NATIONELL PÅVERKANSBEDÖMNING AV GRUNDVATTEN 2013

Transkript

1 NATIONELL PÅVERKANSBEDÖMNING AV GRUNDVATTEN 2013 UPPDRAGSNUMMER DOKUMENTATION AV DEN NATIONELLA PÅVERKANSBEDÖMNINGEN AV GRUNDVATTEN 2013 KARLSTAD 1 (22) S w e co Sandbäcksgatan 1 Box 385 SE Karlstad, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o Po si ti on A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm A n ja T he r n s trö m GIS-konsult Sweco Position, Karlstad Telefon direkt +46 (0) anja.thernstrom@sweco.se

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund Läsanvisning Projektorganisation 3 2 Metodik i korthet 4 3 Förutsättningar Indata Skillnader mot Praktiskt genomförande Kontrollera indata Praktiskt genomförande i ArcGIS - Beräkna Resultatskiktet Praktiskt genomförande i ArcGIS - Beräkna potentiell föroreningsbelastning per grundvattenförekomst 11 5 Resultat Översiktliga kartor *.shp-filer över grundvattenförekomsterna med total potentiell föroreningsbelastning Analys_ mxd 13 6 Hur resultatet kan nyttjas i GIS medhjälp av Analys_ mxd Samlat beslutstöd; Ulvsby grundvattenförekomst som exempel Beräkna total potentiell föroreningsbelastningför godtycklig yta Göra nytt resultatskikt 20 7 Diskussion Begränsningar i Påverkansbedömning Grundvatten (Hanson, 2007) Enskilda avlopp Nyttan med att inte enbart fokusera på total potentiell föroreningsrisk Fördelarna att lyfta resultatet till 3D-miljö Utvecklingspotential 22 8 Litteraturförteckning 22 2 (22) NATIONELL PÅVERKANSBEDÖMNING AV GRUNDVATTEN 2013

3 1 Bakgrund Sweco fick i uppdrag av Vattenmyndigheterna att göra en ny nationell påverkansbedömning av grundvattenförekomster, likt den som gjordes 2007 och beskrivs i rapporten Påverkansbedömning Grundvatten (Hanson, 2007). Syftet med föreliggande påverkansanalys är att den ska ligga till grund för riskbedömning av grundvattenförekomster, men den ska även vara ett stöd till länsstyrelsernas arbete med statusklassning av grundvattenförekomster, vid framtagande av övervakningsprogram samt vid prioritering av åtgärder. Se Vattenmyndigheternas projektplan (Dnr: ) för detaljer. Sweco har tidigare hjälpt Länsstyrelsen i Värmlands län med ett liknade uppdrag, då var huvuduppdraget att ta fram ett provtagningsprogram för grundvattenförekomster. GISanalysen för det uppdraget är direkt applicerbart på detta uppdrag att göra en nationell påverkansbedömning. Denna rapport är dokumentationen som beskriver framtagandet av en modell för att beräkna potentiell föroreningsbelastning för Sveriges grundvattenförekomster. Rapporten är en del i en fullständig leverans bestående av en leveransmapp, Paverkansbedomning2013_Sweco, med struktur enligt nedan. 1.1 Läsanvisning Rapporten är skriven med flera syften. Dels som dokumentation hur analysen gjordes 2013, dels som anvisning om någon skulle vilja göra om analysen i framtiden och som handbok för att nyttja resultatet av analysen. Läser man denna rapport som stöd vid nyttjade av bifogat kartdokument rekommenderas fokus på rubrik 6 Hur resultatet kan nyttjas i GIS medhjälp av Analys_ mxd Är syftet att göra om analysen eller beräkna potentiell föroreningsbelastning för någon yta finns den informationen under rubriken 4 Praktiskt genomförande. 1.2 Projektorganisation Projektets arbetsgrupp har till huvudsak bestått av följande personer Malin Naess Jenny Vennberg Anja Thernström Dag Cederborg Projektledare, Vattenmyndigheten Bottenviken GIS/IT-samordnare, Vattenmyndigheten Bottenviken Projektledare, GIS-konsult, Sweco Position Miljökonsult, Sweco Environment 3 (22) NATIONELL PÅVERKANSBEDÖMNING AV GRUNDVATTEN 2013

4 2 Metodik i korthet Swecos uppdrag har varit att med (Hanson, 2007) som grund göra en nationell påverkansanalys. Alla uppgifter om bedömningar gällande risker (med visst undantag gällande EBH-data, se MIFO/EBH ) är direkt hämtade från (Hanson, 2007). I GISanalysen sammanställs dessa risker och resulterar i ett resultatskikt som för varje rastercell (50*50 meter) i Sverige beskriver den totala potentiella föroreningsbelastningen. Genom att beräkna medelvärden av ingående rasterceller inom en yta fås områdets beräknade totala potentiella föroreningsbelastning. GIS-analysen, som görs genom en rasteranalys, beskrivs närmare under 4 Praktiskt genomförande. 3 Förutsättningar Förutsättningarna för 2013 års analys var att datamängderna för analysen överensstämmer med de som beskrivs i (Hanson, 2007). Det visade sig dock att det skett vissa förändringar i geodata sedan (Hanson, 2007) skrevs. Skillnaderna, och dess effekter för denna analys, beskrivs i 3.2 Skillnader mot Indata Alla data har levererats från Vattenmyndigheten Bottenviken, via Jenny Vennström och återfinns i mappen Indata. 3.2 Skillnader mot 2007 Ambitionen inför 2013 års analys var att nyttja samma datamängder, med senaste informationen, och använda metodiken enligt (Hanson, 2007). Två avsteg var tvunget att göras. Mellan 2007 och 2013 har EMIR ersatts med Miljöreda och MIFO har ersatts med EBH. Nedan beskrivs dessa två avsteg, dess orsaker och effekter EMIR/Miljöreda Den tidigare databasen för A- och B-anläggningar, Emir, har ersatts med Miljöreda. Enligt (Hanson, 2007) behövs SNI-koder enligt SCB, 2002 års version, för att kunna sortera fram de branscher (objekt) som nyttjar prioriterade ämnen. Se bilaga 1 i (Hanson, 2007). I Miljöreda anges bransch med koder enligt FMH (Prövningskoder enligt Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) och ej med SNI koder. Detta gör att det ej är möjligt att använda metodiken från Bilaga 1 i (Hanson, 2007) för Miljöreda. Ej är det heller möjligt att inom detta projekts ramar översätta SNI-koder till FMV-koder då de är uppbyggda på olika sätt, trots att de visuellt påminner om varandra. Detta resulterade i att Miljöreda inte gick att ta med i analysen. Projektgruppen valde, efter konsultation med experter inom både Swecos och Länsstyrelsens organisation, att använda det senaste nationella uttaget från EMIR som finns att tillgå i analysen, vilket är från (22) NATIONELL PÅVERKANSBEDÖMNING AV GRUNDVATTEN 2013

5 Det bör betonas att det har skett stora förändringar mellan EMIR och Miljöreda, speciellt i antalet registrerade objekt. Miljöreda finns därför med i leveransenatt använda vid expertbedömningar eller framtida uppdateringar av analysen. Miljöreda återfinns i kartdokumentet (Analys_ mxd) under gruppen Visuell information (ej med i analysen) MIFO/EBH För att ta hänsyn till förorenade områden användes i (Hanson, 2007) MIFO-databas. MIFO har nu ersatts av EBH. Enligt (Hanson, 2007) behövs information från bland annat Blankett E för att kunna hantera MIFO-databasens information. Men eftersom MIFO har ersatts med EBH så har vissa förändringar skett. Informationen från bland annat Blankett E finns till viss del kvar i EBH, men är ej sökbart. Informationen är alltså ej möjlig att nyttja för denna typ av GIS-analys. Projektgruppen valde efter konsultation med experter inom Länsstyrelsen att nyttja EBH data för analys men med viss förändring, se nedan. Deponier, som 2007 var problematiska att klassa på grund av flera orsaker, se sida 43 i (Hanson, 2007), är med på ett bättre sätt i EBH och behöver därför ej särbehandlas. Metod att klassa MIFO data enligt bilaga 2 i (Hanson, 2007): Klass Typ av förorenat område Sammanvägd Potentiell föroreningsbelast ning (riskpoäng) 1 Objekt med stor eller mycket stor föroreningsnivå i grundvattnet av förorening med hög eller mycket hög farlighet. (MIFO bedömning) 2 Riskklass 1 + Objekt med stor eller mycket stor föroreningsnivå i marken av förorening med hög eller mycket hög farlighet där spridningsförutsättningarna i mark bedömts vara stora eller mycket stora. 3 Riskklass 2 + deponier (BranschID 425, 450) + Branschklass Riskklass 3 + Branschklass 2 o 3 5 (22) NATIONELL PÅVERKANSBEDÖMNING AV GRUNDVATTEN 2013

6 Metod att klassa EBH data enligt projektgruppen 2013: Klass Typ av förorenat område Sammanvägd Potentiell föroreningsbelastning (riskpoäng) Riskklass Riskklass 2 + Branschklass Riskklass 3 + Branschklass 2 o Riskklass 4 + Branschklass 4 - Effekten av denna förändring är att de ca 100 stycken grundvattenförekomstersom 2007 berördes av ett Klass 1 MIFO-objekt i denna analys berörs av ett Klass 2 EBH-objekt. För dessa förekomster bör en expertbedömning göras. 6 (22) NATIONELL PÅVERKANSBEDÖMNING AV GRUNDVATTEN 2013

7 4 Praktiskt genomförande Begreppet poäng i detta dokument syftar på det värde som anges i (Hanson, 2007), främst på sida 10 och 15, under rubriken Sammanvägd potentiell föroreningsbelastning. Hur den sammanvägda potentiella föroreningsbelastningen har beräknats beskrivs på sida 8 i (Hanson, 2007) under rubriken 3.3 Metodbeskrivning - potentiell föroreningsbelastning Analysen görs i ArcGIS.( Aktuell version var ArcGIS 10.1, ej svenskt språktillägg, med tillägg Spatial Analyst.) Sweco valde att vid vissa operationer vid bearbetning inför poängsättning av indata nyttja FME (som är en programvara Länsstyrelsen också har tillgång till) för att få kortare arbetstider men funktionaliteten finns även i ArcGIS 4.1 Kontrollera indata Se till att allt indata är i vektorformat (*.shp) samt i samma koordinatsystem (Sweref99 TM). Koordinatsystemet bör vara angivet i *.shp-filen, vilket betyder att en *.prj-fil skall finnas. Kontrollera även för varje deldatamängd att data är rikstäckande samt innehåller den information som krävs för att kunna söka ut och poängsätta de objekt som berörs enligt (Hanson, 2007). 4.2 Praktiskt genomförande i ArcGIS - Beräkna Resultatskiktet Steg 1 4 skall göras för varje datamängd i analysen. Datamängder som är aktuella i denna analys 2013 är: Marktäckedata, EMIR, NVDB, Översiktskartan (uppdelad på ett skikt för kyrkor och ett skikt för järnväg), EBH och Avlopp (på delavrinningsområdesnivå). 1. Varje objekt i varje datamängd skall poängsättas enligt Tabell 1 och 2 (sida 10 respektive 15 i (Hanson, 2007)) Med undantag av enskilt avlopp som reduceras med 0,15 för att få en rimlig potentiell föroreningsbelastning i förhållande till andra potentiella föroreningskällor (sida 17 i (Hanson, 2007)) samt MIFO-objekt som ersätts med EBH-data. Se rubrik MIFO/EBH ovan. a. Skapa ett fält för poäng, det skall vara av typen Float för att kunna hantera decimaltecken, se Figur 1: Att skapa fält för poäng Figur 1: Att skapa fält för poäng 7 (22) NATIONELL PÅVERKANSBEDÖMNING AV GRUNDVATTEN 2013

8 b. För varje datamängd poängsätt varje objekt enligt (Hanson, 2007). Exempelvis så skall alla järnvägar från översiktskartan få poäng 24. Hamnområden från marktäckedatan skall också ha 24 poäng. c. Sök på lämpligt sätt ut objekten per datamängd och poäng och ange rätt poäng i det nyskapade fältet för poäng. 2. Ange för varje punkt- och linjeobjekt vilken buffert som skall användas för att det fiktiva areella påverkansområdet, sida 16 (Hanson, 2007), ska bli rätt. a. Börja med att skapa ett fält för buffert, datatypen Short Integer Figur 2: Att skapa ett fält för Buffert b. Beräkna vilken buffert varje typ av fiktiv areellt påverkansområde motsvarar. 0,8 km 2 /antal motsvarar exempelvis av 505 meter i buffert (radie) för punktobjekt eller 0,5 km 2 /km blir 250 meter i buffert för linjeobjekt. c. Sök på lämpligt sätt ut vilka objekt som skall ha vilken buffert samt ange i attributtabellen respektive värde. 8 (22) NATIONELL PÅVERKANSBEDÖMNING AV GRUNDVATTEN 2013

9 3. Med Buffert-verktyget i ArcGIS görs ytor av alla datamängder som innehåller punkter eller linjer. Se till att använda fältet Buffer (som fylldes med värde i förra steget) till att ange Distance. Figur 3: Inställningar för Buffertverktyget Resultatet av detta steg skall att det för varje datamängd finns en *.shp-fil, som innehåller polygoner, där varje objekt har rätt yta/bredd samt poäng. 4. När alla datamängder är poängsatta och gjorda till ytor, då skall de exporteras till raster. Nyttja verktyget Polygon to Raster Figur 4: Inställningar för verktyget "Polygon to Raster" Det är viktigt att Maximum_combined_area anges för att på bästa sätt hantera de gånger som objekt i samma datamängd överlappar varandra. Cellstorleken ska vara 50 meter samt analysområdet (Processing Extent) ska vara det samma som marktäckedata. Detta för att de olika rasterskikten skall sammanfalla vid hopslagningen senare. NATIONELL PÅVERKANSBEDÖMNING AV GRUNDVATTEN (22)

10 5. När alla datamängder är exporterade till raster ska de slås samman, bilden nedan visar de 7 raster som skapades för analysen 2013 Använd verktyget Cell Statistics Figur 5: Inställningar för "Cell Statistics" Se till att Overlay Statistic är satt till SUM och att Ignore NoData är i bockad samt att alla datamängder är med. Resultatet av denna operation är slutresultatet som används för att beräkna Potentiell föroreningsbelastning! 10 (22) NATIONELL PÅVERKANSBEDÖMNING AV GRUNDVATTEN 2013

11 4.3 Praktiskt genomförande i ArcGIS - Beräkna potentiell föroreningsbelastning per grundvattenförekomst För att beräkna potentiell föroreningsbelastning per grundvattenförekomst använd verktyget Zonal Stastistics as Table Detta verktyg beräknar medeltalet (eller annan statistik om så önskas) av alla ingående celler i en yta och skapar en tabell. Det gäller att ytan täcker minst en hel cell. Figur 7: Inställningar för "Zonal Stastistics as Table" Skapa en tabell per typ av grundvattenförekomst, exempelvis urberg eller sand/grus, använd sedan funktionen Join för att föra över tabellinformationen till de geografiska objekten. Observera: Om ytor överlappar så beräknas tyvärr bara statistik för den yta som omger den/de andra ytan/ytorna. De ytor som inte fått något beräknat värde märks efter joinen då dessa geografiska objekt får NULL-värden. Detta löstes genom att objekt med NULL-värden markeras och exporteras till eget skikt (kontrollera att de inte fortfarande överlappar, i sådant fall får fler exporter göras) Beräkna sedan, likt ovan, totalpoängen för respektive yta och sammanfoga sedan resultatet i *.shp-filen. NATIONELL PÅVERKANSBEDÖMNING AV GRUNDVATTEN (22) Figur 6: Inställningar för "Join data..."

12 Att tänka på: Joinat-data är inte en del av *.shp-filen. För att det skall bli integrerat i *.shp-filen behöver filen antingen exporteras till en ny fil eller så får ett nytt fält skapas och med hjälp av Field Calculator föra över informationen från den påhängda tabellen till *.shp-filen. Gör så som passar bäst. Fältet som innehåller den totala poängen skall heta TPF. 5 Resultat 5.1 Översiktliga kartor Kartor som översiktligt illustrerar de den potentiella föroreningsbelastningen finns som PDF-filer (en fil per grundvattenförekomsttyp) i mappen \...\Paverkansbedamning2013_Sweco\Dokumentation\Oversiktliga kartor Figur 8: Exempel på resultatkarta Dessa kartor är automatgenererade, så teckenförklaringen längst upp till höger varierar beroende på vilka objekt som är synliga i kartan. Vissa distrikt har inte aktuella grundvattenförekomster och då finns ingen teckenförklaring alls. Exempelvis saknar Bottenviken sedimentära grundvattenförekomster, vilket gör att den kartan blir då helt tom, bortsett från bakgrundskartan. 12 (22) NATIONELL PÅVERKANSBEDÖMNING AV GRUNDVATTEN 2013

13 5.2 *.shp-filer över grundvattenförekomsterna med total potentiell föroreningsbelastning Det primära resultatet är den beräknade potentiella föroreningsbelastningen som tas fram med verktyget Zonal Stastistics as Table (se 4.3 Praktiskt genomförande i ArcGIS - Beräkna potentiell föroreningsbelastning per grundvattenförekomst ) vilket resulterar i ett fält, TPF, i attributtabellen för grundvattenförekomsterna, nedan markerat med blått. Figur 9: Attributtabellen till *.shp-filen för grundvattenförekomst med beräknad total potentiell föroreningsbelastning 5.3 Analys_ mxd Det sekundära resultatet, men troligtvis det mest användbara, är det kartdokument som följer med: Analys_ mxd. (Se rubrik 6 Hur resultatet kan nyttjas i GIS medhjälp av Analys_ mxd ). Här finns indata, inklusive de data som ej varit med i analysen men finns med för att förbättra beslutsunderlaget: Sårbarhet och Miljöreda. Det är även möjligt att lägga till eget data om så önskas. Figur 10: Översikt av Analys_ mxd NATIONELL PÅVERKANSBEDÖMNING AV GRUNDVATTEN (22)

14 6 Hur resultatet kan nyttjas i GIS medhjälp av Analys_ mxd 6.1 Samlat beslutstöd; Ulvsby grundvattenförekomst som exempel Norr om Karlstad ligger en liten grundvattenförekomst (här är bara bakgrundskartan och skiktet GVF (Alla) tända. Figur 11: Bakgrundskarta och grundvattenförekomst 14 (22) NATIONELL PÅVERKANSBEDÖMNING AV GRUNDVATTEN 2013

15 Tänder man även resultat-rastret Total potentiell föroreningsbelastning (TPF) per 50*50 m ruta ser man att grundvattenförekomstens höga poäng troligtvis beror på vägen som har störst påverkan, men det finns även vissa runda mönster som tyder på punktpåverkan. Figur 12: Resultatskiktet samt grundvattenförekomst Det finns flera sätt att få en tydligare bild vad som ligger till grund för påverkan, nedan beskrivs dessa Analysens byggstenar i raster (Gruppen Raster för analys ) Analysens byggstenar är de raster som skapas i steg 4 under rubrik 4.2. Praktiskt genomförande i ArcGIS - Beräkna Resultatskiktet. Om man tänder alla dessa och klickar med i-verktyget får man reda på vilken typ av objekt som bidragit med vilken poäng för varje enskild pixel. NATIONELL PÅVERKANSBEDÖMNING AV GRUNDVATTEN (22)

16 Figur 13: Exempel på hur i-knappen kan användas tillsammans med rasterskikten I detta fall valdes en den gröna punkten med i-verktyget och i Identify-fönstret (se till att <Visible layers> är valt) går det att utläsa att just för denna pixel ger EBH, kyrka och mark 24 poäng var, vägen ger 54 poäng och enskilda avlopp 5,4. Totalt sett så har just denna pixel 131,40 i påverkanspoäng Det går även att se att grundvattenförekomstens beräknade potentiella föroreningsbelastning (TPF) är 38, (22) NATIONELL PÅVERKANSBEDÖMNING AV GRUNDVATTEN 2013

17 6.1.2 Analysens byggstenar i vektor (Gruppen Bearbetad indata (Med poäng och buffert i attributtabellen)) Om man tänder gruppen Bearbetad indata (Med poäng och buffert i attributtabellen) och använder i-verktyget på samma ställe får man ut ytterligare information om de objekt som bidrar till den totala poängen. Detta fall ser man att det är Alsters (Alstrums) järnbruk som står för EBH poängen just där. Kllickar man på Väg kommer dess attribut att visas i nedre delen av Identify-fönstret, och det syns att vägen är saltad och har mycket trafik både när det gällde fordon och lastbilar. Det går att få fram vad det är för markanvändning också genom att tända marktäcket, men det tar tid att öppna så därför är det släckt som standard. Figur 14: Exempel på hur i-knappen kan nyttjas tillsammans med vektorskikten NATIONELL PÅVERKANSBEDÖMNING AV GRUNDVATTEN (22)

18 6.1.3 Använda obearbetad indata och visuell information Ovan visas på hur det går att ta reda på vilka faktorer som ligger till grund för den beräknade totala potentiella föroreningsbelastningen. Analysen har däremot sina begränsningar, därför kan det vara bra att titta på de ursprungliga data som ligger till grund, samt de data som finns med som visuell information. (kom ihåg att det är möjligt att lägga till egna skikt om så önskas, tänk bara på att spara *.mxd-dokumentet lokalt först) Här är de obearbetade indata tända (marktäcke och Sårbarhet undantaget för synbarhet) 18 (22) Figur 15: Exempel på hur i-knappen kan nyttjas tillsammans med obearbetad indata Här syns att det ligger fyra stycken EBH anläggningar i, eller i direkt anslutning till, grundvattenförekomsten (olika nyanser av lila och blått), men det var bara tre som användes i analysen. Det beror på att den mörklila är ett avloppsreningsverk som fått branschklass (BKL) 4 och ska därmed enligt modellen inte ha någon inverkan på den beräknade potentiella föroreningsbelastningen (se sida 6 i detta dokument). Det visuella skiktet Sårbarhet Till 2013 års nationella påverkansanalys för grundvatten har en nationell sårbarhetskarta tillkommit. Sårbarhetskartan bygger på SGUs nationella jordartskarta och är därför mycket grov och generaliserad. Sårbarhetskartan är ursprungligen framtaget av Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) för att ingå som underlag i ett annat projekt. Sårbarhetskartan ger ett grovt mått på föroreningspotentialen men ingår inte i själva NATIONELL PÅVERKANSBEDÖMNING AV GRUNDVATTEN 2013

19 analysen av potentiell föroreningsbelastning. Mer detaljerad jordartskartering är utförd på flera platser i landet och bättre underlag för bedömning av sårbarhet kan därför finnas på regional och lokal nivå. Se dokumentationen för sårbarhetsskiktet under: \...\Paverkansbedamning2013_Sweco\Indata\Vattenmyndigheten_indata\varderingsraster _sarbarhet\beskrivning av skiktet sårbarhet.docx Här är bara grundvattenförekomstens ytterkant, med den totala potentiella föroreningsbelastningen som etikett, tänd liksom sårbarhetsrastret. Figur 16: Exempel på vilken information som sårbarhetsskiktet ger Detta område har alltså troligtvis mycket låg till normal sårbarhet. 6.2 Beräkna total potentiell föroreningsbelastning för godtycklig yta Tack vara metoden att beräkna total potentiell föroreningsbelastning som används 2013 går det att beräkna detta på godtycklig yta. Skapa bara en polygon, se till att *.shp-filen har Sweref99 TM som koordinatsystem och gör sedan om steg 4.3 Praktiskt genomförande i ArcGIS - Beräkna potentiell föroreningsbelastning per grundvattenförekomst. Men använd den godtyckliga ytans *.shp-fil i stället. NATIONELL PÅVERKANSBEDÖMNING AV GRUNDVATTEN (22)

20 6.3 Göra nytt resultatskikt Behöver resultatskiktet uppdateras kan det göras. Underlagsdata kanske har uppdaterats eller så har det tillkommit data som skulle göra nytta om de var med i analysen. Om det är nytt data som ej hanteras i (Hanson, 2007) behöver det bestämmas hur data skall poängsättas, alltså ges en Sammanvägd potentiell föroreningsbelastning. Om det är linje eller punktobjekt skall även buffert tas fram för att kunna skapa den fiktiva areella påverkansområdet. När det är gjort så gör steg 1-4 under rubriken 4.2 Praktiskt genomförande i ArcGIS - Beräkna Resultatskiktet. När den/de nya, eller uppdaterade, indataskiktet/en är gjorda till raster och nästa steg är 5 så byt ut det skikt som har uppdaterats eller lägg till ett skikt om ny yta har tillkommit i verktyget Cell Statistics. 7 Diskussion 7.1 Begränsningar i Påverkansbedömning Grundvatten (Hanson, 2007) Det går inte att påpeka nog mycket att detta är en modell, alltså ett underlag för bedömningar, inte ett facit. Detta eftersom metodiken är anpassad för att ge ett nationellt jämförbart resultat, även över tid, och inte det bästa möjliga resultatet på lokal nivå. De riskobjekt som har tagits med i analysen är de som återfinns i tillgängliga nationella datamängder med geografisk koppling. Av dessa objekt har ett urval av objekt med uppenbar stor potentiell påverkan på grundvattnet gjorts. Det är viktigt att betona att det finns en stor mängd annan information som inte ingår i modellen delvis på grund av det ej finns nationella datamängder. Exempel på verksamheter som skulle vara intressanta att komplettera påverkansanalysen med är så kallade C-verksamheter, d.v.s. miljöfarliga verksamheter som är mindre miljöstörande och anmälningspliktiga hos kommunen. Exempel på C-verksamheter är små industrier, bensinstationer, kemtvättar och jordbruk med mer än 100 djurenheter men högst 400 djurenheter. En begränsning i metoden är att den potentiella föroreningsspridningen inte beräknats utifrån sannolika transportvägar i grundvatten utan enbart buffertzoner har används. Se 7.5 Utvecklingspotential för vidare information. I nuvarande riskbedömning är grundvattenförekomsterna ej omklassade utifrån poäng (exempelvis att > 40 = At risk ). Sweco har i överenskommelse inte gjort denna extra omklassificering, skälet är att det anses finnas för stora osäkerheter i tillgängliga data för att göra tillräckligt adekvata riskbedömningar per automatik. Men däremot så följer manérsättnignen (symbologin) för grundvattenförekomsterna den uppdelning som återfinns på sidan 25 i (Hanson, 2007). 20 (22) NATIONELL PÅVERKANSBEDÖMNING AV GRUNDVATTEN 2013

21 7.2 Enskilda avlopp Redan 2007 gjordes försök att använda SCB:s information när det gäller enskilda avlopp, se sida 14 (Hanson, 2007) finns det tyvärr fortfarande hinder från att använda SCB:s data så även nu används Svenska MiljöEmmisionsData (SMED) i kombination med avrinningsområden. Poängen gällande enskilda avlopp justerades också med reduktionsfaktor 0,15. Se sida 17 i (Hanson, 2007). Sweco valde att använda bruttobelastningen gällande kväve. Denna information hämtas från Excel bladet PunktkällorDelaro_PLC5.xls. Bruttobelastningen har valts i stället för nettobelastningen. Nettobelastningen avser mängderna efter retentionen till havet, vilket inte bedöms vara relevant i fråga om bedömning av påverkan på grundvattnet 7.3 Nyttan med att inte enbart fokusera på total potentiell föroreningsrisk I den tidigare analysen (Hanson, 2007) fick varje grundvattenförekomst en totalpoäng oavsett var i grundvattenförekomsten belastningen finns eller vad den består av. Det gick inte att se var någonstans den högsta koncentrationen av risker fanns. Rasteranalysen från 2013 ger möjlighet att identifiera vilka områden inom grundvattenförekomsterna som innebär störst påverkansrisk för varje grundvattenförekomst. Det går också att se hur omkringliggande områden kan påverka grundvattenförekomsten. Det sekundära resultatet (kartdokumentet) ger också ett bättre underlag för lokalisering av provtagning av grundvatten. 7.4 Fördelarna att lyfta resultatet till 3D-miljö Med hjälp av höjddata (den nya nationella höjddatabasen som Länsstyrelserna har tillgång till) kan 3D modeller och avrinningsområden enkelt upprättas. Kombineras avrinningsområden med information om föroreningskällor kan potentiell avrinning (föroreningstransport) enkelt redovisas (förutsätter att grundvattnets flödesriktning följer ytvattnets flödesriktning vilket är en förenklad bild). Där avrinningsområdet skär ett vattenområde bör lämplig plats för provtagnings sökas. NATIONELL PÅVERKANSBEDÖMNING AV GRUNDVATTEN (22)

22 Figur 17: 3D simulering utifrån nationell höjddata samt analys av lokala avrinningsområden med avrinningsvägar. Avrinningsområden och avrinningsvägar har modellerats med programmet Surfer. Detta är ett exempel där en fiktiv föroreningsplats finns utanför en fiktiv grundvattenförekomst. Det blir lättare att se vart och hur eventuell förorening sprider sig i området. 7.5 Utvecklingspotential Analysen är i sig relativt enkel att uppdatera och förfina, men begränsningen ligger i tillgång till geografisk data och kunskap om potentiella riskkällor. Framtida utvecklingsmöjligheter ligger därför inte främst i analysmetodik utan i insamling och kartläggning av riskobjekt på lokal och regional nivå. Resultatet av analysen kan utgöra underlag för att till exempel utforma grundvattenövervakningsprogram. Det bör dock betonas att det är viktigt att vara medveten om påvekansanalysens begräsningar (se ovan). För att förfina modellen för att på ett bättre sätt kunna presentera potentiell föroreningsspridning krävs en utveckling i modellen där man tar hänsyn till grundvattnets rörelseriktning. Detta skulle i viss mån kunna göras genom att i modellen beaktar kända data om grundvattenströmning, jordarter samt topografi. Länsstyrelserna har via Geodatasamverkan i dag tillgång till denna information. 8 Litteraturförteckning Hanson, Göran Påverkansbedömning Grundvatten. Metodutveckling och nationell analys av grundvattenförekomsters potentiella föroreningsbelastning. [Online] (22) NATIONELL PÅVERKANSBEDÖMNING AV GRUNDVATTEN 2013