Promemoria Dnr 42/ Nationell psykiatrisamordning S 2003:09

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Promemoria Dnr 42/06 2006-03-01. Nationell psykiatrisamordning S 2003:09"

Transkript

1 Promemoria Dnr 42/ Nationell psykiatrisamordning S 2003:09 Nationell psykiatrisamordnings ställningstaganden och förslag avseende tidiga insatser till barn och unga som riskerar allvarlig psykisk sjukdom och/eller psykiska funktionshinder Vuxna med allvarliga psykiska sjukdomar och/eller psykiska funktionshinder har ofta haft kontakt med socialtjänsten eller barn- och ungdomspsykiatrin under tonåren. Flera rapporter pekar på att de insatser som erbjudits inte har givit dem och deras familjer hjälp att vända en negativ utveckling. Orsaker till detta uppges bland annat vara att barnens svårigheter inte uppmärksammats i tid och/eller att de insatser som erbjudits inte har varit tillräckligt verksamma. Kunskap om systematiserad identifiering av risker och behov och tillämpningen av verksamma arbetssätt måste öka. Insatser som ger möjlighet att vända utvecklingen genom att minska riskfaktorer, stärka skyddsfaktorer och motverka uppkomsten av nya problem ska användas. Barn och ungdomar i allmänhet har det bra i Sverige. Samtidigt har den psykiska ohälsan ökat hos vissa. Det finns tydlig socioekonomiska skillnader. Barn och ungdomar i socioekonomiskt missgynnade miljöer har oftare psykiska och psykosociala problem. Insatser riktade till barn, ungdomar och deras föräldrar för att förebygga psykosocial ohälsa behöver utvecklas och stärkas. Det förebyggande arbetet måste utformas så att det når riskgrupper. Kunskap måste finnas hos alla berörda aktörer. De verksamheter som bedriver ordinarie prevention och hälsoarbete, det vill säga mödra- och barnhälsovård, förskola, skola och elevhälsa, är mycket viktiga i detta arbete och måste ta ansvar för att upptäcka problem och förmedla kontakt till specialiserade verksamheter. Samarbetet mellan aktörerna måste fungera. Nationell psykiatrisamordning har valt att lyfta fram hela området tidiga insatser till barn och unga i stället för att enbart fokusera på barnoch ungdomspsykiatriska insatser. En positiv utveckling inom hela området är ett kraftfullt sätt att på sikt förbättra den psykiska hälsan i

2 2 samhället och livssituationen för de personer som riskerar att utveckla psykiska funktionshinder. Ställningstaganden Psykiatrisamordningen anser att basverksamheterna (mödra- och barnhälsovård, förskola, skola och elevhälsa) måste förstärkas så att barn som riskerar en negativ utveckling av den psykiska hälsan identifieras och får hjälp tidigt. Psykiatrisamordningen ansluter sig till uppfattningen att barn och familjer med behov av stöd måste kunna identifieras tidigt och därmed få stöd och eventuell behandling innan problemen blivit stora. Det är i basverksamheterna som förutsättningarna för tidig upptäckt är bäst. Med basverksamheter avses mödra- och öppen barnhälsovård (MVC och BVC), förskola, skola och elevhälsa. Det är personalen i dessa verksamheter som möter barnen och föräldrarna kontinuerligt, som kan se behov och tidigt erbjuda stöd och hjälp när problem börjar anas hos ett barn. BVC har ett högt förtroende bland småbarnsföräldrar och verksamheten möter alla barn. Därför är det särskilt viktigt att BVCverksamheten har resurser, både personellt och kompetensmässigt, så att ett barn som identifieras i riskzon tidigt ges adekvat stöd. För detta krävs att: 1. Mödrahälsovården har väl utvecklade strategier och rutiner för att känna igen och kunna ge stöd till föräldrar med psykosociala problem och att intervenera när man möter mammor med t.ex. missbruk eller psykisk sjukdom. Exempelvis bör mödrahälsovården i sitt kvalitetsregister införa screening av alkoholkonsumtion som en kvalitetsvariabel. 2. Barnhälsovården utvecklar kvalitetssäkring som stöder att psykosociala förhållanden runt barnet och familjen uppmärksammas. 3. Socialstyrelsen erbjuder metodstöd och initierar utvecklingsarbete inom mödra- och barnhälsovården då det gäller det psykosociala arbetet. 4. Det finns resurser och kompetens för att ge psykosocialt stöd inom verksamheterna. 5. Föräldrautbildning ges ett större utrymme och bedrivs efter aktuell kunskap och att personalen utbildas i kunskapsbaserade metoder. 6. Förskola, skola och elevhälsa utvecklas i den riktning som förespeglas i lagrådsremissen med förslag till ny skollag m.m., U 2005/5584/S. 7. Elevhälsan har resurser och kompetens att såväl tidigt identifiera som att göra vissa basala utredningar för att kunna avgöra behov av stödinsatser.

3 3 Psykiatrisamordningen anser att primärvården behöver förstärkas för att kunna utgöra första linjens sjukvård och kunna tillgodose barns och ungdomars behov av vård för psykiska problem. I dag varierar det över landet hur barn och unga med psykosocial problematik tas omhand och det finns oklarheter var ansvarsgränser mellan primärvård och barn- och ungdomspsykiatri går. För att barn- och ungdomspsykiatrin ska kunna utveckla sin specialistfunktion krävs att primärvården utgör första linjens sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa. I Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) framgår att primärvården som en del av den öppna vården, utan avgränsning vad gäller sjukdom, ålder eller patientgrupp, skall svara för befolkningens behov av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusets medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens. När det gäller barn och unga med psykiska problem ser det olika ut i landet men på många platser har primärvården hittills endast i begränsad utsträckning möjlighet att möta behovet. För att primärvården ska kunna vara ett realistiskt vårdalternativ för barn och unga med psykiska problem behövs tydliga förstärkningar. 1. Förstärkt barnpsykiatrisk kompetens inom allmänläkarkåren. 2. Samordning av den del av primärvården som skall ta hand om psykiska problem hos barn och unga med de nedan förordade helhetslösningarna som Familje- och Ungdomscentralerna eller liknade lösningar. 3. Tillgång till psykosocial kompetens (exempelvis psykologer och socionomer) inom primärvården. 4. Resurser inom landstingen måste öka för att möta behovet av psykiatrisk hjälp i första linjens sjukvård. Psykiatrisamordningen anser att basverksamheterna och primärvården för barn och unga behöver samorganiseras, samlokaliseras och samarbeta bättre. För att förebyggande arbete och tidigt stöd skall bli effektivt behövs en lättillgänglig, samlad social och medicinsk verksamhet. Socialstyrelsen anger i sin lägesrapport för 2005 gällande individ och familjeomsorg att enligt en grov uppskattning är vart tionde barn i riskzon för en negativ utveckling och 2-5% har mer allvarliga problem.

