Möjligheten att beakta sociala hänsyn vid offentlig upphandling ur ett arbetsmarknadsperspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Möjligheten att beakta sociala hänsyn vid offentlig upphandling ur ett arbetsmarknadsperspektiv"

Transkript

1 Juridiska institutionen Examensarbete, 30 HP Juristprogrammet höstterminen 2013 Handledare: Erik Sandin Möjligheten att beakta sociala hänsyn vid offentlig upphandling ur ett arbetsmarknadsperspektiv Mohamed Hama Ali

2 Innehåll Förord Inledning Bakgrund och problemformulering Syfte och frågeställning Metod och disposition Avgränsning EU och det svenska upphandlingsregelverket Upphandlingsdirektiven Basen för EU-samarbetet utgörs av grundfördragen EU:s grundläggande rättsprinciper Principen om icke-diskriminering p.g.a. nationalitet Likabehandlingsprincipen Principen om transparens Proportionalitetsprincipen Principen om ömsesidigt erkännande EU:s koppling till LOU Sociala hänsyn i offentlig upphandling Vad är det? En succesiv utvecklingen mot social marknadsekonomi EU-domstolen är pådrivande Synen på det upphandlingsrättsliga regelverket och dess syfte En historisk tillbakablick Sverige förhandlar stort och tillämpar svagt Är offentlig upphandling ett lämpligt styrmedel? Sociala hänsyn i upphandlingsprocessen Annonsering Förfrågningsunderlaget Uteslutningsprövning Leverantörskvalificering Anbudsutvärdering På vilka sätt kan sociala hänsyn beaktas? Urvalskriterier

3 5.3.2 Tekniska specifikationer Tilldelningskriterier Tilläggskriterier Särskilda kontraktsvillkor Sociala krav i form av märkningar Arbetsfrämjande sociala hänsyn vid offentlig upphandling Exemplet Gårdstensbostäder Exemplet Familjebostäder Slutsatser och utvärdering i denna del Utveckling genom EU-domstolens praxis C-31/87 Beentjes särskilda kontraktsvillkor C-225/98 Nord-Pas-de-Calais - tilldelningskriterier C-513/99 Concordia Bus- Icke-ekonomiska hänsyn befästs C-448/01 EVN/Wienstrom - Kopplingen till kontraktsföremålet Slutsatser och utvärdring Kollektivavtal som sociala hänsyn vid offentlig upphandling En ständigt återkommande och debatterad fråga Kollektivavtal och kollektivavtalsenliga villkor Utstationerade arbetstagare Lavaldomen Minimilön och allmängiltigförklaring av kollektivavtal ILO:s inställning till Laval I relation till C-346/06 Rüffert Exemplet Vita jobb modellen Särskilda kontraktsvillkor Kontroll och sanktion Kopplingen till ILO Slutsatser och utvärdering Framtida utsikter Sammanfattande slutsatser Källförtäckning

4 Förord Sociala hänsyn vid offentlig upphandling berör allt från möjligheten att ställa krav på kollektivavtal och värna den svenska modellen, till att uppfylla EU:s socialpolitiska målsättningar och bekämpa arbetslöshet. Allt sker under ett paraply av en EU-lagstiftning under ständig utveckling. Gränserna för vilka krav som är möjliga att ställa och på vilket sätt det i sådana fall ska göras är lång ifrån juridiskt utmejslade. Att förkovra sig inom ett så aktuellt rättsområde har varit mycket intressant, men det var inte givet att jag skulle skriva mitt examensarbete inom offentlig upphandling. Det var tack vare mina möten med Roland Adrell på Gärde Wesslau Advokatbyrå som jag på riktigt fick upp ögonen för rättsområdet. Stort tack Roland för att du gav mig möjligheten att jobba med uppsatsen på byrån, det har varit oerhört lärorikt och utvecklande. Tack till samtliga medarbetare i den upphandlingsrättsliga kompetensgruppen, i synnerhet Robert Moldén för att du entusiastiskt agerat stöttande mentor under hela uppsatsprocessen. Jag vill även tacka David Schreiber som på ett förtjänstfullt sätt varit min fadder på byrån. Under skrivandets gång har jag vänt och vridit på diverse juridiska problemformuleringar och ibland känt att vägs ände är nådd. Då har det varit ett rent nöje att träffa min handledare Erik Sandin som på ett intresseväckande sätt agerat akademiskt bollplank. Tack Erik för att du har tigit dig tid att läsa igenom mina utkast och tack för att de givande diskussionerna om intressena som styr EU-rättens aktörer. Mohamed Hama Ali Göteborg den 22 december

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund och problemformulering Det upphandlingsrättsliga regelverket präglas av två olika synsätt. På ena sidan förs en argumentationslinje där upphandlingens primära funktion som en ren förfarandelagstiftning lyfts fram. Att använda offentlig upphandling som ett styrinstrument är ineffektivt och kan snarare motverka det eftersträvade syftet. Sociala och miljörelaterade kriterier ses som främmande politiskt pådrivna inslag som kan leda till protektionism och hinder för den fria rörligheten inom marknaden. Det andra synsättet är att den offentliga upphandlingen ska användas som ett styrmedel där upphandlande myndighet i egenskap av marknadsaktör kan ställa krav. Detta motiveras inte minst av det faktum att offentliga upphandlingar i Sverige omsätter ca 600 miljarder kr/år 1. EU:s offentliga myndigheter står för en konsumtion som motsvarar hela 17 % av unionens BNP. 2 Mitt intresse för sociala krav i samband med offentlig upphandling är dock i första hand inte beroende av de stora summor som omsätts. Snarare rör det sig om att det är en skattefinansierad verksamhet, vilket medför att det offentliga ska hushålla med resurserna och använda dem på ett sätt som gynnar samhälleliga mål. Det hela kan kokas ner till; bygga skolan, punkt. Eller, bygg skolan och ställa krav på schyssta villkor för de anställda, motverka svartarbete samt främja sysselsättning för långtidsarbetslösa ungdomar? Frågans formulering må vara relativt förenklad, men belyser ändå den aktuella skiljelinjen på vad det upphandlingsrättsliga regelverket är till för och vad dess reella syfte är. De sociala kraven är en del av en större helhet, nämligen målet om en långsiktig hållbar utveckling. Det kan uttryckas som en strategi som är ett ständigt återkommande inslag i FN, EU, den enskilda medlemsstaten och även ner på regional samt lokal nivå. I grunden består den hållbara utvecklingen av tre korrelerande perspektiv; det ekonomiska, sociala och ekologiska. 1 Siffror och fakta om offentlig upphandling, Konkurrensverket, rapport 2012:6, s Europeiska kommissionen, Socialt ansvarsfull upphandling En handledning till sociala hänsyn i offentlig upphandling, 2011, s. 5. (I fortsättningen benämns den enbart som kommissionens handledning ) 5

6 Dessa utgör tre dimensioner av samma helhet, följaktligen måste alla tre perspektiv tas i beaktande för att säkerställa att den hållbara utvecklingens syfte säkerställs. Utvecklingen går mot att den offentliga upphandlingens potentiella styrmedelsfunktion i allt större utsträckning vinner gehör. Det framgår inte minst av förslagen till nytt upphandlingsdirektiv där hållbarhetskriterierna ges en allt mer framträdande ställning. De ekonomiska och ekologiska perspektiven är relativ väletablerade, men ur flera aspekter råder det oklarhet om upphandlande myndigheters möjligheter att ställa sociala krav inom ramen för EUrätten. Detta gäller inte minst ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Viljan att ställa sociala krav växer, men upphandlande myndigheters kunskap och strategi för att göra det är inte lika långt framskriden. 3 I uppsatsen belyser jag således just de sociala hänsynen ur ett arbetsmarknadsperspektiv i relation till det EU-rättsliga regelverkets genomslag på nationell nivå. 1.2 Syfte och frågeställning De olika synsätten kring den offentliga upphandlingens syfte får konsekvenser för hur vi tolkar och tillämpar regelverket. Synen på sociala krav har dock förändrats på EU-nivå de senaste åren, i takt med utvecklingen förändras även tolkningsutrymmet. Mot den bakgrunden är min ambition med uppsatsen att, med utgångspunkt i det EU-rättsliga ramverket, belysa motsättningarna och förutsättningarna kring sociala hänsyn i offentlig upphandling ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Arbetsmarkandsperspektivet kan i sin tur brytas ner i två delar. Det ena är sysselsättningsfrämjande sociala hänsyn med fokus på att bekämpa arbetslöshet. Det andra är sociala hänsyn kopplade till kollektivavtal som reglerar under vilka anställnings- och arbetsvillkor som arbetet ska utföras. Av det ovan sagda följer att uppsatsens huvudsakliga frågeställning formuleras enligt följande: I vilken utsträckning kan upphandlande myndighet i praktiken ställa sociala krav ur ett arbetsmarknadsperspektiv och vilket utrymme ger EU-rätten i det avseendet? 3 SOU 2013:12, Goda affärer - en strategi för hållbar offentlig upphandling, s

7 1.3 Metod och disposition Tillvägagångssättet i uppsatsen består av en sedvanlig rättsveteskaplig metod. Den rättsliga utredningen utgår från relevant lagstiftning, doktrin och praxis på svensk men primärt EU-nivå. För att belysa motsättningarna och utvecklingen av rättsläget har även forskningsrapporter, debattartiklar och vägledande dokument från b.la EU-kommissionen använts. De möjliga praktiska tillämpningarna av arbetsmarknadsrelaterade sociala hänsyn illustreras mot bakgrund av den teoretiska ramen genom tre verklighetsbaserade exempel. För att ge läsaren en övergripande förståelse för rättsområdet inleds kapitel 2 med en ändamålsenlig genomgång av upphandlingsregelverkets direkta anknytning till EU-rätten. I kapitel 3 redogör jag för innebörden och den succesiva rättspolitiska framväxten av sociala hänsyn inom EU. Detta följs upp av att jag i kapitel 4 sätter uppsatsämnet i en historisk kontext, tyngpunkten i kapitlet är motsättningarna och de olika synsätten på offentlig upphandling som ett lämpligt samhälleligt styrmedel. I efterföljande kapitel 5 ges en detaljerad beskrivning av möjligheterna att beakta sociala hänsyn ur ett arbetsmarknadsperspektiv vid den offentliga upphandlingens olika skeden. Utifrån syftet med uppsatsen redovisas de sysselsättningsfrämjande sociala hänsyn med fokus på att bekämpa arbetslöshet i kapitel 6, här görs de första två praktiska nedslagen. I nästföljande kapitel 7 behandlas det andra ledet med sociala hänsyn i form av anställnings- och arbetsvillkor kopplade till kollektivavtal och här presenteras det tredje praktiska exemplet. Uppsatsen avslutas med en sammanfattande analys. 1.4 Avgränsning Möjligheterna att beakta sociala hänsyn ur ett arbetsmarknadsperspektiv medför till sin natur att vissa områden som tangerar det arbetsrättsliga området berörs. Detta görs emellertid endast i den mån det är relevant för offentlig upphandling. EU-rättslig praxis och de olika synsätten på den offentliga upphandlingens syfte och funktion berör sociala krav men har även bärkraft på miljörelaterade kriterier. Det ekologiska området berörs således endast för att belysa ett helhetsperspektiv eller i den mån det är relevant med en parallell till det sociala området. 7

8 Upphandlingar under tröskelvärde, och av B-tjänster oavsett värde som regleras i 15 kap. LOU berörs inte, främst på grund av platsbrist. Vidare förutsätts läsaren ha viss förståelse för hur det upphandlingsrättsliga regelverket ser ut. Jag utgår från lagen (2007:1091) om offentlig upphandling inom den klassiska sektorn (LOU) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster. 4 Upphandlingar enligt lagen (2007:1092) om offentlig upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) och lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) lämnas därhän. 4 Hädanefter direktiv 2004/18/EG och i löpande text, upphandlingsdirektivet 8

9 2. EU och det svenska upphandlingsregelverket 2.1 Upphandlingsdirektiven Den centrala regleringen för offentlig upphandling inom EU utgörs i huvudsak av två direktiv. Eftersom direktiv är en del av den unilaterala sekundärrätten och i regel saknar direkt effekt, måste de som bekant implementeras av medlemsstaterna för att kunna åberopas inför nationell domstol. För Sveriges del är detta gjort genom det s.k. försörjningsdirektivet 5 som ligger till grund för LUF och det klassiska upphandlingsdirektivet, som intar en central ställning i den fortsatta framställningen, ligger till grund för LOU. Det primära syftet med upphandlingsdirektiven är dels att undanröja hinder för den fria rörligheten för varor och tjänster, samt förhindra risken att upphandlande myndigheter gynnar inhemska aktörer och antingen direkt eller indirekt diskriminerar utländska företag. 6 Det är alltså i huvudsak till för att förhindra protektionistiska tendenser och nationella låsningar inom unionen. Det är mot den bakgrunden som de grundläggande europiska rättsprinciperna ska förstås. Genom att de upphandlande myndigheterna inom unionen baserar sin kontraktstilldelning på öppenhet, icke-diskriminering och transperens, underlättas möjligheterna till marknadstillträde och fri konkurrens Basen för EU-samarbetet utgörs av grundfördragen I det klassiska upphandlingsdirektivet framgår ett explicit krav att tilldelning av kontrakt ska göras med respekt för bestämmelserna i fördraget. 8 Grunderna för regleringen återfinns i Funktionsfördraget (FEUF) och mer precist i artikel 18 där likabehandlingsprincipen kommer till uttryck. Det är en princip av fundamental betydelse för förverkligandet av den gemensamma marknaden och har stor bärkraft på den offentliga upphandlingen då den innebär ett förbud mot diskriminering grundad på nationalitet. 9 Vidare är andra väsentliga artiklar i det avseendet artikel 34 som reglerar fri rörlighet för varor, artikel 49 om etableringsfrihet samt artikel 56 om friheten att tillhandahålla tjänster. Dessa bestämmelser ger uttryck för de grundläggande rättsprinciperna 5 Europaparlamentets och Rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster 6 Ahlberg, Kerstin, Bruun, Niklas, Upphandling och arbete i EU, SIEPS, 2012:3, s KOM(2011) 15 slutlig, Kommissionens grönbok, om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling med sikte på en effektivare europeisk upphandlingsmarknad, 2011, s. 4 8 Skäl 2, direktiv 2004/18/EG 9 Bernitz, Ulf och Kjellgren, Andreas, Europarättens grunder, upplaga 4:1, Nordstedts Juridik 2010, s. 24 9

10 för vilka ska redogöras för nedan. De följer dels av Unionsfördraget (FEU) men har även utvecklats genom EU-domstolens rättspraxis EU:s grundläggande rättsprinciper Svensk och annan nordisk rättstillämpning präglas traditionellt av lagpositivism, d.v.s. en benägenhet att söka efter lagstöd som uttryck för rättsläget. Det kan ställas i relation till den kontinentaleuropeiska rättstraditionen som EU-rätten bygger på där rättsprinciper tillmäts en större betydelse. 11 Det är i huvudsak i EU-domstolens praxis som rättsprinciperna återfinns eftersom domstolen utvecklar principerna i sin dömande verksamhet. Av vikt är förståelsen för att de rättsprinciper som utvecklats av EU-domstolen, innebär att samma rättsprincip har olika innebörd beroende på vilket rättsområde den hänförs till. Följaktligen blir det viktigt att sätta principen i rätt kontext, i vårt fall offentlig upphandling. De rättsprinciper som är av störst vikt inom offentlig upphandling är likabehandlingsprincipen, principen om icke-diskriminering p.g.a. nationalitet, proportionalitetsprincipen, principen om transparens och principen om ömsesidigt erkännande. Vikten av dessa principer kan inte nog understrykas, samtlig svensk och EU-rättslig praxis hänvisar till en eller flera av dessa principer Principen om icke-diskriminering p.g.a. nationalitet Denna princip, som har sin grund i artikel 18 FEUF, tar sikte på såväl direkt som indirekt diskriminering som grundar sig på nationalitet. I begreppet nationalitet inryms medborgarskap samt etablerings- eller verksamhetsland. Det anses inte vara förenligt med principen om upphandlande myndigheter i ett medlemsland ställer krav som i realiteten endast leverantörer från samma land kan uppfylla. Det kan röra sig om krav som enbart leverantörer från det landet känner till eller praktiskt har möjlighet att uppfylla. Följaktligen kan krav på exempelvis närproducerad mat bedömas stå i strid mot principen, om inte kraven är sakligt motiverade med 10 Pedersen, Kristian, Upphandlingens Grunder en introduktion till offentlig upphandling och upphandling i försörjningssektorerna, tredje upplagan, Jure Förlag, 2013, s Bernitz, Kjellgren, s Sundstrand, Andrea, Offentlig upphandling LOU och LUF, Studentlitteratur, 2010, s

11 hänsyn till kontraktsföremålet. 13 En upphandlande myndighet kan inte förbigå principen genom att hävda att inga utländska anbud förväntas i upphandlingsprocessen Likabehandlingsprincipen Likabehandlingsprincipen är en följd av principen om icke-diskriminering och innebär att alla leverantörer genomgående 14 i upphandlingsprocessenska ges så lika förutsättningar som möjligt. Utan irrelevanta hänsyn ska alla leverantörer behandlas lika, om inte det är befogat att ta företagens olika försutsättningar i beaktande. 15 Det kan bl.a. handla om att väletablerade företag har betydligt bättre möjligheter att uppfylla krav på lång erfarenhet. Genom att anlita underleverantörer med rätt kompetens kan även nystartade företag uppfylla de kriterier som eftersträvas genom krav på lång erfarenhet. Utan sakliga skäl får lika situationer inte behandlas olika, och således får olika situationer inte heller behandlas lika. 16 Vidare kan principen exemplifieras genom att alla aktörer måste få den information som är av relevans för upphandlingen vid samma tillfälle. 17 En upphandlande myndighet måste förkasta anbud som inte är förenliga med upphandlingsvillkoren för att inte bryta mot principen om likabehandling av anbudsgivare Principen om transparens Transperensprincipen, eller öppenhetsprincipen som den refereras till i EU-domstolens rättspraxis, innebär i huvudsak att upphandlingar ska genomsyras av öppenhet och förutsebarhet. Enligt EU-domstolen medför icke-diskriminerings- och likabehandlingsprincipen en skyldighet för en upphandlande myndighet att lämna insyn i upphandlingsförfarandet. En förutsättning för detta är att upphandlingen annonseras offentligt så att alla relevanta aktörer har möjlighet att på lika villkor lämna anbud och att uppgifter som gäller upphandlingen inte hemlighålls. 19 Förfrågningsunderlaget, inklusive den utvärderingsmodell som den upphandlande myndigheten 13 Prop. 2006/07:128, s C-87/94, Kommissionen mot Belgien, Wallonska bussarna, s Se EU-domstolens domar i de förenade målen C-21/03 och C-34/03 Fabricom 16 C-127/07, Société Arcelor Atlantique et Lorraine m.fl. mot Premier ministre, Ministre de l Écologie et du Développement durable och Ministre de l'économie, des Finances et de l'industrie (REG 2008, s I-9895) 17 Pedersen, s C-243/89 Stora Bält 19 Prop. 2006/07:128, s

12 väljer att tillämpa, ska på ett klart och tydligt sätt innehålla samtliga krav på det som är föremål för upphandling. Upphandlingsförfarandet ska alltså vara öppet för konkurrens och opartiskheten ska kunna kontrolleras Proportionalitetsprincipen Principen kommer till uttryck i både artikel 5.1 och 5.4 EUF och innebär att de åtgärder som en upphandlande myndighet vidtar får inte gå utöver vad som är nödvändigt för den aktuella upphandlingen. Anbudsförfrågans innehåll och villkor i anbudsförfarandet ska stå i rimlig proportion till den specifika upphandlingens art och vara affärsmässigt 21 kopplade till föremålet för upphandlingen. 22 Vidare ska kraven som ställs vara effektiva och kontrollerbara, samt vara ägnade att leda till att det avsedda syftet med upphandlingen uppnås. Det innebär att de men som drabbar den som påverkas av åtgärderna ska stå i rimlig proportion till nyttan för den upphandlande myndigheten Principen om ömsesidigt erkännande I förarbetena beskrivs principen om ömsesidigt erkännande som ett krav på att utfärdade handlingar 24 från en behörig myndighet i en annan medlemsstat inom EU i regel ska anses giltigta även inom övriga medlemsstater. 25 Principen konstaterades i ett av de mest grundläggande avgörandena i EU-domstolen, nämligen Cassis de Dijon. I fallet slog EU-domstolen fast att en lagligt producerad vara inom EU inte fick vägras tillträde till ett specifikt medlemslands marknad, om inte landet i fråga kunde motivera sitt nekande med reglerna om tvingande hänsyn till allmänintresset. 26 Sådana undantag finns dels uppräknade i artikel 36 FEUF men har även utvecklats genom EU-praxis. Det kan t.ex. röra sig om miljöskydd, skydd för grundläggande mänskliga rättigheter och effektiv skattekontrol. 27 En förutsättning för att en handling, t.ex. 20 C-458/03 Parking Brixen 21 Se prop. 2006/07:128, del 1, s C-513/99, Concordia Bus Finland, s NOU:s yttrande dnr 2005/ T.ex. betyg, intyg och certifikat 25 Prop. 2006/07:128, s C-120/78 27 Bernitz, Kjellgren, s

13 certifikat från ett annat medlemsland ska godtas i det land som genomför upphandlingsprocessen, är att certifikatet i fråga också uppfyller och motsvarar vad som krävs i upphandlingen EU:s koppling till LOU LOU baseras som tidigare nämnts på implementeringen av EU-direktiv 29 i de avseenden som gäller för upphandlingar över de s.k. tröskelvärdena. Det är EU-kommissionen som fastställer nya tröskelvärden vartannat år och dessa varierar beroende på om det rör sig om varu-, tjänste- eller entreprenadkontrakt. Det primära syftet med tröskelvärdena är att filtrera bort kontrakt av mindre värde som inte bedöms ha en lika stor gränsöverskridande betydelse. 30 Det gäller exempelvis A- tjänster 31 under tröskelvärdet och B-tjänster 32 oavsett värde. Det är själva upphandlingsprocessen som är föremål för bestämmelserna i LOU, d.v.s. från den upphandlande myndighetens val av upphandlingsförfarande till dess att giltigt kontrakt med leverantör tecknats. 33 Vilka upphandlingsregler som är tillämpliga är dock beroende av huruvida föremålet för upphandlingen är en vara, tjänst eller byggentreprenad. Gränsdragningen mellan varu-och tjänstekontrakt görs enl. 2 kap. 21 LOU med ledning av överviktsprincipen, det större värdet av föremålet för upphandlingen avgör då kontraktets karaktär. Samma princip gäller i de fall en upphandlande myndighet bedriver blandad verksamhet som omfattas av såväl LOU som LUF 34 och det som upphandlas är avsett för båda verksamheterna. En annan besvärlig gränsdragning är mellan tjänster och byggentreprenader eftersom bygg- och anläggningsarbeten alltid förenas med utförande av tjänster. Vägledande här blir fastställandet av kontraktets primära syfte, d.v.s. vad som är det reella föremålet för upphandlingen och vilken del som utgör ett underordnat komplement Sundstrand, s /18/EG 30 Sundstrand, s Tjänster som traditionellt ansetts lämpa sig för internationell konkurrens och gränsöverskridande handel, t.ex. reklam-, fastighet- eller transporttjänster. 32 Tjänster som pga. nationella regleringar inte anses lämpa sig lika väl för gränsöverskridande handel, t.ex. juridiska tjänster. 33 C-337/98, kommissionen mot Frankrike 34 Det kan t.ex. vara en kommun som bedriver sedvanlig välfärdsverksamhet som skola och även har t.ex. vattenverksamhet i form av en Va-anläggning. 35 Prop. 2006/07:128 s

14 Upphandlingsdirektiven har förvisso implementerats i Sverige, men av EU-domstolens rättspraxis 36 framgår att upphandlingsdirektivens bestämmelser i stora delar även har direkt effekt. Vid eventuella skillnader gäller i regel därför upphandlingsdirektiven framför svensk lagstiftning och bestämmelserna i direktivet kan åberopas av enskilda leverantörer inför nationell domstol. 37 Sverige har även valt att skriva in de EU-rättsliga principerna som en generalklausul i 1 kap. 9 LOU. Principerna får enligt Sundstrand därmed antas vara tillämpliga på all offentlig upphandling, även den som faller utanför EU:s regelverk C-76/97, Tögel 37 Pedersen, s Sundstrand, 2010, s

15 3. Sociala hänsyn i offentlig upphandling 3.1 Vad är det? Begreppet sociala hänsyn används frekvent men det finns inte någon entydig definition av vad begreppet inrymmer, vare sig rättspraxis eller lagtext. Europeiska kommissionen preciserar det dock i huvuddrag som att socialt ansvarsfull offentlig upphandling (Socially responsible public procurement, SRPP) innefattar upphandlingsaktiviteter som tar hänsyn till följande aspekter:... sysselsättningsmöjligheter, anständigt arbete, överensstämmelse med sociala rättigheter och arbetstagares rättigheter, social integration (inbegripet personer med funktionshinder), lika möjligheter, utformning som ger tillgänglighet åt alla, beaktande av hållbarhetskriterier, frågor om etisk handel och ett bredare frivilligt iakttagande av företagens sociala ansvar (CSR) 39 Konkurrensverket sammanfattar meddelandet från kommissionen med att det handlar om: olika arbetsmarknads- och socialpolitiska åtgärder som genomförs inom ramen för ett offentligt upphandlingskontrakt. 40 Arbetsmarkandsinriktade sociala hänsyn kan utifrån kommissionens definition delas in i två delar, möjligheterna till anställning och främjandet av anständigt arbete. Att förena konkurrenskraft och social rättvisa är en del av den europeiska sociala agendan En succesiv utvecklingen mot social marknadsekonomi Europeiska kommissionens uttryckliga mål när upphandlingsdirektiven från 1992 och skulle ersättas var att upphandlingen skulle bli mer affärsmässig och präglas av verklig 39 Kommissionens handledning, s Miljöhänsyn och sociala hänsyn i offentlig upphandling, Konkurrensverket, 2011, s KOM(2006) 249, Anständigt arbete för alla - EU:s bidrag till agendan för anständigt arbete i världen, 2006, s /50/EEG om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av tjänster, 93/36/EEG om samordning av förfarandet vid offentlig upphandling av varor och 93/37/EEG av den 14 juni 1993 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader 15

16 konkurrens. 43 Fokus låg inte på de sociala hänsynen, men med beaktande av bl.a. artikel 114 FEUF 44 föreslogs att ett särskilt kontraktsvillkor 45 t.ex. kan ha till ändamål att gynna sysselsättning för människor som är socialt utsatta eller utslagna eller att motverka arbetslöshet. Förutsatt att det inte är direkt eller indirekt diskriminerande mot anbudsgivare från andra medlemsstater. 46 Det renodlade ekonomiska syftet som ursprungligen var rådande kom i och med Lissabonfördragets ikraftträdande att vidgats till att unionen ska verka för en social marknadsekonomi med full sysselsättning där sociala framsteg eftersträvas, artikel 3.3 EUF och artikel 11 FEUF. Den s.k. Lissabonstrategin stakar ut att socialt ansvarsfull upphandling är i linje med EU:s strategiska mål om att vara en globalt konkurrenskraftig ekonomi med en hållbar ekonomiskt tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning. I upphandlingsutredningen konstateras även att utvecklingen inom EU, inte minst sedan Lissabonfördragets ikraftträdande, talar för en utveckling där upphandlande myndigheter kan beakta sociala hänsyn som går längre än EU:s harmoniserade regler. 47 Utvecklingen går mot en mer pluralistisk värdegrund där upphandlande myndigheter finner stöd för sociala hänsyn med arbetsmarknadsfokus i såväl primärrätten som förslaget till nytt upphandlingsdirektiv. I kommissionens senaste vägledning framhålls det att socialt ansvarsfull offentlig upphandling är, under förutsättningen att de grundläggande rättsprinciperna följs, ett kraftfullt verktyg för att uppnå EU:s och medlemsstaternas mål på det sociala området och främja hållbar utveckling. 48 Europa 2020-strategi för smart och hållbar tillväxt för alla 49 uppställer en vision där en konkurrenskraftig social marknadsekonomi i Europa under nästa årtionde bygger på prioriteringar om att b.la. stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning. 43 KOM (2000) 275 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader, artikel tidigare artikel 95 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen 45 Se avsnitt (KOM (2000) 275, skäl 2 47 Samtidigt påpekas behovet av förtydligande praxis från EU-domstolen, SOU 2013:12, s Kommissionens handledning, s KOM(2010) 2020, Europa En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla,

17 I kommissionens grönbok uppges att: offentlig upphandling spelar en nyckelroll i Europa 2020-strategin som en av de marknadsbaserade instrument som bör användas för att uppnå dessa mål. 50 Genom att perspektivet på EU:s inre marknad utvecklas påverkas följaktligen synen och tolkningsutrymmet kring det upphandlingsrättsliga regelverket. EU:s kompetens är närmast exklusiv när det kommer till den ekonomiska politiken och marknaden, med vad beträffar socialpolitik i allmänhet och omfördelningsåtgärder i synnerhet saknar EU i princip regleringskompetens. 51 Det är mot den bakgrunden som den offentliga upphandlingen kan fungera som ett lämpligt instrument för att uppnå unionens vision och icke-ekonomiska målsättningar på det socialpolitiska området EU-domstolen är pådrivande Kommissionen var förvisso relativt tidigt 53 ute med att den offentliga upphandlingen kan bidra till fallrörelsen av samhälleliga socialpolitiska mål. Generellt sett har dock kommissionen uppträtt som en restriktiv aktör, den institution som drivit på utvecklingen med beaktandet av sociala hänsyn i offentlig upphandling är EU-domstolen. Det kommer till känna inte minst genom att EU-domstolen i flera uppmärksammade fall om social upphandling gått emot kommissionen 54. Den praxis som EU-domstolen succesivt utvecklas är i stora delar numera kodifierade i upphandlingsdirektiven. 50 KOM(2011) 15 slutlig, Grönbok om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling med sikte på en effektivare europeisk upphandlingsmarknad, s Hettne Jörgen, kan Lissabonfördraget minska EU:s sociala underskott? SIEPS, 2010:4, s KOM(2011) 15 slutlig, s Kommissionens grönbok, Offentlig upphandling inom europeiska unionen: överväganden inför framtiden, Se avsnitt

18 4. Synen på det upphandlingsrättsliga regelverket och dess syfte Av föregående kapitel framgår att det på senare tid skett en utveckling på området, det finns betydande möjligheter att beakta sociala hänsyn ur ett arbetsmarknadsperspektiv som ett led i den av EU utstakade sociala strategin. Samtidigt förs en debatt om huruvida det är lämpligt att beakta icke-ekonomiska hänsyn och i vilken mån det allmänna ska använda offentlig upphandling som ett samhälleligt styrmedel. Debatten kan ge intryck av att sociala hänsyn är en ny företeelse. 55 Att upphandlingslagstiftningens ursprungliga stadie skulle vara en ren förfarandelagstiftning i enlighet med det som ibland refereras till som den offentliga upphandlingens primära funktion. Faktum är dock att idén om att använda offentlig upphandling som ett instrument för att nå sociala mål inte på något sätt är ny. 4.1 En historisk tillbakablick Redan under 1800-talet ställdes sociala krav, främst rättvisa lönenivåer, på företag som ville teckna kontrakt med offentlig sektor. Detta var vanligt förekommande inte minst i Europa, där exempelvis det brittiska underhuset i slutet på 1800-talet antog en resolution om fair wages, som rörde just skäliga löner till de anställda. 56 Storbritannien är även idag det land som förmodligen kommit längst när det kommer till socialt anpassad upphandling. 57 Blickar vi över på andra sidan atlanten ser vi att många delstater i USA under samma tid som i Europa utvecklade liknande styrinstrument för sociala krav. Det dröjde dock fram tills 1930-talet innan USA antog den första federala lagstiftningen på området. 58 Där skulle kontrakt mellan byggbranschen och den federala regeringen inbegripa villkor om utbetalning av minst rådande löner inklusive förmåner. Sedermera kom de sociala kraven vid offentlig upphandling att inriktas allt mer till att även bli ett starkt verktyg för att motverka rasdiskriminering i USA, denna utveckling tog framförallt fart vid inledningen av andra världskriget. I dagsläget har man i USA 55 mellan-tva-varldan/, , s Ahlberg, Bruun, s SOU 2013:12 Goda affärer - en strategi för hållbar offentlig upphandling, s Davis-Bacon Prevailing Wage Act från

19 kommit att betrakta den offentliga upphandlingen som en demokrati- och förtroendefråga för den offentliga sektorn. 59 Genom ett federalt system som benämns contract compliance inkluderas i princip alla diskrimineringsgrunder vid näst intill samtliga upphandlingar på federal nivå. Detta kompletteras av system där småföretag ägda av kvinnor, etniska minoriteter, krigsveteraner och personer med funktionshinder i vissa fall kan gynnas. Medborgarna ska vara försäkrade om att deras skattepengar inte går till företag som på något sätt ägnar sig åt diskriminering eller inte har åtgärdsplaner för att motverka det. 60 I Sverige har bestämmelser som reglerat användingen av skattemedel genom den statliga upphandlingen av varor funnits under hela 1900-talet. Ursprungligen hade bestämmelserna en relativt protektionistisk utformning vars mål var att säkerställa att svenska varor gavs företräde framför utländska. Detta lättades upp något i 1920 års upphandlingsförordning, en svensk vara ägde inte längre per automatik företräde framför utländska varor, även om den svenska fortfarande skulle prefereras om den var av erforderlig beskaffenhet. 61 Det övergripande syftet med bestämmelserna var dock redan initialt ett säkerställande av att affärsmässighet, rättssäkerhet och offentlighet uppnådes vid statliga myndigheters inköp. Fram tills mitten på 1900-talet inkluderades de sociala aspekterna genom att upphandlingen även användes för att förhindra arbetslöshet eller bevara en viss näring inom landet Sverige förhandlar stort och tillämpar svagt Inför antagandet av det befintliga upphandlingsdirektivet fördes intensiva samtal och förhandlingar mellan de olika medlemsstaterna. EU processen föreskriver att kommissionens förslag till nytt direktiv bl.a. går vidare till ministerrådet. Här var Sverige en av de starkaste förespråkarna för inkluderandet av såväl sociala som miljörelaterade hänsyn i offentliga upphandlingar. 63 På motståndarsidan stod framförallt Storbritannien. Med den bakgrunden kan det tyckas paradoxalt att Storbritannien idag är det land i EU som kommit längst i socialt anpassade upphandlingar, medan Sverige inte kan anses ha levt upp till den förhandlingsnivå som 59 SOU 2013:12, s ibid. s SOU 1971:88 s Prop. 1992/93:88, s Ahlberg. Bruun, s

20 man förde initialt. 64 Detta trots att Sverige har haft inte mindre än sju betänkanden från svenska offentliga utredningar sedan 1999 där möjligheten att beakta sociala hänsyn involverats. 65 Ahlberg och Bruun lyfter fram att en delförklaring är att praxis från Laval och Rüffert 66 har haft en avkylande effekt, men även att omprioriteringar i den nationella agendan i och med regeringsskiftet Den primära orsaken till hållbarhetskriteriernas svaga ställning i Sverige anses dock vara att lagstiftaren agerar efter saftey first principen och tillämpat den till sin ytterlighet. Detta är såtillvida överraskande som det ju i Sverige har funnits och finns en relativt stark opinion för att beakta sociala hänsyn vid upphandling, inte minst på kommunal nivå. Det förefaller dock som om denna opinion fått möta en rad juridiska osäkerhetsargument, som i sista hand lett till att lagstiftningen mer eller mindre ignorerat önskemålen om att beakta sådana krav. 68 Även i Wijkmans utredning framhålls att upphandlande myndigheter har en stark ambition att beakta sociala hänsyn, dock anges kunskapsbristen och den relativa bristen på forskning som orsaker till varför de sociala hänsynen inte är lika framskridna. 69 I relation till detta kan ställas att utvecklingen på miljösidan nått längre, det framgår inte minst av att möjligheten att ta sociala hänsyn inte kommer till lika tydligt uttryck som miljöhänsynen i de nu gällande direktiven Sociala hänsyn, en sekundär eller primär funktion? En del i problematiken med att beakta sociala hänsyn är att de nödvändigtvis inte är direkt kopplade till den offentliga upphandlingens s.k. primära funktion. Med det åsyftas det reella inköpande av diverse material eller den funktionella processen med uppförande av 64 SOU 2013:12, s SOU 1999:139; SOU 2001:31; SOU 2006:28; SOU 2007:43; SOU 2009:97; 2010:56; 2011:73; 2013:12 66 Se avsnitt 7.4 och Ahlberg, Bruun, s ibid. s SOU 2013:12, s Pedersen, s

Framtid: Gårdsten. En redogörelse för Gårdstensbostäders arbete med sysselsättningsfrämjande social upphandling

Framtid: Gårdsten. En redogörelse för Gårdstensbostäders arbete med sysselsättningsfrämjande social upphandling Framtid: Gårdsten En redogörelse för Gårdstensbostäders arbete med sysselsättningsfrämjande social upphandling Broschyren är baserad på examensarbetet Möjligheten att beakta sociala hänsyn vid offentlig

Läs mer

Framtid: Gårdsten. En redogörelse för Gårdstensbostäders arbete med sysselsättningsfrämjande social upphandling

Framtid: Gårdsten. En redogörelse för Gårdstensbostäders arbete med sysselsättningsfrämjande social upphandling Framtid: Gårdsten En redogörelse för Gårdstensbostäders arbete med sysselsättningsfrämjande social upphandling Broschyren är baserad på examensarbetet Möjligheten att beakta sociala hänsyn vid offentlig

Läs mer

Miljökrav och sociala krav. Advokat Nicklas Hansson 17 februari 2016 i Malmö

Miljökrav och sociala krav. Advokat Nicklas Hansson 17 februari 2016 i Malmö Miljökrav och sociala krav Advokat Nicklas Hansson 17 februari 2016 i Malmö Offentlig upphandling som verktyg Offentlig upphandling har en framträdande roll och ska vara ett av de marknadsbaserade instrumenten

Läs mer

Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen.

Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen. Allmänt Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen. Marknaden för offentlig upphandling är den största marknaden för handel med varor och

Läs mer

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Regeringen: Jag vill i detta sammanhang betona vikten av att miljöhänsyn vägs in i all offentlig

Läs mer

Social upphandling ett strategiskt verktyg med nya affärsmöjligeter. HBV 28 maj 2015

Social upphandling ett strategiskt verktyg med nya affärsmöjligeter. HBV 28 maj 2015 Social upphandling ett strategiskt verktyg med nya affärsmöjligeter HBV 28 maj 2015 Mohamed Hama Ali Gärde Wesslau Advokatbyrå Den EU-rättsliga ramen 1 - Fri rörlighet och den inre marknaden Grundläggande

Läs mer

Hållbar Upphandling. Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013

Hållbar Upphandling. Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013 Hållbar Upphandling Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013 jur.kand. Linda Dahlström MAQS Law Firm EU-rätten Svenska regler om offentlig upphandling

Läs mer

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad PM inför arbete med ökad användning av social hänsyn i offentlig upphandling av tjänster inom Göteborg Stad 2012-02-02 Helena Sagvall och Marie

Läs mer

Upphandling som verktyg för vita jobb, goda arbetsvillkor och kollektivavtalsliknande villkor

Upphandling som verktyg för vita jobb, goda arbetsvillkor och kollektivavtalsliknande villkor KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Nilsson Kristine Datum 2016-05-04 Diarienummer KSN-2016-0573 Kommunstyrelsen Upphandling som verktyg för vita jobb, goda arbetsvillkor och kollektivavtalsliknande villkor

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

VÄGLEDNING 2014-06-26 2 (8)

VÄGLEDNING 2014-06-26 2 (8) KKV2002, v1.2, 2011-02-05 VÄGLEDNING 2014-06-27 1 (8) 1 Riktlinjer för användning av hållbarhetskriterier vid offentlig upphandling Konkurrensverket ger i detta dokument en rättslig och praktisk bakgrund

Läs mer

Socialt ansvarsfull upphandling

Socialt ansvarsfull upphandling Socialt ansvarsfull upphandling LOU EU- direktiv LUF Principer för offentlig upphandling Upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och social hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art

Läs mer

Upphandla med miljökrav -ett politiskt styrmedel?

Upphandla med miljökrav -ett politiskt styrmedel? Upphandla med miljökrav -ett politiskt styrmedel? 10 oktober 2013 holmgrenhansson ADVOKATBYRÅ AB Advokat Anette Hansson Ahl Jur kand Emelie Henriksson Agenda 1. Inledning 2. Miljöhänsyn vid offentlig upphandling

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

Nya upphandlingslagar. Upphandlingsmyndighetens konferens den 21 november 2016 chefsjurist Anders Asplund

Nya upphandlingslagar. Upphandlingsmyndighetens konferens den 21 november 2016 chefsjurist Anders Asplund Nya upphandlingslagar Upphandlingsmyndighetens konferens den 21 november 2016 chefsjurist Anders Asplund 2 Upphandling en del av EU-rätten Upphandlingslagarna bygger på EU-direktiv Direktiven ska genomföras

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 2(5) Inledning Karlskrona kommunkoncern (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Skillnader mellan LOU och LUF

Skillnader mellan LOU och LUF Skillnader mellan LOU och LUF Upphandling The VÄRMEK Way Lag om offentlig upphandling, LOU, är en lagstiftning som är processinriktad. Den är gjord så för att garantera att små leverantörer ska ha samma

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15 Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Dnr Referens: Samhällspoltik och analys/ingemar Hamskär 2011-03-14 11-0008 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

Inledning. Upphandlingsrättsliga principer

Inledning. Upphandlingsrättsliga principer Inledning Offentlig upphandling är en process för inköp av varor, tjänster och entreprenader som görs av offentlig sektor och som regleras av Lagen om offentlig upphandling (LOU). Syftet med reglerna är

Läs mer

Kalmar kommuns upphandlingspolicy

Kalmar kommuns upphandlingspolicy KKV1015, v1.2, 2011-02-06 BESLUT 2013-03-06 Dnr 72/2012 1 (6) Kalmar kommun Box 611 391 26 Kalmar Kalmar kommuns upphandlingspolicy Beslut Kalmar kommun bryter mot 1 kap. 9 lagen (2007:1091) om offentlig

Läs mer

Kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor i offentlig upphandling (o)möjligheterna att ställa respektive krav

Kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor i offentlig upphandling (o)möjligheterna att ställa respektive krav Juridiska institutionen Juristprogrammet vårterminen 2014 Examensarbete 30 hp Kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor i offentlig upphandling (o)möjligheterna att ställa respektive krav Mariette

Läs mer

Kollektivavtalsliknande villkor och andra sociala villkor vid offentlig upphandling hot eller möjlighet för framtidens upphandlingar?

Kollektivavtalsliknande villkor och andra sociala villkor vid offentlig upphandling hot eller möjlighet för framtidens upphandlingar? Kollektivavtalsliknande villkor och andra sociala villkor vid offentlig upphandling hot eller möjlighet för framtidens upphandlingar? Upphandling 24:s konferens om miljökrav och sociala krav Stockholm

Läs mer

Viktiga nyheter i upphandlingslagarna. Upphandling 24 Göteborg 2 mars 2017 chefsjurist Anders Asplund

Viktiga nyheter i upphandlingslagarna. Upphandling 24 Göteborg 2 mars 2017 chefsjurist Anders Asplund Viktiga nyheter i upphandlingslagarna Upphandling 24 Göteborg 2 mars 2017 chefsjurist Anders Asplund Upphandling en del av EU-rätten Upphandlingslagarna bygger på EU-direktiv Direktiven ska genomföras

Läs mer

Nya regler om upphandling

Nya regler om upphandling 1(7) Svarsdatum 2014-10-01 Socialdepartementet Sofia Råsmar 0725273120 sofia.rasmar@tco.se Nya regler om upphandling Delbetänkande av genomförandeutredningen, SOU 2014:51, och Ds 2014:25 (Utredningen).

Läs mer

Upphandlingens möjligheter. Plusenergiforum 12 sept 2016 Charlotta Frenander

Upphandlingens möjligheter. Plusenergiforum 12 sept 2016 Charlotta Frenander Upphandlingens möjligheter Plusenergiforum 12 sept 2016 Charlotta Frenander Upphandlingsmyndigheten erbjuder Helpdesk Nyhetsbrev Konferenser & seminarier Matnyttig webbplats med: Nyheter Vägledningar Kriteriebibliotek

Läs mer

PRIMES. [2] Juridiska ramar och policyramar för hållbar upphandling. Energikontor Sydost

PRIMES. [2] Juridiska ramar och policyramar för hållbar upphandling. Energikontor Sydost PRIMES [2] Juridiska ramar och policyramar för hållbar upphandling Energikontor Sydost Co-funded by the Intelligent Energy Europe Programme of the European Union Varför offentlig upphandling Kom ihåg!

Läs mer

Sociala krav i upphandling för att främja sysselsättning

Sociala krav i upphandling för att främja sysselsättning Sociala krav i upphandling för att främja sysselsättning Socialt ansvarsfull offentlig upphandling 21 november 20162 Upphandlingsmyndigheten Mohamed Hama Ali Bolagsjurist Förvaltnings AB Framtiden Den

Läs mer

Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling. Anna Lipkin 18 september 2014

Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling. Anna Lipkin 18 september 2014 Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling Anna Lipkin 18 september 2014 Ett samlat upphandlingsstöd 2014 1 januari Tillhandahålla metod- och kompetensstöd för innovationsupphandling (tidigare Vinnova).

Läs mer

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter. Upphandlingspolicyn gäller för kommunerna och innehåller riktlinjer

Läs mer

Riktlinjer för hållbar upphandling

Riktlinjer för hållbar upphandling Bilaga 1 till Riktlinjerna för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun Riktlinjer för hållbar upphandling 1. Bakgrund om socialt ansvarsfull och miljöanpassad offentlig upphandling... 2 2. Upphandlingsreglernas

Läs mer

Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Upphandlingsutredningens analys

Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Upphandlingsutredningens analys Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Upphandlingsutredningens analys Peter Lindblom janpeterlindblom@hotmail.com 2012-02-02 1 1 Liten agenda Grundläggande principer vid offentlig upphandling Dagens

Läs mer

Offentlig upphandling med sociala hänsyn Borås 6 oktober 2014

Offentlig upphandling med sociala hänsyn Borås 6 oktober 2014 Offentlig upphandling med sociala hänsyn Borås 6 oktober 2014 Mohamed Hama Ali Gärde Wesslau Advokatbyrå Den EU-rättsliga ramen Fri rörlighet och den inre marknaden Grundläggande principer om: (1) likabehandling

Läs mer

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är:

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är: Upphandlingsbestämmelser inom Ale kommun 1. Syfte Syftet med dessa bestämmelser är att säkra Ale kommuns upphandlingsprocess. Varor och tjänster ska upphandlas korrekt enligt lagar, beslut och förordningar

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Hållbarhetskriterier vid offentlig upphandling RIKTLINJER FRÅN KONKURRENSVERKET

Hållbarhetskriterier vid offentlig upphandling RIKTLINJER FRÅN KONKURRENSVERKET Hållbarhetskriterier vid offentlig upphandling RIKTLINJER FRÅN KONKURRENSVERKET 1 2 Riktlinjer för användning av hållbarhetskriterier vid offentlig upphandling Konkurrensverket ger i detta dokument en

Läs mer

Yttrande över motion 2010:11 om krav på kollektivavtal vid upphandlingar och leverantörsavtal m.m.

Yttrande över motion 2010:11 om krav på kollektivavtal vid upphandlingar och leverantörsavtal m.m. 1 (4) Datum 2011-03-21 Identitet TN 1103-056 Trafiknämnden Yttrande över motion 2010:11 om krav på kollektivavtal vid upphandlingar och leverantörsavtal m.m. Bakgrund Landstingsstyrelsens förvaltning har

Läs mer

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson EU och arbetsrätten EU:s regler om arbetstagare m.m. Per-Ola Ohlsson Unionsfördraget Grundläggande och övergripande bestämmelser EUF art. 2 Unionens värden EUF art. 3 Art. 3.2 Fri rörlighet för personer

Läs mer

Kollektivavtalsliknande villkor och andra sociala villkor vid offentlig upphandling hot eller möjlighet för framtidens upphandlingar?

Kollektivavtalsliknande villkor och andra sociala villkor vid offentlig upphandling hot eller möjlighet för framtidens upphandlingar? Kollektivavtalsliknande villkor och andra sociala villkor vid offentlig upphandling hot eller möjlighet för framtidens upphandlingar? Upphandling 24:s konferens i Göteborg om Upphandling 2.0 Göteborg den

Läs mer

Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun?

Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun? Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun? Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun? Vårgårda kommun gör varje år inköp för en stor summa pengar. Alla inköp måste vara upphandlade enligt de lagar

Läs mer

28.11.2001 Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 333/27

28.11.2001 Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 333/27 28.11.2001 Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 333/27 Tolkningsmeddelande från kommissionen om gemenskapslagstiftning med tillämpning på offentlig upphandling och om möjligheterna att ta sociala

Läs mer

Social upphandling: nya affärsmöjligheter för leverantörer med engagemang

Social upphandling: nya affärsmöjligheter för leverantörer med engagemang Social upphandling: nya affärsmöjligheter för leverantörer med engagemang Kaisa Adlercreutz, Advokat/Partner Johan Lidén, Advokat Amir Daneshpip, Jurist 5 november 2015 Bakgrund och problembeskrivning

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 GWA ARTIKELSERIE Titel: Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 Dåliga upphandlingar, brister i äldreomsorgen,

Läs mer

Hur kan offentlig upphandling främja hållbara transporter?

Hur kan offentlig upphandling främja hållbara transporter? Hur kan offentlig upphandling främja hållbara transporter? Hur tar vi oss igenom regelverket? Seminarium 23 januari 2013 Advokat Kaisa Adlercreutz och jur.kand. Linda Dahlström MAQS Law Firm EU-rätten

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Jönköping den 10 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Nya bestämmelser om ramavtal, särskilt i försörjningssektorerna

Nya bestämmelser om ramavtal, särskilt i försörjningssektorerna Kristian Pedersen Nya bestämmelser om ramavtal, särskilt i försörjningssektorerna 2016 nr 4 SÄRTRYCK UR UPPHANDLINGSRÄTTSLIG TIDSKRIFT Nya bestämmelser om ramavtal, särskilt i försörjningssektorerna Kristian

Läs mer

Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen SOU 2011:73

Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen SOU 2011:73 YTTRANDE 2012-01-27 Dnr 4.1.1-2011/01618-2 För kännedom UD-FIM UD-IH Socialdepartementet Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den

Läs mer

Offentlig upphandling - affärer för miljoner -

Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Åsa Johansson Årlig omsättning Sverige ca 500 miljarder SEK Flen ca 330 miljoner SEK Syfte! Att konkurrensutsätta inköp så att skattemedel används på bästa

Läs mer

Angående krav på kollektivavtal i samband med offentlig upphandling

Angående krav på kollektivavtal i samband med offentlig upphandling KKV1015, v1.1, 2010-03-23 BESLUT 2010-04-15 Dnr 259/2009 1 (7) Botkyrka kommun 147 85 Tumba Angående krav på kollektivavtal i samband med offentlig upphandling Beslut Botkyrka kommun har brutit mot 1 kap.

Läs mer

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014 1 Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014 Stefan Gudasic T.f. enhetschef SLL Upphandling SLL Upphandling Avdelningschef Tf Karin Peedu Upphandling vårdens varor och tjänster Jan Matsson 6,5 upphandlare

Läs mer

Offentlig upphandling och små företag Upplands Bro 16 sept Ulrica Dyrke, Företagarna

Offentlig upphandling och små företag Upplands Bro 16 sept Ulrica Dyrke, Företagarna Offentlig upphandling och små företag Upplands Bro 16 sept 2013 Ulrica Dyrke, Företagarna Offentlig upphandling är betydande - och det är de små företagen också Offentlig sektors inköp sker via offentlig

Läs mer

Teknik och säkerhetsupphandlingar

Teknik och säkerhetsupphandlingar Presentation OffSÄK:s höstkonferens 2011 Anna Ulfsdotter Forssell /Partner /Advokat Stockholm den 2 Agenda Inledning vad, varför, vem och när? Principerna för offentlig upphandling Kort genomgång av de

Läs mer

FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN

FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN Upphandlingsdagarna 29-30 januari 2014 AGENDA Nyheter i korthet Fem tips om hur du upphandlar affärsmässigt med de nya direktiven Utmaningar

Läs mer

Offentlig Upphandling Ny lagstiftning! Foyen Advokatfirma

Offentlig Upphandling Ny lagstiftning! Foyen Advokatfirma Offentlig Upphandling Ny lagstiftning! Foyen Advokatfirma Lagstiftningsarbetet Ministerrådet antog den 11/2 2014 tre direktiv (2014:23 koncessioner, 2014:24 LOU och 2014:25 LUF ) för offentlig upphandling

Läs mer

Upphandling och villkor enligt kollektivavtal, SOU 2015:78

Upphandling och villkor enligt kollektivavtal, SOU 2015:78 Upphandling och villkor enligt kollektivavtal, SOU 2015:78 Upphandling24, Upphandla med miljökrav och sociala krav Stockholm 2015-12-01 professor Niklas Bruun 2014 års upphandlingsdirektiv År 2014 kom

Läs mer

Utökade möjligheter att förhandla med 2016 (2017?) års lagar Olof Hallberg och Lukas Granlund 27 januari 2016

Utökade möjligheter att förhandla med 2016 (2017?) års lagar Olof Hallberg och Lukas Granlund 27 januari 2016 Utökade möjligheter att förhandla med 2016 (2017?) års lagar Olof Hallberg och Lukas Granlund 27 januari 2016 Disposition och avgränsning Annonserat förhandlat förfarande behandlas Konkurrenspräglad dialog,

Läs mer

Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet SOU 2011:77

Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet SOU 2011:77 KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-04-24 Dnr 71/2012 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet SOU 2011:77 Betänkande av Utredningen om fritt val av hjälpmedel

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

OFENTLIG UPPHANDLING ED, PL Alfred Streng

OFENTLIG UPPHANDLING ED, PL Alfred Streng OFENTLIG UPPHANDLING ED, PL Alfred Streng Upphandlingsordlista Anbudsgivare: Med anbudsgivare avses den eller de leverantörer som lämnar anbud i en upphandling 1 Anbudssökande: Med anbudssökande avses

Läs mer

Front Advokater. IOP Spelregler för upphandling av välfärdstjänster och juridiska ramar. Umeå 16 februari 2017

Front Advokater. IOP Spelregler för upphandling av välfärdstjänster och juridiska ramar. Umeå 16 februari 2017 Front Advokater IOP Spelregler för upphandling av välfärdstjänster och juridiska ramar Umeå 16 februari 2017 Finns det ett systemfel i det svenska upphandlingsregelverket? Hur ser regelverket ut idag?

Läs mer

Onormalt låga anbud i offentliga upphandlingar

Onormalt låga anbud i offentliga upphandlingar LIU-IEI-FIL-A--14-01676--SE Onormalt låga anbud i offentliga upphandlingar Begreppets innebörd, bevisbördans placering och effekter av det nya upphandlingsdirektivet Abnormally low tenders in public procurements

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Nya upphandlingsdirektiv på gång vilka förändringar innebär de? SOI:s Årskonferens den 10 april 2013 Kristian Pedersen / Advokat / Partner

Nya upphandlingsdirektiv på gång vilka förändringar innebär de? SOI:s Årskonferens den 10 april 2013 Kristian Pedersen / Advokat / Partner vilka förändringar innebär de? SOI:s Årskonferens den 10 april 2013 Kristian Pedersen / Advokat / Partner 2 Agenda Inledning Förslaget till nya upphandlingsdirektiv Sociala hänsyn Intressekonflikter och

Läs mer

2016-02-29. Promemoria. Finansdepartementet. Upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster. 1. Bakgrund

2016-02-29. Promemoria. Finansdepartementet. Upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster. 1. Bakgrund Promemoria 2016-02-29 Finansdepartementet Välfärdsutredningen Johan Höök Telefon 08-405 37 98 Mobil 070-671 93 56 E-post johan.hook@regeringskansliet.se Upphandling av sociala tjänster och andra särskilda

Läs mer

Seminarium om offentlig upphandling LOU

Seminarium om offentlig upphandling LOU Seminarium om offentlig upphandling LOU 20160919 9 400 invånare 500 km 2 Kommunalskatt 21,94+11,48=33,42 X företag varav Y är lantbruk Balansomslutning 530 MSEK Antal årsarbeten 740 personer 99 % av alla

Läs mer

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) FÖRSLAG TILL YTTRANDE Vårt dnr: Bilaga 2014-12-12 JU Förbundsjurist Eva Sveman Adress En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) Sammanfattning SKL tillstyrker att koncessioner regleras i en särskild

Läs mer

Gråa hår av offentlig upphandling?

Gråa hår av offentlig upphandling? Gråa hår av offentlig upphandling? Filipstad den 1 oktober 2015 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Regler för offentliga inköp finns sedan lång tid tillbaka. Genom EUmedlemskapet är vi bundna av

Läs mer

EU och arbetsrätten. Vad är EU? 5/31/2012. Per-Ola Ohlsson. Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta

EU och arbetsrätten. Vad är EU? 5/31/2012. Per-Ola Ohlsson. Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta EU och arbetsrätten Per-Ola Ohlsson Vad är EU? Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta Ekonomiska motiv Säkerhetsmotiv Sociala motiv Vad är EU? Ett mellanstatligt samarbete med

Läs mer

Upphandling av parkeringsövervakning

Upphandling av parkeringsövervakning KKV1015, v1.1, 2010-03-23 BESLUT 2010-04-15 Dnr 711/2009 1 (5) Mölndals Parkerings AB Box 320 431 24 Mölndal Upphandling av parkeringsövervakning Beslut Mölndals Parkerings AB har brutit mot lagen (1992:1528)

Läs mer

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner Eva Sveman Nya upphandlingsdirektiv Direktiv om upphandling inom den klassiska sektorn Direktiv om upphandling inom försörjningssektorn Direktiv om upphandling

Läs mer

Socialt ansvarstagande i byggsektorn

Socialt ansvarstagande i byggsektorn Socialt ansvarstagande i byggsektorn Utmaningar Livskvalitet: Förbättringar för missgynnade grupper. Social rättvisa: Motverka konflikter och instabilitet. Inkludering: Ekonomisk, social och politisk.

Läs mer

Nytt EU-direktiv om offentlig upphandling

Nytt EU-direktiv om offentlig upphandling Nytt EU-direktiv om offentlig upphandling Fairtrade Sveriges analys av hur direktivet påverker målsättingen att öka andelen rättvist handlade varor inom kommunen Mars 2014 Inledning Europaparlamentet röstade

Läs mer

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien)

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Vladimir Bastidas Venegas Doktorand, SU Fakta Direktiv 2004/113 om likabehandling av män

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 10 maj 2012 KLAGANDE Välfärden kök & kaffe AB Ombud: Pär Cronhult Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Malmö högskola 205 06 Malmö ÖVERKLAGAT

Läs mer

Offentlig upphandling - en affärsmöjlighet?

Offentlig upphandling - en affärsmöjlighet? Offentlig upphandling - en affärsmöjlighet? Ellen Hausel Heldahl Malmö 161028 Upphandlingsprojektet inom SN m.fl. Vi vill påverka tjänstemän och politiker som ansvarar för upphandlingsfrågor Gör upphandlingsfunktionen

Läs mer

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) PM 2015:1 RI (001-1364/2014) En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 15 januari 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Coompanion remissvar på nya upphandlingsregler (SOU 2014:51och DS 2014:25)

Coompanion remissvar på nya upphandlingsregler (SOU 2014:51och DS 2014:25) Datum 2014-09-28 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.ru.regeringskansliet.se Coompanion remissvar på nya upphandlingsregler (SOU 2014:51och DS 2014:25) Coompanion Coompanion är en

Läs mer

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Värmdö kommuns inköps- och upphandlingspolicy gäller för alla typer av inköp och upphandlingar som görs inom kommunen eller kommunens bolag. 1 Syfte

Läs mer

EU:s grundläggande regler för fri rörlighet. Jane Reichel 20 januari 2012

EU:s grundläggande regler för fri rörlighet. Jane Reichel 20 januari 2012 EU:s grundläggande regler för fri rörlighet Jane Reichel 20 januari 2012 Dagens föreläsning: Allmänt om EU:s inre marknaden Fri rörlighet av varor Den fria rörligheten och den svenska förvaltningen Del

Läs mer

Policy och riktlinje för upphandling och inköp inom Göteborgs Stad

Policy och riktlinje för upphandling och inköp inom Göteborgs Stad Policy och riktlinje för upphandling och inköp inom Göteborgs Stad Policy för upphandling och inköp All anskaffning av varor, tjänster och entreprenader ska baseras på en helhetssyn där Stadens gemensamma

Läs mer

OFFENTLIGA UPPHANDLINGSAVTAL

OFFENTLIGA UPPHANDLINGSAVTAL OFFENTLIGA UPPHANDLINGSAVTAL Offentliga myndigheter ingår avtal för att få bygg- och anläggningsarbeten utförda, varor levererade eller tjänster tillhandahållna. Dessa avtal, som ingås mot ersättning med

Läs mer

Skärpta krav i upphandling för bättre arbetsvillkor Skrivelse av Ann- Margarethe Livh (V)

Skärpta krav i upphandling för bättre arbetsvillkor Skrivelse av Ann- Margarethe Livh (V) PM 2014:73 RI (Dnr 125-393/2013) Skärpta krav i upphandling för bättre arbetsvillkor Skrivelse av Ann- Margarethe Livh (V) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelse

Läs mer

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-05-14 Dnr 761/2013 1 (7) Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar Beslut Konkurrensverket avskriver ärendet.

Läs mer

Så påverkar de nya EU-direktiven dig som är leverantör. Stockholm den 8 oktober 2015 Advokat Jimmy Carnelind

Så påverkar de nya EU-direktiven dig som är leverantör. Stockholm den 8 oktober 2015 Advokat Jimmy Carnelind Så påverkar de nya EU-direktiven dig som är leverantör Stockholm den 8 oktober 2015 Advokat Jimmy Carnelind Nya EU-direktiv och implementering Europarlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26

Läs mer

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare HSN 2008-11-18 p 13 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-10-xx HSN 0802-0240 Handläggare: Peter Ölund Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd

Läs mer

DEN NYA KONKURRENSPRINCIPEN UR ETT SVENSKT PERSPEKTIV -

DEN NYA KONKURRENSPRINCIPEN UR ETT SVENSKT PERSPEKTIV - UPPHANDLINGSDAGARNA 2016 - DEN 28 JANUARI 2016 DEN NYA KONKURRENSPRINCIPEN UR ETT SVENSKT PERSPEKTIV - EU-advokat & Partner vid Gärde Wesslau Advokatbyrå Doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm ROBERT

Läs mer

Utbildning LOU SFÖ Konferens 1

Utbildning LOU SFÖ Konferens 1 Utbildning LOU SFÖ Konferens 1 De gemenskapsrättsliga principerna Likabehandlingsprincipen Principen om likabehandling innebär att alla leverantörer ska ges samma förutsättningar. Alla leverantörer måste

Läs mer

Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794

Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794 KKV1007, v1.1, 2010-05-05 YTTRANDE 2011-01-04 Dnr 644/2010 1 (6) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794 Sammanfattning Konkurrensverket

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) 12062/3/04 REV 3 ADD 1 SOC 382 CODEC 968 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Gemensam ståndpunkt antagen

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-10-21 LS 2015-1088 Landstingsstyrelsen Yttrande över delbetänkandet Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78) Föredragande

Läs mer

Yttrande över kommissionens grönbok om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling

Yttrande över kommissionens grönbok om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling YTTRANDE 2011-03-15 Dnr 4.1.1-2011/00204-2 För kännedom Maria Boshnakova Socialdepartementet Yttrande över kommissionens grönbok om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling Er ref. S2011/1259/RU

Läs mer

AffärsConcept. Hantering av handlingar när andra upphandlar för din räkning Den 19 maj 2015

AffärsConcept. Hantering av handlingar när andra upphandlar för din räkning Den 19 maj 2015 AffärsConcept Hantering av handlingar när andra upphandlar för din räkning Den 19 maj 2015 Helena Ottosson Kraus helena.ottossonkraus@affarsconcept.se Agenda Vad är offentlig upphandling? Upphandlingsförfaranden

Läs mer

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun 2012-10-19 Sidan 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun Förutsättningar Härnösands kommun (kommunen) bedriver en verksamhet vars tyngdpunkt ligger

Läs mer

Policy för inköp och upphandling

Policy för inköp och upphandling Policy för inköp och upphandling Policy för inköp och upphandling Dnr KS 2014-555 Typ av dokument: Policy Handläggare: Upphandlare, Elin Johansson Antagen av: Kommunfullmäktige Revisionshistorik: Ersätter

Läs mer

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig Sida 2005-04-21 1 (5) Bilaga 1 Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig VÄLSTÅND Halvtidsöversynen av samt genomförandet av Lissabonstrategin. Initiativ/förslag: etablerandet av ett

Läs mer

Vilka krav kan du ställa för hållbara transporter? Stockholm 15 mars 2016 Heini-Marja Suvilehto, Lisa Sennström

Vilka krav kan du ställa för hållbara transporter? Stockholm 15 mars 2016 Heini-Marja Suvilehto, Lisa Sennström Vilka krav kan du ställa för hållbara transporter? Stockholm 15 mars 2016 Heini-Marja Suvilehto, Lisa Sennström Bakgrund Ett samlat upphandlingsstöd på Konkurrensverket 2014 Miljöstyrningsrådet Kammarkollegiet

Läs mer

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2011/533/ARM 2011-04-27 Remissyttrande SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

DE NYA UPPHANDLINGSLAGARNA OCH AKTUELLA RÄTTSFALL. Upphandlingsdagen 2016 HBV Per-Ola Bergqvist Foyen advokatfirma

DE NYA UPPHANDLINGSLAGARNA OCH AKTUELLA RÄTTSFALL. Upphandlingsdagen 2016 HBV Per-Ola Bergqvist Foyen advokatfirma OCH AKTUELLA RÄTTSFALL Upphandlingsdagen 2016 HBV Per-Ola Bergqvist Foyen advokatfirma Ministerrådet antog den 11/2 2014 tre direktiv (2014:23 koncessioner, 2014:24 LOU och 2014:25 LUF ) för offentlig

Läs mer

Politikerutbildning 29 mars 2011. Peter Lindgren Upphandlingschef Kristianstads kommun Peter.lindgren@kristianstad.

Politikerutbildning 29 mars 2011. Peter Lindgren Upphandlingschef Kristianstads kommun Peter.lindgren@kristianstad. Politikerutbildning 29 mars 2011 Peter Lindgren Upphandlingschef Kristianstads kommun Peter.lindgren@kristianstad.se Tnr 044-135188 Offentlig upphandling, vad är det? Åtgärder som en upphandlande myndighet

Läs mer

Miljöhänsyn och sociala hänsyn vid offentlig upphandling

Miljöhänsyn och sociala hänsyn vid offentlig upphandling Juridiska institutionen Vårterminen 2013 Examensarbete i Europarätt 30 högskolepoäng Miljöhänsyn och sociala hänsyn vid offentlig upphandling Om möjligheten att ställa krav som går längre än harmoniserad

Läs mer