RKIV FORS~NING. SVENSKA._ ARKIVSAMFUNDET ""'... w!... 'l..

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RKIV FORS~NING. SVENSKA._ ARKIVSAMFUNDET -.. ... ""'... w!... 'l.."

Transkript

1 ... ~.... RKIV OCH.. SAMHALLE -.. 'l.. ""' w!.... FORS~NING. SVENSKA._ ARKIVSAMFUNDET

2 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1994:1

3

4 Arkiv samhälle och forskning SVENSKA ARKIVSAMFUNDET

5 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING utges med stöd av Humanistisk-Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet av Svenska Arkivsamfundet. Tidskriften utkommer med tre häften om året. Den kan erhållas genom medlemskap i Svenska Arkivsamfundet. Årsavgiften för 1994 är 100 kr för personliga medlemmar. För institutioner (motsv) 200 kr.' Svenska Arkivsamfundet som bildades 1952, har till ändamål att väcka och vidmakthålla intresset för arkiv i offentlig och enskild ägo, att arbeta för den svenska arkivvårdens utveckling och att sprida kännedom om dess uppgifter och villkor. I redaktionen för tidskriften ingår förste arkivarie Lars Ericson, förste arkivarie Britta Joneli Ericsson (huvudredaktör) och förste arkivarie Peeter Mark. Redaktionens adress: Riksarkivet, Box 12541, Stockholm Tel. 08/ Telefax 08/ Anmälan om medlemskap eller adressförändring göres till redaktionen. Manuskript avsedda för publicering i kommande nummer bör vara redaktionen tillhanda senast den 15 september 1994 (nr ) och den 15 oktober 1994 (nr ). Manuskripten mottages såväl på papper som på diskett. ~ ISSN Omslag och grafisk formgivning Sven-Gunnar Lidmar Schmidts Boktryckeri AB, Helsingborg 1994

6 INNEHÅLL Stajfan Smedberg, Akademisk arkivutbildning i Sverige 7 Eric De Groat, Tillsynsbyråns utbildningsverksamhet och framåt 13 Per Matsson, Utbildning i arkivvård för folkrörelseorganisationer 29 Olle Forslund, Utökade landsarkivuppgifter för Stockholms stadsarkiv 31 slottsarkivets och Riksarkivets jubileumshögtider november slottsarkivet 100 år 36 Erik Norberg, slottsarkivet 37 jan Brunius, Slottsarkivet och forskningen 41 Bo Vahlne, slottsarkivet - Kungl. Husgerådskammarens husarkiv 45 Lars Ljungström, Arkivet, inventarienumren och de kungliga möblerna - några exempel från Gripsholms slott 49 "Riksens archivum" 375 år 57 Erik Norberg, Riksarkivet Birgit Friggebo, Riksarkivets uppgifter 64 Herman Schuck, Riksarkivet 375 år - eller 700 år? 65 Översikter och recensioner Rune Hedman, Riksarkivets beståndsöversikt. Del3. Kommittearkiv 75 Folke Ludwigs, Fredsunderhandlingarna i Osnabriick Per Matsson, Bondeliv. Lantbruket i Halland Irma Ridbäck, Skurkar och vanligt folk 80 Irma Ridbäck, Bibliotek och media i mittnordiskt perspektiv 82 Anna Svenson, Danmark 86 Renata Arovelius, Polen 88 Björn Lindh, Nytt från ICA 90 Bibliografisk översikt

7 Anmälan Björn Holmberg, Personuppgifter i Svenska Industritjänstemannaförbundets arkiv JOO Meddelande Ulf Söderberg, Svenska Arkivsamfundet, Styrelsens verksamhetsberättelse för O 1 Medverkande i detta nummer 103 6

8 Akademisk arkivutbildning i Sverige STAFFAN SMEDBERG Inledning Utbildning för arkivarier har funnits så länge det har förekommit organiserad arkivverksamhet i vårt land. Inom arkivinstitutionerna har de nyanställda fått den skolning de behövt för att kunna sköta sina arbetsuppgifter. Utbildning utanför institutionernas ram har emellertid endast funnits i drygt tjugo år. Äldst är kursen vid Stockholms universitet. I dag finns liknande utbildningar vid ytterligare några universitet och högskolor. Samtidigt pågår en debatt om att ge utbildningen en forskningsanknytning. Det finns därför all anledning att diskutera denna utbildnings målsättning och utformning. Mina utgångspunkter är bl a mer än 15 års verksamhet som lärare på arkivkursen vid Stockholms universitet. Arkivarieyrket Innan vi går in på själva utbildningen är det lämpligt att närmare diskutera arkivarieyrket och arkivariernas arbetsuppgifter. 1 Länge fanns arkivarier endast vid de fåtaliga arkivinstitutionerna. Från att ha varit ett administrativt och jurdiskt yrke utvecklades yrket i slutet av 1800-talet allt mer i riktning mot den humanistiska världen. Arkivarierna har under en stor del av 1900-talet i första hand rekryterats från forskarutbildningarna i historia och näraliggande ämnen. Detta fick bl a till följd att yrkesprofilen ofta var ganska diffus. Många kände sig nog i första hand som historiker som hamnat i arkivväsendet, inte som arkivarier. Arbetsuppgifterna var också i första hand inriktade mot forskningen och det historiska materialet. l. Jag skall här inte behandla frågan om arkivarie som ett yrke eller en profession. Jfr Mykland, Liv, From occupation to profession: The archivist's sense of identity. XII international eongress on archives, Montreal

9 Ordnande och förtecknande av arkiv och betjänande av forskare var en viktig del av arbetet. Man sysslade i mycket liten utsträckning med moderna arkiv. Tillsynen var ännu en relativt obetydlig verksamhet. De senaste 30 åren har i detta avseende inneburit en stor förändring. Antalet arkivarietjänster har ökat. Ökningen började hos arkivinstitutionerna, där tillsynsverksamheten expanderade. En stor del av tjänsterna har dock skapats utanför arkivinstitutionerna. Arkivarier som arbetar hos statliga myndigheter, kommuner och landsting samt företag och organisationer är en vanlig företeelse. Arbete som inriktar sig på arkivbildningen har blivit en allt viktigare del av arkivverksamheten. Många arkivarier ägnar en stor del av sin tid åt att styra dagens och morgondagens arkivbildning, att välja medium för långtidsbevarande och utreda frågor om bevarande och gallring. skillnaderna kan tyckas vara mycket stora mellan denna typ av arbetsuppgifter och arbete med äldre källmaterial och att göra detta tillgängligt. skillnaden ligger emellertid i första hand i arkivmaterialets ålder och förvaringsplats. Man kan därför inte tala om en principiell skillnad. Arkivverksamheten brukar indelas i tre verksamhetsgrenar, som ofta kallas depå, tillsyn och forskarservice. Dessa termer har dock ursprung hos arkivmyndigheterna. Vi borde kanske tala arkivbildningsinsatser i stället för tillsyn 2 och tillgängliggörande eller informationssökning i stället för forskarservice. På så sätt blir det lättare att anknyta termerna till all arkivverksamhet, oberoende av handlingarnas ålder och förvaringsplats. Om vi med denna utgångspunkt studerar arkivariers arbetsuppgifter i dag, kommer vi att finna att nästan alla har arbetsuppgifter inom minst två av dessa verksamhetsgrenar och många inom alla tre. I själva verket kan endast de största arkivinstitutionerna fördela arbetsuppgifterna så att vissa arkivarier kan specialisera sig på en av verksamhetsgrenarna eller syssla enbart med äldre arkivhandlingar. Detta faktum får självfallet konsekvenser för arkivutbildningens inriktning. Utbildade arkivarier finns nu i statlig, kommunal, landstingskommunal verksamhet liksom inom organisations- och företagsvärlden. De olika sektorernas arkivverksamhet styrs av skilda författningskomplex, även om skillnaderna har minskat i och med arkivlagens tillkomst. Till de juridiska skillnaderna kommer i viss mån olika praxis och traditioner. Det finns naturligtvis också skillnader mellan arkivarier hos arkivmyndigheterna och 2. Tillsynen gäller visserligen även förvaringsfrågor (depå) och tillhandahållande, men huvudparten av insatserna brukar ligga på arkivbildningens område. 8

10 arkivarier som arbetar hos arkivbildande myndigheter, eftersom de förra har en tillsynsfunktion gentemot de senare. Skillnaderna bör dock inte överdrivas. I huvudsak är den svenska arkivvärlden mycket enhetlig i professionellt avseende. Dessutom kan man tala om en gemensam yrkesetik, som utgår från en strävan att bevara en relevant del av gårdagens och dagens arkivmaterial för framtiden och att ställa detta material till forskningens förfogande. Denna strävan torde omfattas av alla professionella arkivarier i vårt land. För vilka bör utbildningen utformas? Det finns olika kategorier anställda inom arkivverksamheten. Den akademiska utbildning som vi här talar om inriktas på handläggartjänster i statlig, kommunal och enskild tjänst. Den är därför i första hand anpassad för personer som inte tidigare haft arbetsuppgifter inom arkivområdet. Vi talar alltså inte här om den fort- och vidareutbildning som naturligtvis måste finnas inom arkivvärlden liksom inom alla andra sektorer. Yrkeskåren är liten och antalet tjänster begränsat. Detta medför att studenterna inte rimligen kan bestämma sig för att arbeta inom en sektor eller en typ av arbetsuppgifter innan de börjar utbilda sig och sedan stanna där. Tvärtom är det enligt min mening en klar fördel om utvecklingen går mot en större rörlighet mellan institutioner och sektorer. Utbildningen måste därför ha en så allmän karaktär att den kan vara utgångspunkt för tjänstgöring inom alla sektorer. Det bör dock noteras, att arkivinstitutionerna i större eller mindre omfattning har resurser för internutbildning. Denna möjlighet finns normalt inte för ensamarkivarier som arbetar hos arkivbildare av olika slag. Detta bör också beaktas när utbildningarnas innehåll diskuteras. Annan utbildning i kombination med arkivkunskap Arkivutbildningen omfattar för närvarande som mest tre terminer, men i många fall en eller två terminer. En så kort utbildning kan naturligtvis inte vara tillräcklig för verksamhet inom dagens komplicerade arkivvärld. Det krävs andra ämneskunskaper vid sidan av den renodlade arkivkunskapen. För en handläggartjänst krävs normalt en fullständig akademisk examen på kandidat- eller magisternivå. Traditionellt har arbetsgivarna brukat kräva 9

11 en examen inom de humanistiska eller samhällsvetenskapliga fakulteterna. Särskilt arkivinstitutionerna nämner ofta historia som ett önskvärt ämne, vilket är naturligt eftersom man förvarar och tillhandahåller ett historiskt källmaterial. Detta hindrar inte att en lång rad ämnen utanför de traditionella arkivämnena kan vara av värde för en blivande arkivarie. Forskarutbildning betraktas för vissa tjänster som betydelsefull merit. Vid sidan av eller inom den examen som den blivande arkivarien har bör man tänka på behovet av vissa allmänbildande kunskaper. Dit hör i våra dagar någon form av datorvana, liksom kunskaper om samhällets organisation i stort. Allmänbildande avsnitt utan direkt anknytning till arkivkunskapen bör undvikas i utbildningen. Sådana har tidigare varit mycket vanliga. Här kan t ex nämnas elementär grundutbildning i ADB (hur man hanterar en dator), liksom avsnitt som egentligen dubblerar avsnitt i andra ämnen (förvaltningshistoria, handskriftsläsning). Utredningsmetodik är ett annat moment av detta slag som tidigare har ingått i arkivutbildningen. Utbildningens innehåll Kursen bör byggas upp kring den gemensamma kärnan i yrket. En utmärkt utgångspunkt är arkivlagens ändmålsbeskrivning, som beskriver yrkets grundpelare. Till detta bör läggas den klassiska arkivteorin och den gemensamma yrkesetiken. Utbildningen bör i första hand inriktas på frågor som rör modernt arkivmaterial och arkivbildningsfrågor. Detta innebär inte att hanteringen av historiskt material glöms bort. Det faktum att de flesta arkivarier i dag arbetar utanför arkivinstitutionerna bör här vara utslagsgivande. Utbildningens akademiska karaktär bör stärkas genom ökat antal kunskapsprov och individuella uppgifter (på grupparbetenas bekostnad). Detta bör ses mot utbildningens tidigare utveckling. Kursen i Stockholm startades med tanke på arbete på assistentnivån. Detta fick till följd att kursen haft relativt kort litteraturlista, ovanligt stort antal timmar undervisning i förhållande till kurslitteraturen, få kunskapsprov och få individuella uppgifter men i stället ett inslag av grupparbeten. Kursen är fortfarande ovanligt undervisningsintensiv. lo

12 Teori och praktik Arkivutbildningarna innehåller förhållandevis stora praktikavsnitt, om man jämför med andra akademiska utbildningar. Rent generellt brukar man säga att akademiska utbildningar i första hand skall ge de teoretiska kunskaper som behövs för en verksamhet, medan de praktiska färdigheterna skall inhämtas på arbetsmarknaden. När det gäller arkivutbildningen kan dock ett visst mått av praktiska moment kan inte undvikas. De är i första hand nödvändiga för de studenter som får tjänster utanför arkivinstitutionerna, och alltså måste ha prövat på även de praktiska delarna av arbetet under utbildningens gång. Arkivinstitutionerna (åtminstone de större) skulle klara av att ge dessa färdigheter genom internutbildning. Ett exempel är att ordna och förteckna arkiv. Eftersom de flesta får arbete utanför institutionerna blir praktikmomenten alltså nödvändiga. Det är dock mycket viktigt att de praktiska momenten alltid anknyts till kursens teoretiska delar och att ett moment av skriftlig redovisning ingår. Utbildningens längd De första utbildningarna omfattade en termin (i Stockholm fanns det från början t o m möjlighet att studera en halv termin, tio poäng). Under de senaste tio åren har utbildningar omfattande 40 poäng eller poäng blivit allt vanligare. I dag kan man nog säga att 40 poäng börjar bli standardkravet för handläggartjänster. Nästa steg har blivit en påbyggnadskurs, alltså 60 poängsnivån. Den har i första hand utvecklats med tanke på personer som har 40 poäng och som därefter varit ute i arbetslivet ett par år. Fortsatta utvecklingsmöjligheter För närvarande införs magisterexamen inom vissa fakulteter. I en sådan examen ingår 160 poäng, varav 80 poäng i ett ämne. Införandet av denna examen brukar bl a motiveras med jämförelser med andra europeiska länder. En sådan utveckling borde vara intressant även för arkivutbildningens del. En 80-poängskurs förutsätter en vetenskaplig anknytning. I dag talar vi redan om arkivvetenskap som ett nytt namn på ämnet. Diskussionen om arkivvetenskap är inte ny. Den har bl a handlat om tänk- 11

13 12 bara frågeställningar för vetenskapliga studier kring arkiv. Om vi skall försöka etablera arkivvetenskap som en egen disciplin måste vi kunna avgränsa den från andra, närliggande ämnen, t ex historia, biblioteksvetenskap och informatik. Det är då i första hand arkivteoretiska frågeställningar som kan komma i fråga. Det finns goda förutsättningar för att undersöka dagens arkivbildning från arkivteoretiska utgångspunkter. En annan frågeställning av central betydelse är utvecklande av analysmetoder för värdering av arkivmaterial, någon form av bevarandeanalyser.

14 Tillsynsbyråns utbildningsverksamhet 1990 och framåt ERICDEGROA T Inledning Arkivutbildning i Riksarkivets regi, riktad till anställda på de statliga verken och myndigheterna, har bedrivits under lång tid. Någon regelbundenhet eller andra klara riktlinjer för utbildningsverksamheten har till stor del saknats. När behov och efterfrågan har nått en viss nivå har en kurs anordnats. Marknadskrafterna har fått styra. Den tidigare riksarkivorganisationen motverkade till viss del en samordning av undervisningsinsatserna, dvs en klar marknadsföring med direkta insatser riktade till särskilda personer inom verken och myndigheterna. De olika sektionerna med sina sakområden försvårade den samordning som är nödvändig för att effektivt och rationellt bedriva undervisning i arkivvård. Till följd av omorganisationen av Riksarkivet, där byråer med sina specialområden tillsyn, depå, forskarservice etc inrättades, öppnades dörren för en mer målinriktad undervisningsverksamhet. Den arkivlag med följdförfattningar som trädde i kraft den l juli 1991, där ansvaret för myndigheternas arkivvård liksom Riksarkivets roll klargjordes, var den piska och morot som krävdes för att motivera myndigheterna till att satsa resurser på kompetensutveckling inom arkivområdet. En stor efterfrågan på utbildning uppstod. I Tillsynsbyråns utåtriktade verksamhet intar utbildningsverksamheten en naturlig plats. Utbildning ingår som en integrerad del av verksamheten: tillsyn- utredning- utbildning. Utbildningsinsatserna utgör en allt större del av byråns verksamhet. Behovet och efterfrågan vad gäller kurser i arkivvård har varit, åtminstone under nittiotalets första år, omfattande. Genom det kontaktpersonsystem som finns på byrån har det varit lättare att dels kartlägga behoven av utbildningsinsatser, dels marknadsföra kurserna. Man har genom dessa kontakter kunnat göra reklam och aktivt påtala behoven av att viss personal inom myndigheten äger kunskaper i arkivvård. De inspek- 13

15 tioner som genomförs inom ramen för SATS-projektet har också bidragit till att lyfta fram behoven av utbildning ute på myndigheterna. Marknadsföring i form av kursinbjudningar har naturligtvis också bidragit till att väcka intresse för kurserna. Nedan följer en redogörelse över Tillsynsbyråns kursverksamhet, kurstyper, kursmaterial och underlag. Vidare lämnas en redogörelse över deltagarantal, utvärdering samt mål och syften med kursverksamheten. Redogörelsen avslutas med ett kortare resonemang kring hur framtidens kursverksamhet kan komma att se ut. Kurserna Innehåll - underlag - material Tillsynsbyrån anordnar som bekant kurser av skilda slag och omfattning. Dels finns tre dagars grundkurser i arkivvård. Dessa är generella, dvs de riktar sig till samtliga centrala statliga myndigheter. Den andra typen är de så kallade myndighetsspecifika grundkurserna i arkivvård, dvs kurser riktade till en myndighet som på eget initiativ ber Tillsynsbyrån anordna en kurs. Hur många de blir per år är helt beroende på efterfrågan. Byrån marknadsför inte sådana kurser aktivt. Att de ändå kommer tillstånd beror som nämnts på att byrån blir tillfrågad av myndigheter som anser sig ha ett sådant behov av utbildning att den kan fylla en hel kurs. De myndighetsspecifika kurserna kan omfatta två eller tre dagar, helt beroende på de beställande myndighetens önskemål och behov. I vissa fall kan de vara kortare. Det finns exempel på myndighetsspecifika kurser som har avklarats på en halv dag eller en dag. Tillsynsbyrån anordnar även fortsättningskurser i arkivvård. Denna typ av kurs är ny för Ännu har ingen myndighet begärt en myndighetsspecifik fortsättningskurs även om deltagarna själva lämnat önskemål därom. Utöver de nämnda kurserna anordnas även endagskurser för chefer. Avslutningsvis medverkar handläggare från Tillsynsbyrån såsom lärare på kurser i andra myndigheters eller undervisningsföretags regi. De har i skilda sammanhang diskuterats andra typer av kurser. Utöver nämnda kurser finns förutsättningar för kurser i särskilda ämnen såsom registrering och diarieföring. Det är dock inte aktuellt då det vanliga kursprogrammet tär på redan hårt ansträngda resurser. Önskemål om särskilda kurser med en specifik inriktning har även framförts från enstaka myndigheter. Banverket har tidigare antytt att en kurs i ritningshantering anordnad av Riksarkivet vore av värde. 14

16 Grundkurs i arkivvård Grundkursen är som nänints på tre dagar. Schemat har i stort sett varit oförändrat under 90-talet. Huvudavsnitten är dels ett moment rörande arkivredovisning, dels ett om gallring. Innehållet som helhet strävar efter att vara så heltäckande som möjligt även om risk föreligger för ytlighet avseende vissa områden. Med undantag av de två huvudavsnitten finns inte utrymme för fördjupning i ämnen såsom förvaring och skydd av handlingar. Då kursen är praktiskt inriktad har mycket arbete lagts ner på övningsuppgifter inom områdena gallring och arkivredovisning samt på en mindre övning kring begreppet allmän handling. Nedan följer en kortare redogörelse över de enskilda momenten, dag för dag. Dag ett Kursens första dag inleds med en kortare genomgång av arkivväsendets organisation och en grundläggande beskrivning av den lagstiftning som är styrande vad gäller arkivvården, dvs arkivlagen samt angränsande lagstiftning såsom tryckfrihetsförordningen, datalagen och sekretesslagen. Därefter följer ett moment med syfte att ge deltagarna en bild av hela arkivbildningsprocessen från postöppning till arkivläggning (" Arkivbildning och diarieföring"). Aktuella regler i detta sammanhang är RA-FS 1991: l, kap. 3. U n der momentet berörs andra lagkomplex såsom sekretesslagstiftningen och tryckfrihetsförordningens regler och definitioner. Vidare ingår grunderna i diarieföring. Ovanstående moment tar hela förmiddagen i anspråk. På eftermiddagen tar en övningsuppgift vid där deltagarna får ett antal handlingar till sitt förfogande. Utifrån dessa handlingar skall de fastställa huruvida respektive handling är allmän eller inte. Till sin hjälp får deltagarna ett utdrag ur tryckfrihetsförordningens andra kapitel. Övningen är nyttig och ger vissa grundläggande kunskaper inom områden som är viktiga inför kursens fortsättning, i synnerhet under momentet" gallring". Dagen avslutas med en visning av Riksarkivet. Dag två Dagen inleds med momentet "Framställning av handlingar och beständighetsfrågor". Det är framför allt Riksarkivets föreskrifter rörande papper, mikrofilm och ADB-upptagningar som diskuteras samt de tekniska kraven. I momentet ingår även frågor om val av produkter och kvalitetssystem. Därefter följer ett av de två huvudmomenten, "Arkiv redovisning". Momentet kan sägas bestå av tre delar. Första delen består av undervisning i att förteckna arkiv samt hur en arkivbeskrivning skall utformas. Därefter följer 15

17 en omfattande gruppövning. Deltagarna delas in i grupper där varje grupp skall dels färdigställa en innehållsförteckning över ett fingerat arkiv, dels utarbeta en arkivbeskrivning över en tänkt myndighet samt redovisa ett antal serier på förteckningsblanketter. Till grund för övningen ligger handlingar rörande en fiktiv myndighet kallad Sveriges EG-myndighet, en övning som utvecklats och förfinats genom åren av handläggare på Tillsynsbyrån. Bland handlingarna lämnas uppgifter om myndighetens verksamhet och organisation samt en inventeringslista över serier och handlingar som dels framställts hos och dels inkommit till myndigheten. Dessa handlingar ligger sedan till grund för lösningen av ovannämnda uppgifter. Den tredje delen utgörs av redovisningen av respektive grupps resultat, något som kan dra ut på tiden till följd av heta diskussioner. Dagen avslutas med en gemensam middag för deltagare, lärare och kontaktpersoner från Tillsynsbyrån. Dag tre Den avslutande dagen inleds med ett moment rörande hantering, förvaring och skydd av handlingar. Deltagarna får här lära sig hur man praktiskt skall dels hantera handlingar (papper, mikrofilm och ADB-upptagningar) i det dagliga arbetet, dels vilka slags förvaringsmedel som godtas och vilka regler som gäller för arkiv lokaler. Därefter följer ett kortare moment rörande återlämnande, överlämnande och lån av handlingar. Under den sista dagen avverkas även det andra huvudmomentet under kursen, nämligen det rörande gallring. Momentet består av tre delar, genomgång, gruppövning samt redovisning. Övningen går ut på att deltagarna utifrån ett antal handlingar dels fastställer vilka handlingar som kan rensas, dels vilka handlingar som kan gallras enligt RA-FS 1991:6 (Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse) eller genom beslut av Riksarkivet samt vilka handlingar som skall bevaras. Till sin hjälp har eleven utdrag ur tryckfrihetsförordningen, arkivlagen, arkivförordningen, Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd 1991:1, kap. 2 och 3 och Riksarkivets föreskrifter 1991:6. Därefter avslutas dagen- och kursen- med utvärdering och utdelande av kursintyg. Kursmaterial och underlag - grundkurs Deltagarna får en kurspärm som till sitt innehåll följer schemat. För respektive moment finns en flik under vilken aktuella delar av Riksarkivets författningssamling återfinns. Därutöver får deltagarna kopior på de overheadbilder som används under respektive moment. Kursmaterial i form av övningsuppgifter återfinns likaså i kurspärmen. 16

18 Övningsuppgiften under momentet arkivredovisning har liksom övriga övningar utarbetats av Tillsynsbyråns personal. Ändringar har dock gjorts sedan den användes för första gången Huvuddragen är dock desamma. Vad gäller övningen under gallringsmomentet ändras den då och då. Med anledning av att övningen består av ett antal skilda handlingstyper är den lätt att ändra på och anpassa. Detsamma gäller övningen i ämnet allmän handling. Till lärarnas förfogande finns som nämnts ett stort urval av overheadbilder. Sedan 1990 har dessa ändrat karaktär något. Förutom det att de blivit proffsigare till utförandet, har tidigare paragraf- och föreskrifthänvisningar tagits bort. För övrigt följer bilderna respektive moment i arkivbildningsprocessen och de regler som styr och reglerar. Självfallet står det varje lärare fritt att utforma egna bilder. Myndighetsspecifika grundkurser i arkivvård De myndighetsspecifika kurserna skiljer sig inte innehållsmässigt från de vanliga kurserna, under förutsättning att de omfattar tre dagar. Myndighetsanpassningen finner man i övningsuppgifternas utförande. Närmare beskrivning av övningsuppgifterna finns nedan. I det fall kursen är på två dagar görs av naturliga skäl vissa ändringar. Avsnittet under första dagen rörande arkivbildning och diarieföring förkortas något och går under benämningen "Moment i arkivbildningen". Däri ingår även den kortare övningen avseende allmän handling. Tiden räcker inte alltid till, varför övningen ibland utgår. Därefter följer det stora momentet "Arkivredovisning". Momentet skiljer sig inte från det som genomförs under de vanliga grundkurserna. Övningsuppgiften är också densamma. Dag två inleds med två moment, "F ramställning av handlingar" och "Hantering, förvaring och skydd", två delar som överenstämmer med motsvarande moment under de generella grundkurserna. Därefter följer det korta momentet rörande återlämnande, överlämnande och utlån av handlingar. Dagen avslutas med gallringsmomentet, motsvarande det som genomförs under de vanliga grundkurserna. skillnaden är dock att övningsuppgiften är myndighetsanpassad. Handlingarna som ingår i övningen är hämtade från den beställande myndigheten. Anledningen till detta är att deltagarna skall känna igen sig. Detta har visat sig fungera alldeles utmärkt. När det gäller övningsuppgiften under momentet arkivredovisning är en anpassning svårare. Det är oerhört tidskrävande att utarbeta helt nya övningsuppgifter varför en sådan total anpassning av övningsuppgifterna är praktiskt svårgenomförbar och inte heller nödvändig för den delen. 17

19 Kursmaterialet skiljer sig för övrigt inte från de vanliga grundkurserna oavsett om den myndighetsspecifika kursen är på två eller tre dagar. Overhead-materialet är också detsamma. Fortsättningskursen i arkivvård Två fortsättningskurser har hittills anordnats och genomförts varför en utvärdering av schemat ännu inte gjorts fullt ut. Av denna anledning kan schemat komma att ändras något framöver även om grundmallen Kvarstår. Fortsättningskursen är koncentrerad till två avsnitt, arkivredovisning och gallring. Syftet är att ge fördjupade kunskaper i dessa ämnen. Kursen inleds dock med en redogörelse över de nyheter som skett avseende Riksarkivets föreskrifter. Därefter följer momentet gallring. Då det rör sig om en fortsättningskurs ställs naturligtvis högre krav på både deltagarna själva och på undervisningsmaterial och kursuppläggning. Under momentet ges inledningsvis en kortare repetition om vad som är gallring, typer av gallringsbeslut etc. Momentet följs av en övningsuppgift liknande den under grundkursen. Deltagarna får ett antal handlingar. Syftet är att dels fastställa vilka handlingar som är allmänna, detta skall motiveras med hänvisning till tryckfrihetsförordningen, dels lämna förslag huruvida handlingen skall bevaras, gallras eller rensas. Syftet är att förbereda deltagarna på att själva aktivt medverka vid förberedandet av en gallringsframställen till Riksarkivet. Förslagen skall motiveras. Därefter ges en grundlig redogörelse över hur ett gallringsbeslut kommer till. Dagen avslutas med ytterligare en övningsuppgift. En fingerad myndighet, Sveriges EG-myndighet för europaanpassning av fordon, ligger till grund för uppgiften. Syftet är att utifrån handlingar hörande till ett ADB-register fastställa vilka handlingar som finns hos registeravdelningen (avdelning inom den fingerade myndigheten) samt föreslå vilka handlingar tillhörande bilregistret som skall bevaras respektive gallras. Vidare skalllämpliga gallringsfrister sättas på de handlingar som föreslås kunna gallras. Uppgiften koncentrerar sig på handlingar hörande till ADB-registret. Detta är ett område som anses vara svårt att bemästra vilket är anledningen till detta. Dag två ägnas helt åt arkivredovisning. Inledningsvis sker en repetition av det som sagts under grundkursen. Därefter ges exempel på olika handlingstyper på olika databärare och hur dessa handlingar kan förtecknas. Momentet bygger mycket på exempel då förtecknade ofta är en fråga om erfarenhet. Att hålla det helt på det teoretiska planet vore därför inte till någon större nytta. En europaanpassning av fordon är i centrum för övningen. Till grund 18

20 för uppgiften får deltagarna uppgifter om myndigheten och dess verksamhet samt vilka handlingstyper som framställs på de olika avdelningarna. U ppgiften är att genom en inventering fastställa vilka handlingar som finns. Därefter skall en innehållsförteckning utarbetas. Avslutningsvis skall handlingar tillhörande bilregistret förtecknas. Kursen avslutas med redovisning och ett moment i hur man praktiskt tar fram en arkivbeskrivning. Material och underlag -fortsättningskurs För att ta fram nya övningsuppgifter och material till fortsättningskursen tillsattes sommaren 1993 en arbetsgrupp bestående av vana lärare från Tillsynsbyrån. Gruppen tog fram två kompendier rörande gallring och arkivförtecknande samt de övningsuppgifter som beskrivits ovan. Därutöver har nytt overhead-material utarbetats. Syftet med de två kompendierna har varit att ge deltagarna ett redskap för att utarbeta en gallringsframställen och ett redskap för hur ett arkiv skall förtecknas. Övningsuppgifterna har givit deltagarna praktiska erfarenheter av att dels gallra och dels förteckna ADBupptagningar. Förtecknande av ADB-upptagningar är ett område som anses för komplicerat för att tas upp på grundkurserna. Utöver kurspärm med kompendier, övningsuppgifter och kopior på overheadbilder får varje deltagare samtliga RA-FSar samlade i en särskild pärm. Chefskurs Chefskurs i arkivvård är en nyhet såtillvida att den första chefskursen genomfördes under hösten Uppslutningen blev stor vid kurstillfället den l oktober Arton personer anmälde sig. Arkivkursen för chefer är som nämnts en dag. Kursen är i själva verket en informationsdag där deltagarna får information om gällande lagstiftning, Riksarkivets föreskrifter, arkivfrågornas plats i organisationen, ansvar, resurser och kompetens samt arkivreglernas betydelse för en rationell arkivhantering. Tyngdpunkten ligger på chefernas ansvar, något som är viktigt att påtala. Med sig hem får cheferna dels boken "Arkivlagen -Bakgrund och kommentarer" av Claes Gränström, Lennart Lundqvist och Kerstin Fredriksson (Göteborg 1992); dels Riksarkivets föreskriftspaket. 19

Kommunal Författningssamling Taxa

Kommunal Författningssamling Taxa Kommunal Författningssamling Taxa 2012 Nr 2 Arkivreglemente för Kungälvs kommun Gäller fr.o.m. den 1 maj 2012 Ersätter KFS 2003 Nr 19.1 ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-132

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS NORRTÄLJE- MALSTA FÖRSAMLING

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS NORRTÄLJE- MALSTA FÖRSAMLING STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (8) 2008-12-11 DNR 9.3-15052/08 SSA 2008:9 Norrtälje-Malsta församling Att: Anne Menander INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Fordonsprovarna i Väst AB

Inspektion av arkivvården vid Fordonsprovarna i Väst AB 1 (5) Inspektion av arkivvården vid Fordonsprovarna i Väst AB Riksarkivet (RA) inspekterade den 4 december 2014 arkivbildningen och arkivvården vid besiktningsorganet Fordonsprovarna i Väst AB, Importgatan

Läs mer

Arkivföreskrifter för Kils kommun

Arkivföreskrifter för Kils kommun KOMMUNFULLMÄKTIGE BESLUT 2015-03-26, 56 Arkivföreskrifter för Kils kommun Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller för den

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN

ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN 1(7) ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige den 23 april 2015, 78 och ersätter tidigare arkivreglemente, fastställt den 29 februari 1996, 22 Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782)

Läs mer

http://www4.goteborg.se/prod/g-info/ffs.nsf/375623d6d925132cc1256d9600237493/...

http://www4.goteborg.se/prod/g-info/ffs.nsf/375623d6d925132cc1256d9600237493/... Page 1 of 6 Tillbaka 9.3 Regler och riktlinjer Diverse administrativa verksamhetsriktlinjer: Arkivreglemente för Göteborgs stad Arkivreglemente för Göteborgs stad (H 1999:3, P 1999-01-28, 4, H 2000:123,

Läs mer

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen Version 2, 2013-02-26 INNEHÅLL INLEDNING... 3 1 MYNDIGHETENS ARKIVORGANISATION...

Läs mer

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS SOLNA FÖRSAMLING

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS SOLNA FÖRSAMLING STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (8) 2009-02-25 DNR 9.3-15934/08 SSA 2009:3 Solna församling Att: Tommy Östher INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR

Läs mer

Arkivreglemente. Styrdokument

Arkivreglemente. Styrdokument Arkivreglemente Styrdokument Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutad av: Kommunfullmäktige 2012-02-29, 27 Dokumentansvarig: Kommunchefen Reviderad av: - 2 Innehållsförteckning Arkivreglemente...

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN

ARKIVREGLEMENTE FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN ARKIVREGLEMENTE FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 1996-12-16, 145 Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller

Läs mer

Bli klar med din arkivredovisning

Bli klar med din arkivredovisning Bli klar med din arkivredovisning Intensivkurs i att ordna och förteckna arkiv 2-3 februari och 16-17 mars 2005 --------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Behov av kompetens och kompetensutveckling

Behov av kompetens och kompetensutveckling LANDSARKIVET I HÄRNÖSAND Handläggare Datum Carina Strömberg 2003-07-25 E-post: carina.stromberg@landsarkivet-harnosand.ra.se Behov och målgrupper Målgrupper för utbildning och fortbildning inom arkivområdet

Läs mer

Riksarkivet har i uppdrag att utöva tillsyn över och regelbundet inspektera arkivverksamheten vid statliga myndigheter och vissa andra organ.

Riksarkivet har i uppdrag att utöva tillsyn över och regelbundet inspektera arkivverksamheten vid statliga myndigheter och vissa andra organ. 1 (2) Beslut Notarius publicus/ Nybrogatan 6 871 30 Härnösand Beslut om förelägganden efter genomförd inspektion vid notarius publicus i Härnösand Riksarkivet har i uppdrag att utöva tillsyn över och regelbundet

Läs mer

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 1 (5) Förutsättningar för gallring efter skanning För att myndighet ska få gallra pappershandlingar efter skanning fordras det myndighetsspecifika

Läs mer

Grästorps kommun Offentlighet och arkivering. Granskningsrapport. KPMG 2002-11-06 Antal sidor: 6

Grästorps kommun Offentlighet och arkivering. Granskningsrapport. KPMG 2002-11-06 Antal sidor: 6 ering KPMG Antal sidor: 6 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Revisionsmål 1 2. Genomförande 1 3. Resultat 2 3.1 Kommunstyrelsen som arkivmyndighet 2 3.1.1 Kommunens arkivstruktur 2 3.1.2 Arkivrutiner 2 3.1.3

Läs mer

Riksarkivet konstaterar att arkivvården vid HSAN är god och att inga förelägganden är aktuella.

Riksarkivet konstaterar att arkivvården vid HSAN är god och att inga förelägganden är aktuella. Tillsynsavdelningen Inspektionsrapport 1 (5) 2009-04-29 Dnr RA 231-2009/1133 Inspektion av arkivvården vid Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Riksarkivet (RA) inspekterade den 21 april 2009 arkivvården

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Lantmäteriet, fastighetsbildning i Halmstad den 20 november 2013

Inspektion av arkivvården vid Lantmäteriet, fastighetsbildning i Halmstad den 20 november 2013 1 (5) Bilaga 6 Inspektionsrapport Dnr RA 231-2013/4559 2014-02-10 Inspektion av arkivvården vid Lantmäteriet, fastighetsbildning i Halmstad den 20 november 2013 Närvarande Från Lantmäteriet: Från Riksarkivet:

Läs mer

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS STOCKHOLMS TINGSRÄTT

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS STOCKHOLMS TINGSRÄTT STOCKHOLMS STADSARKIV L ANDSA RKI V FÖR S TOCKHOLMS L ÄN INSPEKTIONSRAPPORT DNR 9.3-16303/11 SID 1 (6) 2011-12-13 SSA 2011:16 Stockholms tingsrätt Att: Anders Eka HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS STOCKHOLMS

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Fastighets arbetslöshetskassa den 11 mars 2014

Inspektion av arkivvården vid Fastighets arbetslöshetskassa den 11 mars 2014 1 (5) Inspektion av arkivvården vid Fastighets arbetslöshetskassa den 11 mars 2014 Närvarande Från Fastighets arbetslöshetskassa: kassaföreståndare it-ansvarig Från Riksarkivet: Angelica Björlestrand,

Läs mer

Hantering av allmänna handlingar hos Knutbyskolan

Hantering av allmänna handlingar hos Knutbyskolan Handläggare: Christina Moberg Inspektionsrapport DNR 9.3-001342/2014 Sida 1 (7) 2014-03-25 SSA 2014:02 Hantering av allmänna handlingar hos Knutbyskolan Närvarande från herrängens skola: Lena Hellström

Läs mer

Regler och riktlinjer för överlämnande av statliga arkiv till Riksarkivet

Regler och riktlinjer för överlämnande av statliga arkiv till Riksarkivet Regler och riktlinjer för överlämnande av statliga arkiv till Riksarkivet 1 Lag, förordning och Riksarkivets föreskrifter Rätten att överta arkiv Enligt 9 arkivlagen (1990:782) har en arkivmyndighet rätt

Läs mer

Universitetens diarieföring

Universitetens diarieföring Juridiska avdelningen Caroline Cruz BESLUT Universitetens diarieföring Sammanfattning Justitiekanslern (JK) har i beslut den 17 mars 1999 bett Högskoleverket att ta initiativ till att skapa större enhetlighet

Läs mer

Hantering av allmänna handlingar hos Herrängens skola

Hantering av allmänna handlingar hos Herrängens skola Handläggare: Christina Moberg Inspektionsrapport DNR 9.3-1341/2014 Sida 1 (6) 2014-04-22 SSA 2014:01 Hantering av allmänna handlingar hos Herrängens skola Närvarande från herrängens skola: Philip Olsson

Läs mer

Allmänna handlingar. hos kommunala och landstingskommunala företag

Allmänna handlingar. hos kommunala och landstingskommunala företag Allmänna handlingar hos kommunala och landstingskommunala företag Allmänna handlingar hos kommunala och landstingskommunala företag Offentlighetsprincipen har mycket gamla anor i Sverige. Den infördes

Läs mer

Gallring, Linköpings kommun

Gallring, Linköpings kommun 1 (6) E-Lin projektet 2013-10-28 Gallring, Linköpings kommun Delrapport 2 Innehåll Dokumenthistorik... 3 1. Syfte... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Målgrupp... 3 3. Frågeställningar... 4 4. Undersökning... 4 4.1

Läs mer

ATT LEVERERA ARKIVHANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad

ATT LEVERERA ARKIVHANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad ATT LEVERERA ARKIVHANDLINGAR en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad I denna serie har även utkommit Att planera, utföra och drifta arkivlokaler Att fastställa arkivansvar

Läs mer

Hantering av allmänna handlingar hos Utbildningsförvaltningen

Hantering av allmänna handlingar hos Utbildningsförvaltningen Handläggare: Christina Moberg Inspektionsrapport DNR 5.1.1-1694/15 Sida 1 (8) 2015-06-29 SSA 2015:08 Hantering av allmänna handlingar hos Utbildningsförvaltningen Närvarande från Utbildningsförvaltningen:

Läs mer

Statistiksystemet SOR ska även redovisas i arkivförteckningen med en beskrivning, eller en länk till en sådan.

Statistiksystemet SOR ska även redovisas i arkivförteckningen med en beskrivning, eller en länk till en sådan. 1(5) Inspektion av arkivvården vid Brottsförebyggande rådet 1. Sammanfattning Brottsförebyggande rådet (Brå) bör anpassa sina regler och metoder för systemförvaltning och informationskvalitet i riktning

Läs mer

ATT LEVERERA ARKIVHANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen. Version 2, 2012-11-22

ATT LEVERERA ARKIVHANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen. Version 2, 2012-11-22 ATT LEVERERA ARKIVHANDLINGAR en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen Version 2, 2012-11-22 INNEHÅLL 1 LEVERERA ARKIV TILL REGIONARKIVET... 3 1.1 FINNS DET NÅGON LEVERANSPLIKT?...

Läs mer

Samarbetsrådet för enskilda arkiv Dnr RA 04-2015/754. Mötesprotokoll

Samarbetsrådet för enskilda arkiv Dnr RA 04-2015/754. Mötesprotokoll 1 Samarbetsrådet för enskilda arkiv Dnr RA 04-2015/754 Mötesprotokoll Mötesdatum: 2015-01-30 Plats: Riksarkivets styrelserum Närvarande: Ordförande: Ledamöter: Inbjudna gäster: Förhinder: Björn Jordell,

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Notarius publicus i Sundsvall den 21 maj och den 18 juni 2013

Inspektion av arkivvården vid Notarius publicus i Sundsvall den 21 maj och den 18 juni 2013 1 (6) Inspektion av arkivvården vid Notarius publicus i Sundsvall den 21 maj och den 18 juni 2013 Närvarande Från Notarius publicus i Sundsvall: Ordinarie notarius publicus, advokat Biträdande notarius

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Masterprogram i ABM 2015/2016

Masterprogram i ABM 2015/2016 Masterprogram i ABM 2015/2016 120 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% ABM är en förkortning för arkiv, bibliotek och museer. Masterprogrammet i ABM förbereder dig för en karriär inom dessa verksamheter.

Läs mer

Bilaga. Inspektion av arkivvården vid GS arbetslöshetskassa den 11 mars 2014

Bilaga. Inspektion av arkivvården vid GS arbetslöshetskassa den 11 mars 2014 1 (5) Inspektion av arkivvården vid GS arbetslöshetskassa den 11 mars 2014 Närvarande Från GS arbetslöshetskassa: kassaföreståndare it-ansvarig Från Riksarkivet: Angelica Björlestrand, arkivarie Sammanfattning

Läs mer

Behov av kompetens och kompetensutveckling Bilaga 1

Behov av kompetens och kompetensutveckling Bilaga 1 Bilaga 1 Akademisk grundutbildning I Sverige bedrivs under läsåret 2003/2004 akademisk grundutbildning i arkivvetenskap och närliggande ämnen vid följande högskolor/universitet: Göteborgs universitet Utbildningen

Läs mer

Rekryteringsmyndighetens interna bestämmelser

Rekryteringsmyndighetens interna bestämmelser Rekryteringsmyndighetens interna bestämmelser Rekryteringsmyndighetens interna bestämmelser om gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse RIB 2011:14 beslutade den 22 augusti 2011 Rekryteringsmyndigheten

Läs mer

BEVARANDE & GALLRING INOM LÖNE- OCH PERSONALADMINISTRATION

BEVARANDE & GALLRING INOM LÖNE- OCH PERSONALADMINISTRATION BEVARANDE & GALLRING INOM LÖNE- OCH PERSONALADMINISTRATION KOMMENTARER TILL RA-FS 2006:5 RIKSARKIVET 2007 RAPPORT 2007:1 Riksarkivets rapportserie riktar sig i första hand till statliga myndigheter men

Läs mer

Inspektionsrapport 1 (8) Tillsynsavdelningen 2009-12-07 Dnr RA 231-2009/4262 N Liljeholm

Inspektionsrapport 1 (8) Tillsynsavdelningen 2009-12-07 Dnr RA 231-2009/4262 N Liljeholm Inspektionsrapport 1 (8) Inspektion av arkivvården vid Högskolan i Kalmar Högskolan i Kalmar inspekterades av Riksarkivet den 26 november 2009. Inspektionen aviserades i förväg och avsåg hela arkivverksamheten

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003.

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003. HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 80 POÄNG The Media Design Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap

Läs mer

En kort utbildning i dokumenthantering för dig som vill veta mer!

En kort utbildning i dokumenthantering för dig som vill veta mer! En kort utbildning i dokumenthantering för dig som vill veta mer! Mängden information i världen fördubblas var sjätte månad. Vi ägnar upp emot 60% av vår arbetstid åt att återställa, ändra och leta efter

Läs mer

earkiv Kalmar län Rapport 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa 2014-12-10 Ort och datum

earkiv Kalmar län Rapport 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa 2014-12-10 Ort och datum earkiv Kalmar län 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa 2014-12-10 Ort och datum Anki Heimonen Projektledare 1 Bakgrund I uppdraget för projekt e-arkiv Kalmar län

Läs mer

GRUNDKURS I DOKUMENTHANTERING OCH ARKIVFUNKTION

GRUNDKURS I DOKUMENTHANTERING OCH ARKIVFUNKTION GRUNDKURS I DOKUMENTHANTERING OCH ARKIVFUNKTION Tid: 27 29.11. 2012 Plats: Föreläsare: Statens ämbetshus, auditorium Präntöö, Wolffskavägen 35, Vasa Karin Gref, forskare, Riksarkivet Jussi Jääskeläinen,

Läs mer

Riksarkivets författningssamling

Riksarkivets författningssamling Riksarkivets författningssamling ISSN 0283-2941 Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om elektroniska handlingar (upptagningar för automatiserad behandling); RA-FS 2009:1 Utkom från trycket den 1

Läs mer

ENSKILDA ORGAN OCH OFFENTLIGHET

ENSKILDA ORGAN OCH OFFENTLIGHET ENSKILDA ORGAN OCH OFFENTLIGHET RIKSARKIVET 2007 RAPPORT 2007:2 Riksarkivets rapportserie riktar sig i första hand till statliga myndigheter men kan även användas av andra myndigheter och organ som har

Läs mer

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS IDROTTSFÖRVALTNINGEN

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS IDROTTSFÖRVALTNINGEN S STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN SID 1 (9) 2007-12-21 DNR 9.3-16337/07 SSA 2007:14 Idrottsnämnden HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS IDROTTSFÖRVALTNINGEN Närvarande från Idrottsförvaltningen:

Läs mer

Vi rekommenderar att organisationer planerar rutiner för vad som skall lämnas till oss och med vilka intervall. Kontakta gärna oss i dessa frågor.

Vi rekommenderar att organisationer planerar rutiner för vad som skall lämnas till oss och med vilka intervall. Kontakta gärna oss i dessa frågor. BILAGA 1 ATT LEVERERA ARKIVMATERIAL TILL ARAB Leveranser till ARAB en översikt Förbund, större organisationer Små föreningar m.fl. Urval av material 10 år och äldre Verifikationer gallrade Tryckdubbletter

Läs mer

REGIONARKIVETS KURSER 2013

REGIONARKIVETS KURSER 2013 REGIONARKIVETS KURSER 2013 ARKIV- OCH INFORMATIONSHANTERING FÖR ANSTÄLLDA INOM GÖTEBORGS STAD Regionarkivet har under hösten 2013 möjlighet, efter bidrag från stadsledningskontoret för kompetenshöjande

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Anmälan mot Stockholms universitet om kontakttolkutbildning

Anmälan mot Stockholms universitet om kontakttolkutbildning Stockholms universitet Rektor Caroline Cruz BESLUT 2007-06-14 Reg.nr 31-4513-06 Anmälan mot Stockholms universitet om kontakttolkutbildning Anmälan N N har i en anmälan till Högskoleverket ifrågasatt kontakttolkutbildningen

Läs mer

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Dir. 2001:118 Kulturdepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2001-12-13 Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: 2014-12-04 Kursfakta Kursens namn Inom program / fristående

Läs mer

2013-05-15. Arkivbeskrivning för Samordningsförbundet Göteborg Nordost

2013-05-15. Arkivbeskrivning för Samordningsförbundet Göteborg Nordost 2013-05-15 Arkivbeskrivning för Samordningsförbundet Göteborg Nordost Denna arkivbeskrivning, upprättad enligt 6 arkivlagen (SFS 1990:782) och 7 arkivreglemente för Göteborgs Stad. Den har till uppgift

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven; SFS 2007:1179 Utkom från trycket den 10 december 2007 utfärdad den 22 november 2007. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Riksarkivet Yttrande 1 (5)

Riksarkivet Yttrande 1 (5) Riksarkivet Yttrande 1 (5) Datum Dnr RA 04-2011/2831 2012-05-28 Era Dnr SSM 2011-1137 och SSM 2011-3833 2012-05- 2 9 Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm SSM Nationell remiss av SKB:s slutförvarsansökan

Läs mer

Riksarkivets författningssamling

Riksarkivets författningssamling Riksarkivets författningssamling ISSN 0283-2941 Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om gallring och återlämnande av handlingar vid universitet och högskolor; RA-FS 2007:1 Utkom från trycket den

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering

Riktlinjer för informationshantering Styrdokument, riktlinjer Stöd & Process 2013-11-04 Ronja Krische 08-590 977 04 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2013:443 ronja.krische@upplandsvasby.se Riktlinjer för informationshantering Nivå: Kommungemensamt

Läs mer

Landsarkivets diarie- och dossierplan fr.o.m. år 2000

Landsarkivets diarie- och dossierplan fr.o.m. år 2000 1(9) Landsarkivets diarie- och dossierplan fr.o.m. år 2000 Dossierer tillkomna efter den 1 januari 2000 införda med kursiv stil 0 Övergripande och allmänna frågor Kommentar 00 Övergripande, ledning och

Läs mer

Revisionsrapport Rutiner för arkivering. Östersunds Kommun

Revisionsrapport Rutiner för arkivering. Östersunds Kommun Revisionsrapport Rutiner för arkivering Östersunds Kommun 18 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 5 Sammanfattning Uppdrag och Bakgrund

Läs mer

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag

Läs mer

Hantering av handlingar i Sandvikenhus AB och Sandviken Energi AB

Hantering av handlingar i Sandvikenhus AB och Sandviken Energi AB GranskningsPM Hantering av handlingar i Sandvikenhus AB och Sandviken Energi AB Sandvikens kommun Pär Månsson Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Metod 1 2 Offentlighetsreglerna

Läs mer

Rapport från Arkivarienätverksträff 1 april 2004

Rapport från Arkivarienätverksträff 1 april 2004 Rapport från Arkivarienätverksträff 1 april 2004 Drygt 50 registratorer och arkivarier från offentliga myndigheter i Västernorrlands län samlades på Mitthögskolan för en första nätverksträff. Initiativet

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om videoupptagning i polisfordon vid trafikövervakning m.m.;

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Industriförbundet (IF) Metalls arbetslöshetskassa den 12 mars 2014. Från Riksarkivet: Angelica Björlestrand, arkivarie

Inspektion av arkivvården vid Industriförbundet (IF) Metalls arbetslöshetskassa den 12 mars 2014. Från Riksarkivet: Angelica Björlestrand, arkivarie 1 (6) Inspektion av arkivvården vid Industriförbundet (IF) Metalls arbetslöshetskassa den 12 mars 2014 Närvarande Från IF Metalls arbetslöshetskassa: kassaföreståndare omprövningshandläggare föräkringsansvarig

Läs mer

Granskningsredogörelse Dokumenthantering Norrlands Etanolkraft AB

Granskningsredogörelse Dokumenthantering Norrlands Etanolkraft AB Granskningsredogörelse Dokumenthantering Norrlands Etanolkraft AB Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Robert Bergman Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga...2

Läs mer

Allmänna handlingar, diarieföring och arkivering vid KMH, dnr. 14/820. Beslutad av förvaltningschefen 2014-11-20, FC 2014:19

Allmänna handlingar, diarieföring och arkivering vid KMH, dnr. 14/820. Beslutad av förvaltningschefen 2014-11-20, FC 2014:19 1(9) Allmänna handlingar, diarieföring och arkivering vid KMH, dnr. 14/820 Beslutad av förvaltningschefen 2014-11-20, FC 2014:19 Innehållsförteckning 1. Offentlighetsprincipen 2 2. Allmänna handlingar

Läs mer

Moment 2: Ansvarsfördelning vem ska göra vad?

Moment 2: Ansvarsfördelning vem ska göra vad? Moment 2: Ansvarsfördelning vem ska göra vad? Välkommen till en fördjupningskurs om arkiv- och ärendehantering. Program: 13:00-14:00 Ansvarsfördelning, utlämnande och PUL 14:00-14:30 Paus 14:30-15:30 Informationssäkerhet

Läs mer

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS MÄSSFASTIGHETER I STOCKHOLM AB

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS MÄSSFASTIGHETER I STOCKHOLM AB S STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN HANDLÄGGARE : MATILDA EKSTRÖM INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (6) 2011-08-08 DNR 9.3-2554/11 SSA 2011:5 Mässfastigheter i Stockholm AB Att: Sven Lundgren

Läs mer

ATT INVENTERA ARKIVHANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen. Version 1, 2010-06-17

ATT INVENTERA ARKIVHANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen. Version 1, 2010-06-17 ATT INVENTERA ARKIVHANDLINGAR en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen Version 1, 2010-06-17 INNEHÅLL 1 Regelverket... 3 2 Inventera arkivhandlingar... 4 2.1 Avgränsa...

Läs mer

Internationellt certifierad Passivhusexpert Kurstillfälle 3

Internationellt certifierad Passivhusexpert Kurstillfälle 3 1 (7) Internationellt certifierad Passivhusexpert Kurstillfälle 3 1. Varför har du valt att gå den här internationella utbildningen? 2. Vad hade du för förväntningar på utbildningen? 3. Är dina förväntningar

Läs mer

Inbjudan till facklig utbildning - Kursprogram 2014

Inbjudan till facklig utbildning - Kursprogram 2014 Stockholm i december 2013 Nr. 19/2013 Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar Inbjudan till facklig utbildning - Kursprogram 2014 I bifogade kursprogram presenteras förbundets centralt arrangerade

Läs mer

Inspektionsrapport 1(5) Närvarande: Från SIKA: administratör/sekreterare/registrator ekonomihandläggare adm.chef

Inspektionsrapport 1(5) Närvarande: Från SIKA: administratör/sekreterare/registrator ekonomihandläggare adm.chef Inspektionsrapport 1(5) Avdelningen för tillsyn Maria Nordström Inspektion av arkivvården vid Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) Riksarkivet (RA) inspekterade den 3 september 2008 arkivvården

Läs mer

Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun

Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun 1 (8) E-Lin projektet 2014-06-05 Riktlinjer Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun 2 Innehåll Inledning och bakgrund... 3 Ansvar... 4 Systemupphandling... 4 Gallring... 5 Informationssäkerhet...

Läs mer

Riksarkivet har inspekterat arkivverksamheten vid Vetenskapsrådet

Riksarkivet har inspekterat arkivverksamheten vid Vetenskapsrådet Inspektionsrapport 1(5) Avdelningen för tillsyn Inspektionsenheten Nora Liljeholm Riksarkivet har inspekterat arkivverksamheten vid Vetenskapsrådet Datum: 2008-05-20 Närvarande: från Vetenskapsrådet administrativ

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

ATT INVENTERA ARKIVHANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad

ATT INVENTERA ARKIVHANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad ATT INVENTERA ARKIVHANDLINGAR en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad I denna serie har även utkommit Att planera, utföra och drifta arkivlokaler Att fastställa arkivansvar

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Högsta domstolen

Inspektion av arkivvården vid Högsta domstolen 1(5) Inspektion av arkivvården vid Högsta domstolen 1. Sammanfattning Arkivvården vid Högsta domstolen är väsentligen godtagbar; dock saknas tillgång till arkivlokal som uppnår föreskriven brandklass (EI

Läs mer

Facklig utbildning. Kursprogram 2013

Facklig utbildning. Kursprogram 2013 Facklig utbildning Kursprogram 2013 CENTRALA BAS- OCH FORTSÄTTNINGSKURSER De centralt anordnade fackliga kurserna och temadagarna kommer att genomföras i Stockholm i Läkarförbundets egen konferenslokal

Läs mer

Hantering av allmänna handlingar hos AB Stokab

Hantering av allmänna handlingar hos AB Stokab Stadsarkivet Handläggare: Christina Moberg Inspektionsrapport DNR 9.3-9873/14 Sida 1 (7) 2014-11-07 SSA 2014:12 Hantering av allmänna handlingar hos AB Stokab Närvarande från bolaget: Marie Bornehed Åsa

Läs mer

Riksarkivets författningssamling

Riksarkivets författningssamling Riksarkivets författningssamling ISSN 0283-2941 Föreskrifter om ändring av Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd (RA-FS 2007:1) om gallring och återlämnande av handlingar vid universitet och högskolor;

Läs mer

Kritik mot Vagnparken i Skåne AB för brister avseende gallring av allmänna handlingar m.m.

Kritik mot Vagnparken i Skåne AB för brister avseende gallring av allmänna handlingar m.m. JO UJLU RIKSDAGENS OMBUDSMÄN Datum St f justitieombudsmannen 2013 "05 - O 6 Hans Ragnemalm Dnr 2265-2012 Sid l ^ Kritik mot Vagnparken i Skåne AB för brister avseende gallring av allmänna handlingar m.m.

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT FÖRENINGSINFO Audionomerna 10 år i SRAT En del av SRAT Innehåll Audionomerna 10 år i SRAT... 3 Från 0 till över 80 procent på tio år... 4 Temadagarna fortbildning... 4 Utveckling av yrke och anställningsvillkor

Läs mer

Malmö stads riktlinjer för sociala medier

Malmö stads riktlinjer för sociala medier Malmö stads riktlinjer för sociala medier Bakgrund Sociala medier är i första hand en plats för dialog och inte en traditionell reklamkanal. Det handlar först och främst om kommunikation, konversation

Läs mer

Rapport efter inspektion av arkivvården vid Försvarets materielverk, Test & Evaluering (FMV T&E) i Linköping den 17 december 2007.

Rapport efter inspektion av arkivvården vid Försvarets materielverk, Test & Evaluering (FMV T&E) i Linköping den 17 december 2007. 2008-02-06 232-2007/2437 Rapport efter inspektion av arkivvården vid Försvarets materielverk, Test & Evaluering (FMV T&E) i Linköping den 17 december 2007. Förelägganden. 1. T&E Linköpings arkivförteckning

Läs mer

(Dnr 3166-2001) Anmälan

(Dnr 3166-2001) Anmälan Riksarkivet har handlagt en begäran om kopia av en handling som en forskarförfrågan och debiterat avgift för uppdraget. Fråga om framställningen skulle ha handlagts enligt tryckfrihetsförordningens regelverk.

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Riksantikvarieämbetet

Inspektion av arkivvården vid Riksantikvarieämbetet 1(5) Inspektion av arkivvården vid Riksantikvarieämbetet 1. Sammanfattning Arbetet med att redovisa oförtecknade arkivbestånd hos Riksantikvarieämbetet (RAÄ) måste prioriteras upp om det ska bli klart

Läs mer

Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer

Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer Antagna av kommunstyrelsen den 5 mars 2002. Dessa riktlinjer gäller alla typer av digital information, t.ex. databaser, dokument, bilder, kartor och ritningar.

Läs mer

Public Procurement Service www.procurement.se

Public Procurement Service www.procurement.se Public Procurement Service Internutbildning Utbildningsprogram Vårt utbildningsprogram anpassas helt enligt de förutsättningar Ni själva sätter upp för respektive kurs. Skulle Ni vilja ändra på innehåll

Läs mer

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering 1(2) Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering RA-MS 2012:42 Riksarkivets föreskrifter om bevarande, undantag från gallring, återlämnande eller gallring hos Pensionsmyndigheten;

Läs mer

Facklig utbildning. Kursprogram 2012

Facklig utbildning. Kursprogram 2012 Facklig utbildning Kursprogram 2012 CENTRALA BAS- OCH FORTSÄTTNINGSKURSER De centralt anordnade fackliga kurserna och temadagarna kommer att genomföras i Stockholm i Läkarförbundets egen konferenslokal

Läs mer

förändrad driftsform

förändrad driftsform STOCKHOLMS STADSARKIV Att hantera allmänna handlingar vid förändrad driftsform i stockholms stad Att Hantera allmänna handlingar vid förändrad driftsform i stockholms stad Version 2, 2009 Författare: Sara

Läs mer

Resultat av kursvärdering

Resultat av kursvärdering DAT 501: Diskret matematik vt 2003 Resultat av kursvärdering Antal svar: 19 av 37. Kursvärderingsblanketter delades ut på tentan och kunde lämnas in separat då eller efteråt i kursskåpet. Tycker du att

Läs mer

Sex och samlevnad i en modern skola

Sex och samlevnad i en modern skola Processbeskrivning Sex och samlevnad i en modern skola Januari 2004 Per Blanck och Eva Annerås Sex och samlevnad i en modern skola processbeskrivning Inledning Detta är en kortfattad redogörelse för arbetsprocessen

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer

Hantering av allmänna handlingar hos stadsledningskontoret

Hantering av allmänna handlingar hos stadsledningskontoret Handläggare: Christina Moberg Inspektionsrapport DNR 9.3-18768/14 Sida 1 (8) 2015-05-20 SSA 2015:05 Hantering av allmänna handlingar hos stadsledningskontoret Närvarande från stadsledningskontoret: Catharina

Läs mer

ÄRENDEHANTERINGSPROJEKTET 2011-06-01 2012-03-31

ÄRENDEHANTERINGSPROJEKTET 2011-06-01 2012-03-31 ÄRENDEHANTERINGSPROJEKTET 2011-06-01 2012-03-31 Ärendehanteringsprojektet 2011-01-01 infördes en ny organisation i kommunen för såväl politiker som tjänstemän. Det innebär bland annat att samtliga kommunsekreterare

Läs mer