Sammanfattning av intervjuade verksamheters uppdrag, arbete och insatser för ungas psykiska hälsa

Transkript

1 Bilaga 2. Sammanfattning av intervjuade verksamheters uppdrag, arbete och insatser för ungas psykiska hälsa Skola och elevhälsa Insatserna som görs när det gäller det förebyggande arbetet varierar mycket mellan skolorna. På både Väsby och Runby skola lyfts det fram att det är svårt att hinna med förebyggande arbete och att det ofta handlar mer om att ta tag i problem när de väl uppstår. På båda dess skolor förklarar skolsköterskorna att det finns behov att tidigare börja med gruppsamtal för eleverna. På Väsby skola har man hälsosamtal i årskurs 5 och 8, en gång per termin. Då pratar man om pubertet, normer och hur man fungerar i grupp. Här kan enligt skolsköterskan finnas behov att börja tidigare med samtalen, redan i årskurs 3. Det kan även finnas behov av en mer riktad satsning på nyanlända elever. På Runby har skolsköterskan och kuratorn haft tjej-och killgrupper i årskurs 7 där man pratat om jämställdhet och attityder. Detta startades dock utifrån problem i vissa klasser och var därmed inte en förebyggande insats, utan handlade mer om att släcka bränder. Dock gav samtalen effekt. Man har även haft ett projekt tillsammans med ungdomsmottagningen, kring unga tjejer och killar i åk 7, där man har pratat om genus och normer. Projektet pågick från slutet av HT 14, till början av VT 15. På Grimsta finns kamratstödjare och mobbningsteam som består av lärare/mentorer, biträdande rektor och skolsköterska. Mentorer slussar ofta elever vidare till skolsköterskan och även studie-och yrkesvägledaren fångar upp en del. Vidare håller ett frånvaroteam på att starta upp, som ska jobba mer metodiskt med frånvaro. I frånvaroteamet ingår två personer från Kunskapscentrum, en assistent, skolsköterska, SYV och specialpedagog. Så fort elever får någon typ av frånvaro ska man följa upp detta i teamet, och beroende på graden av frånvaro blir eleven kontaktad av olika personer i teamet. På Södervik har man tjejgrupper för varje årskurs, vid sju tillfällen per läsår för varje årskurs. På Vikskolan arbetar man övergripande med trygghetsfaktorer och startar varje läsår med övergripande trygghetsarbete. Där fokuserar man på att starta bra grupprelationer. Detta inbegriper just psykisk hälsa. Man arbetar även med organisationen Friends och bjuder in föreläsare för att tala om nätetik. Elevhälsan kopplas dock in mer vid behov. Sedan 2012 finns även en överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUS-överenskommelsen, som är antagen av samtliga kommuner och Stockholms läns landsting. Enligt överenskommelsen ska det finnas en lokal BUS-grupp i varje kommun och stadsdel med förvaltningschefer och verksamhetschefer. Följande verksamheter ska vara representerade: socialtjänst, utbildningsförvaltning och/eller förskolan och skolan, barn-och ungdomspsykiatrin (BUP), habiltering samt barn och ungdomsmedicinska mottagningen

2 (BUMM). Även andra enheter, exempelvis elevhälsa och husläkarmottagningen ska kunna medverka. Som ett stöd för arbetet kring BUS, finns en mall för samordnad individuell plan, SIP. Syftet med planen är att förbättra samarbetet kring barn mellan berörda myndigheter och underlätta för familjer som är i kontakt med många olika myndigheter. Planen ska ge en helhetsbild av situationen och se till att barnets behov inte faller mellan olika verksamheter. BUSSAM är länets regionala forum med chefstjänstemän från kommunerna och landstinget. Deras uppdrag är att årligen följa upp länets BUS-överenskommelse och den lokala BUSgruppens arbete. Under 2015 pågår en översyn för att ta reda på hur BUS-grupperna tycker att SIP-mallen fungerar. Förebyggande verksamheter inom Individ- och familjeomsorgen (IFO) Väsby ungdomsmottagning: Väsby ungdomsmottagningen möter ungdomar från 12 år upp till 25 år och ungdomarnas livssituation speglar hela skalan från det enkla till det mycket komplexa, till exempel alltifrån ungdomar som har en självklarhet i sin sexuella identitet till ungdomar som önskar göra ett könsbyte. Verksamheten utgår från ungdomars situation och initiativ och med respekt för deras mognad i utveckling. Ungdomsmottagningen ska vara lättillgänglig och en lågtröskelverksamhet. Idag arbetar två barnmorskor, två kuratorer, en gynekolog och en venereolog på ungdomsmottagningen. Ungdomsmottagningens personal är HBTQ-diplomerade. Fältverksamhet: Upplands Väsbys fältarbetare verkar för att tidigt upptäcka och förebygga psykisk ohälsa och destruktivt beteende bland ungdomar i kommunen. I det uppdraget ingår att arbeta drog- och brottsförebyggande. Fältarbetarna arbetar utifrån kommunens mål att verka för trygghet och goda uppväxtvillkor för alla ungdomar i Upplands Väsby. Idag är fältarna 3 heltidsanställda. Väsby behandlingsteam (VBT): Väsby behandlingsteam är kommunens egen öppenvård för barn och ungdomar. VBT får uppdrag av ungdomshandläggarna, t.ex. om unga kriminella. Tillsammans med familjehem och socialsekreterare gör Väsby behandlingsteam upp en plan kring behandling för barnet. De håller många terapeutiska samtal, aktiviteter, skolbesök, gemensamma möten och träffar familjer. Barn, 0-20 år, kan komma till VBT utan remiss. Familj- och skolservice (SSE): Familj- och skolservice uppdrag är att stödja vuxna runt de barn och ungdomar som bor i kommunen och att stärka samarbetet mellan familj och förskola eller skola. SSE erbjuder: - Föräldrarådgivning angående små och stora funderingar kring barn och ungdomar. - Vägledning till föräldrar som vill ha ett bättre samarbete med sina barns förskola eller skola. - att vara samtalspartner när föräldrar och förskola/skola träffas för att tillsammans hitta lösningar på barn och elevers problem. - att handleda och utbilda förskolans och skolans personal i hur man möter barn och elever och deras föräldrar.

