FLYGVAPNETS UNDERRÄTTELSESKOLA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FLYGVAPNETS UNDERRÄTTELSESKOLA 1973-1998"

Transkript

1 FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM JAN OLOFSSON M FL FLYGVAPNETS UNDERRÄTTELSESKOLA EFTERTRYCK FÖRBJUDES

2 1 INNEHÅLL KAPITEL 1 INLEDNING SIDA KAPITEL 2 ARVET, FÖRE KAPITEL 3 TIDEN I BERGET KAPITEL 4 F 11 - PERIODEN KAPITEL 5 F 13 - PERIODEN KAPITEL 6 F 20 - PERIODEN KAPITEL 7 AVVECKLING OCH UTVECKLING - - KAPITEL 8 PROFILER - - KAPITEL 9 AVSLUTNING - -

3 2 1. INLEDNING Bakgrund och medverkan Uppdraget att svara för en historiebeskrivning av Flygvapnets Underrättelseskola (FV UNDS) gavs till undertecknad under våren 1998 av Lars-Olof Johansson, tidigare chef för skolan, nu chef för Funktions- och utvecklingsenheten vid Försvarsmaktens underrättelse och säkerhetscentrum (UndSäkC). Undertecknad har svarat för textutformningen i nära samverkan med Walter Jonsson, FV UNDS förste chef, som även medverkat genom hågkomster, arkivarbete och urval av bildmaterialet. Även Lars-Olof Johansson har deltagit i arbetet med sina minnesbilder och genom att ställa resurser till förfogande. En lång rad medarbetare vid FV UNDS och dess föregångare har välvilligt låtit sig intervjuas. Björn Johansson har varit behjälplig med bildframtagningen och Gun Hallström har skrivit ut manuskriptet. Till alla dessa, som möjliggjort föreliggande arbete, riktas ett varmt tack. Inriktning och uppläggning Historiebeskrivningen har getts formen av en relativt fri uppsats utan vetenskapliga ambitioner. Notsystem förekommer sålunda inte, och militära titlar har använts sparsamt. Som källor har bl a använts utdrag ur orderverk: Flygvapenorder, F 11, F 13 och F 20 flottilj-/skolorder, senare Tjänstemeddelanden, vidare vid skolan upprättade skrivelser mm. För att göra framställningen så levande som möjligt har chefers, lärares och elevers upplevelser vid skolan infogats, både i den löpande texten och i form av ett antal kortfattade porträtt/profiler. Huvudavsnitten i uppsatsen har uppdelats i Arvet där de två utbildningslinjerna, fototolk- och (reserv-)officersutbildningarna samt lottaskolan före Undskolans tillkomst beskrivs var för sig. Denna indelning följs även i de

4 3 följande lokaliseringskapitlen om Berget, F 11-, F 13- och F 20- perioderna, som utgör huvuddelen av framställningen. Arbetet avslutas med Avveckling och utveckling mot UndSäkC, följt av ovannämnda profiler. Några reflektioner rundar av. Uppsatsen avhandlar inte undtjänsten som sådan i FV, inte heller flygspaningens historia eller verksamheten vid Första flygeskaderns spanings- och underrättelseavdelning (E 1 Spaund). Dessa ämnen kan visserligen förekomma som bakgrund till här aktuell framställning, men är värda sin egen historia. UndSäkC i juni 1999 Jan Olofsson

5 4 2. ARVET Fototolkutbildningen FV UNDS kan härledas tillbaka till 1 juli 1973 då den fototolkutbildning, som bedrivits vid försvarsstaben (Fst) och efter 1962 vid arméstaben (Ast), överfördes till flygvapnet efter ett riksdagsbeslut från våren Skälet härtill angavs vara att FV alltmer blivit huvudintressent beträffande fototolkningen. Detta berodde i sin tur på flygspaningens utveckling genom tillkomsten av S 29- och S 32-systemen samt införandet av underrättelseplutoner (undplut). Fototolkning, i detta fall utvärdering av fotografier av militära mål, bedrevs redan på 1800-talet av handkamerabilder tagna från ballonger och under första världskriget även från flygplan. Verksamheten utvidgades under mellankrigstiden, då kommendörkaptenen Ragnar Thorén kom att framstå som en portalfigur för verksamheten i Sverige. (För en mer utförlig skildring härav hänvisas till Frick-Rosander Det vakande ögat. Svensk underrättelsetjänst under 400 år, Lund 1998, kapitel 12). Under andra världskriget tillkom särskilda spaningsflygplan med kameror i fasta installationer. I Sverige sattes F 11 upp som ren spaningsflottilj, till en början med S 16 Caproni för fjärrspaning. Senare tillfördes arméspaningsresurser från F 3 och marina d:o från F 2 i Hägernäs. S 18 och S 31 Spitfire utgjorde nästa steg i utvecklingen och innebar att en systematisk fototolkning utvecklades. S16 Spitfire

6 S18 5 S31 Spitfire Vid F 11 orienterades flygfilmen, d v s målet lägesbestämdes på karta, som sedan tillsammans med filmen tillställdes beställaren, främst Fst, där själva fototolkningen genomfördes. I krigsorganisationen skulle fototolkning även kunna ske, förutom i Högkvarteret, vid milo- och marinkommando-staber, vissa fostaber av samt fördelnings- och försvarsgrensvis utbildade fototolkar. S29 Truman låghöjdsfotosystem som komplement till de tidigare höghöjdsalternativen. Detta i sin tur ställde högre krav på fototolkning, både kvantitativt och kvalitativt. Det hela ledde till utvecklingen av ett nytt förband, underrättelse-plutonen, med bl a Sten Brycker och Henry Wickström vid F 11 som upp-hovsmän. Avsikten var att en första tolkning av spaningsresultatet skulle Införandet av S 29 Tunnan 1954, S 32 Lansen 1958 och S 35 Draken 1964 i flygspaningssystemet innebar bl a en ökad filmproduktion genom tillkomsten av S32 Lansen

7 6 ske vid undplutonen, vid behov följd av ytterligare tolkningar i högre instanser. I krigsorganisationen skulle en undpluton finnas vid varje flygspaningsbas, något som starkt ökade behovet av fototolkar i FV. S35 Draken En central utbildning av fototolkar för hela krigsmaktens behov påbörjades vid Fst 1955, utvecklad av N A Bergqvist från 1957 och med bl a Gunnar Cederberg som lärare. Per Lannge efterträdde 1960 N A Bergqvist, som blev armésamverkansofficer på F 11. N A Bergqvist Per Lannge 1962 överfördes fototolkutbildningen till Ast, men blev kvar i tidigare lokaler i Tre Vapens källare, det sk Berget. De värnpliktiga eleverna hade uttagits till fototjänst i armén och grundutbildats vid P 6 i Kristianstad. Ett 20-tal av dem utvaldes årligen till fototolkutbildning vid Ast Foto, sedermera Fototolk-skolan, och inkvarterades på K 1 i Stockholm. Tre Vapen eller Tegelhögen

8 7 Verksamheten vid Fototolkskolan tyngdes av den något pressande källarmiljön i Berget. Detta kompenserades dock av välmotiverade elever och en kollegialitet mellan dessa och lärarna, dock genom disciplin med humor som Per Lannge uttryckte saken. En särskild kamratförening Fotocellen, bildades för lärare och elever. Vid de årliga festerna ålåg det inneliggande årskurs att framföra ett spex för lärare och tidigare elever, ofta kryddat med studentikosa skämt från Per Lannge. Fotocellen fortlever än i dag, om än med tynande låga. Övrig underrättelseutbildning Under 40- och 50-talen växte FV krigsorganisation fram i former som liknar dagens med eskadrar, sektorer, flyg-, bas- och strilförband. Även underrättelseenheter tillkom, först i staber och basbataljoner, inklusive undplutoner. Bland tillskyndarna av undtjänstens inlemmande i krigsorganisationen märktes Ingemar Strandberg och Henry Wickström vid flygstaben (FS). Den senare färdigställde den första underrättelseinstruktionen för flygvapnet (Und I FV) 1962, där undtjänstens uppgifter, organisation och arbetsformer blev klart strukturerade. Krigsorganisationens befälsbehov tillgodosågs främst genom omskolning av reservofficerare, vanligtvis tidigare flygförare. Utbildningen genomfördes i form av kurser i specialtjänst vid F 11 och FS. Kursen 1962 genomfördes under fem veckor med Henry Wickström som kurschef och omfattade personal som skulle krigsplaceras i såväl eskader- och sektorstaber som basbataljoner och undplutoner. Andra kurschefer under denna uppbyggnadsperiod var N A Bergqvist och Arthur Haar. Under 1960-talets senare hälft delades utbildningen upp i en allmän undkurs för resoff, kompletterad med specialkurser för krigsplacering i sektorstab, basbataljon och undpluton. Senare tillkom även kurser för undpersonal i flygstridsledarstaber och strilbataljoner. Kurserna genomfördes på F 11 och med Bengt Löwerot som mångårig chef.

9 8 Resoffkurs 1973 (Bengt Löwerot i mitten av främre rade) Utbildningen kännetecknades av en lättsam framtoning, som fallet ofta är när reservofficerare dominerar, och av kurschefens högt utvecklade förmåga till improvisation vid tillämpningsövningar och krigsspel. Under denna tid utbildades även värnpliktiga foto- och underrättelsebiträden för krigsplacering i basbataljoner och undplutoner. Utbildningen var relativt kort vid F 11 och eleverna fullgjorde resten av sin värnplikt i fredsproduktionen, främst vid undplutonerna. En annan personalkategori, som också utbildades vid F 11 var frivilliga fotolottor. Dessa tjänstgjorde redan på 50-talet i de fotobussar (föregångare till undplutonen), där flygspaningsfilmen framkallades och orienterades på sätt som beskrivits ovan. När undplutonerna tillkom i slutet av 50-talet tolkades flygfilmen där inte bara orienterades och plutonerna fylldes med enbart manlig personal (flygbaserna ansågs vid denna tid för allför farlig miljö för kvinnor). Vissa fotolottor överfördes härvid till en ny kategori, underrättelsebiträden (undbi), till en början med placering enbart i staber. Dessa kvinnliga undbin hade till uppgift att medverka vid bearbetning och svara för expeditionstjänst och kartmarkering mm.

10 9 Utbildningen av undlottor genomfördes i form av sommarkurser om två tre veckor vid F 11 och skedde i ett antal steg mot mer kvalificerade arbetsuppgifter. Kurschefer var bl a N A Bergqvist och under många år Bengt Löwerot, med hustrun Lillemor som chefslotta. Undlottorna kom att utgöra ett populärt inslag på flottiljen och utbildningen led aldrig brist på villiga instruktörer. Ovan beskrivna arv innebar för den blivande Undskolan att en fast grund vad gäller krigsorganisation, utbildningserfarenhet och olika kurspaket fanns etablerad.

11 10 3. TIDEN I BERGET Den 1 juli 1973 överlämnades Fototolkskolan under majoren Per Lannge, Ast, från armén till flygvapnet och den nye chefen, majoren Walter ( Walle ) Jonsson, från F 11. Övertagande hade föregåtts av utredningar med företrädare för Fst, Ast och FS och mynnat ut i ett förslag till Värnpliktskommittén (VK-66) om utbildningens överförande. Ursprunglig initiativtagare hade varit Per Lannge, och huvudskälet, som tidigare nämnts att FV alltmer blivit huvudintressent beträffande fototolkningen. Både CA och CFV tillstyrkte förslaget och den proposition som följde resulterade i ett riksdagsbeslut våren I propositionen hade F 11 utpekats som lämplig framtida plats för utbildningen, men i avvaktan på anpassade lokaler där, bibehölls verksamheten i Berget i Stockholm men nu i FV regi. Gunnar Cederberg, kapten i FV, kvarstod som lärare i flygfototolkning. I övrigt disponerades lärare ur Ast ( bl a Per Lannge) och MS samt FMV. Det sk Berget utgjordes av en källarvåning under stabsbyggnaden Tre Vapen vid Gärdet i Stockholm, i folkmun även benämnd Tegelhögen. Lokalerna, som var väl tilltagna, bestod av lektionssalar och ett rikligt utrustat fotolaboratorium. Miljön, utan dagljus och med en ursprunglig användning som skyddsrum, uppfattades som trist och i vissa avseenden t o m pressande. Detta uppvägdes dock av en positiv anda samt intresse och engagemang från både lärare och elever. Interiör från Berget

12 11 Eleverna, tidigare med civilmilitär status i armén, uttogs nu ur FV värnpliktskader och utbildades till underrättelseassistenter (undass) med militär ställning som plutonsbefäl (sergeanter). Utbildningen bestod i en grundläggande militär inskolning om 11 veckor vid F 11. Därefter vidtog befattningsutbildningen till fototolk i Berget under 33 veckor, avbruten av en månads plutonsbefälsutbildning vid F 14 i Halmstad. Det hela avslutades med 3 veckors trupptjänst på F 11 för att befästa befälsförmågan. Sådan ansågs nödvändig, eftersom eleverna även skulle kunna krigsplaceras som ställföreträdande undplutonchefer och som undbefäl i vissa staber. Själva befattningsutbildningen bibehölls i stort från armétiden och omfattade organisation, materiel och taktik vid svenska samt vissa utländska stridskrafter. Vidare ingick fototjänst och tolkning av flygbilder över armé-, marinoch flygmål samt vissa civila mål. Utbildningen värdesattes högt av eleverna som ofta själva sökt denna efter gymnasieutbildning med teknisk eller naturvetenskaplig inriktning.

13 12 Walle Jonssons personliga syn på första utbildningsåret Då jag efter 20 års aktiv flygtjänst, bl a som divisionschef, inom spaningsflyget blivit operationsadjutant på F 11 Opundavdelning under Sten Brycker, erbjöds jag genom denne att bli chef för Fototolkskolan i Stockholm, vilken skulle överföras till FV. Eftersom jag såg detta som en intressant och långsiktig uppgift (vilket det också blev!) accepterade jag, särskilt som det skulle innebära att jag fick återvända till F 11 efter ett år. En helt ny uppgift är alltid en utmaning även för den som har grundläggande kunskaper i ämnet. Stödet från Gunnar Cederberg med mer än 20 års erfarenhet av fototolkning, kändes därför tryggt. Tack vare honom och övriga vid skolan kunde första utbildningsåret genomföras i stort enligt hävdvunna rutiner och med gott resultat. Även Per Lannge fanns kvar som lärare och vikarierade som chef under min utbildning vid JSPI, den brittiska fototolkskolan. Den förestående flyttningen till F 11, som skulle innebära ny personal på nästan alla tjänster blev ett bekymmer. Gunnar Cederberg valde att stanna på Fst/Säk i Stockholm. Marinen angav först personalbrist vid tillsättandet av lärarbefattningen i marin fototolkning. Det visade sig dock att både personaloch lokalproblem kom att lösas på ett mycket tillfredsställande sätt på F 11.

14 13 4. F 11 PERIODEN Lokaler Fototolkskolan flyttade under sommaren 1974 till F 11 i Nyköping. Där hade 1.divisionens gamla förläggningsbyggnader tagits i anspråk: den tidigare värnpliktsförläggningen var sedan lång tid Undbyggnad (det sk Korthuset ) med stort fotolaboratorium, lektionssal, där bl a resoff- och lottautbildningen genomfördes, samt olika tjänsterum. Den bredvidliggande furirförläggningen hade nu iordningställts för Fototolkskolans behov med lektionssal och lärarrum på övervåningen och fotoceller mm på nedervåningen samt arkivutrymmen i källaren. Undskolans byggnad på F11 Organisation och personal Vid F 11 underställdes Fototolkskolan till en början chefen för Operations- och Underrättelseavdelningen (OpUnd), överstelöjtnant Sten Brycker, och ombenämndes i samband härmed till Underrättelseskolan (UndS). Under 1976 införlivades skolan tillsammans med ett underrättelsekompani, innefattande bl a undplutonerna, i en Underrättelseenhet direkt under C F 11. Chef för denna Undenhet, tillika Undskolan, blev Walle Jonsson.

15 14 Den fasta organisationen av skolan efter FV övertagande bestod fram till talets slut av skolchef, lärare i fototolkning av armé-, marin- resp flygmål samt skoladjutant och sekreterare. Eftersom endast Walle Jonsson som skolchef återbördades till F 11, måste resterande tjänster tillsättas genom nyrekrytering, vilket skapade en viss dragkamp med främst Ast och MS. Som ställföreträdande skolchef och lärare i flygfototolkning utsågs kaptenen Bengt Källström från F 11 OpUnd-avdelning. Kaptenen Walter Hallenbo med bakgrund som helikopterpilot i armén blev lärare i arméfototolkning. Från Flottan och ett friskt sjöliv kom kaptenen Lars Nystedt till motsvarande befattning på den marina sidan. Fanjunkare Göran Lott, tidigare trupputbildare vid F 11, blev skoladjutant och Ulla Sjöholm sekreterare. Alla lärarna, inklusive skolchefen, genomgick under den första tiden en omfattande utbildning främst i fototolkning och underrättelsetjänst. Walle Jonsson sändes till den brittiska Joint School of Photografic Interpretation (JSPI); Bengt Källström hade redan genomgått denna. Denna personal kom att arbeta tillsammans under nästan 15 år alltså även efter flyttningen till F 13- och utgjorde därmed under en unikt lång tid ett väl sammansvetsat lag, som kom att stå för kontinuitet och hög kompetens inom fototolkutbildningen. Fototolkutbildningen Målet för utbildningen av undassarna var krigsplacering vid undplutonerna samt vid vissa högre staber, t ex milo- och fördelningsstaber, marina d:o och sektorstaber. Undplutonerna var under 60- och 70-talen placerade i rörliga vagnar av gatukontorsmodell, tre per pluton för filmframkallning, fototolkning resp divisionsledning, De kallades omväxlande Bryckers Taikonvagnar och Cirkus Brycker efter upphovsmannen.

16 15 Grupperad undpluton ( Cirkus Brycker ) Undassarnas uppgifter i dessa vagnar var flera: medverkan i briefing av förare inför företag, utfrågning efteråt, fototolkning och slutligen rapportskrivning. Fototolkningen, som utfördes från den negativa flygfilmen på ljusbord, innebar att upptäcka, lokalisera och identifiera detaljer i bilden, t ex fordon, fartyg och flygplan. Undtjänstens klassiska 5 S (Stund, Ställe, Styrka, Slag och Sysselsättning) anger den information som förväntades i en undrapport. Som hjälpmedel användes stereoskop, förstoringsglas, luppar samt olika mätinstrument. Efter s k havsövervakningsföretag med S 32 tolkades radarplott och PPI-filmer med avseende på antal och lägen för fartygsekon samt telestörningar. -Övrig verksamhet vid plutonen, för undassarnas del, var upprättande och brytande av uppställningsplats samt markförsvar. Själva fototolkutbildningen, var endast en del (ca 25%) av den totala värnpliktsutbildningen om 360 dagar. Övriga huvudämnen var befälsutbildning, taktik med undtjänst samt praktik, vardera ca en fjärdedel av tiden.

17 16 Underrättelseutbildning för reservofficerare 1974 fann C F 11 att den resoffutbildning, som Bengt Löwerot vid OpUndavdelningen dittills svarat för, av praktiska skäl borde inordnas i Undskolan. Eftersom denna ej var personellt dimensionerad härför, måste lärare lånas in dels från OpUnd, dels från centrala staber i Stockholm. Sålunda kom armé- och marinsamverkansofficerarna vid OpUnd att genomföra en omfattande och uppskattad lärarinsats vid Undskolan, både vid resoffkurserna och fototolkutbildningen. Reservofficerarna krigsplacerades efter omskolning till undtjänst (i allmänhet från tidigare flyg- eller striltjänst) i sektor- och flygstridsledarstaber samt i stril- och basbataljoner, inkl undplutoner. Dessa staber och förband var både källor och kunder från undsynpunkt. Därför kom verksamheten att omfatta såväl inhämtning främst genom utfrågning av berörd personal som bearbetning och delgivning oftast i form av briefing av underrättelser till chefer och övriga. Som tidigare nämnts var resoffutbildningen ursprungligen koncentrerad till en enda kurs, men när Undskolan övertog utbildningen hade en uppdelning skett till fem olika årliga kurser med hänsyn till elevernas avsedda krigsplacering. En grundkurs om fyra veckor (nr 1) inledde, följd av tvåveckorskurser (nr 2 5) för krigsplacering i undgrupp och undpluton resp sektor- och fledstab. Kurserna, särskilt nr 1, kom även att innefatta utomstående elever, främst från centrala staber. Kurschefer var omväxlande Bengt Löwerot och Walle Jonsson. Utbildningsinnehållet varierade givetvis från kurs till kurs. I de flesta fall ingick dock repetition av egna stridskrafter, aktuell taktik och materiel både inhemsk och utländsk samt underrättelsetjänst. Applikatoriska exempel på bearbetning, rapportskrivning och föredragningar avslutade normalt. Eleverna uppskattade kurserna bl a för möjligheten att en tid avbryta det ordinarie yrkeslivet och återuppleva FV-miljön. Förläggningen på F 11 medförde även ett stimulerande mässliv.

18 17 Övrig utbildning Värnpliktiga underrättelsebiträden utbildades, främst i expeditionstjänst, under fyra veckor årligen. De användes därefter för fredproduktionen vid undplutonerna och krigsplacerades där och i basbataljonernas undgrupper. Mångårig kurschef var sedermera kaptenen Göran Lott. Fotobiträden, även dessa värnpliktiga, utbildades för fototeknisk tjänst i undplutonerna, och freds- och krigsplacerades där efter utbildningen. Viss specialutbildning härutöver redovisas under F 13 perioden.

19 18 Walle Jonssons egna synpunkter på F 11 perioden. Fototolkutbildningen kunde tack den stabila och kompetenta lärarpersonal som tillkommit drivas vidare med gott resultat. Övertagandet av resoffutbildningen upplevde jag som mer bekymmersam på grund av lärarfrågan. Inledningsvis bidrog skolan främst med administration och kurssamordning, för att successivt få ett fastare grepp om verksamheten. Bengt Löwerot och övriga vid OpUnd fanns ju kvar och så småningom kunde ett antal bra lärare från de centrala staberna komplettera. De sista åren på F 11 präglades av vetskapen om att förbandet skulle läggas ned. Organisation och placering av skolan blev föremål för många utredningar, vilket i och för sig bidrog till att den blev mer känd och fick en starkare ställning, men samtidigt skapades oro bland personalen. Det blev så småningom klart att F 13 i Norrköping skulle bli nästa stationering. Detta var gynnsamt av flera skäl, bl a gav det personalen möjlighet till dagspendling från Nyköping och avståndet till lärarresurserna i Stockholm var även i fortsättningen överkomligt. Det kändes för min del dock tungt att lämna F 11, mitt hemmaförband sedan 1952.

20 19 5. F 13 - PERIODEN Flyttningen Riksdagen beslöt 1975 att F 11 skulle läggas ned som ett led i den allmänna reduktionen av försvarets omfattning. Ett skäl härtill var att flygspaningen skulle minskas och omorganiseras samt ombeväpnas till S 37 Viggen. Även ledningen förändrades genom att ansvaret för taktik och förbandsproduktion lades på C E 1. Som stabsorgan härför skapades en Spanings- och Underrättelseavdelning (SpaUnd), till en början på F 11. SF 37 Viggen SH 37 Viggen

21 20 Under de följande åren reducerades F 11:s spaningsdivisioner från fyra till två, som överfördes till F 13 resp F 17. SpaUnd flyttades inte till E 1 i Göteborg utan förlades som ett fristående stabsorgan vid F 13, dit även Undskolan medföljde. Skälen härtill var dels närheten till ett spaningsförband, vilket underlättade fototolkutbildningen, dels att SpaUnd personal liksom tidigare kunde utnyttjas som lärare vid skolan. Flyttningen genomfördes successivt under 1980 till F 13 i Norrköping. Organisation På F 13 inplacerades UndS som en självständig enhet direkt under flottiljchefen fick Undskolan ställning som en av FV fackskolor och kom därmed att i utbildningshänseende lyda under CFV. Samtidigt ändrades namnet till Flygvapnets Underrättelseskola ( FV UNDS). En särskild vapensköld skapades av Walle Jonsson och måttot Videre Videnda fastställdes (eg Att se det som bör ses, friare Se och klarlägga eller Inhämta och bearbeta ). Under 1989 tillkom en ny utbildning i form av underrättelseaspiranter (undasp) för att möjliggöra direktrekrytering av yrkes- och reservofficerare i underrättelsetjänst fick undtjänsten ställning som egen tjänstegren i FV. Personal Som tidigare nämnts kvarstod lärarkåren i stort oförändrad ända till slutet av 1980-talet, då den nya fackutbildningen ställde krav på ökad lärarkapacitet. Skolan tillfördes till en början två lärartjänster: som gick till löjtnanterna Göran Ljunglöf och Eva Lejdbrandt, FV första kvinnliga undoff. Tidigare hade Per Hansson ersatt pensionsavgångne Bengt Källström. Per blev även den förste kurschefen för de nya resoffkadetterna 89/90. Johan Jakobssons trygga gestalt förekom på skolan från 1980-talets slut som fototolkelev, sedan som civilanställd allt-i-allo i avvaktan på möjlighet till yrkesofficersutbildning återkom Johan som FV förste grundutbildade underrättelseofficer. Majoren Gunnar Wolving, tidigare spaningsdivisionschef, tjänstgjorde kort tid före pensioneringen som ställföreträdande skolchef. Kaptenen Johan von

22 21 Knorring kom till skolan 93 efter tidigare markstridstjänst vid F 13. Slutligen lämnade den käcke fallskärmsjägaren Anders Westberg armén för att f o m 91 verka som lärare vid skolan. Under större delen av F 13-tiden tjänstgjorde Gudrun Johnni som sekreterare. Hon stod även ofta för den lekamliga spisen vid skolans fester inträffade den största förändringen, då Walle Jonsson gick i pension efter 18 år som skolchef och efterträddes av Lars-Olov ( Ludde ) Johansson, major och nyutsläppt från MHS högre kurs.

23 22 Lokaler Före flyttningen till F 13 hade olika lokalmöjligheter där undersökts. Slutligen placerades UNDS provisoriskt i 2.divisionens gamla byggnad i avvaktan på nyuppförande av lokaler för både SpaUnd och UNDS. Inflyttning i provisoriet på F13 De tidigare divisionsutrymmena var trivsamma men erbjöd alltför begränsade utrymmen (endast en lektionssal), varför utbildningen fick reduceras. Vid projektering av den nya Undbyggnaden fick skolledningen relativt fria händer och gott stöd från bl a fotoingenjören Åke Jakobsson vid utformningen av laboratoriet och fototolkcellerna. Skolbyggnaden blev elegant och ända-målsenlig, men pga brister i ventilationen kunde innetemperaturen bli obek-vämt hög varma sommardagar. Nya Undbyggnaden på F13

24 23 Byggnaden kompletterades med de uppställda vagnarna till en rörlig undtropp (tidigare undpluton), som användes vid fototolkutbildningen. Runt ingången till skolan fanns en propeller, ett ankare och en kanon grupperade, som tecken på att utbildningen skulle tillgodose behov för alla tre försvarsgrenarna. Ingången till Undbyggnaden Även i övrigt erbjöd F 13 goda utbildningsmöjligheter bl a genom närbelägna strilanläggningar. Den anrika Bråvallamässen med eget husspöke, Knot- Oskar ställdes frikostligt till skolans förfogande bl a för de olika kursernas in- och utryckningsfester. Detta uppskattades livligt, inte minst från lottasidan. Fototolkutbildningen Den stora förändringen för fototolkutbildningen på F 13 var införandet av S 37- systemet och den nya Undpluton S 37 (Denna utvecklades till Undplut AJS 37 och slutligen Fototolktropp AJS 37 f o m 97, då bl a personalinnehållet halverades). Flygplanen medförde förutom kameror och radar även utrustning för IR och signalspaning, vilket ökade kraven på utvärdering. Plutonen var, liksom den tidigare, inhyst i två vagnar, denna gång dock stora som möbel-bussar och

25 24 med väsentligt förbättrade köregenskaper. För framtagningen svarade bl a chefen för SpaUnd, överstelöjtnanten Ingemar Strandberg, majoren Rolf Danielsson och den tidigare omnände fotoingenjören Åke Jakobsson. Förste plutonchef blev kaptenen Olle Spaarf. Undplutonen S37 inför omgruppering Under de två första åren på F 13 innebar lokalbristen och avsaknaden av utbildningsutrustning för Undplut S 37 att grundutbildningen av fototolkar måste inställas. Istället koncentrerades verksamheten på omskolning av äldre tolkar till 37-systemet för att snabbt få den nya krigsorganisationen på fötter. Detta genomfördes som reputbildning i form av ett stort antal tvåveckorskurser. Kurserna innehöll, förutom ett repetitionsavsnitt, genomgång av den nya materielen och tolkexempel, främst på värmekamerabilder. När grundutbildningen återupptogs på hösten 82, stod den nya Undbyggnaden klar. Den var bl a inredd med sex sk fototolkceller med identiskt lika utrymmen och utrustning som i Undplut S 37.

26 25 Fotocell Själva utbildningen bedrevs i övrigt på i stort samma sätt som under F 11-tiden. Detta möjliggjordes främst av den unikt homogena lärarpersonalen och kom att fortgå i samma väl etablerade spår ända fram till 1994 då inför flyttningen till F 20 i Uppsala all grundutbildning av fototolkar i Försvarsmakten avbröts. För elevernas del innebar F 13 nya fördelar. Staden Norrköping låg förbindelsemässigt bättre till än Nyköping, skolbyggnaden innehöll elevrum med bibliotek och studiemöjligheter och skolan erbjöd kameror och ett elevlaboratorium för de fotointresserade. Ett mycket uppskattat inslag i verksamheten, både under F 11- och F 13- perioderna, var den veckolånga vinterutbildningen i Hemavan. Denna var i sin tur att arv från armétiden i Berget och syftade till att ge eleverna erfarenheter för att kunna ingå i fältförband under vinterförhållanden. Utbildningen innefattade bl a skidsmarscher och överlevnadsträning med bivackslagning i snögrottor. Tiden i Hemavan innebar dessutom ett välkommet avbrott i pluggandet vid skolan och gav både lärare och elever tillfälle att lära känna varandra under nya och fysiskt ansträngande förhållanden. Det hela utgjorde en blandning av strapatser och naturupplevelser i en storslagen fjällmiljö. Lasse Nystedts framfart i branterna på "Vita blixten" (=Kronans vitmålade träskidor) kännetecknades av mod och elegans och följdes alltid med andlös spänning.

27 26 Vinterutbildning Fototolkutbildningen innebar en högt kvalificerad värnpliktsutbildning av noga utvalda elever. Detta skapade en speciell tolkanda, som bl a manifesterades i olika kursalbum, och en sammanhållning även efter utbildningens slut genom kamratföreningen Fotocellen. Underrättelseutbildning av officerare Omskolningen av reservofficerare till undtjänst fortsatte på i stort samma sätt som tidigare. Kursprogrammet ändrades dock från Undkurs 1-5 till A F och utökades med en särskild kurs för undtjänst i strilbataljon. Sin slutliga form fick detta kurspaket 1986, då det uppdelades enligt följande: - Förberedande undkurs 1 vecka - FV allmänna undkurs 2 v - Repetitionsundkurs 1 v - Förbandsundkurs bas 1 v - Förbandsundkurs undplut/tropp 1 v - Förbandsundkurs stril 1 v - FV stabsundkurs 2 v - Undkurs samverkan 1 v

28 27 Som synes var kursutbudet nu starkt specialiserat mot respektive krigsuppgift. Förberedande kurser tillkom för att uppdatera eleverna i försvarskunskap och egna system. Stabsundkursen var avsedd för personal ur de nya flygkommandostaberna. Samverkanskursen var försvarsgrensgemensam och avsåg undsamverkan på lägre regional nivå. Rekryteringen av elever till dessa kurser från tidigare flyg- och striltjänst minskade när grundutbildning av yrkes- och reservofficerare i undtjänst påbörjades 1989, detta trots att kurspaketet även öppnats för lottor och dessutom utnyttjades av allt fler utomstående. Liksom tidigare inlånades ett stort antal lärare från centrala staber och materielverkets undenheter, bl a Ulf Hugo som alltid beredvilligt ställde upp i olika sammanhang, även vid lottautbildningen. I FV hade undtjänsten med åren utvecklats till en viktig och naturlig del av ledningen, både i staber och vid förband, inte minst flygdivisionerna. Detta ställde i sin tur krav på en ökad professionalism hos undpersonalen, något som var svårt att åstadkomma med värnpliktig och frivillig personal, i vissa befattningar även reservofficerare. När undtjänsten 1991 fick ställning som egen tjänstegren i FV och därmed som eget personalfack, öppnades möjligheten att grundrekrytera både yrkes- och reservofficerare. En ledande roll i denna utveckling hade den tillträdande chefen för FV UNDS, Ludde Johansson, som redan på MHS hade utrett undtjänstens framtid i FV och nu fick tillfälle att förverkliga sina idéer. Den nya grundutbildningen av underrättelseofficerare innebar en utveckling och nära nog omvälvning för skolan: nya lärare anställdes, rekryteringen fick stort utrymme och nya kursprogram måste göras upp, även för fackskederna av den nivåhöjande utbildningen som ålades från FOHS, FKHS och MHS. Det nya personalprogrammet innebar även att kvinnliga underrättelseofficerare kunde anställas, något som länge efterlysts.

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i officersförordningen (1994:882); utfärdad den 1 juli 1999. SFS 1999:697 Utkom från trycket den 13 juli 1999 Omtryck Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i officersförordningen (1994:882); utfärdad den 1 april 2004. SFS 2004:148 Utkom från trycket den 15 april 2004 Omtryck Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

Flygvapnets fredsorganisation år 1926-2000

Flygvapnets fredsorganisation år 1926-2000 1 Flygvapnets fredsorganisation år 1926-2000 När flygvapnet bildades 1926 skulle det bestå av en flygvapenchef, flygstyrelse, fyra flygkårer och en flygskola. Flygvapnet utökades kraftigt i 1936 års försvarsbeslut

Läs mer

STOCKHOLM 2008-09-12. Officersförbundets remissvar Utveckling av tvåbefälssystem. Allmänt. Svar på remissfrågor. Försvarsmakten.

STOCKHOLM 2008-09-12. Officersförbundets remissvar Utveckling av tvåbefälssystem. Allmänt. Svar på remissfrågor. Försvarsmakten. Sida 1/8 Diarienr: Försvarsmakten ProdS STOCKHOLM 2008-09-12 Officersförbundets remissvar Utveckling av tvåbefälssystem (HKV 16300:67260) Allmänt Officersförbundet delar i allt väsentligt grunderna i förslaget.

Läs mer

~ Verkar för au skolans personal bereds möjlighet. pedagogik, meteorologi och vädertjänst.

~ Verkar för au skolans personal bereds möjlighet. pedagogik, meteorologi och vädertjänst. Flygvapnets förmå!ja att effektivt verka under alla årstider och under alla tider på dygnet ställer krav på en väl fungerande vädertjänst. Att på "slagfälter' vara väl underrättad om det aktuella och kommande

Läs mer

SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID

SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID Vad erbjuder vi? Utmaningar. Erfarna och kompetenta kollegor. Flexibelt arbete uppgifter, arbetstider, ledighet. Omväxlande arbete ingen arbetsvecka

Läs mer

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98 Kommittédirektiv En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret Dir. 2015:98 Beslut vid regeringssammanträde den 1 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå en

Läs mer

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom att komplettera

Läs mer

Samtidigt som Jan Andersson tillträder

Samtidigt som Jan Andersson tillträder Mats Nilsson lämnar G/-posten Jan Andersson tar över Flygvapnets generalinspektör Mats Nilsson lämnade sin post den 1 december. Han efterträds den 1 januari 2003 av Jan Andersson, som tillträder den nyinrättade

Läs mer

Den ryska björnen i Vietnams djungel

Den ryska björnen i Vietnams djungel DEL 13 VIETNAMKRIGET Den ryska björnen i Vietnams djungel Under Vietnamkriget kom Sovjetunionen att agera mer aktivt i Sydostasien än tidigare. Dessförinnan hade man varit mer återhållsam och den sovjetiska

Läs mer

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Utbildningsplan 1 (5) Programmets benämning Officersprogrammet med militärteknisk profil Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Högskolepoäng:

Läs mer

FHS organisation. FHS/LH samoavd 2011 SID 1. Aktuell sep 2011

FHS organisation. FHS/LH samoavd 2011 SID 1. Aktuell sep 2011 FHS organisation SID 1 Fakta om Försvarshögskolan (ÅR 2010) Omsättning 550 msek 546 helårsstudenter (exl uppdragsstud) 428 helårspresterande Ca 2 500 studerande i kortare kurser 344 anställda (drygt 100

Läs mer

tjänst, sambandstjänst, luft- och mark kommer - skall flygvap net och persona l ur de frivilliga försvarsorga

tjänst, sambandstjänst, luft- och mark kommer - skall flygvap net och persona l ur de frivilliga försvarsorga Våra frivilliga försvarsorganisationer: Vårt militära försvar bygger i grunden på "folkförsvarstanken", att försvaret är hela svenska folkets angelägenhet. Vi skall möta varje kränkning av vår frihet,

Läs mer

Yngre officerarna hyser också oro för framtiden

Yngre officerarna hyser också oro för framtiden 1970-03-10 GP jobbsökande uoff Yngre officerarna hyser också oro för framtiden De 26 underofficerarnas annons i G-P har väckt stor uppmärksamhet och deras allvarligt menade försök att få bättre betalda

Läs mer

heli Outatr',=u, I utredaren expertgrupp ingick företrädare för samtliga försvarsgrenar.

heli Outatr',=u, I utredaren expertgrupp ingick företrädare för samtliga försvarsgrenar. likopterorganisation r har under många år varit ett "kärt ämne" eller " het potatis" om man så vil L Sedan 1960-ta let har mi nst ett tiotal utredn i ngar av olika omfattning försökt förverki iga en djupgående

Läs mer

Arboga Robotmuseum Boris Bjuremalm berättar om sitt flygarliv

Arboga Robotmuseum Boris Bjuremalm berättar om sitt flygarliv Sida 1(6) På kvällen den 3 oktober 2012 samlades 34 intresserade åhörare på Robotmuseet i Arboga för att lyssna till Boris Bjuremalm, en leende 190 cm lång flygare som alltid flög med förarstolen i lägsta

Läs mer

Officersprogrammet med Aviatisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan

Officersprogrammet med Aviatisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan Sid 1 (5) Officersprogrammet med Aviatisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan 1. Nivå Grundnivå. 2. Fastställande Utbildningsplanen har fastställts av Försvarshögskolans Forsknings- och Utbildningsnämnd,

Läs mer

Mål för underhållsberedningen (UHB) är att

Mål för underhållsberedningen (UHB) är att 2001-03-01 Utgåva 1 Sida 1 (5) DRIFT OCH UNDERHÅLL, ALLMÄN INFORMATION Allmänt Allmänt om underhållsberedning Verksamhet för materielunderhåll bedrivs i materielprocessens samtliga faser. Planläggning

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

1 Befattningar för militär personal skall hänföras till kompetensnivåer. Dessa skall tillämpas i både krigs- och grundorganisationen.

1 Befattningar för militär personal skall hänföras till kompetensnivåer. Dessa skall tillämpas i både krigs- och grundorganisationen. FIB 1997:3 Utkom från trycket 1997-11-30 Försvarsmaktens interna bestämmelser om personaltjänst; beslutade den 19 september 1997. Försvarsmakten föreskriver följande. 1 kap. Personalförsörjning Kompetensnivåer

Läs mer

2 Sjöfartsverkets ansvar för isbrytnings- och sjömätningsverksamheten

2 Sjöfartsverkets ansvar för isbrytnings- och sjömätningsverksamheten Försvarsmakten Sjöfartsverket 1999-12-16 020801-9912071 Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Uppdrag till Sjöfartsverket och Försvarsmakten att utreda frågan om övergångsbestämmelser rörande

Läs mer

FRA och Bletchley Park under WW2: Ibland var FRA till och med före...

FRA och Bletchley Park under WW2: Ibland var FRA till och med före... FRA och Bletchley Park under WW2: Ibland var FRA till och med före... ----- Av Rolf T Salme, SM5MX ----- Publicerat 2013-01-17 Från början var radiokommunikation liktydigt med gnistsändare och telegrafi.

Läs mer

Försvarsmaktens redovisning öppna delar

Försvarsmaktens redovisning öppna delar 2015-01-23 FM2014-5882:36 Sida 1 (6) Öppen bilaga Försvarsmaktens redovisning öppna delar Redovisning avseende punkt 1 Vilken resultatindikator kan enligt myndigheten användas för att beskriva utvecklingen

Läs mer

FMUndSäkC (Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum)

FMUndSäkC (Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum) 2015-2016 v3.0 1/8 (Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum) Adress:, Box 611, 751 25 Uppsala Tel: 018 19 60 00 Fax: 018 19 60 99 finns i Uppsala och Halmstad. Huvuddelen av utbildnings- och

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER

FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND Försvarsmaktens specialförband är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom

Läs mer

Arboga Robotmuseum Teknisk Underrättelsetjänst 2011-12-21 Antero Timofejeff Sida 1(12)

Arboga Robotmuseum Teknisk Underrättelsetjänst 2011-12-21 Antero Timofejeff Sida 1(12) Antero Timofejeff Sida 1(12) Föredrag om Teknisk underrättelsetjänst på Arboga Robotmuseum den 29/11 2011. Källa: Jerk Fehling och Antero Timofejeff. Årets sista föredrag på Robotmuseet samlades 25 personer

Läs mer

Bilaga D:2. Motion Tolkning av avtalsvillkor

Bilaga D:2. Motion Tolkning av avtalsvillkor Bilaga D:2 Motion Tolkning av avtalsvillkor Mot bakgrund av styrelsens bilaga 4 i kallelsen till extra stämma 2013 redovisade problem med tolkningen av Sjöbodsavtalets villkor 6.2 gällande debiteringsgrunden

Läs mer

Undertecknad Stefan Sinko bildar härmed stiftelse enligt följande

Undertecknad Stefan Sinko bildar härmed stiftelse enligt följande Undertecknad Stefan Sinko bildar härmed stiftelse enligt följande Stiftelseurkund 1. Stiftelsens namn Stiftelsens namn skall vara Stiftelsen för fallskärmshoppningens bevarande i Östersund och Jämtland.

Läs mer

Försvarsmakten är en Det Finns Flera vägar in till en DeltiDstjänstgöring: information till arbetsgivare:

Försvarsmakten är en Det Finns Flera vägar in till en DeltiDstjänstgöring: information till arbetsgivare: Soldat, sjöman ELLER gruppbefäl PÅ deltid? Nya möjligheter att kombinera din karriär Att tjänstgöra i Försvarsmakten innebär stora möjligheter till utveckling. Du får möjlighet att växa som person samtidigt

Läs mer

Informationsbrev 2 för antagna till Stabsutbildningen 2015-2016 (Två bilagor)

Informationsbrev 2 för antagna till Stabsutbildningen 2015-2016 (Två bilagor) FHS beteckning 2015-05-04 Ö 75/2015 Sid 1 (6) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning Övlt Claes Deshayes,

Läs mer

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare PROTOKOLL Årsmötet Sammanträdesdatum 2011-05- 14 Tid: Plats: 10.00-11.45 Cefalushuset i Riksdagen Närvarande: 15 medlemmar enligt förteckning 1 Öppnande IFFKs ordförande, Ulla Y Gustafsson, hälsade välkommen

Läs mer

Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm

Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm Rektor Uppsala universitet Box 256 751 05 Uppsala Juridiska avdelningen Pontus Kyrk Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm Anmälan

Läs mer

På Försvarsmaktens hemsida finns

På Försvarsmaktens hemsida finns Insatsförsvaret behöver en ny officersutbildning HANDLINGAR Inträdesanförande i Kungl Krigsvetenskapsakademien avd II den 4 maj 2006 av kommendörkapten Magnus Haglund På Försvarsmaktens hemsida finns följande

Läs mer

som flygfotot började växa fram på allvar. Under mellankrigstiden blev det allt vanligare att börja använda flygfotografering.

som flygfotot började växa fram på allvar. Under mellankrigstiden blev det allt vanligare att börja använda flygfotografering. Bilder från ovan visa Flygfotopionjären Oscar Halldin med aeronauten Francesco Cetti framför sin ballong Fritjof Nansen efter en landning vid Lerum 1898. Saknar du bilden på släktgården för att göra släktforskningen

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

3. Val av mötessekreterare Till sekreterare för mötet valdes Gunilla Carlson

3. Val av mötessekreterare Till sekreterare för mötet valdes Gunilla Carlson Protokoll fört vid årsmöte med Gothems sockenförening den 8 mars 2015 i Gothems Bygdegård Närvarande: Ca 40 medlemmar 1. Mötets öppnande Ordförande Christina Näslund hälsade alla välkomna och inledde med

Läs mer

Redovisning av reservofficerssystemet

Redovisning av reservofficerssystemet 2014-02-28 FM2013-546:9 Sida 1 (14) Redovisning av reservofficerssystemet SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. NULÄGE... 4 3. RESERVOFFICERARE I KOMMANDE FÖRSVARSMAKTSORGANISATION... 4 4. ETT NYTT

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

LÖNEPOLITISKT PROGRAM

LÖNEPOLITISKT PROGRAM LÖNEPOLITISKT PROGRAM 1 Innehållsförteckning 1.0 INLEDNING - BAKGRUND... 3 2.0 VAD VILL KOMMUNEN MED SIN LÖNEPOLITIK... 3 2.1 LÖNEN SOM STYRINSTRUMENT... 4 2.3 TRYGGANDE AV PERSONALFÖRSÖRJNINGEN... 4 2.4

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

DU kan bli flygtekniker!

DU kan bli flygtekniker! Är du tekniskt intresserad och beredd att lägga ner lite mer jobb under din gymnasietid, så är detta ett programval som ger många möjligheter. DU kan bli flygtekniker! Jobba med flygplan och helikoptrar,

Läs mer

CHEFEN HAR ORDET 2015-03-19

CHEFEN HAR ORDET 2015-03-19 CHEFEN HAR ORDET 2015-03-19 Regementskamrater, Tiden går fort när man trivs med jobbet och för mig rusar tiden iväg. Jag skulle givetvis väldigt gärna vilja vara ännu mer ute i verksamheten, särskilt nu

Läs mer

Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm 2006-11-18

Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm 2006-11-18 Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm 2006-11-18 Här och nu om den fortsatta vägen framåt Eders Kunglig Höghet, stämmodeltagare! Jag tror att alla ni som finns här på riksstämman

Läs mer

Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken

Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken I Sverige brukar vi prisa oss lyckliga för vår befolkningsstatistik, med dess möjligheter till detaljerade jämförelser i tid och rum. Förutsättningen är en

Läs mer

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Åklagarmyndigheten har med stöd av bidrag från Satsa friskt byggt upp en organisation för psykosocialt omhändertagande vid hot och våld. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Industrihistorisk dokumentation av linspinningsverksamheten vid Oy Almedahl Ab i Malax

Industrihistorisk dokumentation av linspinningsverksamheten vid Oy Almedahl Ab i Malax Tuija Mikkonen Industrihistorisk dokumentation av linspinningsverksamheten vid Oy Almedahl Ab i Malax Malax museiförening Lokal- och regionhistoriska bidrag 4 Det rikssvenska Almedahl-bolagets linspinnerietablering

Läs mer

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013 Kommittédirektiv Försvarsmaktens personalförsörjning Dir. 2013:94 Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur Försvarsmaktens personalförsörjning

Läs mer

Protokoll från sammanträde med Rikshemvärnsrådet 2013-11-30,--12-01 på HvSS. Johannes Jeppsson. Carina Blomqvist.-Liljegren. Richard Wachtmeister

Protokoll från sammanträde med Rikshemvärnsrådet 2013-11-30,--12-01 på HvSS. Johannes Jeppsson. Carina Blomqvist.-Liljegren. Richard Wachtmeister RIKSHEMVÄRNSRÅDET Hemvärnsombudsmannen 107 85 STOCKHOLM Tel. 08-788 85 49 (direkt) Telefax 08-664 57 90 Besöksadress: Banérgatan 62 Tre Vapen. Nr: Stockholm 2014-04-10 Sid 1 (1) Protokoll från sammanträde

Läs mer

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL I svensk rätt har den som skapat en upphovsrättsligt skyddad prestation upphovsrätten till den. Detta är huvudregeln enligt 1 kap 1 lagen

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Bjuder på några bilder av de vuxna också.

Bjuder på några bilder av de vuxna också. Efter en busstur till havsnära Löderups strandbad startade dagen på bästa sätt nämligen med fika! Det är nog aldrig fel med fika om du frågar ungdomarna i. Efter fikastunden var det sedan dags att få sig

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

Utredningens uppdrag är härmed slutfört.

Utredningens uppdrag är härmed slutfört. Promemoria 2005-01-21 Utredningen om transport av försvarsmateriel på M/S Estonia (Fö 2004:06) Till regeringen Transport av försvarsmateriel på M/S Estonia under september 1994 1 Förord Genom beslut den

Läs mer

Försvarsmaktens redovisning med anledning av regeringens beslut avseende Försvarsstrukturutredningen

Försvarsmaktens redovisning med anledning av regeringens beslut avseende Försvarsstrukturutredningen 2012-03-01 23 250:52238 Sida 1 (5) Försvarsdepartementet och sändlista Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning

Läs mer

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen.

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen. Lokalt kollektivavtal för lärare vid NHV Dnr A15/05:335 Parterna enas om följande grund för arbetstider för universitetslärare vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV). Detta avtal ersätter

Läs mer

Arboga Robotmuseum Försvarsanläggningarpå Gotland del 2 2011-11-01 Sida 1(6)

Arboga Robotmuseum Försvarsanläggningarpå Gotland del 2 2011-11-01 Sida 1(6) Sida 1(6) Den 27 september 2011 hölls ett föredrag av Hans Andersson, om Försvaret av Gotland, del 2. Föredraget hölls inför ca 30 medlemmar. Det var fortsättningen av ett tidigare föredrag våren 2011.

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

NYKÖPING-ÖSTGÖTALÄNKEN AB Antagen 2007-11-16 Org.nr 556612-6636

NYKÖPING-ÖSTGÖTALÄNKEN AB Antagen 2007-11-16 Org.nr 556612-6636 Mellan Regionförbundet Östsam, Regionförbundet Sörmland, Linköpings kommun, Norrköpings kommun, Nyköpings kommun, Oxelösunds kommun, Trosa kommun, Mjölby kommun och Botkyrka kommun (nedan kallade Parterna

Läs mer

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Revisionsrapport Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Augusti 2009 Håkan Lindahl Stefan Wik Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

TENALA FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 4/09

TENALA FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 4/09 TENALA FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 4/09 Sammanträdesdatum Blad FÖRSAMLINGSRÅDET 8.9.2009 1 Plats och klockslag Församlingshemmet kl. 18.00 Beslutande Övriga x Charlotta Andström, protokollförare - Christer

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007 Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007 Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007 präglades åter av den höga uppköpsaktiviteten i näringslivet men nämnden gjorde också uttalanden i andra ämnen. Knappt

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Chefens för flygvapnet föreskrifter om flygteknikercertifikat med behörighetsbevis m m beslutade den 15 april 1993

Chefens för flygvapnet föreskrifter om flygteknikercertifikat med behörighetsbevis m m beslutade den 15 april 1993 FFS 1993:9 Utkom från trycket 1993-04-16 Chefens för flygvapnet föreskrifter om flygteknikercertifikat med behörighetsbevis m m beslutade den 15 april 1993 Chefen för flygvapnet föreskriver med stöd av

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS Dnr: 1002/2004-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng Total Quality Maintenance Programme, 180/240

Läs mer

Linköpings- pirken ett symmetriskt mästerverk. Av Björn Borg

Linköpings- pirken ett symmetriskt mästerverk. Av Björn Borg Linköpings- pirken ett symmetriskt mästerverk. Av Björn Borg Jag träffade upphovsmannen av Linköpingspirken, Börje Nilsson, en vacker sommardag hemma i hans trevliga lägenhet i södra Linköping. När vi

Läs mer

Chefer. Sammanfattning

Chefer. Sammanfattning Att installera Chefer Sammanfattning Att rekrytera rätt chef är ofta avgörande för en organisations framgång. De flesta organisationer hanterar också rekryteringen som en strategiskt viktig fråga. Men

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Ordföranden meddelade att styrelsen anmodat advokat Magnus Pauli, Advokatfirman Vinge, att tjänstgöra som sekreterare vid stämman.

Ordföranden meddelade att styrelsen anmodat advokat Magnus Pauli, Advokatfirman Vinge, att tjänstgöra som sekreterare vid stämman. PROTOKOLL fört vid årsstämma med aktieägarna i CATENA AB (publ), 556294-1715, i Göteborg den 21 april 2008, kl 16:30 17:30 1 Stämmans öppnande Stämman öppnades av styrelsens ordförande, Henry Klotz. 2

Läs mer

Personen i yrkesintroduktion avlönas lägst med 75 procent av vid varje tidpunkt gällande minimilön för teknisk och administrativ personal.

Personen i yrkesintroduktion avlönas lägst med 75 procent av vid varje tidpunkt gällande minimilön för teknisk och administrativ personal. Riktlinjer handlednings- och utbildningsplaner för Yrkesintroduktionsanställningar inom Scenkonstområdet 2015-04-28 Yrkesintroduktion inom scenkonstområdet. Svensk Scenkonst och Teaterförbundet har i syfte

Läs mer

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun 1 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun Rekryteringsordning Rekryteringsordningen anger i vilken ordning olika kategorier och behov skall beaktas, innan

Läs mer

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 Datum 2015-06-29 Sida 1 (6) Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 1. Sammanfattning RUBICON står för rutiner brottsutredningar i konkurs och har sedan mitten av 1990-talet varit

Läs mer

0. ALLMÄNT INNEHÅLL. Bilaga 1.Referensförteckning över angivna referenser i Verksamhetsåtagande. Handbok KRAVDOK Verksamhetsåtagande 1996-04-03

0. ALLMÄNT INNEHÅLL. Bilaga 1.Referensförteckning över angivna referenser i Verksamhetsåtagande. Handbok KRAVDOK Verksamhetsåtagande 1996-04-03 FLYG 075/96 Sida 1 (7) 0. ALLMÄNT INNEHÅLL 0. ALLMÄNT...2 0.1 OMFATTNING, INNEHÅLL...3 0.2 SYFTE...5 0.3 TILLÄMPNING, GILTIGHET...5 0.4 REFERENSER, STANDARDER...6 0.5 DEFINITIONER, FÖRKORTNINGAR...7 Bilaga

Läs mer

FMV. Marinens utveckling

FMV. Marinens utveckling FMV Marinens utveckling Marina förutsättningar Niklas Gustafsson/Försvarsmakten Marinens utveckling Med anledning av den aktuella försvarsdebatten känns det angeläget att beskriva marinens uppgifter och

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

FLOTTANS MÄN VÄSTERÅS

FLOTTANS MÄN VÄSTERÅS T(R) 135 Västerås FLOTTANS MÄN VÄSTERÅS Stadgar för lokalavdelningen Flottans Män i Västerås 1 Ändamål Flottans Män i Västerås är en av f.n. 24 lokalavdelningar i Sverige underställda Riksförbundet Flottans

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-04-14 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Investeringsfondsfrågor Enligt

Läs mer

Ledningsvetenskap, grundkurs. Professor Martin Holmberg Examinator

Ledningsvetenskap, grundkurs. Professor Martin Holmberg Examinator Ledningsvetenskap, grundkurs Professor Martin Holmberg Examinator Administration Passerkort kommer kunna hämtas hos vakten Mailkonto + inloggning kommer kunna hämtas hos helpdesk bredvid vakten FHS är

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer

EN ÅTERBLICK PÅ SKOLAN OCH DESS UTVECKLINGEN INOM LINDÅS SAMHÄLLE

EN ÅTERBLICK PÅ SKOLAN OCH DESS UTVECKLINGEN INOM LINDÅS SAMHÄLLE DEL 6 På följande sidor är ett utdrag ur boken Lindås Från by till samhälle Fortsättning från Del 5 (att tänka på när du läser dessa avsnitt, är att boken skrevs 1980-83) Sida 1 EN ÅTERBLICK PÅ SKOLAN

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

OM FÖRSVARSMAKTHUNDEN

OM FÖRSVARSMAKTHUNDEN OM FÖRSVARSMAKTHUNDEN Text: Helen Karlsson, Häverö Brukshundklubb Tack vare hundens överlägsna sinnen ligger hundgruppen i förbandet på förhand. Hundens välutvecklade luktsinne och förfinade hörsel är

Läs mer

Petter Röd... Kaptenerna Björn Uggla och Harry Joki pustar ut i Hufvudstadsjaktens fikarum "efter ett hårt luftstridspass.

Petter Röd... Kaptenerna Björn Uggla och Harry Joki pustar ut i Hufvudstadsjaktens fikarum efter ett hårt luftstridspass. Här försvinner Hufvudstadsjakten Med ett rött utropstecken mot den blå himlen försvann Kungliga Hufvudstadsjakten den 27 juni i år. FI8 i Tullinge lades ned. Inspirerade av bilder i Mach målade divisionen

Läs mer

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 1 Kompetensbeskrivning

Läs mer

Styrning och struktur FMV Systemledning

Styrning och struktur FMV Systemledning Styrning och struktur FMV Systemledning C SML Genmj Per Lodin 081106 Dag #2 - Ledarskap & Beslut 27:e maj Behov Ledarskap 6:e nov Genomförande 12:e feb Agenda Kravbilden Expeditionära insatser Ökat fokus

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Hur fungerar SE-nätverket?

Hur fungerar SE-nätverket? Grenverket Södertörn redovisar 2010-1 Hur fungerar SE-nätverket? Utvärdering av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare våren 2010 Pernilla Unell Projektsamordnare 2 Utgivare:

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt En av våra största resurser vi har är vår personal Värdegrund, Orsa kommun Inledning. Varför arbetsgivarstrategi? Arbetsgivarstrategin beskriver

Läs mer

FYRAHUNDRA TUSEN. De frivilliga försvarsorganisationerna, en viktig del av Sveriges försvar.

FYRAHUNDRA TUSEN. De frivilliga försvarsorganisationerna, en viktig del av Sveriges försvar. FYRAHUNDRA TUSEN De frivilliga försvarsorganisationerna, en viktig del av Sveriges försvar. VILL DU GÖRA EN FRIVILLIG INSATS FÖR FRIHETEN? Fred, frihet, demokrati och mänskliga rättigheter. Det är några

Läs mer

2 kap. 3, 6 och 7 tryckfrihetsförordningen. RÅ 1989 ref. 29

2 kap. 3, 6 och 7 tryckfrihetsförordningen. RÅ 1989 ref. 29 Regeringsrätten RÅ 1996 ref. 25 Målnummer: 240 95 Avdelning: pl Avgörandedatum: 1996 04 02 Rubrik: Lagrum: Intresseanmälningar i kommunalt tjänstetillsättningsärende har ansetts som inkomna till kommunen

Läs mer

Internationellt certifierad Passivhusexpert Kurstillfälle 3

Internationellt certifierad Passivhusexpert Kurstillfälle 3 1 (7) Internationellt certifierad Passivhusexpert Kurstillfälle 3 1. Varför har du valt att gå den här internationella utbildningen? 2. Vad hade du för förväntningar på utbildningen? 3. Är dina förväntningar

Läs mer

Svenska Flygvapnet, Kalmar Flygflottilj F12. Flygtekniker 1967-1975

Svenska Flygvapnet, Kalmar Flygflottilj F12. Flygtekniker 1967-1975 CURRICULUM VITAE 1 (5) Upprättat: Mats Gentzell 2002-01-20 Ändrat: 2012-01-24 Företag: ProKomp HB Hemdalsvägen 3a 72334 Västerås Tel: 021-12 63 19 Mobil: 070 318 99 13 Befattning i företaget: Delägare,

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

NORRBOTTENS FLYGFLOTTILJ Datum Beteckning 2014-06-13 16900:50482 Sida 1 (7)

NORRBOTTENS FLYGFLOTTILJ Datum Beteckning 2014-06-13 16900:50482 Sida 1 (7) 2014-06-13 16900:50482 Sida 1 (7) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning ULRIK DANIELSSON, Flottiljförvaltare

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten; SFS 1999:569 Utkom från trycket den 16 juni 1999 utfärdad den 3 juni 1999. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer