Möjligheten att beakta sociala hänsyn vid offentlig upphandling ur ett arbetsmarknadsperspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Möjligheten att beakta sociala hänsyn vid offentlig upphandling ur ett arbetsmarknadsperspektiv"

Transkript

1 Juridiska institutionen Examensarbete, 30 HP Juristprogrammet höstterminen 2013 Handledare: Erik Sandin Möjligheten att beakta sociala hänsyn vid offentlig upphandling ur ett arbetsmarknadsperspektiv Mohamed Hama Ali

2 Innehåll Förord Inledning Bakgrund och problemformulering Syfte och frågeställning Metod och disposition Avgränsning EU och det svenska upphandlingsregelverket Upphandlingsdirektiven Basen för EU-samarbetet utgörs av grundfördragen EU:s grundläggande rättsprinciper Principen om icke-diskriminering p.g.a. nationalitet Likabehandlingsprincipen Principen om transparens Proportionalitetsprincipen Principen om ömsesidigt erkännande EU:s koppling till LOU Sociala hänsyn i offentlig upphandling Vad är det? En succesiv utvecklingen mot social marknadsekonomi EU-domstolen är pådrivande Synen på det upphandlingsrättsliga regelverket och dess syfte En historisk tillbakablick Sverige förhandlar stort och tillämpar svagt Är offentlig upphandling ett lämpligt styrmedel? Sociala hänsyn i upphandlingsprocessen Annonsering Förfrågningsunderlaget Uteslutningsprövning Leverantörskvalificering Anbudsutvärdering På vilka sätt kan sociala hänsyn beaktas? Urvalskriterier

3 5.3.2 Tekniska specifikationer Tilldelningskriterier Tilläggskriterier Särskilda kontraktsvillkor Sociala krav i form av märkningar Arbetsfrämjande sociala hänsyn vid offentlig upphandling Exemplet Gårdstensbostäder Exemplet Familjebostäder Slutsatser och utvärdering i denna del Utveckling genom EU-domstolens praxis C-31/87 Beentjes särskilda kontraktsvillkor C-225/98 Nord-Pas-de-Calais - tilldelningskriterier C-513/99 Concordia Bus- Icke-ekonomiska hänsyn befästs C-448/01 EVN/Wienstrom - Kopplingen till kontraktsföremålet Slutsatser och utvärdring Kollektivavtal som sociala hänsyn vid offentlig upphandling En ständigt återkommande och debatterad fråga Kollektivavtal och kollektivavtalsenliga villkor Utstationerade arbetstagare Lavaldomen Minimilön och allmängiltigförklaring av kollektivavtal ILO:s inställning till Laval I relation till C-346/06 Rüffert Exemplet Vita jobb modellen Särskilda kontraktsvillkor Kontroll och sanktion Kopplingen till ILO Slutsatser och utvärdering Framtida utsikter Sammanfattande slutsatser Källförtäckning

4 Förord Sociala hänsyn vid offentlig upphandling berör allt från möjligheten att ställa krav på kollektivavtal och värna den svenska modellen, till att uppfylla EU:s socialpolitiska målsättningar och bekämpa arbetslöshet. Allt sker under ett paraply av en EU-lagstiftning under ständig utveckling. Gränserna för vilka krav som är möjliga att ställa och på vilket sätt det i sådana fall ska göras är lång ifrån juridiskt utmejslade. Att förkovra sig inom ett så aktuellt rättsområde har varit mycket intressant, men det var inte givet att jag skulle skriva mitt examensarbete inom offentlig upphandling. Det var tack vare mina möten med Roland Adrell på Gärde Wesslau Advokatbyrå som jag på riktigt fick upp ögonen för rättsområdet. Stort tack Roland för att du gav mig möjligheten att jobba med uppsatsen på byrån, det har varit oerhört lärorikt och utvecklande. Tack till samtliga medarbetare i den upphandlingsrättsliga kompetensgruppen, i synnerhet Robert Moldén för att du entusiastiskt agerat stöttande mentor under hela uppsatsprocessen. Jag vill även tacka David Schreiber som på ett förtjänstfullt sätt varit min fadder på byrån. Under skrivandets gång har jag vänt och vridit på diverse juridiska problemformuleringar och ibland känt att vägs ände är nådd. Då har det varit ett rent nöje att träffa min handledare Erik Sandin som på ett intresseväckande sätt agerat akademiskt bollplank. Tack Erik för att du har tigit dig tid att läsa igenom mina utkast och tack för att de givande diskussionerna om intressena som styr EU-rättens aktörer. Mohamed Hama Ali Göteborg den 22 december

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund och problemformulering Det upphandlingsrättsliga regelverket präglas av två olika synsätt. På ena sidan förs en argumentationslinje där upphandlingens primära funktion som en ren förfarandelagstiftning lyfts fram. Att använda offentlig upphandling som ett styrinstrument är ineffektivt och kan snarare motverka det eftersträvade syftet. Sociala och miljörelaterade kriterier ses som främmande politiskt pådrivna inslag som kan leda till protektionism och hinder för den fria rörligheten inom marknaden. Det andra synsättet är att den offentliga upphandlingen ska användas som ett styrmedel där upphandlande myndighet i egenskap av marknadsaktör kan ställa krav. Detta motiveras inte minst av det faktum att offentliga upphandlingar i Sverige omsätter ca 600 miljarder kr/år 1. EU:s offentliga myndigheter står för en konsumtion som motsvarar hela 17 % av unionens BNP. 2 Mitt intresse för sociala krav i samband med offentlig upphandling är dock i första hand inte beroende av de stora summor som omsätts. Snarare rör det sig om att det är en skattefinansierad verksamhet, vilket medför att det offentliga ska hushålla med resurserna och använda dem på ett sätt som gynnar samhälleliga mål. Det hela kan kokas ner till; bygga skolan, punkt. Eller, bygg skolan och ställa krav på schyssta villkor för de anställda, motverka svartarbete samt främja sysselsättning för långtidsarbetslösa ungdomar? Frågans formulering må vara relativt förenklad, men belyser ändå den aktuella skiljelinjen på vad det upphandlingsrättsliga regelverket är till för och vad dess reella syfte är. De sociala kraven är en del av en större helhet, nämligen målet om en långsiktig hållbar utveckling. Det kan uttryckas som en strategi som är ett ständigt återkommande inslag i FN, EU, den enskilda medlemsstaten och även ner på regional samt lokal nivå. I grunden består den hållbara utvecklingen av tre korrelerande perspektiv; det ekonomiska, sociala och ekologiska. 1 Siffror och fakta om offentlig upphandling, Konkurrensverket, rapport 2012:6, s Europeiska kommissionen, Socialt ansvarsfull upphandling En handledning till sociala hänsyn i offentlig upphandling, 2011, s. 5. (I fortsättningen benämns den enbart som kommissionens handledning ) 5

6 Dessa utgör tre dimensioner av samma helhet, följaktligen måste alla tre perspektiv tas i beaktande för att säkerställa att den hållbara utvecklingens syfte säkerställs. Utvecklingen går mot att den offentliga upphandlingens potentiella styrmedelsfunktion i allt större utsträckning vinner gehör. Det framgår inte minst av förslagen till nytt upphandlingsdirektiv där hållbarhetskriterierna ges en allt mer framträdande ställning. De ekonomiska och ekologiska perspektiven är relativ väletablerade, men ur flera aspekter råder det oklarhet om upphandlande myndigheters möjligheter att ställa sociala krav inom ramen för EUrätten. Detta gäller inte minst ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Viljan att ställa sociala krav växer, men upphandlande myndigheters kunskap och strategi för att göra det är inte lika långt framskriden. 3 I uppsatsen belyser jag således just de sociala hänsynen ur ett arbetsmarknadsperspektiv i relation till det EU-rättsliga regelverkets genomslag på nationell nivå. 1.2 Syfte och frågeställning De olika synsätten kring den offentliga upphandlingens syfte får konsekvenser för hur vi tolkar och tillämpar regelverket. Synen på sociala krav har dock förändrats på EU-nivå de senaste åren, i takt med utvecklingen förändras även tolkningsutrymmet. Mot den bakgrunden är min ambition med uppsatsen att, med utgångspunkt i det EU-rättsliga ramverket, belysa motsättningarna och förutsättningarna kring sociala hänsyn i offentlig upphandling ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Arbetsmarkandsperspektivet kan i sin tur brytas ner i två delar. Det ena är sysselsättningsfrämjande sociala hänsyn med fokus på att bekämpa arbetslöshet. Det andra är sociala hänsyn kopplade till kollektivavtal som reglerar under vilka anställnings- och arbetsvillkor som arbetet ska utföras. Av det ovan sagda följer att uppsatsens huvudsakliga frågeställning formuleras enligt följande: I vilken utsträckning kan upphandlande myndighet i praktiken ställa sociala krav ur ett arbetsmarknadsperspektiv och vilket utrymme ger EU-rätten i det avseendet? 3 SOU 2013:12, Goda affärer - en strategi för hållbar offentlig upphandling, s

7 1.3 Metod och disposition Tillvägagångssättet i uppsatsen består av en sedvanlig rättsveteskaplig metod. Den rättsliga utredningen utgår från relevant lagstiftning, doktrin och praxis på svensk men primärt EU-nivå. För att belysa motsättningarna och utvecklingen av rättsläget har även forskningsrapporter, debattartiklar och vägledande dokument från b.la EU-kommissionen använts. De möjliga praktiska tillämpningarna av arbetsmarknadsrelaterade sociala hänsyn illustreras mot bakgrund av den teoretiska ramen genom tre verklighetsbaserade exempel. För att ge läsaren en övergripande förståelse för rättsområdet inleds kapitel 2 med en ändamålsenlig genomgång av upphandlingsregelverkets direkta anknytning till EU-rätten. I kapitel 3 redogör jag för innebörden och den succesiva rättspolitiska framväxten av sociala hänsyn inom EU. Detta följs upp av att jag i kapitel 4 sätter uppsatsämnet i en historisk kontext, tyngpunkten i kapitlet är motsättningarna och de olika synsätten på offentlig upphandling som ett lämpligt samhälleligt styrmedel. I efterföljande kapitel 5 ges en detaljerad beskrivning av möjligheterna att beakta sociala hänsyn ur ett arbetsmarknadsperspektiv vid den offentliga upphandlingens olika skeden. Utifrån syftet med uppsatsen redovisas de sysselsättningsfrämjande sociala hänsyn med fokus på att bekämpa arbetslöshet i kapitel 6, här görs de första två praktiska nedslagen. I nästföljande kapitel 7 behandlas det andra ledet med sociala hänsyn i form av anställnings- och arbetsvillkor kopplade till kollektivavtal och här presenteras det tredje praktiska exemplet. Uppsatsen avslutas med en sammanfattande analys. 1.4 Avgränsning Möjligheterna att beakta sociala hänsyn ur ett arbetsmarknadsperspektiv medför till sin natur att vissa områden som tangerar det arbetsrättsliga området berörs. Detta görs emellertid endast i den mån det är relevant för offentlig upphandling. EU-rättslig praxis och de olika synsätten på den offentliga upphandlingens syfte och funktion berör sociala krav men har även bärkraft på miljörelaterade kriterier. Det ekologiska området berörs således endast för att belysa ett helhetsperspektiv eller i den mån det är relevant med en parallell till det sociala området. 7

8 Upphandlingar under tröskelvärde, och av B-tjänster oavsett värde som regleras i 15 kap. LOU berörs inte, främst på grund av platsbrist. Vidare förutsätts läsaren ha viss förståelse för hur det upphandlingsrättsliga regelverket ser ut. Jag utgår från lagen (2007:1091) om offentlig upphandling inom den klassiska sektorn (LOU) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster. 4 Upphandlingar enligt lagen (2007:1092) om offentlig upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) och lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) lämnas därhän. 4 Hädanefter direktiv 2004/18/EG och i löpande text, upphandlingsdirektivet 8

9 2. EU och det svenska upphandlingsregelverket 2.1 Upphandlingsdirektiven Den centrala regleringen för offentlig upphandling inom EU utgörs i huvudsak av två direktiv. Eftersom direktiv är en del av den unilaterala sekundärrätten och i regel saknar direkt effekt, måste de som bekant implementeras av medlemsstaterna för att kunna åberopas inför nationell domstol. För Sveriges del är detta gjort genom det s.k. försörjningsdirektivet 5 som ligger till grund för LUF och det klassiska upphandlingsdirektivet, som intar en central ställning i den fortsatta framställningen, ligger till grund för LOU. Det primära syftet med upphandlingsdirektiven är dels att undanröja hinder för den fria rörligheten för varor och tjänster, samt förhindra risken att upphandlande myndigheter gynnar inhemska aktörer och antingen direkt eller indirekt diskriminerar utländska företag. 6 Det är alltså i huvudsak till för att förhindra protektionistiska tendenser och nationella låsningar inom unionen. Det är mot den bakgrunden som de grundläggande europiska rättsprinciperna ska förstås. Genom att de upphandlande myndigheterna inom unionen baserar sin kontraktstilldelning på öppenhet, icke-diskriminering och transperens, underlättas möjligheterna till marknadstillträde och fri konkurrens Basen för EU-samarbetet utgörs av grundfördragen I det klassiska upphandlingsdirektivet framgår ett explicit krav att tilldelning av kontrakt ska göras med respekt för bestämmelserna i fördraget. 8 Grunderna för regleringen återfinns i Funktionsfördraget (FEUF) och mer precist i artikel 18 där likabehandlingsprincipen kommer till uttryck. Det är en princip av fundamental betydelse för förverkligandet av den gemensamma marknaden och har stor bärkraft på den offentliga upphandlingen då den innebär ett förbud mot diskriminering grundad på nationalitet. 9 Vidare är andra väsentliga artiklar i det avseendet artikel 34 som reglerar fri rörlighet för varor, artikel 49 om etableringsfrihet samt artikel 56 om friheten att tillhandahålla tjänster. Dessa bestämmelser ger uttryck för de grundläggande rättsprinciperna 5 Europaparlamentets och Rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster 6 Ahlberg, Kerstin, Bruun, Niklas, Upphandling och arbete i EU, SIEPS, 2012:3, s KOM(2011) 15 slutlig, Kommissionens grönbok, om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling med sikte på en effektivare europeisk upphandlingsmarknad, 2011, s. 4 8 Skäl 2, direktiv 2004/18/EG 9 Bernitz, Ulf och Kjellgren, Andreas, Europarättens grunder, upplaga 4:1, Nordstedts Juridik 2010, s. 24 9

10 för vilka ska redogöras för nedan. De följer dels av Unionsfördraget (FEU) men har även utvecklats genom EU-domstolens rättspraxis EU:s grundläggande rättsprinciper Svensk och annan nordisk rättstillämpning präglas traditionellt av lagpositivism, d.v.s. en benägenhet att söka efter lagstöd som uttryck för rättsläget. Det kan ställas i relation till den kontinentaleuropeiska rättstraditionen som EU-rätten bygger på där rättsprinciper tillmäts en större betydelse. 11 Det är i huvudsak i EU-domstolens praxis som rättsprinciperna återfinns eftersom domstolen utvecklar principerna i sin dömande verksamhet. Av vikt är förståelsen för att de rättsprinciper som utvecklats av EU-domstolen, innebär att samma rättsprincip har olika innebörd beroende på vilket rättsområde den hänförs till. Följaktligen blir det viktigt att sätta principen i rätt kontext, i vårt fall offentlig upphandling. De rättsprinciper som är av störst vikt inom offentlig upphandling är likabehandlingsprincipen, principen om icke-diskriminering p.g.a. nationalitet, proportionalitetsprincipen, principen om transparens och principen om ömsesidigt erkännande. Vikten av dessa principer kan inte nog understrykas, samtlig svensk och EU-rättslig praxis hänvisar till en eller flera av dessa principer Principen om icke-diskriminering p.g.a. nationalitet Denna princip, som har sin grund i artikel 18 FEUF, tar sikte på såväl direkt som indirekt diskriminering som grundar sig på nationalitet. I begreppet nationalitet inryms medborgarskap samt etablerings- eller verksamhetsland. Det anses inte vara förenligt med principen om upphandlande myndigheter i ett medlemsland ställer krav som i realiteten endast leverantörer från samma land kan uppfylla. Det kan röra sig om krav som enbart leverantörer från det landet känner till eller praktiskt har möjlighet att uppfylla. Följaktligen kan krav på exempelvis närproducerad mat bedömas stå i strid mot principen, om inte kraven är sakligt motiverade med 10 Pedersen, Kristian, Upphandlingens Grunder en introduktion till offentlig upphandling och upphandling i försörjningssektorerna, tredje upplagan, Jure Förlag, 2013, s Bernitz, Kjellgren, s Sundstrand, Andrea, Offentlig upphandling LOU och LUF, Studentlitteratur, 2010, s

