunna få arbete genom sociala företag. Men detta förutsätter att samhället skapar förutsättningar som gör det fördelaktigt att bilda sådana företag-föreningar-kooperativa, där också kommuner eventuellt skulle kunna vara delägare. Detta förutsätter att man anpassar lagstiftningen och tar med sociala kriterier i offentliga upphandlingar. Arbetslöshet och utanförskap är alldeles för dyrt för samhället både mänskligt och ekonomiskt. I en tid när internationaliseringen är ett hot mot välfärd och demokrati är det viktig att den sociala ekonomin bli ett reellt alternativ. Det finns mycket litteratur och forskning att tillgå när det gäller den sociala ekonomin och allt fler har börjat uppmärksamma det i vårt land men fortfarande bara ett handfull kommuner har en policy och handlingsplan för tillväxten av sociala företag och socialt entreprenörskap. Genom att stödja sociala företag så kompletterar man offentlig verksamhet och ökar valfriheten inte minst genom att erbjuda alternativa tjänster till den offentliga sektorn och ibland kan man tom ersätta verksamhet som idag drivs i offentlig regi. 13

14 Sociala företag är ett bra alternativ till privatiseringar och är ett bra och effektivt sätt att begränsa och minska vinster i välfärden. Med hänvisning till ovanför anfört yrkar jag: 1. att årsmötet ger arbetarkommuns styrelse i uppdrag att ta fram ett program om hur man kan främja tillväxten i Stockholm av sociala företag och socialt entreprenörskap 2. att årsmötet ger arbetarkommuns styrelse i uppdrag att ge kommunfullmäktigegruppen i uppdrag att genom att motionera m.m. i kommunfullmäktige i Stockholm se till att implementera det ovan nämnda programmet och att Stockholms stad skaffar en policy och handlingsplan för socialt entreprenörskap 3. att årsmötet ger till riksdagsgruppen i uppdrag att Stockholms-programmet för att främja tillväxten av sociala företag och socialt entreprenörskap (det som AKs styrelse ska ta fram) implementeras nationellt genom bl. annat införandet av sociala kriterier i LOU lagen (Lagen om offentlig upphandling) och att ge sociala företag samma juridiska ställning som andra företagsformer Moissis Nikolaidis Motionen behandlad och antagen av Grekiska S-föreningen i Stockholm vid medlemsmötet den 25 november Utlåtande F9 Motionären yrkar på att Stockholms arbetarkommun styrelse ska få i uppdrag att ta fram ett program om hur man kan främja tillväxten av sociala företag och socialt entreprenörskap i Stockholm. Dessutom vill motionären att detta program ska vara vägledande för socialdemokratiska kommun- och riksdagspolitiker. Främjandet av sociala företag och socialt entreprenörskap har debatterats mycket, särskilt i förhållandet till det svenska välfärdssystemet. Sociala företag ses av många som en lösning på bristande kvalité inom vård, skola och omsorg. Sociala företag ska inte ses enbart inom ramen för Sveriges välfärd utan ska också ses i alla sammanhang där de sociala fördelarna är en morot för företag eller verksamhet t.ex. företag med socialt ansvar där miljön står i fokus. Det senaste året har vinster inom den svenska välfärden diskuteras flitigt. På partikongressen i år förväntas partiet ta ställning i denna fråga. Forskning visar att ideella aktörer (icke-vinst drivande) oftast utför välfärdstjänster på ett sätt som är mer effektivt än vinstdrivande aktörer. Den svenska välfärdsmodellen bygger på våra demokratiska värderingar, där alla har rätt till en bra sjukvård, en bra skola och en bra omsorg. Vår välfärd är en generell lösning som är tillgänglig för alla. Sverige har en stark folkrörelsetradition. Det är viktigt för oss socialdemokraterna att vi upprätthåller dessa framgångsrika och unika traditioner. Det är viktigt att det svenska civila samhället är en politisk röst som granskar Sveriges alla Sveriges makthavare. Det är därmed också viktigt att ett främjande av sociala företag inte sker på bekostnad av samhällets politiska röst. En sådan utveckling kan ses i vissa andra länder där det civila samhället har blivit huvudsakligen en leverantör av välfärdstjänster. Därför är det viktigt att vi också diskuterar hur det civila samhället ska finansieras. 14

15 I Sveriges riksdag har socialdemokratiska politiker verkat för ett främjande av sociala aktörer och företag. Detta ska också Stockholms arbetarekommun göra. Stockholms arbetarekommun inser att det finns ett behov av att främja sociala aktörer inom vårt välfärdsystem. Detta ska dock inte ske på bekostnad av kvalité eller allas rätt till välfärden. Den svenska välfärdsmodellen ska inte ersättas av en välgörenhetsprincip. Välfärd ska alltid ledas av demokratiska principer och vara en generell lösning. Det svenska civila samhället ska vara i första hand en politisk röst och i andra en leverantör av välfärdstjänster. Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta 1. att bifalla motionen Beslut: Motion F10 Att rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619) ska beviljas försäkringstagare som har tvist med Försäkringskassan samt att rättshjälpslagen ändras och anpassas till detta ändamål Tensta s-förening Det är många försäkringstagare som hamnar i tvist med försäkringskassan då de har mottagit ett avslagsbeslut gällande exempelvis ansökningar om sjukersättning, sjukpenning, livränta mm. När ett avslagsbeslut meddelas har försäkringstagaren möjlighet att begära omprövning av Försäkringskassans beslut. Skulle beslutet kvarstå kan beslutet överklagas till förvaltningsrätten. Förvaltningsrättens dom kan överklagas till kammarrätten och kammarrättens dom/beslut kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. Försäkringskassan är en myndighet med ett stort ansvar som bland annat inrymmer en utredningsskyldighet. Däremot görs alltför många bristfälliga utredningar och alltför många ansökningar om diverse ersättningar avslås på bristfälligt utredningsunderlag. Istället läggs ett stort ansvar gällande bevisbördan på försäkringstagaren. Försäkringskassans bristfälliga snavarstagande och flertaliga ogrundade avslagsbeslut leder ofta till processer hos förvaltningsdomstolarna. Majoriteten av försäkringstagarna är personer som söker ersättning eller stöd då de redan befinner sig i en utsatt och påfrestande situation både ekonomiskt och socialt. Dessa blir alltför ofta hjälplösa och utsatta i processerna mot Försäkringskassan eftersom de inte vet hur de ska gå vidare i själva processen och vad som förväntas av dem. De flesta saknar juridiska kunskaper för att på egen hand ombesörja sina ärenden. De flesta saknar även likvida medel för att anlita ett juridiskt ombud såsom advokat eller jurist till att företräda dem i deras process mot försäkringskassan. Resultatet av ovan anförda blir att många försäkringstagare hamnar utanför ersättningssystemet och har svårigheter att försörja sig själva. De hamnar utanför samhället och har svårt att ta sig tillbaka. Många tvingas in i Arbetsförmedlingen trots bekräftade sjukdomar som hindrar dem från att arbeta vilket gör att individen hamnar i en ond cirkel. Det vore behjälpligt med rättshjälp för de personer som hamnar i tvist med Försäkringskassan. Inom förvaltningsärenden kan försäkringstagare ansöka om samma sak hos Försäkringskassan flera gånger om vilket kan leda till flera och mångåriga processer mot Försäkringskassan. Enligt motionen ska rättshjälp 15

16 kunna beviljas i enlighet med bestämmelserna i rättshjälpslagen för försäkringstagares första prövning i en viss ersättningsfråga och den period som ersättningen avser. Skulle försäkringstagare däremot efter en lagakraftvunnet dom eller beslut vilja pröva samma sak på nytt ska ingen rättshjälp beviljas. En lagreglering av rättshjälpslagen innebärande att lagen även avser tvister mot Försäkringskassan skulle ge flera försäkringstagare möjligheten till att få deras respektive sakfrågor rättsligt prövade med hjälp av juridiskt kunniga ombud. Detta skulle förbättra rättssäkerheten och den rättighet som försäkringstagare har enligt lag. Med anledning av det ovan anförda yrkar jag 1. att Riksdagsgruppen verkar för att försäkringstagare som har en tvist med Försäkringskassan beviljas rättshjälp i enlighet med bestämmelserna i rättshjälpslagen samt att rättshjälpslagen ändras och anpassas till detta ändamål. Stockholm den 13 november 2012 Emanuel Öz Motionen behandlad och antagen att Tensta Socialdemokratiska förening den 27 november Motion F11 Jämn fördelning avseende förordnande av offentliga uppdrag ska ske enligt en fastställd turordningslista för advokater och biträdande jurister hos advokatbyråer Tensta s-förening Myndigheterna förordnar i dagsläget advokater och biträdande jurister hos advokatbyråer i följande offentliga uppdrag; - Migrationsverket förordnar offentliga biträden i asylärenden, - Tingsrätten förordnar målsägandebiträden, offentliga försvarare, god man och bodelningsförrättare, samt; - Förvaltningsrätten förordnar offentliga biträden i ärenden rörande LVU, LVM och LPT. Samtliga advokater och jurister som är intresserade av att bli förordnade i ovan uppräknade uppdrag kan skicka in intresseanmälan till berörd myndighet och där bli uppsatt på en särskild lista. Någon turordning avseende fördelningen av uppdragen sker dock inte. Istället sker fördelning utifrån handläggarnas egna tycken. Handläggare förordnar ombud om de exempelvis har en bekantskap eller på annat sätt en koppling till advokaten/juristen, favoriserar ett visst ombud mer än andra o.s.v. Detta innebär att den advokat eller jurist som bäst känner eller ställer sig in hos handläggare hos ansvarig myndighet blir även den som får fler förordnanden än övriga advokater och jurister som har anmält intresse om förordnanden. Vidare förordnas ombud som inte betraktas som besvärliga hos exempelvis Migrationsverket, d.v.s. ombud som företräder sina klienter i för stor utsträckning innebärande djupa utredningar och utvecklade skrivelser rörande asylskälen. I dessa fall anses ärenden kunna handläggas enklare genom att förordna ombud som håller sig kortfattade och mer eller mindre skriver på ett sätt som passar Migrationsverket. Dagens fördelningssystem medför flera nackdelar och leder exempelvis till; - Ett bristfälligt rättssystem då många duktiga advokater lämnas utan förordnanden, - Obalans och orättvisa som skapas då vissa advokater och advokatbyråer gynnas av föreliggande byråkrati medan ett större antal missgynnas, 16

17 - Snedvriden byråkrati som ger fel signaler ute i samhället. Offentliga förordnanden som delas ut av den offentliga sektorn ska inte ske utifrån de kontakter man har utan utifrån det akademiska yrke man har. Advokater och biträdande jurister hos advokatbyråer ska inte gå lottlösa på grund av att de saknar kontakter. De nackdelar som uppräknas ovan är inte uttömmande. Begreppet advokat är en skyddad titel. Detta innebär att vem som helst inte kan kalla sig själv för advokat. Vidare är advokatyrket strängt reglerat genom Sveriges Advokatsamfunds stadgar och vägledande regler om god advokatsed samt lagstadgat i 8 kapitlet rättegångsbalken. Advokattiteln innebär således en kvalitetsstämpel varför någon snedfördelning av förordnanden inte bör förekomma. En lagreglerad fördelning av förordnanden eller en föreskrift om detsamma skulle förbättra rättssäkerheten och möjliggöra bättre biträde åt de klienter som beviljas juridiska ombud genom förordnanden från myndigheter. Fördelning bör ske utifrån en turordningsföljd i den intresselista som finns hos berörda myndigheter. Med anledning av det ovan anförda yrkar jag 1. att Riksdagsgruppen verkar för att offentliga uppdrag hos tingsrätterna, förvaltningsrätterna och Migrationsverket fördelas jämnt enligt turordningsföljd till advokater och biträdande jurister hos advokatbyråer. Stockholm den 13 november 2012 Emanuel Öz Motionen behandlad och antagen av Tensta Socialdemokratiska förening den 27 november Motion F12 Kammarrätterna och Högsta förvaltningsdomstolen ska avge beslutsmotivering vid avgörandet av frågan om prövningstillstånd Tensta s-förening När förvaltningsrätten meddelar domar kan dessa domar överklagas till kammarrätterna. Kammarrätten tar i samband med överklagandet beslut i fråga om prövningstillstånd, d.v.s. om huruvida kammarrätten ska ta upp målet till prövning och meddela dom i målet eller inte. Kammarrättens beslut/dom kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen som genomför samma procedur som kammarrätten i fråga om prövningstillstånd. I samband med att domstolarna meddelar domar i mål anges domskäl vilket utgör motiveringen till den föranledda domen. Däremot lämnas ingen motivering i samband med beslut i fråga om prövningstillstånd. Eftersom överdomstolarna oftast inte meddelar prövningstillstånd känner klagandena inte heller till skälet till beslutet och i vilka delar av underinstansens domskäl som aktuell domstol ansluter sig till i samband med beslutet. För det fall överdomstolarna instämmer i det slut som underinstansen kom till nöjer sig domstolen med att lämna beskedet om att prövningstillstånd inte beviljas. Kravet på myndigheters motivering av beslut framgår av 20 förvaltningslagen (1986:223). Av förarbetena till lagen, proposition 1971:30, framgår det att beslutsmotivering inte behöver lämnas vid avgörandet av frågan om prövningstillstånd. 17

18 Avsaknaden av en beslutsmotivering vid avgörandet av frågan om prövningstillstånd innebär att klaganden i mål inte känner till skälen till beslutet och får helt utgå från underrättens domskäl. Detta innebär merarbete för den som ska överklaga eftersom man då får utveckla ifrågasättandet av dessa domskäl. Det sker ofta att överdomstolarna inte håller med om underrätterna i vissa frågor och ställningstaganden men att de däremot är överens om domslutet. En närmare beslutsmotivering skulle hjälpa klaganden att sätta fokus på de frågor av vilka domstolarna delar samma uppfattning. Dessutom skulle klaganden få medhåll i de delar som skiljer överrättens syn från underrätten vilket till en viss del skulle göra det enklare för klaganden att överklaga. Detta skulle även spara tid och kostnader eftersom klaganden inte skulle behöva vidareutreda en viss delfråga som överrätten ger medhåll i. En beslutsmotivering skulle således förenkla överklaganden till överdomstolarna. Därtill skulle en beslutsmotivering avseende beslut om prövningstillstånd förbättra rättssäkerheten då parterna i målet skulle få ta del av hur överdomstolarna rättsligt har resonerat. Då så inte sker idag är det svårt att bedöma om överdomstolarna har på ett korrekt sätt satt sig in i målet, förstått de tvistiga sakfrågorna samt gjort en korrekt bedömning i samband med sitt beslut. Med anledning av det ovan anförda yrkar jag 1. att Riksdagsgruppen verkar för att ändra i propositionen 1971:30 avseende lagbestämmelsen 20 förvaltningslagen så att kammarrätterna och Högsta förvaltningsdomstolen enligt nämnda lagbestämmelse ska avge beslutsmotiveringar vid avgörandet av frågan om prövningstillstånd Stockholm den 16 november 2012 Emanuel Öz Motionen behandlad och antagen att Tensta Socialdemokratiska förening den 27 november Motion F13 Offentliga biträden ska förordnas försäkringstagare som har tvist med Försäkringskassan Tensta s-förening Det är många försäkringstagare som hamnar i tvist med försäkringskassan då de har mottagit ett avslagsbeslut gällande exempelvis ansökningar om sjukersättning, sjukpenning, livränta mm. När ett avslagsbeslut meddelas har försäkringstagaren möjlighet att begära omprövning av Försäkringskassans beslut. Skulle beslutet kvarstå kan beslutet överklagas till förvaltningsrätten. Förvaltningsrättens dom kan överklagas till kammarrätten och kammarrättens dom/beslut kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. Försäkringskassan är en myndighet med ett stort ansvar som bland annat inrymmer en utredningsskyldighet. Däremot görs alltför många bristfälliga utredningar och alltför många ansökningar om diverse ersättningar avslås på bristfälligt utredningsunderlag. Istället läggs ett stort ansvar gällande bevisbördan på försäkringstagaren. Försäkringskassans bristfälliga snavarstagande och flertaliga ogrundade avslagsbeslut leder ofta till processer hos förvaltningsdomstolarna. Majoriteten av försäkringstagarna är personer som söker ersättning eller stöd då de redan befinner sig i en utsatt och påfrestande situation både ekonomiskt och socialt. Dessa blir alltför ofta hjälplösa och utsatta i processerna mot Försäkringskassan eftersom de inte vet hur de ska gå vidare i själva processen och vad som förväntas av dem. De flesta saknar juridiska kunskaper för att på egen hand ombesörja sina ärenden. De flesta saknar även likvida medel för att anlita ett juridiskt ombud såsom advokat eller jurist 18

19 till att företräda dem i deras process mot försäkringskassan. Resultatet av ovan anförda blir att många försäkringstagare hamnar utanför ersättningssystemet och har svårigheter att försörja sig själva. De hamnar utanför samhället och har svårt att ta sig tillbaka. Många tvingas in i Arbetsförmedlingen trots bekräftade sjukdomar som hindrar dem från att arbeta vilket gör att individen hamnar i en ond cirkel. Det vore behjälpligt med ett juridiskt kunnigt offentligt biträde som är en advokat eller jurist för de personer som hamnar i tvist med Försäkringskassan. Inom förvaltningsärenden kan försäkringstagare ansöka om samma sak hos Försäkringskassan flera gånger om vilket kan leda till flera och mångåriga processer mot Försäkringskassan. Enligt motionen ska ett offentligt biträde kunna beviljas i samband med försäkringstagares första prövning i en viss ersättningsfråga och den period som ersättningen avser. Skulle försäkringstagare däremot efter en lagakraftvunnet dom eller beslut vilja pröva samma sak på nytt ska inget offentligt biträde beviljas. Tillämpningen av denna metod är att jämföra med Migrationsverkets förordnanden av offentliga biträden åt asylsökanden i samband med migrationsprocessen. Förordnande av ett offentligt biträde skulle ge flera försäkringstagare möjligheten till att få deras respektive sakfrågor rättsligt prövade med hjälp av juridiskt kunniga ombud. Detta skulle förbättra rättssäkerheten och den rättighet som försäkringstagare har enligt lag. Med anledning av det ovan anförda yrkar jag 1. att Riksdagsgruppen verkar för att offentliga biträden ska förordnas åt försäkringstagare som har tvist med Försäkringskassan. Stockholm den 13 november 2012 Emanuel Öz Motionen behandlad och antagen att Tensta Socialdemokratiska förening den 27 november Utlåtande F10, F11, F12 och F13 Motionerna F10 och F13 föreslår att rättshjälp, respektive offentligt biträde, ska kunna beviljas/förordnas då en medborgare har hamnat i tvist med försäkringskassan. F11 föreslår att lagstiftaren ska reglera att förordnande av offentliga uppdrag fördelas enligt andra principer än idag och motion F12 föreslår att domstolarna åläggs att alltid motivera sitt beslut i ärenden som rör prövningstillstånd. Styrelsen anser att F10-F13 är fyra välskrivna motioner som alla argumenterar väl för sin sak. Att ytterligare förstärka rättssäkerheten för de människor som på olika sätt kommit i kontakt med rättsväsendet eller i tvist med myndigheter känns alltid angeläget. På ett mer allmänt plan ställer sig styrelsen därmed bakom motionärens ambition. Frågorna som tas upp är dock tämligen detaljerade, och styrelsen har stor respekt för komplexiteten i frågor rörande den juridiska processen. Styrelsen anser att frågorna förtjänar att belysas bättre och ur fler perspektiv än vad arbetarekommunens styrelse förmår innan beslut fattas, och vill därför uppdra åt riksdagsgruppen att utreda frågan vidare. 19

20 Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta 1. att anse motion F10 besvarad 2. att anse motion F11 besvarad 3. att anse motion F12 besvarad 4. att anse motion F13 besvarad 5. att motionerna jämte utlåtande sänds till riksdagsgruppen för vidare behandling Beslut: Motion F14 Samordning av energinormer vid nybyggnation Reimersholme s-förening Vid nybyggnation är Boverkets energinorm 90, 110 eller 130 kwh/år, beroende på klimatzon. Många kommuner har dock valt att anta betydligt tuffare normer. Vid markanvisningar är kravet i t ex Stockholm 55 kwh/m 2 /år, i Malmö 62 kwh/m 2 /år, i Göteborg 64 kwh/m 2 /år. Långsiktigt är det mycket angeläget både från miljösynpunkt och för att hålla nere boendekostnaderna att nya bostäder får betydligt bättre energiprestanda än det befintliga fastighetsbeståndet. De normer Boverket har fastställt är helt enkelt inte anpassade för den situation vi kommer att ha om år. Många byggherrar och även Sveriges Byggindustrier är positiva till långtgående nationella regler, inte minst för att få ett samlat regelverk istället för kommunernas olika normer. Bostadsminister Stefan Attefall (KD) som borde välkomna alla initiativ till energieffektivisering är tvärtom en av de mest negativa och har i en mängd sammanhang kritiserat de kommuner som gått före och t o m beskyllt dem för att vara huvudansvariga för att kostnaderna för nybyggnation ökat: nyheter/bostad/ ministern-kommuner-ska-inte-spela-tarzan 2011 tillsatte Attefall en särskild utredare för att blockera kommunernas initiativ. Utredarens förslag ska, efter att utredningstiden förlängts, redovisas senast vid årsskiftet 2012/13. Kortsiktigt är det självfallet angeläget att kostnaderna för nybyggnation hålls nere, men långsiktigt är det förödande om vi inte utnyttjar den möjlighet att till måttliga kostnader successivt förbättra energiprestanda hos landets fastighetsbestånd som nybyggnation innebär. För att inte det långsiktigt nödvändiga ska blockera det kortsiktigt mest ekonomiska skulle det egentligen behövas en aktiv statlig bostadspolitik som skapade en brygga mellan å ena sidan de ökade, kortsiktiga investeringskostnader och å andra sidan de långsiktiga vinsterna. I frånvaro av en sådan regeringspolitik är det dubbelt viktigt att kommuner, efter förmåga, tar sitt ansvar på det sätt bl a Stockholm har gjort genom sina tuffare normer. 20