4 Tidiga riskfaktorer hos barn är allvarliga uppförande- och uppmärksamhetsstörningar, aggressivt och utåt agerande beteende och brister i den sociala utvecklingen. En av två pojkar och en av fem flickor som visar ett allvarligt normbrytande beteende riskerar att bli kriminella. För att nå såväl de barn och familjer som behöver förebyggande insatser som de som behöver omfattande stöd och behandling bör insatserna finnas i deras närmiljö. Det bör vara lättillgängligt och finnas en tydlig väg in till de allmänna stödjande insatserna som också kan användas när barn och familjer behöver mer omfattande sociala stödinsatser eller hälso- och sjukvård. Verksamheterna ska, så långt det är möjligt, samlat kunna möta människors såväl sociala, psykologiska som medicinska behov med ett långsiktigt helhetsperspektiv. Det kan finnas olika sätt att åstadkomma detta. Det som måste eftersträvas är en sammanhållen verksamhet. Familjecentraler framhålls som en bra samverkansform för förebyggande och hälsofrämjande arbete. De kan också vara en bra form för tidig identifiering av och aktiviteter som kan stödja barn och föräldrar med särskilda behov. Familjecentralerna är även en viktig arena som mottagare av nya forskningsrön och kunskap om förebyggande arbete och tidigt stöd liksom implementering av nya metoder. Det finns i dag cirka tvåhundra familjecentraler i landet. En del kommuner har flera familjecentraler medan andra inte har några alls. De flesta vänder sig till föräldrar och barn från 0-7 år. En familjecentral bör enligt Föreningen för Familjecentraler innehålla minst mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning på förebyggande arbete. En annan verksamhetsform som håller på att växa fram är den s.k. närsjukvården. Närsjukvården bör, när det gäller barn och familjer, även den kunna utformas så att kravet på samordning, lättillgänglighet och närhet uppnås. 4 Psykiatrisamordningen anser att de verksamhetsformer som håller på att växa fram (familjecentraler eller närsjukvårdskoncept) bör omfatta barn 0 år till cirka 16 år och då även omfatta primärvård för psykosociala eller psykiska problem. Den specialiserade psykiatrin ska utföra konsultationer i verksamheterna liksom ge stöd och handledning. Verksamheterna bör också ha ett etablerat samarbete med elevhälsan. Modellen med en sammanhållen barnhälsa bygger på att basverksamheter, som alla använder, finns i nära sammanhang med såväl primärvård och socialtjänst som med mer specifika specialistfunktioner.

5 Genom att samla barnhälsovård, mödrahälsovård och öppna förskolan (som alla är verksamheter som besöks av de flesta föräldrar) tillsammans med socialtjänst och primärvård ökar tillgängligheten. Vård- och stödinsatser kan ges i ett naturligt sammanhang och vid behov kan kontakt med specialister inom såväl socialtjänst som barn- och ungdomspsykiatrin enkelt ordnas. Socialtjänstens medverkan i familjecentralerna är viktig och kan behöva förstärkas. Skolan och elevhälsan får då lättare att få kontakt med övriga aktörer. Föräldrar och barn slipper att leta sig fram i systemet när man behöver hjälp. Denna form av barnhälsa ska kunna erbjuda insatser till barn och ungdomar tills det blir naturligt för nästa verksamhet, som nedan föreslagna ungdomshälsa, att ta vid. Åldersgränserna som anges här är ungefärliga och indelningar måste anpassas efter lokala förhållanden. 5 Psykiatrisamordningen anser att ungdomscentraler/ungdomshälsa bör inrättas för ungdomar från cirka år. Ungdomshälsan bör innehålla nuvarande ungdomsmottagningar samt primärvård, socialtjänst och vissa specialistfunktioner. Den specialiserade psykiatrin, såväl barn- och ungdomspsykiatri som vuxenpsykiatri bör finnas tillgängliga och bistå med konsultation och handledning. Ungdomsmottagningarna har visat sig vara en bra modell för att möta ungdomar med problem i ett tidigt stadium. Antalet som vid besöken uppger en psykiatrisk problematik har på senare år ökat. Det finns signaler i samhället om en ökande psykisk ohälsa bland ungdomar. Det är inte klart om detta verkligen speglar att psykiatriska sjukdomstillstånd har ökat eller om det mer handlar om att det är svårt att vara ung i dagens samhälle och att vi är mer benägna att tala om vårt psykiska välbefinnande än tidigare. Oavsett om det handlar om psykisk sjukdom, kriser eller svårigheter att hantera sin livssituation så behöver ungdomar lättillgängliga insatser. När det gäller allvarliga psykiatriska tillstånd som t.ex. schizofreni eller manodepressiv sjukdom verkar de inte ha ökat. Däremot debuterar dessa sjukdomar ofta i sena tonåren och dagens behandlingskunskap tyder på att ett tidigt omhändertagande kan motverka en negativ sjukdomsutveckling. Självmordsförsök bland unga verkar ha ökat och självmord är en av de vanligaste dödsorsakerna i sena tonår och början av tjugoårsåldern. Detta måste tas på största allvar och alla aktörer mobiliseras för tidig upptäckt liksom tidiga insatser. Det finns oroande tecken som tyder på att den psykiska ohälsan ökat mer hos flickor. Unga kvinnor i åldrarna är kraftigt överrepresenterade när det gäller självmordsförsök. Flickors

6 6 alkoholkonsumtion är högre än någonsin. Antalet tonårsflickor (13-17 år) som akut omhändertas ökar. Vår kunskap om ADHD och olika autismspektrumstörningar liksom om psykiska funktionshinder har ökat. Det är av största vikt att barn och ungdomar med denna problematik uppmärksammas tidigt och får det stöd de behöver. Risken för att psykiska sjukdomar som depression, ångest, alkohol- eller drogberoende utvecklas är annars stor. Missbruk av alkohol och narkotika hos barn och unga är en allvarlig riskfaktor för negativ utveckling i livet. De ungdomar som har ett allvarligt missbruk har också ofta någon psykisk sjukdom. Det måste finnas ett välutvecklat preventivt arbete men även beredskap att tidigt känna igen och kunna intervenera vid riskabel alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk. Skolk och icke genomförd skolgång är andra mycket viktiga riskfaktorer för en negativ livsutveckling. Det behövs en aktiv elevhälsa och ett nära samarbete mellan elevhälsa, primärvård, socialtjänst och specialistpsykiatri när ungdomar börjar uppvisa tecken på allvarliga psykosociala problem. Samverkansformer mellan dessa aktörer måste finnas som en del i vardagsarbetet för att optimala insatser ska kunna erbjudas ungdomar och deras familjer. Psykisk ohälsa är en av de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivningar hos ungdomar. En allt större grupp ungdomar kommer aldrig in på arbetsmarknaden. Även arbetsförmedling och försäkringskassa kan med fördel ingå i ungdomshälsan. Den ovan beskrivna verksamheten kan utformas på olika sätt och säkert rymmas i ett närsjukvårdskoncept. Psykiatrisamordningen anser att barn- och ungdomspsykiatrin skall vara en specialistverksamhet som bör koncentrera sina insatser till de mest behövande barnen och familjerna. Barn och ungdomar med risk att utveckla svåra psykiska problem samt ungdomar som lider av eller är i inledningsfasen till utveckling av psykisk sjukdom skall ges särskild prioritet. Den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrins uppdrag skall vara att: - göra fördjupade utredningar, - diagnostisera psykiska sjukdomar och neuropsykiatriska tillstånd som kräver specialiserad behandling, - ge psykiatrisk behandling som inte ges av första linjens sjukvård oavsett var barnen/ungdomarna befinner sig (i hemmet eller i någon form av dygnsvård som t.ex. familjehem, Hem för vård eller boende (HVB) eller SiS-institution (Statens Institutionsstyrelse)),

7 7 - ge konsultation och handledning till basverksamheter, primärvård, i socialtjänstens verksamheter samt till SiS-institutioner. Så länge alla barn- och ungdomspsykiatriska ärenden osorterat kommer till specialistverksamheterna är det svårt för verksamheten att prioritera och rikta resurser på ett effektivt sätt, och det skapas därmed onödiga väntetider. Behov som inte kräver specialiserad vård bör tas om hand av första linjens sjukvård. Ansvarsgränserna mellan primärvård och specialistpsykiatri behöver utvecklas. Nya behandlingsmetoder och ett förändrat arbetssätt kommer att krävas av såväl specialistpsykiatrin som primärvården. Det behövs också ett betydande resurstillskott för att den psykiska ohälsan ska mötas med lika hög ambitionsnivå som den kroppsliga ohälsan. Övergången mellan barn-, ungdoms och vuxenpsykiatrin måste bli mer flexibel och kontinuitetsbrott förhindras. Psykiatrisamordningen anser att stöd och insatser till barn och ungdomar med mer komplicerad problematik måste planeras och samordnas väl utifrån behov hos den enskilde och hans/hennes familj. att stöd/insatser till barn och unga tydligt skall dokumenteras. Det är särskilt angeläget att gemensamma planeringar och dokumentation av dessa sker då flera vårdgivare/aktörer ger insatser. Av planen skall framgå: - på vilket sätt barnet och föräldrarna medverkat i planeringen. Särskilt bör barnets egen uppfattning framgå, - målet med insatserna, - vem som ansvarar för vad, - vem som är huvudansvarig för att planeringen följs upp, - när uppföljning skall ske. Förslag För att åstadkomma och underlätta ovan beskrivna förändringar föreslår Psykiatrisamordningen: att ett statligt nationellt centrum för stöd, kunskaps- och metodutveckling inrättas (se bilaga Nationellt kunskapscentrum). Centrumets uppgifter skall vara att samla, koordinera och föra ut ny kunskap och vetenskap inom det psykosociala fältet rörande barn och unga. Med det psykosociala fältet avses socialtjänstinsatser, psykiatriska insatser både allmänna och specialiserade, pedagogiska insatser samt insatser av psykosocial karaktär inom MVC och BVC.

8 Det är inte acceptabelt att varje delområde (hälso- och sjukvård, socialtjänst, skola/förskola/elevhälsa) på nationell nivå utvecklas oberoende av varandra då det gäller förebyggande arbete och tidigt stöd till barn och unga. (Se Strategier för samverkan i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, Socialstyrelsens skrivelse 2004.) Om samverkan skall förverkligas på regional och lokal nivå är det ett oundvikligt krav att samverkan också återspeglas i nationella organs aktiviteter. Centrumet skall initialt bistå kommuner och landsting i det förändringsarbete som föreslås ovan. Centrumets uppgift skall även vara att fortlöpande ge metod- och kunskapsstöd. 8 att regeringen avsätter ekonomiska medel i form av stimulansbidrag för att initiera och påskynda förändringsarbetet i kommuner och landsting. För att kommuner och landsting ska kunna genomföra förändringar i arbetssätt som påtagligt förbättrar tillgänglighet och kvalitet i insatser som ges till barn och unga måste resursförstärkningar ske (se bilaga 3).

9 Bilaga 1 Dnr 42/ Nationell Psykiatrisamordning S 2003:09 Nationellt kunskapscentrum för tidiga insatser till barn och unga Förslag Nationell psykiatrisamordning föreslår att ett Nationellt kunskapscentrum för tidiga insatser till barn och unga inrättas. Centrumets uppgift skall vara att samla, koordinera och föra ut kunskap och vetenskap då det gäller att identifiera, förebygga, ge tidigt stöd och behandla barn och unga som riskerar utveckla psykiska problem. Inledning Enligt Nationell psykiatrisamordnings direktiv skall samordningen tillsammans med landsting, kommuner och berörda statliga myndigheter formulera strategier för kvalitetsutveckling och ett stärkt utvecklingsarbete inom vården och omsorgen för människor med allvarlig psykisk sjukdom. Vidare skall personalförsörjningsfrågan inom vård, social omsorg och rehabilitering särskilt uppmärksammas och frågan om hur nödvändig kompetens hos personal i dag och i framtiden kan säkras är en viktig utvecklingsfråga. Det är Psykiatrisamordningens uppfattning att frågor om kvalitetsutveckling och personalförsörjning är nära förbundna med frågor om kompetens och kompetensutveckling. Vi bedömer att ett nationellt sammanhållet stöd för kompetensutveckling då det gäller att förebygga, ge tidigt stöd och behandla barn och unga som riskerar att utveckla psykiska problem, är en förutsättning för att lyckas med personalförsörjning och därmed utveckling av kvaliteten i verksamheterna.

10 2 Enligt uppgifter som kommit oss till del är det på flera håll i landet ett stort problem att lyckas behålla kvalificerad personal både inom barnoch ungdomspsykiatrin och inom den sociala barn- och ungdomsvården. Bakgrund Sedan början av 2000-talet har diskussioner om behovet av någon form av nationellt kunskapscentrum för barn i vidare eller mer avgränsad bemärkelse förts. Ett konkret förslag på området är det om ett nationellt riskbarncentrum från Kommittén mot barnmisshandel i betänkandet Barnmisshandel - att förebygga och åtgärda (SOU 2001:71). Regeringen antog propositionen Stärkt skydd för barn i utsatta situationer (prop. 2002/03:53) och uppdrog därefter åt Socialstyrelsen att föreslå utformning av ett nationellt riskbarncentrum. Socialstyrelsens förslag överlämnades utan åtgärd av regeringen till Sociala barn- och ungdomsvårdskommittén som föreslog regeringen att avvakta med beslut om nationellt riskbarncentrum tills utvärderingar av de Barnahus (försöksverksamheter med samverkan under ett tak vid allvarliga brott mot barn) som är under uppbyggnad på flera platser i landet är gjorda. Regeringen har ännu inte fattat beslut i frågan. Nationell psykiatrisamordning erfar att efterfrågan på ett samlat kunskapsstöd för åtgärder till barn och unga som har psykiska problem är stort. Det gäller inom såväl kommunala, landstingsdrivna som privata verksamheter. Det gäller för hela den kedja av åtgärder som måste till för att vända utvecklingen med allt fler barn och unga som riskerar en negativ utveckling; förebyggande arbete, tidig upptäckt, tidigt stöd och behandlande insatser. Nationell psykiatrisamordning föreslår därför bildandet av ett nationellt centrum för kunskaps- och kompetensutveckling med ett betydligt bredare anslag än t.ex. ett riskbarncentrum inom området sexuella övergrepp och misshandel. Ett sådant uppdrag kan naturligtvis rymmas i ett nationellt kunskapscentrum. Behovsbeskrivning och motiv Inhämta, sammanställa och föra ut Såväl hälso- och sjukvårdens förebyggande arbete som socialtjänstens och barnpsykiatrins insatser och skolornas åtgärder inom ramen för elevhälsan är relativt lite föremål för forskning. Flera utredningar och rapporter pekar på behovet av stärkt forskning och kunskapsutveckling.

11 3 Socialstyrelsen anger i sin lägesrapport för 2005 gällande individ och familjeomsorg att samverkan är ett angeläget utvecklingsområde för att tidigt kunna uppmärksamma när barn inte har det bra. De lokala variationerna är stora när det gäller hur samverkan har utvecklats. Det finns många exempel på samordnade verksamheter som Familjecentraler, samordnade skol- och socialtjänstinsatser, gemensamma verksamheter mellan socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin. Det är en utveckling som måste stärkas och resultaten måste utvärderas och den nya kunskapen tas till vara. Under senare år har uppmärksammats att problem bilden när det gäller psykisk ohälsa skiljer sig åt avseende pojkar och flickor. Det är angeläget att vård och stödinsatser utvecklas för att svara mot de olika behov som kan finnas utifrån könsskillnader. Vi har förståelse för svårigheterna för lokala aktörer att hålla sig a jour med alla nya rön. Ett nationellt kunskapscentrums uppgift skulle vara att systematiskt samla och föra ut kunskap och metoder till fältet. För hälso- och sjukvård, socialtjänst och elevhälsa Mödravårdscentraler (MVC), Barnavårdscentraler (BVC), förskola/skola/elevhälsa, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri bör kunna få kompetensstöd och stöd i metodutveckling från ett och samma ställe. Det innebär en stor vinst om staten visar på vikten av att arbete sker i samverkan och hålls samman runt barnet och föräldrarna i stället för att styras av organisatoriska gränser. Om samverkan skall kunna förverkligas på lokal nivå är en förutsättning att samverkan också återspeglas på nationell nivå. Det är inte acceptabelt att varje område (hälso- och sjukvård, socialtjänst, elevhälsa och barn- och ungdomspsykiatri) kunskapsmässigt och metodmässigt utvecklas oberoende av varandra på nationell nivå. Det kan skapa mer förvirring än hjälp på utförarnivå. Befintligt stöd för kunskaps- och metodutveckling på nationell nivå Institutet för metodutveckling i socialt arbete (IMS) på Socialstyrelsen har ett uppdrag närliggande det som vi här föreslår. IMS uppdrag avser dock hela det sociala fältet. Det är inte realistiskt att tro att IMS skall kunna lägga den kraft som behövs på stöd till kompetens- och metodutveckling just inom barnområdet och inte heller då det gäller att samordna sådant stöd som berör flera sektorer. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är också ett nationellt organ som bistår aktörerna på olika sätt. SKL är en av de naturliga samarbetsparterna för ett nationellt kunskapscentrum. Likaså utgör

12 Skolverket och Myndigheten för skolutveckling ett stöd för skolor och förskolor. Hos en myndighet vars främsta uppdrag är att ge stöd till pedagogisk verksamhet finnas risk att stödet till det psykosociala arbetet inte får tillräcklig utrymme. Enligt mångas bedömning är skolan den arena där de bästa förutsättningarna finns för preventiva åtgärder. Forsknings- och utvecklingsenheter (FoU-enheter) med anknytning till olika delar av socialtjänstens arbete finns på ett fyrtiotal ställen i landet. Ibland är även landstingen involverade i FoU-enheterna. Viktigt arbete bedrivs på FoU-enheterna. De skulle vara betjänta av ett nationellt sammanhållet stöd för att bättre kunna arbeta för ökad kompetensutveckling. Den utvärdering som gjordes 2001 av fjorton FoU-enheter visade att dessa har åstadkommit kontaktytor med socialarbetarna på fältet, en brygga mellan fält och forskning. Utvärderarna menar dock att FoU-enheterna endast i begränsad omfattning kommit att bli en del av en långsiktig kunskapsuppbyggnad, delvis beroende på begränsade ekonomiska resurser. Statens Institutionsstyrelse som också bedriver forsknings- och utvecklingsarbete skulle vara en annan naturlig samarbetspartner. Inte minst deras uppföljande studier av ungdomar som lämnat SiSinstitutioner ger viktig kunskap om vilka behandlingsmetoder som är mera verksamma än andra. Utöver de här nämnda exemplen finns det fristående institut, institut knutna till olika universitet och enskilda organisationer som ger kunskaps- och metodstöd i arbetet med barn och unga som riskerar eller befinner sig i en negativ utveckling. 4 Ett sätt för staten att ange färdriktning Från många professionella på fältet efterfrågas tydligare stöd och styrning från nationell nivå. Man efterlyser nationella riktlinjer, handböcker och kompetensutveckling i metoder som bedöms vara de mest effektiva att använda. Ett nationellt kunskapscentrum skulle ha till uppgift att stimulera en utveckling mot användande av kunskapsbaserade metoder. Atferdsenteret i Oslo I Oslo finns sedan år 2003 ett centrum liknande det vi här föreslår. Atferdsenteret är ett nationellt centrum som arbetar utifrån en målsättningen att stärka kunskapen och höja kompetensen i arbetet med beteendeproblem hos barn och unga. Centrumet stimulerar tvärfacklig

13 forskning på området och stärker förbindelsen mellan forskning och praxis. Verksamheten bygger på ett tvärfackligt helhetsperspektiv och skall främja samarbete mellan olika yrkeskategorier och mellan forskare med olika bakgrund och profil. Centrumet bedriver utbildning och vägledning av yrkesgrupper i skola, barnavård och psykisk hälsovård. Centrumet har tre huvuduppgifter: 1. Implementering, utbildning och vidareutveckling av nya metoder i arbetet med allvarliga beteendeproblem. 2. Behandlingsforskning knuten till evaluering och utveckling av nya metoder. 3. Forskning om förekomst och utveckling av beteendeproblem hos barn och unga. En viktig princip i centrumets verksamhet är integrering av utbildning, praxis och forskning. Koppling till försök med samordnade verksamheter för barn och unga med behov av sociala och psykiatriska insatser samtidigt. Sociala barn- och ungdomsvårdskommittén föreslog i sitt betänkande Källan till en chans (SOU 2005:81) försök med fem samordnade verksamheter i landet där barn och unga med sammansatt problematik och med behov av psykiatriska och sociala insatser samtidigt skall få utredning och vård av tillräckligt god kvalitet. I förslaget ingick också att verksamheterna, om de vid en utvärdering bedöms framgångsrika, borde kunna utgöra klinisk bas för forskning och utveckling. Av de remissyttranden som inkommit framgår att flera instanser är positiva till förslaget och flera uttrycker också en önskan om att få bli försöksverksamhet. Även om sådana verksamheter skulle införas så kvarstår behovet av ett nationellt centrum som samlar kunskapen och kan samordna utvecklingsaktiviteter i landet. Ett exempel på hur ett uppdrag till ett Nationellt kunskapscentrum skulle kunna se ut och en ungefärlig beräkning av kostnader finns i bilaga 2. 5

14 Bilaga 2 Dnr 42/ Nationell psykiatrisamordning S 2003:09 Organisatoriska och ekonomiska förutsättningar för ett Nationellt kunskapscentrum för tidiga insatser till barn och ungdomar Vision Visionen är att alla barn och ungdomar utifrån individuella behov ska få ett adekvat stöd från samhället för att få en så god utveckling i livet som möjligt. Mål Målet är att barn och ungdomar som riskerar att utveckla allvarlig psykisk sjukdom, missbruk, kriminalitet och/eller psykiska funktionshinder som vuxna ska mötas med kunskapsbaserade insatser så tidigt i livet som möjligt för att förebygga en negativ utveckling. Insatserna ska vara lättillgängliga och erbjudas i en helhetslösning över huvudmannagränser. De som har de största behoven ska prioriteras. Inriktning Samhället ska ha metoder för att tidigt identifiera barn och ungdomar i riskzonen. Samhällets insatser ska stödja individernas och familjernas egen kraft, utnyttja ordinarie nätverk och stödja normala stödstrukturer. Insatser till barn, ungdomar, deras familjer och närstående ska ges i samlad form med integrerade arbetssätt så att gränser mellan olika huvudmäns ansvarsområden inte påverkar insatserna negativt. Centrumet ska vända sig till alla berörda aktörer som MVC, BVC, primärvård, förskolor, skolor, elevhälsa och den specialiserade psykiatrin. Detta nationella kunskapscentrum ska kunna fungera som en sammanhållande och faciliterande funktion för de verksamheter i landet som bedriver forskning och utveckling inom området. En gemensam plattform/verktyg för kunskapsspridning.

15 2 Uppdrag: vara kunskapscentrum, leda metodutvecklingen, producera och utföra utbildning, erbjuda handledning, utveckla instrument för uppföljning och sammanställa uppföljningsresultat nationellt, stödja FoU-verksamhet inom området 1. Uppdraget som kunskapscentrum innebär att: Inhämta kunskap Inhämta kunskap från internationella forskningsrapporter, forskningssammanställningar, konsensuskonferenser och vårdprogram. Inhämta kunskap från nationella forskningsrapporter, forskargrupper, vårdprogram och delta i konsensuskonferenser. Sammanställa kunskap Sammanställa kunskap från olika källor för olika mottagare inom området. Anpassa de aktuella kunskapssammanställningarna så att de kan användas i det praktiska arbetet för medarbetare i olika organisationer men också chefer, politiker och allmänhet. Föra ut kunskap Producera utbildningsmaterial som kan användas ute i verksamheterna. Producera kursplaner och utbildningspaket. Utbilda utbildare som i sin tur kan utbilda ute på arbetsplatserna. Utföra vissa större utbildningssatsningar på nationell nivå. 2. Uppdraget kring metodutveckling innebär att: Analysera behovet av att införa nya metoder inom olika områden. Skapa konsensus kring satsningar på specifika metoder och verktyg. Introducera och informera om behov av åtgärder för att dessa metoder ska kunna implementeras. Möten för chefer om förändringsarbete, strategier för utveckling. Erbjuda utbildning i aktuella metoder. Ge handledning och fortsatt stöd till handledning till de som genomgått utbildningar. Ta fram gemensamma uppföljningsinstrument för verksamheter som använder de nya metoderna för att kunna följa programtrohet, och resultat. Sammanställa resultat på nationell nivå utifrån lokala uppföljningar. I Sverige utvärdera nya metoder och skapa konsensus om fortsatt utveckling. 3. Uppdraget att utbilda innebär att: Ta fram utbildningsmaterial, innehållet i utbildningsdagar och kurser för kunskapsförmedling och metodutveckling.

16 3 Anordna vissa kurser nationellt och regionalt. Tillhandahålla utbildningsmaterial och kursplaner till lokala utbildare. Anordna kurser för utbildare. 4. Uppdraget att handleda innebär att: Tillhandahålla ett antal handledare som initialt ger handledning direkt till utförarna. I ett senare skede kommer uppdraget troligen mer att vara att utbilda handledare, handleda och stödja handledare. 5. Uppdraget att följa upp innebär att: Ta fram gemensamma instrument för uppföljning av såväl implementering av ny kunskap som specifik kontroll av programtrohet dvs. att de som ger insatserna gör det enligt den ursprungliga metoden, den evidensbaserade kunskapen osv. Ta fram gemensamma resultatmått för verksamheterna. Samla in, sammanställa och återföra resultat och kunskap utifrån uppföljningarna. Analysera på nationell nivå och gemensamt med lokala aktörer dra slutsatser inför det fortsatta arbetet. 6. Uppdraget att stödja forskning och utveckling innebär att: Hålla kontakt med universitet och FoU-enheter i Sverige och vara sambandscentral dvs. veta vad som pågår och kunna förmedla kontakter. Kunna ge visst metodstöd till forskning och utveckling i landet och initiera gemensamma satsningar för att utveckla kunskap. Uppföljning av de satsningar som görs. Exempel på vad detta skulle kunna innebära i praktiken Föräldrautbildning: Det finns i dag en kunskap och konkreta program kring utbildning och föräldragrupper. Detta centrum skulle kunna ha kurser kring metodiken att leda föräldrakurser till såväl socialtjänst, elevhälsovård som barnpsykiatri. Utbildningspaket för olika ändamål som allmän föräldragrupp för skolan, föräldragrupp för barn med speciella behov för socialtjänst eller barnpsykiatri. Kompetens: Läkare inom primärvård och skolhälsovård behöver utbildning kring hur man identifierar barn och ungdomar med ex ADHD, eller begynnande psykos och vilka första utredningssteg som kan göras i skolan. Läkare inom barnpsykiatrin behöver fortbildning i den nya kunskap som kommer kring insatser till barn och ungdomar med speciella behov. På samma sätt kommer det behövas gemensamma utbildningar för psykologer i utrednings- och behandlingsmetodik.

17 4 Intensiva interventions- och behandlingsprogram: Det finns i dag metoder kring intensiva insatser till familjer och barn för att vända en negativ utveckling. Metoderna bör användas mer systematiskt än vad som sker i dag. Genom intensiva tidiga insatser med kunskapsbaserade metoder i barn och ungdomars ordinarie livssituation skulle troligen en del placeringar på SIS-institutioner och HVB kunna undvikas. Personal inom primärvård, MVC, BVC och elevhälsovård behöver gemensamma redskap och gemensamt språk med socialtjänst och BUP för att tidigt kunna identifiera och snabbt kunna få hjälp att åtgärda eller föra vidare till rätt instans. Det måste också finnas ett antal personer med specialkompetens för att kunna utföra intensiv intervention, avancerat stöd och specialbehandling som är lättillgänglig vid behov. För att vi ska uppnå detta i Sverige behöver under en tvåårsperiod uppskattningsvis personer utbildas. Chefskurser i förändringsarbete och erfarenhetsutbytesnätverk för chefer, för att kunna genomföra implementering av ny kunskap, nya metoder och nya arbetssätt. Utvärdering: Samlad systematisk utvärdering av olika metoder som vi inför i Sverige skulle kunna öka våra kunskaper om hur dessa metoder bäst ska användas i vår miljö. Organisation Föreslås vara ett fristående kunskapscentrum med sitt uppdrag direkt från regeringen för att möjliggöra en snabb start och ett flexibelt arbetssätt. Centrumet ska utveckla ett nära samarbete med Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Sveriges Kommuner och Landsting, Skolverket och med övriga aktuella aktörer. I styrelsen bör finnas representation från något/några universitet och berörda aktörer. Uppskattade årliga kostnader Summa personalkostnader: Omkostnader för centrumet, (lokaler, datorer, material, tryckning, inspelningar, utskick, resor, konsensuskonferenser, workshops mm) Stimulans till särskilda utvecklings- och forskningssatsningar Utbildningar Totalkostnad för detta centrum 21 miljoner kronor 7 miljoner kronor 10 miljoner kronor 12 miljoner kronor 50 miljoner kronor

18 5 Beräkningsunderlag för uppskattade kostnader: Personalkostnader för centrumet: 1 chef 1 mnkr 1 kunskapsnestor med akademisk komp, sociala området 1 mnkr 1 kunskapsnestor med akademisk komp, medicinska omr. 1 mnkr 2 personer, kunskapssammanställning och bearbetning 1,5 mnkr 2 personer för framtagande av utbildningsmaterial 1,5 mnkr 2 assistenter 1 mnkr 4 lärare 3 mnkr 10 lärare och handledare i specifika metoder 7 mnkr 4 årsarbetstjänster som kan användas för att knyta olika experter till centrumet i olika frågor Summa personalkostnader: 4 mnkr 21 miljoner kronor Omkostnader: Lokaler och utrustning Förbrukningsmaterial Resor Produktion av utbildningsmaterial Litteratur till egna medarbetare, deltagare i utbildn Konsensuskonferenser, chefsmöten Summa omkostnader: 2,7 mnkr 0,5 mnkr 1,3 mnkr 1,0 mnkr 0,5 mnkr 1,0 mnkr 7 miljoner kronor Utbildningssatsningar: 1. Grundläggande utbildning 1 utbildningsdag med kunskapsöversikt för 1000 personer kostar 1,1 miljoner Uträkning: 1 dag med kunskapsöversikt 50 personer per utbildning ger 20 dagar. 1 kursdag kostar kr lokal kr föreläsare kr/person för lunch o kaffe x 50 pers = = ca kr Utbildningskostnad x 20 dagar= kr Resor för deltagarna: 500 kr/person i medeltal x 1000 = kr

19 6 2. Metodutbildningar Fördjupad utbildning i någon metod för 100 personer kostar 3 miljoner kronor 15 utbildningsdagar som fördelas på en femdagars kurs och fem tvådagars tillfällen. 100 måste delas på 3 grupper och kostar då: Utbildningskostnad: per dag för föreläsare och lokal exkl centrumets egna lärare 15 x x 3 = kr Logi o mat: om dagarna ges 5 x 2 och 1x5 blir det 9 övernattningar a 1300 kr, =ca kr Lunch o kaffe 150 x 15 = ger ca kr per person x 100 = 1,2 miljoner kr Resor för deltagarna: 1500 kr per person i medeltal x 6 tillfällen x 100 ca kr 500 elevhälsovårdspersonal, 1000 socialtjänst personal, 500 barn o ungdomspsykiatri och 500 primärvårds personal och 500 annan personal skulle årligen kunna ges en introduktionsutbildning: 200 personer från i första hand socialtjänst och BUP men även annan huvudman skulle erbjudas fördjupad utbildning. Om centrumet ska ge 2000 personer en introduktionsdag per år och ge 300 personer en fördjupad utbildning per år kostar detta (3,3 miljoner + 9 miljoner) ca 12 miljoner kr Totalkostnad 50 miljoner kronor

20 Bilaga 3 Dnr 42/ Nationell psykiatrisamordning S 2003:09 Statliga stimulansmedel inom barn- och ungdomspsykiatriområdet För att påskynda att de tidiga insatserna till barn och ungdomar utvecklas och förstärks krävs att ett antal förutsättningar uppfylls. Det måste finnas en god kunskapsutveckling, tillgång till utprövade metoder och verktyg, kompetent personal, organisatoriska förutsättningar för helhetslösningar. Kunskapsutveckling och metoder Det Nationella centrumet kan ge förutsättning för att skapa en snabb kunskapsutveckling inom området och tillgång till metoder och verktyg. Kompetent personal För att det ska finnas kompetent personal behövs personer med adekvat grundutbildning. I dag är innehållet i flera högskoleutbildningar bristfälligt vad gäller kunskap om orsaker och insatser till barn med särskilda svårigheter. Gemensamt kunskapsinnehåll om detta område inom socionomutbildningarna, lärarutbildningarna, sjuksköterske- och läkarutbildningarna skulle underlätta samarbetet i praktiken samt underlätta fortbildning. Gemensamma kunskapsmoduler skulle kunna tas fram av det Nationella centrumet. Organisation Dagens situation med olika huvudmän och stuprörsorganisation försvårar införandet av nya arbetssätt. Helhetslösningar som innebär att barn och familjer upplever att det finns en väg in i systemet och att man får samlad hjälp inom olika livsområden kräver gemensamma arenor för de olika aktörerna. Utökade familjecentraler med MVC, BVC, primärvård, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatrin, habilitering och elevhälsovård i nära praktiskt samarbete, som ger tillgång till alla dessa

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Samordnade insatser för barn och unga

Samordnade insatser för barn och unga Samordnade insatser för barn och unga Nationell nivå Synkronisering av samhällets alla insatser för barn och unga som har eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa Insatserna behöver utvecklas för att

Läs mer

Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga

Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga Regeringsbeslut III:4 2017-02-16 S2017/01014/FS Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga Regeringens beslut Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag

Läs mer

Positionspapper. Psykisk hälsa, barn och unga

Positionspapper. Psykisk hälsa, barn och unga Positionspapper Psykisk hälsa, barn och unga Februari 2009 Kontaktperson Thomas Rostock, thomas.rostock@skl.se och Ing-Marie Wieselgren, ing-marie.wieselgren@skl.se Formgivning forsbergvonessen Tryckeri

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren

Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren A tremendous challenge now and towards 2030 when 40% av befolkningen har närstående med psykisk sjukdom 10% av barnen

Läs mer

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa Socialdepartementet Utdrag Protokoll I:10 vid regeringssammanträde 2011-06-22 S2006/9394/FS (delvis) S2008/2827/FS (delvis) S2008/7907/FS (delvis) S2011/6057/FS Godkännande av en överenskommelse om intensifierat

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Ny webb och inrapportering av redovisning

Ny webb och inrapportering av redovisning PROGRAM 10.00-10.10 Välkomna Ing-Marie Wieselgren 10.10-10.30 Varför gör vi det här? Ing-Marie Wieselgren 10.30-11.00 Arbetet med handlingsplanerna 2017 Ing-Marie Wieselgren och Marit Grönberg Eskel 11.00-11.30

Läs mer

Psykisk hälsa, ohälsa. Rapport om pågående arbete.

Psykisk hälsa, ohälsa. Rapport om pågående arbete. Psykisk hälsa, ohälsa Rapport om pågående arbete ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Ing-Marie Wieselgren och Zophia Mellgren Kort information och lite diskussion: 1. Handlingsplanen

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET Ärendenr UPPDRAG 2011-09-21 1 (8) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET 1 Mål och inriktning Barn och ungdomspsykiatrin skall uppfylla de förväntningar som ställs på en väl fungerande

Läs mer

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen

Läs mer

Uppdrag inom trygg och säker vård för barn och unga

Uppdrag inom trygg och säker vård för barn och unga Regeringsbeslut II:3 2012-10-11 S2012/7070/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag inom trygg och säker vård för barn och unga Regeringens beslut Regeringen ger Socialstyrelsen

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne

Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne Innehåll Sid. Gemensamma grundläggande värderingar 3 Bas- och specialistnivå förtydligande av ansvar 3-4 Samverkan 4-5 Samverkan

Läs mer

/2018 1(5) Socialdepartementet

/2018 1(5) Socialdepartementet 2018-10-10 3.1.19015/2018 1(5) Rättsavdelningen Katrin Westlund Socialdepartementet s.remissvar@regeringskansliet.se s.jam@regeringskansliet.se Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Att bryta ett

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016-2018 Gemensamt ansvarstagande Samverkan och samordning Tillit och förtroende 290 kommuner 21 landsting/regioner 2016-11-24 Avdelningen för vård

Läs mer

Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111)

Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111) Remissvar 1 (5) Datum Vår beteckning 2018-04-23 SBU2018/53 Regeringskansliet Socialdepartementet Er beteckning S2018/00232/FS Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn

Läs mer

YTTRANDE. Socialdepartementet Enheten för hälso- och sjukvård 103 33 Stockholm

YTTRANDE. Socialdepartementet Enheten för hälso- och sjukvård 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-04-20 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Socialdepartementet Enheten för hälso- och sjukvård 103 33 Stockholm Remissyttrande över SOU

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Historien Uppdrag lämnat oktober 2010

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården

Läs mer

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen.

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen. Utdrag Protokoll I:8 vid regeringssammanträde 2011-10-13 S2011/8975/FS (delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om ett handlingsprogram för att utveckla kunskapen om och vården av

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Socialstyrelsen att

Regeringen uppdrar åt Socialstyrelsen att Regeringsbeslut I:3 2009-11-19 S2006/9394/HS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Uppdrag att ta fram och ansvara för en webbaserad kunskapsportal samt att utreda portalens utvecklingsmöjligheter

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Uppdrag angående nationellt centrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn

Uppdrag angående nationellt centrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn Regeringsbeslut II:3 2014-08-21 S2012/275/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag angående nationellt centrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn Regeringens

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01)

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01) Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd (reviderade 2012-01-01) 1 2 Innehållsförteckning Förord... 4 Målet för samverkan och målgruppen... 5 Grundläggande utgångspunkter...

Läs mer

Fem fokusområden fem år framåt

Fem fokusområden fem år framåt REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2011 BUP MSE

Kvalitetsbokslut 2011 BUP MSE Kvalitetsbokslut 2011 BUP MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU

Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Kerstin Aldstedt 2015-10-14 Dnr: RS 2015-607 Regionstyrelsen Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU Region Östergötland har beretts möjlighet

Läs mer

Utbildningskatalog Utbildningar som erbjuds inom programmet Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända

Utbildningskatalog Utbildningar som erbjuds inom programmet Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända Utbildningskatalog 2017 Utbildningar som erbjuds inom programmet Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända Utbildning i flera led för effektiv kunskapsspridning Hälsa i Sverige för asylsökande och

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård. Styrande måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi psykisk hälsa i Norrbottens län 2018-2021 Region Norrbotten har tillsammans med Norrbottens Kommuner beslutat att i samverkan upprätta en länsgemensam

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Överenskommelse psykisk hälsa 2018

Överenskommelse psykisk hälsa 2018 Överenskommelse psykisk hälsa 2018 2018-04-06 Yvonne Witzöe, GR Identifierade utvecklingsområden: Primärvård och första linjen Specialistpsykiatrin och beroendevård Kommunal hälso-och sjukvård och socialtjänst

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Generated by Foxit PDF Creator Foxit Software For evaluation only.

Generated by Foxit PDF Creator Foxit Software  For evaluation only. Inte verksamheter utan indelning av behov Behov av specialistinsats Har ett problem Alla Barn med stora sociala problem Placerade barn och ungdomar Familjehem HVB SIS Barn med sociala problem som behöver

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2010:38 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:7 av Anna Kettner (S) om inrättande av familjemottagningar för neuropsykiatriska diagnoser Föredragande landstingsråd: Birgitta

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Socialstyrelsen

Regeringen uppdrar åt Socialstyrelsen Regeringsbeslut I:2 Socialdepartementet 2009-04-08 S2006/9394/HS (delvis) S2008/1051/HS Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Uppdrag att påskynda utvecklingen av grunddata och kvalitetsindikatorer m.m. samt

Läs mer

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67 Kommittédirektiv Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap Dir. 2008:67 Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a) Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i HSL (8b) och SoL (5a.9a) Målgrupper 1. Föräldrar/gravida med missbruk/beroende samt deras barn (inkl. det väntade barnet) 2. Ungdomar

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Protokoll 111:6 vid regeringssammanträde S2008/3957/ST (delvis) REGERINGEN

Protokoll 111:6 vid regeringssammanträde S2008/3957/ST (delvis) REGERINGEN REGERINGEN Protokoll 111:6 vid regeringssammanträde 2008-04-24 S2008/3957/ST (delvis) Socialdepartementet Bemyndigande att underteckna en överenskommelse 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen bemyndigar

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Förslag till reviderade riktlinjer för Västbus*

Förslag till reviderade riktlinjer för Västbus* Förslag till reviderade riktlinjer för Västbus* Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik

Läs mer

Nationell överenskommelse Psykisk hälsa

Nationell överenskommelse Psykisk hälsa Styrande måldokument Överenskommelse Sida 1 (6) Nationell överenskommelse 2018 - Psykisk hälsa Sida 2 (6) Bakgrund Psykisk hälsa har de senaste åren varit en av statens mest prioriterade områden inom hälso-

Läs mer

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Syftet men handlingsplanen

Syftet men handlingsplanen för psykisk hälsa BAKGRUND År 2016 slöt regeringen och SKL överenskommelse som syftar till att stärka regioner i arbetet med att främja psykisk hälsa samt göra gemensamma handlingsplaner Syftet men handlingsplanen

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR DEN 28 SEPTEMBER 2017 SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR ÖVERENSKOMMELSEN PSYKISK HÄLSA 2017 Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress:

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-12-01, 312 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2017-01-01 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING:

Läs mer

Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga

Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga Regeringsbeslut I:2 2017-03-16 U2017/01236/GV Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Fördjupad analys och handlingsplan

Fördjupad analys och handlingsplan Fördjupad analys och handlingsplan Barn och unga till och med 24 år inklusive ungdomsmottagningarna 31 oktober 2017 Datum Handläggare 2017-10-30 Henrik Kjellberg Landstingets kansli Hälso och sjukvård

Läs mer

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Föreningen Sveriges Socialchefer,FSS

Läs mer

Forshaga Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 17 januari 2017 Antal sidor: 5

Forshaga Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 17 januari 2017 Antal sidor: 5 Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa KPMG AB 17 januari 2017 Antal sidor: 5 Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Organisation och resurser (elevhälsa socialtjänst) 1 3. Samverkan inom kommunen 1 4. Samverkan

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Uppdrag lämnat oktober 2010 från Samrådsorganet

Läs mer

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

1. KORTFATTAD LÄGESBESKRIVNING AV DE LOKALA UTBILDNINGSBEHOVEN

1. KORTFATTAD LÄGESBESKRIVNING AV DE LOKALA UTBILDNINGSBEHOVEN 1 Till Socialstyrelsen Att Eva Bergström 106 30 STOCKHOLM Ansökan om bidrag (Dnr 6438/2008) till gemensam kompetensbas - för personal som kommer i kontakt med barn och eller vuxna som har barn, där den

Läs mer

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård BESKRIVNING AV ARBETSUPPGIFTER I NATIONELLA MÅLBESKRIVNINGEN Publicerad 2015, uppdaterad 2016 Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård Konsultation till personal angående

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Utvärdering av verksamheterna Horisonten barn och unga och Bryggan

Utvärdering av verksamheterna Horisonten barn och unga och Bryggan 2018-08-14 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr SOCN 2018/88 Socialnämnden Utvärdering av verksamheterna Horisonten barn och unga och Bryggan Förslag till beslut 1. Socialnämnden tar del av informationen i utvärderingsrapporten.

Läs mer

I samverkan korsar vi gränser och bygger broar. Ann Tjernberg och Ing-Marie Wieselgren Nationell psykiatrisamordning

I samverkan korsar vi gränser och bygger broar. Ann Tjernberg och Ing-Marie Wieselgren Nationell psykiatrisamordning I samverkan korsar vi gränser och bygger broar Ann Tjernberg och Ing-Marie Wieselgren Nationell psykiatrisamordning VISION Ett bra liv Lika vård och omsorg Kunskapsbaserade metoder Anpassat samhälle Rehabiliteringsfrämjande

Läs mer

Västbus. reviderade riktlinjer 2012*

Västbus. reviderade riktlinjer 2012* Västbus reviderade riktlinjer 2012* Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik *Ersätter

Läs mer

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT Erfarenheter och insatser

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT Erfarenheter och insatser En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT 2011-2014 Erfarenheter och insatser Trysil 7 september 2011 Ulrik Lindgren Politisk sakkunnig för Maria Larsson, Barnoch

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Ansvarsfördelningen mellan huvudmännen för missbruk, beroende och psykisk hälsa. Hinder eller möjlighet?

Ansvarsfördelningen mellan huvudmännen för missbruk, beroende och psykisk hälsa. Hinder eller möjlighet? Ansvarsfördelningen mellan huvudmännen för missbruk, beroende och psykisk hälsa Hinder eller möjlighet? Socialchefsdagarna i Östersund 27-29 september 2017 2017-09-28 Avdelningen för vård och omsorg 1

Läs mer

Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde

Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde 1 Omsorgsnämnden 2008-04-23 Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta omsorgsnämndens ordförande Linnéa Darell (fp), telefon 013-20 62 51 eller 070-382 47

Läs mer

Ambition och ansvar SOU 2006:100. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder

Ambition och ansvar SOU 2006:100. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder Ambition och ansvar Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder Ambition och ansvar Nationell strategi för utveckling av samhällets

Läs mer

Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans.

Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans. Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans. SamKom Ett Miltonprojekt i Södra Älvsborg 10 kommuner Primärvården i Södra Älvsborg Brukarorganisationer

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Skolkurator inom Vittra Workshop: tydliggörande av uppdraget Syfte Påbörja tydliggörande av skolkuratorsuppdraget inom Vittra Kvalitetssäkring och utveckling Likvärdighet Skapa medvetenhet om kompetens

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016 2016-01-14 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Överenskommelsens målsättning,

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.

Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården. Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik 1 Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete

Läs mer

Vad är psykologiskt ledningsansvar? SPK 2019

Vad är psykologiskt ledningsansvar? SPK 2019 Vad är psykologiskt ledningsansvar? SPK 2019 Martin Björklind, Professionsstrateg, Sveriges Psykologförbund Christine Bedinger, PLA Psykiatri 1 Nordväst Stockholm Kompetensområdet Psykologin som kompetensområde

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser?

Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser? Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser? SKL:s programberedning barns och ungas hälsa Augusti 2015 - Maj 2017 Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser???

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Antagna av Västkoms styrelse 17 mars

Läs mer

Program för trygg och säker vård i familjehem och HVB. 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar

Program för trygg och säker vård i familjehem och HVB. 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar Program för trygg och säker vård i familjehem och HVB 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar 2. Vägledning om placerade barns och ungas utbildning och hälsa 3. Utbildningsmaterial

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer