FN:s konvention om barnets rättigheter

Transkript

1 [Skriv text] HANDLINGSPLAN FÖR ATT STÄRKA IMPLEMENTERINGEN AV FN:s konvention om barnets rättigheter I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER 1

2 Förord Denna handlingsplan är det andra steget i Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) överenskommelse med regeringen i strategin för att stärka barnets rättigheter. Det första steget var att göra en kartläggning över vilka behov det finns av stöd för att barnets rättigheter ska tillämpas i kommuner och landsting. Av kartläggningen framkommer att det finns en rad områden där stöd och utbildning saknas och i handlingsplanen framgår vilka av dessa områden som prioriterats. Inför det tredje steget ska SKL nu göra en genomförandestrategi som tydligt visar vägen för hur implementeringen av barnets rättigheter kan stärkas i Sverige. SKL:s kongress har tidigare beslutat att åtgärder som rör barn måste följas upp, något som förutsätter att konventionen om barnets rättigheter tillämpas i praktiken. Utgångspunkten är att arbetet gäller alla barn men det är också angeläget att det sker utifrån ett jämställdhetsperspektiv så att flickor och pojkar får samma förutsättningar. Alla verksamheter bör arbeta på de tre nivåerna: hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete och såväl med generella som med riktade insatser. Det salutogena synsättet är en förutsättning för detta. 1 Handlingsplanen ska ses som SKL:s verktyg för uppdraget att verka i kontakter och samarbete med sina medlemmar. Nu kan Sverige ta nästa steg med att stärka barnets rättigheter i kommuner och landsting. Stockholm i september 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Håkan Sörman VD 1 Antonovsky, A. (1987) Unraveling the Mystery of Health. How People Manage Stress and Stay Well. San Francisco: Jossey Bass Publisher. 2

3 Innehåll Inledning... 4 Bakgrund... 5 Mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet... 5 Uppdrag inom SKL med bäring på barnets rättigheter... 6 Handlingsplanen... 8 Utgångspunkten för och syftet med handlingsplanen... 8 Målsättningen med handlingsplanen... 8 Målgrupp... 8 Genomförande av handlingsplanen - samverkan... 8 Övergripande insatser... 9 Kopplingar till konventionen om barnets rättigheter Kommentar Syfte och mål Kommunikationsinsatser Regionala konferenser Kompetensutvecklingsinsatser Spridning av informationsmaterial Fördjupningsområden Syfte Mål Genomförande av insatser Kriterier för pilotprojekten Urval av fördjupningsområden Slutord Referenser

4 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting och Regeringen ingick den 23 juni 2010 en överenskommelse om att stärka barnets rättigheter i verksamheter inom kommuner, landsting och regioner. 2 Överenskommelsen syftar till att intensifiera och utveckla arbetet med barnets rättigheter utifrån barnkonventionen i kommuner och landsting och tar sin utgångspunkt i regeringens proposition 2009/10:232 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (antagen av riksdagen den 1 december 2010). 3 Arbetet genomförs i tre steg. Först genomförde SKL i samråd med Barnombudsmannen en kartläggning 4 som syftade till att samla kunskap om behov av fortbildning och andra stödinsatser som landsting, regioner och kommuner har för att intensifiera och utveckla arbetet med barnets rättigheter i sina verksamheter (se bilaga 2). Kartläggningen överlämnades till Regeringskansliet (Socialdepartementet) den 31 januari Det andra steget är föreliggande handlingsplan som tar sin utgångspunkt i kartläggningen och regeringens strategi och redovisar SKL:s åtaganden i implementeringsarbetet fram till och med november Det tredje steget är genomförandet av handlingsplanen under åren Regeringen har avsatt totalt 8 miljoner kronor för att genomföra kartläggningen, utarbeta och omsätta handlingsplanen i kommuner och landsting. Det är viktigt att betona att denna handlingsplan endast avser SKL:s åtagande i det fortsatta arbetet med strategin. När det gäller andra myndigheters uppdrag och åtagande så ingår det i förbundets omvärldsbevakning och hänsyn kommer att tas till det när SKL planerar uppdragen tillsammans med sina medlemmar. Inom ramen för den nya strategin 5 (Handslaget) har SKL under 2011, i samverkan med Socialdepartementet och Barnombudsmannen, i brev bjudit in samtliga kommuner och landsting att medverka i arbetet med att stärka implementeringen av konventionen om barnets rättigheter. 2 Med landsting menas fortsättningsvis även regioner. 3 Fortsättningsvis kallad strategin. 4 Sveriges Kommuner och Landsting (2011). Behov av utbildningsinsatser och annat stöd för att stärka barnets rättigheter i kommun, landsting och region. Sid. 7. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Författare: Ludmilla von Zweigbergk. Fortsättningsvis kallad kartläggningen. 5 proposition 2009/10:232 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. 4

5 Bakgrund Under det internationella barnaåret 1979 framfördes synpunkter från Polen om att världssamfundet borde stärka barnets rättigheter i FN-systemet genom att ta fram en konvention. Det tillsattes en arbetsgrupp som arbetade i 10 år med att formulera de 54 artiklar som idag ger världens politiker ett gemensamt språk i arbetet med att genomföra rättigheterna. Konventionen antogs den 20 november 1989 av en enig generalförsamling i FN. I dag är konventionen ratificerad av 193 stater (endast Somalia och USA har ännu att inte ratificerat). Konventionen är juridiskt bindande för de stater som ratificerat och ställer krav på förändrade besluts- och arbetsprocesser på alla nivåer i ett samhälle. Sverige ratificerade konventionen den 21 juni 1990 genom beslut i riksdagen och den trädde i kraft den 2 september Mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Regeringens strategi utgår från mänskliga rättigheter i allmänhet och konventionen om barnets rättigheter i synnerhet. Den riktar sig mot riksdag, regering, statliga myndigheter, kommuner och landsting och ska var en utgångspunkt för offentliga aktörer som i sina verksamheter ska genomföra konventionen. Innehållet bygger på ett antal principer (se bilaga 1) som uttrycker grundläggande förutsättningar för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Det krävs tydlig styrning på alla nivåer i samhället för att säkerställa att konventionen om barnets rättigheter genomsyrar arbets- och beslutsprocesser. All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med konventionen och kunskap om rättigheterna ska spridas till alla barn, föräldrar, relevanta yrkesgrupper och förtroendevalda. Kunskap om flickors och pojkars levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn och det krävs samverkan mellan olika aktörer för att stärka implementeringen (se princip 7 och 8 i bilaga 1). Mänskliga rättigheter ska betraktas som hela och odelbara och de är ömsesidigt beroende av varandra. Vid implementering innebär det att alla ska förhålla sig till de generella principerna 2, 3, 6, 12 och de generella implementeringsartiklarna 4, 42 och Varje verksamhet har sedan att identifiera de artiklar som är relevanta för den egna verksamheten. 5

6 Uppdrag inom SKL med bäring på barnets rättigheter SKL prioriterar arbetet med mänskliga rättigheter och har antagit ett inriktningsmål att verka för att medlemmarna får det stöd de behöver i arbetet med att säkerställa full respekt för mänskliga rättigheter. För att stödja medlemmarna driver SKL bland annat ett projekt där kommuner och landsting utvecklar ett mer systematiskt arbete för att säkerställa mänskliga rättigheter på lokal och regional nivå. 6 Barnets rättigheter är en viktig del i detta arbete. Att ge stöd och råd och bedriva utvecklingsarbete som rör barn och ungdomar är alltid prioriterade områden för SKL och medlemmarna. SKL ansvarar för ett antal nätverk som behandlar frågor kring barn och unga och ett av dessa är SKL:s nätverk för att stärka barnets rättigheter. 7 Nätverket representeras av samtliga landsting. Ett syfte med nätverket är bland annat att utveckla arbetet med barnkonventionen genom erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande. I dagsläget finns inget liknande nätverk på kommunal nivå. Antalet kommuner är relativt stort och deras synpunkter fångas upp på annat sätt. Viktiga huvudmän är landets regioner och kommunförbund. Inom ramen för SKL:s arbete med strategin planeras utökade kontakter med dessa parter. Nedan följer några exempel på särskilda satsningar som SKL genomför och efter kongressen hösten 2011 tillkommer sannolikt fler områden som tar sin utgångspunkt i konventionen om barnets rättigheter. Ett projekt är Modellområdesprojektet där ett övergripande mål är att främja barns och ungas psykiska hälsa genom förebyggande arbete och där alla aktörer inom kommuner och landsting gör sin specificerade del. Inom projektet har barn och unga själva fått ge sina synpunkter på vad som är viktigt för att främja psykisk hälsa. Ett av SKL:s prioriterade områden under 2010 och 2011 är Bättre stöd till utsatta barn. Inom området har SKL tagit fram en vägledning för upphandling och uppföljning som ger stöd till kommunerna att ställa relevanta krav på utförarna/leverantörerna gällande barns rätt till, till exempel utbildning och sjukvård under placering. Den uppföljningsmodell som presenteras i vägledningen har ett tydligt brukarperspektiv där det i individuppföljningen ställs frågor till barnet/den unge om till exempel barnets umgänge med föräldrar under vårdtiden och personalens bemötande. En prioriterad fråga för SKL 2011 är Jämlik hälsa och välfärd, en fråga som inte minst berör barns rättigheter. Att göra jämlikt innebär att göra skillnad, det vill säga erbjuda generella insatser till alla. Dock ska insatserna anpassas på ett sådant sätt att de motsvarar olika människors olika behov och förutsättningar. Detta synsätt gäller givetvis även för barn. Frågan har ett tydligt fokus på mångfald men också på hälsofrämjande och förebyggande arbete. 6 Spång, M. (2010). Systematiskt arbete för mänskliga rättigheter. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Sammanställning av fem kommuners och ett landstings arbete med mänskliga rättigheter. 7 I nätverket ingår förutom samtliga landsting och regioner även myndigheter på nationell nivå och intresseföreningar som till exempel skolläkarföreningen. 6

7 Det verktyg för händelseanalys 8 som ska tas fram och användas för det verksamhetsbaserade systematiska lärandet när missförhållanden upptäcks, syftar dels till att synliggöra barnets rättigheter, dels till att handläggningen ska vara rättssäker men även till att huvudmännen tar sitt ansvar så att inga barn ramlar mellan stolarna. Handlingsplanen och kompetensstödet gällande ensamkommande barn har ett tydligt rättssäkerhetsperspektiv som syftar till att ge barnen ett hållbart och långsiktigt mottagande av god kvalitet i kommunen. Den senaste dokumentationen från SKL är Ensamkommande barn vem ska ta ansvaret?. 9 SKL har tagit fram skriften Familjehemsvård ur ett barnperspektiv. 10 Utgångspunkten är att lyfta barnperspektivet. Att alltid se till barnets bästa, att alltid lyssna på barnet och ta hänsyn till dess uppfattningar är den röda tråd som löper genom skriften. Vidare har SKL medverkat i produktionen av boken Inflytande för elever. En handbok för rektorer och lärare. 11 SKL arbetar aktivt med omvärldsbevakning och information till kommuner och landsting när det gäller forskning och utveckling inom området likabehandling och verkar för att utbildningar arrangeras för medlemmarna. SKL har bland annat medverkat i en referensgrupp på Skolverket gällande arbetet med utvärdering av ett antal befintliga program mot mobbning. 8 Pågående arbete på SKL som beräknas vara färdigt under hösten Sveriges Kommuner och Landsting (2010). Ensamkommande barn och ungdomar: ett gemensamt ansvar Kartläggning och åtgärdsplan. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. 10 Sveriges Kommuner och Landsting (2009). Familjehemsvård ur ett barnperspektiv för lärande och inspiration i ett utvecklingsarbete. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Projektledare: Elisabeth Melin. 11 Cronert, C. och Kessel, D. (2010). Inflytande för elever. En handbok för rektorer och lärare. Stockholm: Elevrörelsens förlag. 7