11 hänsyn till kontraktsföremålet. 13 En upphandlande myndighet kan inte förbigå principen genom att hävda att inga utländska anbud förväntas i upphandlingsprocessen Likabehandlingsprincipen Likabehandlingsprincipen är en följd av principen om icke-diskriminering och innebär att alla leverantörer genomgående 14 i upphandlingsprocessenska ges så lika förutsättningar som möjligt. Utan irrelevanta hänsyn ska alla leverantörer behandlas lika, om inte det är befogat att ta företagens olika försutsättningar i beaktande. 15 Det kan bl.a. handla om att väletablerade företag har betydligt bättre möjligheter att uppfylla krav på lång erfarenhet. Genom att anlita underleverantörer med rätt kompetens kan även nystartade företag uppfylla de kriterier som eftersträvas genom krav på lång erfarenhet. Utan sakliga skäl får lika situationer inte behandlas olika, och således får olika situationer inte heller behandlas lika. 16 Vidare kan principen exemplifieras genom att alla aktörer måste få den information som är av relevans för upphandlingen vid samma tillfälle. 17 En upphandlande myndighet måste förkasta anbud som inte är förenliga med upphandlingsvillkoren för att inte bryta mot principen om likabehandling av anbudsgivare Principen om transparens Transperensprincipen, eller öppenhetsprincipen som den refereras till i EU-domstolens rättspraxis, innebär i huvudsak att upphandlingar ska genomsyras av öppenhet och förutsebarhet. Enligt EU-domstolen medför icke-diskriminerings- och likabehandlingsprincipen en skyldighet för en upphandlande myndighet att lämna insyn i upphandlingsförfarandet. En förutsättning för detta är att upphandlingen annonseras offentligt så att alla relevanta aktörer har möjlighet att på lika villkor lämna anbud och att uppgifter som gäller upphandlingen inte hemlighålls. 19 Förfrågningsunderlaget, inklusive den utvärderingsmodell som den upphandlande myndigheten 13 Prop. 2006/07:128, s C-87/94, Kommissionen mot Belgien, Wallonska bussarna, s Se EU-domstolens domar i de förenade målen C-21/03 och C-34/03 Fabricom 16 C-127/07, Société Arcelor Atlantique et Lorraine m.fl. mot Premier ministre, Ministre de l Écologie et du Développement durable och Ministre de l'économie, des Finances et de l'industrie (REG 2008, s I-9895) 17 Pedersen, s C-243/89 Stora Bält 19 Prop. 2006/07:128, s

12 väljer att tillämpa, ska på ett klart och tydligt sätt innehålla samtliga krav på det som är föremål för upphandling. Upphandlingsförfarandet ska alltså vara öppet för konkurrens och opartiskheten ska kunna kontrolleras Proportionalitetsprincipen Principen kommer till uttryck i både artikel 5.1 och 5.4 EUF och innebär att de åtgärder som en upphandlande myndighet vidtar får inte gå utöver vad som är nödvändigt för den aktuella upphandlingen. Anbudsförfrågans innehåll och villkor i anbudsförfarandet ska stå i rimlig proportion till den specifika upphandlingens art och vara affärsmässigt 21 kopplade till föremålet för upphandlingen. 22 Vidare ska kraven som ställs vara effektiva och kontrollerbara, samt vara ägnade att leda till att det avsedda syftet med upphandlingen uppnås. Det innebär att de men som drabbar den som påverkas av åtgärderna ska stå i rimlig proportion till nyttan för den upphandlande myndigheten Principen om ömsesidigt erkännande I förarbetena beskrivs principen om ömsesidigt erkännande som ett krav på att utfärdade handlingar 24 från en behörig myndighet i en annan medlemsstat inom EU i regel ska anses giltigta även inom övriga medlemsstater. 25 Principen konstaterades i ett av de mest grundläggande avgörandena i EU-domstolen, nämligen Cassis de Dijon. I fallet slog EU-domstolen fast att en lagligt producerad vara inom EU inte fick vägras tillträde till ett specifikt medlemslands marknad, om inte landet i fråga kunde motivera sitt nekande med reglerna om tvingande hänsyn till allmänintresset. 26 Sådana undantag finns dels uppräknade i artikel 36 FEUF men har även utvecklats genom EU-praxis. Det kan t.ex. röra sig om miljöskydd, skydd för grundläggande mänskliga rättigheter och effektiv skattekontrol. 27 En förutsättning för att en handling, t.ex. 20 C-458/03 Parking Brixen 21 Se prop. 2006/07:128, del 1, s C-513/99, Concordia Bus Finland, s NOU:s yttrande dnr 2005/ T.ex. betyg, intyg och certifikat 25 Prop. 2006/07:128, s C-120/78 27 Bernitz, Kjellgren, s

13 certifikat från ett annat medlemsland ska godtas i det land som genomför upphandlingsprocessen, är att certifikatet i fråga också uppfyller och motsvarar vad som krävs i upphandlingen EU:s koppling till LOU LOU baseras som tidigare nämnts på implementeringen av EU-direktiv 29 i de avseenden som gäller för upphandlingar över de s.k. tröskelvärdena. Det är EU-kommissionen som fastställer nya tröskelvärden vartannat år och dessa varierar beroende på om det rör sig om varu-, tjänste- eller entreprenadkontrakt. Det primära syftet med tröskelvärdena är att filtrera bort kontrakt av mindre värde som inte bedöms ha en lika stor gränsöverskridande betydelse. 30 Det gäller exempelvis A- tjänster 31 under tröskelvärdet och B-tjänster 32 oavsett värde. Det är själva upphandlingsprocessen som är föremål för bestämmelserna i LOU, d.v.s. från den upphandlande myndighetens val av upphandlingsförfarande till dess att giltigt kontrakt med leverantör tecknats. 33 Vilka upphandlingsregler som är tillämpliga är dock beroende av huruvida föremålet för upphandlingen är en vara, tjänst eller byggentreprenad. Gränsdragningen mellan varu-och tjänstekontrakt görs enl. 2 kap. 21 LOU med ledning av överviktsprincipen, det större värdet av föremålet för upphandlingen avgör då kontraktets karaktär. Samma princip gäller i de fall en upphandlande myndighet bedriver blandad verksamhet som omfattas av såväl LOU som LUF 34 och det som upphandlas är avsett för båda verksamheterna. En annan besvärlig gränsdragning är mellan tjänster och byggentreprenader eftersom bygg- och anläggningsarbeten alltid förenas med utförande av tjänster. Vägledande här blir fastställandet av kontraktets primära syfte, d.v.s. vad som är det reella föremålet för upphandlingen och vilken del som utgör ett underordnat komplement Sundstrand, s /18/EG 30 Sundstrand, s Tjänster som traditionellt ansetts lämpa sig för internationell konkurrens och gränsöverskridande handel, t.ex. reklam-, fastighet- eller transporttjänster. 32 Tjänster som pga. nationella regleringar inte anses lämpa sig lika väl för gränsöverskridande handel, t.ex. juridiska tjänster. 33 C-337/98, kommissionen mot Frankrike 34 Det kan t.ex. vara en kommun som bedriver sedvanlig välfärdsverksamhet som skola och även har t.ex. vattenverksamhet i form av en Va-anläggning. 35 Prop. 2006/07:128 s

14 Upphandlingsdirektiven har förvisso implementerats i Sverige, men av EU-domstolens rättspraxis 36 framgår att upphandlingsdirektivens bestämmelser i stora delar även har direkt effekt. Vid eventuella skillnader gäller i regel därför upphandlingsdirektiven framför svensk lagstiftning och bestämmelserna i direktivet kan åberopas av enskilda leverantörer inför nationell domstol. 37 Sverige har även valt att skriva in de EU-rättsliga principerna som en generalklausul i 1 kap. 9 LOU. Principerna får enligt Sundstrand därmed antas vara tillämpliga på all offentlig upphandling, även den som faller utanför EU:s regelverk C-76/97, Tögel 37 Pedersen, s Sundstrand, 2010, s

15 3. Sociala hänsyn i offentlig upphandling 3.1 Vad är det? Begreppet sociala hänsyn används frekvent men det finns inte någon entydig definition av vad begreppet inrymmer, vare sig rättspraxis eller lagtext. Europeiska kommissionen preciserar det dock i huvuddrag som att socialt ansvarsfull offentlig upphandling (Socially responsible public procurement, SRPP) innefattar upphandlingsaktiviteter som tar hänsyn till följande aspekter:... sysselsättningsmöjligheter, anständigt arbete, överensstämmelse med sociala rättigheter och arbetstagares rättigheter, social integration (inbegripet personer med funktionshinder), lika möjligheter, utformning som ger tillgänglighet åt alla, beaktande av hållbarhetskriterier, frågor om etisk handel och ett bredare frivilligt iakttagande av företagens sociala ansvar (CSR) 39 Konkurrensverket sammanfattar meddelandet från kommissionen med att det handlar om: olika arbetsmarknads- och socialpolitiska åtgärder som genomförs inom ramen för ett offentligt upphandlingskontrakt. 40 Arbetsmarkandsinriktade sociala hänsyn kan utifrån kommissionens definition delas in i två delar, möjligheterna till anställning och främjandet av anständigt arbete. Att förena konkurrenskraft och social rättvisa är en del av den europeiska sociala agendan En succesiv utvecklingen mot social marknadsekonomi Europeiska kommissionens uttryckliga mål när upphandlingsdirektiven från 1992 och skulle ersättas var att upphandlingen skulle bli mer affärsmässig och präglas av verklig 39 Kommissionens handledning, s Miljöhänsyn och sociala hänsyn i offentlig upphandling, Konkurrensverket, 2011, s KOM(2006) 249, Anständigt arbete för alla - EU:s bidrag till agendan för anständigt arbete i världen, 2006, s /50/EEG om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av tjänster, 93/36/EEG om samordning av förfarandet vid offentlig upphandling av varor och 93/37/EEG av den 14 juni 1993 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader 15

16 konkurrens. 43 Fokus låg inte på de sociala hänsynen, men med beaktande av bl.a. artikel 114 FEUF 44 föreslogs att ett särskilt kontraktsvillkor 45 t.ex. kan ha till ändamål att gynna sysselsättning för människor som är socialt utsatta eller utslagna eller att motverka arbetslöshet. Förutsatt att det inte är direkt eller indirekt diskriminerande mot anbudsgivare från andra medlemsstater. 46 Det renodlade ekonomiska syftet som ursprungligen var rådande kom i och med Lissabonfördragets ikraftträdande att vidgats till att unionen ska verka för en social marknadsekonomi med full sysselsättning där sociala framsteg eftersträvas, artikel 3.3 EUF och artikel 11 FEUF. Den s.k. Lissabonstrategin stakar ut att socialt ansvarsfull upphandling är i linje med EU:s strategiska mål om att vara en globalt konkurrenskraftig ekonomi med en hållbar ekonomiskt tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning. I upphandlingsutredningen konstateras även att utvecklingen inom EU, inte minst sedan Lissabonfördragets ikraftträdande, talar för en utveckling där upphandlande myndigheter kan beakta sociala hänsyn som går längre än EU:s harmoniserade regler. 47 Utvecklingen går mot en mer pluralistisk värdegrund där upphandlande myndigheter finner stöd för sociala hänsyn med arbetsmarknadsfokus i såväl primärrätten som förslaget till nytt upphandlingsdirektiv. I kommissionens senaste vägledning framhålls det att socialt ansvarsfull offentlig upphandling är, under förutsättningen att de grundläggande rättsprinciperna följs, ett kraftfullt verktyg för att uppnå EU:s och medlemsstaternas mål på det sociala området och främja hållbar utveckling. 48 Europa 2020-strategi för smart och hållbar tillväxt för alla 49 uppställer en vision där en konkurrenskraftig social marknadsekonomi i Europa under nästa årtionde bygger på prioriteringar om att b.la. stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning. 43 KOM (2000) 275 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader, artikel tidigare artikel 95 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen 45 Se avsnitt (KOM (2000) 275, skäl 2 47 Samtidigt påpekas behovet av förtydligande praxis från EU-domstolen, SOU 2013:12, s Kommissionens handledning, s KOM(2010) 2020, Europa En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla,

17 I kommissionens grönbok uppges att: offentlig upphandling spelar en nyckelroll i Europa 2020-strategin som en av de marknadsbaserade instrument som bör användas för att uppnå dessa mål. 50 Genom att perspektivet på EU:s inre marknad utvecklas påverkas följaktligen synen och tolkningsutrymmet kring det upphandlingsrättsliga regelverket. EU:s kompetens är närmast exklusiv när det kommer till den ekonomiska politiken och marknaden, med vad beträffar socialpolitik i allmänhet och omfördelningsåtgärder i synnerhet saknar EU i princip regleringskompetens. 51 Det är mot den bakgrunden som den offentliga upphandlingen kan fungera som ett lämpligt instrument för att uppnå unionens vision och icke-ekonomiska målsättningar på det socialpolitiska området EU-domstolen är pådrivande Kommissionen var förvisso relativt tidigt 53 ute med att den offentliga upphandlingen kan bidra till fallrörelsen av samhälleliga socialpolitiska mål. Generellt sett har dock kommissionen uppträtt som en restriktiv aktör, den institution som drivit på utvecklingen med beaktandet av sociala hänsyn i offentlig upphandling är EU-domstolen. Det kommer till känna inte minst genom att EU-domstolen i flera uppmärksammade fall om social upphandling gått emot kommissionen 54. Den praxis som EU-domstolen succesivt utvecklas är i stora delar numera kodifierade i upphandlingsdirektiven. 50 KOM(2011) 15 slutlig, Grönbok om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling med sikte på en effektivare europeisk upphandlingsmarknad, s Hettne Jörgen, kan Lissabonfördraget minska EU:s sociala underskott? SIEPS, 2010:4, s KOM(2011) 15 slutlig, s Kommissionens grönbok, Offentlig upphandling inom europeiska unionen: överväganden inför framtiden, Se avsnitt

18 4. Synen på det upphandlingsrättsliga regelverket och dess syfte Av föregående kapitel framgår att det på senare tid skett en utveckling på området, det finns betydande möjligheter att beakta sociala hänsyn ur ett arbetsmarknadsperspektiv som ett led i den av EU utstakade sociala strategin. Samtidigt förs en debatt om huruvida det är lämpligt att beakta icke-ekonomiska hänsyn och i vilken mån det allmänna ska använda offentlig upphandling som ett samhälleligt styrmedel. Debatten kan ge intryck av att sociala hänsyn är en ny företeelse. 55 Att upphandlingslagstiftningens ursprungliga stadie skulle vara en ren förfarandelagstiftning i enlighet med det som ibland refereras till som den offentliga upphandlingens primära funktion. Faktum är dock att idén om att använda offentlig upphandling som ett instrument för att nå sociala mål inte på något sätt är ny. 4.1 En historisk tillbakablick Redan under 1800-talet ställdes sociala krav, främst rättvisa lönenivåer, på företag som ville teckna kontrakt med offentlig sektor. Detta var vanligt förekommande inte minst i Europa, där exempelvis det brittiska underhuset i slutet på 1800-talet antog en resolution om fair wages, som rörde just skäliga löner till de anställda. 56 Storbritannien är även idag det land som förmodligen kommit längst när det kommer till socialt anpassad upphandling. 57 Blickar vi över på andra sidan atlanten ser vi att många delstater i USA under samma tid som i Europa utvecklade liknande styrinstrument för sociala krav. Det dröjde dock fram tills 1930-talet innan USA antog den första federala lagstiftningen på området. 58 Där skulle kontrakt mellan byggbranschen och den federala regeringen inbegripa villkor om utbetalning av minst rådande löner inklusive förmåner. Sedermera kom de sociala kraven vid offentlig upphandling att inriktas allt mer till att även bli ett starkt verktyg för att motverka rasdiskriminering i USA, denna utveckling tog framförallt fart vid inledningen av andra världskriget. I dagsläget har man i USA 55 mellan-tva-varldan/, , s Ahlberg, Bruun, s SOU 2013:12 Goda affärer - en strategi för hållbar offentlig upphandling, s Davis-Bacon Prevailing Wage Act från

19 kommit att betrakta den offentliga upphandlingen som en demokrati- och förtroendefråga för den offentliga sektorn. 59 Genom ett federalt system som benämns contract compliance inkluderas i princip alla diskrimineringsgrunder vid näst intill samtliga upphandlingar på federal nivå. Detta kompletteras av system där småföretag ägda av kvinnor, etniska minoriteter, krigsveteraner och personer med funktionshinder i vissa fall kan gynnas. Medborgarna ska vara försäkrade om att deras skattepengar inte går till företag som på något sätt ägnar sig åt diskriminering eller inte har åtgärdsplaner för att motverka det. 60 I Sverige har bestämmelser som reglerat användingen av skattemedel genom den statliga upphandlingen av varor funnits under hela 1900-talet. Ursprungligen hade bestämmelserna en relativt protektionistisk utformning vars mål var att säkerställa att svenska varor gavs företräde framför utländska. Detta lättades upp något i 1920 års upphandlingsförordning, en svensk vara ägde inte längre per automatik företräde framför utländska varor, även om den svenska fortfarande skulle prefereras om den var av erforderlig beskaffenhet. 61 Det övergripande syftet med bestämmelserna var dock redan initialt ett säkerställande av att affärsmässighet, rättssäkerhet och offentlighet uppnådes vid statliga myndigheters inköp. Fram tills mitten på 1900-talet inkluderades de sociala aspekterna genom att upphandlingen även användes för att förhindra arbetslöshet eller bevara en viss näring inom landet Sverige förhandlar stort och tillämpar svagt Inför antagandet av det befintliga upphandlingsdirektivet fördes intensiva samtal och förhandlingar mellan de olika medlemsstaterna. EU processen föreskriver att kommissionens förslag till nytt direktiv bl.a. går vidare till ministerrådet. Här var Sverige en av de starkaste förespråkarna för inkluderandet av såväl sociala som miljörelaterade hänsyn i offentliga upphandlingar. 63 På motståndarsidan stod framförallt Storbritannien. Med den bakgrunden kan det tyckas paradoxalt att Storbritannien idag är det land i EU som kommit längst i socialt anpassade upphandlingar, medan Sverige inte kan anses ha levt upp till den förhandlingsnivå som 59 SOU 2013:12, s ibid. s SOU 1971:88 s Prop. 1992/93:88, s Ahlberg. Bruun, s

20 man förde initialt. 64 Detta trots att Sverige har haft inte mindre än sju betänkanden från svenska offentliga utredningar sedan 1999 där möjligheten att beakta sociala hänsyn involverats. 65 Ahlberg och Bruun lyfter fram att en delförklaring är att praxis från Laval och Rüffert 66 har haft en avkylande effekt, men även att omprioriteringar i den nationella agendan i och med regeringsskiftet Den primära orsaken till hållbarhetskriteriernas svaga ställning i Sverige anses dock vara att lagstiftaren agerar efter saftey first principen och tillämpat den till sin ytterlighet. Detta är såtillvida överraskande som det ju i Sverige har funnits och finns en relativt stark opinion för att beakta sociala hänsyn vid upphandling, inte minst på kommunal nivå. Det förefaller dock som om denna opinion fått möta en rad juridiska osäkerhetsargument, som i sista hand lett till att lagstiftningen mer eller mindre ignorerat önskemålen om att beakta sådana krav. 68 Även i Wijkmans utredning framhålls att upphandlande myndigheter har en stark ambition att beakta sociala hänsyn, dock anges kunskapsbristen och den relativa bristen på forskning som orsaker till varför de sociala hänsynen inte är lika framskridna. 69 I relation till detta kan ställas att utvecklingen på miljösidan nått längre, det framgår inte minst av att möjligheten att ta sociala hänsyn inte kommer till lika tydligt uttryck som miljöhänsynen i de nu gällande direktiven Sociala hänsyn, en sekundär eller primär funktion? En del i problematiken med att beakta sociala hänsyn är att de nödvändigtvis inte är direkt kopplade till den offentliga upphandlingens s.k. primära funktion. Med det åsyftas det reella inköpande av diverse material eller den funktionella processen med uppförande av 64 SOU 2013:12, s SOU 1999:139; SOU 2001:31; SOU 2006:28; SOU 2007:43; SOU 2009:97; 2010:56; 2011:73; 2013:12 66 Se avsnitt 7.4 och Ahlberg, Bruun, s ibid. s SOU 2013:12, s Pedersen, s

Framtid: Gårdsten. En redogörelse för Gårdstensbostäders arbete med sysselsättningsfrämjande social upphandling

Framtid: Gårdsten. En redogörelse för Gårdstensbostäders arbete med sysselsättningsfrämjande social upphandling Framtid: Gårdsten En redogörelse för Gårdstensbostäders arbete med sysselsättningsfrämjande social upphandling Broschyren är baserad på examensarbetet Möjligheten att beakta sociala hänsyn vid offentlig

Läs mer

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Regeringen: Jag vill i detta sammanhang betona vikten av att miljöhänsyn vägs in i all offentlig

Läs mer

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad PM inför arbete med ökad användning av social hänsyn i offentlig upphandling av tjänster inom Göteborg Stad 2012-02-02 Helena Sagvall och Marie

Läs mer

Hållbar Upphandling. Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013

Hållbar Upphandling. Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013 Hållbar Upphandling Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013 jur.kand. Linda Dahlström MAQS Law Firm EU-rätten Svenska regler om offentlig upphandling

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 2(5) Inledning Karlskrona kommunkoncern (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Socialt ansvarsfull upphandling

Socialt ansvarsfull upphandling Socialt ansvarsfull upphandling LOU EU- direktiv LUF Principer för offentlig upphandling Upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och social hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art

Läs mer

Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling. Anna Lipkin 18 september 2014

Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling. Anna Lipkin 18 september 2014 Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling Anna Lipkin 18 september 2014 Ett samlat upphandlingsstöd 2014 1 januari Tillhandahålla metod- och kompetensstöd för innovationsupphandling (tidigare Vinnova).

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

Skillnader mellan LOU och LUF

Skillnader mellan LOU och LUF Skillnader mellan LOU och LUF Upphandling The VÄRMEK Way Lag om offentlig upphandling, LOU, är en lagstiftning som är processinriktad. Den är gjord så för att garantera att små leverantörer ska ha samma

Läs mer

Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen SOU 2011:73

Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen SOU 2011:73 YTTRANDE 2012-01-27 Dnr 4.1.1-2011/01618-2 För kännedom UD-FIM UD-IH Socialdepartementet Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 GWA ARTIKELSERIE Titel: Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 Dåliga upphandlingar, brister i äldreomsorgen,

Läs mer

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter. Upphandlingspolicyn gäller för kommunerna och innehåller riktlinjer

Läs mer

Onormalt låga anbud i offentliga upphandlingar

Onormalt låga anbud i offentliga upphandlingar LIU-IEI-FIL-A--14-01676--SE Onormalt låga anbud i offentliga upphandlingar Begreppets innebörd, bevisbördans placering och effekter av det nya upphandlingsdirektivet Abnormally low tenders in public procurements

Läs mer

Angående krav på kollektivavtal i samband med offentlig upphandling

Angående krav på kollektivavtal i samband med offentlig upphandling KKV1015, v1.1, 2010-03-23 BESLUT 2010-04-15 Dnr 259/2009 1 (7) Botkyrka kommun 147 85 Tumba Angående krav på kollektivavtal i samband med offentlig upphandling Beslut Botkyrka kommun har brutit mot 1 kap.

Läs mer

Teknik och säkerhetsupphandlingar

Teknik och säkerhetsupphandlingar Presentation OffSÄK:s höstkonferens 2011 Anna Ulfsdotter Forssell /Partner /Advokat Stockholm den 2 Agenda Inledning vad, varför, vem och när? Principerna för offentlig upphandling Kort genomgång av de

Läs mer

Offentlig upphandling - affärer för miljoner -

Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Åsa Johansson Årlig omsättning Sverige ca 500 miljarder SEK Flen ca 330 miljoner SEK Syfte! Att konkurrensutsätta inköp så att skattemedel används på bästa

Läs mer

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien)

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Vladimir Bastidas Venegas Doktorand, SU Fakta Direktiv 2004/113 om likabehandling av män

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-05-14 Dnr 761/2013 1 (7) Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar Beslut Konkurrensverket avskriver ärendet.

Läs mer

FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN

FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN Upphandlingsdagarna 29-30 januari 2014 AGENDA Nyheter i korthet Fem tips om hur du upphandlar affärsmässigt med de nya direktiven Utmaningar

Läs mer

Gråa hår av offentlig upphandling?

Gråa hår av offentlig upphandling? Gråa hår av offentlig upphandling? Filipstad den 1 oktober 2015 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Regler för offentliga inköp finns sedan lång tid tillbaka. Genom EUmedlemskapet är vi bundna av

Läs mer

Nya upphandlingsdirektiv på gång vilka förändringar innebär de? SOI:s Årskonferens den 10 april 2013 Kristian Pedersen / Advokat / Partner

Nya upphandlingsdirektiv på gång vilka förändringar innebär de? SOI:s Årskonferens den 10 april 2013 Kristian Pedersen / Advokat / Partner vilka förändringar innebär de? SOI:s Årskonferens den 10 april 2013 Kristian Pedersen / Advokat / Partner 2 Agenda Inledning Förslaget till nya upphandlingsdirektiv Sociala hänsyn Intressekonflikter och

Läs mer

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är:

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är: Upphandlingsbestämmelser inom Ale kommun 1. Syfte Syftet med dessa bestämmelser är att säkra Ale kommuns upphandlingsprocess. Varor och tjänster ska upphandlas korrekt enligt lagar, beslut och förordningar

Läs mer

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner Eva Sveman Nya upphandlingsdirektiv Direktiv om upphandling inom den klassiska sektorn Direktiv om upphandling inom försörjningssektorn Direktiv om upphandling

Läs mer

Råd för kravställande vid upphandlingar

Råd för kravställande vid upphandlingar UTKAST Råd för kravställande vid upphandlingar Nationellt ramverk för öppna data Peter Krantz AB Innehållsförteckning 1. Nationellt ramverk för öppna data... 3 1.1. Råd för kravställande vid upphandlingar...

Läs mer

Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794

Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794 KKV1007, v1.1, 2010-05-05 YTTRANDE 2011-01-04 Dnr 644/2010 1 (6) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794 Sammanfattning Konkurrensverket

Läs mer

Ccz~~- l/~)~ A,_~~ Carina Wiberg \J administrativ chef. /---.~/, 7 Dan Tågmark stadsjurist /~/ ~,J

Ccz~~- l/~)~ A,_~~ Carina Wiberg \J administrativ chef. /---.~/, 7 Dan Tågmark stadsjurist /~/ ~,J DnrKS-2012-119 sid 1 (1) KARLSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Stadssekretariatet Tjänsteskrivelse 2012-02-17 Dan Tågmark, 054-540 10 04 dan. tagmark@karlstad.se Remiss - Europeiska kommissionens förslag

Läs mer

TSG 2011-106 S2011/1259/RU REMISS 1(13)

TSG 2011-106 S2011/1259/RU REMISS 1(13) TSG 2011-106 S2011/1259/RU REMISS 1(13) Socialdepartementet Remiss "Europeiska kommissionens grönbok om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling med sikte på en effektivare europeisk

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014 1 Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014 Stefan Gudasic T.f. enhetschef SLL Upphandling SLL Upphandling Avdelningschef Tf Karin Peedu Upphandling vårdens varor och tjänster Jan Matsson 6,5 upphandlare

Läs mer

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun 2012-10-19 Sidan 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun Förutsättningar Härnösands kommun (kommunen) bedriver en verksamhet vars tyngdpunkt ligger

Läs mer

Kommittédirektiv. Upphandling och villkor enligt kollektivavtal. Dir. 2014:162. Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2014

Kommittédirektiv. Upphandling och villkor enligt kollektivavtal. Dir. 2014:162. Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2014 Kommittédirektiv Upphandling och villkor enligt kollektivavtal Dir. 2014:162 Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera hur uttryckliga krav

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 10 maj 2012 KLAGANDE Välfärden kök & kaffe AB Ombud: Pär Cronhult Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Malmö högskola 205 06 Malmö ÖVERKLAGAT

Läs mer

Riktlinje fo r upphandling KOMMUNSTYRELSEN KS 99 2015-05-07 DNR: 2015/338

Riktlinje fo r upphandling KOMMUNSTYRELSEN KS 99 2015-05-07 DNR: 2015/338 Riktlinje fo r upphandling KOMMUNSTYRELSEN KS 99 2015-05-07 DNR: 2015/338 Riktlinje fo r upphandling KOMMUNSTYRELSEN KS 99 2015-05-07 DNR 2015/338 SYFTE OCH MÅL Denna riktlinje vänder sig till alla inom

Läs mer

Stockholm den 14 mars 2011 R-2011/0238. Till Socialdepartementet S2011/1259/RU

Stockholm den 14 mars 2011 R-2011/0238. Till Socialdepartementet S2011/1259/RU R-2011/0238 Stockholm den 14 mars 2011 Till Socialdepartementet S2011/1259/RU Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 3 februari 2011 beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på Grönbok om en

Läs mer

Kollektivavtalsenliga villkor vid offentlig upphandling

Kollektivavtalsenliga villkor vid offentlig upphandling JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Kollektivavtalsenliga villkor vid offentlig upphandling Jesper Nyreröd Examensarbete i förvaltningsrätt, 30 hp Examinator: Andrea Sundstrand Stockholm, Vårterminen

Läs mer

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare HSN 2008-11-18 p 13 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-10-xx HSN 0802-0240 Handläggare: Peter Ölund Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd

Läs mer

Norrköpings kommuns köp av boendestöd

Norrköpings kommuns köp av boendestöd KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-15 Dnr 304/2014 1 (6) Norrköpings kommun 601 81 Norrköping Norrköpings kommuns köp av boendestöd Konkurrensverkets beslut Norrköpings kommun har brutit mot lagen

Läs mer

Möjligheten att beakta sociala hänsyn i offentlig upphandling

Möjligheten att beakta sociala hänsyn i offentlig upphandling Hanna Christ-Lind & Jenny Hallarås Öhrström Möjligheten att beakta sociala hänsyn i offentlig upphandling The possibility to consider social aspects in public procurement C-uppsats Termin: Handledare:

Läs mer

SVENSKA _ KRAFTNÄT. Nya regler om upphandling - Ds 2014:25 resp. SOU 2014:51 (S2014/5303/RU) Affärsverket svenska kraftnät lämnar följande synpunkter.

SVENSKA _ KRAFTNÄT. Nya regler om upphandling - Ds 2014:25 resp. SOU 2014:51 (S2014/5303/RU) Affärsverket svenska kraftnät lämnar följande synpunkter. SVENSKA _ KRAFTNÄT Generaldirektören Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.ru@regeringskansliet.se 2014-09-19 2014/1420 REMISSVAR Nya regler om upphandling - Ds 2014:25 resp. SOU 2014:51

Läs mer

SL:s upphandling av konsultmäklare

SL:s upphandling av konsultmäklare KKV1025, v1.4, 2013-02-05 BESLUT 2013-06-26 Dnr 155/2013 1 (6) AB Storstockholms Lokaltrafik 105 73 Stockholm SL:s upphandling av konsultmäklare Beslut Konkurrensverket avskriver ärendet från vidare handläggning.

Läs mer

Yttrande över delbetänkande av Utredning om upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78)

Yttrande över delbetänkande av Utredning om upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

AffärsConcept. Hantering av handlingar när andra upphandlar för din räkning Den 19 maj 2015

AffärsConcept. Hantering av handlingar när andra upphandlar för din räkning Den 19 maj 2015 AffärsConcept Hantering av handlingar när andra upphandlar för din räkning Den 19 maj 2015 Helena Ottosson Kraus helena.ottossonkraus@affarsconcept.se Agenda Vad är offentlig upphandling? Upphandlingsförfaranden

Läs mer

POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN

POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-08-27 69 Dnr 2014/149.050 POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN 1 Allmänt Kommunens inköp/upphandlingar

Läs mer

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn Innovationsbegreppet Innovationsprocess Idé/uppfinning + Utveckling + Implementering = Innovation Innovationer Brett spann på vad innovationer är Radikala

Läs mer

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Upphandlingsfunktionen 2009-01-13 Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Trädde ikraft 2008-01-01 Disposition: Kap 1-14 Över tröskelvärdena (varor och tjänster: > 200 000 Euro) Kap 15 Under tröskelvärdena

Läs mer

Regelförenkling för upphandlingar som inte ingår i upphandlingsdirektivet

Regelförenkling för upphandlingar som inte ingår i upphandlingsdirektivet Finansdepartementet Enheten för Upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Regelförenkling för upphandlingar som inte ingår i upphandlingsdirektivet Vid möte på Finansdepartementet, Enheten för upphandlingsrätt,

Läs mer

Kammarrätten i Stockholms mål nr 4258-12 Ekerö kommun./. NEC Scandinavia AB. Omständigheter i målet

Kammarrätten i Stockholms mål nr 4258-12 Ekerö kommun./. NEC Scandinavia AB. Omständigheter i målet Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. YTTRANDE 2012-10-10 Dnr 507/2012 1 (11) Kammarrätten i Stockholm Box 2302 103 17 Stockholm Kammarrätten i Stockholms mål nr 4258-12 Ekerö kommun./. NEC Scandinavia

Läs mer

Sociala krav vid offentlig upphandling

Sociala krav vid offentlig upphandling Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Handelsrätt C Uppsats HT 2006 Sociala krav vid offentlig upphandling Författare: Beata Beck-Friis & Pernilla Dejenfelt Handledare: Torsten Seth

Läs mer

Yttrande över förslag till kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om offentlig upphandling, KOM (2011) 896 slutlig

Yttrande över förslag till kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om offentlig upphandling, KOM (2011) 896 slutlig YTTRANDE 2012-03-12 Dnr 3.4.1-2012/00378-1 För kännedom (via e-post) Rickard Falkendal, Socialdepartementet Mats Rundström, Socialdepartementet Emma Regnér, Socialdepartementet Ewa Wennberg, representationen

Läs mer

Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12)

Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Fi 2015/1216 Avdelningen för juridik Magnus Ljung Finansdepartementet 103 33 Stockholm Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) Sammanfattning Sveriges Kommuner

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa KS14-293 003 Inköps och upphandlingspolicy Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Inledning Bjurholms kommun (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Värmdö kommuns inköps- och upphandlingspolicy gäller för alla typer av inköp och upphandlingar som görs inom kommunen eller kommunens bolag. 1 Syfte

Läs mer

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice ClueE: det juridiska perspektivet David Langlet Joshua Prentice Studerade områden Det främjande regelverket hur påverkar det kommunerna? Offentlig upphandling främjare eller hämmare? Kravet på affärsmässigt

Läs mer

Miljökrav och sociala krav vid offentlig upphandling

Miljökrav och sociala krav vid offentlig upphandling Miljökrav och sociala krav vid offentlig upphandling Per-Ola Bergqvist Foyen Advokatfirma Grundläggande förutsättningar för att beakta sociala och miljömässiga aspekter Det är inte obligatoriskt att beakta

Läs mer

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling KKV1040, v1.3, 2012-09-20 ANSÖKAN 2013-01-23 Dnr 54/2013 1 (6) Förvaltningsrätten i Karlstad Box 568 651 12 Karlstad Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart

Läs mer

Avsnitt 4.3 beloppsgränser, dokumentationsplikt och riktlinjer vid direktupphandlingar

Avsnitt 4.3 beloppsgränser, dokumentationsplikt och riktlinjer vid direktupphandlingar REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2013-06-11 AdmD-268-2013 Ert datum Ert diarienr 2013-03-13 S2013/1826/RU Socialdepartementet 103 33 Stockholm Upphandlingsutredningens slutbetänkande Goda affärer en

Läs mer

Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting

Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-18 LS 1406-0753 Landstingsstyrelsen Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting Föredragande

Läs mer

Idéburet Offentligt Partnerskap juridiskt utrymme

Idéburet Offentligt Partnerskap juridiskt utrymme 2014-04- 24 Idéburet Offentligt Partnerskap juridiskt utrymme I september 2012 undertecknades en Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi. Syftet är att skapa ett långsiktigt

Läs mer

Upphandling och villkor enligt kollektivavtal

Upphandling och villkor enligt kollektivavtal 1(11) Beredningsdatum 2015-10-23 Finansdepartementet Sofia Råsmar Stockholm +46 (0)72 527 31 20 Sverige sofia.rasmar@tco.se Upphandling och villkor enligt kollektivavtal SOU 2015:78 (Utredningen) Utredningens

Läs mer

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr: DUC 2014/1879/10 Ersätter: - Relaterade dokument: Bilaga 1, Upphandlingsprocessen. Bilaga 2, Handläggningsordning

Läs mer

D-UPPSATS. Offentlig upphandling

D-UPPSATS. Offentlig upphandling D-UPPSATS 2010:010 Offentlig upphandling Lisa Josephson Luleå tekniska universitet D-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för upphandlingspolicy

Tillämpningsanvisningar för upphandlingspolicy Sida 1/7 Tillämpningsanvisningar för upphandlingspolicy Gällande lagstiftning och regelverk För all offentlig upphandling gäller att nedanstående grundläggande EGrättsliga principer måste iakttas: Fri

Läs mer

Förnyad rangordning under ett ramavtals löptid

Förnyad rangordning under ett ramavtals löptid Oscar Nilsson, Filip Trpkovski Förnyad rangordning under ett ramavtals löptid Renewed ranking during the duration of the framework agreement Rättsvetenskap C-uppsats Termin: HT 2013 Handledare: Nick Dimitrievski

Läs mer

DOM 2013-05-24 Meddelad i Malmö

DOM 2013-05-24 Meddelad i Malmö DOM 2013-05-24 Meddelad i Malmö Mål nr 6160-12 1 KLAGANDE Maria Winberg Nordström, 681201-2448 Sofierovägen 35 254 33 Helsingborg MOTPART Helsingborgs stad 251 89 Helsingborg ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfullmäktiges

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Upphandlings- och inköpspolicy med riktlinjer

Upphandlings- och inköpspolicy med riktlinjer Upphandlings- och inköpspolicy med riktlinjer Inköpspolicyn fastställd av kommunfullmäktige 2014-02-07, 20 Riktlinjerna fastställda av kommunstyrelsen (Ks) 2014-02-04, 24 Revidering av riktlinjerna fastställda

Läs mer

Upphandlingsrättsliga föreningen

Upphandlingsrättsliga föreningen Upphandlingsrättsliga föreningen 11 september 2013 i Göteborg Anbudskarteller, ramavtal och konkurrens - En introduktion på 15 minuter FÖREDRAG BASERAT PÅ ARTIKEL I EUROPARÄTTSLIG TIDSKRIFT 4/2012 (www.ert.se):

Läs mer

Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska

Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska Upphandlingsreglerna en introduktion på lättläst svenska Innehåll 1. Inledning 7 --De som ska följa lagen om offentlig upphandling, LOU 8 --Det

Läs mer

FÖRSLAG. Riktlinjer för upphandling. Syfte

FÖRSLAG. Riktlinjer för upphandling. Syfte FÖRSLAG Riktlinjer för upphandling Enligt Eslövs kommuns inköps- och upphandlingspolicy beslutar kommunstyrelsen om riktlinjer för kommunens inköps- och upphandlingsarbete. Denna riktlinje gäller genomförandet

Läs mer

KONKURRENSVERKET. Ansökan om upphandlingsskadeavgift ANSÖKAN. Sökande. Motpart. Saken. Yrkande. Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm

KONKURRENSVERKET. Ansökan om upphandlingsskadeavgift ANSÖKAN. Sökande. Motpart. Saken. Yrkande. Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm ANSÖKAN Swedish Competition Authority 2011-11-18 Dnr 702/11 1(8) Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart Försvarsmakten,

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

OFFENTLIG UPPHANDLING KRITERIER OCH RÄTTSFALL. KSLA 2011-04-07 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, monica@msr.se

OFFENTLIG UPPHANDLING KRITERIER OCH RÄTTSFALL. KSLA 2011-04-07 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, monica@msr.se OFFENTLIG UPPHANDLING KRITERIER OCH RÄTTSFALL KSLA 2011-04-07 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, monica@msr.se AGENDA Miljöstyrningsrådets i t kriterier i för upphandling Ekologiska livsmedel Miljöanpassade

Läs mer

Kammarrätten i Göteborgs mål nr 5293-10 mellan Enera International AB och Malmö stad

Kammarrätten i Göteborgs mål nr 5293-10 mellan Enera International AB och Malmö stad KKV1030, v1.1, 2010-05-05 YTTRANDE 2010-12-20 Dnr 616/2010 1 (10) Kammarrätten i Göteborg Box 1531 401 50 Göteborg Kammarrätten i Göteborgs mål nr 5293-10 mellan Enera International AB och Malmö stad Kammarrätten

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 14 b 1 (5) VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING Fastställd av kommunstyrelsen 2013-05-07, 101 Sammanfattning Vägledande råd och bestämmelser är ett komplement till

Läs mer

Lidingö stads upphandlings- och inköpspolicy

Lidingö stads upphandlings- och inköpspolicy Lidingö stads upphandlings- och inköpspolicy 1. Omfattning Upphandlings- och inköpspolicyn gäller all upphandling och alla inköp av varor, tjänster och entreprenader inom staden. Denna policy fastställer

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

2011-03-04. Upphandlingsutredningen 2010

2011-03-04. Upphandlingsutredningen 2010 1 2011-03-04 Upphandlingsutredningen 2010 TCO och LO:s referensgrupps ledamöters yttrande angående upphandlingsutredningens arbete med möjligheten att ställa sociala krav vid offentlig upphandling Vid

Läs mer

ERT-SEMINARIET DEN 23 AUGUSTI 2013 I vilken utsträckning gäller konkurrensrätten för upphandlade avtal en kritisk analys av aktuell rättspraxis

ERT-SEMINARIET DEN 23 AUGUSTI 2013 I vilken utsträckning gäller konkurrensrätten för upphandlade avtal en kritisk analys av aktuell rättspraxis ERT-SEMINARIET DEN 23 AUGUSTI 2013 I vilken utsträckning gäller konkurrensrätten för upphandlade avtal en kritisk analys av aktuell rättspraxis FÖREDRAG BASERAT PÅ ARTIKELN I EUROPARÄTTSLIG TIDSKRIFT 4/2012

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 december 2010 KLAGANDE AA Ombud: Chefjurist Pär Cronhult Jur. kand. Micha Velasco Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Årjängs kommun Box 906 672 29

Läs mer

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst KKV1047, v1.0, 2015-02-03 BESLUT 2015-08-26 Dnr 53/2015 1 (5) Nordanstigs kommun Kommunstyrelseförvaltningen Box 820 70 Bergsjö Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst Konkurrensverkets beslut

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Upphandlings- och inköpspolicy för Växjö kommun

Upphandlings- och inköpspolicy för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2014-08-26 Upphandlings- och inköpspolicy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Upphandlingsenheten Dokumentinformation - Dokumentnamn Upphandlings-

Läs mer

Eric Ericsson ADVOKAT

Eric Ericsson ADVOKAT TEL 070-678 57 82 E-POST eric@ericericsson.se Peab AB Karin Malmgren Margretetorpsvägen 84 260 92 Förslöv Uteslutning av anbudsgivare enligt LOU Undertecknad har fått i uppdrag av Peab AB, genom chefsjuristen

Läs mer

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Socialdepartementet Enheten för upphandlingsfrågor 103 33 Stockholm Stockholm Dnr 2014-01-27 S2013/9124/RU Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

EU:s nya upphandlingsdirektiv vad ändras? Ajankohtaista EU-asioista Kommunmarknaden 11.9.-12.9.2013

EU:s nya upphandlingsdirektiv vad ändras? Ajankohtaista EU-asioista Kommunmarknaden 11.9.-12.9.2013 EU:s nya upphandlingsdirektiv vad ändras? Ajankohtaista EU-asioista Kommunmarknaden 11.9.-12.9.2013 Jonna Törnroos Jurist, vicehäradsdhövding Finlands Kommunförbund rf. och arbets- och näringsministeriet

Läs mer

Nordmalings kommunkoncerns Inköps- och upphandlingspolicy

Nordmalings kommunkoncerns Inköps- och upphandlingspolicy Nordmalings kommunkoncerns Inköps- och upphandlingspolicy inkl. riktlinjer för direktupphandling Fastställd av kommunfullmäktige 2014-12-15 128 Innehåll Innehåll... 2 1 Inledning... 3 1.1 Inköps- och upphandlingspolicyns

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER 20.2.2015 L 47/29 RIKTLINJER EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/280 av den 13 november 2014 om inrättande av Eurosystemets tillverknings- och upphandlingssystem (ECB/2014/44) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Överträdelse av upphandlingsreglerna avtal rörande äldreomsorg i Söderköpings kommun

Överträdelse av upphandlingsreglerna avtal rörande äldreomsorg i Söderköpings kommun KKV1000, v1.1, 2010-03-01 BESLUT 2010-03-03 Dnr 456/2009 1 (7) Söderköpings kommun 614 80 Söderköping Överträdelse av upphandlingsreglerna avtal rörande äldreomsorg i Söderköpings kommun Beslut Söderköpings

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (8) meddelat i Stockholm den 26 september 2013 KLAGANDE Effektiv Måleri i Mölndal AB, 556475-9917 Ombud: Advokat Jimmy Carnelind MAQS Law Firm Box 11918 404 39 Göteborg

Läs mer

Vellinge kommuns köp av administrativa tjänster m.m.

Vellinge kommuns köp av administrativa tjänster m.m. KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2015-04-16 Dnr 379/2014 1 (6) Vellinge kommun 235 81 Vellinge Vellinge kommuns köp av administrativa tjänster m.m. Konkurrensverkets beslut Vellinge kommun har brutit mot

Läs mer

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU)

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. ANSÖKAN 2013-02-06 Dnr 24/2013 1 (5) Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart

Läs mer

Inköpspolicy för Burlövs kommun

Inköpspolicy för Burlövs kommun Inköpspolicy för Burlövs kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-09-15, 69 Träder i kraft 2014-09-15 Inköp och upphandling ska ske enligt LOU, Lagen om offentlig upphandling (2007:1091), LUF, Lagen om offentlig

Läs mer

BYGGENTREPRENADUPPHANDLINGAR UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV

BYGGENTREPRENADUPPHANDLINGAR UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV BYGGENTREPRENAD UPPHANDLINGAR UR ETT OSUND JURIDISKT STRATEGISK PERSPEKTIV ANBUDSGIVNING Anna Ulfsdotter Forssell / Partner / Advokat Kristian Pedersen / Delägare Partner / / Advokat 21 27 september oktober

Läs mer

Inom ramen för ramavtal lärdomar från fyra tillsynsärenden INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Inom ramen för ramavtal lärdomar från fyra tillsynsärenden INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Inom ramen för ramavtal lärdomar från fyra tillsynsärenden INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 2 Utredare: Magnus Johansson (projektledare), Suzanne Malmberg och Björn Larsson. Innehåll Om rapporten 4

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer