OFFENTLIG UPPHANDLING - ETT SYSTEM PÅ VILLOVÄGAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "OFFENTLIG UPPHANDLING - ETT SYSTEM PÅ VILLOVÄGAR"

Transkript

1 Debattskrift OFFENTLIG UPPHANDLING - ETT SYSTEM PÅ VILLOVÄGAR - Reflektioner kring utvecklingen inom offentlig upphandling - Peder Blomberg Senior rådgivare i offentlig upphandling December Mobil: +46(0)

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Varför har offentlig upphandling hamnat i problem? En tydlig maktförskjutning har skett inom de nationella upphandlingssystemen Riskminimering istället för resultatoptimering Institutionell värdegemenskap skapar lågt förändringstryck Medlemsstaterna har olika lagstiftningstraditioner och prioriteringar EU- Direktivens positiva effekter, såväl med avseende på den inre marknaden som på den goda affären, synes inte klarlagda varför behövs de då? Det saknas bra instrument och metoder för mätning av effektiviteten inom offentlig upphandling Ett stort behov av att reformera överprövnings- och sanktionssystemet Hur tacklas problemen i Sverige? a) Det saknas en sammanhållande konsekvensanalys av utvecklingen inom det svenska offentliga upphandlingssystemet b) Det saknas en jämförande analys av den offentliga upphandlingen inom den klassiska sektorn och försörjningssektorerna Frågor av särskilt intresse i Upphandlingsutredningens betänkande a) Höjning av beloppsgränserna för direktupphandling b) Ökade möjligheter till förhandling och dialog mellan parterna c) Förbättra ramavtalen d) Utvärderingsmodeller och viktningskrav e) Den offentliga upphandlingens strategiska betydelse och förbättrad upphandlingskompetens Den pågående moderniseringen av EU- direktiven på rätt eller fel väg? Förslagen till nya upphandlingsdirektiv en klar besvikelse Varför en besvikelse analys av förslaget till förändringar i det klassiska direktivet Nya upphandlingsförfaranden Ingen distinktion görs mellan A- och B-tjänster Förhållandet mellan offentliga organ regleras (Teckal- kriterierna) Elektronisk kommunikation tvingande senast 2 år efter direktivet införande i nationell lag Regler för jäv och intressekonflikter införs Regler om otillbörligt uppträdande Sänkning av tidsfrister för intresseanmälan och anbudsinlämning Vissa regelförändringar av ramavtal, dynamiska inköpssystem och inköpscentraler

3 Förändringar inom e-upphandling Åtgärder för att stödja SMEs Kvalificering av anbudsgivare Utvärderingskriterier Onormalt låga anbud Genomförande av kontrakt Sociala och andra specifika tjänster Institutionella strukturer Upphandling inom försörjningssektorerna och koncessioner Den pågående politiska processen kompromissförslaget till nytt klassiskt direktiv Ett scenario för en framtida offentlig upphandling Nya radikala grepp behövs för den framtida EU- lagstiftningen Tankar om den framtida offentliga upphandlingen i Sverige Revidering av regelverket under tröskelvärdena (kap 15) Översyn av överprövningssystemet - institutionellt och förfarandemässigt Utformningen av de institutionella strukturerna för tillsyn, kontroll och support av offentlig upphandling Utveckla metoder och system för uppföljning och mätning av resultat och effektivitet inom offentlig upphandling En nationell strategi och handlingsplan för en effektiv och professionell upphandlingsverksamhet Avslutande synpunkter Bilaga Measuring Performance in Public Procurement

4 Biografi - Peder Blomberg Pol.mag. Uppsala universitet, Mer än 30 års erfarenhet av internationell och svensk offentlig upphandling inom olika verksamhetsfält och positioner. Anställningar med relevans till offentlig upphandling VD för ett svenskt dotterbolag som marknadsförde och levererade utrustningar och tjänster till internationella biståndsprojekt finansierade av främst Världsbanken, FN och Sida. Upphandlingarna följde internationella regelverk för offentlig upphandling. Från 1990 och fram till idag (utom i perioder då jag varit anställd i andra organisationer) Assistum AB. Oberoende senior rådgivare inom offentlig upphandling, internationellt och i Sverige. Viktiga uppdragsgivare har varit OECD, Världsbanken, FN, EU- kommissionen, Sida och Svenska Kommunförbundet Europeiska utvecklingsbanken, EBRD, London. Direktör och chef för upphandlingsdivisionen. Banken finansierar utvecklingsprojekt i Östeuropa och tillämpar ett internationellt regelverk för sina upphandlingar. Ansvar för att bankens upphandlingspolicy och regelverk korrekt tillämpas i implementeringen av projekt finansierade av banken OECD, Paris. Senior rådgivare i offentlig upphandling inom det s.k. Sigma programmet som är ett samarbete mellan OECD och EU- kommissionen, i huvudsak finansierat av den senare, för att stödja offentlig förvaltningsutveckling, inklusive offentlig upphandling, inom gruppen kandidatländer till EU. Uppgiften var att med rådgivning och andra insatser på departementsnivå stödja anslutningsprocessen till EU utifrån de uppställda anslutningskraven som kandidatländerna måste tillgodose i form av korrekt implementering av EU:s lagstiftning inom offentlig upphandling och tillräcklig institutionell kapacitet för implementering, tillsyn, överprövningar och upphandlingssupport. En viktig uppgift har varit den årliga rapporteringen och analyserna till EU- kommissionen om framstegen av kandidatländernas offentliga upphandling och att utföra s.k. OECD peer reviews - analyser av enskilda länders offentliga upphandling som stöd för det fortsatta utvecklingsarbetet. Utgivning av rapporter och andra publikationer har också varit en viktig uppgift. Publikationer Biståndsmarknaden, utgiven 1991 av Exportrådet. Beskriver upphandlingssystemen inom Världsbanken, FN och Sida. Guide i offentlig upphandling, utgiven av Företagarnas Riksorganisation En vägledning till små och medelstora företag om den nya svenska upphandlingslagen (LOU) och vad man behöver tänka på i anbudsprocessen. LOUIS -LOU Information System, utgiven av Svenska Kommunförbundet Det var ett Windows - baserat informationssystem som vände sig till kommunala inköpare med praktisk vägledning om tillämpningen av LOU. Ingått i projektledning och som medförfattare till ett antal Sigma publikationer, alla tillgängliga på Sigma Paper No 40 Central Public Procurement Structures and Capacity in the EU (2007) Sigma Paper No 41 Public Procurement Review and Remedies System in the EU (2007) Sigma Paper No 45 Public Procurement in EU Member States: The Regulation of Contract Below the EU Thresholds and in Areas not Covered by the Detailed Rules of the EU Directives (2010) Sigma Paper No 47 Centralised Purchasing Systems in the European Union (2011) Sigma Public Procurement Training Manual and Sigma Public Procurement Briefs ( ) 4

5 1. Inledning Det pågår ett omfattande förändringsarbete inom offentlig upphandling, såväl inom EU som i Sverige. EU-kommissionen presenterade i slutet av 2011 förslag på nya direktiv inom den klassiska sektorn och försörjningssektorerna, vilka ska ersätta gällande direktiv 2004/18/EC och 2004/17/EC. Parallellt har också ett helt nytt förslag till direktiv för tjänste- och entreprenadkoncessioner utarbetats och sedan tidigare har också ett nytt direktiv för försvarsupphandlingar beslutats. I Sverige har Upphandlingsutredningen presenterat sitt betänkande under namnet På jakt efter den goda affären och avser att lägga fram sin slutrapport senast 5 mars Därtill har en utredning under beteckningen Upphandlingsstödets framtid lagt fram sitt förslag om den framtida organisationen för den upphandlingsstödjande verksamheten i Sverige. Mycket av vad som nu händer på EU- nivå kommer att bestämma utvecklingen inom den offentliga upphandlingen för många år framåt i tiden och, ärligt talat, den process som nu pågår inger anledning till oro. EU- kommissionen klargjorde, som resultat av den omfattande grönboksprocessen och en egen konsekvensanalysutredning, att EU-direktiven avseende offentlig upphandling behövde reformeras i grunden. De behövde förenklas, göras mer flexibla och inte minst moderniseras, vilket är en problembeskrivning som delas av merparten intressenter inom offentlig upphandling. Med dessa målsättningar i botten fanns det med rätta förväntningar om radikala grepp till förnyelse. Detta är något som tyvärr inte har infriats. Såsom läget är nu i början av december 2012, är förslagen till nya direktiv föremål för den politiska processen inom EU-rådet (ministerrådet) och EU-parlamentet. En kompromisstext, utarbetad av presidentskapet inom EU- rådet den 19 oktober och senare presenterad i en modifierad form den 27 november, är i skrivande stund föremål för behandling i EUparlamentet. Målsättningen var från början att ett beslut skulle tas i slutet av detta år, men som läget är kommer det att ske under första halvåret Det skulle innebära att de nya direktiven ska vara implementerade i nationell lagstiftning senast i mitten av Man kan tycka att det är en ganska märklig tågordning att så många viktiga intressenter ställs utanför och inte får möjlighet att kommentera och påverka själva lagtexten. Det går visserligen att följa lagstiftningsarbetet genom att ta del av de arbetsdokument och protokoll som publiceras på olika hemsidor, men slutprodukten är de facto i händerna på den politiska processen. För svensk del valde Upphandlingsutredningen att inte lägga några skarpa förslag på förändringar innan man visste utgången av lagstiftningsprocessen inom EU, vilket säkert var ett klokt beslut. Syftet med denna skrift är att reflektera över det förändringsarbete som pågår inom offentlig upphandling i EU och Sverige. Ett antal aspekter och problemområden inom den europeiska offentliga upphandlingen, med betydelse för förståelsen av utvecklingen under senare år fram till dagens situation, diskuteras. Det är också ett försök att ge tänkbara förklaringar till den uppkomna situationen. Vidare kommenteras enskilda områden inom Upphandlingsutredningens betänkande av särskilt intresse. Därefter beskrivs och kommenteras de viktigaste förändringarna i förslagen till nya EU-direktiv med speciellt fokus på det klassiska direktivet. Den analysen innehåller också en jämförelse mellan EU- kommissionens ursprungliga förslag och de kompromisser som förhandlingsprocessen inom Rådet gett till resultat. Det ger en intressant inblick i det politiska spelet inom EU. Till sist skissas på olika önskescenarier kring en framtida lagstiftning och institutionell struktur för offentlig upphandling inom EU och Sverige. Förhoppningen är att reflektionerna kan stimulera till diskussion och eftertanke i det pågående utvecklingsarbetet. I en särskild bilaga diskuteras problematiken kring mätning av resultat och effektivitet på olika nivåer inom offentlig upphandling ett område som borde ges större uppmärksamhet i framtiden ( Measuring Performance in Public Procurement ). Det skall också understrykas att slutsatser och förslag i detta PM är mina och inte i något avseende representerar de organisationer och uppdragsgivare som jag arbetat för eller här refererar till. 5

