Ljusbringaren på Lidingö

Transkript

1 Ljusbringaren på Lidingö ETT LÄRARMATERIAL FÖR ÅRSKURS 1 3 OM GUSTAF DALÉN OCH NOBELPRISET I FYSIK

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Till läraren 4 Alfred Nobel och Nobelpriset 5 Gustaf Dalén uppfinnare, Nobelpristagare och optimist 8 UPPGIFT Gustaf Daléns Lidingö 11 UPPGIFT Bästa Lidingö! 14 UPPGIFT Bygg din egen fyr 17 UPPGIFT Optimist, javisst! 20 Mer om Gustaf Dalén och AGA 22 Ljusbringaren på Lidingö INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3

4 TILL LÄRAREN 2012 ÄR DET HUNDRA ÅR år sedan Gustaf Dalén belönades med Nobelpriset i fysik för hans uppfinningar av självverkande regulatorer att i kombination med gasaccumulatorer användas till belysning av fyrar och lysbojar. Under hösten 2012 uppmärksammar Lidingö stad detta genom att, i samarbete med Nobelmuseet, skapa möjligheter för alla elever på Lidingö att på ett kreativt sätt lära sig om Gustaf Daléns liv och gärning. Denna lärarhandledning är framtagen av Nobelmuseets skolavdelning och innehåller både faktatexter och förslag på praktiska uppgifter. Faktatexterna introducerar Alfred Nobel, Nobelpriset och Gustaf Dalén. Dessa kan fungera som stöd för dig som lärare inför genomgångar och samtal i klassrummet. De praktiska uppgifterna knyter an till Gustaf Daléns kreativitet och uppfinningar, och är framförallt framtagna som förslag på hur Nobelmuseets besök på skolan kan följas upp. Uppgifterna uppmuntrar till arbete i klassrummet såväl som till aktiviteter utomhus där eleverna får lära sig mer om sin hemort. Samtliga uppgifter i materialet är förankrade i läroplanen. Sist i materialet finns tips på litteratur och webbplatser med mer information om Gustaf Dalén och AGA. Vår förhoppning är att Gustaf Daléns liv och gärning kommer att inspirera er alla till spännande och kreativa upplevelser tillsammans med era elever i Lidingös alla skolor! ÅKE SKÖLD OMRÅDESCHEF, UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN LIDINGÖ STAD NOBELMUSEET SKOLAVDELNINGEN 4 Ljusbringaren på Lidingö TILL LÄRAREN

5 ALFRED NOBEL I 20-ÅRSÅLDERN PÅ 1850-TALET. Alfred Nobel och Nobelpriset Vem var Alfred Nobel? Alfred Nobel föddes 1833 i Stockholm. Samma år hade hans pappa Immanuel, som var upp finnare och företagare, gått i konkurs. Konkursen drabbade familjen hårt och ett liv i välstånd byttes hastigt mot ett liv i fattigdom. Efter ett antal svåra år vände dock lyckan igen. När Alfred var nio år flyttade familjen till S:t Petersburg i Ryssland där pappan hade startat ett företag. Affärerna gick bra och familjen hade råd med hemundervisning. Alfred visade begåvning både för språk och för teknik. Under uppväxten drömde han om att bli författare, men lät sig övertalas av sin pappa att satsa på en karriär som kemist och uppfinnare. En särskilt minnesvärd händelse under uppväxten var när Alfreds kemilärare gjorde ett experiment med nitroglycerin, ett nytt sprängämne. Jag var väldigt ung då, men blev mycket intresserad, skrev Alfred, när han senare i livet tänkte tillbaka på händelsen. NITROGLYCERIN I REN FORM ÄR EN FÄRG- LÖS, OLJIG VÄTSKA SOM ÄR MYCKET EXPLOSIV. Ljusbringaren på Lidingö ALFRED NOBEL OCH NOBELPRISET 5

6 DYNAMIT BESTÅR AV NITROGLYCERIN SOM SUGITS UPP AV PORÖS KISELGUR. Alfred började experimentera med nitroglycerin med målet att skapa ett sprängmedel som både var effektivt och säkert att hantera. I och med industrialiseringen som tagit fart i Europa var detta något som efterfrågades i gruvorna och för järnvägsbyggandet. Sin mest kända uppfinning, dynamiten, fick han patent på Vid sidan av utvecklandet av sprängämnen hade Alfred Nobel många idéer inom flera andra områden. Han utvecklade konstsilke, byggde världens första aluminiumbåt och var med och tog fram den så kallade Svea-velocipeden, den första cykeln med flera växlar. De flesta av hans uppfinningar gav honom ingen ekonomisk vinning, men framför allt dynamiten gjorde honom oerhört förmögen. Alfred Nobel förblev ogift och barnlös. 1895, när han var i 60-årsåldern, skrev han sitt testamente. Där drog han upp riktlinjerna för Nobelpriset. ALFRED NOBELS VÄRLDSKÄNDA TESTAMENTE. Testamentet Nobels sista vilja Alfred Nobel dog 10 december Hans hand skrivna testamente öppnades ett par veckor senare. Många blev väldigt överraskade när de läste vad han ville göra med sina pengar. Det visade sig att Alfred Nobel hade testamenterat större delen av sin förmögenhet till en fond hvars ränta årligen [ska] utdelas som prisbelöning åt dem, som under det förlupna året hafva gjort menskligheten den största nytta. Priset ska enligt testamentet delas ut i fem kategorier: fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fred. I sitt testamente beskrivs vilka som ska utse pristagarna. Fysik- och kemipriset skulle delas ut av Kungliga Vetenskapsakademien, medicinpriset av Karolinska Institutet och litteraturpriset av Svenska Akademien. Fredspriset däremot skulle delas ut i Norge, av ett ut- 6 Ljusbringaren på Lidingö ALFRED NOBEL OCH NOBELPRISET

7 skott bestående av fem personer valda av Norska Stortinget tillkom Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Ekonomipriset delas ut samtidigt som Nobelpriset under samma högtidliga former, men är alltså inte ett riktigt Nobelpris såtillvida att det inte är instiftat av Alfred Nobel, utan av Sveriges Riksbank. Nobelsystemet att utse Nobelpristagare Varje institution med ansvar att utse Nobelpristagare väljer en särskild Nobelkommitté som består av 3 5 personer. Kommittéernas uppgift är att förbereda den övriga institutionen för beslutet. Undantaget är Norska Nobelkommittén, som på egen hand både förbereder och fattar beslut om vem som ska få priset. I september skickar de olika kommittéerna ut hundratals brev till personer och institutioner världen över och ber om förslag på vilka som förtjänar ett Nobelpris. De som har rätt att nominera är bland annat professorer och experter inom olika ämnen. Sista dag att lämna in en nominering är 31 januari. När nomineringsperioden är över börjar kommittéernas arbete med att gallra bland de många förslagen. I oktober nästan ett år efter att arbetet började fattas beslutet om vem som ska få priset. Alla nomineringar och handlingar från kommittéernas arbete är hemligstämplade i 50 år. Reglerna säger att högst tre personer får dela på ett Nobelpris. Priset i fred kan även gå till organisationer. Prissumman har varierat under åren men är för tillfället på 10 miljoner kronor. Pristagarna får dessutom en medalj och ett diplom under prisceremonierna som alltid äger rum den 10 december på Alfred Nobels dödsdag. PRISUTDELNINGEN ÄGER RUM UNDER HÖGTIDLIGA FORMER DEN 10 DECEMBER. NOBELPRISTAGARNA FÅR BLAND ANNAT EN MEDALJ. Ljusbringaren på Lidingö ALFRED NOBEL OCH NOBELPRISET 7

8 GUSTAF DALÉN (AGA:S BILDARKIV, CFN) Gustaf Dalén uppfinnare, Nobelpristagare och optimist Gustaf Dalén föddes 1869 i Stenstorp i Västergötland. Han växte upp på Skräddargården, föräldrarna var välbärgade bönder och han ämnade ta över lantbruket efter sin far. Han studerade på trädgårdsskola och arbetade på familjens gård; han var också trädgårdsmästare och öppnade en fröhandel och ett mejeri. Gustaf hade alltid fascinerats av teknik och uppfinningar. En känd historia berättar om hur han redan som 13-åring konstruerade en egen väckningsmaskin, uppbyggd av en gammal väggklocka, några plåtbitar och sandpapper. En kvart innan klockan slog började en rulle sandpapper snurra och tände en tändsticka. Lågan från tändstickan tände i sin tur eld på en gasolinlampa. Över lampan stod en panna med kaffe som värmdes av lågan. Slutligen slog väggklockan och den morgontrötte pojken vaknade på rätt tid i ett ljust rum och med varmt kaffe vid sängen. 8 Ljusbringaren på Lidingö GUSTAF DALÉN UPPFINNARE, NOBELPRISTAGARE OCH OPTIMIST

9 Lantbruket ställde Dalén inför många mekaniska problem och han fick flera tillfällen att bygga och reparera jordbruksmaskiner. Han uppfann en maskin som mätte fetthalten i mjölk och begav sig 1892 till Stockholm för att visa maskinen för den berömde uppfinnaren Gustaf de Laval. Mötet uppmuntrade Dalén att studera vidare till ingenjör, och han sökte sig till de tekniska högskolorna i Göteborg och Zürich. Tillbaka i Sverige 1897 arbetade Dalén som ingenjör för de Laval Ångturbin, men intresset för belysningsteknik förde honom till Svenska Karbid och Acetylen AB (som 1904 blir AB Gas-accumulator, nu AGA AB) gifte han sig med sin ungdomskärlek Elma och paret fick fyra barn tillsammans utnämndes Dalén till VD för Svenska AB Gas-accumulator, en befattning han behöll till sin död Företaget etablerades på Lidingö och verksamheten flyttades dit Dalén uppmärksammade att den brännbara gasen acetylen var lämplig i fyrar, för att ge ett kraftfullt ljus på otillgängliga platser dit el- och gasnät inte nådde. Med en rad viktiga uppfinningar lyckades Dalén konstruera ett fyrbelysningssystem som minskar acetylenåtgången med över 90 %. Runtom i världen började Daléns blinkfyrar användas, fyrar som kunde lysa länge utan tillsyn på svårtillgängliga platser. Tack vare GUSTAF DALÉNS NOBELDIPLOM (AGA:S BILDARKIV, CFN) Ljusbringaren på Lidingö GUSTAF DALÉN UPPFINNARE, NOBELPRISTAGARE OCH OPTIMIST 9

10 dessa fyrar minskade olyckorna och förlusterna på haven. För detta fick Gustaf Dalén Nobelpriset i fysik Bara veckor innan Dalén fick beskedet om Nobelpriset utförde han ett experiment med upphettade gasflaskor som resulterade i en allvarlig olycka han förlorade sin syn. Trots blindheten fortsatte Dalén att uppfinna och leda sitt företag med framgång. Bland annat konstruerade han den världsberömda, bränslesnåla AGA-spisen. Gustaf Dalén hade en ljus syn på livet. Efter Kreugerkraschen 1932 lät han tillverka egna nålar, som han delade ut till de missmodiga han mötte. Nålarna bar budskapet: VAR OPTIMIST. (se bild s. 20) AGA:S TIDIGA VERKSAMHET ÄR STARKT FÖRKNIPPAD MED GUSTAF DALÉNS UPPFINNINGAR. HÄR ÄR EN REKLAM- BROSCHYR FRÅN 1946 SOM VISAR FÖRETAGETS STORA PRODUKTSORTIMENT. (AGA:S BILDARKIV, CFN) Några av Gustaf Daléns viktiga uppfinningar AGA-MASSAN: Ett sätt att förvara rikligt med acetylengas och samtidigt minska risken för explosion. En förutsättning för att transportera gasen till fyrarna. KLIPPLJUSAPPARATEN: Med denna uppfinning delas gasen upp och antänds i små bubblor istället för att brinna hela tiden. På så vis räcker gasen längre. Dessutom kan fyrarna blinka på olika sätt och det går att skilja en fyr från en annan. SOLVENTILEN: En svart stav värms upp av solljuset, vilket gör att staven sväller och stänger gasflödet - fyren slocknar på dagen. När det sedan blir mörkt igen så krymper staven och gasen flödar på nytt - fyren tänds. På så vis är fyren enbart tänd när det behövs och gasen räcker längre. 10 Ljusbringaren på Lidingö GUSTAF DALÉN UPPFINNARE, NOBELPRISTAGARE OCH OPTIMIST

11 Gustaf Daléns Lidingö Syfte Att eleverna får lära sig mer om sin hemort. På vilka platser på Lidingö kan man fortfarande se spår av Daléns arbete? Genom att antingen titta på kartan i klassrummet eller ge sig ut på upptäcktsfärd med kartan i handen närmar sig eleverna hemortens historia. UPPGIFT Koppling till Dalén Gustaf Dalén arbetade som vd på AGA då verksamheten flyttades till Lidingö var den stora fabriksanläggningen klar. På den tiden var Lidingö en ö som dominerades av jordbruk, men alltfler företag skulle komma att flytta sin verksamhet till ön samtidigt som många stockholmare började upptäcka att Lidingö var ett bra ställe för sommarvillor. I samband med att fler företag flyttade till Lidingö och befolkningen växte byggdes det hus, vägar, spårvägar och broar. Redan på den gamla träbrons tid drogs det en elektrisk spårväg genom både norra och södra Lidingö. En ny bro av järn stod färdig 1925 och 1971 kom ytterligare en nyare bro av stål och betong. MÅNGA PLATSER PÅ LIDINGÖ HAR ANKNYTNING TILL GUSTAF DALÉN: 1. Torsviks fyr. 2. AGA:s fabriksområde där Gustaf Dalén arbetade. 3. AGA-stationen på Lidingöbanan. 4. Bergsätra bostadsområde som byggdes för arbetare vid AGA-fabriken. 5. Villa Ekbacken där Gustaf Dalén bodde. 6. Kyrkogården där Gustaf Dalén ligger begravd tillsammans med många släktingar. 7. Libertas fyr som är ett byggnadsminne. Koppling till kursplanen Enligt det centrala innehållet i Lgr11 ska undervisningen i de samhällsorienterande ämnena i årskurs 1-3 behandla: Att leva i närområdet Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder. Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola. Yrken och verksamheter i närområdet. Ljusbringaren på Lidingö GUSTAF DALÉNS LIDINGÖ 11

12 12 Ljusbringaren på Lidingö GUSTAF DALÉNS LIDINGÖ

13 Utmärkta platser på kartan TORSVIKS FYR Torsviks fyr är placerad söder om Islingeviken på södra Lidingö. Fyren uppfördes i början av 1900-talet av AGA men är sedan flera år tillbaka släckt. Fyren är idag referens för målgången i kappseglingen Lidingö Runt. AGA:S FABRIKSOMRÅDE OCH LIDINGÖBANANS SÖDRA LINJE Den stora fabriksanläggningen i Skärsätra började byggas redan omkring AGA expanderade oavbrutet och byggde ut lokalerna i olika etapper. Under de första åren drabbades fabriken av flera bränder. Den stora strandtomten vid Lilla Värtan var idealisk för AGA av flera anledningar. Här fanns goda expansionsmöjligheter och en djup hamn för tunga transporter. AGA:s etablering på Lidingö bidrog till samhällsutvecklingen genom byggandet av nya bostadsområden, en utvidgad samhällsservice, nya skolor, affärer och förbättrade kommunikationer med Stockholm, så som Lidingöbron (gamla bron, 1925) och Lidingöbanans södra linje 21 (1919). BERGSÄTRA Bostadslängan Bergsätra uppfördes 1914 på höjden bakom AGA:s fabrikstomt, för att kunna erbjuda de anställda ett billigt boende nära arbetet. De flesta anställda på AGA bodde på Södermalm och resorna till Lidingö tog lång tid. Arkitekt var Erik Hahr, som hade ritat Villa Ekbacken, och bostäderna höll en för tiden modern standard med el och wc. Sex lägenheter samsades om ett badrum i källaren. De flesta av de 85 lägenheterna var ettor som kostade cirka 320 kr om året i hyra. Huset planerades som en borg runt en stor ljus gård, men endast en del av borgen blev byggd. Planeringen av Bergsätra vittnar om ett nytt sätt att se på arbetarbostäder med tydliga sociala ambitioner. VILLA EKBACKEN Villa Ekbacken var familjen Daléns privatbostad. Den började byggas 1912 och ligger på en höjd öster om fabriksområdet. Arkitekten var Erik Hahr. LIDINGÖ KYRKOGÅRD Här ligger Gustaf Dalén begraven. Dalén avled 9 december 1937 och gravsattes 23 december. Graven är idag en familjegrav och flera släktingar ligger begravda här. LIBERTAS FYR Libertas fyr på ön Libertas i ögruppen Fjäderholmarna tändes den 6 juli Den drivs än idag med acetylengas och är en av få fyrar i världen som fortfarande drivs med klippljusapparat. Fyren är ett byggnadsminne. FLER KARTOR ÖVER FÖLJANDE OMRÅDEN FINNS PÅ NOBELMUSEETS HEMSIDA: 1. Karta även området kring AGA:s industriområde: Bergsätra, fabriksområdet, stationen AGA på Lidingöbanans södra linje, Villa Ekbacken. Karta från Karta över södra Lidingö med Torsviks fyr 3. Karta över ön Libertas med Libertas fyr 4. Karta över Lidingö kyrka Ljusbringaren på Lidingö GUSTAF DALÉNS LIDINGÖ 13

14 Bästa Lidingö! UPPGIFT Syfte Att eleverna i Gustaf Daléns anda får söka upp platser i sin närmiljö och ge förslag på hur de kan förbättras. Eleverna ritar av eller fotograferar platsen de vill förbättra och tar sedan fram ett förslag på hur platsen skulle kunna se ut när deras förbättringar har genomförts. Ett urval av elevbidragen kommer att visas i Lidingö stadshus. Koppling till Dalén Inom flera olika områden ledde Gustaf Daléns kreativitet till förbättringar. När han i sin ungdom arbetade på familjens lantbruk la han stor kraft på att förbättra gården, och under sina många år som vd för AGA bidrog hans uppfinningar till förbättringar av såväl fyren som spisen. Många vittnar även om Daléns engagemang för att förbättra villkoren för AGA:s anställda på Lidingö, genom byggandet av arbetarbostäder, skolor och förbättrade kommunikationer. Koppling till kursplanen Enligt det centrala innehållet i Lgr11 ska undervisningen i de samhälls orienterande ämnena i årskurs 1-3 behandla: Att leva i världen Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvanor. Att undersöka verkligheten Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information. Enligt det centrala innehållet i Lgr11 ska undervisningen i ämnet bild i årskurs 1-3 behandla: Bildframställning Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder. Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram. 14 Ljusbringaren på Lidingö BÄSTA LIDINGÖ!

15 Om uppgiften Bästa Lidingö är en uppgift där eleverna, inspirerade av Gustaf Daléns optimism, engagemang och vilja att förbättra, får utforska sin egen närmiljö och använda sin kreativitet. Uppgiften knyter väl an till det centrala innehållet i såväl de samhällsorienterade ämnen som bildämnet. Uppgiften bygger på att eleverna väljer en plats som de ofta besöker, ser eller passerar till exempel en lekpark, skolgården, en bortglömd gräsplätt eller en tråkig husvägg och kommer med förslag på hur platsen kan bli finare, trevligare, tryggare, mer spännande, intressant eller tillgänglig. Bättre, helt enkelt. Eleverna ritar av eller fotograferar sin plats. Därefter gör de en ny bild av platsen, fast nu som de skulle vilja att den såg ut. Beroende på årskurs och skolans förutsättningar kan eleverna antingen rita sin nya bild, göra ett collage eller bearbeta sitt fotografi i ett bildbehandlingsprogram. Läraren avgör om eleverna gör uppgiften enskilt eller i grupper. Ett urval av bilderna kommer att bilda underlag för en elevutställning på Lidingö stadshus med rubriken Bästa Lidingö. Rubriken är vald med utgångspunkt i att detta är elevernas egna bilder av hur ett framtida Lidingö skulle kunna se ut. Men också för att leda tankarna till hälsningsfrasen i ett brev riktat till hemorten och Lidingös beslutsfattare med alla elever som avsändare: Titta, så här ser vårt bästa Lidingö ut! På nästa sida finns information som kan ges till eleverna. LIDINGÖ STADSHUS Ljusbringaren på Lidingö BÄSTA LIDINGÖ! 15

16 Ditt bästa Lidingö Titta dig omkring där skolan ligger eller där du bor! Vad är bra? Vad är inte så bra? Vad skulle du vilja förbättra? Finns det något som är tråkigt som kunde bli roligare? Något som är fult som kunde bli finare? Något som är farligt som kunde bli säkrare? Finns det något som saknas men som borde finnas? Du kan välja vilken slags plats eller miljö som helst: en lekpark, skolgården, en bortglömd gräsplätt intill cykelvägen, en tråkig husvägg, fotbollsplanen, busshållplatsen, skolmatsalen eller en vägkorsning. Hur ser det ut där idag och hur skulle det se ut där om du fick bestämma? Vad skulle förändras? Vad skulle läggas till? Vad skulle platsen användas till? Din uppgift är att visa hur det ser ut idag och hur du vill att det ska se ut i framtiden på samma plats! För att kunna göra det behöver du skapa två bilder: 1. En bild som visar hur det ser ut i dag. 2. En bild som du har ändrat så att det syns hur du vill ändra, förbättra, området. Du behöver också berätta lite mer om ditt förslag: Var på Lidingö ligger det du vill förbättra? Varför vill du ändra just det här? Saknas det något? Är det tråkigt, farligt eller bara fult? Finns det någon annan anledning? Varför blir det bättre med ditt förslag? Vad heter du? I vilken klass och på vilken skola går du? Ni bestämmer tillsammans mer er lärare om ni ska arbeta enskilt eller i grupp. 16 Ljusbringaren på Lidingö BÄSTA LIDINGÖ! Kopieringsunderlag

17 Bygg din egen fyr Syfte Att eleverna ska få bygga en egen fyr. Gustaf Daléns mest kända uppfinningar är associerade just med fyrar. Fyrarna under Daléns tid drevs med gas medan den fyr som eleverna bygger är en sluten krets när lampan lyser. Eleverna får behålla sina fyrar som förslagsvis förvaras i klassrummet. Efter Nobelmuseets besök kan fyrarna användas för att bland annat undersöka ledningsförmåga hos olika material. UPPGIFT Koppling till Dalén Gustaf Dalén fick Nobelpriset i fysik 1912 för hans uppfinningar av självverkande regulatorer att i kombination med gasaccumulatorer användas till belysning av fyrar och lysbojar. Tack vare Gustaf Daléns uppfinningar gjorde fyrarna inte av med lika mycket bränsle och behövde inte lika mycket tillsyn. Fyren på en av Fjäderholmarna Libertas fyr har fortfarande samma utrustning som när den tändes 1931 och är den enda i sitt slag i Sverige. Än idag drivs den med acetylengas och sin ursprungliga klippventil som ingenjören Gustaf Dalén uppfann. Koppling till kursplanen Enligt det centrala innehållet i Lgr11 ska undervisningen i fysik i årskurs 1-3 behandla: Material och ämnen i vår omgivning Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskaperna utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten. Metoder och arbetssätt Enkla naturvetenskapliga undersökningar. Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer. Ljusbringaren på Lidingö BYGG DIN EGEN FYR 17

18 LAMPA SLADD BATTERIER SLADD BATTERIER LAMPHÅLLARE LAMPA LAMPHÅLLARE BATTERI- HÅLLARE BATTERI- HÅLLARE Att bygga en fyr Material per elev från Nobelmuseet: 1 glödlampa 1,5V (220mA, E10 sockel) 1 lamphållare 1 batterihållare (2x AA batterier) 2 AA batterier sladdar, tejp Material per elev från skolan: pappersrulle, sax, diverse material för att dekorera fyren efter skolprogram met om läraren väljer att arbeta vidare med materialet Hur gör man? 1. Skruva i lampan i lamphållaren. 2. Sätt in batterierna i batterihållaren (de måste sitta åt rätt håll). 3. Sätt fast ena sladden från batterihållaren i ena hålet på lamphållaren. 4. Sätt fast den lösa sladden i andra hålet på lamphållaren. 5. Kontrollera att fyren fungerar genom att hålla andra änden av sladden mot den andra sladden på batterihållaren. 6. Stoppa in allt material utom ändarna på sladdarna i pappersrullen, sladdarna ska sticka ut nedtill på rullen. 7. Tejpa fast lamphållaren så att den sitter i ovankant på pappersrullen. Nu är fyren färdig att användas, men saknar utsmyckning. Tänk på Hur sätter man in batterierna i batterihållaren? Tittar man noga i batterihållaren ser man konturen av ett batteri. Man kan också komma ihåg att den platta änden av batteriet ska vara mot spiralen. I en del batterihållare ska batterierna sitta åt samma håll, i andra hållare sitter de åt olika håll. Förslag på användning av fyren Eftersom de två sladdarna sticker ut nedanför fyren kan man koppla in olika föremål för att se om föremålen leder ström eller inte. Om föremålet leder ström sluts kretsen och lampan lyser. Om föremålet inte leder ström är kretsen bruten och lampan kommer inte att lysa. 18 Ljusbringaren på Lidingö BYGG DIN EGEN FYR

19 Vilka föremål kan man använda? Ett alternativ är att låta eleverna hitta föremål att undersöka. Det kan vara saxar i metall och saxar med plasthandtag, linjaler, blyertspennor, färgkritor, sudd, gem i både plast och metall, och så vidare. Tänk alltid efter före Låt eleverna sortera föremålen i två olika grupper: en med föremål som de tror leder ström, och en grupp med föremål som de inte tror leder ström. Dokumentera Eleverna kan antingen rita eller skriva vad de tror kommer att få fyren att lysa, dvs. vad som leder ström, och vad de inte tror kommer att sluta kretsen (dvs. inte leder ström och därmed inte får lampan att lysa). Ett alternativ är att vika pappret fyra delar med två av delarna till vad de tror innan experimentet, och de resterande två till vad faktiskt hände. Undersöka? Eleverna testar om olika föremål leder ström genom att sätta föremålet mellan de två sladdarna. Om lampan lyser är kretsen sluten, och föremålet leder ström. FELSÖKNING AV FYREN Om inte lampan lyser, finns det några vanliga problem som är lätta att åtgärda: 1. Lampan a. är lampan iskruvad ordentligt i lamphållaren? b. fungerar lampan? (testa med ett batteri du vet fungerar och en sladd; håll botten av lampan mot pluspolen på batteriet och lägg en sladd mellan minuspolen på batteriet och sidan av lampan) 2. Batterierna a. sitter batterierna rätt? Den platta minuspolen av batteriet ska trycka mot fjädern i batterihållaren. Beroende på batterihållaren kan batterierna antingen peka åt rätt håll eller peka åt olika håll. b. fungerar batterierna? (testa med en lampa som du vet fungerar) 3. Sluten krets (glapp) a. sitter sladdarna fast i lamphållaren ordentligt? Det kan vara bra att snurra koppartrådarna i sladden ganska hårt kring respektive ben i lamphållaren. Ljusbringaren på Lidingö BYGG DIN EGEN FYR 19

20 Optimist, javisst! UPPGIFT DALÉNS OPTIMISTNÅL. Syfte Att eleverna får fundera över hur en optimist är och göra egna optimistnålar. Gustaf Dalén var nämligen en sann optimist. I den här uppgiften får eleverna fundera över hur en optimist är. De får tänka, skriva och berätta om vad som gör dem glada och skapa egna optimistnålar. Koppling till Dalén Gustaf Dalén var en positiv person. Hans starka drivkraft och optimistiska grundsyn var en tillgång för honom både i tider av framgångar och i motgångar var han med om en olycka där han förlorade synen på båda ögonen. Det hindrade honom inte från att fortsätta sitt arbete på AGA eller att göra nya uppfinningar. Under 1920-talet drabbades både AGA och Dalén personligen av stora ekonomiska problem, men de kom på fötter igen. Inte heller när AGA åter fick stora problem på 1930-talet, i spåren av Kreugerkraschen, lät sig Dalén nedslås. Istället för att ryckas med i den panik som spred sig, lät han trycka upp ett antal nålar med texten VAR OPTIMIST. Han bar själv alltid en nål på kavajen, och när han träffade någon som såg deppig ut, fäste han en nål på dennes rockslag. Koppling till kursplanen Enligt det centrala innehållet i Lgr11 ska undervisningen i svenska i årskurs 1-3 behandla: Läsa och skriva Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar. Tala, lyssna och samtala Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. 20 Ljusbringaren på Lidingö OPTIMIST, JAVISST!

21 Uppgifter Här är några olika förslag på uppgifter där eleverna får tänka, skriva och berätta om vad som gör dem glada. En uppgift går ut på att eleverna får rita en egen optimistnål eller en optimistaffisch. Välj själv vilken eller vilka uppgifter som passar bäst i klassen. Uppgifterna kan även göras efter varandra. Låt gärna eleverna få se Gustaf Daléns optimistnål innan ni börjar. Fundera Hur är en optimist? Hur är en pessimist? Hur tänker en optimist när den stöter på ett problem? Hur tänker en pessimist när den stöter på ett problem? Är det alltid bra att vara optimist? Är det alltid dåligt att vara pessimist? Ett glas med vatten Visa ett glas till hälften fyllt med vatten för klassen. Är glaset halvtomt eller halvfullt? Hur tänker optimisten? Varför? Hur tänker pessimisten? Varför? Gör en lista Ibland när något känns jobbigt kan det vara skönt att tänka på sådant som gör en glad. Låt eleverna skriva ner tre saker som gör dem glada. Rita bilder till varje sak. Berätta Låt eleverna berätta om sina listor för kompisarna i klassen. I den muntliga presentationen visar eleverna bilderna och berättar varför saker gör dem glada. Skriv Låt eleverna välja en av sakerna från sina listor och skriva korta berättelser påhittade eller självupplevda om när de gör, träffar, leker med eller upplever det som gör dem glada. Berättelsen ska ha en början, en röd tråd och ett slut. Skapa Låt eleverna rita teckningar/affischer med budskapet Var optimist!. Ljusbringaren på Lidingö OPTIMIST, JAVISST! 21

22 Mer om Gustaf Dalén och AGA LITTERATUR AGA och dess tillverkningar, Svenska AB Gasaccumulator, 1952 Broms, Helene & Enström, Nina, Vi som byggde AGA. En bok om ett företag och dess arbetare, Ordfront förlaget 1987 Forsgren, Eric & Nils, Lidingö. Människor och miljöer, i samarbete med Lidingö hembygdsförening, 1995 Wästberg, Erik, Gustaf Dalén. En stor svensk, Rekolid 1999 (första utgåvan 1954) LÄNKAR AGA History_GustafDalen Centrum för näringslivshistoria Nyckelpersoner/Gustaf-Dalen/ Dalénmuseet Dalenum Nobelprize.org Svenska fyrsällskapet 22 Ljusbringaren på Lidingö MER OM GUSTAF DALÉN OCH AGA

23

24 ETT SAMARBETE MELLAN TACK TILL