8 Handlingsplanen Föreliggande handlingsplan är, som tidigare nämnts, SKL:s verktyg för genomförandet av regeringsöverenskommelsen. Utgångspunkten för och syftet med handlingsplanen Insatserna i handlingsplanen tar sin utgångspunkt i den ovan nämnda kartläggningen och strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige (2009/10:232). Insatserna syftar till att åstadkomma varaktiga förändringar i kommuners och landstings metoder och arbetssätt för att stärka barnets rättigheter. Arbetet ska integreras i ordinarie verksamhet och planeras långsiktigt. Handlingsplanen omfattar både övergripande insatser för att nå samtliga kommuner och landsting och så kallade fördjupningsområden, där särskilda insatser görs för att stärka barnets rättigheter. Målsättningen med handlingsplanen Målet för insatserna i handlingsplanen är att åstadkomma: en långsiktigt hållbar struktur för utveckling och spridning av kunskap på lokal och regional nivå utveckling av långsiktigt hållbara metoder och arbetssätt för att omsätta strategins principer i praktiken. Målgrupp Målgruppen för handlingsplanens insatser är ledande politiker, tjänstemän på olika nivåer och personal som direkt möter barn. I den mån barn och unga ska ses som målgrupp sker det via kontakter med personal i verksamheter. Genomförande av handlingsplanen - samverkan SKL samverkar i dag med ett antal aktörer. Exempel på detta är Socialstyrelsen, Skolinspektionen, Skolverket, Folkhälsoinstitutet, Handisam samt ett antal intresseorganisationer. För att genomföra handlingsplanen behöver SKL vidareutveckla samverkan inom det här specifika området. Inom SKL pågick ett 8

9 projekt under 2009 och 2010 Systematiskt arbete för mänskliga rättigheter. 12 Arbetet gick i korthet ut på att följa och stödja fem kommuner och landsting i deras arbete med att säkerställa mänskliga rättigheter. Samverkan kommer att ske inom SKL för att ta del av strategier och resultat från projektet. SKL avser också att samordna arbetet med handlingsplanen inom ramen för andra överenskommelser mellan SKL och Regeringen. Dessutom kommer SKL att samråda med nationella projekt och pågående utredningar som har bäring på barnrättsområdet. Som exempel på samverkan kan nämnas Socialstyrelsens uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete med stöd till barn i familjer där missbruk förekommer, vilket ska genomföras i samråd med bland annat SKL. Även uppdraget att ta fram ett program för trygg och säker vård i familjehem och hem för vård och boende är ett sådant exempel. Socialstyrelsens uppdrag att ta fram en vägledning gällande dokumentation av barnets bästa inom socialtjänsten, innebär tydliga kopplingar till SKL:s arbete i strategin och en första kontakt är tagen. Ett regeringsuppdrag under planering är utvecklingsprojektet Stöd till barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom, psykisk funktionsnedsättning eller där våld förekommer där Socialstyrelsen ska samverka med SKL och Folkhälsoinstitutet. Olika avdelningar inom SKL samverkar med olika myndigheter, till exempel Skolverket, där det finns naturliga ingångar för att upparbeta samarbete. Andra överenskommelser, projekt och utredningar, där exempelvis samråd ska ske med SKL, kommer att inbegripas i handlingsplanen där så är möjligt. Barnombudsmannen, vars uppdrag att arbeta med barnets rättigheter är en annan viktig samarbetspartner, vilket också slås fast i överenskommelsen. SKL har samarbetat med Barnombudsmannen vid genomförandet av kartläggningen och samarbetet kommer att fortgå när insatser i enlighet med handlingsplanen ska genomföras. Övriga samarbetskanaler, som till exempel mödra- och barnhälsovården kommer att utvecklas under projektets gång. Samverkan med olika aktörer kommer självklart att sökas för både de övergripande insatserna och för aktuella fördjupningsområden. Övergripande insatser En samlad, dokumenterad bild av vad som pågår rörande implementeringen av konventionen om barnets rättigheter på statlig, lokal och regional nivå saknas. Över tid har det emellertid gjorts vissa utvärderingar och det finns även exempel på hur rättigheterna kan få genomslag i besluts- och arbetsprocesser på kommunal och regional nivå. Den ovan nämnda kartläggningen var ett led i att öka kunskapen om vilka behov kommuner och landsting upplever sig ha för att komma vidare med implementeringen. Kartläggningen visar att arbetet med att stärka barnets rättigheter kräver stödjande strukturer, tydliga beslut och administrativa rutiner och här ses nationella aktörer som särskilt viktiga för vägledning (sid. 4 i ovan nämnda 12 Kullander, B. (2009). Systematiskt arbete för mänskliga rättigheter. Projektplan. Stockholm: Sveriges kommuner och Landsting. 9

