Komfortens betydelse för spår- och busstrafik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Komfortens betydelse för spår- och busstrafik"

Transkript

1 för spår- och busstrafik Trafikantvärderingar, modeller och prognoser för lokala arbetsresor Camilla Olsson Jenny Widell Staffan Algers VINNOVA Rapport VR 2001:8

2 TITEL (svensk): Komfortens betydelse för spår- och busstrafik. Trafikantvärderingar, modeller och prognoser för lokala arbetsresor. Mars 2001 TITLE (English): Comfort factors and their influence on bus and rail demand. Traveller values, models and forecasts for local work trips. March 2001 FÖRFATTARE/AUTHOR: Olsson Camilla, Widell Jenny, Algers Staffan SERIE/SERIES : VINNOVA Rapport VR 2001:8 ISBN X ISSN PUBLICERINGSDATUM/DATE PUBLISHED: 2001/06 UTGIVARE/PUBLISHER: VINNOVA Verket för Innovationssystem/The Swedish Agency for Innovation Systems, Stockholm VINNOVA DIARIENR/RECORD NO: KFB REFERAT (syfte, metod, resultat): Beslut om investeringar och drift av kollektivtrafik bygger ofta på bland annat prognoser av hur många som beräknas resa med de olika färdmedlen. Prognosmodeller som utvecklas från empiriska data brukar alltid innehålla parametrar för restid och reskostnader. Men det förekommer sällan att modeller även innehåller parametrar för komfort och andra så kallade mjuka faktorer. För att trots detta även ta hänsyn till mjuka faktorer i transportsystemet gör man ofta manuella justeringar av modellparametrarna, vilket ger betydande osäkerheter i både trafikanalyser och samhällsekonomiska kalkyler. Bristen på kunskap kan leda till att man inför investeringar i vissa fall fokuserar på felaktiga frågeställningar. För att närmare studera vilken betydelse mjuka faktorer har, genomfördes en KFB-stödd förstudie som publicerades Förstudien har sedan följts av detta projekt, som påbörjades Syftet med detta projekt är att med hjälp av intervjuer fånga in vilka faktorer som har stor betydelse för kollektivtrafikens attraktivitet, att mäta resenärernas betalningsvilja för dessa faktorer samt att undersöka deras betydelse för resenärernas val av färdmedel. En del av diskussionen har gällt den så kallade spårfaktorn, vilken skulle vara ett uttryck för en särskild preferens för spårburen trafik. I detta projekt har därför såväl buss som tunnelbana och pendeltåg studerats. Studien har begränsats till att avse arbetsresor i Stockholms län. Den använda metodiken kan beskrivas med följande steg: Öppna diskussioner (fokusgrupper) med olika trafikantgrupper. Resultaten av fokusgrupperna har använts för att identifiera faktorer och hur dessa bör beskrivas i den följande enkätundersökningen Enkätundersökning med attityd- och valfrågor. Attitydfrågorna består i att poängsätta olika faktorer med hänsyn till hur viktiga de är och hur väl de är tillgodosedda. Valfrågorna består i att välja mellan olika resalternativ, där resorna har olika pris och komfortegenskaper. Analys av attitydfrågor. Här redovisas resultaten av attitydfrågorna, bl.a. i form av gap-analyser som redovisar förhållandet mellan faktorernas betydelse och hur väl de är uppfyllda. Analys av valfrågor. Här genomförs en statistisk analys, vilken resulterar i modeller för val mellan olika kollektivtrafikalternativ. Med hjälp av dessa modeller kan betydelsen av olika faktorer jämföras med varandra. Jämförelser med prisfaktorn ger trafikanternas betalningsvilja för respektive faktor. Effektberäkningar i prognossystem. Parametrar för mjuka faktorer förs in i det nyutvecklade prognossystemet SAMPERS. Med detta system beräknas effekterna på resandevolymer, med olika kollektiva färdsätt samt konkurrerade färdmedel så som bil. Det finns två typer av resenärer; de som föredrar buss och de som föredrar spårbunden trafik. Bussresenärerna värderar högt faktorer som bekvämlighet, trygghet och att må bra. Här är kvinnor och äldre överrepresenterade. De föredrar bussen även om den tar längre tid. De som föredrar spårbunden trafik värderar faktorer som snabbhet, pålitlighet och klarhet. Attityden till olika färdsätt påverkas också av vilka färdsätt som faktiskt är tillgängliga för vederbörande. Vidare har det framkommit att de som är mest positiva till att resa kollektivt är de som reser mest med kollektivtrafiken. Människor som normalt tar bilen till jobbet, trots att de kan åka kollektivt, har en mer negativ syn på kollektivtrafik än andra. De menar att kollektivtrafiken har låg kvalitet, att de blir dåligt behandlade av personalen och att det är ett tecken på låg status att vara tvungen att åka kollektivt. Vid jämförelser mellan attityderna till nya respektive gamla bussar och vagnar, är det inte oväntat så att resenärer är i alla avseenden mer positiva till de nya fordonen. De gamla tunnelbanevagnarna anses ha mycket störande buller medan de nya inte anses bullra alls. Att resa i fullpackade vagnar tycker inte stockholmarna om. I genomsnitt är resenärerna beredda att betala närmare hundra kronor extra per månadskort om de var garanterade en sittplats. De är även villiga att betala mer om de får nya och bättre vagnar och fräschare stationer. De nya värderingarna har även implementeras i trafikmodeller. Det visar sig då att om någon av dessa förbättringar i systemet skulle genomföras ger känslighetsanalyser i EMME/2 resultatet att både trafikvolymen totalt samt per färdmedel och trafiklänk förändras. ABSTRACT (aim, method, results): Comfort and convenience of public transport services may be of importance for the attractiveness of the public transport system. Demand forecasts rarely consider such aspects, at least not explicitly. The aim of this study is to clarify what comfort factors (often called soft factors) that are of importance, and how they influence travellers mode choice. The discussion on these matters have partially been related to the so called rail factor, meaning that rail borne systems have some intrinsic comfort factor. Therefore, both bus and rail systems have been studied in this project. The study has been limited to work trips in the county of Stockholm. The methodology used in the project can be described as follows: Open discussions (focus groups) have been held with different traveller categories. The results have been used to identify factors and how to describe them in the subsequent survey. Mail.back survey, including attitudinal questions and choices. The attitudinal questions imply a rating of different factors with regard to their importance and how well they are supplied. The choices consist of choosing between different travel options, where the options differ in fare and comfort. Analysis of the attitudinal questions. Here the results of the attitudinal questions are reported, for example in the form of a gap analysis, showing the relationship between importance and satisfaction of different factors. Analysis of choices. A statistical analysis, using logit models, is undertaken. The relative importance of different factors is shown, specifically the relationship to fare (willingness to pay). Impact on forecasts. The relationship between different factors is used to implement the effects of different comfort factors in the SAMPERS forecasting models. In this way, the impact on demand for public transport has been calculated for different scenarios. The results show that those who generally prefer bus refer to factors like comfort, security and well-being. Women and elderly are overrepresented in this category. Those who generally prefer rail refer to factors like speed, reliability and clarity. The attitudes are also affected by what modes that actually are available for the individual.the most important factors that were obtained from the choice experiments were new subway vehicles, higher standard for stations/bus stops and less congested vehicles. These factors were also found to have a significant impact on the demand for public transport, and should therefore be considered in planning as well as in forecasts. I VINNOVAs Verket för innovationssystem - publikationsserier redovisar forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. De flesta VINNOVA-publikationer finns att läsa eller ladda ner via VINNOVA The Swedish Agency for Innovation Systems - publications are published at

3 för spår- och busstrafik Trafikantvärderingar, modeller och prognoser för lokala arbetsresor Mars 2001

4 2

5 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND OCH SYFTE METODIK FOKUSGRUPPDISKUSSIONER ENKÄTUNDERSÖKNINGEN ANALYS AV ATTITYDFRÅGOR ANALYS AV VALFRÅGORNA EFFEKTBERÄKNINGAR SLUTSATSER BAKGRUND OCH SYFTE METOD METODVAL FOKUSGRUPPSDISKUSSIONER Metod Rekrytering och sammansättning av fokusgrupper Genomförande Analys ENKÄTUNDERSÖKNING Urval Datainsamlingsmetod Svarsfrekvens och bortfall Enkätens utformning Stated preference-analys EFFEKTBERÄKNINGAR Trafikprognoser Samhällsekonomisk bedömning FOKUSGRUPPSDISKUSSIONER INTERVJUPERSONERNAS VALMÖJLIGHETER FÖR RESOR TILL ARBETET VIKTIGASTE SKÄLEN FÖR FÄRDMEDELSVAL REDOGÖRELSE FÖR SVAREN PÅ RESPEKTIVE FRÅGEOMRÅDE Information Hållplatser Pris, tid och service Komfort Trygghet Bagage, barn och barnvagnar Typ av resa Image, status BÄST /SÄMST MED SPÅR RESPEKTIVE BUSS FRITT VAL SLUTSATSER FRÅN GRUPPDISKUSSIONERNA JÄMFÖRELSE MED FÖRSTUDIEN RESULTAT BAKGRUNDSFRÅGOR BEDÖMNINGAR AV OLIKA KOLLEKTIVTRAFIKFORDON GAPANALYS MODELLRESULTAT Slutmodell Segmentvisa modeller BETALNINGSVILJA

6 6 EFFEKTBERÄKNINGAR SYFTE SCENARIER PROGNOSRESULTAT OMRÅDEN FÖR FORTSATT FORSKNING INOM OMRÅDET Mätning av samband mellan attityder och faktiskt beteende vid färdmedelsval SLUTSATSER REFERENSER BILAGA 1 - FRÅGEGUIDE BILAGA 2 ENKÄT BILAGA 3 - SVARSFREKVENSER BILAGA 4 - INTERVJUPERSONERNAS EGNA KOMMENTARER BILAGA 5 - MODELLRES ULTAT BILAGA 6 - NÄTVERKSEFFEKTER

7 Förord När människor kan välja att resa med antingen buss eller spårburna färdmedel är valet oftast inte givet. Valet påverkas självklart av restider och reskostnader, men även av andra mer mjuka egenskaper som exempelvis fordonens och hållplatsernas komfort. Generellt behövs det mer kunskap om vilka faktorer som har betydelse för resenärernas val av färdmedel och hur stor betydelse de i så fall har. Bättre kunskap inom området kan ge bättre överensstämmelse mellan trafikberäkningar och faktiskt beteende samt bättre kvalitet i beslutsunderlag. Projektet har haft sin utgångspunkt i en sammanställning av tidigare kunskaper. Ny kunskap om resenärers värderingar har samlats in genom fokusgruppsanalyser och enkätstudier. Resultaten visar att komfort är en viktig faktor och att den har olika stor betydelse för olika grupper. Spårburen trafik och bussar har olika komfortegenskaper vilka attraherar olika grupper, och det finns möjligheter att överföra positiva egenskaper mellan de olika färdmedlen. Ett tillämpningsexempel visar att om komfortnivån i kollektivtrafiksystemet höjdes generellt skulle antalet resenärer öka betydligt och biltrafiken skulle minska. Detta projekt har genomförts på uppdrag av Kommunikationsforskningsberedningen (KFB), numera VINNOVA. Delfinansiering har erhållits av Regionplane- och trafikkontoret (RTK), AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) och Stadstrafiken i Göteborg. En referensgrupp bestående av representanter från lokaltrafikföretag samt forskare och andra sakkunniga inom kollektivtrafikområden har följt projektet. Vi vill tacka Ann- Charlotte Alvehag (RTK), Bo Tengblad (SL), Christina Bolinder och Helena Sundberg (SL), Nils Edström (KFB), Karl Kottenhoff (KTH), Lennart Löfberg (Stadstrafiken i Göteborg), Elsa Rosenblad (Chalmers), Lisa Warsén (Futura) och Bengt Lindwall (Adtranz) för deras medverkan. Medverkande från Transek i detta projekt har varit Camilla Olsson, Jenny Widell, Muriel Beser, Tomas Ahlberg, Staffan Algers, Per Ingströmer, Johanna Lindqvist Dillén och Gunnar Johansson. SL konsult har medverkat i fältarbetet. Vi vill framföra vårt varma tack till alla som så välvilligt ställt upp med erfarenheter, råd och synpunkter. Projektet har gett upphov till ny kunskap och dessutom flera intressanta forskningsuppslag. Gunnar Johansson Solna, mars

8 6

9 1 Sammanfattning 1.1 Bakgrund och syfte Beslut om investeringar och drift av kollektivtrafik bygger ofta på bland annat prognoser av hur många som beräknas resa med de olika färdmedlen. Prognosmodeller som utvecklas från empiriska data brukar alltid innehålla parametrar för restid och reskostnader. Men det förekommer sällan att modeller även innehåller parametrar för komfort och andra så kallade mjuka faktorer. För att trots detta även ta hänsyn till mjuka faktorer i transportsystemet gör man ofta manuella justeringar av modellparametrarna, vilket ger betydande osäkerheter i både trafikanalyser och samhällsekonomiska kalkyler. Bristen på kunskap kan leda till att man inför investeringar i vissa fall fokuserar på felaktiga frågeställningar. För att närmare studera vilken betydelse mjuka faktorer har, genomfördes en KFB-stödd förstudie som publicerades Förstudien har sedan följts av detta projekt, som påbörjades Syftet med detta projekt är att med hjälp av intervjuer fånga in vilka faktorer som har stor betydelse för kollektivtrafikens attraktivitet, att mäta resenärernas betalningsvilja för dessa faktorer samt att undersöka deras betydelse för resenärernas val av färdmedel. En del av diskussionen har gällt den så kallade spårfaktorn, vilken skulle vara ett uttryck för en särskild preferens för spårburen trafik. I detta projekt har därför såväl buss som tunnelbana och pendeltåg studerats. Studien har begränsats till att avse arbetsresor i Stockholms län. 1.2 Metodik Den använda metodiken kan beskrivas med följande steg: Öppna diskussioner (fokusgrupper) med olika trafikantgrupper. Resultaten av fokusgrupperna har använts för att identifiera faktorer och hur dessa bör beskrivas i den följande enkätundersökningen 7

10 Enkätundersökning med attityd- och valfrågor. Attitydfrågorna består i att poängsätta olika faktorer med hänsyn till hur viktiga de är och hur väl de är tillgodosedda. Valfrågorna består i att välja mellan olika resalternativ, där resorna har olika pris och komfortegenskaper. Analys av attitydfrågor. Här redovisas resultaten av attitydfrågorna, bl.a. i form av gap-analyser som redovisar förhållandet mellan faktorernas betydelse och hur väl de är uppfyllda. Analys av valfrågor. Här genomförs en statistisk analys, vilken resulterar i modeller för val mellan olika kollektivtrafikalternativ. Med hjälp av dessa modeller kan betydelsen av olika faktorer jämföras med varandra. Jämförelser med prisfaktorn ger trafikanternas betalningsvilja för respektive faktor. Effektberäkningar i prognossystem. Parametrar för mjuka faktorer förs in i det nyutvecklade prognossystemet SAMPERS. Med detta system beräknas effekterna på resandevolymer, med olika kollektiva färdsätt samt konkurrerade färdmedel så som bil. 1.3 Fokusgruppdiskussioner Diskussioner genomfördes med fyra olika grupper. En grupp utgjordes av trafikanter där buss var det bästa alternativet. En annan grupp utgjordes av trafikanter med många olika kollektivtrafikmöjligheter. En tredje grupp var en jämförelsegrupp med avseende på förstudien. Den sista gruppen utgjordes av personer som åkte bil trots goda förutsättningar att välja kollektivt färdsätt. När deltagarna ombads ge sin syn på olika förutbestämda egenskaper kallade frågeområden framträdde några mer än andra. Dessutom framkom några tydliga skillnader mellan buss och spår. Nedan sammanfattas de viktigaste skillnaderna. Resenärerna upplevde: information och upplysningar om hur man skall åka som mer överskådligt för tunnelbana och pendeltåg än för buss. dålig tidtabellmatchning under lågtrafik. brister i säkerheten (olycks- eller skaderisken) i samband med bussresor. Anledning: dels genom att hållplatserna ibland var utformade så att det upplevdes som en risk att bli påkörd, dels genom att förarna ibland har en körstil som medför en risk att man ramlar i bussen och skadar sig. otrygghet i samband med resor i tunnelbanan, dels beroende på rädsla för att tåget ska bli stillastående inne i tunnlar, dels beroende på det klientel som vistas i tunnelbanan. att det var viktigt med väl belysta busshållplatser och att spärrarna i tunnelbanan var trånga. 8

11 att månadskortspriset var rimligt, medan enkelbiljetter var dyra. att servicen var bättre vid bussresor då det alltid finns en chaufför till hands. att de nya tunnelbanevagnarna var fina, tysta och bra. medsittning som mer angenämt än motsittning. De allra flesta föredrog bussen eftersom man inte behöver sitta mittemot någon annan och att sätena i bussen upplevdes mer bekväma. Det fanns också andra faktorer som inte påverkar valet av färdmedel men som ändå har betydelse för hur resan värderas. Det viktigaste faktorerna redovisas nedan (svaren ges inte i prioriterad ordning): Hållplatsutrop eller ej Information om störningar, linjesträckning mm Hållplatserna/stationerna vad gäller renlighet, värme/kyla etc. Enkelhet i tidtabellerna (varje halvtimme t ex) Komfort exempelvis benutrymme, buller etc. Naturligt nog var de som reste mest med kollektivtrafik också mest positiva till att åka kollektivt. Detta gällde framförallt de som bodde i Södra Stationsområdet på Södermalm (grupp 2). Skälet till att just denna grupp var mest positiv kan vara att de har ett stort utbud av kollektiva färdmedel med hög turtäthet och att de har relativt korta resavstånd till centrala Stockholm. En annan möjlig orsak till att de som reste ofta med kollektiva färdmedel var mer positiva än de som reste mer sällan kan vara att vana resenärer blir mer tåliga. Bilisterna, dvs. de som sällan eller aldrig reste kollektivt (grupp 4), upplevde att det var krångligt att resa kollektivt. Bilisterna hade inte sämst utbud av kollektiva färdmedel. Både kollektivtrafikresenärerna och bilisterna var mycket positiva till och hade lagt märke till de förändringar som skett i kollektivtrafiken den senaste tiden. Det var inte bara det att man hade sett eller åkt med de nya tunnelbanevagnarna utan man hade också uppmärksammat en rad förändringar och förbättringar. Deltagarna var överlag väl bekanta med kollektivtrafiken, även de som oftast reste med bil. 1.4 Enkätundersökningen Intervjupersonerna rekryterades på stationer och hållplatser på Södermalm, i Nacka eller i Sundbyberg. Den geografiska fördelningen valdes med hänsyn till förekomsten av olika kollektiva färdsätt. Rekryteringen ägde rum under veckorna Personerna kontaktades vardagar mellan klockan 7 och 9 på morgonen respektive mellan klockan 16 och 18 på eftermiddagen. Datainsamlingen avslutades vecka Totalt delades 3035 enkäter ut vid hållplatser och stationer, jämnt fördelat mellan bostadsområdena. Efter två påminnelser hade 1866 ifyllda enkäter inkommit. Svarsfrekvens uppgick med andra ord till 61 procent. Av dessa 1866 ifyllda enkäter uteslöts 166 enkäter med anledning av att de inte var korrekt ifyllda. I analyserna av enkätmaterialet 9

12 har därför 1700 svar använts. Svarsfrekvensen var ungefär lika hög i alla tre urvalsområden och andelen felaktigt ifyllda enkäter likaså. Enkäten som användes i projektet bestod av fyra delar. Den första delen behandlade frågor om erfarenhet och attityder till de olika kollektiva färdmedel som finns i Stockholmsregionen. I den andra delen fick intervjupersonerna betygsätta egenskaper hos kollektivtrafiken. Den tredje delen innehöll valfrågor (stated preference-frågor) och den sista delen innehöll allmänna frågor om intervjupersonernas resvanor och socioekonomi. 1.5 Analys av attitydfrågor Under perioden 1998 och framåt införde SL successivt nya tunnelbanevagnar samt ett nytt busskoncept för Stockholms innerstad. Även nyinredda pendeltågsvagnar togs i bruk. Därmed var det intressant att ställa frågor om arbetspendlarnas uppfattning om de nya fordonen jämfört med de äldre. Ett antal olika egenskaper betygsattes i enkäten. Buller och skakningar, sittkomforten, fräschheten, belysningen och temperaturen undersöktes, och intervjupersonerna fick också avge ett helhetsomdöme. Den nya tunnelbanevagnen fick det bäst omdömet närmre 80 procent ansåg att den var mycket bra. En gapanalys, som visar skillnaden mellan hur viktig en faktor anges vara och hur väl den är tillgodosedd, genomfördes. Faktorerna tidtabellshållning, städning, turtäthet, temperatur, buller och information undersöktes. Störst diskrepans var det för punktligheten i tunnelbanan. Resultatet är väntat med anledning av att tunnelbanesystemet under tiden för studien bytte signalsystem. Bytet gav upphov till en rad förseningar. För pendeltågens del ansåg arbetsresenärerna att turtätheten behövde åtgärdas, och för bussarnas del borde temperaturen i första hand förbättras. 1.6 Analys av valfrågorna Valfrågorna innebar att intervjupersonerna fick ta ställning till alternativa resmöjligheter, där alternativen skilde sig med avseende på pris, restid och olika komfortegenskaper. Svaren analyserades genom att skatta s.k. logitmodeller, vilka ger till resultat de vikter på de olika egenskaperna som bäst återskapar de val intervjupersonerna gjort. Säkerheten i de erhållna vikterna kan beräknas genom statistiska test. De erhållna resultaten har i de flesta fall en hög statistisk kvalitet. Betydelsen av olika faktorer i förhållande till varandra kan därför beräknas. Om vikten för restid fått värdet 0,1 och vikten för en busshållplats med hög standard jämfört med en busshållplats med låg standard fått värdet 0.4, innebär det att förekomsten av en bättre busshållplats har samma betydelse för trafikanten som om resan hade varit 4 minuter kortare. 10

13 På samma sätt kan vikten för den bättre hållplatsen jämföras med prisfaktorn. Man erhåller då ett värde på de olika faktorerna utryckt i kronor, ofta kallad betalningsviljan. I nedanstående diagram redovisas den erhållna betalningsviljan för olika komfortfaktorer. Vagn:Buss Vagn:T-bana 27 Vagn:P-tåg Station:Buss 33 Station:T-bana 73 Station:P-tåg 53 Sittplats:Buss 84 Sittplats:T-bana Sittplats:P-tåg [SEK/månad Figur 1.1 Betalningsvilja för ett antal standardförbättringar Om alla äldre tunnelbanevagnar byttes ut mot den nya typen skulle genomsnittspendlaren vara beredd att betala 27 kronor mer för ett SL-månadskort än de 400 kronor som kortet kostade under den perioden som intervjuerna genomfördes. Logitmodellen ger inte signifikanta värden för de nya bussarna eller de nyinredda pendeltågsvagnarna. Det betyder att den standardförbättringen inte är tillräckligt viktig för att pendlarna ska vara beredda att betala för den. Om alla busshållplatser som idag bestod av busstolpar uppgraderades till busskurer är arbetspendlarna villiga att betala i genomsnitt 33 kronor mer per månad. Att alltid få vänta vid tunnelbanestationer med hög standard i stället för med låg standard motiverar en prishöjning på månadskortet med 73 kronor och för pendeltåg är motsvarande siffra 53 kronor. Högst var betalningsviljan för minskad trängsel. Om resenärerna blev garanterade en sittplats i stället för att riskera att behöva stå, skulle de i genomsnitt vara villiga att betala 84 kronor mer per månad för sittplats på bussar och 89 kronor mer för sittplatser på tunnelbanan och pendeltåget. 11

14 1.7 Effektberäkningar Genom att räkna om betydelsen av komfortfaktorer till vad dessa motsvarar i förändringar av de variabler som ingår i SAMPERS-systemet (exempelvis restid) blir det möjligt att beräkna hur mycket de olika komfortfaktorerna betyder för resvolymerna med såväl kollektiva färdsätt som för bilresandet. För att studera effekten av olika faktorer konstruerades prognosscenarier, där maximinivåer för fordonskomfort, sittplatsstandard och hållplatsstandard jämfördes med ett jämförelsescenario bestående av miniminivåerna för respektive faktor (i fallet med sittplatsstandard dock ett medelvärde). Det bör påpekas att jämförelsescenariot är sämre än dagens situation (nya vagnar har exempelvis tagit i drift i viss utsträckning). Beräkningarna syftar till att påvisa betydelsen av olika komfortfaktorer, och inte den idag befintliga förbättringspotentialen. I nedanstående diagram redovisas effekterna på trafikarbetet av de olika faktorerna: Procentuella förändringar i persontrafikarbetet jämfört med Jämförelsescenario Persontrafikarbete, bil Persontrafikarbete, buss Persontrafikarbete, tåg 70,0% 60,0% Högstandard scenario 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Ingen får sittplats Jämförelse scenario Nya kollektivtrafikfordon Alla får sittplats Hållplats -10,0% -20,0% -30,0% -40,0% Figur 1.2 Effekter på trafikarbetet, mätt i procent 12

15 1.8 Slutsatser Den s.k. spårfaktorn, dvs. dagens trafikmodellers oförmåga att återskapa fördelningen mellan andelen personer som väljer buss respektive spårburen trafik, försvinner eller minskar i betydelse då fler egenskaper hos de olika färdsätten beaktas vid färdmedelsvalet. Att först utföra fokusgruppsdiskussioner och därefter en enkätundersökning har visat sig fungera väl för att fånga in kvalitativ samt kvantitativ information om detta ämnesområde. De preferenser som mätts i undersökningen visar på vissa skillnader, främst mellan män och kvinnor samt mellan inkomstgrupper. Att i enkäten både inkludera rena attitydfrågor (grad av instämmande på en skala) och hypotetiska betalningsviljefrågor (stated preference valfrågor) har medfört intressanta resultat. I analyserna av datamaterialet framkommer det att resenärernas attitydbetyg för olika egenskaper inte alltid motsvarar betalningsviljan för motsvarande egenskaper. Detta innebär att faktumet att kunder anser att en egenskap är viktig inte automatiskt innebär att en standardhöjning kommer att få någon reell påverkan på beteendet/resandevolymen. Analyserna har visat att det finns en betydande betalningsvilja för komfortfaktorer, såväl när det gäller buss som spårburna färdmedel. Detta gäller såväl fordonsstandard som hållplatsstandard och trängselnivå. Det är möjligt att beakta hur mjuka faktorer påverkar resandet vid trafikprognosberäkningar. Det har visat sig möjligt att föra in effekter av fordonsutformning, hållplatsstandard och trängselnivåer i trafikprognoser genomförda med det nyutvecklade SAMPERSsystemet. De genomförda prognosberäkningarna visar att standarden på kollektivtrafiken har stor betydelse för resandet. 13

16 14

17 2 Bakgrund och syfte Årligen satsas stora pengar på kollektivtrafikanläggningar. Sådana satsningar får långsiktiga effekter för samhällets funktion och ekonomi. En ökad kunskap om vilka faktorer som har betydelse vid resor i spårburen respektive icke-spårburen trafik inom kollektivtrafiken är av stort värde för alla aktörer som sysslar med regional kollektivtrafik. Satsningar i spårburen trafik medför höga investeringskostnader men relativt låga driftskostnader, medan satsningar i busstrafik medför låga investeringskostnader men istället relativt höga driftskostnader. Som exempel så har Storstockholms Lokaltrafik en investeringsbudget, för år 1999, som uppgår till 2.5 miljarder kronor och en driftsbudget som uppgår till 6.6 miljarder kronor. Beslut om kollektivtrafikinvesteringar bygger bland annat på prognoser av hur många som kommer att resa med de olika färdsätten. Prognoserna bygger till stor del på kunskapen om hur betydelsefull restid och reskostnad är när man reser kollektivt. För att även ta hänsyn till mjuka kvaliteter i transportsystemet gör man idag vissa manuella justeringar, vilket ger betydande osäkerheter i både trafikanalyser och samhällsekonomiska kalkyler. Bristen på kunskap kan leda till att man inför investeringar i vissa fall fokuserar på felaktiga frågeställningar. I ljuset av de stora satsningar som görs inom kollektivtrafikområdet och den osäkerhet som råder kring mjuka faktorer är det angeläget att en tillförlitlig metodik utvecklas. Syftet med detta forskningsprojekt är att öka kunskapen om olika resandekategoriers värderingar av mjuka faktorer, som har betydelse vid deras val av färdsätt i kollektivtrafiksystemet. Avsikten är att göra det på ett sådant sätt att resultaten sedan kan arbetas in i trafikmodeller och samhällsekonomisk kalkylmetodik. 15

18 16

19 3 Metod 3.1 Metodval I en första etapp att studera vilken effekt komfort har på människors resebeteende genomfördes en omfattande kunskapssammanställning (KFB Meddelande 1998:1). Kunskapen inom området inventerades från fyra skilda perspektiv; beteende-, tjänste-, konsument- och efterfrågeperspektiv. Utgångspunkten i denna förstudie var att söka underlag för identifiering av de egenskaper som har betydelse för valet mellan färdmedel i spårtrafik och buss sett ur trafikantens synvinkel. De tre huvudsakliga slutsatserna från denna studie var att: 1. De generella justeringsvikter, baserade på prognosmakarens mer eller mindre subjektiva uppfattningar, som ibland nyttjas i prognosberäkningar för att kunna återskapa faktiskt resebeteende kan orsaka betydande osäkerheter i beslutsunderlagen. 2. Det förefaller finnas tydliga skillnader mellan resenärernas värderingar av spårtrafik kontra buss. Faktorer som exempelvis snabbhet, tillförlitlighet och överskådlighet verkar attrahera resenärer som väljer spårburen trafik, medan faktorer som bekvämlighet, trygghet och trivsamhet verkar attrahera bussresenärer. Faktorer som rör informationstillgänglighet hamnar i fokus för båda resenärskategorierna. 3. Det är viktigt att skillnader i komfortegenskaperna mellan buss och spårburen trafik tas i beaktning vid utvärderingar. Mot ovanstående bakgrund var det motiverat att ytterligare identifiera, strukturera och klassificera komfort- och serviceegenskaper hos kollektivtrafik. Dessutom behövdes en kvantifiering av egenskaperna för att se om komfortegenskaperna har någon signifikant inverkan vid faktiska och hypotetiska färdmedelsval. En mer täckande empirisk undersökning ger även ge information om homogena resekategorier i fråga om synen på komfortegenskaper. I förstudien drogs slutsatsen att en exkludering av komfort- och serviceegenskaper i prognosberäkningar, som har i syfte att återskapa faktiskt resebeteende, kan orsaka betydande osäkerheter i beslutsunderlagen. Det är intressant att få kunskap om hur komfortegenskaperna påverkar resandevolymerna (totalt samt per färdmedel och trafiklänkar) om komfortegenskaperna inkluderas i trafikprognosmodeller. För att uppnå dessa målsättningar och efter samråd med referensgruppen lades föreliggande studie upp i enlighet en metod som kan illustreras i figuren nedan. 17

20 Intervjuer Analyser Effektberäkningar Fokusgrupper Enkätundersökning Attityder Logitmodeller Sampers analyser Samhällsekonomisk kalkyl Figur 3.1Illustration av metod För att få empirisk kunskap genomförs intervjuer i två steg. Dels genomförs fokusgruppsdiskussioner för att få en uppfattning om vilka faktorer som bör undersökas och hur dessa benämns av trafikanterna, dels enkätundersökningar som ger underlag för analyser av attityder och hypotetiska val. Därefter analyseras den insamlade informationen. Detta sker bl.a. genom gapanalyser, där olika komfortfaktorers betydelse ställs i relation till hur väl de är tillgodosedda. För att få information om hur olika faktorer förhåller sig till varandra och till reskostnaden, analyseras hypotetiska val mellan olika resor med olika komfort och pris. Denna del av enkätsvaren analyseras med hjälp av logitmodellen, vilken också gör det möjligt att bedöma den statistiska säkerheten i resultaten. När de trafikanternas avvägningar mellan olika komfortfaktorer på detta sätt beräknats, blir det också möjligt att genomföra effektberäkningar, vilka visar olika komfortfaktorers betydelse för resandevolymerna. Dessa beräkningar genomförs med SAMPERSsystemet, vilket gör det möjligt att också beräkna återverkningarna på bl.a. bilresandet. De olika metoddelarna utvecklas närmare i återstoden av detta kapitel. 3.2 Fokusgruppsdiskussioner Under mars 1999 anordnades fyra fokusgrupper. Syftet var att identifiera de mest betydelsefulla mjuka faktorerna när resenärer väljer att åka med spårburen kollektivtrafik eller med buss. Fokusgrupperna fyllde också ett annat viktigt syfte, nämligen att finna rätt vokabulär till efterföljande enkät Metod Fokusgrupper är en variant av gruppintervju. I en fokusgrupp samtalar cirka 8 personer om ett ämne under ledning av en moderator. Moderatorn håller ihop diskussionen och fokuserar på ett eller flera förutbestämda teman, som återfinns i en på förhand upprättad frågeguide (se bilaga 1). 18

21 Fokusgruppsdiskussioner används för att försöka beskriva en användares krav på en produkt eller för att beskriva vanor kring användningen av en produkt. Metodens styrka ligger i intervjutekniken, vilken innebär att det en person säger inviterar andra personer i gruppen till nya associationer. Diskussionen i sin helhet spelas in på kassettband eller videoband och analyseras i efterhand. Det innebär att moderatorn kan koncentrera sig på diskussionen under själva intervjun, utan att behöva göra några anteckningar Rekrytering och sammansättning av fokusgrupper Rekryteringen av deltagare till fokusgrupperna gjordes genom telefonintervjuer. Till varje grupp rekryterades cirka tio personer och vid intervjuerna var det i genomsnitt sju personer som deltog. Nästan alla som inte kom till fokusgruppen ringde återbud innan diskussionen skulle äga rum. Deltagare till fyra olika fokusgrupper valdes ut, alla med olika förutsättningar. Tre grupper bestod av resenärer som oftast åkte med kollektiva färdmedel till arbetet (eller till skola) och en grupp med resenärer som oftast åkte bil till arbetet (eller till skola). En gemensam förutsättning var dock att de skulle ha sin arbetsplats/skola i centrala Stockholm. Kriterierna för urvalspersonerna i de tre grupperna som vanligtvis åkte kollektivt var att de skulle: - vara bosatta i det aktuella området, - vara över 18 år, - vara innehavare av SL-kort, - oftast resa kollektivt till arbetet eller skola och Grupp 1. Buss bästa alternativet/färdmedelsbytare Deltagarna i denna grupp skulle vara bosatta i Nacka kommun. Från Nacka är det möjligt att åka kollektivt med antingen vanlig buss, motorvägsbuss eller med Saltsjöbanan (pendeltåg). De flesta bussarna och Saltsjöbanan stannar vid Slussen. Det innebär att resenärer från Nacka i allmänhet måste göra ett byte till buss eller tunnelbana vid Slussen när de ska till andra platser i centrala Stockholm. I denna grupp deltog totalt sju personer; tre män och fyra kvinnor i åldrarna år. De flesta reste vanligtvis med buss. Några av deltagarna åkte dock emellanåt med Saltsjöbanan. Några i gruppen uppgav att de även någon gång per vecka eller per månad tog bilen till arbetet. För den övervägande delen i gruppen innebar resan till centrala Stockholm ett byte vid Slussen. Grupp 2. Många olika kollektivtrafikmöjligheter Denna grupp bestod av personer bosatta i Södra Stationsområdet på Södermalm. Gruppen valdes med utgångspunkt från att deltagarna skulle ha ett brett kollektivtrafi- 19

22 kutbud. De har tillgång till buss, tunnelbana och pendeltåg. Tanken bakom detta urvalskriterium var att val mellan olika färdmedel skulle ingå som en naturlig del i dessa personers vardag. Därmed borde de ha god kunskap om olika färdmedel. Personerna i denna grupp har också i jämförelse med de andra grupperna förhållandevis korta resor till och från arbetet. De olika kollektiva färdmedel som de kan välja mellan har hög turtäthet och tunnelbanan går helt under jord. Detta medför att svaren ibland skiljer sig från svaren i de övriga grupperna. Denna grupp bestod av totalt sju personer, tre män och fyra kvinnor i åldrarna år. Personerna i denna grupp valde olika färdmedel till arbetet. Ungefär hälften valde tunnelbana medan övriga reste med buss. En av personerna reste regelbundet med pendeltåg. Grupp 3. Referens till förstudien: boende i Sollentuna I förstudien till detta projekt genomfördes fyra fokusgruppsdiskussioner med boende i Sollentuna. För att skapa en referensgrupp valdes en grupp i denna studie med samma förutsättningar som i förstudien. Denna grupp kännetecknades av att de hade möjlighet att åka buss eller pendeltåg (de hade även möjlighet att åka buss till tunnelbanan). Gruppen bestod av sju personer; tre män och fyra kvinnor i åldrarna år. I denna grupp var det tre personer som alltid åkte buss, två som alltid åkte pendeltåg medan resterande varierade sitt färdmedelsval. Grupp 4. Bilister Deltagarna i bilistgruppen var bosatta i Sundbyberg. Gruppen valdes med utgångspunkten att gruppen skulle innehålla resenärer som hade valt att ta bilen till arbetet trots relativt goda förutsättningar att åka kollektivt. Från Sundbyberg kan man åka både buss, tunnelbana och pendeltåg in till centrala Stockholm. En annan aspekt var också att se vilken kunskap om kollektivtrafik personer som vanligtvis inte reser kollektivt besitter. I gruppen deltog sju personer, två män och fem kvinnor i åldrarna år. Samtliga reste vanligtvis bil till arbetet, men hade vid olika tillfällen åkt kollektivt till arbetet Genomförande Fokusgruppsdiskussionerna utfördes under mars Diskussionerna ägde rum under kvällstid i lokaler som låg i anslutning till de intervjuades hemadress. Deltagarna hade vid rekryteringstillfället fått information om att de skulle delta i en gruppdiskussion om kollektivtrafik och att diskussionen skulle behandla främst service, trygghet, komfort, trivsel och information. Fokusgrupperna pågick i drygt en timme och deltagarna fick 150 kronor i reseersättning. 20

23 En frågeguide med ungefärlig tidplan användes under diskussionerna. Frågeguiden var till stor del lik den som togs fram inför fokusgrupperna i förstudien till detta projekt. Mindre justeringar gjordes dock med utgångspunkt från resultat i de tidigare genomförda fokusgrupperna. Diskussionen inleddes med ett välkomnande, en kort presentation av ämnesområdet samt en kort presentation av deltagarna själva. I presentationen fick deltagarna redogöra för hur de reser idag, varför de reser som de gör, om de anser att de har någon valmöjlighet vad gäller färdmedel och om de har tillgång till bil eller ej. Det poängterades att de skulle uppge detta huvudsakligen för arbetsresor. Efter den inledande presentationen fick deltagarna diskutera två och två med varandra om: Kan man välja mellan pendeltåg och buss? Finns det någon valmöjlighet för dig? Varför har du valt som du har gjort? Ange de fem viktigaste skälen för ditt val. De viktigaste skälen antecknades sedan på ett blädderblock av moderatorn. Efter denna inledande del diskuterades olika faktorers betydelse för färdmedelsval. Exempelvis berördes information, tid, komfort, bekvämlighet, hållplatser, pris och service. Diskussionen avslutades med att intervjupersonerna fick uppge vad de tyckte var bäst respektive sämst med buss, tunnelbana och pendeltåg. Dessutom ombads de att besvara två hypotetiska frågor där de fick välja mellan buss, tunnelbana eller pendeltåg under olika förutsättningar. Fokusgruppsdiskussionerna föregicks av en långvarig busstrejk som avslutades några veckor innan. Vid intervjuerna uppkom dock endast ett fåtal synpunkter och kommentarer kring strejken. Därmed drar vi slutsatsen att strejken troligen inte har påverkat svaren i undersökningen i någon större omfattning Analys Högst någon dag efter genomförd fokusgrupp avlyssnades bandet från fokusgruppsdiskussionen och de relevanta synpunkterna nedtecknades och så även de nedskrivna kommentarerna på blädderblocken. Då samtliga fokusgrupper var genomförda analyserades resultaten från gruppdiskussionerna. 3.3 Enkätundersökning För att erhålla kvantitativa resultat angående de mjuka faktorernas inverkan på valet mellan olika kollektiva färdmedel samt att erhålla information om pendlarnas attityder till olika färdmedel och egenskaper hos de olika färdmedlen genomfördes i maj/juni 1999 en enkätundersökning. Intervjupersonerna rekryterades från tre av de geografiska områden som fokusgruppsdeltagarna var boende i. 21

24 I april 1999 genomfördes en mindre provundersökning för att testa enkätutformningen och stated preference-designen. Provundersökningens enkät skickades ut till 100 personer och 42 svar inkom inom den utsatta tiden. Inga svarspåminnelser skickades ut. Provundersökningen gav bra och trovärdiga resultat och föranledde endast ett par justeringar i enkäten inför huvudstudien Urval Studien omfattar i huvudsak frågeställningar kring arbetsresor med kollektiva färdmedel. Därför sattes följande urvalskriterier upp. Dessa urvalskriterier överensstämmer till stor del med kriterierna för urvalet av deltagare till fokusgrupperna. Intervjupersonerna skulle vara: minst 18 år förvärvsarbetande eller studerande innehavare av SL-kort boende i Sundbyberg, Nacka eller på Södermalm på väg till eller från en arbetsresa vid rekryteringstillfället Urvalspopulationen delades in i tre grupper med avseende på bostadsort Datainsamlingsmetod Intervjupersonerna rekryterades på stationer och hållplatser på Södermalm, i Nacka eller i Sundbyberg. Rekryteringen ägde rum under veckorna Personerna kontaktades vardagar mellan klockan 7 och 9 på morgonen respektive mellan klockan 16 och 18 på eftermiddagen. Datainsamlingen avslutades vecka Vid rekryteringstillfället kvalificerade sig resenärerna som intervjupersoner genom att besvara frågor som motsvarade urvalskriterierna. De personer som tillhörde studiens målgrupp erhöll en mapp innehållande missivbrev, enkät och svarskuvert. Intervjupersonernas adresser nedtecknades vid rekryteringstillfället för att möjliggöra påminnelser via post. Två påminnelser skickades ut Svarsfrekvens och bortfall Totalt delades 3035 enkäter ut vid hållplatser och stationer, jämnt fördelat mellan bostadsområdena. Efter två påminnelser hade 1866 ifyllda enkäter inkommit. Svarsfrekvens uppgick med andra ord till 61 procent. Av dessa 1866 ifyllda enkäter uteslöts 166 enkäter med anledning av att de inte var korrekt ifyllda. I analyserna av enkätmaterialet har därför 1700 svar använts. Svarsfrekvensen var ungefär lika hög i alla tre urvalsområden och andelen felaktigt ifyllda enkäter likaså. 22

25 Det partiella bortfallet, dvs. det bortfall som har att göra med att alla intervjupersoner inte har svarat på samtliga frågor i enkäten, är förhållandevis litet. Nästan hälften av resenärerna har inte åkt i den nya pendeltågsvagnen. Av dessa har cirka hälften besvarat frågorna som behandlar vagnens egenskaper. Det medför att svarsfrekvensen på dessa frågor är strax under 75 procent. På resterande frågor är svarsfrekvensen över 90 procent. Exempelvis har 93 procent svarat på frågan om hushållsinkomstens storlek Enkätens utformning Enkäten som användes i projektet bestod av fyra delar. Den första delen behandlade frågor om erfarenhet och attityder till de olika kollektiva färdmedel som finns i Stockholmsregionen. I den andra delen fick intervjupersonerna betygsätta egenskaper hos kollektivtrafiken. Den tredje delen innehöll valfrågor (stated preference-frågor) och den sista delen innehöll allmänna frågor om intervjupersonernas resvanor och socioekonomi. Se bilaga 2. Svaren från enkäterna analyserades med hjälp av det statistiska programmet SPSS. Syftet var att generera deskriptiv statistik, frekvenser och spridningar. Svaren på stated preference-frågorna analyserades med programvaran Alogit Stated preference-analys Stated preference (SP) analys bygger på att frågorna som ställs är designade för att effektivt kunna analyseras med hjälp av logitanalys. Logitanalys eller estimering av logitmodeller är en statistisk metod för analys av diskreta val (Ben-Akiva och Lerman, 1985; Algers, Colliander och Widlert 1987). Logitmodellen används för att beskriva hur individerna väljer mellan olika alternativ. Ur de skattade logitmodellerna beräknades kollektivtrafikanternas betalningsviljor för olika förändringar av kollektivtrafiken. Bland annat beräknades tidsvärden för resor med de olika färdmedlen under olika förutsättningar. Tidsvärdena jämfördes sedan med resultaten från den nationella tidsvärdesstudien som genomfördes Design av SP-spelen Kollektivtrafikresenärerna fick besvara tre olika så kallade stated preference-spel. Det innebar att intervjupersonerna ombads att välja mellan olika färdmedel givet vissa förutsättningar/faktorer som kunde ändras i varje nytt val. Tabell 3.1 visar ett exempel på ett sådant val. Totalt gjorde varje intervjuperson 9 olika val. 23

26 Tabell 3.1 Exempel på SP-val Du är på väg till arbetet/skolan, hur åker du dit om du hade följande alternativ. Buss Tunnelbana Restid i fordonet: 25 minuter 19 minuter Typ av fordon: Vanlig buss, sidan 1 Ny tunnelbanevagn, sidan 2 Trängsel Du kommer med och får sitta Du kommer med, men måste stå Hållplats/station: Låg standard, se beskrivning sidan 6 Låg standard, se beskrivning sidan 6 Pris: Månadskort 400 kronor Månadskort 450 kronor Jag väljer: Buss Tunnelbana Ingen av dem/vet ej I det första spelet fick intervjupersonerna välja mellan buss och tunnelbana tre gånger, i det andra mellan buss och pendeltåg tre gånger medan de i det tredje spelet fick välja mellan tunnelbana och pendeltåg tre gånger. spel 1 spel 2 spel 3 T-bana buss buss P-tåg T-bana P-tåg Figur 3.2 De tre SP-spelen representerade tre olika färdmedelsval. I samtliga val skulle intervjupersonerna föreställa sig att de var på väg till arbete/skola och kunde välja mellan två av färdsätten buss, tunnelbana och pendeltåg. De skulle genomföra uppgiften även om de inte hade valet idag. Intervjupersonerna skulle även tänka sig att: arbetet/skolan låg i de centrala delarna av Stockholm det var lika långt till stationen/hållplatsen för alla tre färdmedlen inga byten krävdes för att nå slutmålet De faktorer som representerade resans olika egenskaper var restid, typ av fordon, trängselnivå i fordonet, hållplatsens standard och priset på månadskort. Faktorerna tillskrevs olika värden, nivåer. Samtliga faktorer och nivåer redovisas i tabellen nedan. 24

27 Tabell 3.2 De tre SP-spelens attribut och nivåer. Egenskaper (faktorer) Antal nivåer Beskrivning av nivåerna Buss Tunnelbana Pendeltåg Restid i fordonet 3 13 minuter 18 minuter 25 minuter Typ av fordon 2 Trängsel 3 8 minuter 12 minuter 19 minuter 8 minuter 12 minuter 19 minuter Vanligt fordon (buss, tunnelbana, pendeltåg) Nytt fordon (buss, tunnelbana, pendeltåg) Du kommer inte med första turen, måste vänta till nästa Du kommer med, men måste stå Du kommer med och får sittplats Hållplats/station 2 Låg standard Hög standard Pris 3 Månadskort 400 kronor (=aktuellt pris vid tiden för studien) Månadskort 450 kronor Månadskort 520 kronor I det här fallet motsvarar en full faktoriell design, 3 faktorer med 3 nivåer och 2 faktor med 2 nivåer 3 2 *2 3 = 72 olika alternativ för intervjupersonerna att bedöma i varje spel. För att minska antalet alternativ användes en fraktionell design. Den fraktionella designen som var utgångspunkt för de parvisa valen hade 7*3 nivåer + 7*2 nivåer, vilket ger upphov till totalt 18 alternativ. Antalet alternativ reducerades med andra ord från 72 till 18. Med 18 alternativ per spel måste varje intervjuperson genomföra totalt 18*3 = 54 val. Därför delades de 18 alternativen upp i sex delmängder med tre alternativ i varje delmängd. Det innebar att intervjupersonerna fick göra tre val per spel. Eftersom tre spel skulle genomföras fick varje intervjuperson välja färdmedel 3*3=9 gånger (istället för 54). Tabell 3.3 Designprofil för delmängd 1, val mellan buss och tunnelbana. Alternativens nivåer vänster sida (buss) Alternativens nivåer höger sida (T-bana) Val nr Tid Komfort Trängsel Håll Pris Tid Komfort Trängsel Håll Pris plats plats Varje rad i ovanstående tabell representerar ett val mellan två alternativ/färdmedel. Värdena 0, 1 och 2 visar vilken nivå som en viss faktor ges. En nolla motsvarar den lägsta nivån. 25

28 Modellspecifikationer SP-data analyserades med hjälp av logitmodeller. Fem olika modeller specificerades. Tre av modellerna var multinominala logitmodeller, ett per färdmedelsval. De två övriga modellerna var simultana trädmodeller med en skalfaktor som representerade respektive spel. Nedan illustreras modellstrukturen som inkorporerade skalparametrar. Trädmodellen skattades med två olika specifikationer. Det som skiljde de två varianterna åt var hur trängselfaktorn respektive vagnsfaktorn hanterades. I den ena modellen var respektive trängselnivå samskattad med restidsparametern för varje fordon. I den andra modellen var respektive vagnstyp (ny eller äldre) samskattad med restidsparametern. Dessa typer av skattningar får implikationer för tidsvärdet. En högre trängsel är sannolikt besvärande för resenärerna. Följden blir då en högre restidsparameter. Emellertid upplevs rimligen en resa i de nya vagnarna mer behaglig än en resa i de äldre vagnarna, med en lägre känslighet för förändringar som följd. Restidsparametern blir sannolikt mindre negativ när resan sker i nyare vagnar. I modellerna ingick också olika dummyvariabler som representerade kön, ålder, inkomst, bostadsområde mm. 3.4 Effektberäkningar Trafikprognoser Om man vet värderingarna av olika komfortfaktorer är det möjligt att beräkna effekterna på resmönstret av de komforthöjande åtgärderna. Dessa effekter består dels att nuvarande kollektivtrafikresenärer i större utsträckning kommer att välja rutter där komforthöjningen genomförts, dels att de som tidigare använt andra färdsätt nu väljer kollektivt färdsätt. I viss utsträckning kommer också destinationsvals- och resgenereringseffekter att uppstå. För att beräkna dessa effekter krävs alltså att man beskriver komforthöjningen dels vid nätutläggningen (för ruttvalet) och dels för dem vidare till prognosmodellen som beräknar fördelningen på färdmedel, destinationsval och resfrekvens. Olika typer av komfortåtgärder kan behöva behandlas på olika sätt. I princip beror valet av tillvägagångssätt om åtgärden har en mer åktidsberoende effekt (som bättre sittplatser) eller om den har effekt i samband med vistelse utanför fordonet (som hållplatsförbättringar). Beräkningarna kan göras utan att prognosmodellerna behöver göras om, vilket innebär att befintliga modellsystem kan användas. Vi har här använt SAMPERS-systemet för att beräkna effekterna av ett antal olika komfortförändringsscenarier. Detta går i princip till på följande sätt: 26

29 1. Komforthöjningen kvantifieras med hjälp av nätverksanalysprogrammet EMME/2. Exempel: Antag att en hållplatsförbättring enligt SP-analysen värderas till 3 minuters åktid. För de hållplatser som förbättras ändras då påstigningsmotståndet så att det blir 1,5 minuter mindre (t.ex. från 5 till 3,5 minuter) om vikten för påstigningstid är satt till 2. Därefter görs en generaliserad kostnadsmatris. Matrisen med påstigningstider förändras då, beroende på att påstigningsmotståndet i vissa noder minskar. Detta kan påverka trafikanternas ruttval, vilket innebär att andra restidskomponenter också kan påverkas. 2. Om förändringen inte ingår i de restidsvariabler som ingår i prognosmodellen (SAMPERS) måste en omräkning ske så att någon prognosmodellvariabel ändras på ett sätt som motsvarar komfortförändringen. Exempel: Eftersom påstigningstiderna inte ingår i prognosmodellen beräknas skillnaden mellan den erhållna påstigningstidsmatrisen och den tidigare påstigningsmatrisen, varefter den räknas om till åktidsminuter (med en faktor 2 i detta exempel) och adderas till åktidsmatrisen. 3. Prognoskörningen i SAMPERS sker på vanligt sätt. Därefter sker assignment av kollektivtrafikresorna på samma sätt som i steg 1. Effekterna av komfortförändringen kan därefter åskådliggöras på olika sätt, exempelvis i form av förändringar i kollektivtrafiknätet, bilnätet eller genom att jämföra antalet resor med olika färdsätt. Dessa effekter redovisas för ett antal scenarier i kapitel 5. Syftet med dessa beräkningar är att visa på komfortfaktorernas betydelse, och inte att beräkna vilken förbättringspotential dagens situation innebär, eftersom det skulle kräva för stor arbetsinsats (i form av inventering och nätkodningsarbete) Samhällsekonomisk bedömning En samhällsekonomisk bedömning skall återspegla hur samhällets resurser bäst används för att tillgodose människors totala behov. Vad gäller resenärerna (reskonsumenterna) och deras beslut om att resa samt deras färdmedelsval, så styrs de i huvudsak av den totala uppoffring han/hon drabbas av för olika typer av resor. Den totala resuppoffringen (biljettpris, turintervall, åk-, vänte- och bytestider, service och komfort) kan uttryckas i en s.k. generaliserad reskostnad, vilken resenärerna antas sträva efter att minimera. En åtgärd ex. i kollektivtrafiksystemet som medför att den generaliserade reskostnaden för konsumenterna minskar, leder i sin tur till att konsumentöverskottet ökar. 27

30 De olika samhällsekonomiska effekter som åtgärder i trafiksystemen påverkar är bland annat: Samhällsekonomi Tillgänglighet, restid och resstandard Trafikekonomi Drifts-, anläggnings- och underhållskostnader Investeringskostnader i infrastruktur och rullande materiel Miljö, trafiksäkerhet och markanvändning Luft och vattenföroreningar Buller och vibrationer Trafiksäkerhet Barriäreffekter Natur- och kulturvård Landskaps- och stadsbild Friluftsliv Bebyggelseutveckling och markhushållning De faktorer som i regel brukar kvantifieras i samhällsekonomiska beräkningar är investerings- och driftkostnader, restidseffekter för resenärerna, ekonomiska effekter för trafikutövarna samt externa effekter vad gäller olyckor, luftemissioner och slitage på infrastruktur. Resultaten från samhällsekonomiska bedömningar kan användas för att studera fördelningseffekter t ex förändrade arbetspendlingsmönster och olika omfördelning mellan olika intressentgrupper. Den ansats som valts för att modellera scenarierna i SAMPERS innebär att kollektivtrafikfunktioner och påstigningsmotstånd modifierats. De resulterande förändringarna har gjorts om till vad de motsvarar i form av åktidsförändringar vid prognosberäkningen i SAMPERS, och skulle därför i princip kunna användas i en samhällsekonomisk bedömning. Intäktssidan är dock inte fullständig, eftersom endast arbetsresor behandlats och vissa åtgärder (som exempelvis stationsutformning) har effekter även på andra resor En samhällsekonomisk analys förutsätter också att även kostnaderna för de olika åtgärderna kan beräknas, vilket inte varit möjligt inom ramen för detta projekt. Det har därför inte varit möjligt att genomföra någon samhällsekonomisk bedömning av de analyserade åtgärderna. 28

31 4 Fokusgruppsdiskussioner Totalt genomfördes fyra olika fokusgruppsdiskussioner, alla med olika förutsättningar. Totalt ingick 28 personer i grupperna, varav 11 män och 17 kvinnor i åldrarna år. Bland de tre grupperna med personer som vanligtvis reste kollektivt till arbetet (totalt 21 personer) reste cirka hälften med buss. Ungefär lika många reste med tunnelbana eller pendeltåg. Några uppgav också att de reste med olika färdmedel eller ibland reste med bil. I den fjärde fokusgruppen reste samtliga med bil till arbetet. Kollektivtrafikresenärernas svar redovisas först medan bilisternas svar redovisas i slutet av varje avsnitt. 4.1 Intervjupersonernas valmöjligheter för resor till arbetet Största delen av de som vanligtvis reste kollektivt till arbetet svarade att de hade flera valmöjligheter. Många gjorde också olika val beroende på bland annat faktorer som väder och årstid. En del personer svarade att de valde samma färdsätt varje dag eftersom de tyckte att det av tidsmässiga skäl fanns inga eller få valmöjligheter. De personer som arbetade i Stockholms mest centrala delar ansåg sig ha flest valmöjligheter. Några poängterade att när de har ärenden på vägen så valde de ibland annorlunda. Ett par personer angav att bil var ett alternativ under särskilda omständigheter. Bilen valdes oftast då de skulle uträtta olika ärenden under vägen. I de fall då de valde att åka bil, så åkte de oftast vid en annan tidpunkt än normalt för att undvika köer. Tar jag bilen, då åker jag andra tider för att undvika köer och då funkar det bra. Åker jag i rusningstid vinner jag inget. Bland dem som åkte buss och som hade pendeltåg som alternativ var det vanligt att man tog pendeltåg istället för buss på vägen hem från arbetet. Anledningen var att intervjupersonerna kunde tidtabellen för snabbussen på morgonen, men inte på kvällen. Avresetiderna varierade också mer på kvällen än på morgonen. Bilisterna svarade att de i teorin kunde åka kollektivt till arbetet. En av bilisterna hade mycket besvärligt att åka kollektivt på grund av oregelbundna arbetstider och arbete på olika platser. 29

32 4.2 Viktigaste skälen för färdmedelsval Många som reste med buss till arbetet angav att fördelen med bussen är att det är mycket trevligare p.g.a. utsikten och att man slipper att åka under mark. De ansåg att bussresan ger upplevelser och att man kan titta på vad som händer i staden. Bussen upplevdes också som smidigare eftersom det i allmänhet finns flera olika linjer att välja mellan och bekvämare då man kommer närmare sin målpunkt. Vi är skapta till att åka ovan jord, underjorden är till för mullvadar. Bussresenärernas främsta skäl för sina val var följande (svaren ges inte i någon prioriterad ordning): Avgångstider Priset (billigare än bil) Bussen går ofta Snabbare än bil, slipper köer Trevligt, fin utsikt Renhet, städat Otryggt med tunnelbana Miljöhänsyn (bättre att åka kollektivt än i bil) Hållplatsen ligger nära hemmet/arbetsplatsen Smidigare, fler linjer att välja mellan, slipper byte Bekvämt, rofyllt, skönt, lugnt, tyst Bekväma säten Ovan mark (ljust) Många som åkte tunnelbana ansåg att fördelen med tunnelbanan är att det är det snabbaste sättet att resa och det är så hög turtäthet att de inte behöver känna till tidtabellen. Målet med en transport är att komma fram. Tunnelbaneresenärernas främsta skäl för sina val var följande (svaren ges inte i någon prioriterad ordning): Går ofta, behöver inte tidtabell (turtätheten) Snabbt Slipper byten Sittplats för att läsa Skälen till att välja pendeltåg var i princip desamma som skälen till att välja tunnelbana. Även pendeltågsresenärerna uppgav som huvudsakliga skäl att de tyckte det var snabbare att resa med pendeltåg. 30

33 Pendeltågsresenärernas främsta skäl för sina val var följande (svaren ges inte i någon prioriterad ordning): Snabbast Sittplats Pålitlig vad gäller tidshållning Praktiskt Regelbundna tidtabeller Lättåtkomligt, enkelt, nära Bilisterna valde endast i undantagsfall att åka kollektivtrafik till arbetet. Ett undantagsfall kunde vara då bilen var på verkstad. Diskussionsdeltagarnas främsta skäl för att välja bil var bekvämlighetsaspekten. De syftade på komforten i själva bilen och möjligheten att åka hela vägen från hemmet till arbetet utan att behöva passa tider, byta färdmedel eller byta linje. Några av bilisterna ansåg att de även kunde dra nytta av tiden de befann sig i bilen jämfört med om de valt ett annat färdmedel. De kunde prata i telefon, lyssna på radio eller musik. Vissa bilister medgav att de ibland blev stressade i rusningstrafik och att de i den mån de kunde valde att köra tider med mindre trafik. Att resa med bil gav en komfort och valfrihet som de ansåg att kollektivtrafiken inte kunde ge. Även det faktum att de hade investerat i en bil var en orsak att de vanligtvis använde bilen. Bilresenärernas skäl för sitt val var främst följande (svaren ges inte i någon prioriterad ordning): Bekvämt Behöver ej passa avgångstider Slipper trängsel Behöver bilen i arbetet Inga köer (väljer restid) Lätt att utföra olika ärenden på vägen Kommer ända fram till hemdörren (slipper bära om handlat på vägen) Känns tryggt om man reser sent på kvällen Spar tid (restid) Mer pålitligt än kollektivtrafik (inga oförklarliga stopp) Dålig kvalité i kollektivtrafiken Medborgarplatsen är en obehaglig/otrygg plats Olika arbetsplatser att åka emellan Olika arbetstider Direkt från A till B Kan arbeta t ex prata i telefon under färden Kan lätt utföra lunchärenden 31

34 4.3 Redogörelse för svaren på respektive frågeområde Information Information Hur skaffar man sig information? Vad anser man om informationen som finns på hållplatser, färdmedel mm? Information på stationer, hållplatser och ombord på fordon Omdömet om tunnelbanans översiktliga karta över linjesträckning var mycket gott, till och med bland erfarna kollektivtrafikresenärer. I motsats framhölls det att en motsvarande karta över busshållplatser och bussarnas färdväg saknades, för såväl innerstadssom ytterstadsbussar. Dessutom efterfrågades bättre information vid busshållplatserna om linjesträckningar. Som exempel nämndes att det kan stå via Hötorget vilket innebär att resenären själv måste klura ut vägen. I de fall kartor existerade upplevdes de ibland ändå svåra att hitta. Resenärerna efterfrågade också tavlor på busshållplatsen med information om nästkommande buss. Detta till trots uppgav ändå några personer att de tyckte att bussen upplevdes bättre än tunnelbanan då de enkelt kan få information genom att fråga chauffören. I de fall resenärerna ska åka till någon plats där de inte hittar så bra föredras tunnelbanan framför bussen, med anledning av den överlägsna informationen. Resenärerna framhöll att de uppskattade de nya hållplatsdisplayerna som finns i den nya busslinjen (nummer 4) och önskade att fler bussar skulle förses med dylika displayer. När man är lite ny tycker jag att det är enklare att åka tunnelbana än buss, för då kan man se vart man ska. Bussarna är bara ett virrvarr. Tunnelbana är bra för lantisar. Hållplatsutrop Merparten av deltagarna ansåg att hållplatsutrop var bra. Dock önskade de allra helst höra naturliga röster som talar tydligt. Den automatiska rösten i de nya tunnelbanevagnarna uppskattades inte av alla. Några framhöll att busschaufförerna ibland är dåliga på att ropa ut hållplatsnamn. Upplysningar via tidtabeller, telefon och Internet Största delen av resenärerna hade erfarenhet av att ringa SL-upplysningen. De ansåg att upplysningen var till stor nytta, i synnerhet i de fall då de ska åka till en plats där de inte har varit tidigare. Några påpekade dock att det ibland kunde vara svårt att komma fram. I sådana fall upplevdes det positivt med möjligheten att istället kunna tillgå den automatiska tjänsten där tonvalstelefon används. I grupperna var det bara några enstaka personer som kände till SL:s Internettjänst. De som hade provat tjänsten tyckte att den var bra, även om de saknar några funktioner. För 32

35 att få information besökte resenärerna ibland även SL:s informationscentral. Därutöver använde de sig av traditionella tidtabeller för att få information om hur de ska åka. Bilisterna tyckte att tunnelbanekartorna var enkla och effektiva, medan motsvarande kartor för bussar var betydligt svårare att tyda. De ansåg att information om förseningar med mera skulle finnas tillgänglig innan man går ner till tunnelbaneperrongen. Flera av bilisterna hade erfarenhet av att ringa SL-upplysningen som de ansåg var till god hjälp Hållplatser Hållplatser Vad tycker man om utformningen av olika hållplatser? Hur upplevs det att stå och vänta vid hållplatser? Utformning Kollektivtrafikresenärerna upplevde att det var viktigt att busshållplatser hade bra belysning. De beklagade att de nya busshållplatserna i glas ibland var sönderslagna. För att skydda sig för regn, snö och kyla föredrog deltagarna dock tunnelbane- och pendeltågsstationer. Resenärerna lyfte även fram att spärrarna till tunnelbanan är trånga. Det gör att t.ex. väskor lätt fastnar i spärren. Olika tider över dygnet Pendeltågs- och tunnelbanestationer föredrogs framför busshållplatser vid udda tider på dygnet då det finns en risk att man tvingas vänta ensam. Dagtid kändes det mer personligt att stå och vänta på bussen. Jag tycker det är trevligt att vänta på bussen. På busshållplatser är det lättare att börja prata med varandra. På en perrong står man bara. Man känner dem som åker sin buss, de sitter på samma platser. Jag som åker bussen fem i fem (på morgonen), efter tio år på bussen känner man alla som åker. Man vet vilka som gått i pension och så. Säkerhet Trafiksäkerhetsaspekten vid utformningen av hållplatser upplevdes som viktigt. De hållplatser som är utformade som en ö mitt i gatan framhölls som osäkra. I synnerhet betonades en osäkerhet över vilket håll bussen kommer från. Den varningssignal, plingsignal, som ibland används när en buss närmar sig anses fungera bra. På så vis känner resenären sig ännu säkrare. I övrigt framfördes synpunkter om att busschaufförerna borde vara mer uppmärksamma och vänta längre vid hållplatserna så att äldre personer och personer med barnvagn hinner sätta sig i bussen innan bussen lämnar hållplatsen. Vad beträffar tunnelbanan tyckte resenärerna att säkerheten var högre, framförallt genom de vitmålade ränderna som anger var resenärerna skall stå. Några personer påpekade att denna markering fungerar speciellt bra för barn. 33

36 Bilisterna hade noterat att det fanns nya busshållplatser i glas, som var upplysta och bra. Vid dåligt väder föredrog de tunnelbane- och pendeltågstationer framför busshållplatser. Därutöver upplevdes de (hållplatser el tunnelbane- och pendeltågstationer) som stökiga, både ur renhetssynpunkt och på grund av det klientel som kan uppehålla sig där Pris, tid och service Pris, tid, service Vad tycker man om priset på kollektivtrafikresor? Går bussen, tunnelbanan och pendeltåget på utsatt tid? Hur upplever man bemötandet av chaufförer, spärrvakter mm? Pris Kollektivtrafikresenärerna ansåg att priset på månadskort är rimligt, medan enstaka biljetter är relativt dyra. Resenärerna tyckte att flytande zongränser borde införas. De önskade också kunna köpa ett kort för bara två veckor eller ha möjlighet att frysa kortet under någon period (om man t ex skall resa bort). För övrigt ansågs det bra att kortet numera är opersonligt. Några resenärer framhöll att de nya månadsmärkena innebär att köptillfället måste väljas med omsorg, vilket kräver en ökad grad av planering. Den rullande giltighetstiden innebär också att det blir svårare att komma ihåg när det är dags att köpa ett nytt märke. Samtidigt framhöll andra i grupperna fördelen med att kortet gäller en månad framåt från den dag man tar det i bruk. I samband med bussresor upplevde några att betalsystemet var krångligt. De efterfrågade stämpelautomater så att påstigning kan ske på fler ställen i bussen. Servicen att man får ta med barnvagnen gratis uppskattades framförallt då man slipper att gå fram i bussen och krångla med att lösa biljett. Tidtabeller och tid Det upplevdes som ett stort problem att det inte sker någon samordning av tidtabellerna, framförallt vid tider då turtätheten är låg. Jag måste springa som en galning genom Slussen för att hinna med eller kanske får man stå och vänta i 20 minuter. Man tycker att de kunde samordna bussar och T-bana. Det är som ett lotteri varje dag. Flera deltagare berättade att det blivit allt mer vanligt att bussarna kommer till hållplatsen och avgår före den tid som är utsatt i tidtabellerna. Detta var ett större irritationsmoment än om bussen skulle komma lite för sent. Någon påpekade att det är för dålig turtäthet för bussarna under helger och att pendeltågens avgångstider är lätta att lägga på minnet. Turtätheten för bussarna är acceptabel på vardagar, men inte på helger. Pendeltågens avgångstider är lätta att komma ihåg. 34

37 Resenärerna angav att de inte alltid tjänade någon tid på att ta tunnelbanan jämfört med bussen (inne i stan) då det ofta var störningar i trafiken i tunnelbanan. Service Möjligheten att kunna fråga chauffören om vägen innebär att resenärerna upplever servicen på bussar generellt bättre än på andra kollektiva färdmedel. Bilisterna ansåg att tunnelbanan och pendeltåget var effektiva. De tyckte att det gick fort att åka mellan två stationer. Problemet för bilisterna var att start- och målpunkt vanligtvis inte stämde överens med två stationer. Då denna grupp vanligtvis åker bil hade de inget behov av månadskort. Därför upplevde de att kollektivtrafikresor var dyra. Bilisterna ansåg att det var dålig tidtabellsmatchning mellan olika färdmedel, framförallt under helger. De ansåg också att tvärförbindelserna i stan var dåliga. Servicenivån inom kollektivtrafiken upplevdes som låg. Bilisterna fick dåligt bemötande av personalen, exempelvis då de får be ointresserade spärrvakter om att få betala. De tycker att det är mörkt och smutsigt på stationerna och att många missbrukare med utsvultna schäferhundar uppehåller sig där. Bilisterna efterfrågade fler ordningsvakter på stationer och i vagnar Komfort Komfort Hur upplevs resan med avseende på buller, ryckighet, benutrymme mm? Är det viktigt att få sittplats? Spelar det någon roll hur man sitter? Buller och ryckighet Resenärerna ansåg att de nya tunnelbanevagnarna var fina, tysta och bra. De ansåg att de nya tunnelbanevagnarna inte bullrar lika mycket som de gamla. Däremot upplevdes det som tystare och lugnare på bussen. I de nya tunnelbanevagnarna saknas det en stång att hålla sig i, då de stod under resan. Resenärerna ansåg att vissa tunnelbanechaufförer hade en ryckig körstil. Klimat Flera av resenärerna ansåg även att klimatet i vagnarna och bussarna var dåligt. Vintertid kan det exempelvis bli alltför hög temperatur. Sittplats Intervjupersonerna ansåg att möjligheten att få sittplats till stor del hade att göra med om man bor nära ändhållplatsen på en linje eller senare på den. De menade att man aldrig får en sittplats i rusningstid om man bor senare på linjen. Dessutom händer det ofta att bussarna är så fulla att de inte ens stannar vid hållplatsen. Många hade råkat ut för att inte komma med en buss på grund av att den var fullbesatt. 35

38 Mina resor är korta - enbart 10 minuter och då är sittplatsen inte betydelsefull. Jag blir inte besviken om jag inte får en sittplats, däremot blir jag besviken om den är inställd eller kör förbi, vilket händer ibland. Tillgång till sittplats var viktig. Huvudargumenten var möjligheten att kunna läsa och upplevelsen av att känna sig säker under resan. Deltagarna lyfte fram att i rusningstrafik är bussarna oftast väldigt fulla, vilket leder till att många får lov att stå. Flera personer hade funderat på säkerhetsaspekten, speciellt på motorvägsbussarna. Om det händer något på vägen och bussen måste bromsa in hastigt är det lätt att tappa greppet och göra sig illa. De flesta ansåg att motsittning (säten vända emot varandra) på bussar inte är så bra, dels för att färre passagerare får plats, dels för att man sitter bakvänt. Några personer uppgav att de ibland kan känna illamående av att åka baklänges. Det upplevdes både omständligt att sätta sig i dessa bussar och obehagligt att sitta mittemot en okänd person. Några få personer var dock av en annan uppfattning. De menade istället att det känns mindre instängt om man sitter mittemot varandra. En person tyckte att det till och med kändes tryggt att se vilka de andra medpassagerarna var, framförallt på kvällstid. Jag vet inte var man ska titta. Jag tycker inte om när man sitter och glor så där. Jag tycker det är olustigt, man vill sitta ifred och sova. Pendeltågens treplatssäten upplevdes obehagliga eftersom man kände sig inklämd i de fall man hamnar i mitten. Dessutom kan det vara besvärligt att resa sig från dessa treplatssäten är svårt att hitta något att hålla sig i. Benutrymme Framförallt i tunnelbanan tycker man att det är ont om utrymme för benen. Det påpekades dock att de nya tunnelbanetågen har gott om benutrymme och att de därför upplevs mer behagliga att resa med. Bilisterna föredrog bussen ur komfortsynpunkt. De tyckte att det var trevligare att färdas ovan jord, ha tillgång till busschaufför och att slippa sitta mittemot någon. Bilisterna ansåg att det var trångt och mycket obehagligt att stå eller sitta nära främmande människor. De tyckte de nya tunnelbanevagnarna var fina och tysta i motsats till de äldre vagnarna som var mycket bullriga. De upplevde en hög ljudnivå i tunnelbanan. I bilen upplevs inte bullret på samma sätt. Där kan man stänga ljuden ute genom att själv välja att t ex lyssna på radio eller band. 36

39 4.3.5 Trygghet Trygghet Händer det att man känner sig otrygg när man åker kollektivt? Tunnlar Flera uppgav att de tyckte det var obehagligt att åka tunnelbana eftersom det nyligen hade varit ett flertal störningar i tunnelbanetrafiken. De var oroliga för att fastna i tunnlar, något som kändes mycket otryggt. Tid på dygnet Alla tyckte att det var stora skillnader mellan att färdas dagtid eller kvälls- och nattetid. En nackdel med att färdas på kvällen eller natten var att själva resan tar längre tid. Det upplevdes som jobbigt. Man träffar inte så många fulla människor på dagen. Några av resenärerna föredrog att åka buss kvällstid för att undvika risken att tvingas åka ensam i en tunnelbanevagn. De påpekade också att det ibland var så bråkigt och stökigt på nattbussarna att det enda alternativet som återstod var att ta en taxi. Trots de nackdelar som resor under kväll och natt för med sig saknade resenärerna ändå att tunnelbanan inte går lite längre inpå kvällen och natten. Motiveringen var att bussarna är opålitligare vad gäller tidshållning och att det förekommer att bussar till och med helt uteblir. De boende i Nacka påtalade brister i tidtabellsmatchningen mellan olika färdmedel, i synnerhet under kvällar och helger. Tillförlitligheten måste vara speciellt hög vid låg turtäthet. Klientel En majoritet av kollektivtrafikresenärerna ansåg att resor med tunnelbana var besvärliga på grund av att de ofta frekventerades av tiggare, både dag- och kvällstid. Ytterligare ett besvärande fenomen var förekomsten av ungdomsgäng som provocerar medpassagerare för nöjes skull. Vakter Vakterna på de nya tunnelbanetågen upplevdes positivt. Några uppgav att de kände sig tryggare när deras barn var ute på kvällarna om de visste att det fanns vakter ombord på tunnelbanetågen. 37

40 4.3.6 Bagage, barn och barnvagnar Bagage, barn och barnvagnar Hur upplevs det att färdas med bagage? Är det svårt att resa med barnvagn? Bagage De flesta personerna ansåg att det går ganska bra att resa kollektivt med bagage. De menade att de flesta bussar har bra inredning så att bagaget får plats. En del påpekade dock att gångarna på bussarna kan vara trånga. Därmed riskerar man att stöta till medpassagerare oavsiktligt. Det funkar bra, men man gör inte det när man flyttar liksom. Barnvagn Resenärerna upplevde det som ett problem att färdas med barnvagn, framförallt på bussen. Där kan det hända att man till och med inte får åka med på grund av utrymmesskäl. Trots problemen uttryckte några personer att kollektivtrafiken ändå har blivit mer anpassad för barnvagn under de senare år. Bilisterna reste sällan med barnvagn. De som hade erfarenhet tyckte att det var otrevligt då hissar ofta stank av urin och rulltrapporna var långa och otäcka. En person hade tidigare haft tvillingvagn. Hon hade då vid flera tillfällen fått välja andra tunnelbanestationer eftersom tvillingvagnen inte fick plats i rulltrappan och hissen var trasig eller saknades Typ av resa Typ av resa Reser man olika för att det är dag, kväll eller natt? Är det lättare att resa med bil då man exempelvis skall åka och handla än när man skall åka till jobbet? Kväll och natt Meningarna var delade om vilket färdsätt som är att föredra på kvällen. De flesta som reste sent på kvällen menade att det var skönast att åka buss. Förekomsten av en busschaufför ger en trygghetskänsla. Dessutom upplevs det som bättre att stå och vänta vid en busshållplats än att stå på en tunnelbaneperrong. På en perrong har man ingenstans att ta vägen om det skulle uppstå en hotfull situation. Flera lyfte fram att kvällstid var det fler missbrukare och uteliggare som åkte tunnelbana för att hålla sig varma. Även dagtid minskade trivseln under tunnelbaneresan när tiggare var medresenärer. I motsats tyckte andra att det var bättre att åka tunnelbana än buss under kvälls- och nattetid. Anledningen var att det är fler människor i rörelse på tunnelbanan och om det går på en obehaglig person i vagnen så finns möjligheten att antingen byta vagn vid nästkommande station eller att byta tåg. Tunnelbanestationen upplevdes också tryggare i denna grupp då den är bemannad och då det finns tillgång till telefon. 38

41 Om det är lagom med människor är det trevligt att resa kollektivt. Är det för mycket människor blir det trångt och är det för få känns det otryggt. Till och från arbetet Erfarenheterna hur deltagarna upplevde sina resor till och från arbetet var olika beroende på vilket färdsätt de färdades med. De bussresenärer som vanligtvis hade tillgång till sittplats upplevde resan till arbetet som lugn och rofylld på morgonen, medan några av pendeltågsresenärerna föredrog hemresorna, i synnerhet efter rusningstid. Bilisterna valde nästan uteslutande bil eller taxi kvälls- och nattetid Image, status Image, status Är det olika status för olika färdmedel? Bland kollektivresenärerna framkom inga synpunkter vad gäller skillnad i status mellan olika färdmedel. Bilisterna kunde inte heller se att det skulle vara någon skillnad i status mellan att åka buss, pendeltåg eller tunnelbana. Däremot ansåg de att det var lägre status att tvingas åka kollektivt till arbetet. De menade att arbetskamraterna skulle ifrågasätta varför de inte kört bil. 4.4 Bäst/sämst med spår respektive buss I slutet på gruppdiskussionen genomfördes en summering av vad deltagarna tyckte var bäst och sämst med färdmedel i spårtrafik respektive buss. Deltagarna fick fritt ge uttryck för sina åsikter och svaren antecknades på blädderblock av moderatorn. I följande tabeller redovisas svaren för respektive gruppdiskussion. Svaren återges inte i någon prioriterad ordning. 39

42 Buss Tunnelbana/Pendeltåg Grupp 1- Boende i Nacka Tryggt/personligt Utomhus/ovan jord Frihet Närmare målet ger kortare gångtid Ser ut Sittplats/komfort Liten kapacitet Tidpassningen är opålitlig Information på stationen Tidshållningen Sittplats/komfort Tidshållningen Utsikt Sträckningen (man kommer närmare målpunk) Bra tvärförbindelser Man får åka gratis med barnvagn Grupp 2 Boende Södermalm Trångt Svårt att stå Hög skaderisk (dels att bli påkörd vid hållplats och dels att ramla inne i bussen) Håller ej tidtabellen Framkomligheten Svårt med barnvagn Snabb Hög turtäthet Trevligt om det är lagom med människor Fina stationer Håller ej tidtabellen Går ej på natten Svårt att komma till stationerna med barnvagn Hissarna ofta ur funktion Otrevlig miljö Bekvämt Det är ingen som sitter mittemot Bra för handikappade Grupp 3 Boende i Sollentuna Halkar i backar Ej pålitliga tidtabeller (Kan komma både före och efter) Saknar linjekarta Rakt ock snabbt (pendeltåg) Punktligheten Går varje hel och halvtimma (P-tåg) Snabbt Nya t-banevagnarna bra (bromsar lugnt, inget oljud) Man vet aldrig när t- banan går För höga högtalarutrop Nya t-bane vagnarna så tysta så man riskerar att somna Ovan mark Finns förare Renare Bussförarnas attityd/kompetens/ förarstil Krokiga linjer Grupp 4 Bilister Snabbt Bra tidshållning Stabilt/trafiksäkert Vakter/konduktörer (P-tåg) Ovan mark (P-tåg) Går sällan (P-tåg) Under mark (Tbana) Bullrigt (T-bana) Smutsigt (T-bana) Framkomligheten (T-bana) 40

43 4.5 Fritt val För att minimera olikheter mellan färdätten i form av gångtid till hållplats och reslängd med färdsättet formulerades följande hypotetiska fråga: 1) Tänk dig att hållplatsen till spår respektive buss låg på exakt samma avstånd från ditt hem och att buss och spår gick parallellt till din arbetsplats, vilket färdmedel skulle du då välja? Under dessa förhållanden uppgav ungefär hälften av deltagarna att de skulle ha valt bussen och hälften valde tunnelbana eller pendeltåg. Motiveringen för att välja tunnelbana eller pendeltåg var att man förväntade sig en kortare restid. De som skulle valt att ta bussen menade att det är trevligare att färdas ovan jord. Det är sedan tidigare känt att tidsvärdet varierar mellan personer (se Algers m.fl., 1998). De som har lägre tidsvärden väljer med andra ord buss. Anledningen till lägre tidsvärden kan exempelvis bero på en högre kostnadskänslighet. 2) Om samma förutsättningar som i fråga 1 gällde, med den skillnaden att resan med spår respektive buss från samma startpunkt till samma målpunkt nu tog exakt lika lång tid och hade exakt lika många stopp, vilket färdmedel skulle du då välja? I en dylik situation var det fler som skulle valt att ta buss än att ta tunnelbana eller pendeltåg. Nästan uteslutande angav intervjupersonerna fördelen med att färdas ovan jord, eftersom det känns tryggare och det är möjligt att kliva av färdmedlet vid incidenter av olika slag. 4.6 Slutsatser från gruppdiskussionerna Fokusgruppsdiskussionernas huvudsakliga syfte var att identifiera faktorer som har betydelse vid färdmedelsval då man väljer mellan att åka med färdsätt som går på spår och att åka med buss. Ett annat syfte var att finna rätt vokabulär till efterföljande enkätintervjuer. Analysen visar att det finns skillnader mellan resenärernas värderingar. Eftersom grupperna hade olika sammansättningar och förutsättningar kan det vara svårt att dra några långtgående slutsatser. Skillnaderna kan vara stora, även på lokal nivå, trots att samma färdmedel analyseras. Exempelvis skiljer sig bussresorna sig åt beroende på om det är en snabbuss eller en vanlig buss som trafikerar en linje. Även resor med tunnelbana varierar beroende på om den sträcka intervjupersonerna vanligtvis reser går helt under mark eller delvis ovan mark. Dock visar gruppintervjuerna på tendenser. Nedan ges en sammanställning över de främsta fördelarna med respektive färdmedel. 41

44 Främsta skäl för att välja buss Man åker ovan jord Smidigt, slipper byten Man kommer närmare målpunkten Bra tvärförbindelse Tryggt, personligt Främsta skäl för att välja pendeltåg eller tunnelbana Snabbt Hög turtäthet Punktligt Sittplats finns När deltagarna ombads ge sin syn på olika förutbestämda egenskaper kallade frågeområden framträdde några mer än andra. Dessutom framkom några tydliga skillnader mellan buss och spår. Nedan sammanfattas de viktigaste skillnaderna. Resenärerna upplevde: information och upplysningar om hur man skall åka som mer överskådligt för tunnelbana och pendeltåg än för buss. dålig tidtabellmatchning under lågtrafik. brister i säkerheten (olycks- eller skaderisken) i samband med bussresor. Anledning: dels genom att hållplatserna ibland var utformade så att det upplevdes som en risk att bli påkörd, dels genom att förarna ibland har en körstil som medför en risk att man ramlar i bussen och skadar sig. otrygghet i samband med resor i tunnelbanan, dels beroende på rädsla för att tåget ska bli stillastående inne i tunnlar, dels beroende på det klientel som vistas i tunnelbanan. att det var viktigt med väl belysta busshållplatser och att spärrarna i tunnelbanan var trånga. att månadskortspriset var rimligt, medan enkelbiljetter var dyra. att servicen var bättre vid bussresor då det alltid finns en chaufför till hands. att de nya tunnelbanevagnarna var fina, tysta och bra. medsittning som mer angenämt än motsittning. De allra flesta föredrog bussen eftersom man inte behöver sitta mittemot någon annan och att sätena i bussen upplevdes mer bekväma. Det fanns också andra faktorer som inte påverkar valet av färdmedel men som ändå har betydelse för hur resan värderas. Det viktigaste faktorerna redovisas nedan (svaren ges inte i prioriterad ordning): Hållplatsutrop eller ej Information om störningar, linjesträckning mm Hållplatserna/stationerna vad gäller renlighet, värme/kyla etc. Enkelhet i tidtabellerna (varje halvtimme t ex) Komfort exempelvis benutrymme, buller etc. Naturligt nog var de som reste mest med kollektivtrafik också mest positiva till att åka kollektivt. Detta gällde framförallt de som bodde i Södra Stationsområdet på Södermalm (grupp 2). Skälet till att just denna grupp var mest positiv kan vara att de har ett stort 42

45 utbud av kollektiva färdmedel med hög turtäthet och att de har relativt korta resavstånd till centrala Stockholm. En annan möjlig orsak till att de som reste ofta med kollektiva färdmedel var mer positiva än de som reste mer sällan kan vara att vana resenärer blir mer tåliga. Bilisterna, dvs. de som sällan eller aldrig reste kollektivt (grupp 4), upplevde att det var krångligt att resa kollektivt. Bilisterna hade inte sämst utbud av kollektiva färdmedel. Både kollektivtrafikresenärerna och bilisterna var mycket positiva till och hade lagt märke till de förändringar som skett i kollektivtrafiken den senaste tiden. Det var inte bara det att man hade sett eller åkt med de nya tunnelbanevagnarna utan man hade också uppmärksammat en rad förändringar och förbättringar. Deltagarna var överlag väl bekanta med kollektivtrafiken, även de som oftast reste med bil. 4.7 Jämförelse med förstudien Under oktober 1997 genomfördes en första etapp av detta projekt som innehöll en sammanställning av den existerande kunskapen på området samt kompletterande fokusgruppsdiskussioner. Målsättningen var att göra ett första försök att identifiera de faktorer som har betydelse för färdmedelsvalet. Fyra fokusgruppsdiskussioner genomfördes med kollektivtrafikresenärer bosatta i Sollentuna/Edsberg i Stockholm. De olika grupperna komponerades så att de till sin sammansättning skulle efterlikna fördelningen i det normala kollektivtrafikresandet. Två grupper bestod av ungefär hälften buss respektive spårresenärer. De två övriga grupperna bestod av bara spår- respektive bussresenärer. Resultaten från förstudien visar att försöksgrupperna i första hand värderar traditionella hårda faktorer som restid, avstånd till start eller målpunkt samt antal byten. Därefter värderas färdmedlens bekvämlighet såsom tillgång till sittplatser och deras komfort, trivsel i vidare bemärkelse samt rättidighet, störningskänslighet och personlig säkerhet. De generella slutsatserna från denna studie stämmer väl överens med resultatet från förstudien. Dock framträder enskilda faktorer i högre grad i denna studie i jämförelse med förstudien. Detta är naturligt eftersom det i föreliggande studie har ingått fyra olika grupper av människor med olika förutsättningar. 43

46 44

47 5 Resultat I detta kapitel redovisas resultaten från enkäten. Vi inleder med att redovisa deskriptiv statistik över en mängd bakgrundsfrågor. Därefter redovisas intervjupersonernas bedömningar av gamla respektive nya kollektivtrafikfordon. Detta följs av en gapanalys. Syftet med gapanalysen är att identifiera vad resenärerna anser är viktigt vid kollektivtrafikresor samt vad de anser att trafiken inte lever upp till. Sist i kapitlet redovisas resultaten från stated preference-analysen. 5.1 Bakgrundsfrågor Nedanstående tabell visar könsfördelning, körkorts- och bilinnehav samt medelålder för intervjupersonerna i enkätstudien. Tabell 5.1 Intervjupersonernas kön, körkorts- och bilinnehav samt medelålder uppdelat geografiskt och totalt Män (%) Kvinnor (%) Körkortsinnehav Bilinnehav (%) Medelålder (%) Sundbyberg år Nacka år Södermalm år Alla områden år Ovanstående bakgrundsfrågor utgö r även demarkatorer vid analysen av värderingskillnader mellan olika segment av kollektivtrafikpendlare. Noterbart är att intervjupersonerna i de tre områdena är lika varandra i alla avseenden förutom bilinnehavet. På Södermalm har 44 procent tillgång till bil medan motsvarande siffra för Nacka är 63 procent. Tabellen nedan visar att nästan samtliga resenärer reser med något kollektivt färdmedel minst fem dagar i veckan. Det hänger givetvis ihop med att intervjupersonerna rekryterades på basis av att de hade SL-kort. 45

48 Tabell 5.2 Valfrekvenser. Minst 5 dagar/vecka 1-4 dagar/vecka Några gånger per månad Totalt (%) Sundbyberg 91,2 7,5 1,3 100 Nacka 89,8 9,9 0,3 100 Södermalm 88,4 10,8 0,7 100 Alla områden 89,8 9,4 0,8 100 I analysen visade det sig också att kvinnor åker något oftare än män samt att de yngre resenärerna reser oftare än de äldre. Tre av fyra resenärer i undersökningen hade månadskort på SL. Övriga resenärer hade kvartals- eller årskort. Endast en av fyra utnyttjar möjligheten att låna ut sitt periodkort till någon annan. I enkäten ingick tre frågor om hur respondenterna reste till arbetet, under första, andra och tredje delen av resan. 62 procent svarade att de måste byta linje eller färdmedel minst en gång för att ta sig till arbetet. Mindre än 10 procent var tvungna att byta två eller fler gånger. Antal resande Bil Buss T-bana P-tåg Annat Sundbyberg (492 st) Nacka (584 st) Södermalm (536 st) Figur 5.1 Färdmedelsval uppdelat på startområden för 1:a delresan till arbetet. Utbudet av kollektivtrafik varierar mellan de tre områdena. Nackaborna har inte tillgång till tunnelbana utan är hänvisade till buss eller Saltsjöbanan (pendeltåg). I första hand åker arbetspendlarna från Sundbyberg tunnelbana under första delresan till arbetet, medan pendlarna från Nacka åker buss eller pendeltåg och pendlarna från Södermalm åker pendeltåg. 46

49 I Nacka är det endast fem procent av resenärerna som enbart reser med ett färdsätt, medan de på Södermalm uppgår till hela 40 procent. De som åker med två eller fler färdsätt redovisas nedan. Antal resande Bil Buss T-bana P-tåg Annat Inget Sundbyberg (451 st) Nacka (577 st) Södermalm (502 st) Figur 5.2. Färdmedelsval uppdelat på startområden för 2:a delresan till arbetet. Under andra delresan är det fortfarande en hög andel bland Sundbybergsborna som åker tunnelbana medan Nackaborna byter till tunnelbana och Södermalmborna fördelar sig förhållandevis jämt på buss, tunnelbana och pendeltåg. Var sjunde resenär uppgav att de reser annorlunda på vintern jämfört med på sommaren (Sundbyberg 17 %, Nacka 8 % och Södermalm 19 %). Med annorlunda syftade de i allmänhet på att de cyklade till arbetet sommartid. Det är möjligt andelen egentligen är ännu högre eftersom enkätundersökningen genomfördes under maj och juni månad och att sommarcyklister inte ingick i urvalet. 5.2 Bedömningar av olika kollektivtrafikfordon Under perioden 1998 och framåt införde SL successivt nya tunnelbanevagnar samt ett nytt busskoncept för Stockholms innerstad. Även nyinredda pendeltågsvagnar togs i bruk. Därmed var det intressant att ställa frågor om arbetspendlarnas uppfattning om de nya fordonen jämfört med de äldre. Intervjupersonerna fick med utgångspunkt från ett antal färgfotografier, som finns återgivna nedan, uttala sig om sina erfarenheter, upplevelser och bedömningar av vagntypernas bullernivå, sittkomfort, helhetsintryck, med mera. Alla intervjupersoner, både de som hade åkt med respektive vagn och de som inte hade åkt erbjöds möjligheten att ge sina bedömningar. Syftet var att jämföra resultat från dessa bedömningar med resultat från den logitmodell som estimerats på data erhållna från stated preference-analysen. 47

50 Buss 1 den vanligaste buss typen Buss 2 - den nya blå bussen (4:an) Information ombord: Möjlighet att fråga busschauffören Information ombord: Tavlor/skyltar och automatiska utrop om namnet på nästa hållplats Tunnelbanevagn 1 den vanligaste Tunnelbanevagn 2 - den nya Information ombord: Utrop av föraren Information ombord: Automatiska utrop vid varje station Pendeltågvagn 1 den vanligaste Pendeltågvagn 2 - den nya Information ombord: Utrop av föraren Information ombord: Automatiska utrop vid varje station Figur 5.3 Nya respektive äldre bussar, tunnelbanevagnar och pendeltågsvagnar. 48

51 Inledningsvis undersöktes i vilken utsträckning intervjupersonerna hade åkt med de olika vagnstyperna. Majoriteten av intervjupersonerna hade erfarenhet av samtliga vagnstyper, dock med undantag för de nyinredda pendeltågen. Uppemot 50 procent av intervjupersonerna hade inte åkt i ett nyinrett pendeltåg. Däremot hade 93 procent åkt i den nya tunnelbanevagnen och 80 procent med de nya blå bussarna. Har du åkt med det här fordonet? Buss-vanlig Buss-ny T-bana-vanlig T-bana-ny Ja Nej Vet ej P-tåg-vanlig P-tåg-ny 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 5.4. Intervjupersonernas erfarenhet av de sex fordonstyperna. Erfarenheten av de nya vagnarna berodde bland annat på var i Stockholm man bodde. Andelen som åkt med de nya vagnarna var störst på Södermalm för alla de tre färdsätten. Nackaborna uppvisar störst avvikelse mot Södermalmsborna med avseende på den nya pendeltågsvagnen. Tabell 5.3 Andel av resenärerna som anger att de har åkt med de olika fordonstyperna, uppdelat på bostadsområde. Sundbyberg Nacka Södermalm Vanlig buss Ny blå buss Vanlig T-banevagn Ny T-banevagn Vanlig P-tåg vagn Ny P-tåg vagn Störst förbättring av buller och skakningar har åstadkommits i tunnelbanan. Majoriteten ger de nya tunnelbanevagnarna betyget godkänt eller bättre avseende bullernivå och skakighet. Det ska jämföras med 40 procent för de äldre tunnelbanevagnarna, där merparten ger betyget godkänt. Hela 60 procent anser att den äldre tunnelbanevagnen är för bullrig och skakig. 49

52 Vad anser du om buller och skakningar? Buss-vanlig Buss-ny T-bana-vanlig T-bana-ny P-tåg-vanlig P-tåg-ny mycket bra, varken bullrigt eller skakigt godkänt, måttligt bullrigt och skakigt dåligt, för bullrig och skakigt vet ej 0% 20% 40% 60% 80% 100% Tabell 5.4 Intervjupersonernas åsikt om bullernivån i de sex fordonstyperna. Det är visserligen fler som ger den nya bussen högsta betyg avseende buller och skakningar, 42 procent jämfört med 5 procent för den äldre bussen. Emellertid, om det högsta betyget summeras med betyget godkänt blir skillnaden i uppfattning om bullernivån i den nya och gamla bussen marginell. Drygt 40 procent av resenärerna svarar vet ej på frågan om bullernivån i den nyinredda pendeltågsvagnen. Andelen som anser att den är mycket bra är högre för den nya vagnen. Vad beträffar sittkomfort är skillnaden mellan nya och äldre bussar tämligen liten. Visserligen anser en större andel att komforten är mycket bra i de nya bussarna, men i stort sett samma andel anser att komforten är godkänd eller mycket bra. De nya tunnelbanevagnarna är vida överlägsna de äldre. Nästan 60 procent av resenärerna anser att sittkomforten är mycket bra i de nya tunnelbanevagnarna. Givet att man bortser från vet ej -svaren, så är det en relativt stor andel resenärer som godkänner sittkomforten i den nyinredda pendeltågsvagnen. 50

53 Vad anser du om sittkomforten? Buss-vanlig Buss-ny T-bana-vanlig T-bana-ny P-tåg-vanlig P-tåg-ny mycket bra, väldigt sköna säten godkänd, sköna säten dåligt, inte alls sköna säten vet ej 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 5.5 Intervjupersonernas åsikt om sittkomforten i de sex fordonstyperna. Generellt erhöll de äldre vagnarna/bussarna betyget ofräsch eller godkänt medan de nya upplevdes fräschare. Högst betyg tilldelades den nya tunnelbanevagnen. 83 procent tillskrev den nya vagnen omdömet mycket bra, snyggt och trevligt. Vad anser du om "fräscheten"? Buss-vanlig Buss-ny T-bana-vanlig T-bana-ny P-tåg-vanlig P-tåg-ny mycket bra, snyggt och trevligt godkänt, det duger dåligt, ofräscht vet ej 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 5.6 Intervjupersonernas åsikt om fräschheten i de sex fordonstyperna. Belysningen upplevs inte som ett problem. Både de nya och de gamla vagnarna får godkänt. Som mest är det tio procent som menar att belysningen är dålig, dvs. att det är för mörkt eller för ljust. 51

54 Vad anser du om belysningen? Buss-vanlig Buss-ny mycket bra, lagom ljust T-bana-vanlig T-bana-ny P-tåg-vanlig godkänt, det duger dåligt, för mörkt eller för ljust vet ej P-tåg-ny 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 5.7 Intervjupersonernas åsikt om belysningen i de sex fordonstyperna. Ungefär var tredje intervjuperson underkänner temperaturen i de gamla vagnarna eller bussarna. Knappt 40 procent anser att det är för varmt eller för kallt i de gamla bussarna. Motsvarande siffror för tunnelbanan och pendeltåget ligger runt 30 procent. Introduktionen av nya fordon innebär att något fler upplever en förbättrad temperatur i fordonet. Vad anser du om temperaturen i vagnen? Buss-vanlig Buss-ny mycket bra, behaglig T-bana-vanlig T-bana-ny P-tåg-vanlig godkänt, det duger dåligt, för varmt eller för kallt vet ej P-tåg-ny 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 5.8 Intervjupersonernas åsikt om temperaturen i de olika fordonstyperna. 52

55 Den nya och den gamla bussen har ungefär lika stor andel som ger betyget minst godkänt. De nya tunnelbanevagnarna har emellertid blivit en succé. Närmare 80 procent av arbetsresenärerna anser att den ger att mycket bra helhetsintryck. Vad anser du om fordonet som helhet? Buss-vanlig Buss-ny T-bana-vanlig T-bana-ny mycket bra godkänd dåligt vet ej P-tåg-vanlig P-tåg-ny 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 5.9 Intervjupersonernas åsikt om fordonen som helhet. Mindre än en procent av resenärerna (11 stycken av 1700) i undersökningen ger betyget icke godkänd till den nya tunnelbanevagnen. Av de personer som har en åsikt om helhetsintrycket av den nya pendeltågsvagnen anser ungefär hälften att den är mycket bra. Det ligger i paritet med åsikterna om den nya bussen. 5.3 Gapanalys Kollektivtrafikresenärerna fick bedöma hur viktiga olika egenskaper är. Några av egenskaperna som bedömdes var restid, förarens körstil samt städning i vagnar och på stationer. När resenärerna bedömt viktighetsgraden ombads de även att ange hur bra respektive påstående uppfylls idag för buss, tunnelbana och pendeltåg. Tabell 5.5 Intervjupersonernas betygskalor för hur viktigt och hur väl olika kollektivtrafikegenskaper uppfylls. Hur viktiga du tycker att de Olika egenskaperna är Hur bra du anser att de uppfylls idag 5 = mycket viktigt 5 = uppfylls helt 4 = ganska viktigt 4 = uppfylls delvis 3 = varken eller 3 = varken eller 2 = relativt oviktigt 2 = uppfylls nästan inte alls 1 = helt oviktigt 1 = uppfylls inte alls 0 = vet ej/ingen åsikt 0 = vet ej/ingen åsikt 53

56 Gapet mellan hur viktigt något är och hur väl det är uppfyllt indikerar var fördjupade studier bör vidtas, så att åtgärder kan sättas in på lämpligt sätt. Figurerna i detta avsnitt redovisar svaren på frågorna om uppfyllnadsgrad och viktighetsgrad i form av medelbetyg. I medelvärdena ingår inte betyget 0. Tabell 5.6 De största skillnaderna för hur viktigt något är och hur väl det uppfylls. Egenskap Färdmedel Gapets storlek (betygsenheter) Tidtabellen hålls T-bana 1.57 Välstädat T-bana 1.50 Turerna går ofta Pendeltåg 1.35 Behaglig temperatur Buss 1.25 Tidtabellen hålls Buss 1.18 Turerna går ofta Buss 1.16 Ej bullrigt/skakigt T-bana 1.16 Behaglig temperatur Pendeltåg 1.12 Välstädat Tunnelbanestationer 1.11 Behaglig temperatur T-bana 1.09 Information om nästa hållplats Pendeltåg 1.08 Störst diskrepans var det för punktligheten i tunnelbanan. Resultatet är väntat med anledning av att tunnelbanesystemet under tiden för studien bytte signalsystem. Bytet gav upphov till en rad förseningar. För pendeltågens del ansåg arbetsresenärerna att turtätheten behövde åtgärdas, och för bussarnas del borde temperaturen i första hand förbättras. I följande figurer anges medelbetyget för hur viktig en egenskap är inom parentes de horisontella tabelltexterna, medan medelbetyget för hur väl en egenskap är uppfylld för respektive färdmedlen som staplar. Först presenteras resultaten för trafikegenskaper, därefter vagnsegenskaper och sist stations- och hållplatsegenskaper. Viktighetsbetyg (0-5) Turerna går ofta (4.7) Uppfyllelsebetyg (0-5) Tidtabellen hålls (4.6) Restiden är kort (4.4) P-tåg T-bana Buss Föraren kör försiktigt (4.3) Figur 5.10 Viktighetsbetyg och uppfyllelsebetyg för fyra trafikegenskaper. 54

57 Arbetspendlarna i Stockholm anser att samtliga trafikegenskaper, som belystes i undersökningen, är mycket viktiga. Samtliga betyg ligger högt. Noterbart är att täta avgångar är den viktigaste trafikegenskapen. Den är till och med viktigare än kort restid. Till och med förarens körstil är nära mycket viktig. Mer än varannan resenär ger betyget mycket viktigt. Lägst uppfyllelsebetyg får tunnelbanan för punktlighet. Pendeltåget får högt medelbetyg på samtliga punkter, utom för turtätheten som enligt kollektivtrafikresenärerna är för gles. Viktighetsbetyg (0-5) Uppfyllelsebetyg (0-5) Det är välstädat (4.4) Det är behaglig temperatur (4.4) Man slipper stå (4.2) Det är inte bullrigt/skakigt (4.1) Man sitter skönt (4.0) P-tåg T-bana Buss Det är bra belysning (3.7) Det finns skyltar ombord med info om nästa hpl (3.7) Figur Viktighetsbetyg och uppfyllelsebetyg för sju vagnsegenskaper. Inne i själva fordonet är komfortfaktorerna behaglig temperatur och välstädat allra viktigast. Minst viktigt, men får ändå betyget ganska viktigt, är belysning och informationsskyltar om nästa avgång. Tunnelbanevagnarna tillskrivs förhållandevis låg uppfyllelsegrad. Exempelvis för egenskapen vagnen är välstädad är gapet mellan viktighet-uppfyllnad 1.5 medan gapet är 1.2 för bullernivån. På pendeltågen sitter man skönast och har bäst belysning. Pendeltåget upplevs också vara minst drabbat av buller och skakningar. 55

58 Viktighetsbetyg (0-5) Det finns skyltar som talar om när nästa tur går (4.7) Uppfyllelsebetyg (0-5) Det är välstädat (4.3) Det är bra belysning (3.9) P-tåg T-bana Buss Det finns gott om sittplatser (3.8) Figur 5.12 Viktighetsbetyg och uppfyllelsebetyg för fyra stations/hållplatsegenskaper. På stationer och hållplatser är det viktigt att det finns skyltar som talar om när nästa tur går och att det är välstädat. Egenskapen att det finns skyltar som ger information om nästa tur har av pendlarna fått ett medelbetyg på 4.7, dvs. samma höga medelbetyg som turerna går ofta och tidtabellen hålls. Fortfarande är det ganska viktigt att det är bra belysning och att det finns gott om sittplatser. Tunnelbanestationerna är de mest skräpiga stationerna enligt kollektivtrafikresenärerna. Belysning, antalet sittplatser och information om nästa tur upplevs som sämre på busshållplatser än på tunnelbane- och pendeltågsstationer. 5.4 Modellresultat Slutmodell I nedanstående tabell redovisas modellparametrarna för de slutliga modellkörningarna. De två modellerna skiljer sig åt med avseende på hur trängsel och fordonstyp är representerade i modellerna (antingen som dummyvariabler, eller som restidsberoende variabler). De redovisade parametervärdena ligger till grund för de betalningsviljor som redovisas i avsnitt 4.5. De redovisade t-värdena, vilka normalt används för att bedöma risken för att variabeln i fråga egentligen inte har någon betydelse, är överskattade på grund av att varje intervjuperson ger upphov till flera observationer. Om t-värdet är större än två, är risken för att en variabel inte har någon inverkan normalt mindre än cirka 5 procent. Särskilda analyser krävs för att beräkna t-värdet mer korrekt, och någon sådan analys har inte genomförts i detta projekt. Erfarenheter från andra studier (Lindqvist och Algers 1999) pekar på att t-värdena kan vara överskattade med storleksordningen 50 procent vid 56

59 denna typ av studier (där samma individ ger upphov till flera observationer). Som framgår av tabellen är dock t-värdena för de flesta centrala variabler (pris, restider, stationsoch fordonsvariabler) väl över det ovan angivna värdet, även om man korrigerar för överskattningen. Tabell 5.7 Logitmodell 1 och logitmodell 2. Namn Modell 1 t-värde Modell 2 t-värde Observations Final log(l) -5947, ,3462 D.O.F Rho²(0) 0,4033 0,4162 Rho²(c) 0,3570 0,3710 Konstant tunnelbana -0,07247 (-0,21) 0,46440 (1,75) Nytt fordon buss -0,07782 (-1,14) Hög standard busshållplats 0,38987 (2,17) 0,29873 (1,44) Pris -0,01176 (-23,47) -0,01146 (-25,55) Konstant pendeltåg 1,55298 (2,30) 1,31217 (4,64) Nytt fordon tunnelbana 0,31292 (3,78) Hög standard station tunnelbana 0,85879 (10,71) 0,76872 (10,17) Nytt fordon pendeltåg -0,08560 (-0,35) Hög standard station pendeltåg 0,62914 (7,31) 0,61893 (8,68) Dummy kvinna 1 0,40501 (4,94) 0,44058 (5,26) Dummy kvinna 2 0,35069 (4,25) 0,37353 (4,53) Dummy kvinna 3-0,02512 (-0,31) -0,01315 (-0,16) Dummy vaneresenärer 1-0,01657 (-0,14) -0,02909 (-0,24) Dummy vaneresenärer 2 0,28589 (2,34) 0,27237 (2,24) Dummy vaneresenärer 3 0,29758 (2,43) 0,31011 (2,57) Dummy under 25 år 1-0,00607 (-0,04) 0,02436 (0,17) Dummy under 25 år 2 0,08163 (0,59) 0,10368 (0,76) Dummy under 25 år 3 0,27712 (1,95) 0,28804 (2,04) Dummy över 65 år 1 1,06939 (2,26) 1,10492 (2,34) Dummy över 65 år 2 0,74269 (1,65) 0,73649 (1,66) Dummy över 65 år 3-0,93184 (-2,14) -0,99350 (-2,25) Dummy låg inkomst 1-0,04611 (-0,40) -0,05641 (-0,48) Dummy låg inkomst 2 0,20448 (1,80) 0,19259 (1,70) Dummy låg inkomst 3 0,35361 (3,01) 0,34133 (2,94) Dummy hög inkomst 1-0,19562 (-2,07) -0,19789 (-2,05) Dummy hög inkomst 2-0,12796 (-1,35) -0,12834 (-1,35) Dummy hög inkomst 3 0,11533 (1,20) 0,11774 (1,23) Dummy Nacka 1 0,36702 (3,80) 0,39557 (4,03) Dummy Nacka 2 0,52591 (5,40) 0,54376 (5,63) Dummy Nacka 3 0,30368 (3,08) 0,31624 (3,24) Dummy Södermalm 1 0,40893 (4,15) 0,42477 (4,23) Dummy Södermalm 2 0,01753 (0,18) 0,01277 (0,13) Dummy Södermalm 3-0,21894 (-2,22) -0,21088 (-2,15) Restid buss hög trängselnivå -0,19665 (-19,20) Restid buss trängselnivå -0,15107 (-15,77) Restid buss låg trängselnivå -0,10646 (-13,82) Restid tunnelbana hög trängselnivå -0,25533 (-25,95) Restid tunnelbana mellan trängselnivå -0,19324 (-21,82) Restid tunnelbana låg trängselnivå -0,12351 (-15,48) Restid pendeltåg hög trängselnivå -0,27700 (-20,68) Restid pendeltåg mellan trängselnivå -0,22947 (-10,79) Restid pendeltåg låg trängselnivå -0,13899 (-15,23) Skalparameter 2 1,02929 (19,00) 1,04711 (22,44) Skalparameter 3 0,94931 (19,45) 0,95926 (21,87) Mellan trängselnivå bus 1,02516 (4,71) låg trängselnivå buss 1,98329 (20,34) Mellan trängselnivå tunnelbana och pendeltåg 1,07919 (10,05) låg trängselnivå tunnelbana och pendeltåg 2,09890 (26,07) Restid i en gammal buss -0,15259 (-22,18) Restid i en ny buss -0,14349 (-20,25) Restid i en gammal tunnelbana -0,20785 (-24,92) Restid i en ny tunnelbana -0,16973 (-18,87) Restid i en gammal pendeltåg -0,22843 (-17,90) Restid i en ny pendeltåg -0,20371 (-20,14) 57

60 Modellerna innehåller ett antal variabler av varierande typ. De olika alternativen i SPspelen beskrivs dels med de SP-spelets variabler, och dels med bakgrundsvariabler av olika slag. De förra utgörs av pris, restider med och utan trängsel, restider med olika fordon samt dummyvariabler för olika stations- och hållplatstyper. Bakgrundsvariablerna består av dummyvariabler för olika socioekonomiska kategorier (inklusive områdestillhörighet), vilka kopplats till det första av de två alternativen i respektive SP-spel. Dessa variabler beskriver därför den skillnad i preferenser som finns mellan olika alternativ. Numret på variabeln avser numret på SP-spelet (se 2.2.5). Parametervärdet 0,40501 för variabeln Dummy kvinna 1 betyder således att alternativ ett (buss) i SP-spel nummer ett (buss/tunnelbana) värderas högre av kvinnor än vad de övriga variablerna anger. Detta kan bero antingen på att kvinnor värderar övriga variabler (exempelvis pris och restid) på ett annat sätt än män, eller också på att det finns andra variabler än de som ingår i modellen, och som betyder mer för kvinnor än män. På samma sätt betyder parametervärdet 0,35069 att alternativ ett (buss) i SP-spel nummer två (buss/pendeltåg) värderas högre av kvinnor. Parametervärdet 0,02512 (lågt och ej signifikant skilt från noll) betyder att kvinnor inte värderar alternativ ett (tunnelbana) i SP-spel 3 (tunnelbana/pendeltåg) annorlunda än pendeltåg. Värderingsskillnader mellan olika grupper belyses närmare nedan Segmentvisa modeller För att undersöka om de olika bakgrundsvariablerna har betydelse för komfortvärderingarna har separata modeller skattats för ett antal socioekonomiska segment. Dessa tester gjordes med en modellspecifikation där dummyvariablerna för de olika segmenten tagits bort. De mest intressanta resultaten redovisas närmare här, medan övriga tester redovisas i bilaga Skillnader män/kvinnor För att studera skillnader mellan män och kvinnor skattades separata modeller för män och kvinnor. Modellen för kvinnor återfinns i de första två kolumnerna, och modellen för män i de båda sista kolumnerna. 58

61 Tabell 5.8 Logitmodeller för kvinnor respektive män Namn Modell Kvinnor t-värde Modell Män t-värde Observations Final log(l) -3675, ,6807 D.O.F Rho²(0) 0,3888 0,4157 Rho²(c) 0,3507 0,3545 Konstant tunnelbana -0,31 (-0,8) -0,55 (-1,0) Nytt fordon buss 0,00 (0,0) -0,20 (-1,6) Hög standard busshållplats 0,32 (1,5) 0,39 (1,3) Pris -0,012 (-18,9) -0,011 (-13,9) Konstant pendeltåg 0,83 (1,1) -0,53 (-0,5) Nytt fordon tunnelbana 0,27 (2,8) 0,26 (2,1) Hög standard station tunnelbana 0,79 (8,1) 0,91 (6,8) Nytt fordon pendeltåg -0,14 (-0,5) 0,60 (1,6) Hög standard station pendeltåg 0,63 (6,4) 0,46 (3,6) Restid buss hög trängselnivå -0,18 (-14,5) -0,23 (-12,7) Restid buss mellan trängselnivå -0,13 (-11,6) -0,18 (-10,7) Restid buss låg trängselnivå -0,10 (-10,4) -0,12 (-9,3) Restid tunnelbana hög trängselnivå -0,24 (-20,2) -0,28 (-16,3) Restid tunnelbana mellan trängselnivå -0,18 (-16,8) -0,21 (-14,6) Restid tunnelbana låg trängselnivå -0,11 (-11,4) -0,15 (-10,8) Restid pendeltåg hög trängselnivå -0,26 (-16,8) -0,28 (-13,9) Restid pendeltåg mellan trängselnivå -0,22 (-9,3) -0,19 (-6,5) Restid pendeltåg låg trängselnivå -0,12 (-11,4) -0,16 (-10,2) Skalparameter 2 1,12 (15,8) 1,00 (13,1) Skalparameter 3 0,99 (16,0) 0,96 (12,9) Den viktigaste skillnaden mellan män och kvinnor består i att restidskänsligheten hos kvinnor är lägre än hos män. Priskänsligheten är däremot densamma. 59

62 Skillnader mellan inkomstgrupper För att belysa inkomstskillnader har populationen delats upp i tre olika inkomstgrupper, med inkomster upp till 100 tkr/år, tkr/år samt 301 tkr/år och däröver. Tabell 5.9 Namn Modell låg inkomst t- värde Modell mellan inkomst t- värde Modell hög inkomst t- värde Observations Final log(l) -266, , ,8064 D.O.F Rho²(0) 0,3606 0,3992 0,4169 Rho²(c) 0,3283 0,3571 0,3621 Konstant tunnelbana 3,04 (1,6) -0,33 (-0,6) -0,30 (-0,6) Nytt fordon buss 0,24 (0,7) 0,01 (0,1) -0,04 (-0,3) Hög standard busshållplats 0,84 (0,8) 0,32 (1,0) 0,37 (1,3) Pris -0,015 (-5,0) -0,014 (-15,0) -0,010 (-13,3) Konstant pendeltåg 1,17 (0,4) -0,02 (0,0) 1,25 (1,2) Nytt fordon tunnelbana -0,51 (-1,2) 0,30 (2,3) 0,20 (1,6) Hög standard station T-bana 0,00 (0,0) 0,85 (6,4) 1,00 (7,8) Nytt fordon pendeltåg 1,34 (1,1) 0,33 (0,9) -0,19 (-0,5) Hög standard station pendeltåg 0,17 (0,4) 0,74 (5,4) 0,37 (3,1) Restid buss hög trängselnivå -0,17 (-3,4) -0,18 (-11,2) -0,22 (-12,0) Restid buss mellan trängselnivå -0,18 (-3,2) -0,14 (-8,8) -0,16 (-10,1) Restid buss låg trängselnivå -0,13 (-2,9) -0,10 (-8,1) -0,11 (-8,8) Restid T-bana hög trängselnivå -0,23 (-4,6) -0,26 (-15,7) -0,27 (-16,3) Restid T-bana mellan trängselnivå -0,17 (-3,9) -0,19 (-12,7) -0,22 (-14,9) Restid T-bana låg trängselnivå -0,17 (-3,8) -0,12 (-9,2) -0,13 (-10,2) Restid P-tåg hög trängselnivå -0,39 (-4,5) -0,28 (-13,1) -0,26 (-13,5) Restid P-tåg mellan trängselnivå -0,28 (-2,5) -0,20 (-6,6) -0,22 (-7,2) Restid P-tåg låg trängselnivå -0,30 (-4,2) -0,14 (-9,5) -0,13 (-9,0) Skalparameter 2 0,79 (4,0) 1,06 (12,4) 1,11 (12,6) Skalparameter 3 0,93 (4,0) 0,92 (12,6) 1,02 (12,6) Den lägsta inkomstklassen innehåller så få observationer att osäkerheten blir för hög för att några slutsatser ska kunna dras. För de båda andra grupperna kan man se att den viktigaste skillnaden består i kostnadskänsligheten, där den högre inkomstgruppen har en lägre kostnadskänslighet. Detta stöds också av andra studier Övriga studerade bakgrundsfaktorer Övriga studerade bakgrundsfaktorer utgörs av område, förekomst av byte, ålder, bilinnehav samt om intervjupersonen ofta åker kollektivt. För dessa grupper var skillnaderna generellt sett mindre, utom för bilinnehav, vilket starkt samvarierar med inkomst. Modellparametrarna redovisas i bilaga 5. 60

63 5.5 Betalningsvilja Betalningsviljan för olika standardhöjningar har beräknats med hjälp av resultaten från estimerade logitmodeller. Vagn:Buss Vagn:T-bana 27 Vagn:P-tåg Station:Buss 33 Station:T-bana 73 Station:P-tåg 53 Sittplats:Buss 84 Sittplats:T-bana Sittplats:P-tåg [SEK/månad Figur 5.13 Betalningsviljan för ett antal standardförbättringar. Om alla äldre tunnelbanevagnar byttes ut mot den nya typen skulle genomsnittspendlaren vara beredd att betala 27 kronor mer för ett SL-månadskort än de 400 kronor som kortet kostade under den perioden som intervjuerna genomfördes. Logitmodellen ger inte signifikanta värden för de nya bussarna eller de nyinredda pendeltågsvagnarna. Det betyder att den standardförbättringen inte är tillräckligt viktig för att pendlarna ska vara beredda att betala för den. Det angivna värdet på 27 kr är naturligtvis behäftat med en viss statistisk osäkerhet. Ett 95 procentigt konfidensintervall (utan korrektion för att samma individ ger upphov till flera observationer) ligger på ± 13 kr. Om alla busshållplatser som idag bestod av busstolpar uppgraderades till busskurer är arbetspendlarna villiga att betala i genomsnitt 33 kronor mer per månad. Det okorrigerade konfidensintervallet är ± 30 kr. Att alltid få vänta vid tunnelbanestationer med hög standard i stället för med låg standard motiverar en prishöjning på månadskortet med 73 kronor (± 14 kr) och för pendeltåg är motsvarande siffra 53 kronor (± 14 kr). 61

64 Högst var betalningsviljan för minskad trängsel. Om resenärerna blev garanterade en sittplats i stället för att riskera att behöva stå, skulle de i genomsnitt vara villiga att betala 84 kronor mer per månad för sittplats på bussar och 89 kronor mer för sittplatser på tunnelbanan och pendeltåget. I modell 1 har tidsvärdet under olika trängselförhållanden beräknats. Dessa tidsvärden ska tolkas som om betalningsviljan att minska restiden (i fordonet) med en timme. Tidsvärdet i denna undersökning är således mellan 14 kr/timme och 36 kr/timme, beroende på färdmedel och trängselsituationen i fordonet. I ASEK 1999 fastställdes tidsvärdet för regionala arbetsresor (< 5 mil) till 35 kronor per timme i 1997-års prisnivå. Buss Du kommer med och får sittplats T-bana P-tåg [kr/timme] Du kommer med men måste stå Du kommer inte med första turen, måste vänta till nästa Figur 5.14 Restidsvärden under olika trängselförhållanden för de olika färdmedlen. I modell 2 har tidsvärdet för olika fordonstyper beräknats (figur 5.15). Tidsvärdet för de olika fordonstyperna är inte signifikant skilda, förutom för tunnelbanan. Att tidsvärdet för buss och pendeltåg inte skiljer mellan nya och äldre vagnar överensstämmer med resultaten som visades i figur 5.14, där betalningsviljan för nya bussar och pendeltågsvagnar inte hade ett signifikant värde. De okorrigerade konfidensintervallen för restidsvärdena är i storleksordningen 10 procent. 62

65 Buss T-bana Vanligt fordon Nytt fordon P-tåg [kr/timme] Figur 5.15 Restidsvärden för olika vagnstyper. Värderingarna kan skilja sig åt mellan olika individer. Dels förekommer en rent individuell variation, och dels förekommer en variation som har samband med olika bakgrundsvariabler. Den senare kan bl.a. studeras genom uppdelning av observationsmaterialet på olika segment. I föregående avsnitt redovisades modeller baserade på några sådana kategoriuppdelningar. En analys av dessa modeller visar att män fäster större avseende vid trängsel än kvinnor, och personer med inkomster över kr om året har generellt högre värderingar än andra. Övriga skillnader är mindre, och kan vara betingade av mer slumpmässiga faktorer. 63

66 64

67 6 Effektberäkningar 6.1 Syfte Syftet med detta avsnitt är att belysa betydelsen av de studerade komforteffekterna för resandet. Metodiken för detta är beskriven i avsnitt 2.3. För att kvantifiera komforteffekternas betydelse för resmönstret behöver ett antal scenarier med olika komfortnivåer definieras, beräknas och jämföras med ett basscenario. Helst skulle basscenariot vara detsamma som dagens situation, vilket dock skulle kräva en inventering av trafiksituationen med avseende på trängsel, stationsutformning samt trafikering med ny materiel. En sådan inventering är krävande och har bedömts ligga utanför detta projekt. I stället har ett jämförelsescenario definierats på ett enklare sätt som redovisas mer i detalj nedan. Detta innebär att de beräkningar som redovisas nedan inte ska tolkas som mått på hur stor förändring som ytterligare kan åstadkommas genom respektive åtgärd. I stället bör beräkningarna tolkas som mått på hur mycket respektive faktor betyder för resandet, och där dagens situation ligger någonstans emellan de ytterligheter som de olika scenarierna representerar. 6.2 Scenarier De scenarier vi studerat baseras på förändringar jämfört med ett jämförelsescenario i följande avseenden: 1. Trängsel Eftersom avsikten inte är att utvärdera några specifika åtgärder utan mer att illustrera trängselfaktorns betydelse har vi definierat två extrema scenarier - ett där alla får sittplats (motsvarande SP-studiens trängselfaktor nivå 3), och ett där alla får stå (inga sittplatser i vagnarna, motsvarande SP-studiens trängselfaktor nivå 2). Jämförelsescenariot är ett medelvärde av dessa båda scenarier. Scenariot där alla får stå är naturligtvis osannolikt, eftersom det skulle innebära att det inte fanns några sittplatser i fordonen, och är medtaget bara som illustration av sittplatsfaktorns betydelse. Sittplatseffekten antas vara proportionell mot restiden i fordonet. 2. Fordonstyp Här har vi definierat ett scenario där all vagnpark uppgraderas till den standard som definierats som "nytt fordon" i SP-studien. Jämförelsescenariot antas att motsvara av det som definierats som "vanligt fordon". Fordonseffekten antas vara proportionell mot restiden i fordonet. 65

68 3. Hållplatsutformning Här har antagits att jämförelsescenariot motsvaras av SP-studiens "låg standard", och ett scenario där alla stationer/hållplatser uppgraderats till SP-studiens "hög standard" har definierats. Hållplatseffekten antas vara proportionell mot antalet påstigningshållplatser under resan. Det är dock inte säkert att värdet av en hög hållplatsstandard är lika stort när man gör en omstigning som när man väntar vid resans första hållplats. Samtidigt kan det finnas ett visst värde av den högre standarden även vid den sista avstigningen. Dessutom har ett scenario definierats där alla fordon är nya, där alla stationer är av hög standard och där alla får sittplats. Detta scenario högstandardscenariot kan innebära att effekterna överskattas i viss utsträckning, eftersom det i dessa sammanhang ofta finns en paketeffekt. Detta innebär att effekten av ett antal åtgärder ett paket får en mindre effekt n åtgärderna vidtagna var och en för sig. För att studera denna effekt krävs att man för in paket i enkäten, vilket det inte funnits utrymme för i detta projekt. Det bör igen påpekas att jämförelsescenariot inte är detsamma som den faktiska situationen idag, utan utgör en mer negativ bild. Exempelvis är de nya tunnelbanevagnarna redan i drift i viss utsträckning. Prognosberäkningarna har genomförts för arbetsresor, vilket är det resärende som undersökts i enkäterna. Den geografiska begränsningen utgörs av Stockholms län. 66

69 6.3 Prognosresultat Från SAMPERS-körningarna har följande resultat erhållits för de olika scenarierna: Tabell 6.1 SAMPERS-resultat (arbetsresor i Stockholms län, vardagsmedeldygn). Ingen får sittplats Jämförelsescenario Nya kollektivtrafikfordon Alla får sittplats Hållplats Högstandardscenario Totalt antal resor Antal bilresor Antal bussresor Antal tågresor Totalt persontrafikarbete, pkm Persontrafikarbete, pkm bil Persontrafikarbete, pkm buss Persontrafikarbete, pkm tåg Tidsarbete, pmin bil Tidsarbete, pmin buss Tidsarbete, pmin tåg Medelreslängd, km totalt Tabellen visar att antalet resor med olika färdsätt skiljer sig påtagligt mellan de olika scenarierna. Antalet bussresor varierar från strax under till drygt , medan antalet tågresor varierar mellan drygt och Även antalet bilresor påverkas påtagligt variationen ligger från knappt till drygt resor. Den största enskilda faktorn är hållplats/stationsfaktorn, som representerar ungefär hälften av den sammanlagda effekten. Det kan här åter påpekas att antagandet att hållplatsvärdet är lika stort för alla använda påstigningshållplatser inte har undersökts. I nedanstående tabell redovisas skillnaderna jämfört med jämförelsescenariot. 67

70 Tabell 6.2 Skillnader i förhållande till Jämförelsescenario (arbetsresor vardagsmedeldygn). Ingen får sittplats Jämförelsescenario Nya kollektivtrafikfordon Alla får sittplats Hållplats Högstandardscenario Totalt antal resor Antal bilresor Antal bussresor Antal tågresor Totalt persontrafikarbete, pkm Persontrafikarbete, pkm bil Persontrafikarbete, pkm buss Persontrafikarbete, pkm tåg Tidsarbete, pmin bil Tidsarbete, pmin buss Tidsarbete, pmin tåg Medelreslängd, km totalt Eftersom trafikarbetet har stor betydelse för emissioner, kan det var intressant att studera effekten med avseende på trafikarbetet med de olika färdsätten. I diagrammet nedan redovisas hur trafikarbetet påverkas i de olika scenarierna. 68

71 Procentuella förändringar i persontrafikarbetet jämfört med Jämförelsescenario Persontrafikarbete, bil Persontrafikarbete, buss Persontrafikarbete, tåg 70,0% 60,0% Högstandard scenario 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Ingen får sittplats Jämförelse scenario Nya kollektivtrafikfordon Alla får sittplats Hållplats -10,0% -20,0% -30,0% -40,0% Figur 6.1 Procentuella förändring av trafikarbetet Av diagrammet framgår exempelvis att persontrafikarbetet med bil minskas med 5 15 procent när komfortfaktorerna värderas var och en för sig. I högstandardscenariot är persontrafikarbetet med bil med ca 33 % mindre än i jämförelsescenariot! De genomförda beräkningarna visar dels hur kvantitativ information om komfortfaktorernas betydelse kan utnyttjas i befintliga prognosmodeller, dels att dessa kan ha en påtaglig effekt och inte bör negligeras. Moderniseringsstrategier av olika slag kan inte jämföras med andra trafikpolitiska åtgärder så länge komfortfaktorernas betydelse inte beaktas på ett mer utvecklat sätt. Resultaten av prognosberäkningarna kan också redovisas i form av trafikflöden på väglänkar och kollektivtrafiklinjer. En sådan redovisning finns i bilaga 6, där också konstruktionen av de olika scenarierna redovisas mer i detalj. 69

72 70

73 7 Områden för fortsatt forskning inom området Mätning av samband mellan attityder och faktiskt beteende vid färdmedelsval I samband med att beslutsfattare i kommuner, landsting och andra kollektivtrafikhuvudmän i större utsträckning önskar utvärdera och följa upp olika satsningar i kollektivtrafiksystemet ställs allt större krav på väl underbyggda beslutsunderlag. Det finns påvisade behov av att dels genomföra utvärderingar och dels använda olika metoder och statistikkällor för kollektivtrafikutvärderingar (Rydstam och Renolen, 1998). Gärling et al (1998) visar att det existerar ett svagt samband mellan attityder och rapporterat beteende. Gärling visar att om man istället mäter intentioner (Stated choice) erhålls bättre förutsägelser av det faktiska beteendet. Det finns även beteendevetenskapliga teorier (TRA Theory of reasoned action och TPB theory of planned behaviour) som anger orsakssambanden i en kausal struktur där bl. a olika värderingar påverkar beteenden via attityder och avsikter (Åberg, 1997). Idag finns inget etablerat verktyg för utvärderingar och uppföljningar, utan enbart enstaka rekommendationer. Normalt används olika typer av kundbarometrar eller nöjdkundindex, som mäter kundernas attityder. I analyserna av det datamaterial som har tagits fram i föreliggande studie har det framkommit att resenärernas attitydbetyg (viktighets- och uppfyllelsebetyg) för olika egenskaper inte alltid motsvarar betalningsviljan för motsvarande egenskaper. Att kunder anser att en egenskap är viktig innebär inte alltid att en standardhöjning kommer att få någon reell påverkan på beteendet/resandevolymen. Gärling (1998) påpekar att attityder inte mäter faktiskt beteende hos resenärer, utan mätning av intentioner ger bättre förutsägelser av beteendet. Detta innebär beslutsunderlag baserade på Stated Choice borde ge en fylligare bild och är då mer användbart än dagens kundbarometrar. Önskvärt vore, mot ovanstående bakgrund, att utveckla en utvärderingsmetod som kan användas för både tillståndsmätning och effektmätning. En sådan metod skulle kunna utgöra ett verktyg för att bedöma nya satsningar. Tillvägagångssättet skulle vara att undersöka samband mellan attityder, intentioner och faktiska val. Utvärderingsmetoden skulle ha sin bas i en beteendevetenskaplig ansats. I modellen tillvaratas och kombineras olika statistikkällor: resvaneundersökningar (faktiskt beteende), attitydstudier (kundbarometrar och Nöjdkundindex) och studier av intentioner (Stated Choice). Ett större grepp skulle då tas och spårfaktorn skulle rensas ytterligare. En utgångspunkt skulle kunna vara den teori som presenteras i Ben-Akiva et. al. (1999) och som avser hur attityder och faktiska val kan integreras i en modell för resbeteende. 71

74 Metodutvecklingen skulle länka ihop olika metoder och ny kunskap om hur man kan använda information om trafikanters attityder, intentioner (via hypotetiska val) och faktiskt beteende skulle erhållas. Från den statistiska analysen på det tidigare insamlade materialet kan man förvänta sig att erhålla tydliga samband mellan såväl viktighets- som uppfyllelsebetyg som värdering av olika faktorer. Resultaten skulle ge underlag för förenklade metoder att utvärdera nyttan av olika åtgärder i trafiksystemet. Vikten av kvalitet och komfort brukar estimeras genom de attribut som ingår i SP-experiment. Detta är många gånger en lämplig metod, men den har också brister. Två av dessa är: Det är oklart vad intervjupersonerna tolkat in i attributen, eller mer exakt: - Vilka latenta attribut aktiveras av de presenterade attributen? Om man i intervjusituationen säger att detta är en hård stol, tänker då intervjupersonerna på komfortnivån som den var avsedd? En del tänker på dynan, och andra på t ex träsmak. Den andra bristen är att det inte är så lätt att överföra värdet av ett utförande till värdet av ett nytt (läs kvalitetsnivå). Dessa två brister kan delvis klaras av genom att lägga till resenärernas betyg som attribut i logitmodellen. Effekterna av nya produkter kan då beräknas, om ett jämförbart betyg kan tas fram för den nya produkten. 72

75 8 Slutsatser Mjuka faktorers inverkan på färdmedels val Den s.k. spårfaktorn, dvs. dagens trafikmodellers oförmåga att återskapa fördelningen mellan andelen personer som väljer buss respektive spårburen trafik, försvinner eller minskar i betydelse då fler egenskaper hos de olika färdsätten beaktas vid färdmedelsvalet. Preferenser Det existerar skillnader i preferenser för olika kollektiva färdmedel mellan olika resenärskategorier i Stockholm. Dessa resenärer går till stor del att identifiera via främst kön, ålder, bostadsort och inkomst. Kvinnor föredrar att åka buss framför tunnelbana och pendeltåg, medan den spårburna trafiken föredras av män och personer med högre inkomst. Resenärer som bor i olika delar av Stockholm visade sig ha förvånande stora skillnader i preferenser mellan de olika färdmedlen. Det verkar som att vanor eller trygghetskänslan i färdmedelsvalet är viktigt t ex eller är man van att åka buss då föredrar man att åka buss. Bilister har en annorlunda, mer negativ syn på kollektivtrafiken. De anser att servicen i kollektivtrafiksystemet är låg och att det är ett tecken på låg status att behöva åka kollektivt. Stockholmsresenärer ställer överlag höga krav på kollektivtrafiken och är villiga att betala mer för sina resor om de erhåller bättre kvalité. Metoder Att först utföra fokusgruppsdiskussioner och därefter en enkätundersökning har visat sig vara en mycket bra metod för att fånga in kvalitativ samt kvantitativ information om ett ämnesområde. Ur fokusgrupperna framkommer såväl generella värderingar som är användbara fristående och som ändamålsriktig underlag för enkätkonstruktion. Risken för att missa en frågeställning eller att formulera frågor och svarsalternativ felaktigt (eller mindre lyckat) minskar efter att fokusgruppsdiskussioner har hållits. Informationen från fokusgrupperna är även bra som ytterligare tolkningsunderlag för svaren från enkätundersökningen. Attityder och SP Att i enkäten både inkludera rena attitydfrågor (grad av instämmande på en skala) och hypotetiska betalningsviljefrågor (stated preference valfrågor) har medfört intressanta resultat. I analyserna av datamaterialet framkommer det att resenärernas attitydbetyg för olika egenskaper inte alltid motsvarar betalningsviljan för motsvarande egenskaper. Detta innebär att faktumet att kunder anser att en egenskap är viktig innebär inte auto- 73

76 matiskt att en standardhöjning kommer att få någon reell påverkan på beteendet/resandevolymen. Betalningsvilja Analyserna har visat att det finns en betydande betalningsvilja för komfortfaktorer, såväl när det gäller buss som spårburna färdmedel. Detta gäller såväl fordonsstandard som hållplatsstandard och trängselnivå. Mjuka faktorer i trafikprognoser Det är möjligt att beakta hur mjuka faktorer påverkar resandet vid trafikprognosberäkningar. Det har visat sig möjligt att föra in effekter av fordonsutformning, hållplatsstandard och trängselnivåer i trafikprognoser genomförda med det nyutvecklade SAMPERSsystemet. De genomförda prognosberäkningarna visar att standarden på kollektivtrafiken har stor betydelse för resandet. 74

77 Referenser Algers S., P. Bergström, M. Dahlberg, och J. Lindqvist Dillén, (1998), Mixed logit estimation of the value of Restid, Department of Economics, Uppsala University, Workning Paper Series, 1998:15. Algers S, et al 1994 Tidsvärdesstudien Algers, Colliander och Widlert (1987) Banverkets beräkningshandledning BVH 106 Ben-Akiva och Lerman, (1985). Discrete Choice Analysis Theory och Application to Travel Demand. MIT Press, Cambridge, Massachusetts. Gärling T, Gillholm R, Gärling A (1998), Reintroducting Attitude Theory in Travel Behaviour Research: The Validity of an Interactive Interview Procedure to Predict Car Use, Transportation 1998, 25, Loncar-Lucassi V, Spårtrafik kontra buss!? (1998) Mjuka faktorers inverkan på resenärernas färdmedelsval KFB-Meddelande 1998:1 Rydstam Å, Renholen H, (1998) Utvärdering av kollektivtrafikåtgärder Riktlinjer till gemensam bas för utvärdering KFB-Rapport 1998:25 ASEK, Översyn av samhällsekonomiska kalkylprinciper och kalkylvärden på transportområdet, SIKA Rapport 1999:6 Lindqvist-Dillén, J och Algers, S (1999) The Value Of Time. Further research on data collected in KFB-rapport 1999:11 McFadden, D., Gopinath, D., Walker, J., Bolduc, D., Borsch-Supan, A., Delquie, P., Larichev, O., Morikawa, T., Polydoropoulou, A., & Rao, V. (1999) Extended Framework for Modelling Choice Behaviour. Marketing Letters,10,

78 76

79 Bilaga 1 - Frågeguide 10 min Välkomna -Gör namnlappar -Vi är -Vi gör, introduktion till ämnesområdet kollektivtrafik -Alla deltagare presenterar sig, namn, hur man reser till arbetet 10 min Diskussion två och två: -Hur reser du till jobbet/skolan? -Finns det någon valmöjlighet för dig? -Varför har du valt som du har gjort? -Ange de fem viktigaste skälen för ditt val! Gruppvis redogörelse för valfaktorer. Anteckna på tavla eller blädderblock 10 min När åkte du senast om med SL? -När? -Ärende? -Valmöjligheter -Skäl 40 min co Frågeområden med avseende på val av färdmedel (bör i viss mån styras av listan från ovanstående punkt) -Information (linjesträckning/alternativa färdmedel, avgångstider, förseningar, ) -Hållplats (avstånd/tillgänglighet, klimat- o väderskydd, trygghet, belysning, rent o snyggt, ) -Tid, pris, service (Tidtabeller, turtäthet, väntetider, punktlighet) -Komfort inne i fordonet (ta sig fram i fordonet, sittplats, ståplats, lugn, balans, skakighet/ryckighet/trafikrytm, buller utsikt) -Att resa med bagage/barn/husdjur (allergi) -Typ av resa för olika ändamål -Image, intryck, status -Trygghet-säkerhet -Bekvämlighet-mänsklighet/omtanke 10 min Vad är bäst med pendeltåg, tunnelbana resp buss? Vad är sämst med spår resp buss? anteckna på blädderblock 10 min Om du kunde välja spår resp buss helt fritt: (a. samma avstånd) Ange 4 skäl för ditt val! Gå laget runt (b. samma tid och antal stopp + avstånd) Ange 4 skäl för ditt val! Gå laget runt 5 min Avslutning, tack för deltagandet. Ersättning 77

80 Diskussion två och två: -Hur åker du till arbetet? -Finns det någon valmöjlighet för dig? -Varför har du valt som du har gjort? -Ange de fem viktigaste skälen för ditt val! 78

81 Bilaga 2 Enkät Del 1. Bilder och bildfrågor Nu ska du titta på de här bilderna och svara på frågorna om de olika bussarna, tunnelbanevagnarna och pendeltågsvagnarna. Buss 1 den vanligaste buss typen Information ombord: Möjlighet att fråga busschauffören Buss 2 - den nya blå bussen (4:an) Information ombord: Tavlor/skyltar och automatiska utrop om namnet på nästa hållplats Bild 1. Bild 2. Nu ska du svara på 8 frågor om just den här busstypen Nu ska du svara på 8 frågor om just den här busstypen 1.1 Har du åkt med den här busstypen? 2.1 Har du åkt med den här busstypen? ja nej vet ej/kanske ja nej vet ej/kanske 1.2 Vad anser du om buller och skakningar? 2.2 Vad anser du om buller och skakningar? mycket bra, varken bullrigt eller skakigt dåligt, för bullrigt och skakigt vet ej mycket bra, varken bullrigt eller skakigt dåligt, för bullrigt och skakigt godkänt, måttligt bullrigt och skakigt godkänt, måttligt bullrigt och skakigt 1.3 Vad anser du om sittkomforten? 2.3 Vad anser du om sittkomforten? mycket bra, väldigt sköna säten godkänd, sköna säten dålig, inte alls sköna säten vet ej mycket bra, väldigt sköna säten godkänd, sköna säten dålig, inte alls sköna säten vet ej vet ej 1.4 Vad anser du om fräscheten? 2.4 Vad anser du om fräscheten? mycket bra, snyggt och trevligt godkänd, ganska trevligt dålig, ofräscht vet ej mycket bra, snyggt och trevligt godkänd, ganska trevligt dålig, ofräscht 1.5 Vad anser du om belysningen? 2.5 Vad anser du om belysningen? mycket bra, lagom ljust godkänd, det duger vet ej mycket bra, lagom ljust godkänd, det duger dålig, för mörkt eller för ljust dålig, för mörkt eller för ljust 1.6 Vad anser du om temperaturen i vagnen? 2.6 Vad anser du om temperaturen i vagnen? mycket bra, behaglig godkänd, det duger vet ej mycket bra, behaglig godkänd, det duger dålig, för varmt eller för kallt dålig, för varmt eller för kallt vet ej vet ej vet ej 1.7 Vad anser du om busstypen som helhet? 2.7 Vad anser du om busstypen som helhet? mycket bra godkänd dålig vet ej mycket bra godkänd dålig vet ej 1.8 Är det något du vill tillägga om den här bussen? 2.8 Är det något du vill tillägga om den här bussen?

82 Tunnelbanevagn 1 den vanligaste Tunnelbanevagn 2 -den nya Information ombord: Utrop av föraren Information ombord: Automatiska utrop vid varje station Bild 3. Bild 4. Nu ska du svara på 8 frågor om just den här tunnelbanevagnen Nu ska du svara på 8 frågor om just den här tunnelbanevagnen 3.1 Har du åkt med en sån här tunnelbanevagn? 4.1 Har du åkt med en sån här tunnelbanevagn? ja nej vet ej/kanske ja nej vet ej/kanske 3.2 Vad anser du om buller och skakningar? 4.2 Vad anser du om buller och skakningar? mycket bra, varken bullrigt eller skakigt dåligt, för bullrigt och skakigt vet ej mycket bra, varken bullrigt eller skakigt dåligt, för bullrigt och skakigt godkänt, måttligt bullrigt och skakigt godkänt, måttligt bullrigt och skakigt 3.3 Vad anser du om sittkomforten? 4.3 Vad anser du om sittkomforten? mycket bra, väldigt sköna säten godkänd, sköna säten dålig, inte alls sköna säten vet ej mycket bra, väldigt sköna säten godkänd, sköna säten dålig, inte alls sköna säten 3.4 Vad anser du om fräscheten? 4.4 Vad anser du om fräscheten? mycket bra, snyggt och trevligt godkänd, ganska trevligt dålig, ofräscht vet ej mycket bra, snyggt och trevligt godkänd, ganska trevligt dålig, ofräscht vet ej vet ej vet ej 3.5 Vad anser du om belysningen? 4.5 Vad anser du om belysningen? mycket bra, lagom ljust godkänd, det duger vet ej mycket bra, lagom ljust godkänd, det duger dålig, för mörkt eller för ljust dålig, för mörkt eller för ljust 3.6 Vad anser du om temperaturen i vagnen? 4.6 Vad anser du om temperaturen i vagnen? mycket bra, behaglig godkänd, det duger vet ej mycket bra, behaglig godkänd, det duger dålig, för varmt eller för kallt dålig, för varmt eller för kallt vet ej vet ej 3.7 Vad anser du om tunnelbanevagnen som helhet? 4.7 Vad anser du om tunnelbanevagnen som helhet? mycket bra godkänd dålig vet ej mycket bra godkänd dålig vet ej 3.8 Är det något du vill tillägga om den här tunnelbanevagnen? 4.8 Är det något du vill tillägga om den här tunnelbanevagnen?

83 Pendeltågvagn 1 den vanligaste Pendeltågvagn 2 -den nya Information ombord: Utrop av föraren Information ombord: Automatiska utrop vid varje station Bild 5. Bild 6. Nu ska du svara på 8 frågor om just den här pendeltågsvagnen Nu ska du svara på 8 frågor om just den här pendeltågsvagnen 5.1 Har du åkt med en sån här pendeltågsvagn? 6.1 Har du åkt med en sån här pendeltågsvagn? ja nej vet ej/kanske ja nej vet ej/kanske 5.2 Vad anser du om buller och skakningar? 6.2 Vad anser du om buller och skakningar? mycket bra, varken bullrigt eller skakigt dåligt, för bullrigt och skakigt vet ej mycket bra, varken bullrigt eller skakigt dåligt, för bullrigt och skakigt godkänt, måttligt bullrigt och skakigt godkänt, måttligt bullrigt och skakigt 5.3 Vad anser du om sittkomforten? 6.3 Vad anser du om sittkomforten? mycket bra, väldigt sköna säten godkänd, sköna säten dålig, inte alls sköna s äten vet ej mycket bra, väldigt sköna säten godkänd, sköna säten dålig, inte alls sköna säten vet ej vet ej 5.4 Vad anser du om fräscheten? 6.4 Vad anser du om fräscheten? mycket bra, snyggt och trevligt godkänd, ganska trevligt dålig, ofräscht vet ej mycket bra, snyggt och trevligt godkänd, ganska trevligt dålig, ofräscht vet ej 5.5 Vad anser du om belysningen? mycket bra, godkänd, dålig, lagom ljust det duger för mörkt eller för ljust vet ej 6.5 Vad anser du om belysningen? mycket bra, lagom ljust godkänd, det duger dålig, för mörkt eller för ljust vet ej 5.6 Vad anser du om temperaturen i vagnen? 6.6 Vad anser du om temperaturen i vagnen? mycket bra, behaglig godkänd, det duger vet ej mycket bra, behaglig godkänd, det duger dålig, för varmt eller för kallt dålig, för varmt eller för kallt vet ej 5.7 Vad anser du om pendeltågsvagnen som helhet? 6.7 Vad anser du om pendeltågsvagnen som helhet? mycket bra godkänd dålig vet ej mycket bra godkänd dålig vet ej 5.8 Är det något du vill tillägga om den här pendeltågsvagnen? 6.8 Är det något du vill tillägga om den här pendeltågsvagnen?

84 De här bilderna kommer du att använda dig av när du svarar på del 2 av frågorna. BUSSHÅLLPLATSER Bild A Bild B Stolpe Busskur STATION Pendeltåg och tunnelbana Låg standard Avgångstid för nästa tåg får man läsa på uppsatta tidtabeller Rulltrappan trasig någon gång per vecka Få sittplatser Städas en gång per dag Hög standard Väntetid till nästa tåg står på skyltar Flera rulltrappor, alltid någon som fungerar Hissar finns Gott om sittplatser Städas flera gånger per dag 82

85 Del 2. Betygsättning av kollektivtrafiken Nu ska du genom att sätta poäng bedöma ett antal olika egenskaper hos kollektivtrafiken. Du ska svara på: Hur viktiga du tycker att de olika egenskaperna är Hur bra du anser att de uppfylls idag 5 = mycket viktigt 5 = uppfylls helt 4 = ganska viktigt 4 = uppfylls delvis 3 = varken eller 3 = varken eller 2 = relativt oviktigt 2 = uppfylls nästan inte alls 1 = helt oviktigt 1 = uppfylls inte alls 0 = vet ej/ingen åsikt 0 = vet ej/ingen åsikt 7. Betygsätt (1-5) de här kollektivtrafikegenskaperna. Hur viktigt tycker du att det är: Hur bra du tycker att det uppfylls idag för busstrafiken: tunnelbanan: pendeltågen: 7.1 att restiden är kort 7.2 att turerna går ofta 7.3 att turtidtabellen hålls 7.4 att föraren kör försiktigt 8. Betygsätt (1-5) de här egenskaperna hos vagnarna/bussarna. Hur viktigt tycker du att det är: Hur bra du tycker att det uppfylls idag för busstrafiken: tunnelbanan: Pendeltågen: 8.1 att man sitter skönt 8.2 att man slipper stå 8.3 att det är välstädat 8.4 att det är behaglig temperatur 8.5 att det inte är bullrigt/skakigt 8.6 att det är bra belysning 8.7 att det finns skyltar ombord med information om nästa hållplats/station 83

86 9. Betygsätt de här egenskaperna hos stationerna/hållplatserna Hur viktigt tycker du att det är: Hur bra du tycker att det uppfylls idag för busstrafiken: tunnelbanan: pendeltågen: 9.1 att det finns skyltar som talar om när nästa tur går 9.2 att det är välstädat 9.3 att det finns gott om sittplatser 9.4 att det är bra belysning Del 3. Valfrågor I del 3 följer ett antal frågor som du ska besvara genom att ta ställning till de olika egenskaperna (restid, trängsel, pris mm) och välja det alternativ som du tycker är bäst och som du skulle ha valt i verkligheten om valet hade funnits. Vi vet att det kan vara många andra saker som bestämmer hur just du väljer att resa, men för att vi skall få kunskap om hur resenärer värdesätter olika egenskaper vill vi att du föreställer dig att: Du ska resa till arbetet/skolan som ligger i de centrala delarna av Stockholm. Du behöver inte byta för att nå ditt slutmål. Du har ungefär lika långt från ditt hem till en busshållplats som till en pendeltågs- eller tunnelbanestation. Det är även ungefär lika långt från hållplatsen till arbetet/skolan. Du kommer att sammanlagd göra 9 olika val 3 gånger mellan buss och tunnelbana 3 gånger mellan buss och pendeltåg 3 gånger mellan tunnelbana och pendeltåg Du ska även titta på färgbilderna på sidorna 1-3 för att besvara valfrågorna. Här är en beskrivning av de typer av hållplatser/stationer som du kommer att ta ställning till. HÅLLPLATS / STATION Buss, pendeltåg och tunnelbana Låg standard Avgångstider finns på uppsatta tidtabeller Rulltrappan trasig någon gång per vecka Få sittplatser Städas en gång per dag Hög standard Väntetid till nästa avgång står på elektroniska skyltar och tidtabeller finns Flera rulltrappor, alltid någon som fungerar Hissar finns Gott om sittplatser Städas flera gånger per dag 84

87 Du ska nu välja mellan buss och tunnelbana tre gånger. Föreställ dig att du ska till arbetet/skolan och kan välja mellan att åka buss eller tunnelbana även om du kanske inte har det valet i dag. Du får tänka dig att: Arbetet/skolan ligger i de centrala delarna av Stockholm Du har lika långt från din bostad till busshållplatsen som till tunnelbanestationen Du behöver inte byta för att nå ditt slutmål Du är på väg till arbetet/skolan, hur åker du dit om du hade följande alternativ: Restid i fordonet: 11 minuter Buss 8 minuter Tunnelbana Typ av fordon: Vanlig buss, sidan 1 Ny tunnelbanevagn, sidan 2 Trängsel: Du kommer inte med första turen, måste vänta till nästa Du kommer inte med första turen, måste vänta till nästa Hållplats/station: Låg standard, se beskrivning på sidan 6 Hög standard, se beskrivning på sidan 6 Pris: Månadskort 400 kronor Månadskort 400 kronor Jag väljer: Buss Tunnelbana Ingen av dem/vet ej Du är på väg till arbetet/skolan, hur åker du dit om du hade följande alternativ: Restid i fordonet: 11 minuter Buss 12 minuter Tunnelbana Typ av fordon: Vanlig buss, sidan 1 Ny tunnelbanevagn, sidan 2 Trängsel: Du kommer med och får sittplats Du kommer med och får sittplats Hållplats/station: Låg standard, se beskrivning på sidan 6 Hög standard, se beskrivning på sidan 6 Pris: Månadskort 520 kronor Månadskort 400 kronor Jag väljer: Buss Tunnelbana Ingen av dem/vet ej Du är på väg till arbetet/skolan, hur åker du dit om du hade följande alternativ: Restid i fordonet: 25 minuter Buss 8 minuter Tunnelbana Typ av fordon: Vanlig buss, sidan 1 Vanlig tunnelbanevagn, sidan 2 Trängsel: Du kommer med, men måste stå Du kommer med, men måste stå Hållplats/station: Hög standard, se beskrivning på sidan 6 Hög standard, se beskrivning på sidan 6 Pris: Månadskort 520 kronor Månadskort 450 kronor Jag väljer: Buss Tunnelbana Ingen av dem/vet ej 85

88 Du ska nu välja mellan buss och pendeltåg tre gånger. Föreställ dig att du ska till arbetet/skolan och kan välja mellan att åka buss eller pendeltåg även om du kanske inte har det valet i dag. Du får tänka dig att: Arbetet/skolan ligger i de centrala delarna av Stockholm Du har lika långt från din bostad till busshållplatsen som till pendeltågsstationen Du behöver inte byta för att nå ditt slutmål Du är på väg till arbetet/skolan, hur åker du dit om du hade följande alternativ: Restid i fordonet: 11 minuter Buss 8 minuter Pendeltåg Typ av fordon: Vanlig buss, sidan 1 Ny pendeltågsvagn, sidan 3 Trängsel: Du kommer inte med första turen, måste vänta till nästa Du kommer inte med första turen, måste vänta till nästa Hållplats/station: Låg standard, se beskrivning på sidan 6 Hög standard, se beskrivning på sidan 6 Pris: Månadskort 400 kronor Månadskort 400 kronor Jag väljer: Buss Pendeltåg Ingen av dem/vet ej Du är på väg till arbetet/skolan, hur åker du dit om du hade följande alternativ: Restid i fordonet: 11 minuter Buss 12 minuter Pendeltåg Typ av fordon: Vanlig buss, sidan 1 Ny pendeltågsvagn, sidan 3 Trängsel: Du kommer med och får sittplats Du kommer med och får sittplats Hållplats/station: Låg standard, se beskrivning på sidan 6 Hög standard, se beskrivning på sidan 6 Pris: Månadskort 520 kronor Månadskort 400 kronor Jag väljer: Buss Pendeltåg Ingen av dem/vet ej Du är på väg till arbetet/skolan, hur åker du dit om du hade följande alternativ: Restid i fordonet: 25 minuter Buss 8 minuter Pendeltåg Typ av fordon: Vanlig buss, sidan 1 Vanlig pendeltågsvagn, sidan 3 Trängsel: Du kommer med, men måste stå Du kommer m ed, men måste stå Hållplats/station: Hög standard, se beskrivning på sidan 6 Hög standard, se beskrivning på sidan 6 Pris: Månadskort 520 kronor Månadskort 450 kronor Jag väljer: Buss Pendeltåg Ingen av dem/vet ej 86

89 Du ska nu välja mellan tunnelbana och pendeltåg tre gånger. Föreställ dig att du ska till arbetet/skolan och kan välja mellan att åka tunnelbana eller pendeltåg även om du kanske inte har det valet i dag. Du får tänka dig att: Arbetet/skolan ligger i de centrala delarna av Stockholm Du har lika långt från din bostad till tunnelbanestationen som till pendeltågsstationen Du behöver inte byta för att nå ditt slutmål Du är på väg till arbetet/skolan, hur åker du dit om du hade följande alternativ: Restid i fordonet: 8 minuter Tunnelbana 8 minuter Pendeltåg Typ av fordon: Vanlig tunnelbanevagn, sidan 2 Ny pendeltågsvagn, sidan 3 Trängsel: Du kommer inte med första turen, måste vänta till nästa Du kommer inte med första turen, måste vänta till nästa Hållplats/station: Låg standard, se beskrivning på sidan 6 Hög standard, se beskrivning på sidan 6 Pris: Månadskort 400 kronor Månadskort 400 kronor Jag väljer: Tunnelbana Pendeltåg Ingen av dem/vet ej Du är på väg till arbetet/skolan, hur åker du dit om du hade följande alternativ: Restid i fordonet: 8 minuter Tunnelbana 12 minuter Pendeltåg Typ av fordon: Vanlig tunnelbanevagn, sidan 2 Ny pendeltågsvagn, sidan 3 Trängsel: Du kommer med och får sittplats Du kommer med och får sittplats Hållplats/station: Låg standard, se beskrivning på sidan 6 Hög standard, se beskrivning på sidan 6 Pris: Månadskort 520 kronor Månadskort 400 kronor Jag väljer: Tunnelbana Pendeltåg Ingen av dem/vet ej Du är på väg till arbetet/skolan, hur åker du dit om du hade följande alternativ: Tunnelbana Restid i fordonet: 19 minuter Pendeltåg 8 minuter Typ av fordon: Vanlig tunnelbanevagn, sidan 2 Vanlig pendeltågsvagn, sidan 3 Trängsel: Du kommer med, men måste stå Du kommer med, men måste stå Hållplats/station: Hög standard, se beskrivning på sidan 6 Hög standard, se beskrivning på sidan 6 Pris: Månadskort 520 kronor Månadskort 450 kronor Jag väljer: Tunnelbana Pendeltåg Ingen av dem/vet ej 87

90 11. Nyss gjorde du 9 olika val. Kryssa i vad det var som betydde mest respektive minst för dig när du valde mellan att åka buss, tunnelbana eller pendeltåg. Betydde mest för mitt val Betydde minst för mitt val Restiden Trängselnivån Typ av hållplats eller station Priset för månadskortet Själva fordonet, att det var just buss, tunnelbana eller pendeltåg Del 4. Bakgrundsfrågor 12. Du är: Man Kvinna 13. Ålder: år 14. Har du körkort? Ja Nej 15. Har du tillgång till bil? Ja Nej 16. Hur ofta åker du kollektivt? Ofta (minst 5 dagar per vecka) Ganska ofta (1-4 dagar per vecka) Ibland (några gånger per månad) Sällan (några gånger per år) 17. När du åker kollektivt (tunnelbana, buss, eller pendeltåg), har du oftast? Månadskort Kvartalskort Årskort 18. Använder någon annan än du ditt SL-kort? Ja Nej 19. Vilken typ av sysselsättning har du? Förvärvsarbete Studerande Övrigt, gå till fråga Var ligger ditt arbete/skola? Gatuadress Kommun 88

91 21. Behöver du byta linje eller färdsätt för att komma till arbetet/skolan? 22. Hur åker du oftast den första delen av resan till jobbet/skolan? Ja Nej Egen bil eller får skjuts i bil Buss Tunnelbana Pendeltåg Annat, Vad? 23. Hur åker du andra delen av resan? Jag reser bara på ett sätt, gå till fråga 26 Egen bil eller får skjuts i bil Buss Tunnelbana Pendeltåg Annat, Vad? 24. Hur åker du tredje delen av resan? 25. Reser du annorlunda till arbetet/skolan på vintern jämfört med på sommaren? 26. Hur stor är hushållets årsinkomst före skatt? (Summera lön, pension, studiemedel, ersättning från försäkringskassa mm för hela hushållet.) Ja Nej kronor / år kronor / år kronor / år kronor / år kronor / år kronor / år kronor / år VARMT TACK för att Du tog Dig tid att hjälpa oss! Lägg formuläret i svarskuvertet och posta det till oss snarast Framför gärna dina synpunkter till oss nedan: 89

92 90

93 Bilaga 3 - Svarsfrekvenser Tabell Svarsfrekvens för enkäten. Antal utlämnade enkäter Antal inkomna enkäter (procent) Antal helt korrekt besvarade enkäter (procent) Sundbyberg (61%) 525 (55%) Nacka (62%) 621 (56%) Södermalm (62%) 554 (57%) Alla områden (61%) 1700 (56%) Kvinnor åker något oftare än män och de yngre resenärerna reser oftare än de äldre. Tabell Valfrekvenser. Minst 1-4 dagar/vecka Några gånger per Totalt 5 dagar/vecka månad (%) Kvinnor 90,9 8,6 0,5 100 Män 88,2 10,6 1,2 100 Yngre än 25 år 92,9 6,6 0,5 100 Mellan år 90,8 8,5 0,7 100 Äldre än 60 år 86,0 12,9 1,1 100 Sundbyberg 91,3 7,3 1,3 100 Nacka 89,8 9,9 0,3 100 Södermalm 88,4 10,8 0,

94 92

95 Bilaga 4 - Intervjupersonernas egna kommentarer 1 21 el 22 juni åkte jag med 46:an fr Odenplan till Renstiernasg vid 17 el 1 Jag bor i Gröndal i Stockholm, och skulle önska någon nattbuss. Kan man 2 18 på eftermiddagen och hade en bedrövlig busschaufför. Bussens nummer 2 sig att förlänga linje 91 till Stora Essingen över till Gröndal? Visserligen 3 (på baksidan) var får vi spårvagn, hur blir det med den? Får vi natturer? Sedan skulle det 4 han låg på tutan och tvärnitade ofta och skällde på resenärerna. 4 inte skada om bussförare och tågvärdar vore lite trevligare i sitt bemötande 1 Anonym?? 5 gentemot oss resenärer!! 2 Förseningar får man räkna med. Däremot då man får stå och vänta på 1 Hitta någon lösning på de nya tunnelbane- och pendeltågsvagnarna, när det 3 perrongen helt i ovisshet är mkt frustrerande. Mer info tack. 2 gäller vad man ska hålla sig i när alla kanter vid dörrutrymmena är 1 Bra med buss 4 till Gullmarsplan, Gärna buss även till Liljeholmen. 3 upptagna. Eftersom jag har bott i flera städer i Sverige inser jag det 2 Vore bra om trafikanterna själva tog ansvar för sitt biljettinnehav så 4 fantastiska med SLs transportmedel. Fantastiskt att kunna ta sig överallt 3 att busschaufförer körde bussarna och bara i undantagsfall tog betalt 5 så man slipper köpa bil. 4 Typ spår-busstrafiken i Wien. 1 Hög turtäthet på Nackabussarna. Gärna nya fräscha bussar. Fler nya tunnel- 5 * Fler valmjöligheter på samma sträcka. 2 banetåg. Städning oftare i tunnelbanan. Ingen prishöjning förrän acceptabel 6 * Fler tvärförbindelser. Bussfiler och spårvagnar. 3,högre servicenivå kan ges. Lycka till! 7 * Starta båt färjelinjer. 1 Vore tacksam för rökfritt på tunnelbanestationerna, även om de är utomhus, 1 Jag är 191 med långa ben 2 t ex på Gamla Stans tunnelbanestation. 2 På Volvobussarna till Nacka/Värmdö som jag åker dagligen, får jag plats med 1 Bättre städning på bussarna i förorterna, i stan är bussarna mycket renare 3 benen endast på ett fåtal platser. 2 och fräschare. Slussen är ett stort problem vad gäller renhållningen vid 4 På många bussar gnisslar dragspelet för högt. 3 busshållplatserna. Det är inte speciellt kul att varje morgon behöva kliva 5 Om detta kunde åtgärdas skulle det innebära en rejäl komforthöjning för 4 i urin och gamla spyor, därav de äckliga lukterna också. 6 mig. En ev. de få platser där jag får plats med benen är nämligen i 1 Nya vagn 2000 har ej någonting att hålla sig i mitten. Ta bort eller 7 dragspelet. 2 förbjud tiggare i tunnelbanan. Bussarna bör vänta med att köra iväg, till 1 Tycker att Biljettkontrollanterna skulle behöva gå en vett och etikett 3 alla har hunnit sätta sig. Bussförarna måste ropa ut nästa hållplatsnamn. 2 - trevlig- social kurs för att de ofta (inte alla) men de tar för givet att 1 Usel tvärförbindelse mellan Saltsjöbaden och Huddinge sjukhus. 3 många tjuvåker. De sk ulle behöva känna att de går ett bra och vikigt jobb 2 4 helst med ett leende och att inte alla fuskar sig fram. 1 Vill inte jämställa Saltsjöbanan med vanlig pendeltågstrafik. Nya tunnel- 1 Roslags och Saltsjöbanan är trevligare än pendeltåg. 2 banetågen är bra förutom att det inte går att öppna fönster plus att 2 t-banan mörk så man föredrar pendeln då man kan titta ut. 3 dörrarna öppnas för långsamt. 1 Bättre tvärkommunikationer. Idag åker jag till city för att sedan åka ut... 1 Fixa gröna linjen, börjar bli som en dålig såpopera!! Höj ej priset på 1 1) Varför undersöker ni inte fordonens förare. 2 månadskortet. Börja med nattrafik i tunnelbanan. Annars tycker jag att det 2 2) Skulle inte den här enkäten vara anonym. 3 fungerar relativt bra med kollektivtrafiken - mycket bättre alternativ än 1 Bussar i rusningstrafik tar med farligt många mnskr och tränger in flera 4 bil, mer miljövänligt också! 2 barnvagnar... Kläder förstörs och på sommaren blir det väldigt varmt med 1 Ni kan ju kommunicera till bussförarna att alla arbeten har sina för- och 3 den här trängseln. 2 nackdelar. T ex. Är en bussförare sjuk, så ligger inte bussarna+bussturerna 1 Skulle vilja ha de elektroniska avgångsskyltarna i t -banan ovan jord 3 staplade på varandra ("hopar sig under sjukskrivningen") utan han/hon har 2 vid spärrarna. 4 samma turer som vanligt. Det skulle inte vara "kul" med ytterligare en 1 + Att man får ta med cykel på tunnelbanan 5 strejk!! 2 1 Saltsjöbanan är OK. Tråkigt att pendeltåget mot Västerhaninge nästan alltid 1 * Fler vakter på perronger och t -banor 2 är några minuter försenat. Jag missar linje 830 i Skogås nästan varje dag!! 2 * Bättre luktkond i bussar. 1 Läser mycket under resan, störd av all radiomusik som skriker från föraren. 3 * Gärna gardiner i bussen, så att man kan dra för om solen är stark. 2 De blir ibland snäsiga när jag ber dem sänka volymen. 14/6 Under över alla 4 * Ha med i utbildningen av personal att ALLA resenärer är SL-kunder 3 under, åker idag med en förare på linje 410 som inte har radio eller musik 5 inte en daglig börda. Kundcharm är JÄTTEVIKTIGT! 4 på. 6 1 Åker mest med Björknäsbuss och röda linjen på tunnelbanan. De fungerar 1 Bättre kontroll av att folk har giltigt färdbevis behövs! 2 Bra. Direktbusslinje 449 är det bästa som hänt tycker jag. 2 1 Fixa remhandtag i taket på nya tunnelbanan, så har vi något att hålla oss 1 t-banan är det klart bästa alternativet och borde byggas ut så mkt som 2 i om vi fått ståplats. Nu fungerar det inte! 2 möjligt. 1 Jag har aldrig klagat när någonting har gått sent, men att bussarna 3 Önskar weekendkort el liknande. Kostnad 50:- t ex. 2 speciellt på morgonen går för tidigt. Det är totalt oacceptabelt och då 1 t-banestationer med endast en utgång har en elektronisk skylt som sitter 3 säger ni att den väntar in tiden vid någon huvudhållplats, vad hjälper det 2 vid utgången. Det borde finnas en till vid markeringen "kota tåg". 4 dom som redan har blivit förbiåkta. Jag gillar bäst att åka buss, men då 3 Det är svårt att på långt håll se om tåget har 4, 6 eller 8 vagnar. 5 exempel så blev det inte riktigt så. 4 Automatspärr vid alla t-banestationer. 1 Höj inte priset på månadskortet. 1 - Högtalarna i t-banan dåliga. Svårt om inte omöjligt att höra vad som 1 Förbättra ventilationen på bussarna!!! 2 sägs. 1 Tätare turer linje 418 speciellt på kvällarna, tack! 3 - Spärrvakter tittar aldrig på kort man visar upp utan läser talar i 1 Saknar frågor om hur det är att resa kollektivt med barnvagn, varor etc. 4 telefon, sitter med fötterna på bordet, har vänner och bekanta i buren 2 Om bagageutrymme och om hur anpassade hållplatserna är för 5 och verkar inte bry sig i resenärerna. Det finns undantag. 3 handikappade, barnvagnar och äldre. Detta är också frågor som bestämmer 1 fungerade fläktar vid alla säten som fungerar. 4 vad man väljer och det skiljer mycket mellan olika hållplatser och vagnar. 1 Blå linjen: Elektronisk avgångstid redan i anslutning till "blå gången" 1 Eftersom restiden är viktig (speciellt till arbetet) måste bussen komma. Det 2 vid t -centralen. 2 har hänt flera gånger att bussen inte kommer. Då får man gå hem och ta 1 - Förseningar på vintern på pendeltåget. Vissa busslinjer gör 3 bil istället vilket inte är bra reklam för SL att man tvingas ta bil. 2 väldigt snirkliga banor och tar därför lång tid. 4 DÅLIGT! Detta gäller linje 410. Det är långt att gå till Saltsjöbanan eller 93

96 1 Som människa tycker jag det är trevligt med SL-personal näsa passagerarna, 5 Värmdövägen. 2 Chaufför / konduktör. Vad gör dom som sitter mitt i p-tåget? 1 Mycket bra: röster som talar om nästa hållplats samt, elektroniska skyltar 3 De flesta SL-personal. (kond, spärrv) är trevliga och verkar mkt tålmodiga 2 som talar om hur lång väntetid. Nya tunnelbanevagnarna det bästa som hänt 4 och snälla. 3 SL så länge jag levt. 1 Hoppas att t-banan återinför natt-öppet, speciellt i helgerna. 4 Nya bussarna: satsar mer på fräschheten (stora ytor) än på komforten. Tycker 1 Varför är kommunikationen mellan St Eriksplan och Karolinska så dålig 5 att det kan bli lite väl trångt vid vissa sittplatser. För mig prioriteras 2 - går ej enl. tid tab., trängsel varje dag, långa väntetider. 6 i sådana fall: flera platser med mindre ytor, men med bibehållen komfort 3 Någon form av "Shuttle bus" i rusningstider behövs. 7 kring sittplatserna (modell busstyp 1) ALTERNATIVT Flera bussturer med 4 Varför tog ni bort 63:an. 8 de nya bussarna. 1 Har en handikappad som sittande i rullstol. Många gånger möts vi av hiss- 1 Snälla se till att gröna linjen fungerar, tack! 2 problem, stående eller luktar illa. 1 Höj inte priset! Kör tunnelbanan nattetid, i alla fall på helger. Alla 3 Nya rulltrappan mot Sergels torg uppg till Sveav 17 står ofta stilla på 2 har inte råd med taxi! Annars allt bra förutom tunnelbanan sista 18 4 mornarna. 3 månaderna kr/mån har varit dyrt för den som väntat - speciellt grön linje. Man 1 Jag åker Saltsjöbanan varje dag! Den fungerar mycket bra, men en önskan 2 önskar en subvention. 2 vore att turerna mellan kl gick oftare eller att snabbtågen 1 Tycker att det är skandalöst av SL att införa en ny månadskostnad! 3 också stannade i Saltsjö-Duvnäs. Det fungerade under busstrejken, så 2 Hur kan man höja avgiften för ngt som inte fungerar och varför ska vi 4 varför går inte det under normala förhållanden???!!! Jag slutar kl skattebetalare betala för ngt som aldrig fungerat från första stund 5 och tar tunnelbana från Östermalmstorg, men kan aldrig hinna med 17.08, 4 nämligen "signalsystemet". 6 alltså blir mitt första tåg kl från Slussen. 5 Var schysta och bjud stockholmarna med att vänta med höjningen av månads- 7 Förbjud all illaluktande korv, pommes frites och hamburgare på tåget. 6 kortet tills allt fungerar!!! 8 Kan vid få någon telefonfri vagn, TYST KUPE (som på SJ)? 1 För många vagnar markerade "ej hund" på tunnelbanan. Har händer att jag 1 Förstår ej del 3 med valfrågorna. 2 missar resan bara för det. Det räcker med att ha 1:a och sista vagnen 1 Bra med motorvägsbussar in till Slussen, då jag bor i Nacka och skall 3 markerad "ej hund". 2 dagligen in till arbetet. Skulle behöva tätare trafik lördagar och 1 Med tanke på alla förseningar som är och har varit i t-banan den senaste 3 söndagar på linjerna 404 och tiden vore en sänkning av biljettpriset en trevlig gest mot oss resenärer. 1 Trevligt att åka buss till Slussen, men styr upp med sittplatser samt den 3 Iaf under tiden då det nya signalsystemet installeras. 2 långa restiden. Det rullar ruskigt sakta från Ektorp mot Sickla, synd, 1 Turtäthet och restid är mkt viktigt vid val av ressätt. Likväl 3 annars är det OK. Gröna linjen är ej acceptabel. 2 att tidtab hålls. Missa den planerade turen pga ett byte är frustrerande. 1 Jag åker alltid med linjerna 414 eller 442, men turerna går för sällan på 1 En del busschaufförer kör alldeles för fort och gör för fräna inbromsningar 2 lördagar. Det borde gå fler bussar mellan kl !! 2 1 Nackabussarna är bra på att hålla tiderna. Hurra för alla förare som kommer 1 Blå linje ska ha en eloge. Kommer alltid när den ska! 2 r med glada utrop i högtalarna, låt resten gå charmkurs. 1 Det är viktigare med bekväma fräscha bussar, tåg etc vid långa resor. 1 Tycker att ombordpersonalen gör jättebra jobb i krissituationer, förstår 2 Vid korta resor står man ut med halvmesyren bara tåget kommer! 2 själv hur det är eftersom jag jobbar på SJ X2000 och vet att det inte 1 Varför påstår ni att svaren behandlas anonymt!? 3 alltid är SLs fel. Det dumma med folk är att de skäller på SL och SJ folk 2 När ett nummer skrivs på kuvertet och frågeställaren skriver upp samma 4 med uniformer. Lite synd att de inte förstår att det inte är ombord- 3 nummer med mitt namn och adress på sin lista. Vadå anonymt?! Inte för att 5 personalen eller markpersonalen som orsakat felen. 4 det spelar ngn roll i det här fallet men ändå?!? 1 Mjukare körsätt krävs. Trevligare personal. Bättre kontroll av biljetter 1 Kör fram Värmdöbussarna tidigare. Alla i kön kommer inte med. Dörrarna 2 av personal som idag sitter på stationerna. På Slussen från Nackaterminalen 2 stängs och bussen åker. Kvar står passagerarna och blir arga. 3 är personalen ointresserad av att kontrollera och sälja biljetter. 3 Öppna alla dörrar vid hållplatser vid t-bana tex. Skanstull 99,9% har kort. 4 DN är viktigare. 4 Bussarna fylls bättre. Ropa ut busshållplatserna. 1 Extrakontrollanterna kostar mer än vad de drar in. Köp in fina vagnar till 1 401, 801 går för sällan. 2 den röda linjen också. Den gröna fungerar ju inte. Saltsjöbanan är värdelös borde gå på helgerna. 3 Jag betalar 400 kronor varje månad för någonting som skakar och bullrar och 746 borde gå oftare på morgonen och eftermiddagen. 4 alldeles för mycket. Och så stannar inte skiten på min hållplats heller. 1 Önskar mer säkerhet i t-banan. Fler vakter och övervakningskameror. 1 Borde vara bättre kommunikationer på lördagar och söndagar. 2 1 Trafiken på nätterna håller för dålig turtäthet. Jag jobbar ofta till kl. 1 Är 196. Hur är det tänkt att jag ska kunna sitta längst bak vid "glas , så jag är beroende av denna trafik. Dessutom borde tunnel- 2 skärmen" på de blå bussarna? Max 150?!? 3 banan utnyttjas då. Det vore även trevligt om man fick något efter att ha 3 Rent, fräscht, punktligt och så billigt som möjligt! 4 fyllt i denna enkät! Annars tycker jag att ni gör ett bra jobb! 1 Ge bättre service på bussdörrarna. Det läcker ut luft (öronbedövande) på 1 Städa tunnelbanan som t ex Slussen oftare, Där är det rent ut sagt skitigt. 2 många. Speciellt buss har ofta under vintern inte följt tidtab 1 Städa tunnelbanan som t ex Slussen oftare! Där är det rent ut sagt skitigt. 1 - Saltsjöbanan: Tätare turer flera snabbtåg. 2 Ta bort spärrarna, inför utpasseringsspärrar som i t ex Paris istället. 2 - Röda linjen fungerar dåligt. 3 Inför stationsvärdar i stället för folk i biljettkassorna, omskola. 1 Saltsjöbanan behöver tätare turer och nya vagnar med bättre komfort. 4 Inför biljettautomater i stället för bemannad försäljning utom vid stora 1 Ok med kollektivtrafiken och intervjua folk om hur de upplever själva resan 5 stationer. Jag tror faktiskt att priset inte är det viktigaste OM fräscha 2 angående förarens beteende/service nivå. 6 tåg, stationer och att människor kan känna sig komfortabla dag- och 3 ANONYMITET? NUMRERADE SVARSPAPPER + LÄMNA ADRESS??? 7 KVÄLLSTID! 1 Bra med frågeformulär men för många frågor. 1 Direkttågen (snabbtågen) på Saltsjöbanan kör ofta för fort. Tågen och 1 Den här undersökningen har fokus på helt fel saker. Jag som resenär är bara 2 spåren verkar inte vara byggda för hög hastighet. Ibland fruktansvärt 2 intresserad av en enda sak, att ta mig till från A till B på snabbast, 3 skakigt och bullrigt. Verkar som om förarna tävlar om bästa tid på sträckan 3 smidigast och mest kostnadseffektiv a sätt. Hur jag sedan sitter, temperaturen 1 Gröna linjen under all kritik. Pinsamt!!!! 4 1 Saltsjöbanan den i särklass mest pålitliga kommunikationen i Stockholms- 1 Den här undersökningen tycker jag har fokus på helt fel saker. Jag som 2 området, vad gäller att hålla tiden och att hålla ordning på passagerare! 2 resenär är egentligen bara intresserad av en enda sak, att ta mig från A 1 Det är viktigt att inte kortpriset ökar i otakt med vad man får. Det är 3 till B på snabbast, smidigast och mest kostnadseffektiva sätt. Hur jag 2 bra med kontrollanter på turerna, detta gör att folk köper sitt kort. 4 sedan sitter, temperaturen och ljuset i vagnen är bara grädden på moset om 1 Det viktigaste är att hålla nere priserna på en låg nivå. Ordna fler 5 det är tillfredställande. Jag tycker att det är skandalöst på det sätt SL 2 parkeringsplatser för pendelparkering. 6 har skött signalsystemet. Det är ett slag i ansiktet för oss resenärer som 1 Min flickvän åker linje 40 till Universitetet från Odenplan på morgonen 7 har plågats utan att få vare sig ersättning eller reducerat pris under den 2 och får alltid vänta länge för bussarna är fulla. Det behövs fler bussar 8 period som detta elände har pågått. Men det skulle förvåna mig om ni 3 mellan kl istället höjer priset trots att ni har skött era resenärer så dåligt. 1 Visst är det viktigt med trivsel, värme och belysning, men viktigast är att # Ingenting som ni gör i framtiden kan någonsin väga upp det som er miss med 2 transportfunktionen uppfylls. Det gör den så gott som alltid, oavsett' # signalsystemet har medfört, detta kommer för all framtid vara den bild av 3 skicket på fordon. Byten är alltid tråkigt och sinkande. Linje 509 från # SL som etsas fast i mitt medvetande. Så fort jag ser er logotyp mår jag 4 Vallgatan (till Bergshamra) håller aldrig tidtabellen. Linje 410 från 94

97 # nästan illa. I princip varje arbetsdag har inletts med SL som irritations- 5 Saltängen (och från Slussen) är opålitlig. Uteblir då och då. Med trettio # moment och trots att man påbörjat resan långt tidigare än vanligt så kommer 6 minuters intervall är det en linje man aldrig kan lita på när tidspassning # man för sent till arbetet. Att ett transportföretag i ett i-land som Sverige 7 är viktig. Oftast går den, men som sagt, den kan utebli rätt vad det är. # kan få fungera så bristfälligt under en så lång period utan att åtgärder 8 SL är bättre än Göteborgs motsvarighet! (har bott 20 år i Göteborg). # har vidgats, är skandal! Hela SL är ett stort skämt, ni slår er själva för 1 Vill att det ska gå att välja mellan personligt (billigare) kort och # bröstet i er reklamspalt i Metro och låtsas inte om den krassa verkligheten 2 opersonligt (lite dyrare). Angående val av resväg: om jag kunde välja # som råder utanför. Lägg de reklampengarna på att förbättra kvaliteten på era 3 buss hela vägen till arbetet utan byte, skulle jag ta det om det så tog # tjänster istället för att skriva en massa tomma ord! 4 30 minuter extra. 1 Känner STOR tveksamhet till utformningen av frågorna. Risken stor att 1 Saltsjöbanan är jättebra, men har något för hög bullernivå i vagnarna. 2 svaren blir svårtolkade: "Man får svar som man frågar..." 1 Slussens uppgång från bussterminalen till tunnelbaneperrongen rena 3 Som resenär på saltsjöbanan mellan Saltsjö-Duvnäs och Östervik/Fisksätra 2 katastrofen. Kan inte förstå att bussförarna inte kan kommunicera med 4 väntar man bara på att tåget skall spåra ut!!! 3 varandra på Björknäs- och Värmdölinjerna. Vissa bussar fullsatta, andra 5 Hastighet en är _ofta_ orimligt hög!! Tåget kränger och slänger på ett mkt 4 så gott som tomma. Gröna linjen på tunnelbanan är en katastrof. 6 onormalt sätt!! Detta MÅSTE noggrant följas upp!!! 1 Ett stort problem är att tunnelbanan är smutsig och nergången. Man känner 1 Vore bra att få veta på bussen om det är stopp i t-banan. Då kan man 2 sig osäker eftersom det ofta saknas bevakning. SL-personalen är oftast 2 snabbare välja andra alternativ. T ex åka vidare med bussen. 3 ohjälpsamma och argsinta, och vid Zinkensdamm där jag kliver på, sitter 1 Bra att ni frågar resenärerna! Men varför har det blivit så här illa 4 spärrvakten hela tiden i telefon. Det är ingen spärrvakt som bryr sig om 2 ställt med SL's service som vi Stockholmare har fått erfara i vår!? 5 man går förbi och om man betalar eller inte. Frågar man något blir de 3 Det är mkt pinsamt att SL har sålt verksamheten till fransk ägare. Ändra 6 bara besvärade av att behöva avbryta samtalet. Ta bort spärrvakterna helt 4 på det beslutet tycker jag och många med mig. 7 istället. 1 1 Lite väl styrd undersökning, oavsett resultat inom normalmedian kan tolkas 1 Fler vagnar i turerna direkt efter högtrafik på morgonen på saltsjöbanan. 2 efter eget önskemål. För få alternativ på t ex vagnparken och urvalet av 2 Vagnarna är fulla av personer som står. 3 vagnar. Och på valfrågor finns det ett tredje alternativ, annat icke 3 4 kollektivt färdsätt + vet ej. 1 För många trasiga rulltrappor. 1 Bussfil på motorvägen 222 mot Slussen! Just nu ohållbar situation framför 2 Gärna fler sittplatser vid perrongen. 2 allt efter långhelger. 3 Ofta trevliga busschaufförer (Men många kör för ryckigt). 1 Jag skulle uppskatta fler direkttåg från Slussen till Fisksätra och tvärt 1 Hoppas ni tar hänsyn till vad ankäten ger. 2 om, även motorvägsbussar kan tänkas. Ombyggnaden av den blå gången på 2 Satsa mer på spårbundet. 3 T-centralen tar för lång tid. Sommartidtabeller bör vara tillgängliga MER 3 Utöka antalet snabbtåg på Saltsjöbanan. 4 än 4 dagar innan omläggningen. Den gröna tunnelbanelinjen bör SLUTA 4 MEN FRAMFÖR ALLT: 5 stanna på bron mellan Gamla stan och Slussen... Har missat många 5 Inför samma betalningssystem som i G-borg så att busschaufförerna kan gå av 6 Saltsjöbadståg pga detta! 6 vid ändhålplatserna och restiderna blir mkt kortare då alla går på vid alla 1 Front line-personal måste lära sig vad service och servicekonceptet innebär 7 ingångar och stämplar själv vid alla hållplatser. 2 bär. Denna grupp bär ju hela företagets framsida. När kommunikationerna 8 Spärrvakterna kan bli kontrollanter istället. Trevligt med fler folk i 3 brakar samman, som skett lite väl ofta MÅSTE resenärerna informeras om 9 bussar och tunnelbanor. 4 varför, det är enerverande att missa övriga kommunikationer, och inte veta # Glad sommar! 5 varför. 1 Det borde gå fler nattbussar mot Saltsjöbaden. 1 Initiativet till denna undersökning hedrar SL! 1 När ska det bli bra? 1 Varför går bussen till Fisksätra/Saltsjöbaden endast 2 gånger/natt på 2 Varför har ni inte personal i vagnar och bussar som förhindrar bråk, fylla, 2 helger? Den är jämt full. Cirka 80 % går av i Fisksätra, så varför inte 3 våldtäkter? 3 låta nattbussen gå åtminstone till Fisksätra en gång i halvtimmen, som den 4 Mer kontroller av biljett. 4 gör till t ex Älta som också tillhör Nacka kommun? Eftersom bussen blir 1 Enkäten är för omfattande. 5 full, många står och väntar i Slussen, bussen ofta är försenad, utbryter 1 Trevligare bemötande från busschaufförerna vore mkt önskvärt. 6 lätt kaos när bussen väl kommer (upp till 15 minuter försent) borde det väl 2 7 åtminstone finnas ett par vakter som håller ordning!!!! Folk är onyktra och 1 Jag vill att nattrafiken på tunnelbanan återinförs. 8 hysteriska vid kl på natten mellan lördag/söndag, särskilt vintertid! 2 Skansen - bussarna är alldeles för fulla. 47 tex. 1 Har möjlighet att åka flera busslinjer. Bussarna kommer oftast i grupp, dvs. 3 Bussarna från Djurgården stannar inte vid Styrmansgatan. 2 4 stycken på en gång, sedan länge uppehåll innan nästa grupp. Detta trots 1 Jag önskar att ni kunde återgå till att köra tunnelbana nattetid på helger 3 att körsträckorna varierar från 5 mil till bara några kilometer. Alldeles 2 och att den körs senare på vardagnätter. 4 för lite kommunikationer på lör- och söndag. Tvärförbindelser dåliga och 1 * Skulle vilja att buss 150 Järfälla - Gullmarsplan gick oftare t.ex. var 5 på lör- och söndag ofta obefintliga. Innerstadsbussar för glest efter cirka 2 10:e minut. 6 kl och helger. 3 Varför inte behålla linje 170 eller att varannan tur går till Jarlaberg 1 Skulle jag kunna påverka, skulle bussförarna få följa hastighetsbegränsning 4 och tex. Orminge. 2 sakta in före hållplats utan bums-bromsning, möjligtvis visa lite 5 * Papperskorgar på tunnelbanan, så att ni slipper att städa så mycket. 3 artighet, ropa ut hållplatserna. Täta turer så man slipper ståplats morgon 6 * Vill inte att ni höjer priset (bilen eller cykeln kan bli ett alternativ) 4 och kväll. Turtäthet och ståplats gäller likväl tåg. Som det är nu undviker 1 Den besvärligaste delen av mitt åkande är Ektorp - Slussen. Bussarna är 5 jag kollektiva färdmedel i möjligaste mån. 2 oftast fullpackade och dåligt med syre p g a dålig ventilation och för 1 Metro saknas på Solsidans station. I Wien behöver man aldrig visa 3 varmt. 2 färdbevis stup i ett. 1 Det förekommer dagligen att bussar går FÖRE utsatt hålltid. Dvs. de fåtal 1 Bussarna som går till Nacka, Är mycket slitna. Det regnar in i 2 hållplatser som har fix avgångs tid!! Vid påtalande har vi blivit otrevligt 2 vissa så sätena är blöta. Dessutom kalla på vintrarna. Väldigt bullriga och 3 bemötta av trafikbefäl. SL forum verkar inte bry sig! 3 skramliga. Sätena är trasiga och sönderskurna. Är det för detta vi betalar 4 * Nacka-Värmdö bussar på motorvägen (222) håller i regel kortare avstånd kronor per månad? Varför måste månadskortet kosta 400 kronor eller 5 än 15 m, ofta mindre än 5m till framförvarande bil i hastighet av 90 km/h 5 förmodligen mer, när vi inte vet när vi kommer till eller hem från jobbet 6 med påföljd att resan blir direkt trafikfarlig och obekväm (tvära 6 med alla tunnelbanestopp som har varit. SL borde kompensera oss för våra 7 inbromsningar, väjningar) kronorskort som vi inte får så bra garanti för. Skall vi resenärer bara 1 Efterlyser bättre information när bussar inte kommer till utsatt tid o dyl. 8 tiga och svälja och betala? 2 1 I frågorna var det synd att inte turtätheten togs upp. 1 Saltsjöbanan konstant trångt. Lördag-söndagstrafik med 40min intervall och 1 Del 1. För få svarsalternativ med 3 stycken, borde varit flera, minst korta tåg, svagt! 2 vet ej. 3 Mkt bra med biljettkontrollanter, håller säkert vagnarna renare! 1 Frågorna i del 3 (val mellan resmedel) tar ingen hänsyn till väntetider, 4 Byt ut nuvarande vagnar mot pendeltågsvagnar, ökar kapaciteten med minst 2 vilket är en viktig faktor vid valet. 5 20% Mer personal på hållplatser/perronger/i vagnar, mindre i spärrar. 1 Att det inte finns något att hålla sig i, om man hamnar i mitten vid 1 Förbättra turerna på gröna linjen. Jag tvekar för att använda linjen idag. 2 dörrarna på den nya vagnen i tunnelbanan. I rusningstid, när det är fullt 2 Snabblinjer! (dvs. stannar inte vid varje hållplats) Ex från Nacka C till 3 i vagnen, så är det alltid folk som ramlar på varandra, för att det inte 95

98 3 Slussen och åter. 4 finns något att hålla sig i när man står i mitten. 4 HÅLL avgångstiderna på bussen, t ex från Slussen. 1 Jag åker aldrig tunnelbana, nästan aldrig pendeltåg. Svårt att tänka mig att 5 Informera chaufförerna om hur ventilationsanläggningen (värme/frisk luft) 2 ni får fram något vettigt av frågorna. 6 fungerar. 1 En eloge till Saltsjöbanan som oftast är städad, trevliga konduktörer och 1 Bekväma och fräscha nya vagnar för t -banan har jag sett. Bra! 2 som HÅLLER tidtabellen!!! 1 Skulle gärna se att det finns personal på tunnelbanevagnarna som städar 1 Varför inte mer kollektivtrafik per båt? (på SL-kort) exempelvis 2 efter alla som skräpar ner. Speciellt i rusningstrafik på mornarna. 2 Nacka strand-gärdet/djurgården. 3 Vill gärna se tågvärdar hela dygnet som kan gå från vagn till vagn och hålla 1 Särskilt viktigt att man slipper stå på bussar i ytterstadstrafiken med de 4 ordning. 2 höga farter och ALLTFÖR KORTA AVSTÅND som hålls. Vilket medför 1 Vill ni ha hög svarsfrekvens får inte enkäten vara så här tidskrävande att 3 plötsliga inbromsningar och obehag för passagerarna. SKÄRPNING! 2 fylla i. 1 Viktiga delar vid åkandet: tider/turtäthet, komfort, städning, pris. 1 Ljudet på T-banestationen går inte att uppfatta när tåget är på gång. 1 Gäller Saltsjöbanan: Viktigt att känna sig trygg när man färdas. Ibland kör 2 Informera med i tågen. 2 tåget lite väl fort mellan Saltsjö -Duvnäs och Fisksätra. Har man svårt 1 Det är stort behov av utökade bussturer Sthlm - Norrtälje. Vardagar vid 3 att sitta på sätet utan att hålla i sig, går det för fort. 2 rusningstid är antalet tillfredsställande men sen kväll, då är antal turer 1 I denna enkät passar Saltsjöbanan inte in som pendeltåg. 3 helt undermåligt. Ni har många pendlare mellan Sthlm - Norrtälje som 1 Jag vill inte att ni höjer månadskortet till 450 kronor. Det är nog dyrt 4 många gånger kanske måste jobba över eller vill stanna lite längre i stan 2 med 400 kronor. Vi ska inte köpa kollektivtrafiken utan vi ska åka med 5 (middag, bio) Vårda dessa! Förbättra er kundservice och _utöka_ turerna!! 3 den. Jag arbetar som fönsterputsare och har inget körkort. Jag är beroende 6 Tack på förhand. 4 av att trafiken fungerar, speciellt tider. En dag reser jag mellan Reser ofta mellan Sumpan och Djursholm. Reser då med 509 (45-60min). 5 gånger eller mer mellan arbetsuppgifter. Det kan vara olika adresser. 2 Önskar en tvärförbindelse som går fortare. Jag vet att 177:an finns men 6 Tiggeri i tunnelbanan ska bort, för att undvika det, kan de hjälpa till med 3 den går endast till Mörby stn och bara på vardagar. Vore bra om 177:an 7 städning och få pengar till sina dagliga behov, då skulle det nog minska. 4 kunde gå _varje_dag_ och till _Djursholms_Östby_ (som den gjorde förut). 1 Vid planering av kollektivtrafik tas för lite hänsyn till den totala 1 Hellre lägre standard buss/vagn är högre priser. 2 restiden inkl. väntetider och gångvägar. Människors tid värderas till 1 * 400:- för kort är en skälig kostnad. Hoppas ni behåller priset. Höjs det 3 35 kr/timme vilket är alldeles för lite. Vägverket tar 63 kr/timme. 2 kommer jag ev. omvärdera mitt val av färdmedel. 4 Arbetskraft i industrin cirka 150 kr/timme. Om man gör samhällsekonomiska 3 * När jag känner mig otrygg med kollektivtrafiken (kvällstid t.ex.) undviker 5 beräkningar med en så låg kostnad för människors tid leder det till fel- 4 jag att åka. Trygghet är viktigt. (Det har ni inte frågat ngt om!) 6 investeringar. 1 Fler skärmar på SöStn 1 Varför envisas SL med att ha bara två vagnar på Saltsjöbanan på kvällarna. 1 Enkätfrågorna är för invecklade. Ni vill veta för mkt på en gång. 2 På turerna från Slussen kl och får folk oftast stå. 1 Busschaufförerna i västerort ofta sura och otrevliga. Särskilt linjerna 1 Linje 53 undviker jag numera, den är alltid överfylld av folk! och Nackabussarna har otroligt dålig standard, trasiga säten, inga nackstöd, 3 Pendeltåg och T-bana från Sundbyberg avgår samtidigt. Varför? 2 gamla bussar, en del borde skrotas!! 4 T-banan borde vara ett alternativ om man missar pendeln. 1 Bussturer från Kummelnäs till Slussen urdåliga. Under dagtid 1 gång i 5 Busslinje 181 Fasta - Skarpnäck missköts. Sena bussar och förare som inte 2 timmen. Motorvägsbussar första från Slussen kl Önskar att den skulle 6 stannar för påstigande. 3 börja gå tidigare. Börjar arbeta kl och slutar kl Gröna linjen är ett skämt. Höjning av priserna går inte på fråga. 1 Förarna borde förbjudas från att röka i bussen! Det luktar äckligt. Tvätta 1 Ó3:an & 4:an mkt bra tillskott till koll. trafiken. 2 fönstrena på bussarna oftare. På vintern ser man ingenting ute pga 2 Vissa T-banestationer har dålig skyltning om tider. 3 smutsiga fönster. Vissa förare finner stort nöje i att stänga dörrarna 3 Dra ut tunnelbanan till djurgården! 4 precis framför näsan på resenärer som har sprungit längs hela perrongen för 4 Dra en spårväg runt östra Södermalm på befintliga spår! 5 att komma på bussen. 5 Gör tätare turer till Nynäshamn och Gnesta. 1 Från Värmdö till Älvsjö är det riktigt krångligt att ta sig, buss + t-bana+ 6 Ändra i Älvsjö så att byte mellan tåg i samma riktning kan ske utan att byt. 2 pendeltåg. Likaså från Liljeholmen till Älvsjö. Gäller alltså min erfarenhet 7 byta perrong! 3 när det gäller att komma till jobbet. 8 Dra 7:ans spårväg till Sergels torg och till Karlaplan! 1 Det borde gå fler bussar på kvällar och nätter till Saltsjöbaden. Direkt 9 Gör om skandalområdet under jord S:t Eriksg - Flemmingg! 2 till Saltsjöbaden eller bara ha några få hållplatser på vägen. Eftersom # Slussen bedrövlig! 3 vi har tonårsbarn är det säkrare än att de skall stå vid Slussen (som är 1 Dåligt synkade tidtabeller mellan SL och andra bolag. Mer samarbete på 4 stökigt nattetid) lång tid och vänta. 2 detta område vore önskvärt. 1 Viktigast för mitt val är att jag slipper vänta på nästa tur. Åker helst 1 Det borde finnas en buss som går från SöStn-Centralen. 2 buss men tyvärr så är bussens turer inställda ibland (Älta-Slussen) och 1 Önskemål: 3 man får vänta till nästa buss kommer, vilket är mycket irriterande. Även 2 Att pendeltåg SöStn- Centralen höll tiderna bättre eller tom bra. 4 vid tunnelbanan har jag fått vänta (gröna linjen). På morgonen kan min 3 Att kvälls/natt trafiken fungerade. Idag åker jag _alltid_ taxi, då 5 restid variera mellan minuter. 4 bussarna går för sällan och pendeln ännu mer sällan ofta inte alls. 1 Att komma med och slippa vänta betydde mest för mitt val. Fler snabbtåg 1 För mig är inte elektroniska skyltar el röster viktigt. 2 på Saltsjöbanan. 2 Resor med buss tar störande lång tid. 1 Svårt välja färdmedlen när man inte känner till turtätheten. Nacka/Värmdö - 3 Om månadskortets pris höjs blir risken stor för ökad privatbilism -> högre 2 bussarna (speciellt linjerna ) är fullständigt opålitliga i fråga 4 bilism -> längre bussturer. 3 om tider. Skuru torg är en HÅLLplats, men ändå måste man vara där upp till 1 Bra initiativ - dock trist att få enkäten i morgonrusningen torsd. 11/6 4 8 minuter före avgångstid för att vara säker. Jag har kollat turlisten och 2 med krav på att svara senast mån ringt Fröken Ur (exempelvis fredagen den 28/maj). Ibland kommer de inte 3 14/6 6 alls, gäller även vid Slussen. 4 Synd att folk låter bli av denna anledning. 1 Ni undviker omsorgsfullt den viktigaste faktorn: INGA BYTEN! SL ger sig 1 Höj framförallt INTE månadsmärket innan kollektivtrafiken går i tid. 2 ju fan på att man alltid skall byta. Om man får direkt förbindelse, sitt- 2 och absolut inte till 520:- för det har inte en vanlig arbetar råd med att 3 plats och hygglig belysning så är resten ganska oviktigt. Det skakar inte 3 betala varje månad. 4 särskilt mycket någonstans, däremot körs det väldigt ryckigt! De nya 4 Skaffa luftkond på bussar och tåg. Antingen så svettas eller fryser man. 5 tunnelbanevagnarna har inte inneburit någon större bättring härvidlag. 5 och så luktar det svett och Ofräscht i hela vagnen. 1 Buss är mycket trevligt färdsätt (bor i Nacka) men det skulle vara bra att 6 Snälla försök passa tiderna. 2 få fler motorvägsbussar på eftermiddagen hem, vår första går (linje 449) 7 tack. 3 kl , det skulle vara bra att ha både kl och kl Nya 1 Pendeltågen har varit sena hela tunnelbanan och pendeltågen är en glädje att åka med, medans de gamla är 2 Detta påverkar restiden eftersom jag missar bytet vid t-cent. 5 förskräckliga. Åker därför alltid buss när möjlighet finns! Varför är det 1 *Återinför tunnelbanan på natten. Sätt upp TV-kameror för säkerheten. 6 inte extrabussar på morgnarna när det blir knökfullt och folk står i hela 2 *Snabba på att byta ut tunnelbanorna. Ett av Stockholms ansikte utåt. Europa 7 gången? Vad händer om det smäller???! 3 och världen. 1 Bussförarna måste gå på kurs, där de får lära sig hur man kör försiktigt. 4 *Utforma varje station unikt. G-stan urtråkig. Låt oss uppleva platsen så 2 Speciellt nu under sommaren när det är många cyklister, borde de ta det 96

99 5 fort vi st iger av! 3 lugnare. De gasar på och chansar på att det ska gå bra. Jag vill känna mig 6 *Tänk på att det finns människor som inte klarar av att åka rulltrappor. 4 trygg när jag åker buss, man ska kunna lita på föraren. Skärpning! Hur kan 7 vanlig trappa bör alltid finnas! 5 ett formulär vara anonymt när ni tagit mina namnuppgifter och har numrerat 1 Löser ni gråna linjen problemet får ni gott, mkt gott betyg. 6 bredvid namnet samtidigt som samma nummer står på formuläret? 1 Saknar natturerna MYCKET! 1 Trängsel: Om man inte kommer med en buss och måste vänta på nästa, ökar 2 nattbussarna kommer sällan. 2 den faktiska restiden. Därför är attributet felformulerat! 3 Öka underhållet på stationerna, Städa oftare. Bättre underhåll på rulltr 1 Få bussarna att gå ofta och i tid. Få förarna att köra mjukare/snällare, 4 - Särskilt T -centralen. 2 många gamla och barn har svårt med balansen. Öka övervakning i 1 Irriterande att flera bussar ofta kommer samtidigt. Man får sedan vänta 3 tunnelbanor/pendeltåg för att stävja klotter och vandalism. I övrigt gör SL ett 2 mkt länge till nästa & det blir trångt. 4 gott jobb som är nödvändigt för att få en storstad att fungera. 3 1 Sänk priset. 1 Öppna T-banan nattetid igen! 1 Indragningen av linje 54 har ökat min restid med cirka 20 minuter per dag, 2 Det tycker jag vi är värda som köper månadskort för 400kr. 2 bor på Katarina Bangata. 3 Öppna åtminstånde på helgerna! 1 De här frågorna på blå papperet var svåra. Skillnaden i restid var orimligt 1 Det vore bra om skylten som visar när nästa t-bana går gick att se redan 2 stora för att något annat skulle bli utslagsgivande. Emellanåt kändes det 2 innan rulltrappan så att man inte behöver springa i onödan. 3 också som att välja mellan: Vad vill du helst åka med? Ett städat tåg eller 1 Vore bra om personalen på SL såg "trafikanterna" mer som betalande kunder 4 ett ostädat tåg? Annars tror jag att gratis kollektivtrafik skulle få bort 2 än som besvärande typer. Förstår att dom inte alltid har det så lätt men det 5 mycket biltrafik. Så fick jag det sagt. 3 är otrevligt att folk snäser åt en då man ställer vanliga frågor- 1 Mina svar följer nog ingen given röd tråd. Jag föredrar komfort och fräschhet 4 Om det fanns P -platser i G-stan skulle jag åka bil istället. 2 och skulle gärna betala extra för det ifall jag inte var student. Den dagen 1 Ni är dåliga på att info orsaken till förseningar. Iallaf på blå linjen. 3 jag börjar arbeta kan jag lätt tänka mig att betala 520 kr/månad om 2 Min önskan är att ni bygger ut blå linjen till Östermalm. Skulle tjäna 4 standarden därigenom skulle kunna höjas. Men idag, med kr/månad 3 15 i 5 endast 9 månader om året fungerar inte det. Jag tror att ni skulle kunna 4 min på det. 6 motivera en prishöjning genom att införa högre standard om ni också 1 7 samtidigt införde en studentrabatt även för oss som inte går på gymnasiet 1 Ibland känns det som om ni på SL har glömt att utan oss kunder har ni 8 och lägre studier. 2 inget jobb. 1 Viktigast är att slippa byta. Därefter att få sitta, därefter punktlighet, 3 Har ni inte sett hur turtätheten till Gärdet har ökat. Kompensera detta. 2 därefter restid och därefter turtäthet. Förslaget för något år sedan att 4 Ni är för dåliga på att passa tider. 3 man ska ha matartrafik fram till ett stomnät är helt fel! Särskilt som 5 4 linjerna 4 och 3 inte går rakt genom stan utan går i stora bågar. Behåll 1 Ha kvar Saltsjöbanan för allt i världen. Annars börjar många av oss köra bil 5 raka linjer genom stan, även om trafiken är gles. Kan man lita på 2 Sätt gärna in nya vagnar snart. 6 tidtabellen, så kan man gå dit när det är dags. 3 Gärna fler turer, framförallt på helgerna. 1 Det borde finnas en buss från Södra station till Centralen dagtid. 4 Ta bort bytet av tåg 0806 i Igelboda. 1 Viktigast av allt är information till resenärerna vid förseningar, fel etc. 1 Tidtabellerna för de blå bussarna hålls inte! 2 Riktigt arg blir man bara när inget händer och ingen säger något! 2 Korta bussar som går ofta är bättre än de långa. De långa tar längre tid 1 Jag tycker inte om hermetiskt tillslutna fordon. Man är tvungen att stå ut 3 att lasta -> förseningar. 2 med mer eller mindre fungerande system som dessutom väsnas. Jag föredrar 4 Lågt pris billigare än komforten. 3 ett mer naturligt buller ut ifrån. Givetvis är en låg bullernivå skön. 5 Snabb resväg viktigare än komforten. 4 SJs X2000 undviker jag samt en långsammare modell, typ Kustpilen. 6 T-bana Fridhemsplan - Hornstull. 5 Automatiken är irriterande, man har som sagt svårt att gripa in om det 7 T-bana Odenplan - Tekniska hs 6 känns befogat. Dock är den mjuka gången hos fordonen mycket behaglig. 8 Båt: Kungsholms Torg - Torkelknusong & Ivarsg. 7 P.S. Kuvertet delades ut lite "förtäckt". Jag skulle svara på några frågor 9 T-bana Rådhuset - Mariatorget 8 men fick plötsligt detta i min hand... 1 Turtätheten mkt viktig. Kollektivtrafiken blir då ett reellt alternativ till 1 2 bilen. Täta turer minskar också trängseln. 1 Det viktigaste är att färdmedlen avgår i tid, näst viktigast är att man 3 Stressade(?) busschaufförer kör ryckigt. 2 inte behöver trängas! 1 Varför är rulltrapporna så ofta stilla? 1 Ta tillbaka nattrafiken med tunnelbana istället för nattbussarna. Natt- 1 Bussar från slussen till Orminge går alldeles för sällan Lö-sö. 2 bussarna är helt värdelösa. Sätt in mittstänger i tunnelbanan så man kan 2 Särskilt lö efterm. 15 min mellan varje buss gör att det är omöjligt många 3 hålla sig i något när man står. Snälla, bygg inte de nya bussarna och 3 gånger att få sittplatser. Bussarna är alldeles "packade". 4 tunnelbanorna för pygméer, sätena är alldeles för låga. 1 Varför bara 6 vagnar på blå linjen i morgonrusningen? Det finns sällan 1 Gröna linjen är alltid sen, speciellt den här våren minuter sen, både 2 sittplats då. 2 till och från arbete. Många bussförare kör som galningar. Troligtvis för att 1 Varför ingen bonus för de som sänt in ankäten? utlottning av årskort t.ex. 3 de är sena och har för tajt tidsschema att följa. Men en del är nog bara 2 Ta krafttag mot klottret och öka patrulleringen av väktare och polis 4 dåliga på att köra. 3 #NAME? 1 Linjerna 603 och 683 kommer nästan aldrig kl vid Kistagången mot 4 Ta hand om tiggeriet i vagnarna! 2 Helenelund. 5 Negativt att ni avbemannar spärrarna. Detta känns otryggt för kvinnor 1 Bra att ni frågar! Synd att ni frågar efter det att ni gjort förändringar. 6 och äldre. 1 Bussförarna kör ofta mycket ryckigt, som om de inte hade några passagerare 7 2 på bussen. Många av bussförarna är ganska otrevliga. 1 Bussarna är dåliga på att följa hastighetsbegränsningarna. 1 De viktigaste faktorerna för att förbättra kollektivtrafiken är restid och 1 Saltsjöbanan är i stort behov av upprustning. Vagnar, stationer, räls etc. 2 komfort. Restid är för trafikanterna naturligtvis resan "dörr till dörr". 1 Buss 130 saknades ofta vid avgångstid på Gullmarsplan. 3 Med dålig komfort tänker jag främst på den oacceptabla trängseln. Man är 2 Otrevliga Busschaufförer. 4 glad att inte fler bilister åker kollektivt. Politiker och SL verkar ha' 3 Alltid fel på tunnelbanan. 5 den uppfattningen att man attraherar bilister till kollektivtrafiken 4 6 genom låga biljettpriser. För bilister som betalar tusentals kronor för 1 "Vagnvakt" på tunnelbanan är bra. 7 sin arbetspendling har SLs priser mycket ringa betydelse. Ett lågt SL-pris 2 Spärrvakterna tittar oftast inte upp då man visar sitt kort. 8 attraherar istället gruppen som redan åker kollektivt att åka mer och 1 Det var fel av busschaufförerna att gå ut i strejk. Naturligtvis behöver de 9 övriga trafikantgrupper som gående och cyklister. Slutsatsen blir: Höj 2 pauser för toabesök mm men det kunde dom ha gjort ändå. Som passagerare # biljettpriset och satsa intäkterna på högre standard. Ett par önskemål 3 skulle jag haft överseende med det. ALLA BLIR JU NÖDIGA. # angående pendeltågstrafiken: Omförhandla tågtiderna med banverket, SJ och 4 Det är fel av kommunalare att strejka för kommunen är samhället. Man # Citypendeln så att tågen går minuter istället för Kör 6 5 strejkar inte för samhället. # vagnar på lördagar, knökfullt!! 6 Kommunala färdsätt Måste fungera alltid. Många enskilt boende blev helt 1 Önskar att det inte vore så skräpigt på tunnelbanan, att passagerarna 7 isolerade. Kunde ej ta sig till arbete, läkare... 2 tänkte lite mer på att inte slänga skräp på golvet. 8 NÄSTA GÅNG TA SÅ MÅNGA KISSPAUSER SOM MÖJLIGT. 1 Kollektivtrafiken här i Stockholm är bra, bra valuta för pengarna, håller 97

100 9 tack för ordet. 2 tider, pålitlig för det mesta. Önskar: Bättre tvärförbindelser, tunnelbana 1 Det viktigaste då man åker kollektivt är att fordonet avgår i tid och att 3 hela natten. Bättre städning. Tätare busstrafik på linje 509 på helgerna och 2 man kommer med. 4 tätare trafik på Djurgårdslinjerna. Bra att ni finns. 1 Ros till Roslagsbanan. 1 Anser att de nya bussarna har alldeles för trånga sittplatser. Och varför 2 Snabb, håller tider, trevliga konduktörer... 2 har ni valt en sådan hemsk blå färg. Priset på månadskortet bör ej höjas. 3 3 Det är redan tillräckligt högt. Tunnelbanan och pendeltågen håller tiderna 1 Service på banan. Försäljning av tidningar, kaffe, mackor. 4 alldeles för dåligt! 1 Nackarbussarnas chaufförer håller inte hastighetsbegränsningarna. 1 Jag anser att det är viktigt att tågföraren tydligt och klart ska ropa ut 2 Kör ibland enormt mycket för fort. 2 tunnelbanestationerna. Detta fungerar dåligt idag, och är man som jag 3 SKÄRPNING! 3 nyinflyttad blir det stressigt innan man har lärt sig. 4 Har ringt ett par tillfällen till SL-forum och klagat och blivit mycket 1 Bra att flera kan utnyttja månadsmärket. Dåligt när tunnelbaneföraren är 5 avmätt avspisad!!! OTROLIGT! 2 nitisk och stänger dörrarna mitt på folk. Det har faktiskt hänt att jag 1 Sl-trafiken fungerar i stort sett bra! 3 sett ett par gånger. 2 MEN! Det händer ibland att bussar ställs in utan att resenärerna får besked 1 Jag kan välja mellan tunnelbana och pendeltåg, det tar lika lång tid. Jag 3 om det, t.ex. på Slussen "slocknar" bara den linje man har tänkt åka med och 2 väljer pendeltåg därför att: jag får åka ovan jord=ljusare. Jag blir 4 nästa kommer upp på skylten. Detta är BEDRÖVLIGT! Resenärerna MÅSTE 3 mindre stressad pga tågets körsätt, mjukare gång. Mindre trängsel och får 5 informeras om skälet och alternativ resesätt. 4 oftare sittplats kr för biljett är för högt! 1 Många gånger på hemvägen, verkar det som om linje 76 ställs in. De går 1 I stort sett fungerar kollektivtrafiken bra. 2 inte så ofta och man väntar och väntar. Har flera gånger den senaste 2 Ilskna busschfförer ledsamt - speciellt då våra barn åker buss till skolan. 3 månaden väntat i minuter när de skall gå var tionde. Förarna är 3 Stressande busschaufförer som åker ifrån mig så jag får vänta i 35 min. 4 ofta ganska irriterade. 4 (Slänger igen dörren framför näsan). 1 Turerna borde gå tätare och tiderna skall hållas, speciellt bussar men 5 ELLER STRUNTAR I ATT STANNA FÖR BARNEN ÄR MKT 2 även GRÖNA linjen på tunnelbanan. Priset spelar faktiskt inte så stor roll 6 TRÅKIGT!!! OCH ALLT FÖR VANLIGT! 3 bara man kan lita på att det fungerar! Öppna tunnelbanan med vakter 1 Saltsjöbanan ska ha en stor eloge!! 4 nattetid!! 2 Sällan sen. Ren och fräsch. Beror det på att det finns konduktör!? 1 Många bussförare är dåliga på att visa hänsyn i trafiken och följa de 1 Bussresan Ektorp - Slussen på mornarna är bussen proppfull. 2 trafiklagar vi har i Sverige. De stannar på övergångsställe för på- och 2 Skolbussarna var ett bra initiativ för att lätta på trycket men inte nog. 3 avstignin g. De kör fram och stannar mitt i korsningen när det ej är fritt. 3 (Idag kan resan ta min vilket är onödigt lång tid om man bor så nära 4 De bryter spärrlinjerna hej vilt. De är dåliga på högerregeln. Yrkesförare 4 stan.) 5 borde vara föredömen i trafiken, speciellt SLs som syns i hela Stockholm 5 Några turer under morgontimmarna från Ektorp - motorvägen - Slussen (Ev. 6 P.S. Det finns givetvis även bra bussförare. D.S. 6 Med stopp Skogalund/Långsjön) skulle vara en bra lösning. 1 Linje 69 borde passa tiderna bättre på morgnarna mellan kl och 1 Ljudnivån gamla T-banan mkt störande 2 på eftermiddagarna mellan kl Jag har små barn som går på dagis 2 tyckiga körningar gör att man mår illa 3 och i skolan, det är väldigt viktigt för mig att anpassa tider. Ibland har 3 4 turer uteblivit på linje 69, ibland har jag fått vänta upp till 1 timme på 1 Önskemål; att buss 170 återkommer. 5 att få plats i någon buss, ibland kommer 3 bussar i rad. Det är total 2 Körsträcka Gullmarsplan - Skurubron - Orminge. Inget bussbyte. 6 katastrof att man inte kan lösa problemet, vi har klagat i många år och 1 Slussen ostädad 7 ingenting händer. Gör något så att linje 69 fungerar, jag kan inte göra 2 8 annat än att vänta på linje 69, annars får jag gå ända till Gärdets tunnel- 1 Saltsjöbanan 5+ 9 banestation. 2 trevlig personal, gemytlig stämning, aldrig försening. 1 Jag tycker att det är för glest mellan turerna på tunnelbanan på kvällarna. 1 Varför bygger ni inte ut saltsjöbanan och kör t ätare turer? 2 I måndags väntade jag 12 minuter (missade precis) och fick stå då det bara 2 Varför är inte Saltsjöbanan med i frågeformuläret? 3 var 4 vagnar. Efterfrågan fanns ju. Klockan var då cirka Har turen 3 4 att åka blåa linjen, klart bäst i stan. 1 1 Bra prisnivå viktigt. Planerar att skaffa bil, men vill kunna fortsätta 1 2 åka kollektivt. 1 låt buss 840 stanna på Hellagårdens busshållplats! 1 Jag har under åren bott längs gröna linjen (Abrahamsberg) och 2 2 det är en fullkomlig skandal hur SL har behandlat tunnelbaneresenärerna där. 1 Priset är avgörande vid val. Tänker ni höja? 3 Hade det funnits alternativ hade jag slutat åka tunnelbana för länge 2 4 sedan. SKÄMS!! 1 Chaufförerna pratar för mkt. 1 Gröna linjen måst e få ordning på sitt signalsystem för att få nöjda 2! 2 trafikanter, som det är nu har det varit störningar nästan varje dag, med 3 3 långa stopp i trafiken. De medför irritation för allmänheten som åker med 1 1) Ett önskemål: Att BELYSNINGEN i vagnarna på Saltsjöbanan INTE ska 4 SL. 2 SLÄCKAS 1 Hur kommer det sig att en buss som startar från en pendeltågsstation (linje 1 1) Ett önskemål: Att BELYSNINGEN i vagnarna på Saltsjöbanan INTE ska från Sundbyberg) inte kan ha den marginalen att vänta på ett pendeltåg 2 SLÄCKAS på sommaren*. Framför detta gärna till dem. 3 som är några minuter försenat? Pendeln kommer in på stationen.29, bussen 3 *Ofta släcks de dagtid på sommaren, men trots solljuset ute blir det svårt 4 avgår.35 och det är trångt vid trappor och dörrar. Pendeln är ofta att läsa i vagnarna och man får ont i ögonen. 5 minuter försenad, då missar man bussen. En buss som efter kl går varje 5 2) Tågen måste även göra något åt BROMSARNA. När de kör in på Slussen 6 halvtimme, så även dagtid. Det finns bara en uppgång vid Sundbybergs 6 måste man hålla för öronen. Gör att de GNISSLAR så. 7 station och ändå stannar korta tåg en bra bit från utgången. Skulle vara bättre 1 1) Eftersom LJUD är en av de frågor som ställs måste man analysera om alla 8 för både på- och avstigande om den stannade närmare utgången. 2 ljud är nödvändiga. Färdinfo på Saltsjöbanans plattform är helt onödig! 1 Lite fattigt med svarsalternativ. Svårt att ge relevanta svar med så 3 Förarna på tåget skriker ibland så att man får hjärtslag, i högtalarna vid 2 lite kringinformation vid valalternativen. 4 avgång. Koppla ihop plattformsinfo från tågen blir det normala röster och 1 Ni bör nog ta upp frekvensen mellan tunnelbanan/pendeltågen i era frågor 5 alla hör! 2 "du kommer inte med första turen", måste vänta till nästa". Turtätheten 6 2) Slussens stn är bara ett stort skämt. Det finns inget positivt att säga. 3 kan vara avgörande vid valet! Tack ändå! 7 3) SL måste följa upp att man följer Riksdagens nya prop. ang. arkitektur 1 Tycker att trafiken på blå linjen fungerar bra och att tidtabellen ofta 8 och design. Det gör man inte idag. Långt därifrån. 2 hålls. Borde dock finnas papperskorgar i tunnelbanan. Utöka gärna natt- 1 Det förebyggande underhållet har blivit påfallande sämre sedan SL köpte 3 trafiken i tunnelbanan istället för buss. En del tunnelbanevagnar är dock 2 Saltsjöbanan. 4 skabbiga och känns lätt skakiga under färd. 1 Ptågen/t -banan/saltsjöbanan etc slutar gå för tidigt. för få avgångar 1 Frågorna alternativt Ja, Buss+tunnelbana+buss. 2 med nattbussen mot Fisksätra. 1 Blev riktigt besviken på vår pendeltågsförare idag 9/6 kl från 3 2 Sundbybergs station, då det blev något elfel. Vi satt mellan Karlberg och 1 p-tågen, t -banan, saltsjöbanan etc slutar gå för tidigt. för få avgångar mo 3 Centralen i cirka 20 minuter UTAN information i högtalarna. Åkte förut 98

101 2 4 tunnelbana blå linjen till Centralen, sedan grön till Skanstull. Detta går 1 jag tycker det fungerar utmärkt, den kritik som framförs är verkligen 5 ej längre pga signalfelen m m. 2 ogenomtänkt och överdriven, 1 Den busslinje (504) som jag åker med första delen går igenom ett bostads- 1 längre tider på nätterna på saltsjöbanan, längre tåg under hörtrafik 2 område där hastigheten är begränsad till 30 km/tim. Trots detta kör 2 3 majoriteten av förarna betydligt fortare (40-50 km/tim). Det är dessutom 1 vill se en för bättring på gröna linjen annars sänk priset på månadskort 4 mycket vanligt att föraren oavbrutet konverserar en bekant under resan och 1 fördelarna med kollektivtrafiken minskar om man höjer månadskortet. 5 således inte odelat koncentrerar sig på körningen. 2 innerstadsbusstrafiken är usel idag. 1 Skulle uppskatta tydlig tavla vid ingång till tåg/t unnelbana om tåget är 1 SL skulle ha valt det dyrare och pålitligare signalsystemet 2 på ingående. Snabbare rapportering om förseningar, så att man kan välja 1 det finns inga tvärförbindelser mellan nacka och älvsjö. 3 andra färdvägar. Uppsamlingskorg för tidningar på tågen. Hållare för cykel. 1 hårdhandskarna med klottrare, byt glaset i kurerna till plexiglas, 1 Jag gillar inte att forslas som boskap i smockfulla pendeltåg, som sker 2 2 idag, speciellt i rusningstrafiken på morgnarna. Åkte pendeltåg Helsing- 1 bra med t -bana pga turtätheten, bra med motorvägsbussar. 3 borg-köpenhamn tur och retur nyligen och där var det skillnad på fräsch- 2 fler infartsparkeringar, 4 heten mot hur vi har det med dålig städning + en massa klotter och sönder- 1 höj inte priset om ni inte kan höja kvaliten, behåll hellre dem 5 skurna säten. Hur gör danskarna? Vi hade en trevlig resupplevelse trots 2 gamla vagnarna om ni inte kan finansiera dom nya!!!!! 6 att vi reste i rusningstid! Ser fram emot trevligare pendeltåg även här! 1 vill sitta ner, vill ha mittstång på nya t -banan 7 Lycka till med det SL! 2 1 Gröna linjen - urdåligt, det är ju inte meningen att man skall behöva åka 1 rusta upp å bevara saltsjöbanan minuter tidigare för att veta att man ska komma i tid. Bussarna bör 2 3 anpassas mer till pendeltågen, avgående som inkommande. 1 Jag tycker SL kortet ska kosta 400 kr i två års tid på grund av alla 1 Jag tycker vi har bra kollektivtrafik i Stockholm. 400 kr/mån är billigt 2 förseningar krångel på t-banan. 2 (i alla fall om man som jag åker kollektivt så gott som varje dag). Tvär- 1 Hoppas ni snart ordnar problemen med t-banan, det är hopplöst. Det verkar 3 förbindelserna är kanske inte alltid de bästa, men de har blivit bättre på 2 också vara så att pendeltågen ej är byggda för det svenska klimatet då det 4 senare år. Jag åker oftast pendeltåg (bor i Sundbyberg) och skulle önska 3 ofta är förseningar så fort det blir lite kallt. Mer ljus vid buss- 5 ett eller ett par tåg till i timmen i högtrafik. En av fördelarna med att 4 hållplatser skulle vara bra för att vi kvinnor ska känna oss säkra. 6 bo i Sundbyberg är att tunnelbanan finns som alternativ om det strular till 1 Uppskattar att en del pendeltåg ej stannar vid alla stationer. Sen info 7 sig med pendeln (speciellt vintertid). 2 vid försening av pendeltåg. Sista halvåret har det varit mycket signalfel 1 Vi på linjerna 10 och 11 råkar sällan ut för avbrott, hoppas att inte alla 3 i rusningstrafik på pendeltågstrafiken. Busschaufförerna som verkar köra 2 linjer läggs ihop i er undersökning. Buss i förort och innerstan borde 4 olika linjer vet ej vart bussen går. Dom vet endast namnet på slutstationen. 3 skiljas åt i undersökning. De har så olika förutsättningar. Bra med period- 5 4 kortet för sommarmånaderna till rabatterat pris. 1 De nya blå bussarna är trånga. Bana 1 grön linje är en katastrof. Pendeln 1 Det är konstigt att man får fylla i en NUMRERAD anonym enkät. Jag kan 2 är OK. Nya vagn 2000 är bra på grön linje. Stäm SIEMENS! 2 förstå att ni vill ha tillgång till namn på de som deltar, men varför 1 Vore ej helt fel med ett SL kort för studerande, ej heller med ett 2 vecko 3 numrera? 2 kort om man hör hemma på annan ort. 1 Jag reser helst över jord. Få eller inga mellanliggande hållplatser. 1 Jag bor mellan Vällingby och Spånga och väljer pendeltåg. Om jag var 2 Tilliten, alltså att fordonet går på utsatt tid är mycket viktigare än 2 hänvisad till gröna linjen skulle jag aldrig köpa månadskort. Om gröna 3 fler och tätare turer. Era priser ÄR prisvärda. 3 linjen fungerade skulle jag däremot gärna välja den för vagn 2000 skull. 1 Något jag skulle önska är en tavla vid busshållplatsen som talar om, om en 4 Den är mycket skönare än både buss och pendel. 2 tur är försenad eller inställd. Det är tråkigt att behöva stå och vänta 1 Saltsjöbanan fungerar som helhet mycket bättre än tunnelbanan. Systemet 3 till nästa tur, och när den bussen kommer är den självklart full. Det kan 2 med konduktör som går runt i tåget upplever jag som mycket positivt. 4 heller inte vara så roligt för den bussförare som kommer efter en inställd 3 Nedskräpning, bråk och stök stävjas på ett tidigt stadium och tjuvåkning 5 tur. Passagerarna undrar ilsket vart den tidigare bussen tog vägen, och 4 är inte lika omfattande. Konduktörerna är en mycket positiv del av åkturen. 6 det är inte alltid som föraren har ett svar på det. Dessutom saknas klockor 5 Komfort är av mycket lägre prioritet än trygghet, särskilt kvälls- och 7 på många busstationer, t ex Mörby station, där både bussar och tåg passerar 6 nattetid. Slutsats mindre teknik och fler människor för pengarna! 1 Att ni ej får höja månadskortet med tanke på allt trassel med gröna linjen 1 Jag åker färjan på hemvägen Djurgården-Slussen. Färjan är överlägsen bussen 2 som varit under 1 års tid. Blå linjen (10) borde ha fler vagnar under hög- 2 Djurgården T-centralen. 3 trafik. 1 Jag har den maximala oturen att vara beroende av buss 76. Det är för få 1 Det viktigaste är att slippa vänta på nästa buss/tunnelbana/pendeltåg. 2 turer, trångt och allmänt otrevligt. Busschaufförerna är sura. Har 1 Det viktigaste för mig är att det är billigt men ändå säkert. Struntar 3 funderat på att köpa bil! Dom nya miljöbussarna "lägger av" och man har 2 fullkomligt i om det är tjusiga vagnar, ser tunnelbanan bara som ett 4 flera gånger blivit utlämnad på gatan. Dåligt! 3 transportmedel. Åker mycket hellre tunnelbana än buss. Går fortare. Priset 1 Tunnelbanevärdar-systemt är bra försök att göra "tunnelåkandet" mer 4 och restiden är det absolut viktigaste förutom säkerheten men det borde ju 2 intressant och trevligt. Om tidtabellerna följs dåligt, var vänlig ge 5 vara självklart. 3 kompensation för trängsel, otrevligheter på perrongerna och på hållplatserna 1 Om man är lång är det ofta problem att få plats att sitta ordentligt på 4 bland folk; speciellt för de otrevligheter man kan höra från anställda 2 bussarna. Nattrafik på tunnelbana och pendeltåg borde införas igen. Skulle 5 på SL inom buss-tunnel- och pendeltrafik. 3 vara bra med trafikinformation om närmaste tågavgång redan i ankomsthall 1 Respekten för begränsningen 30 km/tim på Gillevägen Sickla Nacka är 4 eller tunnelbana, så att man vet om det är lönt att springa eller ej. 2 bedrövlig. Vägen går utanför Sickla skola, är skymd och kuperad. Många barn 5 Alltså stora skyltar, inte de monitorer som finns nu där man måste stå 3 passerar över vägen vid alla tider på dygnet. Vägen trafikeras av 403,401, 6 precis framför för att se vad som står. Bygg gärna ut så att blå linjen och 821.Mest oförsiktigt körs 821 och "ej itrafik" bussarna. 7 har anslutning åtminstone till Slussen. 1 Bor längs gröna linjen jobbar längs blåa linjen. Se till att tunnelbanan 1 Lägg ner tunnelbanan på den gröna linjen eller återgå till gamla signal- 2 och perrongen/transportsträckor fungerar innan ni höjer priset på SL kortet 2 systemet. Varje dag finns stora förseningar, särskilt på eftermiddagen 3 I nuläget borde det vara gratis att åka kollektivt. Skärp er! 3 när jag åker hem från arbetet. Ibland dröjer det upp mot 30 minuter innan 1 För många och alltför korkade frågor! Det är väl ingen resenäs som vill ha 4 det kommer ett tåg och då missar jag förbindelsen med Saltsjöbanan och får 2 dåliga transporter. Målet måste vara att allt är på högsta nivå. Se till 5 vänta ytterligare 30 minuter på nästa tåg. Det är skandal att sådan här 3 att det infrias snarast. Detta frågeformulär är bortkastad tid, samt 6 upplevelse händer varje dag. Det är på tiden att ni löser problemet. Ni 4 penningslöseri. 7 Vi som åker gröna linjen är stressade och irriterade pga detta. 1 Ett måste att ha luftkonditionering på bussar sommartid. Gratis månadskort 1 Jag tycker att tunnelbanan borde gå dygnet runt eller åtminstone som förut 2 så länge ni har störningar på kollektivtrafiken. En vagn för rökare borde 2 fram till kl på natten. 3 gå att ordna. 1 Bra och rolig enkät. 1 Jag tycker att ni skall utföra större plats för barnvagnar på bussarna, så 1 Vid ett flertal tillfällen har det hänt att pendeltåget stannat strax innan 2 man slipper stå och vänta på en ny om den innan var full. 2 en station pga signalfel, tåget var överpackat med folk och man hade 1 Bonussystem som kund. Efter 25 år borde man få nån form av rabatt. 3 ståplats tillsammans med ett fyrtiotal andra, det kändes kvavt och som om 1 Något måste göras åt pendeltågsproblemet. Att det kan bli fel är mänskligt, 4 syret tog slut och man bara försökte härda ut minut för minut (10 minuter), 2 men att det år efter år, alltid har samma ständiga problem, måste vara fel. 5 en mardröm som upprepades vid flera tillfällen, man har känt sig utlämnad 99

102 3 "Skämtsamt sagt". På vintern är det för kallt, på sommaren för blött och 6 på nåd och onåd. Befann mig även på pendeltåget när en högspänningsledning 4 varmt osv. Vi ser alla fram med glädje med ett fungerande pendeltågssystem. 7 ramlade ner på tåget på Stockholms central med ett fruktansvärt brak. Om 1 Gör ett par ordentliga fokusgrupper istället. Strukturerade samtal där 8 Man Fick önska sig något, så är det säkerhet i första hand, mot sådana 2 inbjudna får hjälp att uttrycka det som är angeläget. På Arbetslust och 9 situationer. 3 1 Anser att hushållets årsinkomst inte har med enkäten att göra. Tänker ni 1 Gör ett par ordentliga fokusgrupper istället. Strukturerade samtal där 2 höja månadskortet??? 2 inbjudna får hjälp att uttrycka det som är angeläget. 3 Det är ganska oviktigt med skyltar ombord med information om nästa håll- 1 Jag tycker kr är maxbelopp för SL-kort. 4 plats/station om föraren ropar ut stationerna. 1 Nya tunnelbanevagnen trevlig och OK men pendeltågsvagnen med 1 Skicka bussförarna på kurs så att de lär sig köra bussen med så lite 2 uppfällbara sitsar och tre i rad - bedrövlig - för trång, folk sätter sig inte 2 slitage som möjligt på bussen och på miljön. SL borde satsa mer på att 3 längst in. 3 underhålla de bussar som de har. Satsa mer pengar på reparationer. Mycket 1 Det är mycket viktigt för mig att priset man betalar för kollektivtrafiken 4 av bullret och missljuden i bussarna beror på dåligt/(eftersatt?) under- 2 är lågt. Reser på gröna linjen. Den är en stor skandal. Hur har något 5 håll. Rengör sätena i tunnelbanan. 3 sådant få hålla på. Är mycket besviken. Har fått gått till fots i timtals 1 I ett och ett halvt år har jag inte kunnat beräkna min restid. Jag har 4 under vintern. Det tar alldeles för lång tid innan ersättningsbussar kommer 2 arbetat utefter linje 19 och det har varit hemskt. Jag väljer buss därför 5 ut. De borde ligga på tightare jour. Jag tror att SL lider av en lång 3 att det är trevligt att åka ovan jord. 6 historia utan konkurrens. Jag har inget alternativt ressätt. 1 Jag anser att gröna linjens kaos har varit oförlåtligt och förväntar mig 1 Skulle föredra max 3 svarsalternativ, vid sex stycken tappar man fokus 2 att det blir gratis att åka i minst 6 månader framöver. Städningen på 2 och svaren blir av sämre kvalitet, dvs. man koncentrerar sig mer på att 3 tunnelbanestationer och i vagnar är under all kritik. Äckligt med bl. a. 3 avgöra om det ska vara 2 eller 3 istället för att svara det man spontant 4 torkat blod på säten och golv, inklusive spyor man trampat i, men vad kan 4 känner. 5 man göra. Jag måste ju till jobbet. 1 Under det senaste året undviker jag att byta till gröna linjen när jag 1 Nattrafik på tunnelbanan, tack! 2 hinner och promenerar istället från centralen till jobbet. Strulet på den 1 Vill ej svara på frågan om årsinkomst i hushållet. 3 gröna linjen uppvägs inte av de nya vagnarna. 1 Det man borde göra något åt är detta ohyggliga gnisselskrik som en del 1 Inför nattrafiken igen. Personalen i spärrarna kan man ta bort, istället 2 tunnelbanetåg ger ifrån sig när de startar eller stannar. Det är förödande 2 åka med i tågen som värdar. Det är framförallt på kvällarna och nätterna 3 för hörseln i första hand. En hälsorisk menar jag. Gör något åt det. 3 som värdarna behövs. Ökar tryggheten. Då det ofta är stökigt på tågen. 4 GENAST. Kan ibland kräkas efteråt som en chockreaktion. 1 Kombinationen buss-pendeltåg efter kl har fungerat mycket dåligt då 1 Höj INTE månadskortet mera!! 2 det är 30 min mellan bussarna likadant med pendeln. När bussen anlänt till 1 Ni tar överpris för en ej fungerande vara. 3 Spånga har pendeln gått för ca 1-2 min sedan. Snälla åtgärda sådant. 1 Återinför nattrafik med tunnelbanan. Utöka bemanningen med tågvärdar och 1 Tycker att det vore mycket bättre om ni informerade när tåg är försenade, 2 stationsvärdar för ökat trevnad, trygghet och kontroll. 2 eller ser till att skyltarna där tiderna visas fungerar. 1 Livsfarlig hållplats på (mittemot Indiska) för buss 76 mot stan. 40 cm att 1 Jag bor i Nacka och har i många år undrat över varför alla bussar från 2 stå på. Vintertid: en upplogad snödriva att stå på. Samtidigt kör stora 2 Nacka, Värmdö, Älta och Saltsjöbanan måste komma in till Slussen samtidigt. 3 trailer-bilar i 80 km på raksträckan, förbi en halvmeter framför 3 Hopplöst att ta sig upp för trapporna till T-banan och lika hopplöst att 4 resenärerna vid hållplatsen. Måste en olycka ske? Vid högtrafik står komma med något tåg. Tänk vad det skulle vara bra om de istället kom med 5 resenärer och väntar just där!! 5 några minuters mellanrum i rusningstid. Jag har inte tagit hänsyn till 1 När ska skyltarna i tunnelbanan komma igång på den gröna linjen, de som 6 gröna linjens alla problem det senaste året. Hoppas på att det skall bli 2 talar om tiden till nästa tåg etc? 7 bättre. 1 Fråga 7.3, viktigt: Är relativt oviktigt förutsatt att turtätheten är hög, 1 Jag tycker att det är dåligt av tunnelbaneförarna att aldrig tala om varför 2 annars mycket viktigt. 2 det blir stopp. Vi resenärer vill ha direkt klar upplysning om varför 3 Övrigt: Generellt sett är spårbunden trafik trevligare än buss: Den är 3 tåget stannar mitt i tunneln och hur länge vi måste stå där. För det 4 snabbare, pålitligare och man blir inte åksjuk (vilket det är lätt att bli 4 mesta hör man bara ett diffust mummel i högtalarna. 5 på en buss). 1 Önskemål: Söndagskväll närbussarna från Norrtälje kommer till Stockholm 1 Det är ett par viktiga frågor som ni inte tar upp: 2 (restiden kan då vara upp till 2 tim). Passar aldrig bussarna Säkerheten (risk för överfall, vakter, trygghet) 3 ihop. De väntar aldrig in varandra vilket gör ibland restiden ca 1 tim 3 Skadegörelse och klotter. 4 från Danderyds sjukhus till Sundbyberg. Vänta in bussarna tack! 4 Det borde ni fråga om! 1 Jag anser att kollektivtrafiken är en mycket bra och viktig 1 Sundbyberg har mycket bra kommunikationer med city. Önskvärt: Låt 2 "samhällsfunktion". Pendeltågen fungerar utmärkt men är svåra att nå för 2 tunnelbanan eller pendeltåget gå senare på natten. Bättre förbindelser med 3 min del. Underhåll och skötsel av T-bana/stationer är en tragedi. Om jag 3 Västerort. Bättre samordnin g mellan olika förbindelser nattetid, ofta går 4 ansvarade för den delen skulle jag byta jobb direkt. Det finns mycket att 4 t. ex. bussarna 2-3 minuter innan pendeltåg kommer in, eller kommer 5 lära av industrin där underhållet är livsviktigt för en säker och bra 5 bussarna till pendeltågsstationen några minuter efter det tåget gått. 6 produktion. 6 Irriterande när det är 30 eller 60 minuters intervall. 1 Varför har vi inte en "öppen" T-bana i Stockholm, såsom i Lissabon, 1 Många av era tunnelbane- och (framför allt) bussförare borde gå på charm- 2 Berlin, Hamburg med flera storstäder. SL verkar helt maniska att sätta 2 kurs. Kontakta SAS och fråga hur de håller servicenivån... 3 upp spärrar så fort någon ingång skall passeras. Svensk upphängning? 1 Höjer ni priserna måste ni göra något åt kvaliteten samtidigt. Fler 4 Kontrollfixering? Tror inte resenärerna är ohederligare här än på andra 2 avgångar, tidspassning etc. 5 platser i Europa. Men det är väl skatterna... 1 Konstigt formulerade frågor och svarsalternativ. 1 Jag tycker priset på månadskort skall hållas lågt så att fler med bil 1 Trots att jag oftast reser med blå linje så händer det att turer uteblir, 2 tar buss/tunnelbana/pendeltåg. Gratis parkering för boende som köper 2 dessutom oftast utan information varför. Så får det inte vara, det har 3 månadskort kanske skulle få ner antalet arbetsresor med bil. Öka tur- 3 även hänt ett par gånger med buss. Restid och pris är viktigast förutom 4 tätheten på t -banan så att man aldrig behöver vänta. Se exemplet Moskva. 4 att tidtabell hålls. Vissa stationer behöver fräschas upp alternativt 5 T-banan där går varannan minut och väldiga mängder av folk transporteras 5 göras om, t ex Östermalmstorg. 6 där. Bussförareborde ha bättre villkor. Låt dom få kissa. Det kanske kan 1 Bussförarna borde ta det lite lugnare än de gör, de kör som om de har 7 få dom mindre stressade, att köra mjukare och mer inriktade på att 2 stulit bussarna. De borde också lära sig att sakta in innan en hållplats 8 passagerarna skall ha det bekvämt. Etanolbränsle är jättebra. Även den 3 istället för att tvärbromsa som de flesta faktiskt gör. En viktig sak till 9 övriga miljösatsningen för bussar. Gå ej tillbaka till diesel. 4 är att ställa in rätt linjenummer på bussarna för det har hänt alltför 1 Jag tycker om Stockholms tunnelbana, men ibland blir problemen för stora. 5 ofta att fel nummer står angivet fram på bussarna. 2 Jag har bott längs röda, gröna och blåa linjen. Blåa linjen håller tiderna 1 I studien av stationen borde faktor "ordningshållning" varit med. Min 3 bäst men tågen går för sällan. Röda linjen är det oftast smutsigt och 2 uppfattning är att den relativt nya satsningen på vakter, hjälp föga. Man 4 kallt. Strul. Gröna linjen problem men många avgångar vilket är bra. 3 blir dessutom förbannad när en icke SL-kontrollant frågar efter färdbeviset 1 Skyltar saknas vid tunnelbanestationerna, som visar pendeltågstidtabellen. 4 just när jag passerat en automatspärr för att väl nere på plattformen 2 Så man skulle kunna planera sin resa mycket bättre. Det ger mer 5 genast springa på buset. Hej och hå, upp med kameror. En i övrigt rätt 3 flexibilitet. 6 nöjd SL-resenär. 100

103 1 SL måste ändra sin attityd. För närvarande uppträder de anställda (hög som 1 Fråga 7-9: Hur väl uppfylls det idag, beror på om man får en ny buss 2 låg) som om vi trafikanter skall vara tacksamma för att SL finns. Det är 2 eller tunnelbana. Inte så bra formulerat. 3 inte sanningen! SL skall vara ödmjuka över att vi trafikanter väljer att 1 Hur kan SL ersätta resenärer som drabbats av alla förseningar och 4 åka med SL - det finns ju faktiskt andra alternativ för oss. Under höst 2 inställda tåg det senaste året? Varför blir trafiken så ojämn på linje 4? 5 vinter och vår är det ganska kallt i Sverige. Människor har alltså tjocka 3 Ofta kommer det både två och tre bussar samtidigt?! 6 ytterkläder på sig, även i tunnelbana, bussar och på pendeltåg eftersom 1 Läste idag på en skylt på pendeltåget, där SL/SJ frånsäger sig allt ansvar 7 det inte finns någon möjlighet att hänga av sig ytterkläderna (som hos 2 för skador på trafikanternas kläder som vållats av klotter på sätena, med 8 SJ, tex.). Men tar SL någon hänsyn till detta? Icke (man tror sig ha en 3 motiveringen att det "inte är SL/SJ som vållat skadan". Detta är häpnads- 9 långtgående service) utan värmen är ordentligt påsslagen i vagnar och 4 väckande. Är det inte SL/SJ som ansvarar för att de resande tillhandahålls # bussar! Använd huvudet och tänk. 5 färdmedel som kan användas på avsett sätt? Att SL/SJ har mage att på detta 1 Är tunnelbaneåkare och mycket irriterad på att aldrig få information om 6 sätt vältra över ansvaret på de resande är otillständigt. Har man gett upp 2 varför mitt tåg är försenat. Informationen skulle ge mig som resenär en 7 inför klottrarna? 3 impuls att åka med andra/annan kollektivtrafik. De elektroniska skyltar 1 Jag tycker att de täta morgonturerna på linjerna 801 och 401 slutar 4 som finns på stationerna är helt värdelösa vid T-centralen linje 10 och alldeles för tidigt. För mig varar morgonen fram till kl Vi som 5 Det är sällan de stämmer när man som passagerare kommer rusande från rull- 3 börjar sent diskrimineras. 6 trappan. Återgå till tidigare system med skyltar på vagnssidan. 1 De äldre bussarna är av och till behäftade med fel, såsom på bromsar, 1 I vinter har det varit många irritationer på dålig information av 2 styrinrättning, fel på värme, dåliga däck, överhettad motor. 2 förarna när pendeltågen varit stillastående, ingen som helst orsak 1 Gör något åt tunnelbanetrafiken!! NU!! 3 till varför. 1 Ni borde haft Saltsjöbanan med som alternativ, det är ju ett mellanting 1 1. Fråga resenärerna oftare och ta hjälp av åsikterna. 2 mellan tunnelbana och pendeltåg (dessutom bättre än båda ur komfortsyn De som beslutar om kollektivtrafiken skall också nyttja den och inte 3 punkt. 3 åka bil till arbetet. 1 Många bussförare har en sur attityd, troligen pga pressat tidsschema "Prata" först med kunderna, före förbättringar. Förbättringar kan vara 2 Många tvärbromsar vid varje hållplats istället för mjukt körsätt. 5 försämringar. 1 Bor i Nacka kommun, skulle uppskatta att bussarna inte kom 3-4 åt gången 6 4. Flera kundenkäter behövs. 2 till hållplatsen, utan spred ut sig bättre Låga priser, ger ökat åkande, vilket minskar biltrafiken, vilket, vilket 1 Det skulle vara mycket intressant att ta del av resultatet av undersökningen 8 ger bättre luftmiljö=mindre sjukdomar. 2 ningen. Publicera den i Metro (om ni törs! :-)) Lycka till! En ganska 9 6. Fråga först, förändra sedan. 3 nöjd SL-kund. # 7. De nya spärrarna är dåliga, svåra att gå igenom med väskor och kassar. 1 Vill ha fler ledbussar under morgontrafiken på linje 118 mot Vällingby. # hur fungerar spärrarna vid panikevakuering? 2 Att bussförarna går en charm- och servicekurs, eller så borde fler fundera 1 Svaren kan behandlas anonymt, men formuläret som det görs idag är snarare 3 på ett annat yrke. 2 konfidentiellt. Enkäten på detta sätt går mycket enkelt att koppla ihop 4 Att ni börjar att LYSSNA på era kunders önskemål och krav. 3 med person när både kuvert och enkät är uppmärkta med ett kontrollnummer. 1 Snälla: Jag som i stort bara åker pendeltåg, tycker att de nya tågen 4 Ett förslag är att bara märka kuvertet. 2 (bild 6 sid 3) är ususla, pga att det är trångt, varmt och inga sköna 1 Bussarna från Fridhemsplan (56, 57) är oftast överfulla på morgnarna 3 stolar (för hög rygg). Behåll de gamla eller en variant av nya tunnel- 2 mellan ca Extrabussar under denna t id vore något att se fram 4 banevagnen (bild 4 sid 2) vore annars något. Tack för ordet. 3 emot. 1 Bytet av signalsystem är en kattastrof speciellt tunnelbanans gröna linje, 1 Det som kan vara mycket irriterande är att tunnelbanan och buss ibland 2 men även övriga linjer har stora förseningar. 2 avgår före utsatt tid. 1 Jag tycker att 400 kronor är mycket pengar. Höj inte! Vi betalar ju faktiskt 1 Se till att få ordning på tunnelbanenätet längs den gröna linjen. 2 skatt också. Undviker att åka buss med barnvagn, pga trappstegen. Vore bra 2 Inga höjningar av priset på SL-kortet. En mini-kompensation för allt 3 med fler trappstegslösa bussar och även pendeltåg. Vore också bra med 3 trassel och bekymmer med t -banan. 4 displayer redan uppe i biljetthallarna, där man kan se när nästa tåg går. 1 Bra med utbyggnad av mobiltelefonnät i tunnelbanan. Illaluktande hissar 5 Fler tunnelbane- och pendeltåg under högtrafiken, vi trängs! 2 på många stationer. Fler/oftare färdbeviskontroller, ett bra sätt att 1 Jag vill att nattrafiken med tunnelbana och pendel ska gå, eller sätt in 3 komma tillrätta med stökighet, skadegörelse mm, Viktigt med ökad 2 fler nattbussar. 4 trygghet speciellt under kvällstid vid resor med kollektivtrafiken. 1 Värmen i bussarna besvärande när vårsolen lyser och värmen är på för fullt. 1 Linje 11 har (blåa linjen) har hittills fungerat bra. Ser däremot fram mot 2 De nya bussarna blåser kall luft hela tiden. Känner inte bussförarna hur 2 nya vagnar. Gärna fler vagnar i rusningstid. Priset på månadskortet ligger 3 värmeläget är i bussen? Ungdomar på utflykt med ryggsäckar och sovpåsar 3 för närvarande på en rimlig nivå. Saknar bättre information vid förseningar 4 borde lasta in detta i lastutrymmet längst bak istället för att ta upp 10 4 bör även framföras på andra språk. 5 säten med prylar, så att 10 personer får stå. Varför gör inte bussföraren 1 Som alla på gröna linjen, tycker jag nu får det vara nog med förseningar. 6 något åt detta? Vid ett påpekande svarade han "Jaha." Tyvärr finns det 2 Man vet aldrig när man kommer till jobbet, fast jag åker en kvart tidigare 7 alltför många ohjälpsamma förare som visar en tråkig attityd till 3 ifall att... 8 passagerarna. 4 När man bestämmer träff med kompisar är det bäst att åka en halvtimme 1 Att de flesta tunnelbane- och bussförare aldrig talar om kommande hållplats 5 tidigare så man kanske kommer i tid. Oftast tar det över en och en halv 2 tycker jag är urdåligt. Tråkigt att tunnelbanevagnarna (de gamla) är så 6 timme fram och tillbaka, mot tidigare ca en timme och tio minuter. 3 nedklottrade. Hoppas de nya får förbli fina. Det är en fröjd att åka med 7 Ca två och en halv timme i veckan. Är det rimligt? 4 dem. 1 Bra enkät! 1 Ibland kan det slå mig hur mycket människor ändå bara gnäller, men bra till 2 Om rulltrappor/rullband i t -banan - alltid trasiga eller stillastående. 2 någon som inte är ansvarig. Om jag skall fortsätta åka kollektivt vilket 3 Tar lång tid att fixa - för lång tid (tänker särskilt på blå gången- 3 jag vill framför allt med tanke på miljön, så vill jag vara säker på att 4 Fridhemsplan). Om rökning: Allt oftare röker folk i t-banan, äckligt! 4 komma fram i tid. Det är ju ändå det jag känner att jag betalar för (är 5 Sist och viktigast! Låt t-banan gå på natten!!! utan extra avgift. 5 villig att betala för). 1 Vore fint med bättre städning på stationerna och trevligare, gladare 1 Vill att tunnelbanan ska börja gå nattetid. Bussen tar för lång tid från 2 personal i kurerna. 2 Stockholm till Sundbyberg. Det vore bra om pendeltågen också går nattetid 1 Behåll 400 kr/mån för periodkortet. 3 så har man mer att välja på. 1 Varför fick inte alla svara på fråga 25 som jag tror är viktig för 1 Oftast nöjd. Sommartid kan det vara väldigt varmt när det är många 2 många människor. 2 trafikanter ombord. På vintern är det ofta förseningar. 1 Drag 3:e spåret över Liljeholmen. Tunnelbanan gnisslarför mycket. Turtät- 1 Avdelning klagande: dessa kontrollanter som stormar in och kollar kort. 2 heten är viktigast av allt, samt även stor höjning av priset. 2 Jämfört med nerpissade hissar (jag är småbarnsförälder) etc. Alltså mindre 1 Viktigt är att kostnader för resenärerna hålls nere. 3 polisiära insatser, mer av att se till att saker fungerar och är fräscha. 1 Vid bytesstationer sätt upp ljusramper i taken som talar om hur lång tid 4 Det mixtras med tider på skyltarna på pendeltågen. Några gånger, pling och 2 det är till nästa tåg och vart det går. Placera dessa tidigt i gångarna 5 så kommer den nya ankomsttiden upp, som i själva verket redan har varit. 3 mellan tågen så slipper folk springa, krocka och bli stressade. 1 Förslag: Bättre högtalare i tunnelbanestationerna, omöjligt att höra någon 1 Tunnelbanan, gröna linjen är hopplöst dålig. Man kan aldrig vara säker på 2 information, speciellt när ett tåg är på väg in. Elektroniska tidsskyltar 2 att komma fram i tid. Förarna skriker och är svinaktiga (stress). Dålig 3 i biljetthallarna, så att man vet om man ska springa ner för rulltrappan 101

104 3 information om förseningar och otydliga anrop i högtalarna. Sätt personalen 4 eller kan ta det lugnt. 4 på en kurs så dom lär sig mikrofon och talteknik. 1 Jag har alltid varit en inbiten bilåkare, men sedan vi flyttat till 1 Ju äldre jag blir desto mer uppskattar jag förare som kör mjukt, utan 2 Ringvägen och har 2 minuters promenad till Stockholm södra och 3 minuter 2 inbromsningar och tuffa svängar. Sittplats ovärderligt. Ofattbart många 3 till arbetet från Stuvsta station har jag blivit en inbiten pendelåkare. 3 sättet sig ytterst och flyttar högst ovilligt sina ben när man skall ta 4 I innerstaden använder jag mig av buss och cykel! 4 sig in. Uppfostringskampanj på pedagogiskt sätt "har du tänkt på att det 5 5 kan vara svårt at ta sig förbi någon om man har värk i lederna...". 1 De nya pendeltågsvagnarna är en fullständig katastrof ur bekvämlighets- 1 Enhetlig taxa för buss, t-bana och pendel tack! 2 synpunkt. De som har designat dem åker troligen inte pendeltåg så ofta. 1 Efter att förbrilt ha letat igenom hela väskan efter busskortet och sedan 3 Återgå till den gamla varianten med rymliga säten, där fanns alltid plats 2 visat det för spärrvakten vore det trevligt om denne kunde visa lite 4 för alla!!! 3 intresse i mitt färdbevis. 1 Månadsmärkena är för små och sladdriga, försvinner alldeles för lätt. 1 Bättre planering vid stora evenemang. Fler vagnar, det borde inte vara 2 Dessutom är priserna för höga. Saknar papperskorgar i tunnelbanevagnarna. 2 korta tåg vid sådana tillfällen. 3 Vill ha flera nattbussar med tätare avgångstider. 1 Björknäs buss måste klara av att hålla tiderna i tabellen. Bussarna har 1 Viktigt att tidtabeller och många turer finns. Att vagnarna och sätena är 2 svårt att avgå i rätt tid från Slussen, och bussarna 420, 422 mot Slussen 2 hela och rena. Förutom digital information även muntlig upplysning. Priset 3 kommer inte alltid i tid till Forum Nacka. När jag arbetar i Farsta tar 3 för resan billigt (humant). 4 man bilen, vinst i tid är stor. I rusning kan man inte med 150, den 1 Spärrar vid tunnelbanan fungerar inte. Stor procent av de som åker betalar 5 fastnar i köer. 2 inte. Det innebär att det blir dyrare för oss som betalar. Ta bort alla 1 Tunnelbanetrafiken har varit under all kritik i år. Även pendeltågen kom 3 spärrar och ha folk som kontrollerar på tågen, som på Saltsjöbanan. Det 2 sent under vinter halvåret. Dålig upplysning när det är förseningar. 4 vore effektivare och trevligare. Om tunnelbanan inte fungerar (grön linje) 3 Jag satt på tåget mot Älvsjö som fick strömförande kabel på taket i våras. 5 vill man inte betala, ni bör dessa resa gratis eller subventionerat. 4 Mycket dålig information då. Kom en och en halv timme för sent. De nya 6 Försök få all tågtrafik som Saltsjöbanan, fast skicka konduktörerna på 5 vagnarna i T-banan är dumma för att det inte finns stång att hålla i 7 charmkurs och i vissa fall svenskundervisning. Vissa av dem är väldigt 6 under rusningstiden. 8 otrevliga och detta förstör hela stämningen på tåget. Det finns en tjej 1 Det har varit alldeles för mycket förseningar på gröna linjen. Det är 9 från Göteborg som jobbar ibland på tåget till Saltsjöbaden. Hon är glad 2 trängsel i tunnelbanevagnarna, borde gå tätare turer. # och trevlig och när hon gått förbi ler hela tåget, men när den utländska 1 Det är trevligare att åka ovan jord, men det får ju inte ta hur lång tid # gråhåriga äldre man gått förbi ser alla jättesura ut. I det stora hela 2 som helst... # måste ni bli mer serviceminded. Inget annat företag i Sverige skulle komma 1 Gröna linjen måste fungera både tågen och informationsskyltarna. Inför inte # undan med ett så dåligt utfört arbete utan att folk reagerar och kräver 2 sommartider på gröna linjen innan ni har fått i ordning på signalsystemet # pengar tillbaka. Jag tänker då främst på den gröna linjen. Jag förstår att 3 eller reducera månadskorten över sommaren till 200 kr. tack! # ni inte kan göra något åt att systemet har barnsjukdomar, men ni kan göra 4 # mer än bara be om ursäkt. Folk vill inte utföra sin del av avtalet (betala) 1 1. Lär era förare mikrofonteknik. Idag är det svårt att uppfatta namnet # om ni inte utför er del (transportera människorna från A-B på utlovad tid. 2 på hållplatserna. # Vad ni behöver åtgärda i ordningen 1-4: 1. Rätta till alla barnsjukdomar 3 2. Det är jätteviktigt att alla förare ropar ut namnet på nästa hållplats. # på linjerna. 2. Se till att alla betalar, då bör det bli billigare Ha fler vakter i tunnelbanan plus i vagnarna på kvällarna. # 3. Skicka personal på charmkurs och eventuellt svenskundervisning. 1 Tunnelbanan skall ersätta nattrafiken på helgerna. # 4. Satsa hårt på renhållning och service. Då kan ni nog bli ett bra 1 Jag tycker att lokaltrafiken i princip fungerar bra. Det går snabbare med # företag till slut. Se Saltsjöbanan som en förebild, den fungerar för- 2 tunnelbana och buss jämfört med bil. Dessutom är det billigare än bil. # träffligt. Tack för ordet. 3 1 Hur kan det här vara anonymitet om numret registrerades med mitt namn?? 1 Jag tycker att lokaltrafiken i fungerar bra. Det går snabbare med tunnel- 1 Anpassa pendeltågstrafiken bättre till ankomst och avgång för båtarna till 2 2 Gotland. Jag pendlar dit veckovis. Det fungerar otroligt dåligt nu. 1 Jag tycker att lokaltrafiken i princip fungerar bra. Det går snabbare med 3 Pendeltågen skall avgå från och ankomma färjeterminalen inför båtavgång/ 2 tunnelbana och buss jämfört med bil. Dessutom är det billigare både när 4 ankomst. Tågen bör gå oftare. 3 det gäller privatekonomi och miljö. Det som är trist är att rulltrappor 1 Se till att ordna luftkonditionering både på bussar, pendeltåg och tunnel- 4 och rullbanor ofta inte är igång. 2 bana speciellt under sommartid. Se till att tidtabell hålls. Tunnelbana 1 Jag är ofta i Farsta och jobbar. Linje 161 vid ändhållplatsen Farsta strand 3 och pendeltåg borde gå senare på natten. 2 borde passa in avgångstiderna i förhållande till ankommande pendeltåg. 1 Turtäthet och att man kan undvika att bara stå och vänta tycker jag är 3 Det är 2 min som man skall ta sig under och upp för backar som oftast är 2 viktigast för det dagliga resandet. 4 osandade på vintern. Ungdomarna som skall åka med bussen, hoppar ner och 1 Saknar ibland bra tvärförbindelser. 5 korsar tågspåren samt hoppar över staketet. Vi som är äldre drar på oss 1 Den nya pendeltågsvagnen är mycket dålig. Trång, dålig belysning, otäck 6 hjärtinfarkter, halkar och bryter i vissa fall fot och handleder. I flesta 2 att åka i som ensam kvinna på kvällar och nätter pga att man blir instängd 7 fall är pendeltågen försenade. Det saknas för övrigt trottoarer om man 3 om någon sätter sig bredvid och ryggstöden är så höga att ingen ser om 8 skall ta sig till Telias byggnader Vitsandsgatan-Mårbackagatan, detta är 4 man behöver hjälp. 9 under all kritik då det är så många som jobbar där. 1 Linje 4 fungerar bra. 1 Är intresserad hur mina och andras svar kommer att förändra något och 1 Ni sköter er bra! 2 hur resultaten blev av undersökningen, tack. 1 De nya pendeltågsvagnarna är bättre än de nya eftersom det är lättare för 1 Konstiga svarsalternativ, lägg ner/bygg om de nya pendeltågen. Höj inte 2 folk att fördela sig på sätena. Jag föredrar pendeln framför både buss och 2 priset. Bättre värmekontroll i bussar och pendeltåg. 3 tunnelbana eftersom den är bekvämast och snabbast. Linje 4 är mycket fräsch 1 Nödvändigt med SL-vakter i tunnelbanan. 4 och bra. Ni måste fixa gröna linjen!!! 1 1 Del 3 anser jag vara löjligt vinklad. Oavsett vad man svarar på fråga 11 1 När det är förseningar vill jag inte veta hur stor den är utan när nästa 2 finns det ingen som helst anledning att någonsin välja att åka buss. 2 tåg/vagn kommer. 3 Frågorna är inte applicerbart eftersom jag kan välja mellan tre olika 3 Jag tycker ni valt "knasiga" val i fråga del 3. Ni borde haft något i stil 4 färdsätt och byter friskt mellan dem. 4 med bättre komfort, snabbare men dyrare kontra billigare men sämre. 1 Fixa signalsystemet och sätt in de nya tågen i trafik så mycket som möjligt 1 Jag som pendlar med blå linjen plus 4:ans buss har svårt att förstå alla 2, höj inte priset på månadskortet. 2 som klagar på SL. De generaliserar dessutom kraftigt mycket så det låter 1 Tidtabellen blir ointressant vid hög turtäthet, t ex 4:ans busslinje. Nya 3 som att alltär skit. Jag tycker att min färdväg sköts mycket bra men jag 2 stomnätet i innerstaden med bussar är mycket bra. Mycket nöjd med 4 tycker absolut att nattrafik ska återinföras. 3 kollektivtrafiken i Stockholm. 1 Strama upp systemet med kontroll av färdbevis. Det är alldeles för 1 Jag önskar bättre och tätare information vid förseningar. 2 mycket gratisåkande. Ge spärrvakterna medel att göra sitt jobb. Se på 1 Differentiera gärna priset för månadskortet beroende på hur många zoner 3 Londons T-bana. Där kommer ingen varken in eller ut om man inte betalat. 2 man åker i. Det är absurt att det är lika billigt att pendla Stockholm- 4 Det är alldeles för mycket människor som uppför sig illa på de kollektiva 3 Nynäshamn som mellan Hornstull och Centralen. 5 färdmedelen. Spottar, snorar, skräpar ner, kissar, knarkar, super och spyr, 1 Buss nr 4 går oregelbundet, vilket är irriterande. Pendeltåget fungerar 6 skiter, slåss, antastar, osv. osv. SL skall inte vara en social avskälp- 2 bättre nu, framför allt när det gäller information angående förseningar. 102

105 7 ningsplats utan alla medborgares kommunikations system. Andra offentliga 3 Tunnelbana åker jag sällan men när jag gör det fungerar det mest bra. Med 8 inrättningar skall ta hand om de sociala problemen. 4 undantag av gröna linjen där jag blivit drabbad men ersättnin gsbussar löst 1 Jag åker blå linjen och den fungerar utmärkt men jag åker också den gröna 5 mitt problem. 2 linjen som är en total katastrof, men det vet ni ju redan. 1 Nya pendeltågen för trånga. Tågen för ofta försenade. Buss till Gustavsberg 3 Upplever också att de bussar jag skall ta aldrig håller tiden eller 2 för fulla, för sällan, kör för fort och slarvigt. Inget samarbete mellan 4 uteblir helt, speciellt på vintern. 3 förarna. Buss 4 är fantastisk! 1 Helt deprimerande att det finns typer som förstör så mycket i kollektiv- 4 2 trafiken med sina sprayburkar och knivar. Men hur kan man stoppa det? 1 Jag tycker att det borde finnas ett sökverktyg på där man kunde 3 Gärna mer bevakningskameror. Extremt höga böter för sabotörerna. 2 skriv a in avrese- och ankomststation och datorn sökte fram den smidigaste 4 Information redan i lågstadiet hur man skall bete sig. 3 resvägen (ungefär som SLs automatiska telefontjänst). 1 Den gröna linjen skall fungera som vi betalar för dvs. bra! 1 En stor del av Solna/Sundbybergsbussarna är verkligen färdiga för skroten: 1 Det måste bli billigare att åka kollektivt för att bli av med bilarna. 2 Söndergnagda säten, högljutt gnisslande som är ytterst påfrestande, trångt 1 Saltsjöbanan är underbar och går i stort sett alltid i tid. Överst på min 3 för benen på en del platser så att endast barn kan sitta där, mjölkiga 2 önskelista står fler direkttåg mellan Saltsjöbaden och Slussen. En mycket 4 fönster. 3 stor förbättring vore också tätare turer på Saltsjöbanan gärna var 15:e 1 Jag ogillar trånga spärrar där det är besvärligt att komma igenom med 4 minut under högtrafik. Bevara Solsidanlinjen utan den skulle jag med 2 kassar och barn. Värst vid T-centralen där mycket folk ska både in och 5 många fler åka bil. 3 ut genom samma automatspärrar. Är man det minsta artig mot den invällande 1 I huvudsak fungerar mina kollektivresor till arbetet bra men det går 4 buffelhjorden är det faktiskt hemskt!!! 2 naturligtvis att göra förbättringar när det gäller tider för resorna, 1 Den nedskräpade och Ofräscha miljön i tunnelbanan gör att jag undviker den 3 städning, information, komfort mm. Busshållplatserna skulle kunna förses 2 i möjligaste mån. Nattrafiken med buss känns mycket bättre än tunnelbanan 4 med högtalare med mottagare för meddelanden från bussarna om det uppstår 3 som är en osäker plats nattetid. Läggs nattrafiken med buss ner blir det 5 förseningar av någon anledning. 4 taxi istället för tunnelbana för min del. 1 Irriterande när ex pendeltåg eller tunnelbana har flera vagnar efter varann 1 Studerande borde få någon form av rabatt på månadskorten. Priset på 2 där man inte får gå in med hund. Då blir man förbannad. 2 månadskorten får inte höjas. 1 Säkerhet viktigt. Trivs ej med tiggare på tåget. Klotter trist. Täta turer 1 Ni gör ett bra jobb! 2 viktigt. 2 1 man blir tokig på att t -banan fungerar så dåligt som den gör. Det är ett 1 Ni gör ett bra jobb! 2 hån att man betalar 400kr/mån för den dåliga servicen. 1 Vissa tider på dygnet åker man ogärna tun nelbana och pendeltåg. 1 Föredrar pendeltåg och buss framför tunnelbana då man kan se ut på 1 Gillade inte riktigt frågorna om val av färdmedel. Jag valde hela tiden 2 omgivningen. Håller turlistan bättre. Trevligare färdmedel generellt. 2 buss i sista hand, men jag gillar egentligen bussen. Men andra faktorer 3 Viktigt att slippa trängsel som det ofta är i tunnelbanan. Gör hellre fler 3 gjorde att jag inte valde bort det, frågorna var orättvisa. 4 2-säten än 4 då alla vill sitta ifred på morgonen. 1 Se efter att tider hålls på turerna och städning och underhåll blir bättre! 1 Buss 740 från Huddinge station går 3 min efter att ordinarie pendeltåg 1 Kommentar del 3: Vid resor till/från arbetet har tidsfaktorn större 2 kommer in. Så här gäller det att sp ringa. Om pendeln är sen går nästa buss 2 betydelse än vid andra resor. Jag upptäckte att jag i frågorna en halvtimme senare. Går sedan via Huddinge sjukhus som alla andra bussar. 3 valt tunnelbana trots att jag normalt föredrar buss framför tunnelbana, för 4 Borde gå hela Glömstavägen direkt för att spara tid. Så oftast blir det 4 att man ser mer av omgivningen. Men så gör jag normalt inte arbetsresorna 5 att gå tredje delen av resan. 5 med tunnelbana eller buss utan med pendeltåg. 1 Det viktigaste är hur ofta tåget/bussen går, dvs. att minimera väntetiden 1 Informationen på pendeltågen och stationerna har förbättrats mycket. Tack 2 mellan tågen/bussarna. Fram för tätare turer. Ett plus till bussarna på 2 för det! 3 linje 4. Därnäst är priset det viktigaste. 1 Soptunnorna på pendeltåget blir ofta överfulla, får gärna tömmas oftare. 1 Det som tar tid i resvägen är byten som måste göras. Det borde finnas 2 Har också tänkt på att eftersom alla sitter på samma ställe jämt på 2 uppgifter om pendeltågens väg samt tabeller där man byter tåg på centralen. 3 pendeltågen blir stoppningen snedfördelad vilket medför större obekväm- 3 Blå linjen t -bana fungerar bra. Bussförarna svänger ofta in kraftigt mot 4 lighetsfaktor vilket för att ni bör stoppa om sätena. På nya pendeltåget 4 busshållplatsen och kommer otäckt nära de som väntar. Blev själv nästan 5 blir det trångt och svårt att sätta sig och komma ut om man inte sitter i 5 påkörd idag. 6 sådan grupp som står vinklad mot varandra. 1 Pendeltågen är ofta försenade plus mycket folk, trängsel. De nya blå bussar 1 För mycket förseningar på pendeltågen. 2 är bra. Också att man kan se när nästa buss kommer. 1 Finns behov av direktturer Stockholm-Södertälje med pendeltåg minst 1 tur/ 3 Tunnelbanan: nästan alla perronger är extremt tråkiga. 2 morgon. 1 Buss 113 mellan Blackebergs sjukhus och Hagalund borde ändra sina 1 Nya tunnelbanetågen och nya blå bussarna är mycket bra. Tyvärr är de nya 2 hålltider vid Sundbyberg C. Detta för att bättre passa in pendeltågen. Nu 2 pendeltågsvagnarna inte så bra, för trångt mellan sätena. 3 avgår bussen mot Blackeberg samtidigt som pendeln kommer in på stationen 1 Jag uppskattar att pendeltågen till Jakobsberg går ofta på morgon och kväll. 4 eller strax före. Turerna stämmer knappt alls från Blackeberg heller för att 2 Om tågen är försenade, tala om det i högtalarna. 5 Passa med tågen. Tätare turer också vore bra. Vi är många som skulle åka 1 Nya tunnelbanan är ful, man kan inte göra det roligare med kollektivtrafik 6 från Mariehäll om bussen passade in. 2 genom Åbergs Musse-koncept. Jag vill bara kräkas på dessa twingo, mjuka 1 saltsjöbanans förare kör för fort, buss på västertorpsvägen önskvärd 3 former - vattenfestivalen - kul koncept. 2 då många har svårt att gå. 1 Det viktigaste är att informera resenärerna när något händer!! Det är SL 1 bygg ut dubbelspår på saltssjöbanan, tätare turer, mindre byten, fler sätt 2 dåliga på och gör ofta att trafikanterna blir arga. Man kan inte 2 att ta sig ut till s-baden. 3 informera för mycket!! 3 1 Bättre turtäthet för pendeltåg till Märsta. 1 vore fint med nya vagnar på saltsjöbanan 1 Rent allmänt tycker jag buss och pendeltåg fungerar bra och man blir väl 2 2 bemött av personalen. I tunnelbanan däremot är problemet: 1. Alla förse- 1 vintermornar på bussarna är det ofta kallt, hemresa på vintern med pendeltåg 3 ningar, eftersom jag bor på grön linje har jag varit drabbad. 2. Tågen 2 4 under sommartid (förra sommaren fick jag byta 2 gånger (Hötorget och 1 5 Odenplan) för att ta mig till Fridhemsplan, då tar man buss istället. 1 vintermornar på bussarna är ofta kallt, medans hemresa med pendeltåg på vint 1 Något som jag tänkt på är att när man skall hem på fredagseftermiddagar är 2 ern ofta är väldigt hett om man sitter vid fönstret. 2 det alltid korta tåg på pendeln. Dessa är proppfulla. Jag tror att ni 1 saltsjöbanan borde oxå varit med som exempel 3 skulle börja tidigare med långa tåg på fredagar. Många slutar tidigare då. 1 utrop hörs dåligt, dåligt med info vid förseningar, annars är det smidigt med 1 Information om förseningar är ofta bristfällig, skärpning behövs åtminstone 2 kommunalt resande 2 gäller det pendeltågen. Busslinje 4 mycket bra, både turtäthet och utrymme. 1 jag tror det är nåt tjuv och rackar spel med den här undersökningen. 1 Det viktigaste vid mina val har varit: 1. Att restiden är kort. 2. Att 2 ska ni ta bort bussarna eller? 2 jag kan lita på att fordonet kommer i tid. 3. Att jag får sittplats. 3 1 Jag föredrar att åka pendeltåg. Det är fräschare, går snabbare och känns 1 borde vara automatiska betalningsapparater på bussar, spar tid, se till att 2 säkrare än buss/tunnelbana. 2 det finns filer endast för bussar i innerstan, spar tid 1 Angående enkäten: Tog för lång tid i anspråk att besvara. Kan det gröna 3 2 formuläret förenklas. Del 1 mycket bra! Pendeln fungerar bra för mig som 103

106 1 mer info vid förseningar gäller både buss 4 och pedelltåg. 3 reser mot strömmen, bor i stan och jobbar i grannkommun. Buss nummer 4 2 öppna alla dörrar på buss 4 när den stannar, går fortare då. 4 är fin, men det är trångt och den kommer oregelbundet från Södra station mot 3 bra kollektiv trafik om man jämnför med New York och tyskland. 5 Gullmarsplan. 4 bättre service här men allt kan göras bättre 1 Linjerna 3 och 4 är härliga, dels turtätheten, dels hur de går, dels 1 städa oftare, man borde kunna öppna fönstrena oxå på bussarna 2 fräscha bussar och slutligen går ovan jord till skillnad från tunnelbanan. 1 bättre kvällstrafik på buss 418, om ingen ändring sker då blir det bil. 1 Om ni skulle höja månadskortet måste jag överväga att köpa 24-timmars 1 nattrafik på t-banan, städning. höj inte månadskortet, byt fjädring på 3 å 4 2 kort, 3-dagars och remsor. Detta beroende på att jag har obekväma och 2 tätare å senare turer på pendeltåget 3 oregelbundna tider. Det är bra att ni gör dessa pilotstudier. HÖJ INTE 3 4 MÅNADSKORTET!!! 1 vore bra med tydliga utrop på bra svenska, nget ont om invandrare 1 I de nya pendeltågen kan man inte titta på sina medpassagerare. De gamla 1 Lönlöst att framföra synpunkter till SL eller SL Forum. Man avfärdar 2 vagnarna är luftigare. Det är hemskt kränkande att behöva se allt klotter 2 kategoriskt kritik eller slår ifrån sig. Direkt ovänligt vid frågor eller 3 utmed resvägen Stockholm södra - Upplands-Väsby. 3 påpekanden. SL förefaller klart Oproffsigt. 1 Jag som så många andra tycker att informationen vid förseningar och stopp 1 Strängare förbud mot rökning i tunnelbanan. Anvisning om körriktning vid 2 är oerhört bristfällig. Pendeltågen t ex skyltarna på stationerna tänds 2 3 inte vid avgångstid + ny tid utan tänds när tåget kommer + ny tid som 1 Strängare förbud mot rökning i tunnelbanan. Anvisning om köriktning vid 4 dessutom ofta inte stämmer. Informationen "vi har stoppsignal" är o 2 Fridhemsplans tunnelbana för passagerare till linjerna 56 och 57 mot 5 ointressant, vad vi trafikanter bryr oss om är hur länge! 3 Stora Essingen. Där gäller djungelns lag nu! 1 Dåligt val av nya framförallt bussar och pendeltåg. Tunnelbanan är accep- 1 Jag är jättenöjd med blå linje, framför allt med linje 10. Den håller 2 tabel. Priset på månadskort bör ej höjas. Det borde vara gratis med kollek- 2 alltid tiden och ofta är det vakter och kollar vagnarna. Relativt fräsch. 3 tivtrafik för att minska biltrafiken! 1 Det förvånar mig ofta att SL:s personal i biljettkassorna är så ointres- 1 Jag hoppas att pendeltågen får fler turer. Bättre turtäthet även på helger, 2 serade av sin arbetsuppgift. Man läser, talar i telefon, har besök m m. 2 tack! Sedan tycker jag att det ska bli bättre kommunikationer mellan 3 Att vederbörande tittar på mitt färdbevis hör till undantagen. 3 Akalla-Häggvik-Täby (gärna via Bagarbyvägen-Häggviksleden). Sedan 1 Fråga 25: Det går fortare att cykla än att åka kommunalt!! 4 tycker jag att linje 537 borde gå längre tid på kvällen. Linje 522 borde få en 1 Den gröna linjen är ett skämt! 5 tur till cirka kl på vardagar. Dåligt med information vid indragna 1 De blå bussarnas förare kör som galningar, och så småningom kommer att 6 och försenade pendeltåg på helgerna. Sätt in extratåg om tåget blir 2 hända saker. 7 trasigt. 1 Jag tycker att det är skamligt att Ni funderar på att höja priserna!! Det 1 Sätt snarast in de nya pendeltågen på sträckan Västerhaninge-Kungsängen, 2 är alldeles för dyrt som det är nu, om ni ska höja priserna ännu mera så 2 det är förödande obekvämt med de gamla pendeltågsvagnarna. 3 måste jag börja att ta endast bilen till skolan (och det är ju inte bra 1 Väntetiden på linje 4 vid Södra station mellan (Rosenlunds- 4 för miljön!) Jag tycker att det borde åtminstone finnas studentrabatter. 2 gatan) har blivit sämre sedan de nya bussarna har börjat. Det händer ofta 5 Med bara studiemedel räcker pengarna inte långt efter att man har köpt sitt 3 att 2 bussar kommer samtidigt och att väntetiden då blir 12 minuter, det 6 månadsmärke!! 4 hände aldrig förut. Sedan ärendet mycket mer människor, sittplatser finns 1 Det är svårt att passa ihop följande resa som jag gör ofta:ringvägen 46-5 sällan och det tar mycket längre tid eftersom det är mer människor som 2 Sockenplan-Landsvägen 32,Solna-Upplands Väsby-Norrlandsgatan. 6 åker nu. Jag åker från Södra station till Skanstull. Det går fortare att gå, 3 Tidtabeller vid byte buss-tunnelbana-pendeltåg stämmer ej ihop! Jag tycker att 7 bra får motion, men när det regnar är det inget kul! 4 kollektivtrafiken skulle byggas ut vad gäller antal linjer OCH antal avgångar. 1 Val av färdsätt: Det är oacceptabelt att linje 4 lastas full på Hornstull 5 Man måste vara ärlig och tala om ATT ett fordon är försenat och VARFÖR! 2 i rusningstid och hoppar över min hållplats Högalidsgatan!! 6 Information i högtalare och på informationstavlor samt av närvarande 3 Sätt in fler extrabussar Hornstull-Fridhemsplan! Sen glömmer ni bort hem- 7 personal är idag bristfällig! 4 vändande rusning när folk har avslutat fritidsaktiviteter på kvällen 1 Det fungerar dåligt med turtidtabellerna. Eftersom jag måste byta 2 gånger 5 (träning, handla mat, kurser etc). Det är knökfullt t ex kl är jag beroende av att tiderna hålls. Problemet är alltid byte mellan 6 In med extrabussar i motsatt riktning. 3 pendeltåg och buss vid Södertälje Hamn. Där är pendeltåget oftast försenat 1 Tycker att Stockholm har en jättebra kollektivtrafik jämfört med t ex 4 mellan 4-15 minuter. Detta gör att jag missar bussen och får vänta i en 2 Göteborg. Har fritidshus på Väddö och kan åka dit på kortet. Bilen står 5 halvtimme, detta trots att bussföraren har full kontroll på förseningen 3 nu på landet. Jättebra. Har fått min sambo att åka kollektivt dit varje 6 via en elektronisk skylt vid hållplatsen. Det är dålig service av SL 4 gång. Skönt att koppla av. Toppen SL. Även pendeln är bra. Har pendlat 7 tycker jag. Jag vet många som arbetar här som kommer att köpa bil pga 5 i 4 år, helt OK. 8 detta. 1 Satsa på pendeltåg, tunnelbana och buss. 1 Bra enkät! Äntligen blev jag engagerad. (I vanliga fall är jag en 1 Skrota nya signalsystemet. 2 oengagerad byråkrat.) 1 Jag åker inte tunnelbana så ofta, men då jag någon gång hamnar i en ny 1 Pendeltågen fungerar jättebra. 2 vagn irriteras jag våldsamt av den höga signalen som föregår stations- 1 Oftast verkar bussförarna vara oerhört jäktade och kör alldeles för fort, 3 utropet! 2 ibland så fort att det känns otäckt att åka med. Deras schema/tidtabellerna 1 Gör gärna enkäter, men inte så stora och tidskrävande som denna!!! 3 bör ses över! 1 Mera kontroller så att friåkare åker fast. Tunnelbana nattetid! Kameror i 1 Möjlighet att även i rusningstrafik kunna ta med cykel på pendeltåg. Utrop 2 vagnarna, så att de som förstör åker fast. 2 i pendeltågen ofta för höga eller för låga. 1 Inte så många frågor om turtäthet. Hade varit bra om den fanns med i 1 Köper man en tjänst, vill man ha valuta för sina pengar. Höjer SL 2 valfrågorna. En avgörande fråga kan nämligen vara NÄR nästa buss/tåg/ 2 månadskortet (avgiften) måste också servicen bli därefter. Som det ofta 3 tunnelbana kommer. Behöver aldrig bekymra sig för det med bussarna 3 och 3 är nu (speciellt gröna linjen + en del innerstadsbusslinjer), liknar det 4 4 i högtrafik. Känns väldigt skönt med tanke på den stressiga tid vi 4 ofta ett skämt. Som tur är, är jag förskonad, då den blå tunnelbanelinjen 5 lever i. Tunnelbanans turtäthet är också ett plus för ett i övrigt ganska 5 oftast fungerar bra! 6 trist färdmedel. Lycka till! 1 Natturer på tunnelbanan vore önskvärt under helger, fram till kl , 1 Det vore nog många som blev glada om det kunde börja gå snabbtåg till 2 vardagar fram till kl Södertälje. Det finns många som bor i Stockholmstrafiken och jobbar i 1 De nya bussarna och tunnelbanorna är mycket trevliga. 3 Södertälje, på t ex Astra eller Scania. Tåget är alltid fullt i rusnings- 1 Tack och lov slipper jag gröna linjen. Det räcker med den röda. Men när 4 tid och många färdas hela vägen mellan Stockholm och Södertälje. Det vore 2 allt är som mörkast kan det bara ljusna... 5 också bra om nersuttna säten kunde bytas ut! 1 Flera turer på linje 475 mellan Nacka strand och Fisksätra också på 1 Nya pendeltågen är för trånga. Svårt att slå sig ner innerst. Dålig infor- 2 lördagar (utökade turer) och söndagar. Nu går bussen inte alls på söndagar. 2 mation när pendeltågen är försenade. I vintras plockades ett tåg ur trafik 1 Vill gärna ha fasta avgångstider. Avskyr spärrarna i tunnelbanan. 3 utan att informera oss passagerare. Fixa nya tunnelbanevagnar. Bra med 2 Vansinnigt när man har mycket att bära. Åker varje dag och känner spärr- 4 sommarkort! Höj inte priset mer på månadskorten. Hoppas gröna linjen blir 3 vakterna som vet att jag har kort. Har jag kort tycker jag det räcker med 5 bättre snart... 4 kontrollanter i vagnarna. Tycker inte om de nya tunnelbanevagnarna, känner 1 En liten anekdot: Jag började fylla i formuläret när jag en morgon satt på 5 mig instängd och i brist på luft. Känns obehagligt att känna sig instängd 2 pendeltåget på väg till jobbet. Normalt sett brukar jag hoppa av i Sollen- 6 med tanke på bränder och annat som kan inträffa i tunnelbanan. 3 tuna och sedan byta till buss, men när det är fint väder åker jag till 104

107 1 Att höja korten kan inte försvaras med alla dessa förseningar, de ska inte 4 Häggviks station och går sedan sista biten. Denna morgon var jag så 2 vara så att man måste räkna med att åka 30 minuter tidigare minst för att 5 koncentrerad på att fylla i formuläret att jag missade informationen om 3 hinna i tid. Se till att allt flyter både på tunnelbana och pendeltåg. 6 att just detta tåg ej stannade i Häggvik. Jag fick då åka med ända till 1 Konstiga jämförelser mellan buss/tunnelbana. Jag åker mest buss när det 7 Upplands-Väsby för att åka tillbaka med nästa södergående tåg. Tåget kom 2 går, men känner inte igen situationerna. Speciellt priset? Varför är det 8 och vi klev på men så blev det tekniskt fel och samtliga fick byta till 3 ALLTID för varmt i pendeltågen? Och vad är meningen med att man ska 9 nästa tåg. Till slut anlände jag till arbetet 1 timme försenad till ett möte! 4 bränna smalbenen på elementen? Och varför köpa nya vagnar där en 5 normalstor svensk inte får plats? 1 Det har varit svårt att hitta rätt rutor. Livet är olika! Resor varierar 1 Lägg ned de nya hybridbussarna som bl a trafikerar linje 43. På vinter- 2 när jobben varierar. Tips! Brokiga tyger på säten motverkar klotterplågor. 2 halvåret går de jämt sönder alternativt blir extremt sena. Att en buss/ 3 Glada färger = ej grått, lyssna på en konstnär som mig!!! Fixa en vagn 3 pendeltåg är försenad är helt OK. Att de inte kommer alls/tas ur trafik 4 för cyklister på pendeltåget, det är nog med alla barnvagnsproblem. 4 är oacceptabelt. Det känns inte tryggt att åka tunnelbana sena helg- 5 Ledsen att ha dröjt, har ej åkt blå bussen ännu! 5 kvällar. Många bussförare kör mycket dåligt=för fort/ryckigt/utan hänsyn 1 SL måste ha en sådan planering att man kan höja standarden på vagn, fordon 6 till passagerarna. Inför stickprovskontroller på samtliga förare. Annars 2 och service utan att höja avgiften för resenären. Ordna snarast tunnel- 7 tycker jag att SL fungerar jättebra plus är prisvärt. 3 banan (gröna linjen) så att man kan lita på att komma i tid. Städning av 1 Fråga 2.5. Har bara åkt enstaka gånger och på ljus vårårstid. 4 vagnar viktigt. Höga kostnader på SL = ökad bilism vilket inte är bra. I 2 Fråga 9.3 Det beror ju på om hög- eller lågtrafik. Högtrafik=ont om sitt- 5 övrigt har jag sedan 10-årsåldern rest med kollektivtrafik och trivs bra 3 platser och vice versa. Knepiga frågor. Hellre billigare kort med lite 6 med det. 4 lägre standard och hyfsat snabbt då jag själv inte tjänar så mycket. (Hög 1 Att bussen väntar om tåget kommer 2 minuter sent. Pendeltågen borde gå 5 hushållsinkomst). Föredrar och genomför det också: Hellre kollektivtrafik 2 oftare. Korta väntetider vid byten. Bättre utrop på hållplatserna så man 6 än bil. 3 vet vart bussen/tåget går och hur många vagnar tågen har. Detta för de 1 Saknar bänkar att sitta på nästan överallt. Tycker att vagnar och bussar 4 synskadade. Det är bättre om en rulltrappa uppåt fungerar än en nedåt 2 ofta känns Ofräscha. Undrar ibland om SL vet att de är ett serviceföretag!? 5 om man måste välja. 1 Va då anonymt!!! Konstig id!! 1 Jag tycker att pendeltågstrafiken fungerar mycket bra. 1 Jag tycker tunnelbanan bör gå till kl 02.30! 1 Stävja klottret, kanske genom fler tunnelbanepoliser. 1 Del 3 valfrågor: alt. "Du kommer inte med första turen..." Uppgift 1 Jag tycker att pendeltåget är bekvämare än tunnelbanan. I stan väljer jag 2 angående turtäthet saknas varför frågan är svår att svara på. T ex kommer 2 på fritiden buss framför tunnelbana även om restiden blir längre. 3 nästa tur inom några minuter eller måste jag kanske vänta en halvtimme, 1 Luftkonditionering på pendeltågen. Det är näst intill outhärdligt varma på 4 synnerligen avgörande för val av alternativ. 2 somrarna. 1 Kommunikationerna till Lunda industriområde är bedrövliga. Linje 175 är 1 Saknar linje 54. Jag har fått längre restid sedan linje 54, nu linje 4 2 alltid sen och linje 517 passar ej med pendeltåget. 2 ändrade ändhållplats. Nu får vi som bor här ett extra bussbyte eller gå 1 Turerna Älta-Slussen bör gå oftare på fredags- och lördagskvällar minuter till linje 4:as hållplats vid Ringen. Det är dåligt. 1 Synpunkter angående linje 96. Jag tycker att nattrafiken i innerstaden 1 Byt ut de äldre pendeltågsvagnarna mot nya typen av vagnar i betydligt 2 blivit sämre. Linje 96 mot Södersjukhuset går för sällan. Ofta är linje 96 2 snabbare takt. De äldre vagnarna är mycket obekväma och hemskt nedslitna. 3 en buss med ändstation Slussen. 1 Sälj inte till Småland. Det är bra som det är på pendeltåg i alla fall. 4 Synpunkter angående linje 47. Senast i går kväll har jag stått och väntat 1 En synpunkt på linje 4; fina, bra bussar, men tidtabellen är för dålig, 5 på linje 47 från Djurgården. När bussen väl kommer är den full och man 2 helst på kvällarna. Bussarna går alldeles för ojämnt. 6 kommer inte med. Fler bussar borde sättas in när det är något speciellt 1 Irriterande utrop på nya tunnelbanan, för hög volym och onödig upprepning. 7 evenemang ute på Djurgården, t ex efter teaterföreställningar och 2 Borde stå när nästa tåg kommer även på gröna linjen. Tunnelbanan borde 8 konserter på Cirkus, speciellt vintertid. 3 absolut gå hela nätterna. Borde funnits fler alternativ på skattning på 1 Sommartidtabeller: bussar bör gå på sommaren lika ofta som på vintern, 4 sidorna likaså tunnelbanan. 1 Bussförarna på linje 4 kör som galningar, även mot rött! Bussförarna på 3 Beundrar bussförare som kör i stan i rusningstrafik, de har tålamod och 2 de överfulla nattbussarna verkar inte bry sig om någon ramlar ur. Det 4 orkar dessutom vara vänliga. Väldigt skickliga att köra på trånga ställen. 3 påminner om bilder från u-länder. Informatio n om förseningar i pendel- 1 Önskar mycket bättre service av förare, t ex att alltid informera om 4 tågtrafiken är, när information väl kommer, oftast felaktig, överopti- 2 kommande station via högtalare. Mycket dåligt idag! Många har ett mycket 5 mistisk och omöjlig att förstå. Bussarna i innerstan går långsamt, är i 3 ryckigt körsätt (full gas resp. tvärnit-tvärstopp!). Förarna bör se till att 6 vägen för övriga trafikanter och kan undvaras. Busstrejken visade att vi 4 man hinner inta sin plats innan bussen startar!!! Varför införs inte att 7 klarade oss utan innerstadsbussar. Sätena på tunnelbanor och pendeltåg är 5 samtliga tunnelbanetåg stannar helt innan man sakta åker fram till stopp- 8 nerklottrade. Otaliga är de kemtvättsbesök detta orsakat. Krafttag mot 6 ställe för avstigning? Skulle rädda många liv och minska psykiska skador hos 9 klottrare önskas, gärna fysiskt våld. 7 förare och resenärer. 1 Jag tycker personligen att både pendel- och busstrafiken är bra, det är 1 Lyssnar på trafikinformationen på Radio Stockholm. Om det är förseningar 2 tunnelbanan som bör göras något åt, med dess förseningar. Det är väldigt 2 tar jag linje 55 till Stureplan. Är mycket nöjd med alla trafikmedel i 3 irriterande då man har möten att passa. 3 Stockholm. 1 Tycker det är onödigt med dessa frågeformulär som en liten del av befolk - 1 Som synes åker jag inte till arbetet, men ganska mycket annars. 2 ningen besvarar. Viktigast är att lyssna på alla dessa förare som kör 1 Ni glömde bemötandet från SL:s personal, en trist attityd kan förstöra den 3 respektive buss, tåg och som får ta emot så mycket från alla resenärer. 2 mesta ambitiösa kommunikationslösning. 4 Har själv åkt i många år olika buss, tåg osv. och hört hur dessa förare 1 På de nya bussarna pyser det alldeles för högt när dörrarna öppnas. 5 får både ris och ros (även dessa kontrollvakter är vitiga att fråga om 1 Större turtäthet på linje 66! Linje 46 är mycket full i rusningstid, gärna 6 vad de får för klagomål. 2 ny blå buss på den linjen. Varför inte minibussar utan bestämda hållplatser, 1 Någon slags attitydförändring när det gäller bussarna i Barkarby vore 3 på vissa 2 inte helt fel. Det är inte ovanligt att bussarna går upp till 2 minuter 1 Större turtäthet på linje 66! Linje 46 är mycket full i rusningstid, gärna 3 före avgångstid då pendeltåget är sent, för att slippa blir sena, så att 2 ny blå buss på den linjen. Varför inte minibussar utan bestämda hållplatser 4 bussföraren hinner till sin rast i Jakobsberg. Ibland när man hinner med 3 på vissa populära sträckor! Finns utomlands! 5 bussen så får passagerarna en avhyvling av bussföraren för att ha 6 försenat bussen, så att hans rast har blivit förstörd. Detta uppmuntrar ju 7 inte kollektivtrafikåkandet. Förmodligen beror detta på kassa arbetsför- 8 hållanden för förarna. 105

108 106

109 Bilaga 5 - Modellresultat Segmentering på områden Populationen segmenterad på områdena Sundbyberg, Nacka och Söder Namn CO_V5_ t-värde CO_V5_ t-värde CO_V5_ t-värde SUNBYBERG NACKA SODER Observations Final log(l) -1775, , ,4926 D.O.F Rho²(0) 0,4315 0,3637 0,4183 Rho²(c) 0,3681 0,3269 0,3735 Constant subway 0,110 (0,2) -0,628 (-1,2) -0,759 (-1,5) New vehicle type bus -0,162 (-1,2) -0,193 (-1,8) 0,159 (1,5) High standard bus stop 0,879 (2,5) 0,109 (0,4) 0,019 (0,1) Price -0,011 (-12,4) -0,012 (-14,9) -0,011 (-13,7) Constant commuter train 1,467 (1,3) -0,281 (-0,3) -0,489 (-0,5) New vehicle type 0,319 (2,2) 0,270 (2,1) 0,229 (2,0) subway High standard station 0,735 (4,8) 0,962 (7,5) 0,758 (6,1) subway New vehicle type -0,107 (-0,3) 0,276 (0,8) 0,385 (1,1) commuter train High standard station 0,703 (4,6) 0,501 (4,0) 0,418 (3,5) commuter train Travel time bus high -0,231 (-10,9) -0,150 (-10,5) -0,222 (-12,2) level of crowding Travel time bus medium -0,189 (-9,8) -0,116 (-7,9) -0,148 (-10,0) level of crowding Travel time bus low level -0,109 (-7,4) -0,090 (-7,5) -0,126 (-9,6) of crowding Travel time subway high -0,255 (-14,0) -0,255 (-15,7) -0,253 (-15,4) level of crowding Travel time subway -0,185 (-11,4) -0,203 (-13,9) -0,197 (-13,7) medium level of crowding Travel time subway low -0,129 (-8,4) -0,125 (-9,7) -0,122 (-9,6) level of crowding Travel time commuter -0,309 (-12,3) -0,254 (-13,0) -0,235 (-12,7) train high level of crowding Travel time commuter -0,248 (-7,2) -0,194 (-6,5) -0,163 (-5,6) train medium level of crowding Travel time commuter -0,168 (-9,5) -0,118 (-8,4) -0,125 (-9,4) train low level of crowding Scale parameter 2 1,037 (11,7) 1,027 (12,5) 1,332 (11,2) Scale parameter 3 0,908 (11,7) 0,923 (12,7) 1,227 (11,2) 107

110 Segmentering på förekomst av byten Populationen segmenterad på om byte förekommer (den första modellen) eller inte (den andra modellen) Namn CO_V5_TOTBYJA t-värde CO_V5_TOTBYNE t-värde Observations Final log(l) -3868, ,7512 D.O.F Rho²(0) 0,3890 0,4075 Rho²(c) 0,3474 0,3518 Constant subway -0,23 (-0,6) -0,69 (-1,4) New vehicle type bus -0,08 (-0,9) -0,01 (-0,1) High standard bus stop 0,46 (2,1) 0,03 (0,1) Price -0,01 (-19,3) -0,01 (-13,6) Constant commuter train 0,44 (0,6) -0,01 (0,0) New vehicle type subway 0,31 (3,2) 0,08 (0,7) High standard station subway 0,83 (8,4) 0,87 (6,9) New vehicle type commuter 0,10 (0,3) 0,20 (0,6) train High standard station 0,62 (6,3) 0,41 (3,4) commuter train Travel time bus high level of -0,18 (-15,0) -0,22 (-12,3) crowding Travel time bus medium level -0,15 (-12,8) -0,14 (-9,4) of crowding Travel time bus low level of -0,11 (-11,1) -0,11 (-8,7) crowding Travel time subway high level -0,26 (-21,0) -0,24 (-15,1) of crowding Travel time subway medium -0,20 (-17,8) -0,19 (-13,5) level of crowding Travel time subway low level -0,13 (-13,2) -0,11 (-8,9) of crowding Travel time commuter train -0,27 (-17,4) -0,25 (-13,1) high level of crowding Travel time commuter train -0,21 (-9,2) -0,19 (-6,4) medium level of crowding Travel time commuter train low -0,14 (-12,4) -0,12 (-9,0) level of crowding Scale parameter 2 1,05 (16,6) 1,15 (12,1) Scale parameter 3 0,94 (16,7) 1,07 (12,2) 108

111 Segmentering på åldersgrupper Populationen segmenterad på åldersgrupperna upp till 25 år, år samt 50 år och däröver. Namn CO_V5_ t-värde CO_V5_ t-värde CO_V5_ t-värde TOTUNG TOTMEL TOTGAM Observations Final log(l) -812, , ,1984 D.O.F Rho²(0) 0,4266 0,4132 0,3475 Rho²(c) 0,3744 0,3660 0,3055 Constant subway 0,11 (0,1) -0,42 (-1,0) -0,69 (-1,2) New vehicle type bus 0,02 (0,1) 0,04 (0,5) -0,35 (-2,9) High standard bus stop 0,34 (0,7) 0,24 (1,0) 0,43 (1,4) Price -0,01 (-9,3) -0,01 (-18,9) -0,01 (-10,3) Constant commuter train 0,12 (0,1) 0,64 (0,8) -0,22 (-0,2) New vehicle type subway -0,02 (-0,1) 0,28 (2,8) 0,31 (2,2) High standard station 0,88 (4,3) 0,89 (8,4) 0,79 (5,6) subway New vehicle type 0,37 (0,7) -0,13 (-0,4) 0,45 (1,2) commuter train High standard station 0,39 (2,1) 0,82 (7,5) 0,22 (1,7) commuter train Travel time bus high level -0,21 (-7,4) -0,21 (-15,0) -0,15 (-9,3) of crowding Travel time bus medium -0,16 (-6,4) -0,15 (-12,0) -0,13 (-7,7) level of crowding Travel time bus low level -0,11 (-5,2) -0,11 (-10,9) -0,09 (-6,7) of crowding Travel time subway high -0,25 (-9,8) -0,27 (-20,4) -0,22 (-12,5) level of crowding Travel time subway -0,21 (-9,0) -0,20 (-16,9) -0,19 (-11,7) medium level of crowding Travel time subway low -0,14 (-6,5) -0,13 (-12,5) -0,11 (-7,3) level of crowding Travel time commuter train -0,26 (-8,6) -0,29 (-17,0) -0,22 (-10,6) high level of crowding Travel time commuter train -0,19 (-4,1) -0,23 (-9,6) -0,16 (-4,9) medium level of crowding Travel time commuter train -0,14 (-6,3) -0,15 (-12,3) -0,10 (-6,6) low level of crowding Scale parameter 2 1,17 (7,9) 1,00 (16,1) 1,24 (10,0) Scale parameter 3 1,09 (8,0) 0,95 (16,3) 0,98 (9,8) 109

112 Segmentering på bilinnehav Populationen segmenterad på bilinnehav. Den första modellen avser intervjupersoner som har bil, medan den andra modellen avser intervjupersoner utan bil i hushållet. Namn CO_V5_ t-värde CO_V5_ t-värde TOTBIL TOTBILU Observations Final log(l) -3184, ,5464 D.O.F Rho²(0) 0,3979 0,3919 Rho²(c) 0,3458 0,3505 Constant subway -0,04 (-0,1) -0,76 (-1,7) New vehicle type bus -0,16 (-1,8) -0,01 (-0,1) High standard bus stop 0,55 (2,3) 0,09 (0,4) Price -0,01 (-16,6) -0,01 (-16,6) Constant commuter train 1,14 (1,4) -0,60 (-0,7) New vehicle type subway 0,20 (1,9) 0,33 (3,0) High standard station subway 0,96 (8,9) 0,71 (6,3) New vehicle type commuter train -0,09 (-0,3) 0,39 (1,2) High standard station commuter train 0,47 (4,5) 0,67 (5,8) Travel time bus high level of crowding -0,18 (-13,6) -0,20 (-13,4) Travel time bus medium level of -0,14 (-11,2) -0,15 (-10,7) crowding Travel time bus low level of crowding -0,09 (-9,2) -0,12 (-10,2) Travel time subway high level of -0,26 (-19,1) -0,25 (-17,5) crowding Travel time subway medium level of -0,21 (-16,9) -0,18 (-14,5) crowding Travel time subway low level of -0,13 (-11,8) -0,12 (-10,6) crowding Travel time commuter train high level of -0,25 (-15,6) -0,28 (-15,2) crowding Travel time commuter train medium level -0,21 (-8,4) -0,20 (-7,5) of crowding Travel time commuter train low level of -0,12 (-10,1) -0,15 (-11,5) crowding Scale parameter 2 1,13 (15,1) 1,02 (14,0) Scale parameter 3 0,94 (15,0) 1,02 (14,1) 110

113 Segmentering på resfrekvens Populationen segmenterad på resfrekvens med kollektiva färdmedel. Den första modellen är baserad på personer som ofta åker kollektivt, medan den andra modeller är baserad på personer som sällan åker kollektivt. Namn CO_V5_ t-värde CO_V5_ t-värde FREKVOFT FREKVSALL Observations Final log(l) -5432, ,9083 D.O.F Rho²(0) 0,3907 0,4209 Rho²(c) 0,3466 0,3474 Constant subway -0,29 (-0,9) -1,03 (-1,1) New vehicle type bus -0,08 (-1,2) 0,01 (0,0) High standard bus stop 0,41 (2,2) -0,30 (-0,6) Price -0,01 (-22,6) -0,01 (-6,8) Constant commuter train 0,39 (0,6) 0,02 (0,0) New vehicle type subway 0,27 (3,4) 0,09 (0,4) High standard station subway 0,83 (10,1) 0,92 (3,8) New vehicle type commuter train 0,16 (0,7) -0,03 (0,0) High standard station commuter train 0,55 (6,8) 0,61 (2,5) Travel time bus high level of -0,19 (-18,1) -0,19 (-6,2) crowding Travel time bus medium level of -0,15 (-15,1) -0,11 (-4,1) crowding Travel time bus low level of crowding -0,10 (-13,1) -0,11 (-4,5) Travel time subway high level of -0,25 (-24,8) -0,24 (-7,8) crowding Travel time subway medium level of -0,19 (-21,2) -0,19 (-6,8) crowding Travel time subway low level of -0,13 (-15,2) -0,11 (-4,5) crowding Travel time commuter train high level -0,27 (-20,8) -0,26 (-6,6) of crowding Travel time commuter train medium -0,21 (-10,8) -0,21 (-3,6) level of crowding Travel time commuter train low level -0,14 (-14,9) -0,11 (-4,2) of crowding Scale parameter 2 1,07 (19,7) 1,09 (6,4) Scale parameter 3 0,97 (19,7) 1,04 (6,2) 111

114 112

115 Bilaga 6 - Nätverkseffekter Det kan vara intressant att se hur effekterna ovan fördelas i nätverket. Därför har nätutläggning för kollektivtrafik genomförts för de olika scenarierna, i något fall även för bil. Plotbilderna avser resorna till arbetet, dvs. i huvudsak under morgonen. Här redovisas först fyra översiktsbilder av grundsceneriet - utan förändringar - över hela det studerade området. I de följande plotterna kommer endast centrala Stockholm att studeras. Grundsceneriet Tunnelbana TRANSIT VOLUMES LINKS: mod=abxti TRANSIT LINES: 21 LINES SCALE: 1499 WINDOW: / / EMME/2 PROJECT: spar_buss SCENARIO :1 Stockholm 1240centroider_grund_HT :16 MODULE: 6.22 TRANSEK5...per 113

116 Buss TRANSIT VOLUMES LINKS: mod=abx TRANSIT LINES: 670 LINES SCALE: WINDOW: / / EMME/2 PROJECT: spar_buss SCENARIO :1 Stockholm 1240centroider_grund_HT :14 MODULE: 6.22 TRANSEK5...per Pendeltåg TRANSIT VOLUMES LINKS: mod=abxti TRANSIT LINES: Ag-s4t Ajb-S2 Ak-n21 Aka-VH Aku-VH Aku-Ds Am-SSs Am-s10 An-Sus Any-KU As-SCs As-UVs As-Ulr As-g40 Atum-M Atuv10 Auv-Ss Av-jb3 Av-k20 SCALE: WINDOW: / / EMME/2 PROJECT: spar_buss SCENARIO 13: sc1_tag :15 MODULE: 6.22 TRANSEK5...per 114

117 Biltrafik 115

118 Basscenario I grundscenariot har följande antagits: Alla fordon är av den gamla typen Trängselnivån i bussen antas ligga mellan de två nedan beskrivna nivåerna d v s hälften av resenärerna får sitta, och hälften får stå. Endast hållplatser av den gamla typen förekommer T-bana TRANSIT VOLUMES LINKS: mod=abxti TRANSIT LINES: 21 LINES SCALE: 1499 WINDOW: / / EMME/2 PROJECT: spar_buss SCENARIO :1 Stockholm 1240centroider_grund_HT :17 MODULE: 6.22 TRANSEK5...per 116

119 Buss TRANSIT VOLUMES LINKS: mod=abx TRANSIT LINES: 670 LINES SCALE: WINDOW: / / EMME/2 PROJECT: spar_buss SCENARIO :1 Stockholm 1240centroider_grund_HT :49 MODULE: 6.22 TRANSEK5...per Pendeltåg TRANSIT VOLUMES LINKS: mod=abxti TRANSIT LINES: Ag-s4t Ajb-S2 Ak-n21 Aka-VH Aku-VH Aku-Ds Am-SSs Am-s10 An-Sus Any-KU As-SCs As-UVs As-Ulr As-g40 Atum-M Atuv10 Auv-Ss Av-jb3 Av-k20 SCALE: WINDOW: / / EMME/2 PROJECT: spar_buss SCENARIO 13: sc1_tag :08 MODULE: 6.22 TRANSEK5...per 117

120 Biltrafik 118

121 Sammanlagd förbättringspotential Det är väl känt att summan av ett antal förändringar av näraliggande faktorer kan gen en mindre effekt än summan av förändringarna gjorda var och en för sig. Här bortses dock från detta, och ett scenario med såväl högre fordonsstandard, mindre trängsel samt förbättrad hållplatsstandard definieras. Detta innehåller alla de förändringar som definierats ovan. Sättet att föra in komfortvärderingarna för de olika åtgärderna redovisas nedan i samband med den åtgärdsvisa redovisningen. De resulterande flödesökningarna redovisas på nedanstående plotbilder. T-bana TRANSIT VOLUMES DIFFERENCE SCENARIO 7 - SCENARIO 1 DIFFERENCE: 7-1 LINKS: mod=abxti SCENARIO 7 TRANSIT LINES: 21 LINES SCENARIO 1 TRANSIT LINES: 21 LINES SCALE: 1000 WINDOW: / / EMME/2 PROJECT: spar_buss SCENARIO :7 kopiasc1_sammanlagd SCENARIO :1 Stockholm 1240centroider_grund_HT :19 MODULE: 6.23 TRANSEK5...per 119

122 Buss TRANSIT VOLUMES DIFFERENCE SCENARIO 7 - SCENARIO 1 DIFFERENCE: 7-1 LINKS: mod=abxti SCENARIO 7 TRANSIT LINES: 670 LINES SCENARIO 1 TRANSIT LINES: 670 LINES SCALE: 100 WINDOW: / / EMME/2 PROJECT: spar_buss SCENARIO :7 kopiasc1_sammanlagd SCENARIO :1 Stockholm 1240centroider_grund_HT :50 MODULE: 6.23 TRANSEK5...per P-tåg TRANSIT VOLUMES DIFFERENCE SCENARIO 16 - SCENARIO 13 DIFFERENCE: LINKS: mod=abxti SCENARIO 16 TRANSIT LINES: Ag-s4t Ajb-S2 Ak-n21 Aka-VH Aku-VH Aku-Ds Am-SSs Am-s10 An-Sus Any-KU As-SCs As-UVs As-Ulr As-g40 Atum-M Atuv10 Auv-Ss Av-jb3 Av-k20 SCENARIO 13 TRANSIT LINES: Ag-s4t Ajb-S2 Ak-n21 Aka-VH Aku-VH Aku-Ds Am-SSs Am-s10 An-Sus Any-KU As-SCs As-UVs As-Ulr As-g40 Atum-M Atuv10 Auv-Ss Av-jb3 Av-k20 SCALE: 100 WINDOW: / / EMME/2 PROJECT: spar_buss SCENARIO 16: s7_tag SCENARIO 13: sc1_tag :09 MODULE: 6.23 TRANSEK5...per 120

123 Biltrafik Läsaren bör hålla i minnet att hänsyn inte tagits till att biltiderna påverkas, vilket innebär att bitrafiken underskattas något i beräkningarna. 121

124 Trängsel Beträffande trängsel har nivåerna i SP-undersökningen definierats så att den värsta trängselnivån innebär att man inte kommer med den första turen. Hur det ser ut på den tur man kommer med är inte explicit definierat, men det är sannolikt att intervjupersonen då räknar med ståplats. För de övriga nivåerna antar vi att de är proportionella mot restiden. Den nuvarande trängselsituationen antas ligga mellan nivå 2 (ståplats) och nivå 3 (sittplats). Förbättringen av att alla får sittplats är således beräknad som hälften av skillnaden mellan nivå 2 och 3. På samma sätt är försämringen av att ingen får sittplats beräknad som hälften av skillnaden mellan nivå 2 och 3. Två trängselscenarier definieras 1) som innebär att alla får sittplats och där restidsfunktionerna multipliceras med faktorn 0.75 för pendeltåg, 0.78 för tunnelbana och 0.83 för buss samt 2) ett scenario som innebär att alla får stå och där restidsfunktionerna multipliceras med 1.25 för pendeltåg, 1.22 för tunnelbana och med 1.17 för buss. Dessa värden har erhållits från en modellspecifikation i SP-analysen där trängsel ingår multiplikativt med restid. Trängsel - alla får sittplats I nedanstående plotbilder redovisas de förändringar av flödena som uppkommer efter prognoskörning och nätutläggning med förutsättningen att alla har sittplats. T-bana TRANSIT VOLUMES DIFFERENCE SCENARIO 3 - SCENARIO 1 DIFFERENCE: 3-1 LINKS: mod=abxti SCENARIO 3 TRANSIT LINES: 21 LINES SCENARIO 1 TRANSIT LINES: 21 LINES SCALE: 200 WINDOW: / / EMME/2 PROJECT: spar_buss SCENARIO :3 Kopia_1_trangsel SCENARIO :1 Stockholm 1240centroider_grund_HT :16 MODULE: 6.23 TRANSEK5...per 122

125 Buss TRANSIT VOLUMES DIFFERENCE SCENARIO 3 - SCENARIO 1 DIFFERENCE: 3-1 LINKS: mod=abxti SCENARIO 3 TRANSIT LINES: 670 LINES SCENARIO 1 TRANSIT LINES: 670 LINES SCALE: WINDOW: / / EMME/2 PROJECT: spar_buss SCENARIO :3 Kopia_1_trangsel SCENARIO :1 Stockholm 1240centroider_grund_HT :51 MODULE: 6.23 TRANSEK5...per P-tåg TRANSIT VOLUMES DIFFERENCE SCENARIO 14 - SCENARIO 13 DIFFERENCE: LINKS: mod=abxti SCENARIO 14 TRANSIT LINES: Ag-s4t Ajb-S2 Ak-n21 Aka-VH Aku-VH Aku-Ds Am-SSs Am-s10 An-Sus Any-KU As-SCs As-UVs As-Ulr As-g40 Atum-M Atuv10 Auv-Ss Av-jb3 Av-k20 SCENARIO 13 TRANSIT LINES: Ag-s4t Ajb-S2 Ak-n21 Aka-VH Aku-VH Aku-Ds Am-SSs Am-s10 An-Sus Any-KU As-SCs As-UVs As-Ulr As-g40 Atum-M Atuv10 Auv-Ss Av-jb3 Av-k20 SCALE: 100 WINDOW: / / EMME/2 PROJECT: spar_buss SCENARIO 14: s3_tag SCENARIO 13: sc1_tag :47 MODULE: 6.23 TRANSEK5...per 123

126 Trängsel - ingen får sittplats Motsatt scenario mot det förra. Alla trafikanter får stå och restidsfunktionerna multipliceras således med ett värde större än ett enligt ovan. Scenariot är naturligtvis osannolikt, eftersom det skulle innebära att det inte fanns några sittplatser i fordonen, och är som sagt medtaget bara som illustration av sittplatsfaktorns betydelse. T-bana TRANSIT VOLUMES DIFFERENCE SCENARIO 5 - SCENARIO 1 DIFFERENCE: 5-1 LINKS: mod=abxti SCENARIO 5 TRANSIT LINES: 21 LINES SCENARIO 1 TRANSIT LINES: 21 LINES SCALE: 200 WINDOW: / / EMME/2 PROJECT: spar_buss SCENARIO :5 kopiasc3_trangsel2 SCENARIO :1 Stockholm 1240centroider_grund_HT :36 MODULE: 6.23 TRANSEK5...per 124

127 Buss TRANSIT VOLUMES DIFFERENCE SCENARIO 5 - SCENARIO 1 DIFFERENCE: 5-1 LINKS: mod=abxti SCENARIO 5 TRANSIT LINES: 670 LINES SCENARIO 1 TRANSIT LINES: 670 LINES SCALE: 40 WINDOW: / / EMME/2 PROJECT: spar_buss SCENARIO :5 kopiasc3_trangsel2 SCENARIO :1 Stockholm 1240centroider_grund_HT :53 MODULE: 6.23 TRANSEK5...per Pendeltåg TRANSIT VOLUMES DIFFERENCE SCENARIO 15 - SCENARIO 13 DIFFERENCE: LINKS: mod=abxti SCENARIO 15 TRANSIT LINES: Ag-s4t Ajb-S2 Ak-n21 Aka-VH Aku-VH Aku-Ds Am-SSs Am-s10 An-Sus Any-KU As-SCs As-UVs As-Ulr As-g40 Atum-M Atuv10 Auv-Ss Av-jb3 Av-k20 SCENARIO 13 TRANSIT LINES: Ag-s4t Ajb-S2 Ak-n21 Aka-VH Aku-VH Aku-Ds Am-SSs Am-s10 An-Sus Any-KU As-SCs As-UVs As-Ulr As-g40 Atum-M Atuv10 Auv-Ss Av-jb3 Av-k20 SCALE: 100 WINDOW: / / EMME/2 PROJECT: spar_buss SCENARIO 15: s5_tag SCENARIO 13: sc1_tag :11 MODULE: 6.23 TRANSEK5...per 125

128 Bättre kollektivfordon När det gäller effekten av fordonstyp kan man tänka sig att den till viss del är oberoende av restidens längd, som t.ex. att det kan vara mer eller mindre lätt att ta sig av/på, och att den till viss del är proportionell mot resans längd, som t.ex. att ett bekvämt säte är till glädje under hela resan. Vi har dock valt att anta att hela nyttan med en ny fordonstyp är proportionell mot restiden. Scenarierna för att belysa effekterna av fordonstyp får därför bestå av att antingen alla fordon är av den gamla typen, eller att alla fordon är av de nya typer som definierats i SP-studien. Det nuvarande basscenariot i SAMPERS antas innehålla enbart gamla fordonstyper. Effekterna för scenariot med nya fordonstyper erhålls genom att multiplicera restidsfunktionerna för buss med faktorn För tunnelbana är värdet 0.81, och för pendeltåg Detta värde baseras på en modellspecifikation där fordonstyp ingår multiplikativt med restid. Tunnelbana TRANSIT VOLUMES DIFFERENCE SCENARIO 9 - SCENARIO 1 DIFFERENCE: 9-1 LINKS: mod=abxti SCENARIO 9 TRANSIT LINES: 21 LINES SCENARIO 1 TRANSIT LINES: 21 LINES SCALE: 250 WINDOW: / / EMME/2 PROJECT: spar_buss SCENARIO :9 kopia_1_nya_kollektivfordon SCENARIO :1 Stockholm 1240centroider_grund_HT :37 MODULE: 6.23 TRANSEK5...per 126

129 Buss TRANSIT VOLUMES DIFFERENCE SCENARIO 9 - SCENARIO 1 DIFFERENCE: 9-1 LINKS: mod=abxti SCENARIO 9 TRANSIT LINES: 670 LINES SCENARIO 1 TRANSIT LINES: 670 LINES SCALE: 20 WINDOW: / / EMME/2 PROJECT: spar_buss SCENARIO :9 kopia_1_nya_kollektivfordon SCENARIO :1 Stockholm 1240centroider_grund_HT :54 MODULE: 6.23 TRANSEK5...per Pendeltåg TRANSIT VOLUMES DIFFERENCE SCENARIO 17 - SCENARIO 13 DIFFERENCE: LINKS: mod=abxti SCENARIO 17 TRANSIT LINES: Ag-s4t Ajb-S2 Ak-n21 Aka-VH Aku-VH Aku-Ds Am-SSs Am-s10 An-Sus Any-KU As-SCs As-UVs As-Ulr As-g40 Atum-M Atuv10 Auv-Ss Av-jb3 Av-k20 SCENARIO 13 TRANSIT LINES: Ag-s4t Ajb-S2 Ak-n21 Aka-VH Aku-VH Aku-Ds Am-SSs Am-s10 An-Sus Any-KU As-SCs As-UVs As-Ulr As-g40 Atum-M Atuv10 Auv-Ss Av-jb3 Av-k20 SCALE: 40 WINDOW: / / EMME/2 PROJECT: spar_buss SCENARIO 17: s9_tag SCENARIO 13: sc1_tag :25 MODULE: 6.23 TRANSEK5...per 127

130 Förbättrade hållplatser Effekten av hållplatsstandard antas oberoende av restid, och uppkommer varje gång man utnyttjar en hållplats, således även vid byte. Dagens basscenario antas innehålla endast gamla hållplatser. Ett hållplatsscenario definieras, där påstigningsmotståndet minskas med 3 minuter för buss, 5.4 minuter för tunnelbana samt 3.4 minuter för pendeltåg. Dessa värden har erhållits genom att relatera parametern för hållplats till genomsnittet av restidsparametern för trängselnivåerna 2 och 3, som kan sägas representera ett medelvärde i dagsläget. För att köra detta scenario, måste ett extra attribut definieras för transit lines. Detta ska innehålla det nya påstigningsmotståndet, som är lika med det tidigare använda minus den ovan angivna förbättringen (förutsatt att vikten för boarding time är lika med ett). Vidare måste SAMPERS-makrot för transit assignment modifieras, så att man som boarding time använder det linjespecifika nya attributet i stället för de gamla värdena. För att föra denna effekt vidare till SAMPERS, måste boarding time, som inte finns i SAMPERS-modellen, föras vidare genom någon annan variabel, exempelvis åktid. Detta kan ske genom att minska åktiden med stationsförbättringen beräknad på ovan angivet sätt. Tunnelbana TRANSIT VOLUMES DIFFERENCE SCENARIO 11 - SCENARIO 1 DIFFERENCE: 11-1 LINKS: mod=abxti SCENARIO 11 TRANSIT LINES: 21 LINES SCENARIO 1 TRANSIT LINES: 21 LINES SCALE: 500 WINDOW: / / EMME/2 PROJECT: spar_buss SCENARIO 11: kopia_1_hallplats SCENARIO :1 Stockholm 1240centroider_grund_HT :39 MODULE: 6.23 TRANSEK5...per 128

131 Buss Pendeltåg TRANSIT VOLUMES DIFFERENCE SCENARIO 18 - SCENARIO 13 DIFFERENCE: LINKS: mod=abxti SCENARIO 18 TRANSIT LINES: Ag-s4t Ajb-S2 Ak-n21 Aka-VH Aku-VH Aku-Ds Am-SSs Am-s10 An-Sus Any-KU As-SCs As-UVs As-Ulr As-g40 Atum-M Atuv10 Auv-Ss Av-jb3 Av-k20 SCENARIO 13 TRANSIT LINES: Ag-s4t Ajb-S2 Ak-n21 Aka-VH Aku-VH Aku-Ds Am-SSs Am-s10 An-Sus Any-KU As-SCs As-UVs As-Ulr As-g40 Atum-M Atuv10 Auv-Ss Av-jb3 Av-k20 SCALE: 40 WINDOW: / / EMME/2 PROJECT: spar_buss SCENARIO 18: s11_tag SCENARIO 13: sc1_tag :26 MODULE: 6.23 TRANSEK5...per 129

HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson. VINNOVA rapport VR 2001:22

HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson. VINNOVA rapport VR 2001:22 HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson VINNOVA rapport VR 2001:22 VARFÖR VÄLJER FOLK FÄRDMEDEL SOM DE GÖR? Restid och reskostnad är viktigt men inte allt.

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22 Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIK- OMLÄGGNINGEN I JÖNKÖPING

UTVÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIK- OMLÄGGNINGEN I JÖNKÖPING UTVÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIK- OMLÄGGNINGEN I JÖNKÖPING Stina Johansson, Helena Sjöstrand, Helena Svensson Inst för Teknik och Samhälle, avd för Trafikplanering, LTH Box 118, S-221 00 LUND, Sweden tel

Läs mer

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Rapport 2007:25 2007-11-28 Analys & Strategi 1 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi

Läs mer

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Rapport upprättad av Nathalie Randeniye, Manpower student, januari 2011 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS UMEÅ UNIVERSITET Transportforskningsenheten Oktober 2004 Hej! Vid Transportforskningsenheten vid Umeå universitet, TRUM, pågår för närvarande ett forskningsprojekt som behandlar

Läs mer

Kundundersökning mars 2013

Kundundersökning mars 2013 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Norrtåg Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Veolia Transport Sverige AB Trafikslag: Tåg Sträcka: Sundsvall - Trondheim

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Veolia Transport Sverige AB Trafikslag: Tåg Sträcka: Sundsvall - Trondheim Kundundersökning mars 2011 Operatör: Veolia Transport Sverige AB Trafikslag: Tåg Sträcka: Sundsvall - Trondheim Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer

Läs mer

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm 2010-08-05 BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Operatör:

Kundundersökning mars 2014. Operatör: Operatör: Trafikslag: Sträcka: SJ Nattåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Resenärers värderingar av olika kvaliteter i bytesfunktionen

Resenärers värderingar av olika kvaliteter i bytesfunktionen Resenärers värderingar av olika kvaliteter i bytesfunktionen STEMMA-möte Lena Winslott Hiselius, Lunds Tekniska Högskola Hans Thorselius, Danielsondosk AB Projektet Målet är att öka kunskapen om vad som

Läs mer

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 Kundundersökning Målgrupp: ca 36.000 Mina sidor medlemmar Svar: ca 7.600 (21%) Datainsamling: 4 maj 1 juni 2012 Marknadsundersökning Målgrupp: 4.000 medlemmar i CMA

Läs mer

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? 2014-01-21 Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning november-december 2013 SAMMANFATTNING Varje år genomförs en enkätundersökning bland föräldrar som har barn med skolskjuts.

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Sundsvall - Trondheim

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Sundsvall - Trondheim Operatör: Trafikslag: Sträcka: Norrtåg Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Kundundersökning mars 2014

Kundundersökning mars 2014 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia Transport Sverige Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Val av transporter i Aneby kommun

Val av transporter i Aneby kommun VTI notat 13 2003 VTI notat 13-2003 Val av transporter i Aneby kommun Författare Sonja Forward FoU-enhet Trafikanters mobilitet och säkerhet Projektnummer 40257 Projektnamn Aneby Uppdragsgivare Vägverket

Läs mer

AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen. Upplevd kvalitet i SL-trafiken

AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen. Upplevd kvalitet i SL-trafiken AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen Upplevd kvalitet i SL-trafiken Våren 11 1 2 Sammanfattning De senaste tio åren har kundnöjdheten i SL-trafiken haft en mycket positiv utveckling och nöjdheten

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia AB Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Prediktiva analyser i digitala kanaler främjar innovation och samhällsnytta

Prediktiva analyser i digitala kanaler främjar innovation och samhällsnytta Prediktiva analyser i digitala kanaler främjar innovation och samhällsnytta Digitaliseringen skapar nya förutsättningar men också nya förväntningar. Människans beteende och livsstil har förändrats, digitaliseringen

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Synen på att pendla kollektivt. December 2014

Synen på att pendla kollektivt. December 2014 Synen på att pendla kollektivt December 2014 2 Undersökning om synen på att pendla kollektivt Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Projektledare: Markus Lagerqvist Datum: 2014-12-19

Läs mer

AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys. Upplevd kvalitet i SL-trafiken

AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys. Upplevd kvalitet i SL-trafiken AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys Upplevd kvalitet i SL-trafiken Hösten 1 1 2 Sammanfattning De senaste tio åren har kundnöjdheten i SL-trafiken haft en mycket positiv utveckling och nöjdheten

Läs mer

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid Forfatter(e): Ingunn Stangeby Oslo 2004, 34 sider Sammanfattning: Trygg kollektivtrafik Trafikanters upplevelse av kollektivtrafikresor och åtgärder for att öka tryggheten. Sammanfattningsrapport Om man

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Kundundersökning juli 2011. Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Nynäshamn - Visby

Kundundersökning juli 2011. Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Nynäshamn - Visby Kundundersökning juli 2011 Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Nynäshamn - Visby Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer

Läs mer

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika Alla reser olika Kollektivtrafiken ska vara ett tillgäng ligt och naturligt val för människor med funktions ned sättning. Alla som själva eller med ledsagare kan ta sig till station eller hållplats ska

Läs mer

Kundundersökning mars 2012. Operatör: AVIES Trafikslag: Flyg Sträcka: PAJALA-LULEÅ

Kundundersökning mars 2012. Operatör: AVIES Trafikslag: Flyg Sträcka: PAJALA-LULEÅ Kundundersökning mars 2012 Operatör: AVIES Trafikslag: Flyg Sträcka: PAJALA-LULEÅ Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning mars 2012. Operatör: NEXTJET Trafikslag: Flyg Sträcka: HEMAVAN-VILHELMINA-ARLANDA

Kundundersökning mars 2012. Operatör: NEXTJET Trafikslag: Flyg Sträcka: HEMAVAN-VILHELMINA-ARLANDA Kundundersökning mars 2012 Operatör: NEXTJET Trafikslag: Flyg Sträcka: HEMAVAN-VILHELMINA-ARLANDA Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007.

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. (både resenärer och icke resenärer) respektive resenärer/kunder (reser minst en gång

Läs mer

Trafikförvaltningen Analyssektionen

Trafikförvaltningen Analyssektionen Trafikförvaltningen Analyssektionen Upplevd kvalitet i SL-trafiken Våren 13 1 2 Sammanfattning Den 1 januari 13 omorganiserades verksamheten i AB SL till den nyinrättade Trafikförvaltningen inom Stockholms

Läs mer

Hur gör de egentligen?

Hur gör de egentligen? Hur gör de egentligen? bra statistik alltså! Vad är statistik? Ordet statistik kan ha olika betydelser. Vanligen menar man sifferuppgifter om förhållandena i samhället. Ursprungligen var det ordagrant

Läs mer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY Aspekt Liveability Utfallsindikatorer Objektiv SO/Li-I-O1 Antal rapporterade överfall som skedde i transportsystemet

Läs mer

Innehållsförteckning Designprocessen... 3 Utgångspunkter... 3 Användarstudier... 3 Koncept & Visualisering... 3 Utvärdering och konceptval...

Innehållsförteckning Designprocessen... 3 Utgångspunkter... 3 Användarstudier... 3 Koncept & Visualisering... 3 Utvärdering och konceptval... Innehållsförteckning Designprocessen... 3 Utgångspunkter... 3 Användarstudier... 3 Koncept & Visualisering... 3 Utvärdering och konceptval... 4 Justering och genomförande... 4 Produktbeskrivning... 4 En

Läs mer

Resenärer ger förslag till bättre kollektivtrafik

Resenärer ger förslag till bättre kollektivtrafik Resenärer ger förslag till bättre kollektivtrafik 1 av 5 resenärer tycker att det är svårt att förstå vilken biljett de behöver och hur de ska köpa biljetterna. Hälften av resenärerna anser att meddelanden

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå 2010

Kort om resvanor i Luleå 2010 Kort om resvanor i Luleå 2010 2 Dokumentinformation Titel: Kort om resvanor i Luleå 2010 Författare: Johan Lindau, Sweco Infrastructure Kvalitetsansvarig: Helena Sjöstrand, Sweco Infrastructure Handläggare:

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Hemavan - Vilhelmina - Arlanda

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Hemavan - Vilhelmina - Arlanda Operatör: Trafikslag: Sträcka: Next Jet Flyg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Utvärdering: SL Prova-på-kampanj Nacka

Utvärdering: SL Prova-på-kampanj Nacka Utvärdering: SL Provapå_kampanj Nacka Skapat av Markus Robèrt 2014-06-18 Utvärdering: SL Prova-på-kampanj Nacka Markus Robèrt, KTH Sammanfattning Av de 466 som fick utskicket svarade 321 vilket resulterade

Läs mer

Kundundersökning juli 2014

Kundundersökning juli 2014 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken

Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken 1(5) Trafikavdelningen Försäljning och kundservice Handläggare Sara Catoni 08-686 1937 Sara.catoni@sll.se Trafiknämnden 2015-09-08, info punkt 30 Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken Ärendebeskrivning

Läs mer

Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015.

Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015. TJÄNSTESKRIVELSE 1 [8] Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015. Förslag till beslut föreslår samhällsbyggnadsnämnden besluta att som

Läs mer

RAPPORT 2010:11. Trafikanters värdering av tid Den nationella tidsvärdesstudien 2007/08. Slutversion (2010-06-30) Analys & Strategi

RAPPORT 2010:11. Trafikanters värdering av tid Den nationella tidsvärdesstudien 2007/08. Slutversion (2010-06-30) Analys & Strategi RAPPORT 2010:11 Trafikanters värdering av tid Den nationella tidsvärdesstudien 2007/08 Slutversion (2010-06-30) Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Konsulter inom samhällsutveckling

Konsulter inom samhällsutveckling RAPPORT 2010-06-30 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra

Läs mer

GRENSELØSE DATA. Exempel från projektet Smart Mobil Reseguide. Maria Jernbäcker, projektledare Combitech AB Sverige Maria.jernbacker@combitech.

GRENSELØSE DATA. Exempel från projektet Smart Mobil Reseguide. Maria Jernbäcker, projektledare Combitech AB Sverige Maria.jernbacker@combitech. Grenseløse data GRENSELØSE DATA Exempel från projektet Smart Mobil Reseguide Maria Jernbäcker, projektledare Combitech AB Sverige Maria.jernbacker@combitech.se Om projektet Smart Mobil Reseguide Smart

Läs mer

Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov?

Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov? Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov? Har kollektivtrafikbranschen ett ensidigt angreppssätt? Torbjörn Eriksson & Mats Johansson Urbanet AB Strukturer ANDELAR/ RESANDE/ NÖJDHET 24

Läs mer

RVU Sverige utskicksmaterial

RVU Sverige utskicksmaterial RVU Sverige utskicksmaterial Det finns tre olika versioner av utskicksmaterial som vi skickar till urvalspersonerna. Vilket utskicksmaterial de får beror på personens ålder. De tre ålderkategorierna är

Läs mer

Testresenär Avslutningsmöte Vår 2015. Page 1

Testresenär Avslutningsmöte Vår 2015. Page 1 Testresenär Avslutningsmöte Vår 2015 Page 1 Testresenär vår 2015 Page 2 Syfte Att introducera bussen för bilister Att få fler att prova åka buss Att få fler att pendla med buss Att få synpunkter från ovana

Läs mer

PM 2009:12 VERSION 1.0 Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2

PM 2009:12 VERSION 1.0 Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2 PM 2009:12 VERSION 1.0 Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2 enkätstudie av Närtrafiken i Sävsjö kommun Dokumentinformation Titel: Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2 enkätstudie av Närtrafiken

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Operatör: Trafikslag: Karlstad - Kongsvinger

Kundundersökning mars 2014. Operatör: Trafikslag: Karlstad - Kongsvinger Operatör: Trafikslag: Sträcka: SJ Tåg Karlstad - Kongsvinger Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Kampanjrapport. Kampanj bilister Tyresö 2015-01-27

Kampanjrapport. Kampanj bilister Tyresö 2015-01-27 Kampanjrapport Kampanj bilister Tyresö 2015-01-27 Innehåll 2 Bakgrund sida 3 4 Tidsaxel sida 5 Översikt utskick sida 6 12 OBS-mätning (telefonundersökning) sida 13 17 Svarshantering sida 18 22 Uppföljning

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola

Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola Problem och syfte Resandet har ökat och med det koldioxidutsläppet som bidrar till växthuseffekten.

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Next Jet Flyg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning på lättläst svenska Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning till lättläst svenska har gjorts av Centrum för

Läs mer

Vi älskar kollektivtrafiken!

Vi älskar kollektivtrafiken! Vi älskar kollektivtrafiken! Varför en skattefinansierad kollektivtrafik? En förutsättning för en ökad tillväxt och utveckling i Västra Götaland är att människor kan bo bra och lätt ta sig till och från

Läs mer

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande Stockholms läns landsting Trafiknämnden Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(7) Identitet 2013-01-11 TN 1210-0201 STYRELSESAMMANTRÄDE ÄRENDE NI Yttrande över motion 2012:21 om försök

Läs mer

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013 Markör Marknad & Kommunikation AB Stockholm Omvårdnad Gävle 2013 Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning November 2013 Uppdrag: Kund- och närståendeenkäter

Läs mer

Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter

Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter 2005:22 Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter Påverkas företagens verksamhet av trafiksituationen i Stockholm och hur ser de på miljöavgifter? FÖRORD Huvudmålen för Stockholmsförsöket

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010 Sociala divisionen Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 00 Bakgrund Brukarundersökning med samma koncept har genomförts 007 och 008. Budget-

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Trafikförändring Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Bakgrund SL har med entreprenören Nobia inlett ett samarbete i syfte att förbättra kollektivtrafiken inom trafikområde Kallhäll södra, d.v.s. primärt

Läs mer

Effektmätning av gratistidningen

Effektmätning av gratistidningen Effektmätning av gratistidningen Nr 8, november 011 Kampanjnummer: 01150 Målgrupp: Konsument, villahushåll Utskicksperiod: måndag 7 november, v. 45, 011 Mätperiod: slutet v 45 början 48, 011 Mediaeffekter

Läs mer

Har månadskortet spelat ut sin roll och vad är då alternativet?

Har månadskortet spelat ut sin roll och vad är då alternativet? Har månadskortet spelat ut sin roll och vad är då alternativet? SKL har under våren gett ut en skrift som förklarar varför kollektivtrafikens kostnad ökar, en bra genomgång av vad som varit. Tyvärr saknades

Läs mer

Trafiksäkerhet i bussbranschen

Trafiksäkerhet i bussbranschen Trafiksäkerhet i bussbranschen Sammanställning av enkätsvar från bussföretag i Stockholms län Anna-Sofia Holmquist November 2000 2000 Notat 11 Förord Under hösten 2000 har NTF Stockholms län genomfört

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse 1(7) Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress:

Läs mer

Bakgrund. Mobilitet och delaktighet ur äldre personers perspektiv. Delaktighet. Active Ageing. Mobilitet

Bakgrund. Mobilitet och delaktighet ur äldre personers perspektiv. Delaktighet. Active Ageing. Mobilitet Mobilitet och delaktighet ur äldre personers perspektiv Sofi Fristedt Leg arbetsterapeut, Specialist i arbetsterapi Doktorand Forskarskolan Hälsa och Välfärd Hälsohögskolan i Jönköping Bakgrund Ökad andel

Läs mer

RESVANEUNDERSÖKNING I BROMÖLLA

RESVANEUNDERSÖKNING I BROMÖLLA RESVANEUNDERSÖKNING I BROMÖLLA BILD FRÅN BROMÖLLA Stockholm 2005-11-08 SWECO VBB AB Jenny Widell SWECO VBB Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon 08-695 60 00 Telefax 08-695 62 10 2005-11-08

Läs mer

SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP

SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP Ett ledande forskningscentrum I april 2006 bildades SAMOT, the Service and Market Oriented Transport Research Group. Det är ett Vinn Excellence

Läs mer

Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: 2009-10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska

Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: 2009-10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska Barns skolvägar Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: -10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska Undersökningsgruppen AB Sammanfattning Syfte, metod och svarsfrekvens

Läs mer

RAPPORT Marknadsundersökning Färja 2014 Trafikverket Färjerederiet Huvudrapport. Undersökning bland passagerarna Projektnummer: TRV 2013/45076

RAPPORT Marknadsundersökning Färja 2014 Trafikverket Färjerederiet Huvudrapport. Undersökning bland passagerarna Projektnummer: TRV 2013/45076 RAPPORT Marknadsundersökning Färja 14 Trafikverket Färjerederiet Huvudrapport Undersökning bland passagerarna Projektnummer: TRV 13/45 Dokumenttitel: Marknadsundersökning Färja 14 Skapat av: Markör Marknad

Läs mer

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt:

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: AB Storstockholms Lokaltrafik 1 () Monica Casemyr Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: Juni 2 Sammanfattning i punktform Månadsindikatorerna för juni 2

Läs mer

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Bakgrund Under maj 6 skickade Miljö- och hälsoskydd ut en enkät till umebor för att ta reda på vad de känner

Läs mer

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2013-04-11 DNR UN 2013.093 SUSANNE MALMER SID 1/1 KVALITETSHANDLÄGGARE 08-58 78 52 15 SUSANNE.MALMER@VALLENTUNA.SE UTBILDNINGSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Om mig Jag doktorerar om trafikplanering för gående som en transportform

Läs mer

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Omfattande och detaljerad utvärdering Resvaneundersökning Stockholms län (augusti) Resvaneundersökning Mälardalen Biltrafik Snitträkningar

Läs mer

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte.

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Titel det första du kommunicerar till granskaren Ska vara kort max 100 tecken.

Läs mer

SEKO:s undersökning bland riksdagsledamöter gällande förbättring av arbetsmiljön vid vägarbeten. En undersökning genomförd juni 2011

SEKO:s undersökning bland riksdagsledamöter gällande förbättring av arbetsmiljön vid vägarbeten. En undersökning genomförd juni 2011 SEKO:s undersökning bland riksdagsledamöter gällande förbättring av arbetsmiljön vid vägarbeten En undersökning genomförd juni 2011 Om Exquiro bildades 1998. Vi erbjuder ett brett spektrum av statistiska

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Postadress: Besöksadress: Telefon: 013-20 88 52 Fax: 013-26 35 26 Linköpings

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Kvalitetsbarometern LSS 2015

Kvalitetsbarometern LSS 2015 Sammanfattning med tabeller WEBBVERSION Kvalitetsbarometern LSS Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna stad Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN September Bakgrund Solna

Läs mer

NY METOD FÖR ATT ANALYSERA LÅNGVÄGA PERSONTRANSPORTER I SVERIGE - BASERAD PÅ VIPS-SYSTEMET -

NY METOD FÖR ATT ANALYSERA LÅNGVÄGA PERSONTRANSPORTER I SVERIGE - BASERAD PÅ VIPS-SYSTEMET - NY METOD FÖR ATT ANALYSERA LÅNGVÄGA PERSONTRANSPORTER I SVERIGE - BASERAD PÅ VIPS-SYSTEMET - AUGUSTI 1997 Kjell Jansson Dette paper blev præsenteret på Trafikdage '97. På grund af forskellige forviklinger

Läs mer

Temperatur sommartid i kollektivtrafiken

Temperatur sommartid i kollektivtrafiken 1(6) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2014-09-23, info punkt 13 Temperatur sommartid i kollektivtrafiken Sammanfattning Under perioder med hög utetemperatur får

Läs mer

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel När man debatterar för spårtaxi är det vanligaste motargumentet man hör att det blir för dyrt. Detta är helt fel. I stället kan spårtaxisystem vara självfinansierande

Läs mer

Vårt remissvar utgår från dokumentet Framtidens transportsystem underlag i arbetet med en ny regional utvecklingsplan

Vårt remissvar utgår från dokumentet Framtidens transportsystem underlag i arbetet med en ny regional utvecklingsplan 2008-11-28 Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Remissvar RUFS 2010 framtida transportsystem Resenärsforum är en nationell konsumentorganisation för kollektivtrafikresenärer. Organisationen

Läs mer

Unga tankar om framtidens resor

Unga tankar om framtidens resor 2011-03-24 Unga tankar om framtidens resor Specialutgåva kring gångtrafik! Idéer och illustrationer: Elever vid Thorildsplans gymnasium Stefan Myhrberg, Fariba Daryani Stockholms stad, Trafikkontoret Så

Läs mer