6 2. Varför har offentlig upphandling hamnat i problem? I detta inledande avsnitt beskrivs ett antal problemområden och tänkbara förklaringsgrunder till de problem som i växande grad har kommit att omgärda den offentliga upphandlingen inom EU och i Sverige. Vissa av frågeställningarna är inte nya, men det finns aspekter som inte berörts i någon vidare utsträckning, såsom maktförskjutningsproblematiken, det låga förändringstrycket, olikheterna mellan medlemstaterna och relevansen i det så kallade inre marknadsargumentet. Utgångspunkten för reflektionerna är de underliggande spänningarna mellan policymålet den goda affären eller value for money och de andra principer och mål som styr den offentliga upphandlingen. Den EUrättsliga kärnan, i utgångsläget likformigt fastlagd, är medlemstaterna bundna av genom EUfördragen, EU- direktiven och EU- domstolens rättspraxis ( acquis ). Det intressanta är att medlemstaterna saknar egentlig frihet när det gäller implementeringen av direktivens regelverk i procedurhänseende - här gäller fastställda minimikrav - medan man har större frihet vad gäller val av institutionella lösningar, såsom organisation av policysamordning, tillsyn och upphandlingsstöd. Det märks särskilt tydligt i implementeringen av rättsmedelsdirektiven där de institutionella olikheterna mellan medlemsstaterna är betydande. Däremot finns det inget som hindrar en medlemsstat att införa en mer restriktiv lagstiftning än den föreskrivna, vilket också många medlemsstater har gjort. Det ska understrykas att diskussionen i det följande endast handlar om att försöka belysa i vilken utsträckning dagens legala och institutionella ramverk verkligen främjar utvecklingen av den inre marknaden som det var tänkt och, inte minst, skapar optimala betingelser för en effektiv offentlig upphandling på medlemsstatsnivå och om inte, vilka kan förklaringarna vara. Det görs naturligtvis en mängd bra affärer dagligen inom den offentliga upphandlingen i Sverige och inom unionen, men den grundläggande frågan kvarstår: ges aktörerna inom offentlig upphandling med dagens system de bästa förutsättningarna för genomförandet av den goda affären? 1. En tydlig maktförskjutning har skett inom de nationella upphandlingssystemen Det har skett en förskjutning av styrke- eller maktbalansen mellan de olika intressenterna/aktörerna inom de nationella upphandlingssystemen inom EU. Gruppen upphandlande enheter/köpare har fått se sitt inflytande och sin beslutsrätt successivt eroderas till förmån för andra intressenter inom upphandlingssystemet. I första hand har gruppen leverantörer gynnats genom tillgången till en förstärkt överprövningsrätt, men också tillsynsmyndigheterna har flyttat fram sina positioner. Den maktförskjutningen har i första hand möjliggjorts genom tilläggsdirektivet 2007/66/EC 1 med dess kodifiering av Alcatel-domen med införandet av avtalsspärr ( standstill ), samt möjligheterna till ogiltigförklaring av ingångna kontrakt och sanktioner mot upphandlande enheter i händelse av otillåten direktupphandling. Det har lett till ett ökat antal överprövningar, men också till förändrade beteenden. Inte förvånande, idag sker överprövningarna som regel efter det att tilldelningsbeslutet offentliggjorts och inte som tidigare under hela anbudsprocessens gång. Upphandlingsutredningen diskuterar symptomen och problemen utan att egentligen beskriva orsakskedjan i sin helhet och dess troliga konsekvenser. Utredningen noterar att ca 5 procent av de utannonserade upphandlingarna överklagas (ca överprövningsmål per år) men nämner inte specifikt att ca procent av alla upphandlingar över tröskelvärdena faktiskt överprövas vilket bättre visar på vidden av problemet. 1 DIRECTIVE 2007/66/EC OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL of 11 December 2007 amending Council Directives 89/665/EEC and 92/13/EEC 6

7 Nyligen publicerad statistik av EU- kommissionen 2 bekräftar att 19 procent av upphandlingarna i Sverige över tröskelvärdena överprövas vilket ger oss en topplacering inom EU. Den sammanlagda siffran under de senaste tio åren kanske uppgår till överprövningar. En liknande situation finns i andra medlemsstater, men det finns också undantag: I Storbritannien uppgår antalet överprövningar till högst ett tiotal fall per år. Det beror på högre trösklar för överprövningar, men också på att det sannolikt råder en annan affärskultur och syn på värdet av överprövningsinstrumentet, inklusive användningen av sanktionsmekanismen (Storbritannien saknar överhuvudtaget exempel på tillämpning av sanktionsinstrumentet). Frågan är vad det kan bero på att Sverige har en sådan hög andel överprövningar i förhållande till andra medlemsstater; skälen borde utredas närmare. 2. Riskminimering istället för resultatoptimering Upphandlingsutredningen konstaterar att köparna uppvisar en allmänt ökad riskaversion vilket har resulterat i att man föredrar enkla och säkra lösningar i syfte att minimera risken för överprövningar och felaktiga upphandlingar i allmänhet. Det innebär, som exempel, att köparen väljer utvärderingskriterium lägsta pris framför mest ekonomiskt fördelaktiga anbud med kvalitetsfaktorer; förkastar anbud av formella skäl; väljer öppen upphandling framför selektiv upphandling eller avstår från att välja förhandlad upphandling även när sådan vore tillåten; föredrar traditionella tekniska specifikationer framför funktions- och prestationsrelaterade specifikationer och i många fall en överdriven användning av ramavtal, och så vidare. Denna utveckling är ännu mer påtaglig bland våra nya medlemsstater. Köparen prioriterar lagöverensstämmelse (compliance) framför åtgärder och lösningar som skulle ge mest mervärde och kvalitet (performance) i användningen av offentliga medel. Det senare förutsätter ett professionellt agerande från köparna i alla delar av upphandlingsprocessen och att det finns utrymme för ett visst mått av sunt risktagande. Tyvärr finns det inga tydliga incitament i det nuvarande upphandlingssystemet som uppmuntrar det professionella uppträdandet. Det har blivit viktigare att göra saker rätt än att göra rätt saker, och den utvecklingen har gradvis förstärkts under årens lopp. Med ett sådant synsätt kan den goda affären aldrig realiseras till sin fulla potential. Nu ska det sägas att fokuseringen på formalia inte bara är orsakat av överprövningssystemet som sådant utan är ett resultat av ett komplicerat och effektivitetshämmande procedurregelverk som ger näring åt den rådande överprövningskulturen. Den kanske allra viktigaste förklaringsfaktorn till denna utveckling är bestämmelsen om avtalsspärren. Den regeln, som har sitt ursprung i den så kallade Alcatel-domen, har tillkommit för att säkerställa de grundläggande fördragsprinciperna om likabehandling och tranparens. Utan att gå i polemik med domslutet som sådant det har definitivt en logisk förklaring kan man inte bortse ifrån att införandet av avtalsspärren i grunden har ändrat förutsättningarna för beslutsfattandet på köparsidan. Man förfogar som köpare inte längre över den tidigare beslutsrätten avseende tilldelningsbeslutet utan den är idag inskränkt och avhängig den externa (leverantörer och domstolar) acceptansen av det gjorda upphandlingsbeslutet. Det går inte att komma ifrån att det idag saknas en naturlig koppling mellan den upphandlande enhetens ansvar och dess beslutsrätt; med dagens beslutsordning är ansvaret klart större. Denna obalans har inte förvånande lett till en ökad fokusering på riskminimering från köparnas sida i stället för resultatoptimering: Varför ta ansvar för ett tilldelningsbeslut som ytterst avgörs av andra? De psykologiska, organisatoriska och övergripande ekonomiska effekterna av denna maktförskjutning diskuteras tyvärr inte särskilt ingående i upphandlingsutredningen. Det finns ingen anledning att ifrågasätta de kostnadsberäkningar som görs av överprövningarna inom utredningen men frågan är 2 SWD 342 final ( ) Commission Staff Working Document- Annual Public Procurement Implementation Review

8 om det ges en rättvisande bild av situationen. Snarare tas beräkningarna till intäkt för att problemet med överprövningar kanske inte är så stort. 3. Institutionell värdegemenskap skapar lågt förändringstryck. Symptomen på den dysfunktionella upphandlingen adresseras i upphandlingsutredningen men utan att gå in djupare på de möjliga bakomliggande orsakerna. Det är synd, då judikaliseringen torde spela en betydligt mer avgörande roll som förklaringsgrund till de problem som offentlig upphandling av många anses lida av idag, nämligen otillräcklig effektivitet, felaktigt fokus och ständiga målkonflikter som hämmar köparens vardagsarbete 3. Nedanstående exempel belyser några mer övergripande aspekter på denna problematik och hur det legala perspektivet har vuxit i betydelse under åren, och då på bekostnad av det ekonomiska och resultatmässiga innehållet och utbytet. a) EU-direktiven med dess omfattande och komplexa procedurregelverk har som primärt syfte att stödja etableringen av den inre marknaden med utgångspunkt från EU-fördragen och de grundläggande fördragsprinciperna: icke-diskriminering och likabehandling, transparens, ömsesidigt erkännande, och proportionalitet. Någon djupare analys har egentligen inte gjorts huruvida samma prioritering är relevant för medlemsstaterna. Den grundläggande målkonflikten, mellan utvecklingen av den inre marknaden visavi det nationella intresset av att förfoga över ett regelverk som i första hand stödjer en effektiv och sund offentlig upphandling utifrån de policymål som prioriteras på medlemsstatsnivå, förtjänar en mer ingående och uppriktig diskussion. b) EU-domstolen har fått ett gradvis ökat inflytande över den offentliga upphandlingen. Antalet prejudicerande domar avseende offentlig upphandling har stadigt vuxit under senare år och statistik indikerar att det idag finns ett hundratal domslut med någon form av koppling till offentlig upphandling. Många av dessa domar har varit betydelsefulla, men några har haft särskilt stort inflytande, såsom Alcatel-domen, den finska Concordia-domen om miljöhänsyn, och Lianiakis- domen om kvalificerings- och utvärderingskriterier. Dessa och andra viktiga domar har överlag haft sin utgångspunkt i fördragsprinciperna avseende likabehandling och transparens. Merparten av dessa domar har inneburit en utveckling mot minskad flexibilitet, och inte minst, det legala perspektivet har förstärkts. c) Omfattningen av judikaliseringen avspeglar sig också på ett annat område; nämligen hur den juridiska sakkunskapen och expertisen inom offentlig upphandling dominerar de institutionella strukturerna på EU och på nationell policy- och tillsynsnivå, den akademiska världen, samhällsdebatten, och inom tjänstesektorn (till exempel juridisk rådgivning). Det har intressant nog växt fram en industri för juridisk rådgivning och analys inom offentlig upphandling under de senaste 10 åren. Det är egentligen märkligt med tanke på att den operativa nivån för offentlig upphandling normalt representeras av en helt annan sakkunskap, såsom inom ekonomi, teknik och IT. Mediernas intresse för den offentliga upphandlingen är också stort, men då nästan alltid med fokus på oegentligheter och misskötsel av upphandlingsverksamheterna. Den operativa, professionella nivån tycks överlag ha svårt att få genomslag för sin problembeskrivning. d) De institutionella strukturerna för offentlig upphandling på EU-nivå och medlemsstatsnivå tycks i mångt och mycket dela samma värderingar och uppfattningar om vad som krävs för att upprätthålla en sund och effektiv offentlig upphandling. Det finns skillnader mellan 3 Se också Regelverk och praxis i offentlig upphandling, Per Molander, Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2009:2 8

9 medlemsstaterna (utan att uttala mig specifikt om den svenska positionen) men också betydande likheter. De nationella institutionerna får mycket av sitt reella inflytande från Bryssel genom att utgöra EU-kommissionens nationella kontaktpunkter och vara implementeringsansvariga för EU- lagstiftningen, samt i många fall representera medlemsstaterna i de rådgivande kommittéerna inom Kommissionen. Det institutionella systemet tycks i grunden vara representerat av övertygade regleringsföreträdare och systembevarare (om dock i varierande grad). De institutionella strukturerna är i regel också uppbackade av det politiska systemet på såväl nationell nivå som inom EU- parlamentet. Det visas rätt tydligt i det pågående förhandlingsarbetet rörande de nya direktiven där både Rådet och EU- parlamentet överlag tycks acceptera en fortsatt omfattande och faktiskt även utökad reglering av offentlig upphandling. Det finns i ärlighetens namn undantag 4 och avvikande uppfattningar i såväl enskilda detaljer som i mera övergripande frågor, såsom Rådets krav på utökad förhandlingsrätt 5 (ett krav som emellertid saknas från parlamentet) och kring förslaget om institutionella strukturer. Men på det stora hela tycks EU-kommissionens förslag till nya direktiv vara uppskattat. e) Det intressanta är att näringslivet och dess organisationer, att döma av remissvaren, inte tycks vara överdrivet bekymrade över det komplexa regelverket och det stora antalet överprövningar. Ett krångligt regelverk och en oförutsägbar utgång av anbudsprocessen borde utgöra viktiga faktorer till varför företag, stora som små, torde uppleva frustration eller välja att helt avstå från att delta i anbudsgivningarna. Ett enklare och mer dialogstyrt upphandlingsförfarande skulle tjäna alla parter. I alla andra sammanhang söker man förenklingar men inte, som det verkar, inom offentlig upphandling. Visserligen förfogar man som anbudsgivare över en stark överprövningsrätt som man förmodligen ogärna vill avstå från, samt med förslaget till nytt EUdirektiv ett framtida enklare kvalificeringsförfarande. Men de grundläggande problemen inte bara kvarstår, utan ökar dessvärre, vilket normalt borde ge anledning till protester ifrån näringslivet och dess organisationer. f) Även grupper utanför den direkta intressentsfären utövar inflytande på den offentliga upphandlingen, som exempelvis miljörörelsen och fackliga organisationer. Dessa grupper tycks i allmänhet välkomna de förändringar som nu har föreslagits i och med de nya direktiven. Möjligheterna att ta (och behöva ta) miljö- och sociala hänsyn har förstärkts med det nya förslaget. Sammanfattningsvis torde den institutionella värdegemenskapen tillsammans med kompromissbehovet på den politiska nivån vara viktiga förklaringsgrunder till den synbara oförmågan att genomföra mer radikala förändringar av EU- regelverken inom offentlig upphandling. 4. Medlemsstaterna har olika lagstiftningstraditioner och prioriteringar En faktor som bör ges mer uppmärksamhet är att de 27 medlemsstaterna är olika i sina förvaltningsstrukturer och sina lagstiftningstraditioner och inte minst vad gäller policyprioriteringar. Det går ett par viktiga skiljelinjer inom unionen som påverkar EU:s lagstiftning inom offentlig upphandling (liksom på många andra områden), nämligen mellan norr och söder respektive mellan nya och gamla medlemsstater. Sverige och andra länder inom den nordiska och anglosaxiska sfären föredrar oftast en mindre omfattande regleringsnivå; man vill lämna en relativt stor frihet till upphandlande enheter att själva utforma sina upphandlingsverksamheter. Många medlemsstater 4 Se Cabinet office, UK, Procurement Policy Note Progress Update on the Modernisation of the EU Procurement Rules, Information Note 08/12 24 August Proposal for a Directive of the European Parliament and of the Council on public procurement - Presidency compromise text/consolidated version 9

10 föredrar emellertid ofta inte bara en detaljerad nationell primärlagstiftning utan därutöver också en omfattande sekundärlagstiftning som stöd för implementeringen av upphandlingslagen i form av förordningar, dekret och föreskrifter beslutade av regeringen eller policyansvariga myndigheter vilket bidrar till komplexiteten. I många medlemsstater är också synen på lagstiftning sådan att det som inte är reglerat betraktas inte heller som tillåtet. Därför tycks begrepp som ökad förenkling och flexibilitet uppfattas så olika mellan medlemsstaterna. De behöver definieras och klargöras; inte minst med avseende på vilka parter som är tänkta att gynnas av förändringarna. I Sverige och likasinnade länder uppstår flexibilitet och förenklingar genom att man avstår ifrån att detaljreglera ett område medan man på andra håll och det tycks omfatta också EU-kommissionen anser att dessa två begrepp bäst uppfylls - även när syftet är att förenkla - genom att beskriva i mer eller mindre detalj hur en viss regel ska tillämpas inom ramen för en viss procedur. Förslagen till nya direktiv är bra exempel på ett sådant förhållningssätt. Förhandlingsprocessen kring det nya direktivförslagen visar också hur kompromissbehovet slår igenom mellan de olika synsätten de krafter som hävdar nödvändigheten av fortsatt stark reglering ställs mot de som önskar mer av avreglering och förstärkt flexibilitet. 5. EU- Direktivens positiva effekter, såväl med avseende på den inre marknaden som på den goda affären, synes inte klarlagda varför behövs de då? EU-direktiven gällande offentlig upphandling har införts för att säkerställa etableringen av den inre marknaden med fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. Direktiven ska förhindra protektionism och andra diskriminerande inslag inom offentlig upphandling som kan utgöra hinder för en fri gränsöverskridande handel mellan medlemsstaterna inom EU (och länderna anslutna till WTO/GPA). De koordinerande direktiven, som förutsätter nationell implementering, innehåller ett stort mått av detaljerad procedurreglering i tillägg till bestämmelser rörande allmänna principer, definitioner, tröskelvärdeberäkningar och tillämpningsområden. Direktiven gäller endast över specificerade tröskelvärden, vilka är satta med utgångspunkt från att endast upphandlingskontrakt över ett visst ekonomiskt värde bedöms vara av intresse för den gränsöverskridande handeln och därmed den inre marknaden. Under tröskelvärdena gäller endast fördragsprinciperna och EUdomstolens praxis. Det intressanta är att begreppet kontrakt av gränsöverskridande intresse saknar en mer precis definition, utan relateras främst till kontraktets ekonomiska värde. Då skulle man ha kunnat förvänta sig en klart större och stigande andel gränsöverskridande handel ju större kontrakten är, men så är nödvändigtvis inte fallet (se nedan). Man bortser i direktiven genomgående ifrån andra marknadslogiska faktorer som bestämmer leverantörernas beslut om deltagande i en offentlig upphandling, om det så gäller den inhemska som den internationella marknaden, såsom konkurrenssituation, kostnader, affärsrisker, kapacitet och egna interna prioriteringar. Trots bristen på relevans används begreppet kontrakt av gränsöverskridande intresse i många sammanhang som argument, särskilt från EU-domstolen i dess domslut och från Kommissionen som skäl för behovet av ökad transparens (annonsering). Direktiven är inte avsedda att utgöra en fullständig lagstiftning utan förutsätter nationell implementering och komplettering 6 inom områden av nationellt intresse, såsom anbudsöppningar, anbudssäkerheter och organisationsfrågor, vilket de flesta medlemsstater också har gjort. Direktiven förutsätter också att anbudsinvitationer och kontrakt utannonseras i gemensam databas TED. Många medlemsstater, särskilt bland gruppen nya medlemsstater, tillämpar EU-direktiven mer eller mindre intakta även under tröskelvärdena. Det finns också medlemsstater som intar en minimalistisk hållning och implementerar i lag bara vad som precis krävs av EU- rätten. Storbritannien representerar ett bra exempel på detta senare synsätt. 6 Sigma Paper 45, The Regulation of Contracts below the EU thresholds and in areas not covered by the detailed rules of the EU Directives 10

11 EU-kommissionen har under årens lopp sökt bevis för att direktiven verkligen främjar utvecklingen av den inre marknaden och en effektivare offentlig upphandling även på medlemsstatsnivå. En sådan indikator har då varit omfattningen av den direkta gränsöverskridande handeln definierat som ett kontrakt mellan en köpare i en medlemsstat och en leverantör i ett annat EU-land. Till Kommissionens besvikelse har denna handel varit i stort obefintlig eller rört sig endast marginellt från mycket låga nivåer. Idag utgör den direkta handeln endast ca 4 procent av de offentliga kontrakten. 7 Även den mätbara indirekta gränsöverskridande handeln synes låg cirka 10 procent (vilket beroende på hur man definierar ursprungsland torde vara en kraftig underskattning). Man har också försökt att mäta det totala värdet av kostnadsbesparingar på EU-nivå som uppstår genom tillämpning av EU-direktiven inom medlemsstaterna. Inte heller dessa beräkningar imponerar som intäkt för nyttan av direktiven, och dessutom kan man ifrågasätta beräkningsmetodiken. Det är förvånande att ekonomisk expertis och forskning inom marknads- och handelsområdet inte i större utsträckning har prövat rimligheten i att använda den gränsöverskridande handeln som indikator och måttstock på nyttan av EU-direktiven inom offentlig upphandling. Min egen hypotes är att den låga gränsöverskridande handeln inom offentlig upphandling i stället skulle kunna ses som ett uttryck för att den inre marknaden faktiskt fungerar och är framgångsrik. Den fria cirkulationen av varor och tjänster inom den inre marknaden har i stort sett omöjliggjort en ursprungsbestämning av desamma. Detta tillsammans med komplicerade ägar- och distributionsstrukturer, där företagen verkar genom dotterbolag, grossister och återförsäljare i andra länder, medverkar till uppbyggnaden av diversifierade och starkt sammanvävda marknader utan tydliga, påvisbara protektionistiska inslag. Den offentliga marknaden tycks i det avseendet fungera i stort på samma premisser som den privata marknaden. Anledningen till den låga andelen gränsöverskridande handel, inklusive anbudsdeltagande över nationsgränserna, torde primärt inte vara svårigheterna att lämna anbud, även om språk och andra omständigheter kan spela viss roll. I stället kan detta troligtvis förklaras av att företagen gör normala affärsmässiga överväganden, samt att villkoren för genomförandet av kontrakten nästan alltid förutsätter nationell, lokal närvaro med närhet till köparna, särskilt under ramavtal, tjänste- och entreprenadkontrakt. Om språk var av en avgörande betydelse så skulle man ha kunnat förvänta sig att Storbritannien haft en avsevärt större andel gränsöverskridande handel, men så är uppenbarligen inte fallet. I stället är det storleken och diversifieringsgraden på marknaderna som tycks avgöra hur stor andel av kontrakten som går till utländska leverantörer i direkt gränsöverskridande kontrakt. Österrike och Irland har en förhållandevis större gränsöverskridande handel inom offentlig upphandling med grannländerna Tyskland och Storbritannien än vad dessa större länder själva uppvisar. Det torde vara ett uttryck för att större länder i allmänhet förfogar över självförsörjande marknader på varor och tjänster. Det finns inga bevis för att offentliga köpare överlag skulle agera protektionistiskt, och skulle man vilja är det dessutom svårt att fastslå det nationella ursprunget som dagens internationaliserade marknader och globala ägarstrukturer ser ut. Det finns idag få rättfall på såväl nationell nivå som i EU-domstolen som handlar om diskriminering på grund av nationalitet med hänsyn till företagets eller produktens ursprung. Det finns givetvis många fall där diskriminering på grund av nationalitet kan uppstå indirekt genom att man inte tillgodosett principerna om likabehandling och transparens, men det slår mot alla företag oavsett nationalitet. Ett sådant exempel är där offentliga köpare agerar diskriminerande genom att vilja gynna lokala företag, men då sker detta troligen utan hänsyn taget till det nationella ursprunget av varan, tjänsten eller företaget. Sådana avarter är i stället ett medlemsstatsproblem snarare än ett problem kopplat till den inre marknaden. Den framgångsrika utvecklingen av den inre marknaden har tvärtom bestämts av beslut och åtgärder på EU-nivå, med effekt på den inre marknaden i sin helhet, såväl den privata som den offentliga marknaden. Det finns dock säkert mycket att göra för att förbättra förutsättningarna för ett europeiskt näringsliv som 7 COMMISSION STAFF WORKING PAPER IMPACT ASSESSMENT, SEC(2011)

12 verkar på lika villkor men dessa åtgärder behöver vara generella och inte specifikt riktade mot den offentliga upphandlingen. Det tycks till och med som om framgången med den inre marknaden har blivit till ett problem för EU- kommissonen med avseende på förhållandet till tredje land (länder utanför GPA kretsen) eftersom man tagit fram ett direktivförslag som innebär krav på restriktiva åtgärder mot anbudsgivare från tredje land med vilka EU saknar bilaterala avtal. Den detaljerade procedurregleringen i EU-direktiven; såsom hela verktygslådan (tool box) av metoder och instrument och villkoren för dess användning, annonseringsregler, uppsjön av olika tidsfrister och reglerna för kvalificerings- och utvärderingskriterier, tycks således inte främja utvecklingen av den inre marknaden. Däremot torde bestämmelserna i direktiven med hänvisning till principerna för ömsesidigt erkännande och proportionalitet, såsom användning av standards, certifieringssystem med mera bidra till utvecklingen av den inre marknaden, medan procedurregelverket, som i första hand reflekterar principerna för likabehandling och transparens, förmodligen inte har någon positiv inverkan alls eller till och med en negativ sådan. Som den svenska upphandlingsutredningen och grönboksprocessen vittnar om, påverkar procedurregelverket medlemsstaternas möjligheter att främja en effektiv och ändamålsenlig offentlig upphandling på ett negativt sätt. Eftersom den direkta gränsöverskridande handeln är så liten kan man ju heller inte referera till den vad gäller nyttan av överprövningssystemet som är tänkt att ge EU- och GPA- leverantörer samma skydd som inhemska leverantörer vid en eventuell tvist om lagöverensstämmelsen i anbudsprocessen. Rättsskyddet fungerar uppenbarligen inte heller som stimulansfaktor för EUleverantörer att lämna anbud i andra medlemsstater. Sammanfattningsvis lider dagens EU-direktiv för offentlig upphandling, med sin komplexa och detaljerade uppbyggnad, av två grundläggande problem: Det är för det första inte klart visat att regelverket medverkar till en positiv utveckling av den inre marknaden (vilket betraktas som dess huvuduppgift och av vissa som enda uppgift) utan kan till och med ha en motsatt effekt; och, vilket är mer allvarligt, det finns dessutom indikationer på att regelverket hämmar medlemsstaternas möjligheter att skapa en effektiv nationell offentlig upphandling ( value for money eller den goda affären ), åtminstone bland de medlemsstater som prioriterar detta. I vissa länder kan det finnas andra nationella prioriteringar, såsom exempelvis bekämpning av korruption. Det lustiga är att när EU- kommissionen inte kan eller vill använda den låga gränsöverskridande handeln som indikator på att den inre marknaden faktiskt fungerar så tycks det istället bli ett argument för att upprätthålla och även förstärka regleringsnivån inom EU- direktiven. 6. Det saknas bra instrument och metoder för mätning av effektiviteten inom offentlig upphandling. Upphandlingsutredningen noterar att uppföljning och utvärdering av upphandlingsverksamheterna genom hela upphandlings- och kontraktsprocessen överlag brister och skulle behöva förbättras hos upphandlande enheter. Det borde anses naturligt att upphandlande enheter följer upp prestationer och genomförande av de enskilda kontrakten med leverantörerna eftersom en sådan åtgärd ligger till grund för betalningar och andra kontraktsrelaterade prestationer. I detta sammanhang utgör inte tillgången på metodik ett huvudproblem. Val av kontraktsstrategi, kontraktsform och dess utformning är en central funktion inom inköpsverksamheten; ja, kanske den viktigaste i hela upphandlingsprocessen. Men som läget är idag riktas den mesta uppmärksamheten mot anbudsfasen. Tyvärr saknas det bra metoder och instrument för att mäta effektiviteten inom offentlig upphandling på mera övergripande nivåer, såsom inom upphandlande enheter och dess verksamheter, samt för de nationella systemen i sin helhet. Det talas i termer om effektivitet och den goda affären, men vi har inga bra definitioner på vad som konkret egentligen avses med dessa begrepp. Inom andra 12

13 offentliga verksamhetsområden har man lyckats utveckla indikatorer och andra instrument för att skapa sig en uppfattning om effektiviteten och kvalitén inom det berörda området, men inom offentlig upphandling saknas sådana instrument trots att området representerar stora ekonomiska värden. Det förefaller inte som om medlemsstaterna verkar ägna frågan något större intresse. En viktig förutsättning för att kunna mäta effektiviteten inom offentlig upphandling är tillgång till bra statistik på såväl köparnivå som den nationella nivån. Det är idag en brist inom majoriteten av medlemsstater och Sverige är uppenbarligen inget undantag. Det är därför positivt att upphandlingsutredningen ägnar denna fråga särskild uppmärksamhet. Men utredningen kunde i det sammanhanget mer ingående ha diskuterat den viktiga roll som extern och intern revision och kontroll spelar för utvecklingen av en effektivare offentlig upphandling, inte minst för att belysa integritetsfrågorna. En vidare forskning inom detta område bör uppmuntras och förhoppningsvis kan förslaget i upphandlingsutredningen till ny professur inom offentlig upphandling medverka till en förbättring. Ett pm runt denna fråga Measuring Performance in Public Procurement bifogas denna rapport. Pm:et låg till grund för en Sigma Procurement Policy Brief- 21 där olika aspekter kring effektivitetsmätningar diskuteras. 7. Ett stort behov av att reformera överprövnings- och sanktionssystemet Dagens överprövnings- och sanktionssystem skulle behöva reformeras. Upphandlingsutredningen är också på det klara med att nuvarande ordning skapar problem. Indikerade lösningar handlar dock mera om att hitta nya institutionella modeller inom ramen för samma regelverk eller att skapa interimslösningar för upphandlande enheter, såsom möjligheten till direktupphandling under en pågående rättslig prövning av ett överprövningsärende. Grundproblemet, som tyvärr ligger utanför utredningens mandat och därför inte diskuteras närmare i utredningen, syns enligt min mening i utformningen av rättsmedelsdirektiven 89/665/EEC and 92/13/EEC samt tilläggsdirektivet 2007/66/EC 8 rörande överprövning och andra rättsmedel. Nuvarande rättmedel är otidsenliga, kostsamma och gör troligtvis mer skada än nytta om man ser till effekterna i sin helhet. Statistik indikerar att domstolarna i majoriteten (två tredjedelar inom EU som genomsnitt vilket också gäller Sverige 9 ) av överprövningsfallen dömer i de upphandlande enheternas favör, inklusive de fall som i sak inte behandlats av domstolarna. Därför skulle det vara intressant att få veta i hur många fall de överprövande anbudsgivarna i slutändan faktiskt står som vinnare av ett kontrakt efter det att domstolarna beslutat om att upphandlingarna ska göras om eller att processen ska korrigeras. Min hypotes är att även om man som överprövande anbudsgivare får rätt i sak så är det få som till sist får ett kontrakt överprövningsrätt betyder inte kontraktsrätt. Det är stora kostnader och olägenheter för alla inblandade parter, särskilt tredjeman men också för anbudsgivarna, som ska ställas mot ett mycket tveksamt utbyte. Vi skulle behöva ett nytt förhållningssätt till hur anbudsgivarnas rättmättiga krav på en rättvis och korrekt anbudsprocess ska kunna tillgodoses. Dagens legala system med utgångspunkt från rättssäkerhetsperspektivet med prövning av upphandlingarna i domstolar eller domstolsliknande instanser ( kvasi-juridiska domstolar ), såsom tribunaler, kommissioner etcetera, 10 skulle behöva ersättas med något annat. En väg skulle kunna vara att i stället utveckla ett system som bygger på en kvalitetssäkring av själva anbudsprocessen, inklusive upphandlande enheter (till exempel certifiering av inköpare) och anbudsgivare. Det skulle förmodligen alla parter tjäna på. 8 DIRECTIVE 2007/66/EC OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL of 11 December 2007 amending Council Directives 89/665/EEC and 92/13/EEC with regard to improving the effectiveness of review procedures concerning the award of public contracts 9 SWD 342 final ( ) Commission Staff Working Document- Annual Public Procurement Implementation Review Sigma Paper 41, Public Procurement Review and Remedies Systems in the EU 13

14 Möjligheten att införa en spärr för anbudsstart borde också diskuteras. Om inte för alla så åtminstone för större kontrakt av särskilt intresse; då helst som alternativ men om inte det är möjligt som komplement till dagens avtalsspärr. Anbudsinbjudan, inklusive förfrågningsunderlaget, skulle kunna föregås av en oberoende professionell prövning innan anbudsprocessen startar, samt ge anbudsgivarna en möjlighet att också granska och eventuellt godkänna förfrågningsunderlaget som en del i anbudsinlämningen. Eventuellt skiljaktiga uppfattningar om tillämpningen av villkoren i förfrågningsunderlaget (utvärderingsfasen) skulle i första hand avgöras av ett särskilt medlingsförfarande och i sista hand, om så krävs, av en specialdomstol för att tillgodose rättssäkerhetskravet och de fundamentala fördragsprinciperna. Systemet skulle i första hand kunna omfatta större kontrakt och kanske till och med att kunna finansieras av aktörerna på upphandlingsmarknaden: köpare och anbudsgivare. Det fanns en gång i tiden ett liknande system inom försörjningsdirektivet ( mediation and attestation ) men det togs bort i samband med införandet av EU-direktiv 2004/17/EC då det inte utnyttjades i någon omfattning. Detta var inte så förvånande eftersom upphandlande enheter inte hade något att vinna på att tillämpa systemet; EU:s överprövningssystem gällde fortfarande parallellt. Själva procedurerna var dessutom komplicerade och dåligt anpassade till realiteterna inom offentlig upphandling. Dessa instrument, men i modifierad och utvecklad form, borde dock kunna väckas till liv igen. Det finns säkert andra modeller att överväga, men det centrala är att det skapas ett system som bygger på att potentiella problem undanröjs tidigt i upphandlingsprocessen, att leverantörerna från början har förtroende för upphandlingsprocessen och att eventuella tvister rörande tilldelningsbeslutet i första hand löses med hjälp av debriefing och etablerade kommersiella tvistlösningsmekanismer istället för dagens rättsliga mekanism. Det kan vara värt att nämna att i många medlemstater förutsätts att en lösning på nivån upphandlande enheter först prövas innan man går vidare till en juridisk prövning. Det behövs därför en bra mekanism för information och förklaring (debriefing) till deltagande anbudsgivare om motiven för upphandlingsbeslutet, vilket också är en skyldighet enligt EUdirektiven. Bestämmelserna rörande ogiltigförklaring av ingångna avtal som följd av otillåten direktupphandling och upphandlingsskadeavgiften behöver också förändras. Dagens system skapar misstroende och torde spä på riskaversionen hos upphandlande enheter, vilket är till förfång för den goda affären. De kriterier och villkor som stipuleras för rätten att använda direktupphandling kräver stor kunskap och är definitivt inte alltid lättolkade. Risken är därför att upphandlarna kommer att avstå ifrån att använda direktupphandling även i de fall där det både är tillåtet och motiverat sett till den upphandlande enhetens intresse. Annonsering av en direktupphandling är heller ingen garanti för att den inte kan ifrågasättas på rättsliga grunder. Ökad rättssäkerhet är det bakomliggande motivet för den nuvarande ordningen, men frågan är om inte ogiltigförklaring av ingångna avtal med alla dess följdkomplikationer tillsammans med risken för upphandlingsskadeavgift sammantaget får den motsatta effekten och bidrar till ett läge av ökad rättsosäkerhet. Upphandlingsreglerna kommer också ibland i konflikt med annan nationell lagstiftning som styr de upphandlande enheternas verksamheter. Man kunde i stället överväga att införa krav på förstärkt intern policy mot direktupphandlingar, samt att en särskild beslutsordning upprättas inom den upphandlande enheten när en upphandlingsfunktion vill genomföra en direktupphandling som undantagsmetod. Det kunde också paras med en förstärkt skyldighet för intern revision och särskilda rapporteringskrav till tillsynsmyndigheten. Osaklig och felaktig användning av direktupphandlingar är ett oskick och ska stävjas, men frågan är om dagens interna bestraffningssystem verkligen är den rätta metoden. Den kan säkert ha en preventiv effekt; men till vilket pris? Det vore intressant att få belyst hur andra medlemsstater har implementerat sanktionsbestämmelserna i tilläggsdirektivet. Känslan är att Sverige kan befinna sig i EU- toppen även på detta område; färska uppgifter från Konkurrensverket visar att 38 ärenden hittills har tagits till förvaltningsdomstol. Det vore också intressant att få bekräftat om det finns andra områden inom den offentliga förvaltningen där staten, via förvaltningsdomstol, kan bestraffa myndigheter, inklusive kommuner och landsting, för felaktiga förvaltningsbeslut och utkräva höga böter. 14

15 Eftersom alla de förslag till förändringar som gåtts igenom ovan kräver en revision av rättmedelsdirektiven, borde det läggas press från medlemsstaterna på EU-kommissionen om att snarast initiera en grönboksprocess med syfte att modernisera även rättsmedelsdirektiven, trots tilläggsdirektivets relativt korta livslängd. Ett modernare och mer professionellt förhållningsätt behövs som speglar dagens behov av att utveckla och etablera ändamålsenliga affärs- och samarbetsmodeller mellan offentligt och privat och som, inte minst, tar hänsyn till den snabba teknologiska utvecklingen samt nya policy- prioriteringar (till exempel inom miljö- och det sociala området). Det legala, formella ansvaret är naturligtvis inte oviktigt, men vi ska inte göra bisak till huvudsak. Det är hög tid att vi i stället för det nuvarande skapar ett system som bygger på att skattebetalarna i första hand kan utkräva ett resultatstyrt professionellt ansvarstagande av de upphandlande enheterna. Det kan inte vara rimligt att vidmakthålla ett system som så signifikant bortser ifrån effekterna på tredjeman och de skyldigheter som vilar på upphandlande enheter att leverera effektiva samhällstjänster. Det skulle också vara intressant att få begreppet rättvisa diskuterat ur en mer principiell synpunkt och hur det kommer sig att det har fått ett sådant starkt grepp och inflytande inom offentlig upphandling. Det handlar ju ändå om en kommersiell aktivitet där mycket men inte allt är lika mellan privat och offentlig upphandling efter det att avtal slutits men så i grunden olika fram till tidpunkt för avtalsteckning. Utgångspunken har naturligtvis varit principerna om icke-diskriminering på grund av nationalitet och lika behandlingsprincipen och det faktum att den offentliga sektorn arbetar under andra villkor än den privata. Så långt är det inga svårigheter att hålla med eftersom det berör fundamentet för principen om att säkra konkurrens på lika villkor. Men det intressanta är att inom offentlig upphandling har man valt att göra anbudsgivarna till väktare av denna princip med den tilldelade rätten att överpröva omständigheter och beslut inom upphandlingsprocessen. Inom det privata näringslivet saknar begreppet rättvisa relevans under inköpsfasen utan det köpande företaget agerar och beslutar utifrån vad som i varje ögonblick tjänar dess egna intressen bäst inom ramen för den lagstiftning och andra överenskommelser som gäller. Anbudsgivare är inga sanna apostlar för begreppet rättvisa utan de agerar också inom den offentliga upphandlingen med samma egenintresse som de gör inom den privata sfären; sådana är de faktiska villkoren i en öppen och hård konkurrensmiljö. Som exempel, en naturlig konsekvens av denna inställning har därför blivit att man som anbudsgivare oftast väntar med sitt beslut att överpröva eller inte tills man vet utgången av utvärderingsfasen; en av de mer synliga effekterna av avtalsspärren. Står man som vinnare överses lätt med eventuella felaktigheter i upphandlingsprocessen. Dessutom, en överprövning är inte bara riktad mot upphandlande enheter utan i lika hög grad mot konkurrenterna. Till sist, när sedan inte överprövningsrätten och sanktionssystemet är likformigt implementerad och praktiserad inom EU blir frågan varför rättssäkerhetsbegreppet - som det tycks uppfattas och praktiseras så olika mellan medlemsstaterna. 3. Hur tacklas problemen i Sverige? Med hänvisning till Upphandlingsutredningens betänkande, det är inte svårt att hålla med om att policymålet den goda affären - ska styra den offentliga upphandlingen i Sverige, och inom EU. Det är säkert en uppfattning som delas av de flesta. Å andra sidan, detta är inget unikt mål för offentlig upphandling om man med det avser en effektiv ( value for money ) användning av offentliga medel i upphandling och leverans av offentliga tjänster sett ur användarnas perspektiv. Samma sak uttrycker EU-kommissionen och medlemsstaterna oftast när man beskriver målsättningen med offentlig upphandling. Samtidigt finns det motstridiga mål och prioriteringar av olika slag vilket påverkar möjligheterna att fullt ut realisera den goda affären och inte minst, effektivitetsmålet vilar inte på någon EU- rättslig grund även om det omnämns i förordet till direktiven utan ses som ett policymål 15

16 inom ramen för medlemsstaternas ansvarsområde. EU-kommissionens mandat avser den inre marknaden och realiserandet av de grundläggande fördragsprinciperna. Men Kommissionen anser inte att det råder något egentligt motsatsförhållande mellan dessa mål och medlemsstaternas ansvar för att upphandlingarna generar value for money. Den rådande uppfattningen är snarare att EUdirektiven skapar förutsättningar för måluppfyllelse på såväl EU- som medlemsstatsnivå 11. Det faktum att medlemsstaterna inte är en homogen grupp utan agerar med skilda intressen och prioriteringar förbises tyvärr. Utredningsdirektiven för Upphandlingsutredningen har satt viktiga begränsningar på uppdragsområdet; i synnerhet avseende möjligheterna att mer ingående diskutera de institutionella strukturerna och de förhållanden som har sin utgångspunkt i rättmedelsdirektivet. Samtidigt har detta inte hindrat utredningen från att diskutera vissa aspekter och problem i relation till tilläggsdirektivet 2007/66/EC avseende överprövningar och sanktioner. Det finns inga direkta förslag i nuläget till åtgärder och förändringar i regelverk och organisation utan mer indikationer på förändringsbehov inom olika områden. Förslagen väntas i nästa steg och ska samordnas med utvecklingen av de nya direktivförslagen som offentliggjordes den 20 december De problemområden som analyseras och diskuteras i utredningen är dock relevanta och intressanta. Detsamma gäller utredningens slutsats om behovet av mer förenkling och ökad flexibilitet samt att den goda affären ska stå i fokus. Men det finns ett antal områden som kunde ha utvecklats mer ingående i utredningen: a) Det saknas en sammanhållande konsekvensanalys av utvecklingen inom det svenska offentliga upphandlingssystemet Det hade varit intressant om utredningen hade försökt tillföra en mer sammanhållande konsekvensanalys av det offentliga upphandlingssystemet utifrån ett intressentperspektiv, med en diskussion om viktiga förändringar som har ägt rum under de senaste 10 åren, inom regelverket och institutionellt, och hur dessa förändringar kan ha påverkat förutsättningarna för genomförandet av offentlig upphandling. De viktigaste intressenterna på den nationella nivån är naturligtvis upphandlande enheter/köpare och leverantörerna och de senares intresseorganisationer, men följande ingår också: - Den regulativa instansen (Socialdepartementet) - Tillsynsinstansen (Konkurrensverket) - Överprövningsinstanser (Förvaltningsrätter, Kammarrätter och Högsta förvaltningsdomstolen) - Rådgivande och stödjande instanser (t.ex. Upphandlingsstödet, Kammarkollegiet) - Extern och intern revision (Riksrevisionen samt myndigheternas egen internrevision och finansiella kontrollenheter) På EU-nivån har vi naturligtvis EU-kommissionen med sin rätt att föreslå lagstiftning, bevaka tillämpningen och att initiera korrektionsåtgärder (infringement proceedings) mot medlemsstater 11 COMMISSION STAFF WORKING PAPER IMPACT ASSESSMENT, SEC(2011) 1585 final 16

17 som anses bryta mot unionens lagstiftning och om nödvändigt ta fallen till EU-domstolen. EUdomstolen har under senare år haft ett avgörande inflytande på tolkning och tillämpning av EUdirektiven med ett antal viktiga prejudikat inom offentlig upphandling, varav några har blivit kodifierade eller är på förslag att kodifieras genom de nya EU-direktiven. Intressant nog finns det i förslaget till nytt EU- direktiv också en förändring av utvärderingskriterierna som kan ses som en korrigering av EU-domstolens dom om möjligheterna att använda en faktor för kvalificering som utvärderingskriterium, såsom den organisation och personal som anbudsgivaren avser att använda för kontraktsgenomförande. En sådan konsekvensanalys hade sannolikt lämnat fördjupad information om läget inom offentlig upphandling med en tydligare beskrivning av problematiken och möjliga orsakssamband. b) Det saknas en jämförande analys av den offentliga upphandlingen inom den klassiska sektorn och försörjningssektorerna. Det hade vidare varit intressant med en jämförande analys ur funktionalitetssynpunkt av den offentliga upphandlingen inom försörjningssektorerna och den klassiska sektorn. Upphandlingsutredningen beslöt att inte genomföra vissa analyser av särskilda upphandlingar, trots att det hade varit värdefullt med ett försök till konsekvensanalys av hur regelverket uppfattas och tillämpas inom respektive områden, särskilt då de olika sektorerna för kommunernas del ofta är integrerade inom samma förvaltningsstruktur. Information om skillnader i förekomsten av överprövningsfall, huruvida förhandlingsmöjligheter och det överlag förenklade förfarandet inom försörjningssektorområdet skapar problem eller underlättar inköpsarbetet, hade varit intressant att få veta mer om. Likaså om oklarheter och missförstånd undanröjs av det förhandlade förfarandet, som inom den klassiska sektorn många gånger leder till överprövningar; om förhandlandet genererar ökat deltagande i upphandlingarna, inklusive från utländska leverantörer och så vidare. EU- Kommissionen har indikerat att förhandlingsrätten och det mer proaktiva arbetssättet inom försörjningssektorerna tycks ha inneburit en större andel gränsöverskridande handel än den som gäller inom den klassiska sektorn. 3.1 Frågor av särskilt intresse i Upphandlingsutredningens betänkande a) Höjning av beloppsgränserna för direktupphandling Utredningen överväger att föreslå en höjning av beloppsgränserna för direktupphandling anpassade till olika områden och ett belopp som nämns är kr. Frågan kan ställas varför det relativt komplexa regelverket under tröskelvärdena skulle behövas inom ett så kort spann som från kr till 1,1 miljoner (tröskelvärdet för statliga upphandlingar). Alternativet kunde vara att förenkla regelverket i sin helhet under tröskelvärdena och i stället bibehålla eller måttligt höja nuvarande beloppsgräns för direktupphandling. Förutsatt här är att den indikerade justeringen av beloppsgränsen endast omfattar varor och tjänster och att entreprenader kommer att ges en högre beloppsgräns. b) Ökade möjligheter till förhandling och dialog mellan parterna Här är det bara att instämma med Upphandlingsutredningen. Idag präglas offentlig upphandling av formell kommunikation och beslutsfattande och där kontakten med anbudsgivare och leverantörer ofta endast sker via dokumentutväxling ett typiskt reaktivt system. Ett bättre system skulle 17

18 uppmuntra och tillåta betydligt mer av pro-aktivitet från upphandlarna, där kontakt och dialog med leverantörsmarknaden och förhandlingar under upphandlingsprocessen blir en naturlig del av arbetssättet. Tyvärr har inte EU-kommissionen lagt ett tillräckligt långtgående förslag om förhandlingsmöjligheterna i sitt förslag till nytt EU- direktiv(se nedan). c) Förbättra ramavtalen En tredjedel av dagen upphandlingar och 40 procent av det samlade värdet beräknas ske i form av ramavtal. Dessa är således ett mycket viktigt instrument inom svensk offentlig upphandling, liksom i många andra medlemsstater och då särskilt bland våra nordiska grannar och Storbritannien. Men statistiken visar också att det finns ett ökande intresse för användning av ramavtal i samtliga medlemsstater sedan instrumentet kodifierades med direktivet 2004/18/EC. Kopplat till reglerna för ramavtal är etableringen av inköpscentraler, i de fall dessa centraler bygger sin verksamhet på upphandling och tillhandahållande av centrala ramavtal. Man skulle också kunna hävda att dynamiska inköpssystem, som inte är infört i lagen om offentlig upphandling, är en elektronisk variant på ramavtal med den skillnaden att leverantörer kan ansluta sig till systemet under giltighetsperioden. Själva upphandlingen av ramavtal skiljer sig inte mycket från upphandling av traditionella kontrakt; köparen måste använda någon av de tillgängliga upphandlingsformerna på samma villkor som för andra kontrakt. Skillnaden ligger i stället i regleringen av avropssystemet under upphandlande ramavtal, där EU- direktivet i ganska stor detalj reglerar villkor och metodik för avropsförfarandet. Tanken bakom införandet av ramavtal i EU-direktiven var att svara upp mot behovet av modernisering, förenkling och ökad flexibilitet och att kodifiera en redan etablerad praxis i många medlemsstater. Detta var också giltigt för de länder som aldrig tillämpat ramavtal, men för de medlemsstater som hade en lång tradition av ramavtal, som Storbritannien och de nordiska länderna, kom det motsatta att gälla; nämligen att de nya reglerna för ramavtal blev betydligt besvärligare att tolka och tillämpa i praktiken. Det gäller särskilt i upphandlingar av ramavtal med flera leverantörer, där man måste tillämpa en förnyad konkurrensutsättning eller skapa strikta regler för avropsförfarandet, som rangordning. Det är också intressant att notera hur tillämpningen av ramavtal och avropsmetodik skiljer sig åt mellan medlemsstaterna. Det förefaller som om en hel del medlemsstater har närmast kontraktsmässiga regler för ramavtal: som att avtal normalt sluts med endast en leverantör; att avtalen är värdemässigt maximerade och inte får överskridas under avtalsperioden; att endast upphandlande enheter anslutna vid avtalsteckningen kan använda ramavtalet även om de explicit genom exempelvis en statlig förordning omfattas av det centrala avtalet; samt att deltagande myndigheter måste ange bindande avropsvolymer. Det finns också skillnader mellan länderna i vad mån rätten till överprövning också gäller under avropsfasen, som i samband med förnyad konkurrensutsättning. Utredningen föreslår att kravet på minimum tre leverantörer ska tas bort ur direktivet och det kravet har EU-kommissionen uppenbarligen lyssnat på då förslaget till nytt direktiv innehåller en sådan regelförändring. Upphandlingsutredningen indikerar vidare att det inte finns några slående bevis för att centrala ramavtal ger några påtagliga prisfördelar framför mindre kommunalt upphandlande ramavtal, och att centrala avtal skapar distans mellan upphandlare och avropande enheter, samt att små företag har svårt att delta i dessa upphandlingar. Emellertid bestäms attraktiviteten i ramavtal av många andra faktorer än priset. Priset är kanske inte ens en avgörande faktor vid upphandling av ramavtal 18

19 som kräver förnyad konkurrensutsättning. Direkta transaktionskostnader minskar med ramavtal vilket givetvis är en fördel man slipper ödsla tid på omständliga och riskabla upphandlingsprocesser, särskilt för låga kontraktsvärden men andra och kanske viktigare fördelar för de avropande enheterna är ökad säkerhet legalt, tekniskt och kontraktsmässigt. Inte minst erbjuder ramavtalen större enkelhet och användbarhet. Ramavtal inom offentlig upphandling är det närmaste man kan komma partnerskapsformen som den används inom den privata sektorn. Ramavtal, rätt tillämpade, är sammanfattningsvis ett utmärkt instrument som behöver vårdas och fortsatt utvecklas i framtiden. I Sigmas studie 12 avseende centrala upphandlingssystem i EU diskuterades även ett antal problemområden med koppling till ramavtalen. Av intresse för svensk del kunde vara: Frågan om finansiering av ramavtalen Lämpliga avropstekniker? Ska ramavtalen vara tvingande eller frivilliga? Det finns fler olika finansieringsmodeller för samordnade och centrala ramavtal än bara den vanliga med en procentuell avgift på fakturerad avropad omsättning som betalas av leverantörerna: Alltifrån ingen avgiftsbelastning alls till att de avropande myndigheterna i stället betalar en procentuell avgift till den ramavtalslutande myndigheten. Leverantörsfinansiering av ramavtalen som är vanligt i de nordiska länderna och i Storbritannien ifrågasätts på flera håll, särskilt från leverantörssidan men också från andra. Kritikerna menar att denna form riskerar att skapa felaktiga incitament, eftersom de ramavtalslutande organisationerna kan prioritera egenintresset framför klientnyttan för de avropande myndigheterna. En annan kritik är att avgiften genererar en merkostnad. Skulle man inte tillämpa den nuvarande metodiken och i stället låta avropande myndigheter betala för utnyttjandet av samordnade eller centrala avtal, skulle det förmodligen kunna äventyra existensen av inköpscentraler och samordnade arrangemang. Ingen av de studerade inköpscentralerna i Sigmas studie har något vinstintresse utan endast syftet att täcka sina kostnader. Leverantörerna kalkylerar naturligtvis med avropskostnaderna i sina anbud. Kostnaden försvinner inte för att man byter finansieringsmetod. I stället för att rabatten som idag lämnas direkt till inköpscentralen skulle den kunna faktureras via den avropande myndigheten, som i sin tur ersätter inköpscentralen. Då skulle flödet och de direkta kostnaderna för tjänsten bli synligare. Flera länder har också byggt upp centrala elektroniska avropsplattformar genom vilka alla transaktioner registreras. Då kan man även utveckla olika debiteringstekniker. Det finns också en annan mer komplicerande faktor att ta hänsyn till i framtiden vad gäller transaktionskostnaderna för de centrala ramavtalen: hur kostnaderna ska bäras och fördelas mellan huvudaktörerna inköpscentralen, avropande myndigheter/användare och ramavtalsleverantörerna. Med förnyad konkurrensupphandling får avropande myndigheter och leverantörer bära en kostnad som de inte har på samma sätt under fasta ramavtal och frågan är hur detta ska lösas i framtiden. En annan viktig aspekt är att val av finansieringsmetod påverkar graden av självständighet och oberoende för inköpscentraler och samordande arrangemang. 12 Sigma Paper No 47 Centralised Purchasing Systems in the European Union (2011) 19

20 Det finns vidare anledning att vara skeptisk till den strikta, fasta rangordningsmetoden i samband med flerleverantörsavtal som innebär att nummer ett alltid ska tillfrågas först, om det då blir ett nej nummer två, och så vidare. Metoden är kommersiellt ologisk och kan till och med inbjuda till osunt samarbete mellan ramavtalsleverantörerna. I stället bör man utveckla avropssystem som utgår ifrån den avropande myndighetens specifika behov, och där denne kan fatta avropsbeslutet utifrån en mer indikativ rangordning som samtidigt ger alla ingående ramavtalsleverantörer en rimlig utdelning och affärsmässigt utbyte. Det går att bygga in objektiva avropskriterier i ramavtalet för den typen av avropsmetodik. En sådan ordning vore dessutom mer logisk om avropande enheter ska ta det fulla ansvaret för avropsprocessen (se nedan). Förnyad konkurrensutsättning är kommersiellt riktigare eftersom den erbjuder priskonkurrens, hänsyn till teknisk utveckling och andra väsentliga faktorer under avtalsperioden. Samtidigt är metoden mer komplicerad och tidsödande och, inte minst, skapar problem kring ansvars- och riskfördelningen mellan den ramavtalsslutande myndigheten och de avropande enheterna. Detta problem har EU-kommissionen försökt att lösa genom att göra den avropande myndigheten ensamt ansvarig för alla delar av avropsprocessen, vilket kan synas logiskt och riktigt. Men en sådan bestämmelse kan eventuellt i stället skapa problem för den centrala ramavtalsmyndigheten som kan få svårt att hävda attraktiviteten i det centrala ramavtalet, särskilt i lägen då användningen av ramavtalet är frivillig. d) Utvärderingsmodeller och viktningskrav Upphandlingsutredningens uppfattning är att det relativa utvärderingssystemet, där pris omräknas i poäng baserat på det relativa förhållandet till anbudet med lägst pris, är vanskligt. Och det vore bättre att kvalitetsfaktorerna prissattes, vilket är en synpunkt som delas. Internationellt finns det dock accepterade metoder för utvärdering av anbud enligt den relativa metoden. Världsbanken och EBRD, och även EU- kommissionen i sina biståndsprojekt, använder den relativa metoden i upphandling av konsulttjänster. Dock har man försökt att minimera riskerna genom att förhållandet pris visavi kvalitet är 20/80, där endast anbud med en kvalitetsnivå på poäng av 100 blir föremål för fortsatt utvärdering tekniskt och prismässigt. Anbuden lämnas dessutom alltid i två kuvert där prisanbudet lämnas oöppnat tills den tekniska utvärderingen är klar, för att undvika att utvärderarna påverkas av priskännedom. Internationellt är det också vid upphandling av varor och entreprenader mycket vanligt att man tillämpar utvärderingsmetoden lägsta utvärderade kostnad för de anbud som tillfredställande funnits motsvara ställda kvalificeringskrav och tekniska specifikationer. Den påminner om det nya utvärderingskriteriet lägsta kostnad som förslås i förslaget till nytt EU- direktiv. e) Den offentliga upphandlingens strategiska betydelse och förbättrad upphandlingskompetens Uppfattningen delas om den strategiska betydelsen av offentlig upphandling och förslaget till särskild professur inom området. Men det behöver betonas att en förstärkt professionalisering av upphandlingsfunktionen inom upphandlande enheter - där den ges en större strategisk inriktning och förankring - är inte endast beroende av organisatoriska åtgärder och bättre utbildning utan i lika hög grad av att de grundläggande förutsättningarna och incitamenten för att utföra upphandlingsverksamheten professionellt är närvarande. Det gäller att (åter)skapa förtroendet för upphandlingsfunktionen och inköpsprofessionen vilket endast låter sig göras om de legala och institutionella systemen och inte minst attityderna i samhället förändras i grunden. Köparna måste återfå sitt inflytande över upphandlingsprocessen och kunna agera professionellt utan att leva med en ständig oro för att hamna i domstol för sina upphandlingsbeslut. 20

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Gråa hår av offentlig upphandling?

Gråa hår av offentlig upphandling? Gråa hår av offentlig upphandling? Filipstad den 1 oktober 2015 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Regler för offentliga inköp finns sedan lång tid tillbaka. Genom EUmedlemskapet är vi bundna av

Läs mer

Offentlig upphandling - affärer för miljoner -

Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Åsa Johansson Årlig omsättning Sverige ca 500 miljarder SEK Flen ca 330 miljoner SEK Syfte! Att konkurrensutsätta inköp så att skattemedel används på bästa

Läs mer

Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen SOU 2011:73

Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen SOU 2011:73 YTTRANDE 2012-01-27 Dnr 4.1.1-2011/01618-2 För kännedom UD-FIM UD-IH Socialdepartementet Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den

Läs mer

Regelförenkling för upphandlingar som inte ingår i upphandlingsdirektivet

Regelförenkling för upphandlingar som inte ingår i upphandlingsdirektivet Finansdepartementet Enheten för Upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Regelförenkling för upphandlingar som inte ingår i upphandlingsdirektivet Vid möte på Finansdepartementet, Enheten för upphandlingsrätt,

Läs mer

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-05-14 Dnr 761/2013 1 (7) Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar Beslut Konkurrensverket avskriver ärendet.

Läs mer

Inköps- och upphandlingspolicy

Inköps- och upphandlingspolicy STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Inköps- och upphandlingspolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2008-10-30, 111 Sidan 1 av 3 Inköps- och upphandlingspolicy för kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad

Läs mer

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentliga upphandlingar i Sverige uppgår till hisnande 500 miljarder SEK per år innebärande 20 % av Sveriges BNP och ca 55 000 SEK per svensk invånare. Antalet

Läs mer

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014 1 Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014 Stefan Gudasic T.f. enhetschef SLL Upphandling SLL Upphandling Avdelningschef Tf Karin Peedu Upphandling vårdens varor och tjänster Jan Matsson 6,5 upphandlare

Läs mer

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 14 b 1 (5) VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING Fastställd av kommunstyrelsen 2013-05-07, 101 Sammanfattning Vägledande råd och bestämmelser är ett komplement till

Läs mer

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är:

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är: Upphandlingsbestämmelser inom Ale kommun 1. Syfte Syftet med dessa bestämmelser är att säkra Ale kommuns upphandlingsprocess. Varor och tjänster ska upphandlas korrekt enligt lagar, beslut och förordningar

Läs mer

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn Innovationsbegreppet Innovationsprocess Idé/uppfinning + Utveckling + Implementering = Innovation Innovationer Brett spann på vad innovationer är Radikala

Läs mer

FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN

FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN Upphandlingsdagarna 29-30 januari 2014 AGENDA Nyheter i korthet Fem tips om hur du upphandlar affärsmässigt med de nya direktiven Utmaningar

Läs mer

Riktlinjer för direktupphandling inom Vetlanda kommun

Riktlinjer för direktupphandling inom Vetlanda kommun 1 (5) Riktlinjer för inom Vetlanda kommun Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelse (2014-11-05 181) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2014-11-05 Dokumentansvarig: Leif Henriksson,

Läs mer

TSG 2011-106 S2011/1259/RU REMISS 1(13)

TSG 2011-106 S2011/1259/RU REMISS 1(13) TSG 2011-106 S2011/1259/RU REMISS 1(13) Socialdepartementet Remiss "Europeiska kommissionens grönbok om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling med sikte på en effektivare europeisk

Läs mer

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Regeringen: Jag vill i detta sammanhang betona vikten av att miljöhänsyn vägs in i all offentlig

Läs mer

Hållbar Upphandling. Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013

Hållbar Upphandling. Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013 Hållbar Upphandling Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013 jur.kand. Linda Dahlström MAQS Law Firm EU-rätten Svenska regler om offentlig upphandling

Läs mer

Kort om. Direktupphandling - till lågt värde 2011:06

Kort om. Direktupphandling - till lågt värde 2011:06 Kort om Direktupphandling - till lågt värde 2011:06 Vad är direktupphandling? En direktupphandling är en upphandling utan krav på annonsering. Det är ett enklare förfarande jämfört med övriga upphandlingsförfaranden

Läs mer

Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12)

Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Fi 2015/1216 Avdelningen för juridik Magnus Ljung Finansdepartementet 103 33 Stockholm Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) Sammanfattning Sveriges Kommuner

Läs mer

Riktlinje fo r upphandling KOMMUNSTYRELSEN KS 99 2015-05-07 DNR: 2015/338

Riktlinje fo r upphandling KOMMUNSTYRELSEN KS 99 2015-05-07 DNR: 2015/338 Riktlinje fo r upphandling KOMMUNSTYRELSEN KS 99 2015-05-07 DNR: 2015/338 Riktlinje fo r upphandling KOMMUNSTYRELSEN KS 99 2015-05-07 DNR 2015/338 SYFTE OCH MÅL Denna riktlinje vänder sig till alla inom

Läs mer

Rapport: Så ska EU:s upphandlingsdirektiv implementeras. Foto: Daniel Wadenius

Rapport: Så ska EU:s upphandlingsdirektiv implementeras. Foto: Daniel Wadenius Rapport: Så ska EU:s upphandlingsdirektiv implementeras Foto: Daniel Wadenius Foto: Daniel Wadenius inköpscentraler och dynamiska inköpssystem ska användas. Direktiven anger också att e-upphandling ska

Läs mer

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr: DUC 2014/1879/10 Ersätter: - Relaterade dokument: Bilaga 1, Upphandlingsprocessen. Bilaga 2, Handläggningsordning

Läs mer

Avsnitt 4.3 beloppsgränser, dokumentationsplikt och riktlinjer vid direktupphandlingar

Avsnitt 4.3 beloppsgränser, dokumentationsplikt och riktlinjer vid direktupphandlingar REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2013-06-11 AdmD-268-2013 Ert datum Ert diarienr 2013-03-13 S2013/1826/RU Socialdepartementet 103 33 Stockholm Upphandlingsutredningens slutbetänkande Goda affärer en

Läs mer

Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska

Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska Upphandlingsreglerna en introduktion på lättläst svenska Innehåll 1. Inledning 7 --De som ska följa lagen om offentlig upphandling, LOU 8 --Det

Läs mer

Skillnader mellan LOU och LUF

Skillnader mellan LOU och LUF Skillnader mellan LOU och LUF Upphandling The VÄRMEK Way Lag om offentlig upphandling, LOU, är en lagstiftning som är processinriktad. Den är gjord så för att garantera att små leverantörer ska ha samma

Läs mer

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Upphandlingsfunktionen 2009-01-13 Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Trädde ikraft 2008-01-01 Disposition: Kap 1-14 Över tröskelvärdena (varor och tjänster: > 200 000 Euro) Kap 15 Under tröskelvärdena

Läs mer

Teknik och säkerhetsupphandlingar

Teknik och säkerhetsupphandlingar Presentation OffSÄK:s höstkonferens 2011 Anna Ulfsdotter Forssell /Partner /Advokat Stockholm den 2 Agenda Inledning vad, varför, vem och när? Principerna för offentlig upphandling Kort genomgång av de

Läs mer

Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794

Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794 KKV1007, v1.1, 2010-05-05 YTTRANDE 2011-01-04 Dnr 644/2010 1 (6) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794 Sammanfattning Konkurrensverket

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 GWA ARTIKELSERIE Titel: Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 Dåliga upphandlingar, brister i äldreomsorgen,

Läs mer

Nya och ändrade sanktioner i upphandlingslagstiftningen m.m.

Nya och ändrade sanktioner i upphandlingslagstiftningen m.m. Nya och ändrade sanktioner i upphandlingslagstiftningen m.m. Nya sanktioner i upphandlingslagstiftningen föreslås träda i kraft under mitten av 2010. De nya reglerna innebär bland annat att en avtalsspärr

Läs mer

Modell över den elektroniska upphandlingsprocessen - från annonsering till kontrakt

Modell över den elektroniska upphandlingsprocessen - från annonsering till kontrakt Modell över den elektroniska upphandlingsprocessen - från annonsering till kontrakt M O D ELL ÖVER DEN ELEKT R O NISKA UPPHANDLINGS P R O C ESSEN 1 1. Introduktion Upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet

Läs mer

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner Eva Sveman Nya upphandlingsdirektiv Direktiv om upphandling inom den klassiska sektorn Direktiv om upphandling inom försörjningssektorn Direktiv om upphandling

Läs mer

Offentlig upphandling Utbildning för Tekniska förvaltningen i Hudiksvall 19 november 2013. Välkomna!

Offentlig upphandling Utbildning för Tekniska förvaltningen i Hudiksvall 19 november 2013. Välkomna! Offentlig upphandling Utbildning för Tekniska förvaltningen i Hudiksvall 19 november 2013 Välkomna! 1 Mål Tekniska förvaltningen i Hudiksvall Insikt om vad bra offentliga affärer är Kunskap om regler som

Läs mer

AffärsConcept. Hantering av handlingar när andra upphandlar för din räkning Den 19 maj 2015

AffärsConcept. Hantering av handlingar när andra upphandlar för din räkning Den 19 maj 2015 AffärsConcept Hantering av handlingar när andra upphandlar för din räkning Den 19 maj 2015 Helena Ottosson Kraus helena.ottossonkraus@affarsconcept.se Agenda Vad är offentlig upphandling? Upphandlingsförfaranden

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Upphandlingscentrum Helen Widin 2013-05-24 LiÖ 2013-369 1 (4) Socialdepartementet Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har

Läs mer

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Socialdepartementet Enheten för upphandlingsfrågor 103 33 Stockholm Stockholm Dnr 2014-01-27 S2013/9124/RU Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

Socialt ansvarsfull upphandling

Socialt ansvarsfull upphandling Socialt ansvarsfull upphandling LOU EU- direktiv LUF Principer för offentlig upphandling Upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och social hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice ClueE: det juridiska perspektivet David Langlet Joshua Prentice Studerade områden Det främjande regelverket hur påverkar det kommunerna? Offentlig upphandling främjare eller hämmare? Kravet på affärsmässigt

Läs mer

Ramavtalet i fokus Beställ på rätt sätt Ing-Marie Trygg & Charlotta Martinsson Annelie Gärdmark & Göran Brunberg

Ramavtalet i fokus Beställ på rätt sätt Ing-Marie Trygg & Charlotta Martinsson Annelie Gärdmark & Göran Brunberg Ramavtalet i fokus Ing-Marie Trygg Upphandlingsbolaget Beställ på rätt sätt Ing-Marie Trygg & Charlotta Martinsson Annelie Gärdmark & Göran Brunberg Lagen om offentlig upphandling Gäller den verkligen

Läs mer

VINSTERNA MED LOU ANBUDSGIVNING

VINSTERNA MED LOU ANBUDSGIVNING 1 VINSTERNA MED LOU OSUND OCH LUF STRATEGISK ANBUDSGIVNING Anna Ulfsdotter Forssell / Partner / Advokat Kristian Kristian Pedersen Pedersen / Delägare Partner / / Advokat Advokat 21 Erfarenhetsdagarna

Läs mer

POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN

POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-08-27 69 Dnr 2014/149.050 POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN 1 Allmänt Kommunens inköp/upphandlingar

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för upphandling och inköp för Sollentuna kommun

Tillämpningsanvisningar för upphandling och inköp för Sollentuna kommun 1 Tillämpningsanvisningar för upphandling och inköp för Sollentuna kommun Reviderad 2013-04-01 Reviderad 2014-01-09 Reviderad 2014-08-30 1 ALLMÄNT Dessa tillämpningsanvisningar för inköp och upphandling

Läs mer

EU:s nya upphandlingsdirektiv vad ändras? Ajankohtaista EU-asioista Kommunmarknaden 11.9.-12.9.2013

EU:s nya upphandlingsdirektiv vad ändras? Ajankohtaista EU-asioista Kommunmarknaden 11.9.-12.9.2013 EU:s nya upphandlingsdirektiv vad ändras? Ajankohtaista EU-asioista Kommunmarknaden 11.9.-12.9.2013 Jonna Törnroos Jurist, vicehäradsdhövding Finlands Kommunförbund rf. och arbets- och näringsministeriet

Läs mer

Nya upphandlingsregler 2, slutbetänkande Upphandlingsutredningen 2004 (SOU 2006:28)

Nya upphandlingsregler 2, slutbetänkande Upphandlingsutredningen 2004 (SOU 2006:28) REMISSVAR 1 (11) ERT ER BETECKNING 2006-04-12 Fi2006/1649 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Nya upphandlingsregler 2, slutbetänkande Upphandlingsutredningen 2004 (SOU 2006:28) Nedan följer Verket för

Läs mer

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter. Upphandlingspolicyn gäller för kommunerna och innehåller riktlinjer

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Den goda affären. - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Den goda affären. - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Den goda affären - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Utvärdera offentlig upphandling ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv samt föreslå förbättringsåtgärder Förbättra

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 2(5) Inledning Karlskrona kommunkoncern (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

BYGGENTREPRENADUPPHANDLINGAR UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV

BYGGENTREPRENADUPPHANDLINGAR UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV BYGGENTREPRENAD UPPHANDLINGAR UR ETT OSUND JURIDISKT STRATEGISK PERSPEKTIV ANBUDSGIVNING Anna Ulfsdotter Forssell / Partner / Advokat Kristian Pedersen / Delägare Partner / / Advokat 21 27 september oktober

Läs mer

Åtgärder för en effektivare offentlig upphandling

Åtgärder för en effektivare offentlig upphandling 2008 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Åtgärder för en effektivare offentlig upphandling Lagen om offentlig upphandling finns för att medborgarnas skattepengar skall används så effektivt

Läs mer

Nya upphandlingsdirektiv på gång vilka förändringar innebär de? SOI:s Årskonferens den 10 april 2013 Kristian Pedersen / Advokat / Partner

Nya upphandlingsdirektiv på gång vilka förändringar innebär de? SOI:s Årskonferens den 10 april 2013 Kristian Pedersen / Advokat / Partner vilka förändringar innebär de? SOI:s Årskonferens den 10 april 2013 Kristian Pedersen / Advokat / Partner 2 Agenda Inledning Förslaget till nya upphandlingsdirektiv Sociala hänsyn Intressekonflikter och

Läs mer

Ccz~~- l/~)~ A,_~~ Carina Wiberg \J administrativ chef. /---.~/, 7 Dan Tågmark stadsjurist /~/ ~,J

Ccz~~- l/~)~ A,_~~ Carina Wiberg \J administrativ chef. /---.~/, 7 Dan Tågmark stadsjurist /~/ ~,J DnrKS-2012-119 sid 1 (1) KARLSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Stadssekretariatet Tjänsteskrivelse 2012-02-17 Dan Tågmark, 054-540 10 04 dan. tagmark@karlstad.se Remiss - Europeiska kommissionens förslag

Läs mer

Riktlinjer för Inköp i Essunga kommun

Riktlinjer för Inköp i Essunga kommun Riktlinjer för Inköp i Essunga kommun Riktlinjer för inköp i Essunga kommun Dessa riktlinjer grundar sig på Upphandlingspolicy för Essunga kommun. Riktlinjerna gäller för alla kommunala förvaltningar.

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun

Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun Inledning: Kommunen är totalt sett en mycket stor köpare av varor och tjänster. Denna upphandlingspolicy syftar till att kommunens medel används effektivt

Läs mer

KONKURRENSVERKET. Ansökan om upphandlingsskadeavgift ANSÖKAN. Sökande. Motpart. Saken. Yrkande. Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm

KONKURRENSVERKET. Ansökan om upphandlingsskadeavgift ANSÖKAN. Sökande. Motpart. Saken. Yrkande. Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm ANSÖKAN Swedish Competition Authority 2011-11-18 Dnr 702/11 1(8) Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart Försvarsmakten,

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer för upphandling och inköp Dnr ks 09/127 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-02, 14 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun 2012-10-19 Sidan 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun Förutsättningar Härnösands kommun (kommunen) bedriver en verksamhet vars tyngdpunkt ligger

Läs mer

Vellinge kommuns köp av administrativa tjänster m.m.

Vellinge kommuns köp av administrativa tjänster m.m. KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2015-04-16 Dnr 379/2014 1 (6) Vellinge kommun 235 81 Vellinge Vellinge kommuns köp av administrativa tjänster m.m. Konkurrensverkets beslut Vellinge kommun har brutit mot

Läs mer

Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling. Anna Lipkin 18 september 2014

Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling. Anna Lipkin 18 september 2014 Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling Anna Lipkin 18 september 2014 Ett samlat upphandlingsstöd 2014 1 januari Tillhandahålla metod- och kompetensstöd för innovationsupphandling (tidigare Vinnova).

Läs mer

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad PM inför arbete med ökad användning av social hänsyn i offentlig upphandling av tjänster inom Göteborg Stad 2012-02-02 Helena Sagvall och Marie

Läs mer

_ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun

_ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun _ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsens 2012-01-31 1 (5) Vår handläggare Utredningssekr Marie Sandström Koski Ert datum Er beteckning Socialdepartementet Yttrande över delbetänkandet

Läs mer

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU)

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. ANSÖKAN 2013-02-06 Dnr 24/2013 1 (5) Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart

Läs mer

Granskning av upphandlingsförfarandet. inom utvalda nämnder och förvaltningar

Granskning av upphandlingsförfarandet. inom utvalda nämnder och förvaltningar Revisionsrapport Granskning av upphandlingsförfarandet inom utvalda nämnder och förvaltningar Svalövs Kommun Fredrik Andrén Januari 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1.

Läs mer

UFV 2010/1853. Upphandling. Riktlinjer. Fastställd av rektor 2010-11-09

UFV 2010/1853. Upphandling. Riktlinjer. Fastställd av rektor 2010-11-09 UFV 2010/1853 Upphandling Riktlinjer Fastställd av rektor 2010-11-09 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 1.1 Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) 3 1.2 Målsättning 3 1.3 Principer för upphandling 4 2. Organisation

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

2011-03-03 Ert dnr S2011/1259/RU

2011-03-03 Ert dnr S2011/1259/RU 2011-03-03 Ert dnr S2011/1259/RU Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Europeiska kommissionens grönbok om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling med sikte på en effektivare europeisk

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling UPPH2012-0066 Fastställda av Landstingsstyrelsen 2013-05-27 Gäller fr.o.m. 2013-07-01 Tidigare riktlinjer upphör därmed att gälla. Landstingets ledningskontor Upphandlingsenheten

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../..

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../.. SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.4.2010 SEK(2010) 414 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

Läs mer

FÖRSLAG. Riktlinjer för upphandling. Syfte

FÖRSLAG. Riktlinjer för upphandling. Syfte FÖRSLAG Riktlinjer för upphandling Enligt Eslövs kommuns inköps- och upphandlingspolicy beslutar kommunstyrelsen om riktlinjer för kommunens inköps- och upphandlingsarbete. Denna riktlinje gäller genomförandet

Läs mer

Policy och riktlinjer för upphandling Antagen av kommunfullmäktige 2005-mm-dd Ersätter upphandlingspolicy antagen 2003-09-22

Policy och riktlinjer för upphandling Antagen av kommunfullmäktige 2005-mm-dd Ersätter upphandlingspolicy antagen 2003-09-22 Policy och riktlinjer för upphandling Antagen av kommunfullmäktige 2005-mm-dd Ersätter upphandlingspolicy antagen 2003-09-22 Upphandlingspolicy Vallentuna 2005.doc 1/6 Policy Vallentuna kommuns och kommunala

Läs mer

Några egenskaper: Olika perspektiv och funktioner. Många aktörer och marknader, submarknader. Hög ambitionsnivå, små resurser.

Några egenskaper: Olika perspektiv och funktioner. Många aktörer och marknader, submarknader. Hög ambitionsnivå, små resurser. Några egenskaper: Olika perspektiv och funktioner Många aktörer och marknader, submarknader Hög ambitionsnivå, små resurser Diversifierad 2 Åstadkomma effektivitetsvinster och förbättra utnyttjande av

Läs mer

Upphandlingspolicy. MA Upphandlingsenheten. Upphandlingspolicy 1(10)

Upphandlingspolicy. MA Upphandlingsenheten. Upphandlingspolicy 1(10) Upphandlingspolicy MA Upphandlingsenheten Upphandlingspolicy 1(10) Innehållsförteckning Upphandlingspolicy... 3 Upphandlingsrutiner... 3 Inledning... 3 Grunderna för offentlig upphandling... 3 Omfattning...

Läs mer

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp Datum: 2013-12-20 Dnr: Sida: 1 (8) Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp Dessa tillämpningsanvisningar avser att tydliggöra antagna riktlinjerna för upphandling och inköp, samt

Läs mer

Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund

Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund KKV2002, v1.2, 2011-02-05 RAPPORT 2014-11-27 Dnr 759/2013 1 (12) Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund Konkurrensverket (KKV) övertog i

Läs mer

Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid möte med generaldirektörer den 14 mars 2013

Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid möte med generaldirektörer den 14 mars 2013 KKV1000, v1.3, 2011-12-15 2013-03-18 1 (5) Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid möte med generaldirektörer den 14 mars 2013 1. Upphandling i samband med intern och extern representation För

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.4.2014 SWD(2014) 123 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Remissvar - Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12)

Remissvar - Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-15 Ulrica Dyrke Fi 2015/1216 Remissvar - Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Datum 2013-09-02. VÄRMEKs legala bas

Datum 2013-09-02. VÄRMEKs legala bas Datum 2013-09-02 VÄRMEKs legala bas VÄRMEK agerar inom lag om upphandling för försörjningssektorn (LUF). LUF:en är något mer flexibel än LOU men omgärdas ändå av strikta regler. Upphandlande enheter/myndigheter

Läs mer

NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Karin Almgren, Lennart Hamberg, Margit Knutsson, Henrik Jermsten och Olle Stenman

NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Karin Almgren, Lennart Hamberg, Margit Knutsson, Henrik Jermsten och Olle Stenman 1 (5) PROTOKOLL 2010-06-02 Stockholm Mål nr 3344-09 Avdelning I NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Karin Almgren, Lennart Hamberg, Margit Knutsson, Henrik Jermsten och Olle Stenman FÖREDRAGANDE och PROTOKOLLFÖRARE

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel 543 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 133 24,50% G - Partihandel och

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Regler för upphandling i Sollentuna kommun Antagna av kommunstyrelsen 2011-03-23, 60 Reviderade av kommunstyrelsen 2012-11-28, 202 att gälla från 2013-04-01 Reviderade av fullmäktige 2013-09-18, 99.

Läs mer

Stockholm den 12 juni 2015 R-2015/0743. Till Finansdepartementet. Fi2015/1216. 1. Inledning

Stockholm den 12 juni 2015 R-2015/0743. Till Finansdepartementet. Fi2015/1216. 1. Inledning R-2015/0743 Stockholm den 12 juni 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/1216 1. Inledning Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Överprövning

Läs mer

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 2 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU)

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 2 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) KKV1039, v1.3, 2012-09-20 ANSÖKAN 2014-06-26 Dnr 457/2014 1 (6) Förvaltningsrätten i Härnösand Box 314 871 27 Härnösand Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart

Läs mer

Tommy Klang Upphandlingschef Skövde kommun. Målet är att göra bra affärer! Få en organisation som förstår processen!

Tommy Klang Upphandlingschef Skövde kommun. Målet är att göra bra affärer! Få en organisation som förstår processen! Tommy Klang Upphandlingschef Skövde kommun Målet är att göra bra affärer! Få en organisation som förstår processen! Tydlig organisation 3 nivåer 1. Inköpssamordnare 2. Direktupphandlare (3 000-270 000)

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Nya rättsmedel m.m. på upphandlingsområdet

Nya rättsmedel m.m. på upphandlingsområdet Ds 2009:30 Nya rättsmedel m.m. på upphandlingsområdet Finansdepartementet Ds 2009:30 Nya rättsmedel m.m. på upphandlingsområdet Finansdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

RIKTLINJER FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING

RIKTLINJER FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING Sida 1(9) KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING Innehållsförteckning 1. Syfte...2 2. Omfattning.....2 3. Gällande lagstiftning och regelverk 2 4. Ansvar....3 5. Förhållningssätt

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 505 800 kronor, dvs. högst 28 procent

Läs mer

SVENSKA _ KRAFTNÄT. Nya regler om upphandling - Ds 2014:25 resp. SOU 2014:51 (S2014/5303/RU) Affärsverket svenska kraftnät lämnar följande synpunkter.

SVENSKA _ KRAFTNÄT. Nya regler om upphandling - Ds 2014:25 resp. SOU 2014:51 (S2014/5303/RU) Affärsverket svenska kraftnät lämnar följande synpunkter. SVENSKA _ KRAFTNÄT Generaldirektören Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.ru@regeringskansliet.se 2014-09-19 2014/1420 REMISSVAR Nya regler om upphandling - Ds 2014:25 resp. SOU 2014:51

Läs mer

Uppföljning. Granskning av upphandlingsverksamheten

Uppföljning. Granskning av upphandlingsverksamheten Revisionsrapport Uppföljning Granskning av upphandlingsverksamheten Lars Edgren Bakgrund Kommunal sektor inom PricewaterhouseCoopers har fått i uppdrag av revisorerna i Oxelösunds kommun att granska kommunens

Läs mer

Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet

Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet Avdelningen för juridik Ulf Palm E-post: ulf.palm@skl.se Mars 2014 INNEHÅLL Sid. Nya upphandlingsdirektiv 2 Nya författningar SFS 2014:5 Nya tröskelvärden vid

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2011-08-30 KSN-2011-0330

Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2011-08-30 KSN-2011-0330 KS 7 2011-09-07 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2011-08-30 KSN-2011-0330 Kommunstyrelsen Yttrande över SOU 2011:43 Offentlig upphandling från eget företag - och vissa

Läs mer

Public Procurement Service www.procurement.se

Public Procurement Service www.procurement.se Public Procurement Service Internutbildning Utbildningsprogram Vårt utbildningsprogram anpassas helt enligt de förutsättningar Ni själva sätter upp för respektive kurs. Skulle Ni vilja ändra på innehåll

Läs mer