UR TEMAT TEMAKONSTNAR. Ur rytmens och melodins vdgorfods orden. Sang och recitation fortsatter att intressera barnet och berika sprdkutveckling
|
|
- Elias Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UR TEMAT Ur rytmens och melodins vdgorfods orden. Sang och recitation fortsatter att intressera barnet och berika sprdkutveckling och ordtilldgnande. (Ragnhild Soderbergh sid 12) Vi lar oss tala som de som vi identi fierar oss med, i borjan foraldrarna, sd smaningom aven kamraterna. (Frank Smith sid 8) Ytterst dr dialogen en forutsdttning for ett demokratiskt samhalle, dar vifrdn borjan lar oss att lyssna till vad andra sager. (Olga Dysthe sid 26) En aspekt av spraket som vi mer sallan tanker pd dr att sprak ocksa dr viktigt for den som vill skaffa sig, och behdlla, makt over andra manniskor. (Margareta Norlin sid 32) TEMAKONSTNAR Temakonstnar i detta nummer iir Gunilla Skold Feiler, fodd i Norrkoping Efter utbildning vid Konstakademin i Stockholm har hon deltagit i samlingsutstallningar och haft ett flertal separatutstallningar i Sverige, men iiven i St Pe tersburg i Ryssland. Hon arbetar ofta i langa serier, framfor allt i vax, gips och betong. I vinter finns det tillfalle att se hennes nya verk pa Galleri Forum i Stockholm. PEDAGOGISKA MAGASINET 3/96
2 .< ' >SSLW 5! F**"!S^f!- v v 'fi: II. i I,,-\,^ &9 akesijy.'v^ *?- --3-W:i;'; 11K 5*Sg*8g3«S ««H 9 ^#m s^pjq
3 "Man kan Inte lara barn att lasa, men man kan hjalpa dem att lara sig!" Professor Frank Smith fran Kanada har skrivit ett dussin mycket inflytelserika bocker om lasning, skrivning, tankande och larande. Nar han besokte Sverige nyligen passade Pedagogiska magasinet p& att lyssna p& hans provocerande budskap och samtidigt fa en pratstund med honom. stad ar fullsatt. De blivande grundskollararna lyssnar forelasningssalen andlost och pa hogspann. Hogskolan Da och da Kristian Stora lattas stamningen upp av ett gemensamt skratt. Pa katedern sit ter en granad fore detta professor uppflugen och forelaser pa engelska nastan tva timmar i strack utan paus. Han gor inga stora athavor, utan talar om komplicerade saker pa ett lattillgangligt och roande satt. Ahorarna har ocksl en god forstaelse, Frank Smiths bok "Lasning" ar den i sarklass popularaste kursboken. Manga bide blivande och yrkesverksamma pedagoger har vitsordat hur de genom den skaffat sig en helt ny syn pa lasning och studier och darmed ocksa pa de egna skolerfarenheterna. Frank Smith inleder med att kritisera den dominerande teorin om larande som vi tar for given, trots att den historiskt sett ar ung. Det ar forestallningen att larande forut satter undervisning i speciella institutioner, att larande ar nagot som kraver anstrangning och endast ager rum i vis sa situationer, att larande maste kontrolleras och belonas. I skolan moter barn for forsta ganger Text: Torsten Madsen Enligt Smith ar detta en teori om memorerande, inte A r b e t a r b l a n d a n n a t o m l a r a n d e. me arares Men det finns en annan teori med flera tusen ar pa nack o m p e t e n s u t v e c k l t n g r ken. Den var "common sense", innan en forskning med missriktade ambitioner att kunna kontrollera det som und e r s o k s i d e t a l j f o r s a g o s s m e d f e l a k t i g a b i l d e r. D e t a r e n «t e o r i s o m o c k s a n u f a r a l l t s t a r k a r e s t o d i m o d e r n f o r s k - u. n i n g. D e n s a g e r a t t l a r a n d e a g e r r u m h e l a t i d e n, u t a n u n - J d e r v i s n i n g o c h k o n t r o l l, s o m e n h e l t n a t u r l i g s t r a v a n h o s 2 i n d i v i d e n. D e t t a a r s n a r a r e e n t e o r i o m u t v e c k l i n g. R e d a n 5 d e t m y c k e t l i l l a b a r n e t k o n s t r u e r a r s t a n d i g t t e o r i e r o m > v a r l d e n, f o r a t t g o r a s i n a u p p l e v e l s e r m e n i n g s f u l l a. V i l a r ^ framst av dem vi ar tillsammans med, i regel utan att vi ar f 8 PEDAGOGISKA MAGASINET 3/96
4 mm UK %?- m 'UEUUBUIUIBS }S0JS UIlI9in }}9 T >[Bjds tm mm.asl'li-ip^'liil'l B P ii,-/* *".= ' \ I 1 -;'.!- " -'
5 MADSEN: I SKOLAN MOTER BARN. medvetna om att vi liir. Allt vi minns har vi ocksa en gang liirt oss. Frank Smith talar om tva vasensskilda varldar, som ar i total konflikt. I den ena befinner sig den manskliga hjarnan och manniskors kanslor, i den andra vara utbildningsinstitutioner. De senare iir tyvarr sallan nagra bra platser for larande. Larare lever i biigge viirldarna och en duktig larare ar den som lyckas sla en bro mellan dem. Frank Smith lagger grunden for en ny syn pa las ning genom att utgs ifriui modern forskning om barns sprlkutveckling. Barn behover inte motiveras for att lara sig talspraket och de liar en fantastisk formaga att rakna ut hur spr&ket fungerar bara genom att vara tillsam mans med vuxna och lyssna, ova och prova. De liir sig sjal Genomgaende anvander Frank Smith metaforen "klubb" for att ge perspektiv pa1 vad som ar grunden for larande i allmanhet och av skriftspraket i synnerhet. Det lilla barnet lar sig tala for att det ocksa vill vara medlem i den "talarnas forening" som foraldrarna tillhor. Smith understryker gang pa gang vilken central roll identiteten har for var sprakutveckling och tvartom. Vi lar oss tala som de som vi identifierar oss med, i borjan foraldrarna, sa sm&ningom iiven kamrater. Vad iir fordelen med "foreningen" som laromiljo? Bland annat att tidigare medlemmar valkomnar dig som med lem och ger dig en chans att under trygga former ta reda pa vad medlemmar gor. Aldre medlemmar hjalper dig att utfora klubbens aktiviteter, inte genom formell undervis ning, utan genom att gora dig delaktig. Du accepteras som "Det gar inte att lara ut nagot som inte uppfattas som meningsfullt och sjalva inlarningen dr ingenting annat an stravan efter mening" va b&de grammatiken i tillampning och en stor miingd benamningar. En femaring som borjar skolan i USA eller Kanada kan redan cirka 10 ooo ord. Barnet liir sig ord om aret, helt utan anstrangning, utan nagon medveten re petition och utan att glomma. Alia orden ingar namligen i ett meningsfullt sammanhang som konstituerar den varld de lever i. De lar darfor att det ar intressant, vardefullt och ger tillvaron mening. Efter 10 skolar kan de fiesta ord och i ton&ren fortsatter ungdomar att liira sig cirka ord per ar, utan att ens vara medvetna om det. NOGGRANNA vecklar ett studier stort ordforrad har visat ockss att ungdomar laser mycket. som Las ut ning betyder mer an bade intelligens och social bakgrund! Det finns i dag en mycket stabil grund for att pasta att man "lar sig liisa genom att lasa" och "lar sig skriva genom att skriva". Men det visar sig ocksa att mycket lasning iir det biista sattet att utveckla den egna skrivformagan - forutsatt att man betraktar sig sjalv som en skrivande person. Avgorande ar om man uppfattar sig sjiilv som medlem i skrivarnas klubb. "juniormedlem" och forvantas inte i borjan kunna lika bra som de iildre medlemmarna, men ingen tvivlar pa att du sa smaningom ska bli en fullviirdig medlem. Och detta helt utan prov, riittning och betyg! SYMHOLISKT barnet med orden uttryckt "hej, moter du ar en foraldrarna av oss". Pa det motsvarande siitt "siiger" barnet: "Hej, jag iir precis som ni och lilla vill bli som ni." Identifikationen iir drivkraften bakom larandet. Nyckeln till att erovra skriftsprlket ligger darfor enligt Frank Smith i att barnet identifierar sig med "Lasarnas och skrivarnas forening". Liksom atskilliga svenska forskare, till exempel Bagnhild Soderbergh och Ulf Teleman i Lund, professorer i barnsprak respektive nordiska sprsk, betonar Frank Smith likheterna mellan talspntksutvecklingen och skriftsprakstilliignandet. For att barn ska liira sig att liisa msste de se hur lasning kan anvandas for att befriimja deras in tressen och syften. Om skriftsprlket bara gors menings fullt for dem kommer de att liira sig det pa precis samma satt som de liir sig talspraket - genom att 6va och prova sig I O P E D A G O G I S K A M A G A S I N E T 3 / 9 6
6 fram. De maste forst forsta vad skriftsprak iir. Biista introduktionen till detta iir att andra laser for barnet. Snart la ser barnet med och till sist tar det sjalvt over. Vad fbrknippad kan lararen med gora? "metoder". Frank For Smith honom vill iir det inte vikti bli gare att larare lar sig att forsta iin att de liir sig hur man ska gora. Alia barn har i dag re dan i fyraarsaldern mer eller mindre klara forestallningar om vad skriftsprak ar och vad man kan ha det till. Lararens uppgift ar att ytterligare bidra till denna forst&else och till att fa barnen intres serade av lasning. De maste fa ta olika lang tid pa sig och ga fram pa olika vagar. Det viktigaste iir att liiraren inte ar fast i forestallningen att den vuxne hela tiden maste styra och kontrollera larandet. Det far forodande konsekvenser, inte bara for lasningen utan ocksii for barnens K installning till fortsatt =j larande. "Teach and 3 Test" ar for Frank «Smith lika med "Drill g and Kill"! Nar barn in- te lar sig lasa och skriva i beror det pa att de inte o iir intresserade eller 5 att de har fatt negativa jj erfarenheter. Klubb-? metaforen fungerar aven hiir: Den som kanner sig utestangd fran en klubb vill inte bli medlem. Identifikationen iir avgorande. Om man inte raknar sig sjiilv som en presumtiv liisare eller skrivare ar man siillan hjalpt av aldrig sa mycket specialundervisning. Trots att hans budskap kan verka provocerande ar det uppenbart att Frank Smith har en djup respekt for larares arbete. Utanfor f6reliisningssalen iir han ganska reserverad och verkar ha en stark integritet. Kanske finns diir nyckeln till hans forma ga att bryta nya vagar och inte lata sig fangas av forskning som bygger pa missvisande antaganden om manniskan? Han identifierar sig med lararna. "Jag har lart mig allt jag kan av larare." Han be rattar att oavsett var i varlden han forelaser sa kanner lararna igen sig i hans resonemang. Han sager ocksa att vi msste sluta prata om vad lara re ska gora - undervis ning ar alltid komplex och oforutsagbar. Dar emot bor vi diskutera vad larare maste forsti. "Informera lararna, undervisa dem inte!" La rare mlste lara sig att fatta egna beslut, det uppmuntras inte alltid i lararutbildningen eller av politiker. Frank Smith har gjort en bildningsresa som inte ar helt ovanlig i den anglosaxiska varlden. Han foddes i England, tog sin grundexamen i Au stralien, doktorerade i psykolingvistik vid Har vard i USA och blev professor i Kanada. Han har kontakter over hela varlden. Nu iir han pensionar och hiingiven medlem i en seglarklubb! "Ett sdkert satt att ge barn lasproblem dr att saga att de har det" Frank Smith bade talar och skriver myc ket konkret och lattforstaeligt om svara ting, med ett direkt tilltal. Han far en att tanka till - maste det vara sa hiir? Nar han slutar sin forelasning danar appl&derna lange. Kanske ar det for att de blivande lararna blivit starkta i sin overtygelse: Sko lan maste inte alltid forbli precis ss som den a v t r a d i t i o n h a r v a r i t! PEDAGOGISKA MAGASINET 3/96 11
7 MADSEN: I SKOLAN MOTER BARN. L I T T E R A T U R T I P S Ur Frank Smiths produktion Lasning Almqvist & Wiksell, 1986, 190 sid. Den enda av Frank Smiths bocker som finns pa svenska. En klassiker som ger en bred och ganska lattillganglig oversikt over varseblivning, minnesfunktioner och sprakets yt- och djupskikt, innan den Iandar i vad lasning ar och hur lasning kan utvecklas. En grundpoang iir att forstaelse iir basen for all inlarning. Writing and the Writer Heinemann Educational Rooks, 1982, 237 sid. ISBN I denna bok ger Frank Smith ytterligare perspektiv pa skriftsprakets utveckling och tar speciellt upp hur skrivande och stavning utvecklas. En viktig poang iir att en alltfor tidig fokusering pa den yttre formen hammar skrivflodet, samma ide som finns inom processinriktat skrivande. Essays Into Literacy Heinemann Educational Hooks, 1983, 146 sid. ISRN (U.K.) Joining the Literacy Club - Further Essays into Education Heinemann Educational Books, 1988, 137 sid. ISBN (U.K.) Tva samlingar kortare artiklar, i vilka Frank Smith diskuterar ett stort antal teman: Vad ar "literacy", metoder for liisinliirning, datorer i sprakundervisningen, kritiskt tankande, metaforer om utbildning, samarbete mellan elever, att liisa som en forfattare m.m. I regel lattillgiingliga texter. Insult to Intelligence - The Bureaucratic Invasion of Our Classrooms Heinemann Educational Books, 1986, 270 sid. ISBN X. En valunderbyggd oeh intensiv attack pa tendenserna att kon trollera utbildning utifran, genom tester och yttre kontroll. Boken iir en syntes av 20 ars forskning tillsammans med liira re. Smiths huvudpoang iir att kontrollen utifran innebar en foroliimpning av bade larares och elevers intelligens. To Think - In Language, Learning and Education Routledge, 1992, 160 sid ISBN En spiinnande genomgang av forskning om tankande och larande. Belyser bl.a. vardagstankande samt kreativt och kri tiskt tankande. Smiths poang ar att man inte behover lara ut tankande, eftersom det ar naturligt for manniskan. Vad ut bildning ska gora iir att bidra med positiva erfarenheter och mojligheter. Han papekar ocksa att larare som inte sjalva till- Iats tiinka kritiskt inte heller kan liira ut kritiskt tankande. Awakening to Literacy (ed: H. Goelman, A. Oberg & F. Smith) Heinemann Educatio nal Books, 1984, 220 sid. ISBN En antologi som ur olika forskningsdiscipliners perspektiv (antropologi, lingvistik, psykologi, sociologi m.m.) diskuterar barns mote med skriftspraket fore den formella skolningen. Ger exempel pa hur barn upptacker skriftspraket i manga oli ka kulturer och hur vuxna kan underlatta deras vag in i skriftspraks kulturen. B o c k e r n a k a n b e s t a l l a s 1 d i n b o k h a n d e l. 1 2 P E D A G O G I S K A M A G A S I N E T 3 / 9 6
8 ,/uio paui,ie ap pen,ioj pjo map a6 ue> mos jopmubiu ape,ia6e6ua paui suew uesj U,ia> us cbniuasea map,ioj BA3 ddn ipo e,io6 xie,\d\\d uei6ub sejap 'uorpiejaim ap Aouaq smieq mo jaquapapam ua Ede> S jhjp HJO^ ipo a,n?,ib AG 6ujupmW! A a^sem u Suo6eu ub jam n \ II 1rSj.3qj.9pog piuiuiii>}[.i\/ i Oi u9pdo spgfjosva suipojdiu ipt ffi is a'ili.v. if, 'vt' ^ ^ ^ 0 ^ ' f ' ' "
9 SODERBERGH: UR RYTMENS OCH MELODINS VAGOR. Att beharska spraket iir att kunna forsta och bru- Lka loften orden. och Med gor overenskommelser, ord tilltalar vi och lagrar samtalar, minnen ger och kunskaper. Ordet iir ocksi tankandets oumbiirliga redskap. Manniskans ord blir till och far liv genom hennes kropp: hallning, andning, stamband, munrorelser. Och ordet blir tilltal framfor allt genom blick och minspel. Tilltalet, som iir kommunikationens och samtalets forutsiittning, moter redan det nyfodda barnet i [ moderns blick, Ieende, rost, tonfall och bero- Artikel ring, och detta tilltal nar ocksi fram och besvaras. Nyfodda barn moter blicken, svarar med leenden (redan fostret ler), och reagerar med sina rorelser pa talets rytm och ton. Och redan under nyfoddhetsperioden finns en fullt utvecklad relativt stor repertoar av miner som uttrycker bland annat gliidje, in- R... tresse, forvining, forvirring, riidsla, motvilja. fessor; ban Barnets kommunikativa formigor trader i tutionen foi funktion under nyfoddhetsperioden och ut- Lunds univ< vecklas snabbt i samspelet med de narmaste. puterade ic Tilltal och svar vavs samman i ett viixelspel hoims unive mellan vuxen och barn, ett viixelspel baserat dsr docent i o......, p a e n a v h a n pa gemensam rytm, dar barnet deltar med,.. o r d b i l d n i n g kroppsrorelser, minspel och smaningom 6o-taletkon ocksii jollerljud. Den vuxne bidrar tillika fokusera sin med ord, som speglar och tolkar barnets mi- barns tidiga n e r o c h l j u d. i t a l o c h s k r i Detta iir froet till en konversation, som har dan 1Q7 ha dialogens yttre struktur med turtagning, en ningsprojek "protokonversation" vars enda innehill iir ett Sy"'. r. n i s t i s k - s a m r uttryck lor jag-du-forhallandet - hos den eaforsknin vuxne fullt utvecklat och i ord formulerat, blev hon i9- hos barnet ett ordlost uttryck for kanslor, fessor ibarr och for en medvetenhet om motpartens niir- de 1983 till: ran nyfoddhetsperioden inlemmas barnet i sin _ omgivnings vanor och kultur, bemots efter denna omgivnings syn pi barn och deras formigor och den roll som olika samhallen och kulturer tilldelar barn under oli ka aldrar. Barnet blir ocksi delaktigt av sitt samhiilles barnkulturella traditioner, som ar mer oberoende av skiftningar i den medvetna synen pi barn, och som kan rymma mycket av "gammal, fordold visdom". Detta arvegocls har av dagens vetenskap visats besitta kvaliteter som starkt framjar barns utveckling, nagot som man tidigare blott intuitivt anat. Tag till exempel traditionen att sjunga for barn. I vaggsingen kombineras rytmen med ton och blir melodi. Som framlidne professor John Lind visat i flera experiment piverkas barnet redan under fosterstadiet av musik och sing. Sjungande och musicerande innebar ocksa en tidig sprikstimulans. Artikelforfattare rjattare Rvtm och ton ar talets grunfieierner.tj ta_ Ragnhild Soderbergh ar pro fessor i barnsprak vid Insti tutionen for lingvistik vid Lunds universitet. Hon dis- let borjar som rytm och ton. Vi har redan namnt den gemensamma rytmen i protokonversationens samspel. Aven barnets joller iir starkt rytmiskt. Sarskilt tydligt blir detta i stavelsejollret frin cirka sex mina- diska drag som liknar vuxensprikets. Langt innan ljudfoljderna borjar likna ord si finns alltsa satsmelodin och rytmen dar. puterade 1964 vid Stock holms universitet och blev 3 en dar docent i nordiska sprak, vecklingen rytmiska stimuleras och melodiska vi sjunger ut for barn. Intressanta ar hiir undersokningar pa en avhandling om svensk ordbildning. Fran mitten av 60-talet kom hon Dn att att alltmer recitera si kallade nursery rhymes, rytmisrskningpa ka barnrim med nonsensinnehill. Trevart- fokusera sin forskning barns tidiga sprakutveckling hen har pipekat att barn vid tre minaders i tal och skrift. Efter att att se se- ilder foljer singen med sina rorelser och dan 1970 ha lett ' ett " forskningsprojekt i bbarnspraks- a r n s p r S k s "'! iiven kan delta med nigot enstaka sjungan- de pllerliud. syntax, uiiansicrat rat av av If 11111a- Humasvetenskapli- Fonetikern Natalie Waterson har i en un nistisk-samhallsvetenskapli- ga forskningsradet met (HSFR), dersokning med sin egen pojke visat hur blev hon 1976 HSFRs propro- han borjade recitera nursery rhymes frin fessor i barnsprak rak och de 1983 till Lund, id, diir dar hen hen- vid jollerutvecklingen kom hiir det proso- flytta- cirka ett och ett halvt ars ilder. Precis som nes professur ninforlivades f o r l i v a d e s d i s k a Q c h d e t r y t m i s k a f o r s t. p o j k e n h a ( J e med universitet Kommunikationens omsesidighet - inter- med Lunds' 1994' alltid riitt antal rader och ratt rytm, men subjektiviteten - ar forutsattningen for det fyllde endast i med antydningar till ord i de verkliga samtalets uppkomst, for ordens och sprikets betonade positionerna. Si smaningom kom allt fler jollerord med och uttalet forbattrades, si att ljudfoljderna blev viixt och utveckling hos barnet frin forsta levnadsirets slut. Emotionerna och personkontakten ar den jord vari allt mer lika vuxensprikets. Ur rytmens och melodins vi sprikets planta viixer. gor foddes orden. Sing och recitation fortsatter att intressera barnet och berika sprakutveckling och ordtilliignande. Vira ritualer med fodelsedagssanger och sing och dans runt gran och midsommarsting, med gest och rollspel, ar favoriter. Aven svira ord plockas liar snabbt upp - det tycks ligga en speciell fascination i det mystiska och obegripliga. Under ling tid framover upprepar barnet sedan singerna i sina lekar och vill att de vuxna ska vara med och sjunga tillsam- 14 PEDAGOGISKA MAGASINET 3/96
10 mans med dem. Vi ser har en inlarning genom upprepning pidriven av barnet sjiilv. Samma frenetiska upprepande finner vi ocksi i barnets ensamtal eller en-samtal, monologer, som borjar redan under jollerperioden di barnet triinar sin talapparat och experimenterar med ljud och tonfall. I det fanns tidigaste bara ett jag samtalet och ett du. - protokonversationen Ingen omvarld existera-de. Under det forsta halvaret agnar sig barnet antingen at ett intensivt samspelande med sina medmanniskor eller at att utforska omgivningen och trana sina fysiska f b r m a g o r. / " " < ' Si smaningom sker liar en forandring. Trevarthen och hans kolleger har experimentellt pivisat att barn vid cirka 7-8 minaders ilder fir for magan att integrera sitt intresse for omvarlden i «sitt samspel med miinni skor, att medvetet dela sina upplevelser med andra. Det ta kallar han sekundar intersubjektivitet till skillnad frin den forsta, primara, intersubjektiviteten som kom till uttryck i proto konversationen. Denna nyvunna formiga blir for barnet inkorsporten till spriket som symbolsystem, barnet liir sig att tala med nigon om nigot, samtalet blir omtal. I sitt samspel med barnet talar den vuxne, satter ord pi vad man gor och ser tillsammans. Standigt iterkommande fraser i dagens rutiner ger barnet mojligheter att kan na igen, och iiven bbrja forsti innebbrden i orden och fraserna. Ocksa hiir finns en i vir kultur viilkiind lek, som hjiilper barnet i denna process: den si kallade titta-peka-beniimna-leken. Nar barnet fir syn pi nigot intressant (en fagel, lampan i taket, klockan pi vaggen) fingar den vuxne upp och delar barnets intresse genom att peka och siiga: "Ja TITTA! Vad ar DET?" och besvarar si sjiilv sin friga:" Det ar en PIPPI/ KLOCKAN/ LAMPAN". Med osviklig sakerhet tar barnet sedan varje tillfalle i akt att upprepa den har leken. Si snart man tiinder en taklampa eller kommer in i rummet med klockan pi vaggen markerar barnet sitt intresse i ljud och kroppssprik tills dess den vuxne hakat pi. Smaningom borjar ocksi barnet peka och fir da ett effektivt medel att dra in nya objekt i leken. Barnet, som under andra halviret gbr stora framsteg i sitt joller, borjar ocksi att sjiilv kunna prata med i de standigt iterkommande fraserna och istadkomma nigot som liknar "titta" eller "dar". Sjalva kiirnorden (lampan, klockan etc) iir liitta att iden tifier pi grund av de fasta ramfraserna. Mot bakgrund av de iterkommande fraserna framstar det av den vuxne med starkt tryck uttalade kiirnordet klart och tydligt, samtidigt som pekningen gbr kiirnordets referens otvetydig. Barnet fir pi detta siitt genom lek ett vaxande fbrstielseordfbrrad. Successivtbor jar barnet fbrsbka siiga karnorden sjalv, och lyckas biist med sidana som har de tidiga jollerordens struktur, som f till exempel pippi och vowe. Frin ordfbrstielse gir barnet till eget bruk av orden. Titta-peka-benamna-lekens betydelse for ordfbrridets tillvaxt ligger dock inte framst i klarheten och tydligheten i struktur och form hos de P^ ord och fraser som den vuxne an-?' vander i leken. Det avgorande for att barnet lar sig ar det gemensamma intresset, lekgladjen och gliidjen over att vara tillsammans, en gliidje som tar sig uttryck i rbst och minspel hos barn och vuxen. Som Bruner pivisat bvertar barnet i sin interaktion med den vuxne alltmer av vuxenrollen. I virt exempel innebar detta att det snart iir barnet som bide pekar ut och beniimner - "Titta! Vowe!" - och den vuxnes roll blir har en bart bekriiftande. Barnet fir i leken tillfalle att utveckla och befiista fbrmigan att bruka orden. Och det iir barnet som slutgiltigt bestammer vad som ska avhandlas. Natur ligtvis kan den vuxne ta initiativ, men svarar inte barnet pi detta ar allt forgives. Framvaxten det senaste AV barns irtiondet tidiga kommit ordfbrrid alltmer har i fokus under for barnspriksforskningen. I USA (Bates, Dale, Fenson med flera) har standardlistor over barns tidiga ord- och gestfbrrid sammanstiillts, baserade pi fbriildrarapporter - listorna omfattar forstielse och bruk frin 8 till 30 minader. Dessa listor standardiseras och anpassas till olika sprik I PEDAGOGISKA MAGASINET 3/96 15
11 SODERBERGH: UR RYTMENS OCH MELODINS VAGOR... och kulturer, till svenska av Eva Berglund och Mirten Eriksson. Spriket och ordfbrradet som uttryck for kultur och arbetsliv iir nagot som varje dialektforskare kan bekriifta. De svenska landsmilsarkivens samlingar utgbr en kulturhistorisk dokumentation av framfbr allt bondesainhiillet med dess specifika och geografiskt varierande ordfbrrad. Barnen har hiir som regel helt delat sina fbraldrars liv och kultur med for aldern avpassade vardagsplikter och upp drag, och spriket och ordfbrradet har pi si siitt naturligt fbrmedlats till dem. I virt urbaniserade samhiille med dess skarpa grans mel lan arbets-/yrkesliv och hemliv och med ofta heltidsarbetande fbriildrar iir situationen en annan. For minga barn faller en stor del av ordfbrridstillvaxten inom "dagiskulturens" ram. "Hemlivskulturen" begransas till morgon och kviill med miltider, hygien och sovrutiner, veckoslut med storhandling, tvatt, stadning och i biista fall fritidsnbjen. Nu mer iin nigonsin miste vi i utbildning av larare och foraldrar skapa en medvetenhet om barns behov av interaktion, deras langtan efter att gbra och uppleva for dem vasentliga saker tillsammans med engagerade manniskor som kan ge dem ord for vad de iir med om. Det lilla barnets titta, peka och beniimna vaxer till gbra, beskriva, fbrklara och beratta. Gbra pi lek det som de vuxna gbr "pi riktigt" men ocksi att fi delta i vuxensysslorna. Hiir har reformpedagogiken i dess olika riktningar mycket att tillfbra. DEN SPR.4KLIGA process diir det UTVECKLINGEN ursprungligen liirda genom inte iren bara iir far en tillskott av mer utan ocksi kombineras till alltmer avancerade strukturer, dar tanke och sprik gir hand i hand. Barnets fbrstielseordfbrrid fore ett ir utgbr sjiilva basen i vad som sedan blir det aktiva ordfbrradet frin ettirsaldern och framit. Men dar ettiringen parar ord med ting och fbreteelser, satter etiketter pi tingen, anvander tviiringen sina ord for att uttrycka enkla skeenden och karakteristiska egenskaper hos tingen. Treiringen i sin tur borjar sbka lbsningar pi och trevande formulera hur viirl den hanger samman. Enkla beriittelser dyker ocksi upp. Virt moderna samhiille iir fullt av skyltar och annan val synlig vardagstext. Barnet moter standigt det tryckta och skrivna ordet och ser manniskor omkring sig liisa och skri va. Man har observerat att vira dagars barn tack vare det ta pi egen hand hunnit skaffa sig en hel del kunskap om det skrivna spriket redan lingt fore skolstarten, iiven om det iir ett relativt fital som iir las- och skrivkunniga. De se naste tjugo irens anglosachsiska forskning om detta feno men, si kallad emergent literacy, har pi minga hill fbriindrat liis- och skrivundervisingen, si att man tar sin ut gangspunkt i for barnet bekanta vardagstexter inklusive bilderbbcker. F E N Ospontant, M E N E T och " E Mpi Egrund R G E Nav T radsla L I T E Ratt A Cfbrsynda Y " u p psig t l i imot d e r det privilegium som skolan anses ha nar det galler att fbra in barnet i det skrivna spriket, undviker manga fbriildrar att har stbdja sina barn. Det finns dock ett siitt att i lekfullt samspel omkring skrivna ord - fjiirran frin lasundervisning i vanlig mening - intensifiera barns kontakt med skriften, sa att de av egen kraft blir liiskunniga (se till exempel Doman 1965). I Sverige har denna tradition gammal havd (Cadmus 1800) aven om den efter den allmanna skolans genomfbrande fallit i glbmska. I sin klassiska form innebar den att man ger barn i tviirsildern Iappar diir ord har textats med gemena (smi) bokstiiver, just sidana ord som ingir i smi barns tidigaste ordfbrrad: personord, ord for kroppsdelar, leksaker, "nara och kara ting". Man leker titta-peka-beniimna-leken med dessa ord, i lekens kravfria anda, dar man liter barnets in tresse styra. Niir barnet fitt ett lasordfbrrid pi drygt ett 50-tal ord liiggs ordlappar samman till korta meningar, och omkring treirsildern, niir barnet sjiilv borjar beratta, gbr man sma historier som barnet far lasa. En moderniserad praktik av denna gamla tradition tilliimpas i dag inte bara av fbriildrar utan ocksi pi flera daghem; riksbekant ar numera Fbrskolan Ojaby daghem i Viixjb, diir man sedan 1988 haft liis- och skrivlek frin 2 ars ilder i sin ordinarie verksamhet - numera redan frin 1 irs ilder (se Thorsjb 1994). Den gamla traditionen har uppdaterats till moderna fbrhillanden, si att man fbrutom Iappar anvander fotoal- R E F E R E N S E R BrunerJ (1983): Child's Talk. Learning to Use Language. W. W. Norton & Company. Cadmus (1800): Julklapp af Cad mus eller Lattaste Sattet att Liira Barn lasa. Stockholm, Henrik And. Nordstrom. Doman, G (1965): Hur man liir sma barn att lasa. EFS-forlaget. Fenson, L, Dale, P S, Reznick, S, Thai, D, Bates, E, HartungJ P, Pethick, S ir ReillyJ S (l993): MacArtur Communicati ve Development Inventories. User's Guide and Technical Ma nual. Singular Publishing Group. Eriksson, M ir Berglund, E (Au gust ): Vocabulary de velopment in a random sample of children 8 to 16 months old. Proceedings from the XlVth Scandinavian Conference of Linguistics and the VIHth Con ference of Nordic and General Linguistics, Gothenburg. Lancy, D F (red.) (1994): Child ren's Emergent Literacy. Praeger. Lind,} ir Neumann, S (ig8i): Musik i livets borjan. Akademilitteratur. Soderbergh, R (1988): Barnets tidiga sprakutveckling. 2:a uppl. Liber/Gleerups. Soderbergh, R (15-16 november 1990): Barns tidiga lasning ur ett sociokulturellt och psykolingvistiskt perspektiv. I: Hene, B och Wahlen, S (red.) Barns lasutveckling och lasning. Rapport fran ASLAs hostsymposium, Stockholm. Soderbergh, R (1995): Ett barns 16 P E D A G O G I S K A M A G A S I N E T 3 / 9 6
12 bum med text, collage fran reklam och andra trycksaker, egna teckningar kompletterade med ord, skrivning pa ordbehandlare etc. Aven om barnen laser sjalva iir hbgliisning for dem ur bilderbbcker viktigt, och barnen sitter di bredvid den vuxne liisaren, som hiller boken si att barnen kan fblja med i texten. Forskning har visat att sidana barn successivt lar sig la sa sjalva. Frin att se orden som helheter, upptiicker de ge nom jamfbrelser mellan ord deras mindre delar: flickor liknar blommor, m a g e l i k n a r m u n, h a n d _,. liknar hund. Sidana u p p t a c k t e r g b r s r e d a n. - innan barnen kan uttala o r d e n. ' - EN POJKE som fitt ordlappar frin 15 minaders alder hade vid 19 minader ett aktivt ordfbrrid i tal pi cirka 40 ord - bland dem huvud som han laste ge I nom att peka pi sitt eget huvud. Nar han fick det S nya ordet hund, granskade han det och pekade fbrst pi hu sedan pa sitt f huvud. Det var hans siitt att tala om att de tvi or den borjade pi samma bokstaver. Frin cirka ett och ett halvt irs ilder roas barn av rim och ramsor. Det z tidigt lasande barnet * upptiicker pi si siitt sam- " tidigt bade att ord kan se likaut och lata lika. Denna insikt leder slutligen till att barnet pi egen hand upptiicker hur bokstav svarar mot ljud, "bryter koden". Kodbrytandet sker parallellt med att barnet latt och lekande, utan ljudandets bromsande inflytande, laser meningar och texter baserade pi ett allmer vaxande fbrrid av hela ord. Genom denna helordsbaserade, verklighetsanknutna lasning vaxer barnets forstielse av fraser, meningar och beriittelser bide i tal och skrift, samtidigt som det aktiva spriket stimuleras. Lasningen fungerar som sprikgivning, diir tal och skrift stbder och bmsesidigt piverkar och berikar varandra. Sar skilt betydelsefullt har detta visat sig vara for barn med olika sprikrelaterade handikapp: db-, < 4 v a, d y s f a t i k e r o c h b a r n med Downs syndrom. Tidig lasning har aven \ v i s a t s i g v a r a e t t e f f e k t i v t 1 s t b d f o r a t t n i t v i s p r i - kighet. Niir den bedrivs pi detta siitt ger den tidiga lasningen inte bara for miga att liisa vardagstext och att senare anvanda lasningen som ett red skap for kunskapsinhamtning. Den ger dess utom en kiirlek till och gladje over bocker och litteratur. Genom skriften blir or det ocksi ett pitagligt objekt for studium - inte bara rent grafiskt. Det ti digt lasande barnet bor jar medvetet tiinka over orden och spraket, over formuleringar och betydelser. Harigenom fir redan den lilla manniskan alltmer spriket i sin makt med allt vad detta langre fram kommer att innebara under skoltiden och i vuxenlivet. ordforrad fram till 18 manaders alder - individuella och kulturel la sardrag. I: j0rgensen J N og Horst, C (red.) Et flerkulturelt Danmark. Perspektiver pa sociolingvistik, sprogpsedagogik, dansk som andetsprog. Danmarks Lsererh0jskole. Soderbergh, R (1995): Commu nication in Interaction. A Total Approach. I: Evans, C E (ed.) Scholar with a Mission. The Ca reer of Theodore Andersson and his Contributions to Language Education. The National Clea ringhouse for Bilingual Educa tion. Soderbergh, R (red.): Fran joller till lasning och skrivning. Gleerups (under produktion) Thorsjo, A (1994): Tidig lasning. Laslekar med sma barn pa Ojaby daghem och med 6-aringar i 6- arsgrupp. I: Soderbergh, R (red.) Lasning och skrivning fore skolaldern. Child Language Re search Institute, Paper no 9. Lund University, Department of Linguistics. Trevarthen, C (1994): The func tion of emotions in early infant communication and develop ment. I: Nadel, J & Camaioni, N (eds) New Perspectives in Early Communicative Development. Routledge. Waterson, N (1991): Barnrimmets betydelse for sprakutvecklingen / Nursery Rhymes - have they a role in language develop ment?/. Child Language Re search Institute, paper no 7. Lund University, Department of Linguistics. PEDAGOGISKA MAGASINET 3/96 17
13 Omkring 17 procent av befolkningen i Sverige ar utrikesfodda eller har minst en foralder som ar utrikesfodd. I sitt slutbetankande antar den invandrarpolitiska kommitten att vi i framtiden kommer att ha en genomsnittlig invandring med cirka personer per ar. Detta staller naturligtvis skolan infor sarskilda uppgifter. abc eller afi\\f Av Ulf Fredriksson Survey" (IALS) av lasfardigheterna bland den vuxna I undersokningen befolkningen i ildern " International 16-65»r i sju Adult OECD-stater Literacy vi sade det sig att invandrarna laste siimre an den infbdda be folkningen pi respektive lands sprik (Statistics Canada, OECD, 1995). Likasi visade resultaten frin undersokningen "Rea ding Literacy" som genomfordes av IEA (The Internatio nal Association for the Evaluation of Educational Achie vement) i 32 lander att de elever som hade ett annat hemsprik iin skolspraket hade siimre resultat pi de genomfbrda liistesten an de elever som hemma anvande samma sprik som skolspraket (Elley, 1992). Det finns alltsa goda skal att stalla frigan hur liisinlarningen for invandrarelever bbr organiseras och vilka fak torer som pivekar invandrarelevers lasning. Det finns fyra tankbara modeller for att organisera in vandrarelevers lasinlarning: 1. Inga speciella itgarder, invandrareleverna far hiinga med si gott de kan. 2. Invandrareleverna fir sarskilt tillrattalagd undervis ning pi majoritetsspriket, det man ofta kallar andraspriksundervisning. 3. Undervisning sker huvudsakligen pi elevens modersmil, det som i svenskt skolsprik ofta kallas hemspriksklasser. 4. Eleven fir viss undervisning pa sitt modersmal, det som oftast kallas hemsprakstimmar. Vissa av dessa modeller kan ocksi kombineras si att ele ven till exempel bide far andraspriksundervisning och hemspriksundervisning. Hur man valjer att organisera elevernas undervisning ar naturligtvis ocksi beroende pi vilka milsattningarna ar. Ar avsikten att eleven enbart ska lara sig liisa pi svenska el ler att eleven ska bli tvisprikig? Om milet ar tvisprikighet bbr detta rimligen innefatta goda lasfiirdiglieter pi bagge spriken. Valet av sprik for lasinliirningen iir ocksi nara knutet till frigan om undervisningssprik. UNESCOs elever policy liir sig liisa for biist alfabetiseringsprogram pi sitt modersmal, ocksi iir nar att detta inte ar ett lands majoritetssprik (Apel, Muysken, 1987; Malmquist, 1991). Denna stindpunkt konfirmerades i samband med den stora konferensen "Utbildning for alla" i Jomtien i Thailand 1990 (Haggis, 1991). En ofta refererad undersokning i detta sammanhang iir 18 PEDAGOGISKA MAGASINET 3/96
14
15 F R E D R I K S S O N : A B C en studie av alfabetiseringen bland indianer i den mexikanska delstaten Chiapas (Modiano, 1966). Bland den indianska befolkningen fick nigra liira sig liisa fbrst pi sitt eget sprik och darefter pi spanska. Andra fick lira sig lii sa pi spanska men undervisades av liirare som kunde bi de spanska och indianernas eget sprik. Nigra liirde sig lii sa pi spanska av enbart spansksprikiga liirare. De basta lasfardigheterna pi spanska hade vid en sena re kontroll de som fbrst liirt sig lasa pi sitt eget moders mal, medan de som endast liirt sig att liisa pa spanska av enbart spansksprikiga larare hade de samsta lasfardighe terna pi spanska. Uppfattningen att alfabetisering ska ske pi elevernas modersmil har nyligen upprepats av Viirldsbanken i en policyrapport om utbildning (World Bank,, pa bade engelska och franska. I irskurs 2 och 3 visade sig att de elever som enbart liirt sig liisa pi franska hade batt re lasfbrstaelse pi engelska an de elever som fitt lira sig liisa pi biigge spriken samtidigt. pi bida spriken skapar detta en viss fbrvirring hos eleven som tar nigot ar att komma over. Resultaten visar ocksi att niir man viil lart sig liisa pi ett sprak kan dessa kunskaper latt bverfbras till ett annat sprik (Cummins, Swain, 1986). KESULTATEN. minoriteter AV TVASPRAKIG som refererades UNDERVISNING ovan och resultaten for olika av sprikbadsundervisning kan fbrefalla motsagelsefulla. I det ena fallet havdas att elever ska liira sig liisa pi och ut- I veckla sitt modersmil under de forsta skolfattare ttarearen och i det andra hiivdas att elever kan ut- Artike If or Den si kallade sprikbadsundervisningen _^. veckla ett andra sprik utan skadliga effekter ("immersion") i Kanada har uppmarksammats i dessa sammanhang. Undervisnings- visning pi det andra spriket. for modersmalet genom att enbart fi under modeller har utvecklats diir engelsksprikiga barn fir undervisning pi i huvudsak Sprakbadsmetoden har i nigra fall setts ~ som en metod som kan anvandas for att lara franska. Erfarenheterna visar att elevernas I invandrarelever majoritetsspriket i ett land. engelska sprikkunskaper inte piverkats ne Ulf Fredriksson arbetar gativt, utan ar i nivi med elever som gatt i ps ei resultaten frin den kanadensiska sprikbads- helt engelsksprikig undervisning. (Education International) undervisningen bland annat beror pi flera r aven dok- unika faktorer: ' UNSKAPERNA I FRANSKA liar blivit biitt- ' torandpal Institutionen for for Fbraldrarna har sjalva valt att satta sina ^. re an for de elever som enbart stude- mternation internationell pedagogik e ag g1 barn i denna undervisning och barnen har of rar transka r 1 som r rrammande i 0sprak 1 tmed o nag- v i d Svid t ostockholms c k h c universitet ta en speciell socio-kulturell bakgrund diir och arbetar med i en avhandra timmar i veckan. De biista franskkunska lmg ling om lasi lasning, minvandrar v a. n d fbriildrarna r a r - iir mycket J sprakmedvetna L och in- perna har de elever uppnitt som bbrjat ti- elever elever och och 1tvasprakighet. irakiehet tresserade av sina barns skolging. Den kan- digt med total sprikbadsundervisning, det Denna artil artikel bygger del del- ske viktigaste faktorn ar att dessa barn har ett vill saga nastan all undervisning ar pi frans- vis vis pa pa detta arbete. ile. modersmil som har mycket hog status och lar ka. Dessa elever har utvecklat mycket goda kunskaper i franska. Forstaelsen av skriven och talad franska var pa modersmilsnivi och formagan att sjiilva ta la och skriva nigot liigre. Denna inliirningsprocess har dock tagit sex till sju ar (Cummins, Swain, 1986). En iakttagelse i sprikbadsprogrammen av sarskilt in tresse for lasundervisning iir jamfbrelser mellan elever som deltagit i program med undervisning pi enbart frans ka och de som deltagit i program dar undervisningen skett sig ytterligare ett sprik med hog prestige. For minga invandrarbarn galler inte dessa fbrhillanden. En slutsats ar att sprakbadsmetoder kan fungera om dande. En sadan risk fbreligger niir elevens modersmil ar ett sprik med liigre social status i samhallet iin det sprik som anvands i undervisningen (Siguan, Mackey, 1987). Det ar mbjligt att elever frin minoriteter vars sprik har lag prestige utvecklar sina sprikkunskaper pi siviil mo- Language Contact and Bilingualism. Edward Arnold. Cummins, J, Swain, M (1986): Bilingualism in Education. Longman. Elley, WB (1992): How in the world do students read? IEA (The International Association Haggis, S (1991): Education for All: Purpose and Context. World Conference on Education for All; Monograph I, Unesco. Malmquist, E (lggi): Literacy in the world: Myths and realities. Lundberg, I & Hoien, T (eds.) Literacy in the world: Perspecti- Reading Research. Modiano, N (1966): Reading Comprehension in the National Language: A Comparative Study of Bilingual and All-Spanish Ap proaches to Reading Instruction in Selected Indian Schools in the Highlands of Chiapas, Mexico. national Migration. Annual Re port OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development). SCiS (1991): Tema Invandrare. Rapport 69 SCB (Statistiska Centralbyran). Siguan, M, Mackey, WF (1987) 20 PEDAGOGISKA MAGASINET 3/96
16 dersmilet som majoritetsspriket biist om de fbrst fir ut veckla modersmalet. Elever som daremot har ett moders mal med hog status kan med fbrdel liira sig liisa och fi sin skolundervisning pa ett annat sprik. Hbgstatusspriket kommer de att liira sig i vilket fall som heist och det andra spriket tack vare undervisningen (Apel, Muysken, 1987) DEN INVANDRARPOLITISKA (SOU 1996:55) att det iir svirt KOMMITTEN att gbra vetenskapligt konstaterar grundade uttalanden om hemspriksundervisningens ef fekter pi det bvriga skolarbetet beroende pa svarigheterna att konstanthilla alla de bvriga faktorer som bidrar till skolresultaten. Kommitten konstaterar att endast ett mindre antal undersbkningar av hemspriksundervisningen har gjorts och med delvis motstridiga resultat. I nigra undersbkningar pekas pi hemspriksundervis ningens betydelse for skolframgangar och sjalvuppfattning, medan andra undersbk ningar varken kunnat belagga positiva eller negativa effekter. Kommitten efterlyser ytterligare och fordjupade kunskaper vad gal ler hemspriksundervisningen. Inom den svenska delen av IEA-undersbkningen "Reading Literacy" har en siirskild studie gjorts av lasningen hos elever med invandrarbakgrund (Taube, Fredriks son, 1995). Resultaten visar att invandrar eleverna laser samre iin de svenska elever na, men att skillnaderna minskar niir man jiimfbr elever med liknande hembakgrund. De biista re sultaten bland invandrareleverna ar i nivi med de biista resultaten bland de svenska eleverna och det samma giiller for de samsta resultaten. Skillnaden iir att det iir proportionellt fler invandrarelever som har liga resultat iin svenska elever och fler svenska elever som har hbga resul tat iin invandrarelever. Som en uppfoljning av denna undersbknig och som en del av de totalundersbkningar av lasfardigheterna hos samtliga elever i irskurs 3 i Stockholms stad som genom fordes (Taube) har projektet "Invandrarelevers lasning" genomfbrts. Projektets syfte har varit att undersbka hur invandrar U TA N T I T E L " AV G U N I L L A S K O L D F E I L E R elever laser i fbrhallande till svenska elever, hur olika invandrargrupper laser samt vilka olika sociala, kulturella och sprikliga faktorer som paverkar lasningen. Fbrutom att ett stort material har samlats in med uppgifter om las ningen pi svenska hos svenska elever och invandrarelever har ocksi uppgifter samlats in for ett mindre antal invand rarelever om deras lasning pi hemspriket. Nigra slutliga resultat fbreligger inte fran detta projekt, men preliminiira bearbetningar av materialet stbder den bild som getts i IEAs projekt "Reading Literacy". Invand rareleverna laser samre an de svenska eleverna pa svenska. Inom gruppen invandrarelever finns stora skillnader. De invandrarelever som iir fbdda i Sverige har battre resultat an de som ej iir fbdda i Sverige. De som kommer fran hem diir bitgge fbraldrarna oftast talar svenska med barnet har battre resultat iin de som kommer frin hem diir en Ibralder oftast talar svenska med barnet och dessa har i sin tur battre resultat iin de frin hem diir fbraldrarna oftast talar ett annat sprik an svenska med barnet. De elever som all tid eller oftast talar svenska hemma har battre resultat iin de som talar svenska hemma ibland, nastan aldrig eller aldrig. En jiimfbrelse av resultaten pa lastesten pi svenska mellan olika sprikgrupper visar ocksi stora skillnader mellan olika grup per. De basta resultaten finner vi bland de engelsksprikiga och tysksprikiga eleverna som har lika bra eller battre resultat iin de svenska eleverna. Elever med kinesiska och polska som hemsprik har resultat som iir nigot liigre iin de svenska ele vernas. De liigsta medelviirdena finner vi for eleverna frin de sprikgrupper som talar romani, turkiska och kurdiska. ETT mindre antal elever har ocksi testats pi re spektive hemsprik. Medelviirdena for dessa under sbkningar visar i samtliga fall ett hbgre medelviirde for ele vernas resultat pa svenska an pi hemspriket. Resultaten iir dock preliminiira och miste analyseras mer noggrant. De insamlade data mbjliggbr ocksi vidare analyser av en rad andra faktorer, som till exempel hemspriksundervisning e n s b e t y d e l s e. Education and bilingualism. In ternational Bureau of Education/Unesco. SOC71996:55 Sverige, framtiden och mangfalden. Slutbetankan de fran invandrarpolitiskaa kommitten. Arbetsmarknadsdepartementet, Fritzes. Statistics Canada, OECD (1995): Literacy, Economy and Society. Statistics Canada, OECD (Organisation for Econo mic Co-operation and Develop ment). Taube, K (1993): Lasformagan hos nioaringar i Stock holm. Stockholms Skolor Informationsenheten. Taube, K (1994): Lasformagan hos nioaringar i Stock holm. Stockholms Skolor Informationsenheten. Taube, K (1995): Lasformagan hos nioaringar i Stock holm. Stockholms Skolor Informationsenheten. Taube, K (1996): Lasformagan hos nioaringar i Stock holm. Stockholms Skolor Informationsenheten. Taube, K, Fredriksson, V, (1995): Hur laser invandrarele ver i Sverige? Skolverkets rap port nr 79. World Bank (1995): Priorities and Strategies for Education. A World Bank Review. A World Bank Publication (under tryckning). P E D A G O G I S K A M A G A S I N E T 3 /
17 L A R O M E D I E F O N D E N Ar du intresserad av att utveckla morgondagens laromedia? [[ Kontakta Telias Laromediefond. JJ En ny skola skapar nya pedagogiska mojligheter. For att stimulera och stodja tillkomsten av nya interaktiva, datorbaserade laromedel av god kvalitet for grundoch gymnasieskolan har vi skapat en Laromediefond pa 45 MSEK. Har du ideer och vill vara med och utveckla framtidens laromedel pa din skola kontakta Telias Laromediefond. Mer information hittar du pa /www. skolinternet.telia.se/lerofond/ eller hamtfax och telefon Telias Laromediefond, Telia Promotor, att: Per-Olow Danielsson, Box 168, Haninge. telia
18 Vad betyder det att skolan ska visa respekt och forstaelse for andra manniskors och kulturers varderingar? Sjalvklart maste det betyda att man ska oppna sitt ora for andra roster och sitt oga for andra satt att se pa verkligheten. Muslimen, till exempel, bor fa lagga fram sin sak pa samma satt som den kristneoch juden. fierande bgon. Milet bbr mer vara att forsti iin att Ingen. fbrklara. bor betraktas Si lingt ar med allt gott etnocentrikerns och val (aven om objekti- malet ar svirt att uppni). Men nu sager faktiskt laroplanen nigot annat ocksi - eleven sjalvstiindiga och kritiska tankande ska utvecklas liksom hans intellektuella fbrmaga, han ska fbrhilla sig sakligt till fakta, han ska lara sig att ta stallning (heist ut ifrin demokratiska varderingar) och si vidare. Och nu ar det dessutom si "trikigt" med mil att de fak tiskt kan peka i olika riktningar, att de faktiskt kan komma i konflikt med varandra. Ponerar man siledes att bida mivar Av Slellan Lindqvist FOTO: KENT KLICK/MIRA len inte samtidigt kan nis, eller i samma utstrackning. Vil ket mil ar di bverordnat? For mig ar svaret givet, det ar det intellektuella, kritiska milet, nigot annat skulle fi orimliga konsekvenser. Problemet kan ocksi uttryckas si har: hur mycket kritik "til" till exempel islam utan att respekten for andra man niskors och kulturers varderingar gir fbrlorad? Bbr jag som larare inte saga att kvinnan ar fbrtryckt aven om det faktiskt skulle fbrhilla sig si? Bbr jag inte saga att musli mer (eller for den delen kristna) flitigt anviint vild for att sprida sin lara aven om det faktiskt fbrhbll sig si? Miste jag badda in varje kritisk utsaga i en "fbrklarande" och re- PEDAGOGISKA MAGASINET 3/96 23
19 LINDIVIST: ISLAMS ANSIKTE... lativiserande kontext for att balansen ska iteruppsti? Miste jag siiga: egentligen ar den muslimska kvinnan lika jamstalld och fri som den vasterlandska, det ar bara det att islam har en annan syn pi jamstalldhet och frihet, ett an nat begrepp? Finns det med andra ord en islamisk frihet och en vasterlandsk, en islamisk jamstalldhet och en vasterliindsk? Fragor som dessa dyker ideligen upp niir jag laser Kjell Ha'renstams doktorsavhandling frin 1993 (Skolboks-islam. Analys av bilden av islam i larobbcker i religionskunskap). Fbrvisso ar omridet i vilket han ror sig hbggradigt mi nerat, det ar latt att gi vilse om kartan inte ar minutibst ritad. A ena sidan har vi ju "den nya fienden", de svartkliidda, skiiggiga mullorna, massmediernas alla bilder pa kvinnobgon som kikar ut ur slbjornas titthil, bilder pi fanatiska unga man pi sjiilvmordsuppdrag och si vidare. Klassiska exempel pi ett framvaxande vi-och-dom-tankande alltsi, pi en demonisering av en hotande fiende. A andra si dan har vi den politiska korrekthetens och den intellek tuella slapphetens faror, lika farliga men mihanda inte li ka synliga. Det vill saga benagenheten att siiga det som kostar minst av intellektuell anstrangning och utmaning, det som passar eliterna biist: var snail, var fbrstiende och visa pi fbrdomsfrihet genom att saga att vi visst ar lite fbrdomsfulla (iiven om det ar oklart pi vilket siitt). Ett grundproblem ar konfliktriidslan. Minst fbrdomsfull iir man, om jag fbrstitt Harenstam ratt, om man sager att alla religioner i grunden vill detsamma. Alla tycker i grun den detsamma om frihet, godhet, riittvisa och si vidare. Al la bnskar i grunden samma goda samhalle. Milen iir desamma, men medlen kan skilja sig at. Ar detta sant? Varfbr i si fall finns det olika religioner, varfbr konverterar man niskor? Och galler samma tes for ideologierna? Brukar Gudrun Schyman och Carl Bildt efter en aggressiv riksdagsdebatt falla i varandras armar och siiga: egentligen vill vi ju detsamma? SANN rare RESPEKT handlar det ar ju om inte att liktydigt lyssna pi med varandra konsensus, och diiref- sna ter, si sakligt som mbjligt, klargbra vari skillnaderna be stir. Skillnaderna kan ju sedan besti - eller fbrsvinna, av narmanden, av tiden eller i kamp. Harenstam har i sin avhandling stallt upp tvi mil. Dels vill han jamfora liirobbckernas eventuella kongruens med muslimernas egen bild av sin religion (representerade av ett urval "framstiende" muslimska teologer). Dels vill han utrbna i vilken utstriickning som skolbbckerna star i bverensstiimmelse med laroplanernas olika krav (framst de "gamla" liiroplanerna LGR80 och LGY70). Dessa bida uppgifter iir egentligen radikalt atskilda, i den fbrra ska man utrbna om det existerar nigon fbrdomsfullhet i bockerna, i den senare om laroplanernas krav pi saklighet, allsidighet, kritiskt betraktelsesiitt, friimjande av demokratiska varden, jamstalldhet, forstielse och respekt for andra manniskors och kulturers varderingar och si vi dare fir nigot genomslag i skolans larobbcker. Bada milen innehaller svira komplikationer och riskerar att kollidera. Niir det galler analysen av fbrdomar uppstir tre fragor: vad iir en fbrdom? fbrdomar i fbrhillande till vad? och hur, metodiskt, konstaterar jag en fbrdom? Vad jag kan se har Harenstam knappast tillfredsstiillande besvarat ni gon av frigorna. FOR bok det 2:a forsta: upplagan, vad iir den fbrdomar? klassiska si Nordisk kallade familje- "uggleupplagan", siiger sa hiir om fbrdomar, pi sitt typiskt lakoniska satt: "omdbme som man faller om nigot utan att man forut undersbkt saken". Eftersom Harenstam inte strikt skiljer sin "fbrdomsanalys" frin sin liiroplansrelaterade analys ar det ibland svart att veta nar han gbr det ena och nar han gbr det andra. Si kan han till exempel skriva: "problemet med att ta upp kvinnors faktiska fbrhallanden i Mellanbstern, for att inte tala om kvinnlig omskarelse etc miste ju vara mycket stora... Framstiillningen kan riskera att skapa mer alienation an forstielse". Uppenbarligen iir det har ingen fbrdom, eftersom det iir sant, men ni got av andra skal oliimpligt. Vilka? Laroplansskal? Menar Harenstam att eleverna ska skyddas frin sanningen, ar eleverna inte mogna for den, nar i si fall blir de det? Ska sanningen bara ges niir den kan formuleras i sin helhet? Niir blir det? For det andra: fbrdomar i fbrhillande till vad? Vilket "islam" ska man jamfora med? Jag ser tre mojligheter. Man kan vara fbrdomsfull i fbrhillande till en muslimsk "inifrantolkning", man kan vara fbrdomsfull i fbrhillande till "etablerad" religionsvetenskaplig kunskap och man kan vara fbrdomsfull i fbrhillande till den faktiska sociala verkligheten. Vad man valjer kommer att styra resultatet. Harenstam har valt att fastliigga fbrdomsfullhet i fbrhil lande till en "inifrantolkning" vilket gbr att hans analys sviinger och kranger niir han kommer in pi till exempel faktiskt kvinnofbrtryck. I stallet for att tydliggbra sina principiella stiillningstaganden och problematisera sitt resonemang ger han ordet i linga citat till muslimska uttolkare. Pi si vis fbrvandlas han till ett sprikrbr for deras religiosa apologi. Di kan argumentationen se ut ungefar si hiir: kvinnofbr tryck, slbjtving, polygami, vild som medel att sprida laran och nedkiimpa motstindare fbrekommer fbrvisso och beklagligtvis men beror inte pi islam; sidant har inget stbd i Koranen. Diir det fbrekommer har det andra kulturella or saker, islam har vaxt samman med olika lokala kulturer. 24 PEDAGOGISKA MAGASINET 3/96
20 (Men betyder det da inget att islam faktiskt tolererar att for tron frammande element viixer samman med den fak tiska folkfromheten? Har islam inte di fbriindrats? Gir det over huvud taget att skilja ut en "ren" islamisk liira? Och vem skulle i si fall ges ratten att formulera den?). E\ ANNAN ARGUMENTATIONSLINJE gir ut pi att den viistliga kulturen minsann har lika mycket av kvinnofbrtryck, vild och (faktisk) polygami. En tredje handlar om att kvinnorna i princip har samma viirde men att rollerna skiljer sig it (vad bryr sig kvinnorna om om de har samma viirde i princip men inte i praktiken?). For det tredje: hur, metodiskt, konstaterar man fbrdo mar? Eller annorlunda uttryckt: hur ser den skildring av islam ut som, med anvandancle av Harenstams metod, inte skulle kunna beskrivas som fbrdomsfull? Detta iir faktiskt svirt att veta eftersom hans analys iir hbggradigt vag och common-senseartad. Exakt hur han gbr ar textanalytiskt inte liitt att siiga. Nigot fbrenklat kan man kanske pasta att han tycker tex ter ar "bra" som stammer val overens med ett urval framstiende muslims ka teologers utsagor. Vidare om liiro bbckerna inte skiljer mellan liira och praxis sa tycker han det iir diligt (samtidigt som han pi flera stiillen pekar pi svirigheten, for att inte sii ga ombjligheten att gbra just detta). Dessutom, om liirobbckerna forso ker "etikettera eller katalogisera" typiska karaktiirsdrag i islam iir detta ocksi diligt eftersom sidana kunska per sags vara ryckta ur sitt samman hang. (Men hur ska man kunna beskriva nigot utan att eti kettera eller katalogisera? Enligt Harenstam ar ofoget att etikettera och katalogisera dessutom en del av negativ och fbrlegad kunskapssyn, en som bara syftar till att "fbrenkla en komplicerad verklighet". Till detta kan man bara siiga att avhandlingen skulle vunnit hbgst vasentligt pi om fbrfattaren iignat sig mer it detta "ofog".) Sager liirobbcker na vidare att det finns ett kvinnofbrtryck i muslimska lan der si iir detta diligt och fbrdomsfullt oavsett om det iir sant eller ej. Att over huvud taget generalisera fir fbrdomsfulla kon sekvenser, sager Hiirenstam. Vad iterstir di, att illustre ra enskilda fall? Jo, just det, och detta iir vad Hiirenstam tycks rekommendera: skildra den palestinske pojkens var dag i till exempel reportagets form, hur hans vardag for- "Tkonsekvens med detta horde vtfl enbart, muslimer undervisa am islam^ hinduer om hnidtiismen ochbuddister om buddismen - och varfor inte, - - nazister oin iifliisiiien?" * FOTO: BENGT AF GEIJERSTAM/BI1 mar sig, hur bbnestunderna gir till, hur han tanker och hur de religiosa reglerna styr hans liv. Bra! Men gar detta inte att kombinera, miste inte de enskilda iakttagelserna ocksi ordnas, katalogiseras? Aven bbckernas rubrikuppstallning sags rymma fbrdo mar, rubriker som till exempel: "familjen och kvinnans stallning", "man och kvinna", "en maskulin religion?" Detta iir fbrdomsfullt siiger Hiirenstam eftersom samma rubriker inte tilliunpas niir till exempel kristendomen el ler judendomen behandlas. Detta iir naturligtvis nonsens. Om jag beskriver liberalismen och marxismen si iir det val fullt rimligt att anvanda olika rubriker utan att texten for den sakens skull iir fbrdomsfull. Innehillet kan fbrvisso vara kraftigt vinklat, men inte riicker det med att hiinvisa till rubrikerna. Vad iir di islam? Ar det ett trossystem, en lira, ett antal ideal eller ar det en faktiskt utbvad verklighet, folkfromhetens alla vardagliga hand lingar, stora och smi? Hiirenstam sii ger pi minga stallen att det ar bideoch, men avhandlingens uppliiggning siger ett annat. Diir iir det idealen, trossystemet, sisom det ar uttolkat "inifrin" av muslimska teologer, som iir fixpunkten. Och mot denna punkt liar han jiimfbrt skolans liirobbcker och finner, fbga bverraskande, att de iir fbrdomsfulla. I konsekvens med detta borde val enbart muslimer un dervisa om islam, hinduer om hinduismen och buddister om buddis men - och varfbr inte, nazister om na- 1 zismen? Jag sager nu inte detta for att I jag tror att fbrdomar inte finns i skol- ;hu*set - -. wm.m-m bockerna eller i undervisningen (tydliga sidana finns for bvrigt itergivna i Hiirenstams avhand ling). Jag siiger det heller inte for att raljera utan for att tydliggbra ett allvarligt principiellt problem. Ytterst mbjligt handlar att "bversiitta" det val om ett det trossystem. over huvud Kommer taget inte iir varje tolkning att fiirgas av sin tid, av vad vi just di tycker iir viktigast? Kommer vi nagonsin att utveckla den kompletta tolkningen? I forsta halvan av sin avhandling behandlar Harenstam just detta. Fram till 1962 var det den "fanatiske muslimen" som dominerade, sen kom den "exotiske" och Hiirenstams senast i raden iir "den kvinnofbrtryckande". Glasbgonen vaxlar och med dem "den andre". Stellan Lindqvist ar gymnasiet drare och frilansjournalist PEDAGOGISKA MAGASINET 3/96 25
1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19
Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad
Läs merKvalitetsanalys. Björnens förskola
Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt
Läs merTankar om språkundervisning
in Lingua Nr 1, 1983.. 1 Tankar om språkundervisning Jens Allwood, Inst. för lingvistik, Göteborg universitet Om man funderar över undervisning inom något visst område, är det naturligt att ta sin utgångspunkt
Läs merSpråk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan
Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien
Läs merATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK
ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar
Läs merBilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merLiteracy tillsammans med empatidockor
Literacy tillsammans med empatidockor Vilka elever kommer till vår skola? Skolverkets projekt med avseende på språk, lärande och identitet i svenskundervisning Övergripande syfte ge lärarna kunskap, möjligheter
Läs merFunktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Läs merAdagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.
q = 72 & bb 4 4 1. Vatt 2. Mol net rörs nen gli & bb der vin lätt dagio m den spe lar, vind som vi ta sva nar vat ö ten tar ver him F B b Text: Bo Bergman Musik: Lasse ahlberg var 1ens ann. sjö, Bak men
Läs merOm AKK och modersmål. Kommunikation och språk
Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska
Läs merLÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation
LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkaktiviteter i förskoleklass... 4
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merKVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN
- KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3
Läs merFlerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan
Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Gemensamma riktlinjer för Trelleborgs kommuns förskoleverksamhet Inledning Barn med annat modersmål som ges möjlighet att utveckla detta får bättre möjligheter
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merNordiska museets julgransplundring 2006
Nordiska museets julgransplundring 2006 Sånglekar2 När vi sjunger och dansar kring granen håller vi liv i en väldigt gammal tradition som är känd i varje fall från början av 1600-talet. Den äldsta uppgiften
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merFörskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Läs merHjälp ditt barn att lära sig ett språk. Guide för föräldrar och vårdnadshavare
Hjälp ditt barn att lära sig ett språk Guide för föräldrar och vårdnadshavare Ditt barns hörapparater förstärker ljuden i omgivningen. Syftet med ditt barns hörapparater är att säkerställa en konsekvent
Läs merELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm
ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och
Läs merSpråkplan modersmålsstöd. Stenkolet/Stjärnfallets förskolor Lidingö
Språkplan modersmålsstöd Stenkolet/Stjärnfallets förskolor Lidingö 2015/2016 Introduktion En stark grund i barnets modersmål har stor betydelse i utvecklingen av barnets identitet, självförtroende, normer,
Läs merSLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?
SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla
Läs merHANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA
HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...
Läs merVAD INNEBÄR EN SPRÅKMEDVETEN SMÅBARNSPEDAGOGIK?
VAD INNEBÄR EN SPRÅKMEDVETEN SMÅBARNSPEDAGOGIK? Ann-Christin Furu PeD, universitetslektor, leg talterapeut Studieinriktningen för lärare inom småbarnspedagogik 1 1. VARFÖR ÄR DETTA VIKTIGT? 2 GRUNDERNA
Läs merLokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014
Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer
Läs merMedvetenhetens intåg...
Medvetenhetens intåg... Att förebygga med hjälp av språklekar. Skolpsykolog Jörgen Frost Bornholm,, Danmark Syftet med projektet var att visa hur ett förebyggande program kan ge effekt på den första läsinlärningen.
Läs merArbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015
ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21
Läs merTeamplan Ugglums skola F-3 2011/2012
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv
Läs merVerksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se
Verksamhetsplan Höglandskolans Förskoleklass www.hoglandsskolan.stockholm.se 1 Förskoleklassen Tiden i förskoleklassen ska vara lustfylld, med fokus på gemenskap och glädje. En tid där barnen i lugn och
Läs merLyft språken! en språkmedveten småbarnspedagogik. Vägkarta för en lyckad process Siv Saarukka
Lyft språken! en språkmedveten småbarnspedagogik Vägkarta för en lyckad process 24.1.2019 Siv Saarukka Pedagogisk dokumentation som stöd för barnets språkutveckling Genom den pedagogiska dokumentationen,
Läs merARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN
ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad
Läs merSpråkplan. Skolområde Vivalla Lundby
Språkplan Skolområde Vivalla Lundby Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och
Läs merHANDLEDNING PERFECT GIRL
HANDLEDNING PERFECT GIRL TILL PEDAGOGEN Perfect Girl är en kortfilm på fyra minuter utan dialog eller dramatisk handling. Detta gör att den är lämplig att använda som diskussionsunderlag eller introduktion
Läs mer1. Skolans värdegrund och uppdrag
1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och
Läs mer2015 ARBETSPLAN & MÅL
2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla
Läs merKNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet
KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt
Läs merGemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET
Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola
Läs merLpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!
1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...
Läs merVi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.
Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade
Läs merEget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan
BIN 2oa-ös^M Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Boel Vallgårda 2012-05- 03 Diarienummer BUN-2012-0589 Barn- och ungdomsnämnden Eget modersmålsstöd av flerspråkig
Läs merForskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se
Forskning om läs- och skrivundervisning 11 oktober 2014 tao@du.se Vem är jag? Grundskollärare 1-7 sv /so 1998 Magister i pedagogik 2005 Doktor i pedagogiskt arbete 2011 Undervisade i åk 1-3 i 10 år Föreläsningens
Läs merLokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010
Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100
Läs merEdward de Bono: Sex tänkande hattar
Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar
Läs merÖvergripande mål och riktlinjer - Lgr 11
Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck
Läs merOm ämnet Engelska. Bakgrund och motiv
Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,
Läs merDen som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND
Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Modersmål lärande och länk Många unga i Lunds kommun har ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är modersmålet en grund för lärande
Läs merÖvergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.
2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4
Läs merSkolan med arbetsglädje Montessori
Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt
Läs merArbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning
Arbetsplan KILSMYRANS förskola 2014/2015 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och
Läs merArbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006
Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet
Läs merSånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008
Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Den äldsta benämningen på sånglekar är»jullekar«. Carl von Linné skrev för 275 år sedan ner texten och leksättet till sex lekar som han kallade»dahlflickors
Läs merVerksamhetsplan höst- vårtermin 11-12.
Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Morgongårdens förskola Avdelning Lönneberga Normer och värden Mångfald Verksamhetens Mål att sträva mot Att förskolan Ser varje barn som unikt Ger varje barn rätt
Läs merHC-2. All män na data Hyg ros tat. Drift- och montageinstruktion [Dok id: mi-292se_150522] HC-2, Digital hygrostat.
Drift- och montageinstruktion Dok id mi-292se_150522] C-2, Digital hygrostat C-2 Ersätter mi-292se_140917 All män na data yg ros tat Tek nis ka data VENTURA In di ke ring Pro gram me ring Fuk ten sor In
Läs merNOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER
NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER Brandpåverkad stålkonstruktion Temperaturhöjningen i en brandpåverkad stål kon struk tion beror på profilens volym eller
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,
Läs merJämställdhet i språkundervisning
Sida 1 (5) 2013-05-27 Jämställdhet i språkundervisning Artikeln handlar om hur du, utifrån relevant forskning, kan utveckla din undervisning till att bli mer jämställd. Att beskriva sig som en läsare kan
Läs merHandlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.
Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs merArbetsplan Violen Ht 2013
Arbetsplan Violen Ht 2013 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att ta
Läs merArbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området
Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området NORMER OCH VÄRDEN Varje enhet har ett väl fungerande och förebyggande likabehandlingsarbete och en väl dokumenterad likabehandlingsplan
Läs merVERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Läs merUnderlag för systematiskt kvalitetsarbete
Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Holken Ansvarig: Gunilla Cederholm LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål/Åtgärder/Resultat/Analys för läsåret 2012-13 Målen för detta läsår har handlat om årskalender,
Läs merInformationsbrev oktober 2015
Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett
Läs merNär barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VULKANENS 2014/2015 Vulkanens förskolas vision När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter
Läs merAtt skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merSpråkutvecklande arbetssätt
Snösätraskolan Vallhornsgatan 21 124 61 Bandhagen Kontaktperson Marianne Bloch 08-508 49 210 marianne.bloch@utbildning.stockholm.se Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolans elevunderlag har under åren
Läs merHedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merSkolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet
Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet
Läs merArbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Läs merSAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola
SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa
Läs merPedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet
Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Reglus Östman Pedagogisk Planering Fritidshemmet 5/14/2013 Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Kvarnbyskolan 2013 05 20 Beskrivning
Läs merMål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merBarnets psykologi. Usha Goswami. Översättning av Lisa Sjösten. fri tanke
Barnets psykologi Usha Goswami Översättning av Lisa Sjösten fri tanke Till minne av mitt syskonbarn Zachary Thomas Goswami-Myerscough Fri Tanke förlag fritanke.se info@fritanke.se Usha Goswami 2014 Svensk
Läs merLikabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!
Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,
Läs merLångfredagens högtidliga förböner
Långfdagens högtidliga ner Varje nsavsnitt inleds av en diakon eller sånga, som stående vid ambonen eller på annan lämplig plats sjunger upp maningen till n. Så håller man en stunds tystnad n, vafter huvudcelebranten
Läs meranalysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera
Läs merPedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt
Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,
Läs merVerksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun
Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Här möter barn och föräldrar
Läs merFrån gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse
Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser
Läs merTORPASKOLANS FRITIDSHEM
TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM Vi vill hälsa dig välkommen till Torpaskolan och Torpaskolans fritidshem! Vi tillsammans arbetar för att alla ska trivas här och fritidshemsverksamheten
Läs merModerna språk som modersmål
Education Tatjana Bansemer Moderna språk som modersmål Essay Modersmålsutbildning Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Hösten 2010 Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Inledning För många
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas
Läs merPedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola
Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola SKOLANS UPPDRAG Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden (LGR11 s9) Syftet
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merGemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör
Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran
Förskolan Myran 1(5) Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran 2014-2015 2(5) Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter
Läs merUtvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merVälkommen till Förskolerådet
Välkommen till Förskolerådet Dag: Onsdag den 14 november Tid: 18.30 20:00 ca. Plats: Moröbacke skola, stora konferensen, Höjdgatan 10 Gå igenom föregående protokolls punkter Information kring aktuella
Läs merArbetsplan 2015-2016. Viggen, Ugglan, Ankan, Sparven, Svanen, Måsen, Storken, Svalan, Kråkan
Arbetsplan 2015-2016 Viggen, Ugglan, Ankan, Sparven, Svanen, Måsen, Storken, Svalan, Kråkan V å r s y n p å u p p d r a g e t Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn
Läs merSparvens & Skatans Utvecklingsplan
Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik
Läs merAtt stödja barn genom fokusering
Att stödja barn genom fokusering Några riktlinjer för lyssnare Översättning: Barbro Holmström Och skulle det vara ok att..? Hur säger ditt barn nej? Vad är fokusering? Fokusering hjälper ett barn att ha
Läs merÖstbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014
Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014 Övergripande målsättning. En gemensam utgångspunkt för oss vid Östbergaskola är att se barnens behov utifrån ett helhetsperspektiv på barn
Läs merEtt träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!
Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott
Läs merkan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa
Förord Det här är en speciell bok, med ett annorlunda och unikt budskap. Dess syfte är att inspirera dig som läsare, till att förstå hur fantastisk du är, hur fantastisk världen är och vilka oändliga möjligheter
Läs merTALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform
TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter
Läs merArbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018
ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se 1 Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21
Läs mer