10 kartläggning). Vad som också framkommer är att samordning är viktigt och för det krävs funktioner på strategisk nivå med såväl kompetens inom folkrättsområdet som mandat och resurser att utveckla arbetet (sid. 4 i ovan nämnda kartläggning). Resultaten pekar även på behovet av ökade kunskaper om konventionen och tillämpningen för samtliga nivåer i organisationerna. Ytterligare en fråga som lyfts fram är behovet av spridning av goda exempel på en lättillgänglig nationell hemsida. Resultaten korresponderar väl med strategin som lyfter såväl frågor om kunskapsutveckling som tillämpning och samverkan. Mot den bakgrunden rör de övergripande insatserna fyra områden: kommunikation, kompetensutveckling (där framtagandet av ett informationsmaterial med vägledning för olika sektorer är en del), spridning av befintligt informationsmaterial och regionala konferenser. Se vidare under de olika rubrikerna. Kopplingar till konventionen om barnets rättigheter De övergripande insatserna rör de grundläggande principerna i konventionen (artikel 2, 3, 6, och 12) samt de generella implementeringsartiklarna (4, 42 och 44.6). Kommentar Även om arbetet nedan beskrivs som fyra separata aktiviteter kommer de olika delarna att planeras och genomföras till viss del parallellt. Vartefter arbetet fortskrider kommer det bli synligt vilka aspekter som griper in i varandra och då måste delarna koordineras. Detta kan ligga på både innehålls- och personnivå. Därmed är samordningsvinster möjliga. Syfte och mål De övergripande insatserna ska syfta till att åstadkomma förändringar i kommuners och landstings metoder och arbetssätt. Vidare ska de vara långsiktiga och integreras i den ordinarie verksamheten. Målet för det övergripande arbetet är att: åstadkomma en långsiktigt hållbar struktur för utveckling och spridning av kunskap på nationell och regional nivå konventionen och dess implikationer ska bli synliga i kommuners, landstings och olika verksamheters styrdokument. Nedan presenteras de övergripande åtgärderna inom ramen för handlingsplanen. Arbetet är tänkt att genomföras på kort och på lång sikt. Kommunikationsinsatser I ovan nämnda kartläggning framkommer önskemål från de intervjuade om information från Barnombudsmannen, SKL och berörda sektorsmyndigheter kring erfarenheter av hur arbetet med att stärka barnets rättigheter fortlöper. Även strategin tar upp frågan om information om rättigheterna och 10

11 kunskapsspridning om implementeringen och goda exempel. Det kan handla om att följa upp, sprida och även utveckla de goda exempel som finns kring arbetet med konventionen idag. Kommunikationsinsatser, ska ligga som grund för SKL:s arbete tillsammans med medlemmar och andra aktörer. Insatserna kan omfatta information på hemsidor, spridning av tryckt material, konferenser och utbildningar. Åtgärden ska förstärka och komplettera de informationskanaler som finns idag, men framförallt samla viktig information och göra den överskådlig. Mot denna bakgrund kommer därför en kommunikationsplan att utarbetas. Planen är tänkt att fungera som ett stöd för SKL:s insatser avseende implementeringsarbetet i kommuner och landsting. Kommunikationsinsatserna syftar till att kommuner och landsting ska få kunskap om konventionen, dess principer och vad det innebär att genomföra konventionen på alla nivåer i en organisation. Informationen ska ta sin utgångspunkt i konventionen, strategin och den ska åskådliggöras bland annat med exempel från kommuner och landsting som påbörjat ett implementeringsarbete. Det ska finnas tydliga kopplingar till konventionen och FN-kommitténs arbete. Målet är att underlätta för kommuner och landsting som vill söka kunskap om konventionen eller implementeringen. Regionala konferenser Regionala konferenser är en metod som ofta används i Sverige för att stärka olika samhällsområden. Det gäller både regerings- och myndighetsnivå. Den andra delen i projektet är att planera för regionala konferenser. Syftet med konferenserna är att manifestera handlingsplanen så att kommuner och landsting stärker och förbättrar sitt arbete med barns rättigheter och får med sig konkreta idéer om vad som kan göras och på vilket sätt, genom att ta del av goda exempel. Till konferenserna kommer politiker, tjänstemän och personer som på annat sätt berörs av konventionen att inbjudas. Målsättningen är att flera kommuner och landsting ska få kunskap om konventionen och dess principer så att de kan utveckla arbetet med implementeringen. Som det ser ut nu kommer SKL att söka samverkan med lokala och regionala aktörer som planerar för konferenser under nästa år. Kompetensutvecklingsinsatser Av resultaten i kartläggningen framkommer också att det finns ett stort behov av utbildning och fortbildning om konventionen och dess genomförande för både politiker, chefer och medarbetare. Detta är ett område som även lyfts fram i strategin. Efterfrågan på utbildning kan bli omfattande. Därför kommer denna åtgärd att fokusera på möjligheterna att utveckla ett koncept med regionala utbildare, utvecklingsledare eller utbildningsledare. Utbildningarna behöver innehålla konkreta exempel utifrån det egna verksamhetsområdet och beskriva hur konventionen ska kunna tillämpas i praktiken. Som en följd därav kommer projektet, som en tredje del, att ta fram ett utbildningspaket som anpassas efter de behov som finns i kommuner och/eller landsting. Syftet med kompetensutvecklingen är att stärka strategiska personer i kommuner och landsting så att implementeringstakten ökar. Målet är att utbildningspaketet och konceptet med regionala utbildare ska prövas i några kommuner och landsting. 11