3 - att vara bollplank till skolornas elevstödjande personal när deras egna resurser inte räcker till eller man kört fast. - att vara mötesledare när viktiga frågor ska avhandlas och många parter är inblandade. - föreläsningar för föräldrar och pedagoger om barns behov. På Familj- och skolservice arbetar 3 familjeterapeuter. Fritidsgårdarna På fritidsgårdarna; Smedbygården, Grimbogården, Väsbygården och Runbygården, finns ambitionen att ha regelbundna träffar för bara tjejer och även för bara killar med tid för olika aktiviteter, att prata om olika aktuella saker eller bara få tid själva. Tjejkvällar och tjejgrupper finns på några av gårdarna och på en gård kommer finnas åldersindelade tjejkvällar med smågrupper utifrån att de olika åldrarna har olika frågor. Gårdarna har flera olika aktiviteter riktade till tjejer. De ordnar temakvällar och föreläsningar, bl.a. om att stärka självbilden och att ta för sig som tjej. De arrangerar myskvällar med olika tjejiga rum (ett rum för sminkning, t ex), de går ut och äter och pratar med tjejerna och arrangerar läger för tjejer. Gårdarna jobbar för att försöka få in mer tjejer i aktiviteter som vanligtvis är killdominerade för att bryta mönstret omkring vad som är aktiviteter för tjejer och killar. Exempel på aktiviteter är frisbeegolf, pingis, biljardturneringar och FIFA (tv-spel). Man vill också se, stärka och utmana tjejerna genom att låta dem pröva på nya sporter, som t ex amerikansk fotboll. En gård säger att det är ett genusarbete att bryta mönstret om vad som är killars/tjejers intresse, t ex genom att gå på fotboll med tjejerna istället för killarna. När det gäller lokalerna så arbetar gårdarna för att skapa en miljö som är inbjudande för tjejer, t ex genom att skapa ett dansrum. Någon gård väljer ut tjejer som hjälpledare, det är tjejer i verksamheten som man vill lyfta och peppa genom att låta dem ta ansvar, t ex sommarjobba på fritidsgården. När det gäller samtalsklimat och kontakt med tjejer i det dagliga arbetet så försöker man fånga upp unga tjejer som rör sig runt gården men som inte riktigt kommer in i verksamheten. Man är mån om att se alla, även de som inte är inne på gården. Man är även medveten om vikten att ta diskussioner om olika ämnen och frågor när de kommer upp i verksamheten. Gårdarna vill vägleda och hjälpa tjejerna vidare, fånga upp deras intressen och hjälpa dem att hitta föreningsliv där de kan aktivera sig och även prova nya saker. Ideella organisationer Rädda barnen: Rädda barnen jobbade tidigare med samtalsgrupper för killar och tjejer. Samtalsgrupperna fanns i Runby och grupperna träffades några gånger men sedan slutade ungdomarna att komma. Rädda barnen tror att det beror på att ungdomarna påverkar och styr varandra att inte gå (grupptryck).

4 Rädda Barnen har försökt erbjuda sig att vara rastvakter/läxhjälp på olika skolor i kommunen men upplever att de inte riktigt blir insläppta i skolorna. Rädda barnen arrangerar också föreningsutbildningen High Five (tillsammans med SISU och Upplands Väsby kommun) - en utbildning för att motverka mobbning och toppning i föreningslivet. Genom kommunen så finansieras timlön till gymnasieungdomar som extraledare på helgerna vilket Rädda barnen tycker är bra. Väsby tjejjour: Väsby tjejjour är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Väsby tjejjour fungerar som stödverksamhet för alla som definierar sig som tjej i åldrarna Syftet med jouren är att vara ett stöd för unga tjejer som behöver någon att prata med. Jouren startade i juli Just nu är de 9 stycken frivilliga. De söker fler volontärer och de vill så småningom ha råd att anställa någon. Under 2015 och 2016 ska de se över möjligheterna att starta tjejgrupper, hålla i en tjejgård och nattvandra. Kvinnojouren Klara: Kvinnojouren Klara bildades i februari år 2013 och är en partipolitiskt och religiöst obunden förening. Verksamheten bedrivs i Upplands Väsby till stöd och hjälp för utsatta kvinnor och deras barn. Jouren har två skyddade boenden för våldsutsatta kvinnor. De arbetar också med stödsamtal, är med vid rättegångar och hjälper till vid myndighetskontakter (även för kvinnor som inte bor skyddat). De nekar ingen kvinna och uppger att många kvinnor mellan år kontaktar och tar hjälp av jouren, varav alla har mått extremt psykiskt dåligt. Däremot kontaktar inte yngre kvinnor än så jouren, vilket de tror beror på att de upplever att stöd endast ges till vuxna. Kvinnojouren har 2-4 anställda och ett antal volontärer. Folkhälsoarbete Pågående arbete och insatser inom folkhälsoområdet: - Barnrättsnätverk. Upplands Väsby kommun ingår sedan 2013 i det regionala nätverket för barns och ungas delaktighet och inflytande. Arbetet syftar till att öka barns och ungdomars inflytande, se till att barnkonventionen får genomslag i kommunala aktörers styrprocess och utveckla arbetsformer för att implementera den nationella strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige i nätverket/regionen - Möten med elevrådsordföranden. I kommunens lokala verksamhetsplan framgår att möten med elevrådsordföranden från kommunens grundskolor ska ske. Mötena syftar till att få information om hur elevråden fungerar samt vilka aktuella frågor som tas upp ute i skolorna. - Kartläggning av hur förskolor och skolor arbetar med delaktighet, inflytande och Barnkonventionen. En inventering av hur förskolor, skolor och fritidsgårdar arbetar med delaktighet och inflytande samt Barnkonventionen har påbörjats under våren 2015 och pågår fortfarande.

5 - Föreläsning om psykisk ohälsa höst I november kommer kommunen att erbjuda en föreläsning som handlar om psykisk ohälsa. Upplägget på föreläsningen är ännu så länge i planeringsskedet. Preventionsarbete inom Ung & Trygg Ung & Trygg ansvarar för trygghetsskapande och alkohol-, narkotika-, tobaks- och dopningsförebyggande arbete i kommunen och arbetet leds av en preventionssamordnare med placering inom Individ- och familjeomsorgen. Preventionssamordnaren arbetar tätt tillsammans med kommunens fältare. Tillsammans bedriver de ett långsiktigt förebyggande arbetet för Upplands Väsbys unga medborgare. Pågående arbete och insatser inom preventionsområdet är bland annat: - Uppföljning av kommunens ANDT-strategi - Samordning och kommunikation av resultaten för Stockholmsenkäten - Anti-langningskampanjer som TÄNK OM kring riskhelger och mobilisera föreningar att delta. - Samordning av arbetet med Effekt (evidensbaserad förebyggande information till föräldrar gällande alkoholkonsumtion) - Genomföra tobakskontroller (tillsammans med alkoholhandläggare, 6 st per år) - Stöttning till skolorna i ANDT-arbetet så som att ta fram en policy, jobba med rökfria skolgårdar och bjuda in föreläsare, anordna en årlig seminariekväll riktad till tonårsföräldrar Grattis du har en tonåring (där polis, ungdomsmottagning med flera pratar om ämnen som rör unga). - Utveckling av samarbetet mellan gymmen och sträva efter att fler diplomeras enligt 100 % ren hårdträning. - Organisering av övergripande och lokala trygghetsråd. - Genomförande av trygghetsvandringar i samarbete med Kontoret för samhällsbyggnad (KSB) - Uppföljning upp samverkansavtalet med polisen för ett särskilt valt område (Smedby ) - Samordning av Alla ute på fältet - möten som samlar de som möter unga ute i kommunen (helger, kvällar och nätter) - En kommun fri från våld (ett genusförändrande värderings- och dialogbaserat projekt som tar sin utgångspunkt i machokulturen). Polisen Polisen arbetar främst med faktorer som orsakar psykisk ohälsa och eventuellt efterverkningar av psykisk ohälsa. Polisen har inte uppdrag att arbetar direkt med tjejer som lider av psykisk ohälsa utan hänvisar då vidare. Men de menar att det är svårt att veta var de ska hänvisa och därför ofta ändå tar många samtal med tjejer som mår dåligt och försöker lyssna och bekräfta.