FLYGVAPNETS UNDERRÄTTELSESKOLA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FLYGVAPNETS UNDERRÄTTELSESKOLA 1973-1998"

Transkript

1 FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM JAN OLOFSSON M FL FLYGVAPNETS UNDERRÄTTELSESKOLA EFTERTRYCK FÖRBJUDES

2 1 INNEHÅLL KAPITEL 1 INLEDNING SIDA KAPITEL 2 ARVET, FÖRE KAPITEL 3 TIDEN I BERGET KAPITEL 4 F 11 - PERIODEN KAPITEL 5 F 13 - PERIODEN KAPITEL 6 F 20 - PERIODEN KAPITEL 7 AVVECKLING OCH UTVECKLING - - KAPITEL 8 PROFILER - - KAPITEL 9 AVSLUTNING - -

3 2 1. INLEDNING Bakgrund och medverkan Uppdraget att svara för en historiebeskrivning av Flygvapnets Underrättelseskola (FV UNDS) gavs till undertecknad under våren 1998 av Lars-Olof Johansson, tidigare chef för skolan, nu chef för Funktions- och utvecklingsenheten vid Försvarsmaktens underrättelse och säkerhetscentrum (UndSäkC). Undertecknad har svarat för textutformningen i nära samverkan med Walter Jonsson, FV UNDS förste chef, som även medverkat genom hågkomster, arkivarbete och urval av bildmaterialet. Även Lars-Olof Johansson har deltagit i arbetet med sina minnesbilder och genom att ställa resurser till förfogande. En lång rad medarbetare vid FV UNDS och dess föregångare har välvilligt låtit sig intervjuas. Björn Johansson har varit behjälplig med bildframtagningen och Gun Hallström har skrivit ut manuskriptet. Till alla dessa, som möjliggjort föreliggande arbete, riktas ett varmt tack. Inriktning och uppläggning Historiebeskrivningen har getts formen av en relativt fri uppsats utan vetenskapliga ambitioner. Notsystem förekommer sålunda inte, och militära titlar har använts sparsamt. Som källor har bl a använts utdrag ur orderverk: Flygvapenorder, F 11, F 13 och F 20 flottilj-/skolorder, senare Tjänstemeddelanden, vidare vid skolan upprättade skrivelser mm. För att göra framställningen så levande som möjligt har chefers, lärares och elevers upplevelser vid skolan infogats, både i den löpande texten och i form av ett antal kortfattade porträtt/profiler. Huvudavsnitten i uppsatsen har uppdelats i Arvet där de två utbildningslinjerna, fototolk- och (reserv-)officersutbildningarna samt lottaskolan före Undskolans tillkomst beskrivs var för sig. Denna indelning följs även i de

4 3 följande lokaliseringskapitlen om Berget, F 11-, F 13- och F 20- perioderna, som utgör huvuddelen av framställningen. Arbetet avslutas med Avveckling och utveckling mot UndSäkC, följt av ovannämnda profiler. Några reflektioner rundar av. Uppsatsen avhandlar inte undtjänsten som sådan i FV, inte heller flygspaningens historia eller verksamheten vid Första flygeskaderns spanings- och underrättelseavdelning (E 1 Spaund). Dessa ämnen kan visserligen förekomma som bakgrund till här aktuell framställning, men är värda sin egen historia. UndSäkC i juni 1999 Jan Olofsson

5 4 2. ARVET Fototolkutbildningen FV UNDS kan härledas tillbaka till 1 juli 1973 då den fototolkutbildning, som bedrivits vid försvarsstaben (Fst) och efter 1962 vid arméstaben (Ast), överfördes till flygvapnet efter ett riksdagsbeslut från våren Skälet härtill angavs vara att FV alltmer blivit huvudintressent beträffande fototolkningen. Detta berodde i sin tur på flygspaningens utveckling genom tillkomsten av S 29- och S 32-systemen samt införandet av underrättelseplutoner (undplut). Fototolkning, i detta fall utvärdering av fotografier av militära mål, bedrevs redan på 1800-talet av handkamerabilder tagna från ballonger och under första världskriget även från flygplan. Verksamheten utvidgades under mellankrigstiden, då kommendörkaptenen Ragnar Thorén kom att framstå som en portalfigur för verksamheten i Sverige. (För en mer utförlig skildring härav hänvisas till Frick-Rosander Det vakande ögat. Svensk underrättelsetjänst under 400 år, Lund 1998, kapitel 12). Under andra världskriget tillkom särskilda spaningsflygplan med kameror i fasta installationer. I Sverige sattes F 11 upp som ren spaningsflottilj, till en början med S 16 Caproni för fjärrspaning. Senare tillfördes arméspaningsresurser från F 3 och marina d:o från F 2 i Hägernäs. S 18 och S 31 Spitfire utgjorde nästa steg i utvecklingen och innebar att en systematisk fototolkning utvecklades. S16 Spitfire

6 S18 5 S31 Spitfire Vid F 11 orienterades flygfilmen, d v s målet lägesbestämdes på karta, som sedan tillsammans med filmen tillställdes beställaren, främst Fst, där själva fototolkningen genomfördes. I krigsorganisationen skulle fototolkning även kunna ske, förutom i Högkvarteret, vid milo- och marinkommando-staber, vissa fostaber av samt fördelnings- och försvarsgrensvis utbildade fototolkar. S29 Truman låghöjdsfotosystem som komplement till de tidigare höghöjdsalternativen. Detta i sin tur ställde högre krav på fototolkning, både kvantitativt och kvalitativt. Det hela ledde till utvecklingen av ett nytt förband, underrättelse-plutonen, med bl a Sten Brycker och Henry Wickström vid F 11 som upp-hovsmän. Avsikten var att en första tolkning av spaningsresultatet skulle Införandet av S 29 Tunnan 1954, S 32 Lansen 1958 och S 35 Draken 1964 i flygspaningssystemet innebar bl a en ökad filmproduktion genom tillkomsten av S32 Lansen

7 6 ske vid undplutonen, vid behov följd av ytterligare tolkningar i högre instanser. I krigsorganisationen skulle en undpluton finnas vid varje flygspaningsbas, något som starkt ökade behovet av fototolkar i FV. S35 Draken En central utbildning av fototolkar för hela krigsmaktens behov påbörjades vid Fst 1955, utvecklad av N A Bergqvist från 1957 och med bl a Gunnar Cederberg som lärare. Per Lannge efterträdde 1960 N A Bergqvist, som blev armésamverkansofficer på F 11. N A Bergqvist Per Lannge 1962 överfördes fototolkutbildningen till Ast, men blev kvar i tidigare lokaler i Tre Vapens källare, det sk Berget. De värnpliktiga eleverna hade uttagits till fototjänst i armén och grundutbildats vid P 6 i Kristianstad. Ett 20-tal av dem utvaldes årligen till fototolkutbildning vid Ast Foto, sedermera Fototolk-skolan, och inkvarterades på K 1 i Stockholm. Tre Vapen eller Tegelhögen

8 7 Verksamheten vid Fototolkskolan tyngdes av den något pressande källarmiljön i Berget. Detta kompenserades dock av välmotiverade elever och en kollegialitet mellan dessa och lärarna, dock genom disciplin med humor som Per Lannge uttryckte saken. En särskild kamratförening Fotocellen, bildades för lärare och elever. Vid de årliga festerna ålåg det inneliggande årskurs att framföra ett spex för lärare och tidigare elever, ofta kryddat med studentikosa skämt från Per Lannge. Fotocellen fortlever än i dag, om än med tynande låga. Övrig underrättelseutbildning Under 40- och 50-talen växte FV krigsorganisation fram i former som liknar dagens med eskadrar, sektorer, flyg-, bas- och strilförband. Även underrättelseenheter tillkom, först i staber och basbataljoner, inklusive undplutoner. Bland tillskyndarna av undtjänstens inlemmande i krigsorganisationen märktes Ingemar Strandberg och Henry Wickström vid flygstaben (FS). Den senare färdigställde den första underrättelseinstruktionen för flygvapnet (Und I FV) 1962, där undtjänstens uppgifter, organisation och arbetsformer blev klart strukturerade. Krigsorganisationens befälsbehov tillgodosågs främst genom omskolning av reservofficerare, vanligtvis tidigare flygförare. Utbildningen genomfördes i form av kurser i specialtjänst vid F 11 och FS. Kursen 1962 genomfördes under fem veckor med Henry Wickström som kurschef och omfattade personal som skulle krigsplaceras i såväl eskader- och sektorstaber som basbataljoner och undplutoner. Andra kurschefer under denna uppbyggnadsperiod var N A Bergqvist och Arthur Haar. Under 1960-talets senare hälft delades utbildningen upp i en allmän undkurs för resoff, kompletterad med specialkurser för krigsplacering i sektorstab, basbataljon och undpluton. Senare tillkom även kurser för undpersonal i flygstridsledarstaber och strilbataljoner. Kurserna genomfördes på F 11 och med Bengt Löwerot som mångårig chef.

9 8 Resoffkurs 1973 (Bengt Löwerot i mitten av främre rade) Utbildningen kännetecknades av en lättsam framtoning, som fallet ofta är när reservofficerare dominerar, och av kurschefens högt utvecklade förmåga till improvisation vid tillämpningsövningar och krigsspel. Under denna tid utbildades även värnpliktiga foto- och underrättelsebiträden för krigsplacering i basbataljoner och undplutoner. Utbildningen var relativt kort vid F 11 och eleverna fullgjorde resten av sin värnplikt i fredsproduktionen, främst vid undplutonerna. En annan personalkategori, som också utbildades vid F 11 var frivilliga fotolottor. Dessa tjänstgjorde redan på 50-talet i de fotobussar (föregångare till undplutonen), där flygspaningsfilmen framkallades och orienterades på sätt som beskrivits ovan. När undplutonerna tillkom i slutet av 50-talet tolkades flygfilmen där inte bara orienterades och plutonerna fylldes med enbart manlig personal (flygbaserna ansågs vid denna tid för allför farlig miljö för kvinnor). Vissa fotolottor överfördes härvid till en ny kategori, underrättelsebiträden (undbi), till en början med placering enbart i staber. Dessa kvinnliga undbin hade till uppgift att medverka vid bearbetning och svara för expeditionstjänst och kartmarkering mm.

10 9 Utbildningen av undlottor genomfördes i form av sommarkurser om två tre veckor vid F 11 och skedde i ett antal steg mot mer kvalificerade arbetsuppgifter. Kurschefer var bl a N A Bergqvist och under många år Bengt Löwerot, med hustrun Lillemor som chefslotta. Undlottorna kom att utgöra ett populärt inslag på flottiljen och utbildningen led aldrig brist på villiga instruktörer. Ovan beskrivna arv innebar för den blivande Undskolan att en fast grund vad gäller krigsorganisation, utbildningserfarenhet och olika kurspaket fanns etablerad.

11 10 3. TIDEN I BERGET Den 1 juli 1973 överlämnades Fototolkskolan under majoren Per Lannge, Ast, från armén till flygvapnet och den nye chefen, majoren Walter ( Walle ) Jonsson, från F 11. Övertagande hade föregåtts av utredningar med företrädare för Fst, Ast och FS och mynnat ut i ett förslag till Värnpliktskommittén (VK-66) om utbildningens överförande. Ursprunglig initiativtagare hade varit Per Lannge, och huvudskälet, som tidigare nämnts att FV alltmer blivit huvudintressent beträffande fototolkningen. Både CA och CFV tillstyrkte förslaget och den proposition som följde resulterade i ett riksdagsbeslut våren I propositionen hade F 11 utpekats som lämplig framtida plats för utbildningen, men i avvaktan på anpassade lokaler där, bibehölls verksamheten i Berget i Stockholm men nu i FV regi. Gunnar Cederberg, kapten i FV, kvarstod som lärare i flygfototolkning. I övrigt disponerades lärare ur Ast ( bl a Per Lannge) och MS samt FMV. Det sk Berget utgjordes av en källarvåning under stabsbyggnaden Tre Vapen vid Gärdet i Stockholm, i folkmun även benämnd Tegelhögen. Lokalerna, som var väl tilltagna, bestod av lektionssalar och ett rikligt utrustat fotolaboratorium. Miljön, utan dagljus och med en ursprunglig användning som skyddsrum, uppfattades som trist och i vissa avseenden t o m pressande. Detta uppvägdes dock av en positiv anda samt intresse och engagemang från både lärare och elever. Interiör från Berget

12 11 Eleverna, tidigare med civilmilitär status i armén, uttogs nu ur FV värnpliktskader och utbildades till underrättelseassistenter (undass) med militär ställning som plutonsbefäl (sergeanter). Utbildningen bestod i en grundläggande militär inskolning om 11 veckor vid F 11. Därefter vidtog befattningsutbildningen till fototolk i Berget under 33 veckor, avbruten av en månads plutonsbefälsutbildning vid F 14 i Halmstad. Det hela avslutades med 3 veckors trupptjänst på F 11 för att befästa befälsförmågan. Sådan ansågs nödvändig, eftersom eleverna även skulle kunna krigsplaceras som ställföreträdande undplutonchefer och som undbefäl i vissa staber. Själva befattningsutbildningen bibehölls i stort från armétiden och omfattade organisation, materiel och taktik vid svenska samt vissa utländska stridskrafter. Vidare ingick fototjänst och tolkning av flygbilder över armé-, marinoch flygmål samt vissa civila mål. Utbildningen värdesattes högt av eleverna som ofta själva sökt denna efter gymnasieutbildning med teknisk eller naturvetenskaplig inriktning.

13 12 Walle Jonssons personliga syn på första utbildningsåret Då jag efter 20 års aktiv flygtjänst, bl a som divisionschef, inom spaningsflyget blivit operationsadjutant på F 11 Opundavdelning under Sten Brycker, erbjöds jag genom denne att bli chef för Fototolkskolan i Stockholm, vilken skulle överföras till FV. Eftersom jag såg detta som en intressant och långsiktig uppgift (vilket det också blev!) accepterade jag, särskilt som det skulle innebära att jag fick återvända till F 11 efter ett år. En helt ny uppgift är alltid en utmaning även för den som har grundläggande kunskaper i ämnet. Stödet från Gunnar Cederberg med mer än 20 års erfarenhet av fototolkning, kändes därför tryggt. Tack vare honom och övriga vid skolan kunde första utbildningsåret genomföras i stort enligt hävdvunna rutiner och med gott resultat. Även Per Lannge fanns kvar som lärare och vikarierade som chef under min utbildning vid JSPI, den brittiska fototolkskolan. Den förestående flyttningen till F 11, som skulle innebära ny personal på nästan alla tjänster blev ett bekymmer. Gunnar Cederberg valde att stanna på Fst/Säk i Stockholm. Marinen angav först personalbrist vid tillsättandet av lärarbefattningen i marin fototolkning. Det visade sig dock att både personaloch lokalproblem kom att lösas på ett mycket tillfredsställande sätt på F 11.

14 13 4. F 11 PERIODEN Lokaler Fototolkskolan flyttade under sommaren 1974 till F 11 i Nyköping. Där hade 1.divisionens gamla förläggningsbyggnader tagits i anspråk: den tidigare värnpliktsförläggningen var sedan lång tid Undbyggnad (det sk Korthuset ) med stort fotolaboratorium, lektionssal, där bl a resoff- och lottautbildningen genomfördes, samt olika tjänsterum. Den bredvidliggande furirförläggningen hade nu iordningställts för Fototolkskolans behov med lektionssal och lärarrum på övervåningen och fotoceller mm på nedervåningen samt arkivutrymmen i källaren. Undskolans byggnad på F11 Organisation och personal Vid F 11 underställdes Fototolkskolan till en början chefen för Operations- och Underrättelseavdelningen (OpUnd), överstelöjtnant Sten Brycker, och ombenämndes i samband härmed till Underrättelseskolan (UndS). Under 1976 införlivades skolan tillsammans med ett underrättelsekompani, innefattande bl a undplutonerna, i en Underrättelseenhet direkt under C F 11. Chef för denna Undenhet, tillika Undskolan, blev Walle Jonsson.

15 14 Den fasta organisationen av skolan efter FV övertagande bestod fram till talets slut av skolchef, lärare i fototolkning av armé-, marin- resp flygmål samt skoladjutant och sekreterare. Eftersom endast Walle Jonsson som skolchef återbördades till F 11, måste resterande tjänster tillsättas genom nyrekrytering, vilket skapade en viss dragkamp med främst Ast och MS. Som ställföreträdande skolchef och lärare i flygfototolkning utsågs kaptenen Bengt Källström från F 11 OpUnd-avdelning. Kaptenen Walter Hallenbo med bakgrund som helikopterpilot i armén blev lärare i arméfototolkning. Från Flottan och ett friskt sjöliv kom kaptenen Lars Nystedt till motsvarande befattning på den marina sidan. Fanjunkare Göran Lott, tidigare trupputbildare vid F 11, blev skoladjutant och Ulla Sjöholm sekreterare. Alla lärarna, inklusive skolchefen, genomgick under den första tiden en omfattande utbildning främst i fototolkning och underrättelsetjänst. Walle Jonsson sändes till den brittiska Joint School of Photografic Interpretation (JSPI); Bengt Källström hade redan genomgått denna. Denna personal kom att arbeta tillsammans under nästan 15 år alltså även efter flyttningen till F 13- och utgjorde därmed under en unikt lång tid ett väl sammansvetsat lag, som kom att stå för kontinuitet och hög kompetens inom fototolkutbildningen. Fototolkutbildningen Målet för utbildningen av undassarna var krigsplacering vid undplutonerna samt vid vissa högre staber, t ex milo- och fördelningsstaber, marina d:o och sektorstaber. Undplutonerna var under 60- och 70-talen placerade i rörliga vagnar av gatukontorsmodell, tre per pluton för filmframkallning, fototolkning resp divisionsledning, De kallades omväxlande Bryckers Taikonvagnar och Cirkus Brycker efter upphovsmannen.

16 15 Grupperad undpluton ( Cirkus Brycker ) Undassarnas uppgifter i dessa vagnar var flera: medverkan i briefing av förare inför företag, utfrågning efteråt, fototolkning och slutligen rapportskrivning. Fototolkningen, som utfördes från den negativa flygfilmen på ljusbord, innebar att upptäcka, lokalisera och identifiera detaljer i bilden, t ex fordon, fartyg och flygplan. Undtjänstens klassiska 5 S (Stund, Ställe, Styrka, Slag och Sysselsättning) anger den information som förväntades i en undrapport. Som hjälpmedel användes stereoskop, förstoringsglas, luppar samt olika mätinstrument. Efter s k havsövervakningsföretag med S 32 tolkades radarplott och PPI-filmer med avseende på antal och lägen för fartygsekon samt telestörningar. -Övrig verksamhet vid plutonen, för undassarnas del, var upprättande och brytande av uppställningsplats samt markförsvar. Själva fototolkutbildningen, var endast en del (ca 25%) av den totala värnpliktsutbildningen om 360 dagar. Övriga huvudämnen var befälsutbildning, taktik med undtjänst samt praktik, vardera ca en fjärdedel av tiden.

17 16 Underrättelseutbildning för reservofficerare 1974 fann C F 11 att den resoffutbildning, som Bengt Löwerot vid OpUndavdelningen dittills svarat för, av praktiska skäl borde inordnas i Undskolan. Eftersom denna ej var personellt dimensionerad härför, måste lärare lånas in dels från OpUnd, dels från centrala staber i Stockholm. Sålunda kom armé- och marinsamverkansofficerarna vid OpUnd att genomföra en omfattande och uppskattad lärarinsats vid Undskolan, både vid resoffkurserna och fototolkutbildningen. Reservofficerarna krigsplacerades efter omskolning till undtjänst (i allmänhet från tidigare flyg- eller striltjänst) i sektor- och flygstridsledarstaber samt i stril- och basbataljoner, inkl undplutoner. Dessa staber och förband var både källor och kunder från undsynpunkt. Därför kom verksamheten att omfatta såväl inhämtning främst genom utfrågning av berörd personal som bearbetning och delgivning oftast i form av briefing av underrättelser till chefer och övriga. Som tidigare nämnts var resoffutbildningen ursprungligen koncentrerad till en enda kurs, men när Undskolan övertog utbildningen hade en uppdelning skett till fem olika årliga kurser med hänsyn till elevernas avsedda krigsplacering. En grundkurs om fyra veckor (nr 1) inledde, följd av tvåveckorskurser (nr 2 5) för krigsplacering i undgrupp och undpluton resp sektor- och fledstab. Kurserna, särskilt nr 1, kom även att innefatta utomstående elever, främst från centrala staber. Kurschefer var omväxlande Bengt Löwerot och Walle Jonsson. Utbildningsinnehållet varierade givetvis från kurs till kurs. I de flesta fall ingick dock repetition av egna stridskrafter, aktuell taktik och materiel både inhemsk och utländsk samt underrättelsetjänst. Applikatoriska exempel på bearbetning, rapportskrivning och föredragningar avslutade normalt. Eleverna uppskattade kurserna bl a för möjligheten att en tid avbryta det ordinarie yrkeslivet och återuppleva FV-miljön. Förläggningen på F 11 medförde även ett stimulerande mässliv.

18 17 Övrig utbildning Värnpliktiga underrättelsebiträden utbildades, främst i expeditionstjänst, under fyra veckor årligen. De användes därefter för fredproduktionen vid undplutonerna och krigsplacerades där och i basbataljonernas undgrupper. Mångårig kurschef var sedermera kaptenen Göran Lott. Fotobiträden, även dessa värnpliktiga, utbildades för fototeknisk tjänst i undplutonerna, och freds- och krigsplacerades där efter utbildningen. Viss specialutbildning härutöver redovisas under F 13 perioden.

19 18 Walle Jonssons egna synpunkter på F 11 perioden. Fototolkutbildningen kunde tack den stabila och kompetenta lärarpersonal som tillkommit drivas vidare med gott resultat. Övertagandet av resoffutbildningen upplevde jag som mer bekymmersam på grund av lärarfrågan. Inledningsvis bidrog skolan främst med administration och kurssamordning, för att successivt få ett fastare grepp om verksamheten. Bengt Löwerot och övriga vid OpUnd fanns ju kvar och så småningom kunde ett antal bra lärare från de centrala staberna komplettera. De sista åren på F 11 präglades av vetskapen om att förbandet skulle läggas ned. Organisation och placering av skolan blev föremål för många utredningar, vilket i och för sig bidrog till att den blev mer känd och fick en starkare ställning, men samtidigt skapades oro bland personalen. Det blev så småningom klart att F 13 i Norrköping skulle bli nästa stationering. Detta var gynnsamt av flera skäl, bl a gav det personalen möjlighet till dagspendling från Nyköping och avståndet till lärarresurserna i Stockholm var även i fortsättningen överkomligt. Det kändes för min del dock tungt att lämna F 11, mitt hemmaförband sedan 1952.

20 19 5. F 13 - PERIODEN Flyttningen Riksdagen beslöt 1975 att F 11 skulle läggas ned som ett led i den allmänna reduktionen av försvarets omfattning. Ett skäl härtill var att flygspaningen skulle minskas och omorganiseras samt ombeväpnas till S 37 Viggen. Även ledningen förändrades genom att ansvaret för taktik och förbandsproduktion lades på C E 1. Som stabsorgan härför skapades en Spanings- och Underrättelseavdelning (SpaUnd), till en början på F 11. SF 37 Viggen SH 37 Viggen

21 20 Under de följande åren reducerades F 11:s spaningsdivisioner från fyra till två, som överfördes till F 13 resp F 17. SpaUnd flyttades inte till E 1 i Göteborg utan förlades som ett fristående stabsorgan vid F 13, dit även Undskolan medföljde. Skälen härtill var dels närheten till ett spaningsförband, vilket underlättade fototolkutbildningen, dels att SpaUnd personal liksom tidigare kunde utnyttjas som lärare vid skolan. Flyttningen genomfördes successivt under 1980 till F 13 i Norrköping. Organisation På F 13 inplacerades UndS som en självständig enhet direkt under flottiljchefen fick Undskolan ställning som en av FV fackskolor och kom därmed att i utbildningshänseende lyda under CFV. Samtidigt ändrades namnet till Flygvapnets Underrättelseskola ( FV UNDS). En särskild vapensköld skapades av Walle Jonsson och måttot Videre Videnda fastställdes (eg Att se det som bör ses, friare Se och klarlägga eller Inhämta och bearbeta ). Under 1989 tillkom en ny utbildning i form av underrättelseaspiranter (undasp) för att möjliggöra direktrekrytering av yrkes- och reservofficerare i underrättelsetjänst fick undtjänsten ställning som egen tjänstegren i FV. Personal Som tidigare nämnts kvarstod lärarkåren i stort oförändrad ända till slutet av 1980-talet, då den nya fackutbildningen ställde krav på ökad lärarkapacitet. Skolan tillfördes till en början två lärartjänster: som gick till löjtnanterna Göran Ljunglöf och Eva Lejdbrandt, FV första kvinnliga undoff. Tidigare hade Per Hansson ersatt pensionsavgångne Bengt Källström. Per blev även den förste kurschefen för de nya resoffkadetterna 89/90. Johan Jakobssons trygga gestalt förekom på skolan från 1980-talets slut som fototolkelev, sedan som civilanställd allt-i-allo i avvaktan på möjlighet till yrkesofficersutbildning återkom Johan som FV förste grundutbildade underrättelseofficer. Majoren Gunnar Wolving, tidigare spaningsdivisionschef, tjänstgjorde kort tid före pensioneringen som ställföreträdande skolchef. Kaptenen Johan von

22 21 Knorring kom till skolan 93 efter tidigare markstridstjänst vid F 13. Slutligen lämnade den käcke fallskärmsjägaren Anders Westberg armén för att f o m 91 verka som lärare vid skolan. Under större delen av F 13-tiden tjänstgjorde Gudrun Johnni som sekreterare. Hon stod även ofta för den lekamliga spisen vid skolans fester inträffade den största förändringen, då Walle Jonsson gick i pension efter 18 år som skolchef och efterträddes av Lars-Olov ( Ludde ) Johansson, major och nyutsläppt från MHS högre kurs.

23 22 Lokaler Före flyttningen till F 13 hade olika lokalmöjligheter där undersökts. Slutligen placerades UNDS provisoriskt i 2.divisionens gamla byggnad i avvaktan på nyuppförande av lokaler för både SpaUnd och UNDS. Inflyttning i provisoriet på F13 De tidigare divisionsutrymmena var trivsamma men erbjöd alltför begränsade utrymmen (endast en lektionssal), varför utbildningen fick reduceras. Vid projektering av den nya Undbyggnaden fick skolledningen relativt fria händer och gott stöd från bl a fotoingenjören Åke Jakobsson vid utformningen av laboratoriet och fototolkcellerna. Skolbyggnaden blev elegant och ända-målsenlig, men pga brister i ventilationen kunde innetemperaturen bli obek-vämt hög varma sommardagar. Nya Undbyggnaden på F13

24 23 Byggnaden kompletterades med de uppställda vagnarna till en rörlig undtropp (tidigare undpluton), som användes vid fototolkutbildningen. Runt ingången till skolan fanns en propeller, ett ankare och en kanon grupperade, som tecken på att utbildningen skulle tillgodose behov för alla tre försvarsgrenarna. Ingången till Undbyggnaden Även i övrigt erbjöd F 13 goda utbildningsmöjligheter bl a genom närbelägna strilanläggningar. Den anrika Bråvallamässen med eget husspöke, Knot- Oskar ställdes frikostligt till skolans förfogande bl a för de olika kursernas in- och utryckningsfester. Detta uppskattades livligt, inte minst från lottasidan. Fototolkutbildningen Den stora förändringen för fototolkutbildningen på F 13 var införandet av S 37- systemet och den nya Undpluton S 37 (Denna utvecklades till Undplut AJS 37 och slutligen Fototolktropp AJS 37 f o m 97, då bl a personalinnehållet halverades). Flygplanen medförde förutom kameror och radar även utrustning för IR och signalspaning, vilket ökade kraven på utvärdering. Plutonen var, liksom den tidigare, inhyst i två vagnar, denna gång dock stora som möbel-bussar och

25 24 med väsentligt förbättrade köregenskaper. För framtagningen svarade bl a chefen för SpaUnd, överstelöjtnanten Ingemar Strandberg, majoren Rolf Danielsson och den tidigare omnände fotoingenjören Åke Jakobsson. Förste plutonchef blev kaptenen Olle Spaarf. Undplutonen S37 inför omgruppering Under de två första åren på F 13 innebar lokalbristen och avsaknaden av utbildningsutrustning för Undplut S 37 att grundutbildningen av fototolkar måste inställas. Istället koncentrerades verksamheten på omskolning av äldre tolkar till 37-systemet för att snabbt få den nya krigsorganisationen på fötter. Detta genomfördes som reputbildning i form av ett stort antal tvåveckorskurser. Kurserna innehöll, förutom ett repetitionsavsnitt, genomgång av den nya materielen och tolkexempel, främst på värmekamerabilder. När grundutbildningen återupptogs på hösten 82, stod den nya Undbyggnaden klar. Den var bl a inredd med sex sk fototolkceller med identiskt lika utrymmen och utrustning som i Undplut S 37.

26 25 Fotocell Själva utbildningen bedrevs i övrigt på i stort samma sätt som under F 11-tiden. Detta möjliggjordes främst av den unikt homogena lärarpersonalen och kom att fortgå i samma väl etablerade spår ända fram till 1994 då inför flyttningen till F 20 i Uppsala all grundutbildning av fototolkar i Försvarsmakten avbröts. För elevernas del innebar F 13 nya fördelar. Staden Norrköping låg förbindelsemässigt bättre till än Nyköping, skolbyggnaden innehöll elevrum med bibliotek och studiemöjligheter och skolan erbjöd kameror och ett elevlaboratorium för de fotointresserade. Ett mycket uppskattat inslag i verksamheten, både under F 11- och F 13- perioderna, var den veckolånga vinterutbildningen i Hemavan. Denna var i sin tur att arv från armétiden i Berget och syftade till att ge eleverna erfarenheter för att kunna ingå i fältförband under vinterförhållanden. Utbildningen innefattade bl a skidsmarscher och överlevnadsträning med bivackslagning i snögrottor. Tiden i Hemavan innebar dessutom ett välkommet avbrott i pluggandet vid skolan och gav både lärare och elever tillfälle att lära känna varandra under nya och fysiskt ansträngande förhållanden. Det hela utgjorde en blandning av strapatser och naturupplevelser i en storslagen fjällmiljö. Lasse Nystedts framfart i branterna på "Vita blixten" (=Kronans vitmålade träskidor) kännetecknades av mod och elegans och följdes alltid med andlös spänning.

27 26 Vinterutbildning Fototolkutbildningen innebar en högt kvalificerad värnpliktsutbildning av noga utvalda elever. Detta skapade en speciell tolkanda, som bl a manifesterades i olika kursalbum, och en sammanhållning även efter utbildningens slut genom kamratföreningen Fotocellen. Underrättelseutbildning av officerare Omskolningen av reservofficerare till undtjänst fortsatte på i stort samma sätt som tidigare. Kursprogrammet ändrades dock från Undkurs 1-5 till A F och utökades med en särskild kurs för undtjänst i strilbataljon. Sin slutliga form fick detta kurspaket 1986, då det uppdelades enligt följande: - Förberedande undkurs 1 vecka - FV allmänna undkurs 2 v - Repetitionsundkurs 1 v - Förbandsundkurs bas 1 v - Förbandsundkurs undplut/tropp 1 v - Förbandsundkurs stril 1 v - FV stabsundkurs 2 v - Undkurs samverkan 1 v

28 27 Som synes var kursutbudet nu starkt specialiserat mot respektive krigsuppgift. Förberedande kurser tillkom för att uppdatera eleverna i försvarskunskap och egna system. Stabsundkursen var avsedd för personal ur de nya flygkommandostaberna. Samverkanskursen var försvarsgrensgemensam och avsåg undsamverkan på lägre regional nivå. Rekryteringen av elever till dessa kurser från tidigare flyg- och striltjänst minskade när grundutbildning av yrkes- och reservofficerare i undtjänst påbörjades 1989, detta trots att kurspaketet även öppnats för lottor och dessutom utnyttjades av allt fler utomstående. Liksom tidigare inlånades ett stort antal lärare från centrala staber och materielverkets undenheter, bl a Ulf Hugo som alltid beredvilligt ställde upp i olika sammanhang, även vid lottautbildningen. I FV hade undtjänsten med åren utvecklats till en viktig och naturlig del av ledningen, både i staber och vid förband, inte minst flygdivisionerna. Detta ställde i sin tur krav på en ökad professionalism hos undpersonalen, något som var svårt att åstadkomma med värnpliktig och frivillig personal, i vissa befattningar även reservofficerare. När undtjänsten 1991 fick ställning som egen tjänstegren i FV och därmed som eget personalfack, öppnades möjligheten att grundrekrytera både yrkes- och reservofficerare. En ledande roll i denna utveckling hade den tillträdande chefen för FV UNDS, Ludde Johansson, som redan på MHS hade utrett undtjänstens framtid i FV och nu fick tillfälle att förverkliga sina idéer. Den nya grundutbildningen av underrättelseofficerare innebar en utveckling och nära nog omvälvning för skolan: nya lärare anställdes, rekryteringen fick stort utrymme och nya kursprogram måste göras upp, även för fackskederna av den nivåhöjande utbildningen som ålades från FOHS, FKHS och MHS. Det nya personalprogrammet innebar även att kvinnliga underrättelseofficerare kunde anställas, något som länge efterlysts.

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i officersförordningen (1994:882); utfärdad den 1 juli 1999. SFS 1999:697 Utkom från trycket den 13 juli 1999 Omtryck Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i officersförordningen (1994:882); utfärdad den 1 april 2004. SFS 2004:148 Utkom från trycket den 15 april 2004 Omtryck Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

Patrik Larsson Ombudsman Officersförbundet patrik.larsson@officersforbundet.se

Patrik Larsson Ombudsman Officersförbundet patrik.larsson@officersforbundet.se Patrik Larsson Ombudsman Officersförbundet patrik.larsson@officersforbundet.se Officersförbundet är fack- och yrkesförbundet för den som är soldat, sjöman eller officer med en anställning i Försvarsmakten

Läs mer

Flygvapnets fredsorganisation år 1926-2000

Flygvapnets fredsorganisation år 1926-2000 1 Flygvapnets fredsorganisation år 1926-2000 När flygvapnet bildades 1926 skulle det bestå av en flygvapenchef, flygstyrelse, fyra flygkårer och en flygskola. Flygvapnet utökades kraftigt i 1936 års försvarsbeslut

Läs mer

HAR DU DET SOM KRÄVS?

HAR DU DET SOM KRÄVS? HAR DU DET SOM KRÄVS? 1 VI SÖKER DIG Som du kanske vet förbereder Försvarsmakten en övergång från värnplikt till frivillighet. Förutsatt att riksdagen tar beslut under våren kommer ingen att utbildas med

Läs mer

SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID

SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID Vad erbjuder vi? Utmaningar. Erfarna och kompetenta kollegor. Flexibelt arbete uppgifter, arbetstider, ledighet. Omväxlande arbete ingen arbetsvecka

Läs mer

Yngre officerarna hyser också oro för framtiden

Yngre officerarna hyser också oro för framtiden 1970-03-10 GP jobbsökande uoff Yngre officerarna hyser också oro för framtiden De 26 underofficerarnas annons i G-P har väckt stor uppmärksamhet och deras allvarligt menade försök att få bättre betalda

Läs mer

e e Atta Gripen-divisioner

e e Atta Gripen-divisioner e e er o Atta Gripen-divisioner Framtidens flygvapen kommer att bestå av fem flygflottiljer, sedan F 10 i Ängelholm lagts ner 2003. Det fårslås i en regeringsproposition som lämnades till Riksdagen den

Läs mer

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom att komplettera

Läs mer

STOCKHOLM 2008-09-12. Officersförbundets remissvar Utveckling av tvåbefälssystem. Allmänt. Svar på remissfrågor. Försvarsmakten.

STOCKHOLM 2008-09-12. Officersförbundets remissvar Utveckling av tvåbefälssystem. Allmänt. Svar på remissfrågor. Försvarsmakten. Sida 1/8 Diarienr: Försvarsmakten ProdS STOCKHOLM 2008-09-12 Officersförbundets remissvar Utveckling av tvåbefälssystem (HKV 16300:67260) Allmänt Officersförbundet delar i allt väsentligt grunderna i förslaget.

Läs mer

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98 Kommittédirektiv En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret Dir. 2015:98 Beslut vid regeringssammanträde den 1 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå en

Läs mer

HÖGKVARTERET Datum Beteckning :56200 Sida 1 (5)

HÖGKVARTERET Datum Beteckning :56200 Sida 1 (5) 2013-04-12 19 111:56200 Sida 1 (5) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning Anders Eriksson, 08-788 93 52,

Läs mer

~ Verkar för au skolans personal bereds möjlighet. pedagogik, meteorologi och vädertjänst.

~ Verkar för au skolans personal bereds möjlighet. pedagogik, meteorologi och vädertjänst. Flygvapnets förmå!ja att effektivt verka under alla årstider och under alla tider på dygnet ställer krav på en väl fungerande vädertjänst. Att på "slagfälter' vara väl underrättad om det aktuella och kommande

Läs mer

Kungl Krigsvetenskapsakademien höll

Kungl Krigsvetenskapsakademien höll Vilken officersutbildning ska en fram tidsinriktad försvarsmakt ha? Referat från miniseminariet den 1 september 2009 HANDLINGAR Av Ove Pappila Kungl Krigsvetenskapsakademien höll den 1 september ett miniseminarium

Läs mer

heli Outatr',=u, I utredaren expertgrupp ingick företrädare för samtliga försvarsgrenar.

heli Outatr',=u, I utredaren expertgrupp ingick företrädare för samtliga försvarsgrenar. likopterorganisation r har under många år varit ett "kärt ämne" eller " het potatis" om man så vil L Sedan 1960-ta let har mi nst ett tiotal utredn i ngar av olika omfattning försökt förverki iga en djupgående

Läs mer

LvRB 68 Bloodhound vid F 13 Bråvalla flygflottilj 1964-1978

LvRB 68 Bloodhound vid F 13 Bråvalla flygflottilj 1964-1978 2011-11-12 Sida 1(17) LvRB 68 Bloodhound vid F 13 Bråvalla flygflottilj 1964-1978 Stridsgrupperingsplatser: F 13 syd :06, :60, :85 F 13 norr :16, :78, :91 2011-11-12 Sida 2(17) Några av de befäl som tjänstgjorde

Läs mer

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Utbildningsplan 1 (5) Programmets benämning Officersprogrammet med militärteknisk profil Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Högskolepoäng:

Läs mer

Foto: Peter liander/försvarets bildbyrå

Foto: Peter liander/försvarets bildbyrå Foto: Peter liander/försvarets bildbyrå Air Force E.xercise -99 var namnet på en av årets viktigaste övningar för flygvapnet. Den var också samtidigt ett genrep inför nästa års stora övning Baltic Link

Läs mer

FHT SEMINARIUM 20110125.

FHT SEMINARIUM 20110125. FHT SEMINARIUM 20110125. FHT seminariet hölls på Armémuseum inför ett 50-tal besökare. De tre urvalsgrupperna presenterade vardera ett av sina framtagna dokument samt gav deltagarna möjlighet att ta del

Läs mer

Denna motion är insänd av ett enhälligt Östgöta hemvärnsråd.

Denna motion är insänd av ett enhälligt Östgöta hemvärnsråd. Motion U 1 Motion 2005: U 1 Insänd av: Östgöta hemvärnsråd, genom vice ordförande övlt Claes-Henrik Löfgren (tfn 013-15 46 77 alt 16 18 65) och C 4. hvbat övlt Åke Litsén (013-16 22 19). Förändring av

Läs mer

Avtal om övningsverksamhet m.m. inom Försvarsmakten (ÖVA)

Avtal om övningsverksamhet m.m. inom Försvarsmakten (ÖVA) Avtal om övningsverksamhet m.m. inom Försvarsmakten (ÖVA) Försvarsmaktens avtalssamling kap 20 Avtalet är tillämpligt vid övningsverksamhet eller motsvarande verksamhet. Med förbandsövning avses övning

Läs mer

Den ryska björnen i Vietnams djungel

Den ryska björnen i Vietnams djungel DEL 13 VIETNAMKRIGET Den ryska björnen i Vietnams djungel Under Vietnamkriget kom Sovjetunionen att agera mer aktivt i Sydostasien än tidigare. Dessförinnan hade man varit mer återhållsam och den sovjetiska

Läs mer

Bilkårens Handbok för funktionärer Handbok bilaga 2 Sidan 1 av 6 DE FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONERNAS GRUNDSYN

Bilkårens Handbok för funktionärer Handbok bilaga 2 Sidan 1 av 6 DE FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONERNAS GRUNDSYN Sidan 1 av 6 DE FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONERNAS GRUNDSYN Fastställda vid sammanträde med FOS 1978-10-10. Syftet med grundsynen är - att ange de frivilliga försvarsorganisationernas gemensamma syn

Läs mer

VAPENFRIHETEN I DEN NÄRMASTE FRAMTIDEN

VAPENFRIHETEN I DEN NÄRMASTE FRAMTIDEN VAPENFRIHETEN I DEN NÄRMASTE FRAMTIDEN Rapport CFV 2008:1 Centrum för vapenfrihet oktober 2008 Civilpliktsutbildningarnas upphörande Rekryteringen till de sista utbildningarna för civilpliktiga, som bedrevs

Läs mer

Bilaga D:2. Motion Tolkning av avtalsvillkor

Bilaga D:2. Motion Tolkning av avtalsvillkor Bilaga D:2 Motion Tolkning av avtalsvillkor Mot bakgrund av styrelsens bilaga 4 i kallelsen till extra stämma 2013 redovisade problem med tolkningen av Sjöbodsavtalets villkor 6.2 gällande debiteringsgrunden

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FIB 2008:3 Utkom från trycket 2008-09-04 Försvarsmaktens interna bestämmelser om signalskyddstjänsten; beslutade den 29 augusti 2008. Försvarsmakten föreskriver följande.

Läs mer

Norrbottens regemente 2016/2017

Norrbottens regemente 2016/2017 Norrbottens regemente 2016/2017 Vi utvecklar och tränar krigsförband som är redo att genomföra insatser och säkerställer Försvarsmaktens förmåga till strid på marken i subarktisk miljö regementschefen

Läs mer

FM :13 Sida 1 (6) Åldersstruktur för yrkesofficerare. Svar Bilaga 2

FM :13 Sida 1 (6) Åldersstruktur för yrkesofficerare. Svar Bilaga 2 2014-05-28 FM2013-546:13 Sida 1 (6) Åldersstruktur för yrkesofficerare 1. INLEDNING... 2 2. SAMMANFATTNING... 2 3. REDOVISNING... 2 3.1. BAKGRUND... 2 3.2. PERSONALFÖRSÖRJNING AV YRKESOFFICERARE... 3 3.3.

Läs mer

Samtidigt som Jan Andersson tillträder

Samtidigt som Jan Andersson tillträder Mats Nilsson lämnar G/-posten Jan Andersson tar över Flygvapnets generalinspektör Mats Nilsson lämnade sin post den 1 december. Han efterträds den 1 januari 2003 av Jan Andersson, som tillträder den nyinrättade

Läs mer

tjänst, sambandstjänst, luft- och mark kommer - skall flygvap net och persona l ur de frivilliga försvarsorga

tjänst, sambandstjänst, luft- och mark kommer - skall flygvap net och persona l ur de frivilliga försvarsorga Våra frivilliga försvarsorganisationer: Vårt militära försvar bygger i grunden på "folkförsvarstanken", att försvaret är hela svenska folkets angelägenhet. Vi skall möta varje kränkning av vår frihet,

Läs mer

STYRELSEMÖTE. Olof Berglund hälsade välkommen till det första styrelsemötet med den nya styrelsen och förklarade mötet öppnat.

STYRELSEMÖTE. Olof Berglund hälsade välkommen till det första styrelsemötet med den nya styrelsen och förklarade mötet öppnat. 2012-03-29 Sida 1 av 5 STYRELSEMÖTE Tid: 2012-03-29 Plats: Marinstugan Närvarande: Olof Berglund, Lars Danielson, Lars Ellebring, Christer Heilborn, Sören Strand, Klas Berg, Lennart Söderberg, Robert Värild.

Läs mer

Ängelholms Flygmuseum. Flygplan J28 Vampire. Historia

Ängelholms Flygmuseum. Flygplan J28 Vampire. Historia Ängelholms Flygmuseum Flygplan J28 Vampire Historia de Havilland Vampire eller DH.100, var det andra jetflygplanet som togs i bruk av brittiska flygvapnet (RAF) under andra världskriget, trots att det

Läs mer

FHS organisation. FHS/LH samoavd 2011 SID 1. Aktuell sep 2011

FHS organisation. FHS/LH samoavd 2011 SID 1. Aktuell sep 2011 FHS organisation SID 1 Fakta om Försvarshögskolan (ÅR 2010) Omsättning 550 msek 546 helårsstudenter (exl uppdragsstud) 428 helårspresterande Ca 2 500 studerande i kortare kurser 344 anställda (drygt 100

Läs mer

Mål för underhållsberedningen (UHB) är att

Mål för underhållsberedningen (UHB) är att 2001-03-01 Utgåva 1 Sida 1 (5) DRIFT OCH UNDERHÅLL, ALLMÄN INFORMATION Allmänt Allmänt om underhållsberedning Verksamhet för materielunderhåll bedrivs i materielprocessens samtliga faser. Planläggning

Läs mer

Kommittédirektiv. Personalförsörjning för det reformerade försvaret. Dir. 2009:58. Beslut vid regeringssammanträde den 16 juli 2009

Kommittédirektiv. Personalförsörjning för det reformerade försvaret. Dir. 2009:58. Beslut vid regeringssammanträde den 16 juli 2009 Kommittédirektiv Personalförsörjning för det reformerade försvaret Dir. 2009:58 Beslut vid regeringssammanträde den 16 juli 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska se över och föreslå

Läs mer

En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63)

En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-09-29 Fö2016/01252/MFI Regeringskansliet Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) Statskontoret

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. Försvarsmakten föreskriver med stöd av 13 hemvärnsförordningen (1997:146) och efter hörande av rikshemvärnsrådet följande.

FÖRFATTNINGSSAMLING. Försvarsmakten föreskriver med stöd av 13 hemvärnsförordningen (1997:146) och efter hörande av rikshemvärnsrådet följande. FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARETS HÖGKVARTERET FÖRFATTNINGSSAMLING TF-redaktionen 107 86 STOCKHOLM ISSN 0347-7576 FFS 2010:2 Utkom från trycket 2010-04-15 Försvarsmaktens föreskrifter om hemvärnet; beslutade den

Läs mer

Undertecknad Stefan Sinko bildar härmed stiftelse enligt följande

Undertecknad Stefan Sinko bildar härmed stiftelse enligt följande Undertecknad Stefan Sinko bildar härmed stiftelse enligt följande Stiftelseurkund 1. Stiftelsens namn Stiftelsens namn skall vara Stiftelsen för fallskärmshoppningens bevarande i Östersund och Jämtland.

Läs mer

2 Sjöfartsverkets ansvar för isbrytnings- och sjömätningsverksamheten

2 Sjöfartsverkets ansvar för isbrytnings- och sjömätningsverksamheten Försvarsmakten Sjöfartsverket 1999-12-16 020801-9912071 Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Uppdrag till Sjöfartsverket och Försvarsmakten att utreda frågan om övergångsbestämmelser rörande

Läs mer

FMUndSäkC (Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum)

FMUndSäkC (Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum) 2015-2016 v4.0 1/9 (Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum) Adress:, Box 611, 751 25 Uppsala Tel: 018 19 60 00 Fax: 018 19 60 99 finns i Uppsala och Halmstad. Huvuddelen av utbildnings- och

Läs mer

Motion 1982/83:2253. Per Petersson m. fl. Riktlinjer för JAS-projektet (prop. 1982/83: 119)

Motion 1982/83:2253. Per Petersson m. fl. Riktlinjer för JAS-projektet (prop. 1982/83: 119) 8 Motion 1982/83:2253 Per Petersson m. fl. Riktlinjer för JAS-projektet (prop. 1982/83: 119) I proposition 1982/83:119 föreslås riksdagen godkänna regeringens förslag till riktlinjer för JAS-projektet.

Läs mer

Officersprogrammet med Aviatisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan

Officersprogrammet med Aviatisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan Sid 1 (5) Officersprogrammet med Aviatisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan 1. Nivå Grundnivå. 2. Fastställande Utbildningsplanen har fastställts av Försvarshögskolans Forsknings- och Utbildningsnämnd,

Läs mer

Utbildningsplan för Stabsutbildningen (SU)

Utbildningsplan för Stabsutbildningen (SU) 1 (5) Utbildningsplan för Stabsutbildningen (SU) Programmets/Utbildningens benämning: Stabsutbildning (SU) Benämning på engelska: Staff Course Högskolepoäng: SU termin 1 27,0 hp och SU termin 2 33,0 hp.

Läs mer

KA2 Muldivision. Kustförsvaret i Bleking med inriktning på minvapnet.

KA2 Muldivision. Kustförsvaret i Bleking med inriktning på minvapnet. 1 KA2 Muldivision Kustförsvaret i Bleking med inriktning på minvapnet. 1. Referenser : Befästningsparken i Karlskrona. Kungliga Karlskrona Kustartilleriregemente 1/ 1 1902 31/ 10 2000. 2. Allmänt : 2.1.

Läs mer

Smst motioner utbildning 2007

Smst motioner utbildning 2007 Smst motioner utbildning 2007 Mot nr Rubrik Insänt av RIKSHV RiksHvR Tinget U 1 Gradbeteckning=Utbnivå! Säkerhet för KRAG Hvråd Rikets försvar att visa. U 2 Datastöd - Utökad information i PLIS Dalarådet

Läs mer

Chefens för flygvapnet föreskrifter om utredning av driftstörningar i militär luftfart; beslutade den 13 december 1991.

Chefens för flygvapnet föreskrifter om utredning av driftstörningar i militär luftfart; beslutade den 13 december 1991. FFS 1991:35 Utkom från trycket 1992-01-10 Chefens för flygvapnet föreskrifter om utredning av driftstörningar i militär luftfart; beslutade den 13 december 1991. Chefen för flygvapnet (CFV) föreskriver

Läs mer

Försvarsmakten föreskriver med stöd av 1 kap. 3 förordningen (1996:927) med bestämmelser för Försvarsmaktens personal följande.

Försvarsmakten föreskriver med stöd av 1 kap. 3 förordningen (1996:927) med bestämmelser för Försvarsmaktens personal följande. FFS 1997:2 Utkom från trycket 1997-01-28 Försvarsmaktens föreskrifter för Försvarsmaktens personal; beslutade den 13 januari 1997. Försvarsmakten föreskriver med stöd av 1 kap. förordningen (1996:927)

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER

FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND Försvarsmaktens specialförband är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom

Läs mer

Programmets benämning Officersprogrammet med krigsvetenskaplig inriktning. Benämning på engelska Officers' Programme majoring in War Studies

Programmets benämning Officersprogrammet med krigsvetenskaplig inriktning. Benämning på engelska Officers' Programme majoring in War Studies Utbildningsplan 1 (8) 20-06-09 Programmets benämning Officersprogrammet med Benämning på engelska Officers' Programme majoring in War Studies Högskolepoäng: 180 högskolepoäng Programkod: 1OPK5 Gäller från:

Läs mer

Fler män ger fler män? Uppföljning av. MiFF, ett jämställdhetsprojekt. Gotlands kommun, Barn- och Utbildningsförvaltningen

Fler män ger fler män? Uppföljning av. MiFF, ett jämställdhetsprojekt. Gotlands kommun, Barn- och Utbildningsförvaltningen Fler män ger fler män? Uppföljning av MiFF, ett jämställdhetsprojekt. Gotlands kommun, Barn- och Utbildningsförvaltningen 2007 Under perioden februari02 oktober03 pågick AMS/Mål3-projektet MiFF (Män i

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Arbetsplatsen med makt och myndighet. På KA 4 härskar ordningen

Arbetsplatsen med makt och myndighet. På KA 4 härskar ordningen G-P Sydväst 1979 Arbetsplatsen med makt och myndighet. På KA 4 härskar ordningen Arbetsplatsen där man blir gammal gården. Arbetsplatsen om vilken det förr hette, att statens kaka var liten men säker.

Läs mer

HUR KAN VI BEHÅLLA VÅRA MANLIGA STUDENTER?

HUR KAN VI BEHÅLLA VÅRA MANLIGA STUDENTER? HUR KAN VI BEHÅLLA VÅRA MANLIGA STUDENTER? Rapporten sammanställd av: Lena Haglund, Universitetslektor Jan Sandqvist, Universitetsadjunkt Arbetsterapeututbildningen Hälsouniversitetet Linköpings universitet

Läs mer

FMUndSäkC (Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum)

FMUndSäkC (Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum) 2015-2016 v3.0 1/8 (Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum) Adress:, Box 611, 751 25 Uppsala Tel: 018 19 60 00 Fax: 018 19 60 99 finns i Uppsala och Halmstad. Huvuddelen av utbildnings- och

Läs mer

Tingsrättsorganisationen

Tingsrättsorganisationen Justitieutskottets betänkande 2010/11:JuU27 Tingsrättsorganisationen Sammanfattning Med begagnande av sin initiativrätt i 3 kap. 7 riksdagsordningen föreslår utskottet att riksdagen gör ett tillkännagivande

Läs mer

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Åklagarmyndigheten har med stöd av bidrag från Satsa friskt byggt upp en organisation för psykosocialt omhändertagande vid hot och våld. Åklagarmyndigheten

Läs mer

ROSÖ-INFO juni 2013 Reservofficerssällskapet i Östergötland

ROSÖ-INFO juni 2013 Reservofficerssällskapet i Östergötland Ordföranden har ordet Då är det snart dags för semester och en intressant ROSÖ-vår är till ända. Under våren har vi blandat mässkvällar med studiebesök och som vanligt erbjudit ett varierat program. Deltagarantalet

Läs mer

med omedelbar verkan Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna. Vi skyddar Sverige.

med omedelbar verkan Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna. Vi skyddar Sverige. med omedelbar verkan Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna. Vi skyddar Sverige. SVERIGES SNABBASTE FÖRBAND Det är lika bra att vara ärlig. Många förknippar Hemvärnet med gubbar som leker krig i skogen.

Läs mer

Är den militära utbildningen i takt med tiden?

Är den militära utbildningen i takt med tiden? Är den militära utbildningen i takt med tiden? 1. Inledning Jag vill fokusera på hur vår utbildningen kommer att påverkas av att vi inför ett sammanhållet ledningssystem i försvarsmakten. Utbildning är

Läs mer

som flygfotot började växa fram på allvar. Under mellankrigstiden blev det allt vanligare att börja använda flygfotografering.

som flygfotot började växa fram på allvar. Under mellankrigstiden blev det allt vanligare att börja använda flygfotografering. Bilder från ovan visa Flygfotopionjären Oscar Halldin med aeronauten Francesco Cetti framför sin ballong Fritjof Nansen efter en landning vid Lerum 1898. Saknar du bilden på släktgården för att göra släktforskningen

Läs mer

Försvarsmaktens föreskrifter om medinflytande för totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt; beslutade den 17 april 1998.

Försvarsmaktens föreskrifter om medinflytande för totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt; beslutade den 17 april 1998. FFS 1998:6 Utkom från trycket 1998-05-14 Försvarsmaktens föreskrifter om medinflytande för totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt; beslutade den 17 april 1998. Försvarsmakten föreskriver med stöd

Läs mer

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare PROTOKOLL Årsmötet Sammanträdesdatum 2011-05- 14 Tid: Plats: 10.00-11.45 Cefalushuset i Riksdagen Närvarande: 15 medlemmar enligt förteckning 1 Öppnande IFFKs ordförande, Ulla Y Gustafsson, hälsade välkommen

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Arboga Robotmuseum Boris Bjuremalm berättar om sitt flygarliv

Arboga Robotmuseum Boris Bjuremalm berättar om sitt flygarliv Sida 1(6) På kvällen den 3 oktober 2012 samlades 34 intresserade åhörare på Robotmuseet i Arboga för att lyssna till Boris Bjuremalm, en leende 190 cm lång flygare som alltid flög med förarstolen i lägsta

Läs mer

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014 Innehåll 1. Bakgrund... 2 Syfte... 2 Sammanfattning... 2 2. Om enkäten... 2 Svarsfrekvens... 3 3. Om de svarande... 4 Verksamhetsområden... 4 4. Hur nöjd är du med ditt medlemskap idag?... 5 5. Tycker

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER En rapport om hur kvinnor kan uppmuntras och introduceras till tyngdlyftningssporten Till Svenska Tyngdlyftningsförbundet och Västerbottens Idrottsförbund Av Lucy Rist och Frida

Läs mer

Utbildningsplan 1 (5) Datum Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme with a Military-Technology emphasis.

Utbildningsplan 1 (5) Datum Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme with a Military-Technology emphasis. Utbildningsplan 1 (5) Programmets/ Utbildningens benämning Högre stabsofficersutbildning med militärteknisk inriktning (HSU T). Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme with a Military-Technology

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Konflikt i Europa berör snabbt Västkusten. MARINA FÖRSVARET URHOLKAS

Konflikt i Europa berör snabbt Västkusten. MARINA FÖRSVARET URHOLKAS GP 1978-02-26 Konflikt i Europa berör snabbt Västkusten. MARINA FÖRSVARET URHOLKAS S k ö v d e (G-P) : Chefen för Västra militärområdet generallöjtnant Nils Personne och hans stab har kritiserat försvarsstaben

Läs mer

1. Kursens benämning Krigsvetenskap fortsättningskurs funktionstaktik fältarbeten

1. Kursens benämning Krigsvetenskap fortsättningskurs funktionstaktik fältarbeten 1. Kursens benämning Krigsvetenskap fortsättningskurs funktionstaktik fältarbeten 2. Engelsk benämning War Studies Intermediate Course Engineering Tactics 3. Kurskod 1OP057 4. Beslut Denna kursplan är

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-12-19 Närvarande: justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, f.d. kammarrättspresidenten Jan Francke. Enligt en lagrådsremiss den 5

Läs mer

Arboga Robotmuseum Teknisk Underrättelsetjänst 2011-12-21 Antero Timofejeff Sida 1(12)

Arboga Robotmuseum Teknisk Underrättelsetjänst 2011-12-21 Antero Timofejeff Sida 1(12) Antero Timofejeff Sida 1(12) Föredrag om Teknisk underrättelsetjänst på Arboga Robotmuseum den 29/11 2011. Källa: Jerk Fehling och Antero Timofejeff. Årets sista föredrag på Robotmuseet samlades 25 personer

Läs mer

Utöver detta, och som en del i vårt trafiksäkerhetsarbete anordnar vi också mopedutbildningar.

Utöver detta, och som en del i vårt trafiksäkerhetsarbete anordnar vi också mopedutbildningar. FMCK Uppsala Frivilliga motorcykelkårens viktigaste uppgift, som frivillig försvarsorganisation, är att utbilda motorcykelordonnanser, främst till de militära, men även de civila delarna av totalförsvaret.

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. Försvarsmakten föreskriver med stöd av 12 förordningen (1980:123) med reglemente för militärpolisen följande.

FÖRFATTNINGSSAMLING. Försvarsmakten föreskriver med stöd av 12 förordningen (1980:123) med reglemente för militärpolisen följande. FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARETS HÖGKVARTERET FÖRFATTNINGSSAMLING FMLOG/TF-redaktionen 107 86 STOCKHOLM ISSN 0347-7576 FFS 2011:1 Utkom från trycket 2011-01-17 Försvarsmaktens föreskrifter om militärpolisen;

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Förslag till ändrad valdistriktsindelning och indelning i valkretsar i Västerås inför de allmänna valen 2014

Förslag till ändrad valdistriktsindelning och indelning i valkretsar i Västerås inför de allmänna valen 2014 2011-11-16 Dnr Valnämndens kansli Gunnar Lignell/Mari Eriksson Valnämnden Förslag till ändrad valdistriktsindelning och indelning i valkretsar i Västerås inför de allmänna valen 2014 Valnämndens behandling

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

Försvarsmakten är en Det Finns Flera vägar in till en DeltiDstjänstgöring: information till arbetsgivare:

Försvarsmakten är en Det Finns Flera vägar in till en DeltiDstjänstgöring: information till arbetsgivare: Soldat, sjöman ELLER gruppbefäl PÅ deltid? Nya möjligheter att kombinera din karriär Att tjänstgöra i Försvarsmakten innebär stora möjligheter till utveckling. Du får möjlighet att växa som person samtidigt

Läs mer

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt En av våra största resurser vi har är vår personal Värdegrund, Orsa kommun Inledning. Varför arbetsgivarstrategi? Arbetsgivarstrategin beskriver

Läs mer

1 Befattningar för militär personal skall hänföras till kompetensnivåer. Dessa skall tillämpas i både krigs- och grundorganisationen.

1 Befattningar för militär personal skall hänföras till kompetensnivåer. Dessa skall tillämpas i både krigs- och grundorganisationen. FIB 1997:3 Utkom från trycket 1997-11-30 Försvarsmaktens interna bestämmelser om personaltjänst; beslutade den 19 september 1997. Försvarsmakten föreskriver följande. 1 kap. Personalförsörjning Kompetensnivåer

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-06-10 Västmanlands sjukhus Västerås Fysiologkliniken Sjukhus Ort Klinik Madeleine Lindqvist-Beckman och Eva Persson Inspektörer Gradering

Läs mer

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken Projektmaterial Sammanställning ENKÄTER - INFORMATIONSTEKNOLOGI FÖR ÄLDRE ABF Södra Lappmarken Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 73 11 34 Stockholm 8-412 48 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Nu även med regionala kurser!

Nu även med regionala kurser! Nu även med regionala kurser! Välkommen på kurs med Försvarsutbildarna Varje kurs med Försvarsutbildarna är unik beroende på ämnesområde, deltagare, utbildningsplats och lärare. En viktig gemensam nämnare

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet

Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 16 april 2008. Studieplanen kompletteras

Läs mer

LÖNEPOLITISKT PROGRAM

LÖNEPOLITISKT PROGRAM LÖNEPOLITISKT PROGRAM 1 Innehållsförteckning 1.0 INLEDNING - BAKGRUND... 3 2.0 VAD VILL KOMMUNEN MED SIN LÖNEPOLITIK... 3 2.1 LÖNEN SOM STYRINSTRUMENT... 4 2.3 TRYGGANDE AV PERSONALFÖRSÖRJNINGEN... 4 2.4

Läs mer

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Läs mer

VI UTVECKLAR DIN PERSONAL KOSTNADSFRITT

VI UTVECKLAR DIN PERSONAL KOSTNADSFRITT VI UTVECKLAR DIN PERSONAL KOSTNADSFRITT Nya tider nya tankesätt också inom försvaret Försvarsmakten är en organisation i förändring precis som många andra företag. Vår personalfilosofi bygger på att vi

Läs mer

Kustjägare med rätt att göra reklam för sig själva

Kustjägare med rätt att göra reklam för sig själva Arbetet 1980-08-01 GT 1980-08-01 Kustjägare med rätt att göra reklam för sig själva Av PHILIP WAHREN GÖTEBORG; På stranden sitter årets kull av plutonsbefälselever på KA4. - Från älven kommer delar av

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Utan samband-ingen ledning

Utan samband-ingen ledning 18 Sambandsofficerare som genomsår de olika skolstegen från fänrik till major erhåller samtliga sin sambandsutbildning vid FSS. Sambandsutbildningen till fänrik och löjtnant syftar främst till att dessa

Läs mer

Arboga Robotmuseum Försvarsanläggningarpå Gotland del 2 2011-11-01 Sida 1(6)

Arboga Robotmuseum Försvarsanläggningarpå Gotland del 2 2011-11-01 Sida 1(6) Sida 1(6) Den 27 september 2011 hölls ett föredrag av Hans Andersson, om Försvaret av Gotland, del 2. Föredraget hölls inför ca 30 medlemmar. Det var fortsättningen av ett tidigare föredrag våren 2011.

Läs mer

Högskolan Väst. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Högskolan Väst. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Högskolan Väst Kort om högskolan Högskolan Väst, som hette Högskolan i Trollhättan/Uddevalla fram till 2006, tillhör landets yngsta högskolor. Den finns idag i tre städer: Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg,

Läs mer

FRA och Bletchley Park under WW2: Ibland var FRA till och med före...

FRA och Bletchley Park under WW2: Ibland var FRA till och med före... FRA och Bletchley Park under WW2: Ibland var FRA till och med före... ----- Av Rolf T Salme, SM5MX ----- Publicerat 2013-01-17 Från början var radiokommunikation liktydigt med gnistsändare och telegrafi.

Läs mer

Motion till riksdagen 2012/13:SD172 MJ av Mikael Jansson (SD) Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Motion till riksdagen 2012/13:SD172 MJ av Mikael Jansson (SD) Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Kommittémotion Motion till riksdagen 2012/13:SD172 MJ av Mikael Jansson (SD) Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar med följande ändringar i

Läs mer

Högskolan i Borås Rektor

Högskolan i Borås Rektor Högskolan i Borås Rektor Juridiska avdelningen Åsa Kullgren Omtentamen i kognitionspsykologi Anmälan N N har anmält Högskolan i Borås och haft synpunkter på att en omtentamen flyttats till ett nytt datum

Läs mer

Försvarsmaktens redovisning öppna delar

Försvarsmaktens redovisning öppna delar 2015-01-23 FM2014-5882:36 Sida 1 (6) Öppen bilaga Försvarsmaktens redovisning öppna delar Redovisning avseende punkt 1 Vilken resultatindikator kan enligt myndigheten användas för att beskriva utvecklingen

Läs mer

C4 VECKOBREV

C4 VECKOBREV C4 VECKOBREV Det andas ledighet vart man än går. Luften börjar gå ur oss, även om det är en och annan som fortfarande har ångan uppe. Denna vecka har varit väldigt mötesintensiv och har innehållit möten

Läs mer

Dennis Hedström förbereder resan över atlanten till det nya arbetet i Tampa, Florida i USA.

Dennis Hedström förbereder resan över atlanten till det nya arbetet i Tampa, Florida i USA. Luleå garnison fredag den 18 december 2009 Mot nya utmaningar Dennis Hedström förbereder resan över atlanten till det nya arbetet i Tampa, Florida i USA. Foto: Privat Det är med blandade känslor jag skriver

Läs mer