12 Inom kompetensutvecklingsarbetet kommer SKL också att ta fram en vägledning för sektorerna (ett informationsmaterial). Informationsmaterialet syftar till att inspirera enskilda verksamheter som vill komma igång med arbetet med att stärka barnets rättigheter. Målet är att ett antal verksamheter ska pröva materialet. Behovet av material att arbeta med själv framkommer både i kartläggningen och i strategin. Innebörden av begreppet vägledning kan tolkas på flera sätt, men den här vägledningen kommer att vara uppbyggd kring frågeställningar om personalens perspektiv och erfarenheter, kunskap om lagar/regler, yrkesspecifika aspekter, hur man hittills arbetat inom sektorn, förbättringspotentialer, implementeringsteorier och liknande centrala teman. Frågeställningarna ska genomgående knytas till artiklarna i konventionen och till principerna i strategin. Målgrupper är i första hand handläggare i de verksamheter som ska arbeta med genomförande av åtgärder för att stärka barnets rättigheter men även berörda politiker. Vägledningen ska komplettera annat material och spridas till kommuner och landsting som är intresserade av att ta del av informationen. Spridning av informationsmaterial Att barn ska få kunskap om sina rättigheter är också en av de centrala principerna i strategin. Erfarenhet visar att det kan bli fel om barn får kännedom om sina rättigheter innan vuxna har fått motsvarande kunskap, varför det är viktigt att koppla arbetet till den övergripande insatsen att vuxna får kompetensutveckling. SKL kommer, som en fjärde insats, att i samverkan med berörda aktörer sprida information om befintligt material från Barnombudsmannen, BRIS, Unicef, Rädda barnen och Utrikesdepartementet till verksamhetsföreträdare inom förskolan och skolan. En väg att sprida information om befintligt material kan vara via hemsidan under en särskild rubrik: Metodmaterial för dig som vill arbeta med konventionen i barngrupper. Insatsen kommer att starta med en inventering av befintligt material. Syftet med insatsen är att få en översikt över befintligt material som vänder sig till barn och målet är att sprida materialet och informera om att det finns så att vuxna bidrar till att barn får kunskap om sina rättigheter i enlighet med konventionen. Ett annat område där det är viktigt att sprida information rör diskriminering och kränkande behandling. Här kan SKL i samråd med andra berörda inom och utanför organisationen sprida kunskap om lagstiftning och forskning inom området. Målgrupper för en sådan insats är politiker, förvaltningschefer och verksamhetsföreträdare inom förskola och skola. Det finns även anledning att samverka med avdelningen för Lärande och Arbetsmarknad inom SKL. I överenskommelsen mellan SKL och Regeringen framkommer att SKL ska bidra till att sprida Barnombudsmannens material om barnets rättigheter till mödra- och barnhälsovården. Målgruppen för materialet är föräldrar. 12

13 Fördjupningsområden Handlingsplanen innehåller även ett antal fördjupningsområden där kommuner och landsting själva kan välja fördjupningsområde. Syfte Ett syfte med insatser inom olika fördjupningsområden är att de ska åstadkomma förändringar i metoder och arbetssätt för att omsätta konventionen. Arbetet ska vara långsiktigt och integreras i den ordinarie verksamheten. Detta kan till exempel ske genom politiska beslut om rapportering i verksamhetsberättelser. Med andra ord, årliga uppföljningar i fullmäktige ska visa på insatser som gör skillnad. Ett annat syfte är att skapa reella förutsättningar för aktuella pilotkommuner och landsting att pröva och förankra olika metoder som gemensamt diskuteras fram inför genomförandet. Mål Målen med insatserna är: att de ska åstadkomma en utveckling av metoder och arbetssätt för att omsätta strategins principer i praktiken att de ska åstadkomma reella förutsättningar för pilotkommuner och landsting att pröva och förankra olika metoder och arbetssätt för att omsätta strategin att deltagande kommuner och landsting ska känna att de fått så mycket stöd att de kan arbeta vidare efter avslutat projekt att projekten ska ge goda och varierade exempel som kan spridas till andra kommuner och landsting. Genomförande av insatser Insatserna genomförs under åren Aktuella kommuner och landsting förutsätts bidra med egna insatser, främst i form av tid och personella resurser. Även intresseorganisationer ska, om förutsättningar finns, erbjudas att delta i genomförandeprocessen. Det är viktigt att betona att uppdragen konkretiseras i samråd. Överenskommelser som kan avse målformuleringar, insatser, budget med mera, ska skrivas med aktuella kommuner och landsting. Där det är möjligt kommer arbetet inom planerade fördjupningsområden att kopplas till de övergripande insatserna. Kunskapsspridning av resultaten kan ske genom SKL:s kommunikationsinsatser och via pilotprojekten. 13

14 Kriterier för pilotprojekten De lokala projekten tar sin utgångspunkt i konventionens artiklar och strategins principer för att stärka implementeringen av konventionen om barnets rättigheter. Insatserna ska gälla alla barn och: genomföras i kommuner och/eller landsting integreras i den ordinarie verksamheten i hög grad vara mätbara vara både generella och riktade och deltagandet ska vara väl förankrat i kommun- eller landstingsledning. Målgrupper är lednings- och verksamhetsnivå, och politiker och tjänstemän. Urval av fördjupningsområden Prioriterade områden där intresserade kommuner och landsting kan starta pilotprojekt är: Kunskapsspridning till barn och unga om deras rättigheter (kan kopplas till de övergripande insatserna). Fördjupade insatser mot kränkande behandling (kan kopplas till de övergripande insatserna). Dialog med barn, där socialtjänsten utvecklar metoder för att barn och unga ska komma till tals i utredningar och andra insatser. Våld mot barn, där kommuner och landsting kan stärka sitt arbete med att upptäcka barn som far illa och utveckla och pröva nya arbetsformer för att bättre kunna agera vid misstanke om att barn far illa. Kunskapsspridning till barn och unga En av konventionens generella genomförandeartiklar (42) ger barn en rätt att få kunskap om sina rättigheter. Rättigheten är också en av strategins principer (se bilaga 1) och det framkommer också i kartläggningen att det saknas kunskap bland vuxna om hur man pratar med barn om deras rättigheter. Av skollagens (2010:800) 1 kap. 4 och 5 framgår att skolan ska främja, förmedla kunskap om och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna. I många skolor och förskolor får barn kunskap om FN, mänskliga rättigheter och sina egna rättigheter på FN-dagen den 24 oktober, men det har visat sig svårt att få frågan att genomsyra hela verksamheten även efter FN-dagen. Regeringen har vid ett flertal tillfällen avsatt medel för att ta fram material som ska spridas till barn och unga. Det är oklart vilket genomslag detta material har haft bland barn. En förutsättning för att kunna samtala med barn om deras rättigheter är att man som vuxen känner till rättigheterna och vad de innebär. I en studie i Uppsala län som genomfördes 2002 visade det sig att av 477 barn var det 170 som aldrig hade fått lära sig något som sina rättigheter (12 svarade inte). 13 Även Barnombudsmannens årsrapport 2009 pekar åt samma håll. 14 Endast 22 procent av de tillfrågade barnen hade hört talas om barnkonventionen och 17 procent sade att de kände till vad konventionen handlar om. 13 Englundh, E. (2002). En barnombudsman för Uppsala län? Ett länsövergripande initiativ för att förverkliga barnets rättigheter. Uppsala: Barnombudsmannen i Uppsala. 14 Barnombudsmannen (2009). Kom närmare. Stockholm: Barnombudsmannen. 14

15 De verksamheter som är intresserade av kunskapsspridning om konventionen till barn kommer att, i ett första steg, erbjudas egen utbildning om konventionen riktad till de vuxna. I nästa steg utvecklas och prövas nya arbetssätt för att mer aktivt lyfta in kunskaperna bland barnen. Syftet med det första fördjupningsområdet är att barn ska få kunskap om sina rättigheter i enlighet med konventionen och målet är dels att de vuxna som deltar i projektet ska genomföra informationsinsatser till barn och unga och dels att skapa långsiktiga och hållbara former för kunskapsspridning till barn. Fördjupningsområdet Kunskapsspridning till barn och unga relaterar till konventionen genom de grundläggande principerna (2, 3, 6 och 12) och de generella implementeringsartiklarna (4 och 42). Fördjupade insatser mot kränkande behandling Kränkande behandling är ett område som uppmärksammas allt oftare inom olika myndigheter och samhällsområden. Kränkningar av barn är särskilt allvarliga när de sker i skolan eftersom det råder skolplikt och barnen inte själva kan välja om de ska vara i skolan eller inte. Enligt Skolinspektionens rapport (2009) har antalet anmälningar till Barn- och elevombudet ökat med 63 procent mellan 2004 och Trots att det finns en diskrimineringslag (2008:567), en förordning (2006:1083) om att barn och elever ska vara delaktiga vid framtagandet av likabehandlingsplaner, ny skollag (2010:800) och ny läroplan (2011) för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet som främjar barns delaktighet i arbetet mot kränkande behandling, kan Skolinspektionen konstaterar att det finns både barn och vuxna som inte känner till dessa dokument. Att skydda barn från kränkningar i verksamheter där barn är tvungna att vistas borde vara en självklarhet. Det finns även ett antal berättelser där barn själva beskriver hur de under många år utsatts för kränkande behandling av så väl vuxna som barn. 15 Det yttersta ansvaret för att säkerställa att barn inte kränks i förskolan eller skolan ligger på kommunledningen. Av Skolinspektionens rapport framgår även att nio av tio skolor inte upprättat en plan mot kränkande behandling som uppfyller kraven. 16 I samma rapport beskrivs även hur huvudmännen för skolan saknar kunskap om sitt ansvar och att vuxna inte sällan lägger skulden på det enskilda barnet. Av kartläggningen framgår att det finns ett behov av att få stöd med arbetet mot kränkande behandling, i synnerhet gäller det förskola och skola. Strategins andra princip trycker på vikten av att barnets fysiska och psykiska integritet ska värnas. Syftet med det andra delprojektet skulle mot den här bakgrunden vara att, genom att möta den rådande okunskapen bland vuxna som inte känner till hur lagar och förordningar är formulerade, skapa långsiktiga och hållbara strukturer för arbetet mot kränkande behandling. Målet är att inget barn ska utsättas för kränkande behandling. För skolans del är det kommunledningen som har huvudansvar för arbetet mot kränkande behandling. De kommuner och landsting som är intresserade av att stärka sitt arbete mot kränkande behandling kommer att få grundläggande kunskaper om gällande lagstiftning, förordningar och allmänna råd inom det här fältet. I nästa steg ska kunskaperna omsättas i en 15 Se till exempel Thors, C. (red.) (2007). Utstött: en bok om mobbning. Stockholm: Lärarförbundets förlag. 16 Skolinspektionen (2010).Tillsyn och kvalitetsgranskning 2009 Skolinspektionen erfarenheter och resultat. Stockholm: Skolinspektionen. 15

16 praktik där vi tänker oss att de som deltagit i arbetet får utveckla arbetssätt som tydliggör hur arbetet mot kränkande behandling ska involvera barn och unga och samtidigt vara anpassade till lokala förhållanden. Fördjupningsområdet Insatser mot kränkande behandling relaterar till konventionen genom de grundläggande principerna (2, 3, 6 och 12) och de generella implementeringsartiklarna 4 och 42) men även till artikel 19 (med relaterande artiklar 5, 9, 18, 20, 24.3, 25, 28.2, 34, 37, 38, och 39), artikel 28 (med relaterande artiklar 12, 14, 15, 16, 17, 19, 23, 24, 29, 30, 31 och 32), artikel 29 (med relaterande artiklar 13, 14, 15, 16, 17, 24, 28, 30, 31, 33 och 38). Dialog med barn Att barn och unga ska få säga sin mening i frågor som rör dem är en fundamental rättighet. Rättigheten är en av grundprinciperna i konventionen, men det har visat sig svårt att hitta ett konkret långsiktigt arbete där barns åsikter systematiskt får genomslag. FN-kommittén för barnets rättigheter pekar på vikten av att de som arbetar med barn på något sätt får utbildning om vilka metoder man kan använda för att öppna en dialog med barn. Eftersom rättigheten gäller alla barn och alla frågor är det en stor utmaning att hitta metoder som fungerar. Kartläggningen innefattar hälso- och sjukvård, skola och förskola och socialtjänstens område, och inom samtliga områden efterfrågas mer kunskap och möjlighet att få ta del av redan befintliga metoder. I strategin framkommer inte något prioriterat område för att ge barn en möjlighet att säga sin mening i frågor som rör barnet, men i den tredje principen framgår att barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. I det här delprojektet kommer vi särskilt att fokusera på socialtjänstens område. Syftet med detta fördjupningsområde är att skapa goda exempel som vägledning för både den politiska nivån och för den som arbetar med barn i en verksamhet inom socialtjänstens verksamhetsområde. Målet är att skapa långsiktigt hållbara metoder som kan generaliseras och nå en större målgrupp så att alla barn verkligen får möjlighet att komma till tals, bli lyssnade till och få sin åsikt beaktad i förhållande till ålder och mognad. På nationell nivå pågår arbete där socialtjänsten prövar olika metoder för att möjliggöra för barn att få inflytande. Här kommer SKL att söka samverkan. Fördjupningsområdet Dialog med barn relaterar till konventionen genom de grundläggande principerna (2, 3, 6, 12) och de generella implementeringsartiklarna (4 och 42). Våld mot barn 1979 fick Sverige en lag som förbjuder alla former av kroppslig bestraffning och kränkande behandling. 17 Lagen förbjuder däremot ingen att ingripa fysiskt om ett barn riskerar att skada sig själv eller någon annan. Även konventionen om barnets rättigheter (artikel 19) ålägger konventionsstaterna att skydda barnet från alla former av fysiskt eller psykiskt våld. I Sverige är det kommunernas socialtjänst som har det yttersta ansvaret att ge stöd och skydd till barn som far illa samt att utreda anmälningar om misstanke att ett barn far illa. Därför finns 17 SFS 1949:381 6 kap. 1 16

17 också en lagstadgad skyldighet för alla som arbetar med barn om att göra en anmälan om vid misstanke om att ett barn far illa. 18 Att anmäla en sådan misstanke kan uppfattas som mycket svårt, särskilt för de yrkesgrupper som träffar både barnen och deras föräldrar. Även om attityderna har förändrats och den faktiska kroppsliga bestraffningen av barn har minskat påtagligt finns det siffror som pekar mot att vissa typer av bestraffningar ökar, till exempel att man drar i barnets arm eller ruskar hela kroppen. 19 Av Regeringens strategi framgår att det har gjorts ett antal aktiviteter för att utreda, förebygga och öka kunskaperna om våld mot barn och i den sjunde principen framgår att samverkan är en viktig faktor i arbetet med barnets rättigheter. I kartläggningen efterfrågas rutiner för hur barn i riskzonen ska identifieras, utbildning kring sekretesslagstiftning och kunskap om vad som är bra former för samverkan kring barn som far illa. Syftet med detta delprojekt är att ett antal kommuner och landsting ska utveckla en metod för samverkan kring barn som far illa och målet är att metoden ska generera långsiktiga strukturer. Även inom detta område pågår intressanta insatser med vilka SKL kommer att söka samverkan. Fördjupningsområdet Våld mot barn relaterar till konventionen genom de grundläggande principerna (2, 3, 6 och 12) och de generella implementeringsartiklarna (4 och 42) och till dem relaterande artiklar (9, 10, 13, 15, 18, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 27, 28, 29, 31, 37c, 39, 40(2)(b)(iii)). Andra aktuella artiklar är 19 (med relaterande artiklar 5, 9, 18, 20, 24.3, 25, 28.2, 34, 37, 38, och 39). Slutord Som tidigare nämnts är handlingsplanen SKL:s verktyg för genomförandet av strategin. I nästa fas kommer SKL att göra en detaljerad strategi för arbetets genomförande inom de olika områdena. Där kommer det att finnas en tidsplan för arbetet, information om hur medlemmarna ska kontaktas, vad överenskommelserna ska innehålla samt information om innehållet i de olika delarna. En viktig aspekt att överväga är implementeringstiden. I en demokratisk förankringsprocess kan det ta år från det att en fråga har väckts till det finns ett beslut. 18 Socialtjänstlagen SFS 2001:453 kap Jansson, S.; Långberg, B. och Svensson, B. (2007). Våld mot barn En nationell kartläggning. Stockholm/Karlstad: Allmänna Barnhuset/Karlstads universitet. 17

18 Referenser Antonovsky, A. (1987). Unraveling the mystery of health. How people manage stress and stay well. San Francisco: Jossey Bass Publisher. Barnombudsmannen (2009). Kom närmare. Stockholm: Barnombudsmannen. Cronert, C. och Kessel, D. (2010). Inflytande för elever. En handbok för rektorer och lärare. Stockholm: Elevrörelsens förlag. Englundh, E. (2002). En barnombudsman för Uppsala län? Ett länsövergripande initiativ för att förverkliga barnets rättigheter. Uppsala: Barnombudsmannen i Uppsala. Föräldrabalken SFS 1949:381. Jansson, S. & Långberg, B. och Svensson, B. (2007). Våld mot barn En nationell kartläggning. Stockholm/Karlstad: Allmänna Barnhuset/Karlstads universitet. Kullander, B. (2009). Systematiskt arbete för mänskliga rättigheter. Projektplan. Stockholm: Sveriges kommuner och Landsting. Regeringens proposition 2009/10:232. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Stockholm: Socialdepartementet. Skolinspektionen (2010). Tillsyn och kvalitetsgranskning 2009 Skolinspektionens erfarenheter och resultat. Stockholm: Skolinspektionen. Socialtjänstlagen SFS 2001:453. Spång, M. (2010). Systematiskt arbete för mänskliga rättigheter. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Sammanställning av fem kommuners och ett landstings arbete med mänskliga rättigheter. Sveriges Kommuner och Landsting (2007). En fråga om demokrati. Inriktningen av Sveriges Kommuner och Landstings verksamhet för kongressperioden Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Sveriges Kommuner och Landsting (2009). Familjehemsvård ur ett barnperspektiv för lärande och inspiration i ett utvecklingsarbete. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Projektledare: Elisabeth Melin. Sveriges Kommuner och Landsting (2010). Ensamkommande barn och ungdomar: ett gemensamt ansvar Kartläggning och åtgärdsplan. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Författare: Andersson, L. och Karlsson, K. Sveriges Kommuner och Landsting (2011). Behov av utbildningsinsatser och annat stöd för att stärka barnets rättigheter i kommun, landsting och region. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Författare: Ludmilla von Zweigbergk. Thors, C. (red.) (2007). Utstött: en bok om mobbning. Stockholm: Lärarförbundets förlag. 18

19 Bilaga 1 Regeringens proposition 2009/10:232 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige 20 Antagen i riksdagen den 1 december 2010 För att stärka barnets rättigheter i Sverige ska följande strategi gälla: 1. All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. 2. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. 3. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. 4. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. 5. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. 6. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. 7. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. 8. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. 9. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Principerna har numrerats här för att underlätta skrivningar i löpande text. De är inte numrerade i strategin. 20 Regeringskansliet (2010). Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Faktablad Socialdepartementet. 19

20 Vad visar kartläggningen? Bilaga 2 Den ovan nämnda kartläggningen syftade till att få kunskap om de behov av utbildningsinsatser och det stöd som kommuner och landsting har för att stärka barnets rättigheter. Kunskapshöjande insatser Resultaten visar på ett omfattande behov av utbildning, fortbildning, och kompetensutveckling för politiker, chefer och handläggare på samtliga nivåer inom kommuner och landsting. Tolkning av konventionen Det behövs tydligare stöd och vägledning vad gäller tolkning av konventionen i relation till olika verksamheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Metodstöd Det finns också behov av metodstöd för samverkan mellan olika verksamheter inom hälso- och sjukvården, skola och förskola samt socialtjänst samt att goda samverkansmodeller behöver spridas. Sprida goda exempel Kartläggningen visar att nationella aktörer som Barnombudsmannen, SKL och berörda sektorsmyndigheter bör förstärka arbetet med att följa upp, sprida och bidra till att utveckla de goda exempel som finns kring arbetet med barnkonventionen idag. Barnets rätt till deltagande, information och inflytande Vidare visar resultaten att det behövs stöd och kompetens till att utveckla former för att barn ska kunna uttrycka åsikter utifrån egna förutsättningar och en ökad tydlighet i återkoppling till barnen efter åtgärder och beslut. Befintliga metoder behöver spridas, exempelvis via en nationell hemsida. Barn som far illa Riktade insatser behöver intensifieras för att uppmärksamma flickor och pojkar som far illa. Stöd behövs för att utveckla rutiner och verktyg för hur personal ska hantera misstanke om flickor och pojkar som far illa inom hälso- och sjukvården och skola samt förskola. Barnkonsekvensanalyser Resultaten visar också att det finns behov av utveckling av metoder som barnkonsekvensanalyser. 20

21 21

22 Handlingsplan för att stärka implementeringen av FN:s konvention om barnets rättigheter i kommuner, landsting och regioner Den här handlingsplanen är det andra steget i SKL:s överenskommelse med Regeringen om att stärka barnets rättigheter i kommuner och landsting. Genomförandet av handlingsplanen påbörjas under hösten 2011 och ska avslutas i november 2013 Upplysningar om innehållet Elizabeth Englundh elizabeth.englundh@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2011 ISBN/Bestnr: Text: Elizabeth Englundh Beställ eller ladda ned på eller på telefon ISBN-nr: Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: