Promemoria Dnr 42/ Nationell psykiatrisamordning S 2003:09

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Promemoria Dnr 42/06 2006-03-01. Nationell psykiatrisamordning S 2003:09"

Transkript

1 Promemoria Dnr 42/ Nationell psykiatrisamordning S 2003:09 Nationell psykiatrisamordnings ställningstaganden och förslag avseende tidiga insatser till barn och unga som riskerar allvarlig psykisk sjukdom och/eller psykiska funktionshinder Vuxna med allvarliga psykiska sjukdomar och/eller psykiska funktionshinder har ofta haft kontakt med socialtjänsten eller barn- och ungdomspsykiatrin under tonåren. Flera rapporter pekar på att de insatser som erbjudits inte har givit dem och deras familjer hjälp att vända en negativ utveckling. Orsaker till detta uppges bland annat vara att barnens svårigheter inte uppmärksammats i tid och/eller att de insatser som erbjudits inte har varit tillräckligt verksamma. Kunskap om systematiserad identifiering av risker och behov och tillämpningen av verksamma arbetssätt måste öka. Insatser som ger möjlighet att vända utvecklingen genom att minska riskfaktorer, stärka skyddsfaktorer och motverka uppkomsten av nya problem ska användas. Barn och ungdomar i allmänhet har det bra i Sverige. Samtidigt har den psykiska ohälsan ökat hos vissa. Det finns tydlig socioekonomiska skillnader. Barn och ungdomar i socioekonomiskt missgynnade miljöer har oftare psykiska och psykosociala problem. Insatser riktade till barn, ungdomar och deras föräldrar för att förebygga psykosocial ohälsa behöver utvecklas och stärkas. Det förebyggande arbetet måste utformas så att det når riskgrupper. Kunskap måste finnas hos alla berörda aktörer. De verksamheter som bedriver ordinarie prevention och hälsoarbete, det vill säga mödra- och barnhälsovård, förskola, skola och elevhälsa, är mycket viktiga i detta arbete och måste ta ansvar för att upptäcka problem och förmedla kontakt till specialiserade verksamheter. Samarbetet mellan aktörerna måste fungera. Nationell psykiatrisamordning har valt att lyfta fram hela området tidiga insatser till barn och unga i stället för att enbart fokusera på barnoch ungdomspsykiatriska insatser. En positiv utveckling inom hela området är ett kraftfullt sätt att på sikt förbättra den psykiska hälsan i

2 2 samhället och livssituationen för de personer som riskerar att utveckla psykiska funktionshinder. Ställningstaganden Psykiatrisamordningen anser att basverksamheterna (mödra- och barnhälsovård, förskola, skola och elevhälsa) måste förstärkas så att barn som riskerar en negativ utveckling av den psykiska hälsan identifieras och får hjälp tidigt. Psykiatrisamordningen ansluter sig till uppfattningen att barn och familjer med behov av stöd måste kunna identifieras tidigt och därmed få stöd och eventuell behandling innan problemen blivit stora. Det är i basverksamheterna som förutsättningarna för tidig upptäckt är bäst. Med basverksamheter avses mödra- och öppen barnhälsovård (MVC och BVC), förskola, skola och elevhälsa. Det är personalen i dessa verksamheter som möter barnen och föräldrarna kontinuerligt, som kan se behov och tidigt erbjuda stöd och hjälp när problem börjar anas hos ett barn. BVC har ett högt förtroende bland småbarnsföräldrar och verksamheten möter alla barn. Därför är det särskilt viktigt att BVCverksamheten har resurser, både personellt och kompetensmässigt, så att ett barn som identifieras i riskzon tidigt ges adekvat stöd. För detta krävs att: 1. Mödrahälsovården har väl utvecklade strategier och rutiner för att känna igen och kunna ge stöd till föräldrar med psykosociala problem och att intervenera när man möter mammor med t.ex. missbruk eller psykisk sjukdom. Exempelvis bör mödrahälsovården i sitt kvalitetsregister införa screening av alkoholkonsumtion som en kvalitetsvariabel. 2. Barnhälsovården utvecklar kvalitetssäkring som stöder att psykosociala förhållanden runt barnet och familjen uppmärksammas. 3. Socialstyrelsen erbjuder metodstöd och initierar utvecklingsarbete inom mödra- och barnhälsovården då det gäller det psykosociala arbetet. 4. Det finns resurser och kompetens för att ge psykosocialt stöd inom verksamheterna. 5. Föräldrautbildning ges ett större utrymme och bedrivs efter aktuell kunskap och att personalen utbildas i kunskapsbaserade metoder. 6. Förskola, skola och elevhälsa utvecklas i den riktning som förespeglas i lagrådsremissen med förslag till ny skollag m.m., U 2005/5584/S. 7. Elevhälsan har resurser och kompetens att såväl tidigt identifiera som att göra vissa basala utredningar för att kunna avgöra behov av stödinsatser.

3 3 Psykiatrisamordningen anser att primärvården behöver förstärkas för att kunna utgöra första linjens sjukvård och kunna tillgodose barns och ungdomars behov av vård för psykiska problem. I dag varierar det över landet hur barn och unga med psykosocial problematik tas omhand och det finns oklarheter var ansvarsgränser mellan primärvård och barn- och ungdomspsykiatri går. För att barn- och ungdomspsykiatrin ska kunna utveckla sin specialistfunktion krävs att primärvården utgör första linjens sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa. I Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) framgår att primärvården som en del av den öppna vården, utan avgränsning vad gäller sjukdom, ålder eller patientgrupp, skall svara för befolkningens behov av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusets medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens. När det gäller barn och unga med psykiska problem ser det olika ut i landet men på många platser har primärvården hittills endast i begränsad utsträckning möjlighet att möta behovet. För att primärvården ska kunna vara ett realistiskt vårdalternativ för barn och unga med psykiska problem behövs tydliga förstärkningar. 1. Förstärkt barnpsykiatrisk kompetens inom allmänläkarkåren. 2. Samordning av den del av primärvården som skall ta hand om psykiska problem hos barn och unga med de nedan förordade helhetslösningarna som Familje- och Ungdomscentralerna eller liknade lösningar. 3. Tillgång till psykosocial kompetens (exempelvis psykologer och socionomer) inom primärvården. 4. Resurser inom landstingen måste öka för att möta behovet av psykiatrisk hjälp i första linjens sjukvård. Psykiatrisamordningen anser att basverksamheterna och primärvården för barn och unga behöver samorganiseras, samlokaliseras och samarbeta bättre. För att förebyggande arbete och tidigt stöd skall bli effektivt behövs en lättillgänglig, samlad social och medicinsk verksamhet. Socialstyrelsen anger i sin lägesrapport för 2005 gällande individ och familjeomsorg att enligt en grov uppskattning är vart tionde barn i riskzon för en negativ utveckling och 2-5% har mer allvarliga problem.

4 Tidiga riskfaktorer hos barn är allvarliga uppförande- och uppmärksamhetsstörningar, aggressivt och utåt agerande beteende och brister i den sociala utvecklingen. En av två pojkar och en av fem flickor som visar ett allvarligt normbrytande beteende riskerar att bli kriminella. För att nå såväl de barn och familjer som behöver förebyggande insatser som de som behöver omfattande stöd och behandling bör insatserna finnas i deras närmiljö. Det bör vara lättillgängligt och finnas en tydlig väg in till de allmänna stödjande insatserna som också kan användas när barn och familjer behöver mer omfattande sociala stödinsatser eller hälso- och sjukvård. Verksamheterna ska, så långt det är möjligt, samlat kunna möta människors såväl sociala, psykologiska som medicinska behov med ett långsiktigt helhetsperspektiv. Det kan finnas olika sätt att åstadkomma detta. Det som måste eftersträvas är en sammanhållen verksamhet. Familjecentraler framhålls som en bra samverkansform för förebyggande och hälsofrämjande arbete. De kan också vara en bra form för tidig identifiering av och aktiviteter som kan stödja barn och föräldrar med särskilda behov. Familjecentralerna är även en viktig arena som mottagare av nya forskningsrön och kunskap om förebyggande arbete och tidigt stöd liksom implementering av nya metoder. Det finns i dag cirka tvåhundra familjecentraler i landet. En del kommuner har flera familjecentraler medan andra inte har några alls. De flesta vänder sig till föräldrar och barn från 0-7 år. En familjecentral bör enligt Föreningen för Familjecentraler innehålla minst mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning på förebyggande arbete. En annan verksamhetsform som håller på att växa fram är den s.k. närsjukvården. Närsjukvården bör, när det gäller barn och familjer, även den kunna utformas så att kravet på samordning, lättillgänglighet och närhet uppnås. 4 Psykiatrisamordningen anser att de verksamhetsformer som håller på att växa fram (familjecentraler eller närsjukvårdskoncept) bör omfatta barn 0 år till cirka 16 år och då även omfatta primärvård för psykosociala eller psykiska problem. Den specialiserade psykiatrin ska utföra konsultationer i verksamheterna liksom ge stöd och handledning. Verksamheterna bör också ha ett etablerat samarbete med elevhälsan. Modellen med en sammanhållen barnhälsa bygger på att basverksamheter, som alla använder, finns i nära sammanhang med såväl primärvård och socialtjänst som med mer specifika specialistfunktioner.

5 Genom att samla barnhälsovård, mödrahälsovård och öppna förskolan (som alla är verksamheter som besöks av de flesta föräldrar) tillsammans med socialtjänst och primärvård ökar tillgängligheten. Vård- och stödinsatser kan ges i ett naturligt sammanhang och vid behov kan kontakt med specialister inom såväl socialtjänst som barn- och ungdomspsykiatrin enkelt ordnas. Socialtjänstens medverkan i familjecentralerna är viktig och kan behöva förstärkas. Skolan och elevhälsan får då lättare att få kontakt med övriga aktörer. Föräldrar och barn slipper att leta sig fram i systemet när man behöver hjälp. Denna form av barnhälsa ska kunna erbjuda insatser till barn och ungdomar tills det blir naturligt för nästa verksamhet, som nedan föreslagna ungdomshälsa, att ta vid. Åldersgränserna som anges här är ungefärliga och indelningar måste anpassas efter lokala förhållanden. 5 Psykiatrisamordningen anser att ungdomscentraler/ungdomshälsa bör inrättas för ungdomar från cirka år. Ungdomshälsan bör innehålla nuvarande ungdomsmottagningar samt primärvård, socialtjänst och vissa specialistfunktioner. Den specialiserade psykiatrin, såväl barn- och ungdomspsykiatri som vuxenpsykiatri bör finnas tillgängliga och bistå med konsultation och handledning. Ungdomsmottagningarna har visat sig vara en bra modell för att möta ungdomar med problem i ett tidigt stadium. Antalet som vid besöken uppger en psykiatrisk problematik har på senare år ökat. Det finns signaler i samhället om en ökande psykisk ohälsa bland ungdomar. Det är inte klart om detta verkligen speglar att psykiatriska sjukdomstillstånd har ökat eller om det mer handlar om att det är svårt att vara ung i dagens samhälle och att vi är mer benägna att tala om vårt psykiska välbefinnande än tidigare. Oavsett om det handlar om psykisk sjukdom, kriser eller svårigheter att hantera sin livssituation så behöver ungdomar lättillgängliga insatser. När det gäller allvarliga psykiatriska tillstånd som t.ex. schizofreni eller manodepressiv sjukdom verkar de inte ha ökat. Däremot debuterar dessa sjukdomar ofta i sena tonåren och dagens behandlingskunskap tyder på att ett tidigt omhändertagande kan motverka en negativ sjukdomsutveckling. Självmordsförsök bland unga verkar ha ökat och självmord är en av de vanligaste dödsorsakerna i sena tonår och början av tjugoårsåldern. Detta måste tas på största allvar och alla aktörer mobiliseras för tidig upptäckt liksom tidiga insatser. Det finns oroande tecken som tyder på att den psykiska ohälsan ökat mer hos flickor. Unga kvinnor i åldrarna är kraftigt överrepresenterade när det gäller självmordsförsök. Flickors

6 6 alkoholkonsumtion är högre än någonsin. Antalet tonårsflickor (13-17 år) som akut omhändertas ökar. Vår kunskap om ADHD och olika autismspektrumstörningar liksom om psykiska funktionshinder har ökat. Det är av största vikt att barn och ungdomar med denna problematik uppmärksammas tidigt och får det stöd de behöver. Risken för att psykiska sjukdomar som depression, ångest, alkohol- eller drogberoende utvecklas är annars stor. Missbruk av alkohol och narkotika hos barn och unga är en allvarlig riskfaktor för negativ utveckling i livet. De ungdomar som har ett allvarligt missbruk har också ofta någon psykisk sjukdom. Det måste finnas ett välutvecklat preventivt arbete men även beredskap att tidigt känna igen och kunna intervenera vid riskabel alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk. Skolk och icke genomförd skolgång är andra mycket viktiga riskfaktorer för en negativ livsutveckling. Det behövs en aktiv elevhälsa och ett nära samarbete mellan elevhälsa, primärvård, socialtjänst och specialistpsykiatri när ungdomar börjar uppvisa tecken på allvarliga psykosociala problem. Samverkansformer mellan dessa aktörer måste finnas som en del i vardagsarbetet för att optimala insatser ska kunna erbjudas ungdomar och deras familjer. Psykisk ohälsa är en av de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivningar hos ungdomar. En allt större grupp ungdomar kommer aldrig in på arbetsmarknaden. Även arbetsförmedling och försäkringskassa kan med fördel ingå i ungdomshälsan. Den ovan beskrivna verksamheten kan utformas på olika sätt och säkert rymmas i ett närsjukvårdskoncept. Psykiatrisamordningen anser att barn- och ungdomspsykiatrin skall vara en specialistverksamhet som bör koncentrera sina insatser till de mest behövande barnen och familjerna. Barn och ungdomar med risk att utveckla svåra psykiska problem samt ungdomar som lider av eller är i inledningsfasen till utveckling av psykisk sjukdom skall ges särskild prioritet. Den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrins uppdrag skall vara att: - göra fördjupade utredningar, - diagnostisera psykiska sjukdomar och neuropsykiatriska tillstånd som kräver specialiserad behandling, - ge psykiatrisk behandling som inte ges av första linjens sjukvård oavsett var barnen/ungdomarna befinner sig (i hemmet eller i någon form av dygnsvård som t.ex. familjehem, Hem för vård eller boende (HVB) eller SiS-institution (Statens Institutionsstyrelse)),

7 7 - ge konsultation och handledning till basverksamheter, primärvård, i socialtjänstens verksamheter samt till SiS-institutioner. Så länge alla barn- och ungdomspsykiatriska ärenden osorterat kommer till specialistverksamheterna är det svårt för verksamheten att prioritera och rikta resurser på ett effektivt sätt, och det skapas därmed onödiga väntetider. Behov som inte kräver specialiserad vård bör tas om hand av första linjens sjukvård. Ansvarsgränserna mellan primärvård och specialistpsykiatri behöver utvecklas. Nya behandlingsmetoder och ett förändrat arbetssätt kommer att krävas av såväl specialistpsykiatrin som primärvården. Det behövs också ett betydande resurstillskott för att den psykiska ohälsan ska mötas med lika hög ambitionsnivå som den kroppsliga ohälsan. Övergången mellan barn-, ungdoms och vuxenpsykiatrin måste bli mer flexibel och kontinuitetsbrott förhindras. Psykiatrisamordningen anser att stöd och insatser till barn och ungdomar med mer komplicerad problematik måste planeras och samordnas väl utifrån behov hos den enskilde och hans/hennes familj. att stöd/insatser till barn och unga tydligt skall dokumenteras. Det är särskilt angeläget att gemensamma planeringar och dokumentation av dessa sker då flera vårdgivare/aktörer ger insatser. Av planen skall framgå: - på vilket sätt barnet och föräldrarna medverkat i planeringen. Särskilt bör barnets egen uppfattning framgå, - målet med insatserna, - vem som ansvarar för vad, - vem som är huvudansvarig för att planeringen följs upp, - när uppföljning skall ske. Förslag För att åstadkomma och underlätta ovan beskrivna förändringar föreslår Psykiatrisamordningen: att ett statligt nationellt centrum för stöd, kunskaps- och metodutveckling inrättas (se bilaga Nationellt kunskapscentrum). Centrumets uppgifter skall vara att samla, koordinera och föra ut ny kunskap och vetenskap inom det psykosociala fältet rörande barn och unga. Med det psykosociala fältet avses socialtjänstinsatser, psykiatriska insatser både allmänna och specialiserade, pedagogiska insatser samt insatser av psykosocial karaktär inom MVC och BVC.

8 Det är inte acceptabelt att varje delområde (hälso- och sjukvård, socialtjänst, skola/förskola/elevhälsa) på nationell nivå utvecklas oberoende av varandra då det gäller förebyggande arbete och tidigt stöd till barn och unga. (Se Strategier för samverkan i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, Socialstyrelsens skrivelse 2004.) Om samverkan skall förverkligas på regional och lokal nivå är det ett oundvikligt krav att samverkan också återspeglas i nationella organs aktiviteter. Centrumet skall initialt bistå kommuner och landsting i det förändringsarbete som föreslås ovan. Centrumets uppgift skall även vara att fortlöpande ge metod- och kunskapsstöd. 8 att regeringen avsätter ekonomiska medel i form av stimulansbidrag för att initiera och påskynda förändringsarbetet i kommuner och landsting. För att kommuner och landsting ska kunna genomföra förändringar i arbetssätt som påtagligt förbättrar tillgänglighet och kvalitet i insatser som ges till barn och unga måste resursförstärkningar ske (se bilaga 3).

9 Bilaga 1 Dnr 42/ Nationell Psykiatrisamordning S 2003:09 Nationellt kunskapscentrum för tidiga insatser till barn och unga Förslag Nationell psykiatrisamordning föreslår att ett Nationellt kunskapscentrum för tidiga insatser till barn och unga inrättas. Centrumets uppgift skall vara att samla, koordinera och föra ut kunskap och vetenskap då det gäller att identifiera, förebygga, ge tidigt stöd och behandla barn och unga som riskerar utveckla psykiska problem. Inledning Enligt Nationell psykiatrisamordnings direktiv skall samordningen tillsammans med landsting, kommuner och berörda statliga myndigheter formulera strategier för kvalitetsutveckling och ett stärkt utvecklingsarbete inom vården och omsorgen för människor med allvarlig psykisk sjukdom. Vidare skall personalförsörjningsfrågan inom vård, social omsorg och rehabilitering särskilt uppmärksammas och frågan om hur nödvändig kompetens hos personal i dag och i framtiden kan säkras är en viktig utvecklingsfråga. Det är Psykiatrisamordningens uppfattning att frågor om kvalitetsutveckling och personalförsörjning är nära förbundna med frågor om kompetens och kompetensutveckling. Vi bedömer att ett nationellt sammanhållet stöd för kompetensutveckling då det gäller att förebygga, ge tidigt stöd och behandla barn och unga som riskerar att utveckla psykiska problem, är en förutsättning för att lyckas med personalförsörjning och därmed utveckling av kvaliteten i verksamheterna.

10 2 Enligt uppgifter som kommit oss till del är det på flera håll i landet ett stort problem att lyckas behålla kvalificerad personal både inom barnoch ungdomspsykiatrin och inom den sociala barn- och ungdomsvården. Bakgrund Sedan början av 2000-talet har diskussioner om behovet av någon form av nationellt kunskapscentrum för barn i vidare eller mer avgränsad bemärkelse förts. Ett konkret förslag på området är det om ett nationellt riskbarncentrum från Kommittén mot barnmisshandel i betänkandet Barnmisshandel - att förebygga och åtgärda (SOU 2001:71). Regeringen antog propositionen Stärkt skydd för barn i utsatta situationer (prop. 2002/03:53) och uppdrog därefter åt Socialstyrelsen att föreslå utformning av ett nationellt riskbarncentrum. Socialstyrelsens förslag överlämnades utan åtgärd av regeringen till Sociala barn- och ungdomsvårdskommittén som föreslog regeringen att avvakta med beslut om nationellt riskbarncentrum tills utvärderingar av de Barnahus (försöksverksamheter med samverkan under ett tak vid allvarliga brott mot barn) som är under uppbyggnad på flera platser i landet är gjorda. Regeringen har ännu inte fattat beslut i frågan. Nationell psykiatrisamordning erfar att efterfrågan på ett samlat kunskapsstöd för åtgärder till barn och unga som har psykiska problem är stort. Det gäller inom såväl kommunala, landstingsdrivna som privata verksamheter. Det gäller för hela den kedja av åtgärder som måste till för att vända utvecklingen med allt fler barn och unga som riskerar en negativ utveckling; förebyggande arbete, tidig upptäckt, tidigt stöd och behandlande insatser. Nationell psykiatrisamordning föreslår därför bildandet av ett nationellt centrum för kunskaps- och kompetensutveckling med ett betydligt bredare anslag än t.ex. ett riskbarncentrum inom området sexuella övergrepp och misshandel. Ett sådant uppdrag kan naturligtvis rymmas i ett nationellt kunskapscentrum. Behovsbeskrivning och motiv Inhämta, sammanställa och föra ut Såväl hälso- och sjukvårdens förebyggande arbete som socialtjänstens och barnpsykiatrins insatser och skolornas åtgärder inom ramen för elevhälsan är relativt lite föremål för forskning. Flera utredningar och rapporter pekar på behovet av stärkt forskning och kunskapsutveckling.

11 3 Socialstyrelsen anger i sin lägesrapport för 2005 gällande individ och familjeomsorg att samverkan är ett angeläget utvecklingsområde för att tidigt kunna uppmärksamma när barn inte har det bra. De lokala variationerna är stora när det gäller hur samverkan har utvecklats. Det finns många exempel på samordnade verksamheter som Familjecentraler, samordnade skol- och socialtjänstinsatser, gemensamma verksamheter mellan socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin. Det är en utveckling som måste stärkas och resultaten måste utvärderas och den nya kunskapen tas till vara. Under senare år har uppmärksammats att problem bilden när det gäller psykisk ohälsa skiljer sig åt avseende pojkar och flickor. Det är angeläget att vård och stödinsatser utvecklas för att svara mot de olika behov som kan finnas utifrån könsskillnader. Vi har förståelse för svårigheterna för lokala aktörer att hålla sig a jour med alla nya rön. Ett nationellt kunskapscentrums uppgift skulle vara att systematiskt samla och föra ut kunskap och metoder till fältet. För hälso- och sjukvård, socialtjänst och elevhälsa Mödravårdscentraler (MVC), Barnavårdscentraler (BVC), förskola/skola/elevhälsa, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri bör kunna få kompetensstöd och stöd i metodutveckling från ett och samma ställe. Det innebär en stor vinst om staten visar på vikten av att arbete sker i samverkan och hålls samman runt barnet och föräldrarna i stället för att styras av organisatoriska gränser. Om samverkan skall kunna förverkligas på lokal nivå är en förutsättning att samverkan också återspeglas på nationell nivå. Det är inte acceptabelt att varje område (hälso- och sjukvård, socialtjänst, elevhälsa och barn- och ungdomspsykiatri) kunskapsmässigt och metodmässigt utvecklas oberoende av varandra på nationell nivå. Det kan skapa mer förvirring än hjälp på utförarnivå. Befintligt stöd för kunskaps- och metodutveckling på nationell nivå Institutet för metodutveckling i socialt arbete (IMS) på Socialstyrelsen har ett uppdrag närliggande det som vi här föreslår. IMS uppdrag avser dock hela det sociala fältet. Det är inte realistiskt att tro att IMS skall kunna lägga den kraft som behövs på stöd till kompetens- och metodutveckling just inom barnområdet och inte heller då det gäller att samordna sådant stöd som berör flera sektorer. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är också ett nationellt organ som bistår aktörerna på olika sätt. SKL är en av de naturliga samarbetsparterna för ett nationellt kunskapscentrum. Likaså utgör

12 Skolverket och Myndigheten för skolutveckling ett stöd för skolor och förskolor. Hos en myndighet vars främsta uppdrag är att ge stöd till pedagogisk verksamhet finnas risk att stödet till det psykosociala arbetet inte får tillräcklig utrymme. Enligt mångas bedömning är skolan den arena där de bästa förutsättningarna finns för preventiva åtgärder. Forsknings- och utvecklingsenheter (FoU-enheter) med anknytning till olika delar av socialtjänstens arbete finns på ett fyrtiotal ställen i landet. Ibland är även landstingen involverade i FoU-enheterna. Viktigt arbete bedrivs på FoU-enheterna. De skulle vara betjänta av ett nationellt sammanhållet stöd för att bättre kunna arbeta för ökad kompetensutveckling. Den utvärdering som gjordes 2001 av fjorton FoU-enheter visade att dessa har åstadkommit kontaktytor med socialarbetarna på fältet, en brygga mellan fält och forskning. Utvärderarna menar dock att FoU-enheterna endast i begränsad omfattning kommit att bli en del av en långsiktig kunskapsuppbyggnad, delvis beroende på begränsade ekonomiska resurser. Statens Institutionsstyrelse som också bedriver forsknings- och utvecklingsarbete skulle vara en annan naturlig samarbetspartner. Inte minst deras uppföljande studier av ungdomar som lämnat SiSinstitutioner ger viktig kunskap om vilka behandlingsmetoder som är mera verksamma än andra. Utöver de här nämnda exemplen finns det fristående institut, institut knutna till olika universitet och enskilda organisationer som ger kunskaps- och metodstöd i arbetet med barn och unga som riskerar eller befinner sig i en negativ utveckling. 4 Ett sätt för staten att ange färdriktning Från många professionella på fältet efterfrågas tydligare stöd och styrning från nationell nivå. Man efterlyser nationella riktlinjer, handböcker och kompetensutveckling i metoder som bedöms vara de mest effektiva att använda. Ett nationellt kunskapscentrum skulle ha till uppgift att stimulera en utveckling mot användande av kunskapsbaserade metoder. Atferdsenteret i Oslo I Oslo finns sedan år 2003 ett centrum liknande det vi här föreslår. Atferdsenteret är ett nationellt centrum som arbetar utifrån en målsättningen att stärka kunskapen och höja kompetensen i arbetet med beteendeproblem hos barn och unga. Centrumet stimulerar tvärfacklig

13 forskning på området och stärker förbindelsen mellan forskning och praxis. Verksamheten bygger på ett tvärfackligt helhetsperspektiv och skall främja samarbete mellan olika yrkeskategorier och mellan forskare med olika bakgrund och profil. Centrumet bedriver utbildning och vägledning av yrkesgrupper i skola, barnavård och psykisk hälsovård. Centrumet har tre huvuduppgifter: 1. Implementering, utbildning och vidareutveckling av nya metoder i arbetet med allvarliga beteendeproblem. 2. Behandlingsforskning knuten till evaluering och utveckling av nya metoder. 3. Forskning om förekomst och utveckling av beteendeproblem hos barn och unga. En viktig princip i centrumets verksamhet är integrering av utbildning, praxis och forskning. Koppling till försök med samordnade verksamheter för barn och unga med behov av sociala och psykiatriska insatser samtidigt. Sociala barn- och ungdomsvårdskommittén föreslog i sitt betänkande Källan till en chans (SOU 2005:81) försök med fem samordnade verksamheter i landet där barn och unga med sammansatt problematik och med behov av psykiatriska och sociala insatser samtidigt skall få utredning och vård av tillräckligt god kvalitet. I förslaget ingick också att verksamheterna, om de vid en utvärdering bedöms framgångsrika, borde kunna utgöra klinisk bas för forskning och utveckling. Av de remissyttranden som inkommit framgår att flera instanser är positiva till förslaget och flera uttrycker också en önskan om att få bli försöksverksamhet. Även om sådana verksamheter skulle införas så kvarstår behovet av ett nationellt centrum som samlar kunskapen och kan samordna utvecklingsaktiviteter i landet. Ett exempel på hur ett uppdrag till ett Nationellt kunskapscentrum skulle kunna se ut och en ungefärlig beräkning av kostnader finns i bilaga 2. 5

14 Bilaga 2 Dnr 42/ Nationell psykiatrisamordning S 2003:09 Organisatoriska och ekonomiska förutsättningar för ett Nationellt kunskapscentrum för tidiga insatser till barn och ungdomar Vision Visionen är att alla barn och ungdomar utifrån individuella behov ska få ett adekvat stöd från samhället för att få en så god utveckling i livet som möjligt. Mål Målet är att barn och ungdomar som riskerar att utveckla allvarlig psykisk sjukdom, missbruk, kriminalitet och/eller psykiska funktionshinder som vuxna ska mötas med kunskapsbaserade insatser så tidigt i livet som möjligt för att förebygga en negativ utveckling. Insatserna ska vara lättillgängliga och erbjudas i en helhetslösning över huvudmannagränser. De som har de största behoven ska prioriteras. Inriktning Samhället ska ha metoder för att tidigt identifiera barn och ungdomar i riskzonen. Samhällets insatser ska stödja individernas och familjernas egen kraft, utnyttja ordinarie nätverk och stödja normala stödstrukturer. Insatser till barn, ungdomar, deras familjer och närstående ska ges i samlad form med integrerade arbetssätt så att gränser mellan olika huvudmäns ansvarsområden inte påverkar insatserna negativt. Centrumet ska vända sig till alla berörda aktörer som MVC, BVC, primärvård, förskolor, skolor, elevhälsa och den specialiserade psykiatrin. Detta nationella kunskapscentrum ska kunna fungera som en sammanhållande och faciliterande funktion för de verksamheter i landet som bedriver forskning och utveckling inom området. En gemensam plattform/verktyg för kunskapsspridning.

15 2 Uppdrag: vara kunskapscentrum, leda metodutvecklingen, producera och utföra utbildning, erbjuda handledning, utveckla instrument för uppföljning och sammanställa uppföljningsresultat nationellt, stödja FoU-verksamhet inom området 1. Uppdraget som kunskapscentrum innebär att: Inhämta kunskap Inhämta kunskap från internationella forskningsrapporter, forskningssammanställningar, konsensuskonferenser och vårdprogram. Inhämta kunskap från nationella forskningsrapporter, forskargrupper, vårdprogram och delta i konsensuskonferenser. Sammanställa kunskap Sammanställa kunskap från olika källor för olika mottagare inom området. Anpassa de aktuella kunskapssammanställningarna så att de kan användas i det praktiska arbetet för medarbetare i olika organisationer men också chefer, politiker och allmänhet. Föra ut kunskap Producera utbildningsmaterial som kan användas ute i verksamheterna. Producera kursplaner och utbildningspaket. Utbilda utbildare som i sin tur kan utbilda ute på arbetsplatserna. Utföra vissa större utbildningssatsningar på nationell nivå. 2. Uppdraget kring metodutveckling innebär att: Analysera behovet av att införa nya metoder inom olika områden. Skapa konsensus kring satsningar på specifika metoder och verktyg. Introducera och informera om behov av åtgärder för att dessa metoder ska kunna implementeras. Möten för chefer om förändringsarbete, strategier för utveckling. Erbjuda utbildning i aktuella metoder. Ge handledning och fortsatt stöd till handledning till de som genomgått utbildningar. Ta fram gemensamma uppföljningsinstrument för verksamheter som använder de nya metoderna för att kunna följa programtrohet, och resultat. Sammanställa resultat på nationell nivå utifrån lokala uppföljningar. I Sverige utvärdera nya metoder och skapa konsensus om fortsatt utveckling. 3. Uppdraget att utbilda innebär att: Ta fram utbildningsmaterial, innehållet i utbildningsdagar och kurser för kunskapsförmedling och metodutveckling.

16 3 Anordna vissa kurser nationellt och regionalt. Tillhandahålla utbildningsmaterial och kursplaner till lokala utbildare. Anordna kurser för utbildare. 4. Uppdraget att handleda innebär att: Tillhandahålla ett antal handledare som initialt ger handledning direkt till utförarna. I ett senare skede kommer uppdraget troligen mer att vara att utbilda handledare, handleda och stödja handledare. 5. Uppdraget att följa upp innebär att: Ta fram gemensamma instrument för uppföljning av såväl implementering av ny kunskap som specifik kontroll av programtrohet dvs. att de som ger insatserna gör det enligt den ursprungliga metoden, den evidensbaserade kunskapen osv. Ta fram gemensamma resultatmått för verksamheterna. Samla in, sammanställa och återföra resultat och kunskap utifrån uppföljningarna. Analysera på nationell nivå och gemensamt med lokala aktörer dra slutsatser inför det fortsatta arbetet. 6. Uppdraget att stödja forskning och utveckling innebär att: Hålla kontakt med universitet och FoU-enheter i Sverige och vara sambandscentral dvs. veta vad som pågår och kunna förmedla kontakter. Kunna ge visst metodstöd till forskning och utveckling i landet och initiera gemensamma satsningar för att utveckla kunskap. Uppföljning av de satsningar som görs. Exempel på vad detta skulle kunna innebära i praktiken Föräldrautbildning: Det finns i dag en kunskap och konkreta program kring utbildning och föräldragrupper. Detta centrum skulle kunna ha kurser kring metodiken att leda föräldrakurser till såväl socialtjänst, elevhälsovård som barnpsykiatri. Utbildningspaket för olika ändamål som allmän föräldragrupp för skolan, föräldragrupp för barn med speciella behov för socialtjänst eller barnpsykiatri. Kompetens: Läkare inom primärvård och skolhälsovård behöver utbildning kring hur man identifierar barn och ungdomar med ex ADHD, eller begynnande psykos och vilka första utredningssteg som kan göras i skolan. Läkare inom barnpsykiatrin behöver fortbildning i den nya kunskap som kommer kring insatser till barn och ungdomar med speciella behov. På samma sätt kommer det behövas gemensamma utbildningar för psykologer i utrednings- och behandlingsmetodik.

17 4 Intensiva interventions- och behandlingsprogram: Det finns i dag metoder kring intensiva insatser till familjer och barn för att vända en negativ utveckling. Metoderna bör användas mer systematiskt än vad som sker i dag. Genom intensiva tidiga insatser med kunskapsbaserade metoder i barn och ungdomars ordinarie livssituation skulle troligen en del placeringar på SIS-institutioner och HVB kunna undvikas. Personal inom primärvård, MVC, BVC och elevhälsovård behöver gemensamma redskap och gemensamt språk med socialtjänst och BUP för att tidigt kunna identifiera och snabbt kunna få hjälp att åtgärda eller föra vidare till rätt instans. Det måste också finnas ett antal personer med specialkompetens för att kunna utföra intensiv intervention, avancerat stöd och specialbehandling som är lättillgänglig vid behov. För att vi ska uppnå detta i Sverige behöver under en tvåårsperiod uppskattningsvis personer utbildas. Chefskurser i förändringsarbete och erfarenhetsutbytesnätverk för chefer, för att kunna genomföra implementering av ny kunskap, nya metoder och nya arbetssätt. Utvärdering: Samlad systematisk utvärdering av olika metoder som vi inför i Sverige skulle kunna öka våra kunskaper om hur dessa metoder bäst ska användas i vår miljö. Organisation Föreslås vara ett fristående kunskapscentrum med sitt uppdrag direkt från regeringen för att möjliggöra en snabb start och ett flexibelt arbetssätt. Centrumet ska utveckla ett nära samarbete med Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Sveriges Kommuner och Landsting, Skolverket och med övriga aktuella aktörer. I styrelsen bör finnas representation från något/några universitet och berörda aktörer. Uppskattade årliga kostnader Summa personalkostnader: Omkostnader för centrumet, (lokaler, datorer, material, tryckning, inspelningar, utskick, resor, konsensuskonferenser, workshops mm) Stimulans till särskilda utvecklings- och forskningssatsningar Utbildningar Totalkostnad för detta centrum 21 miljoner kronor 7 miljoner kronor 10 miljoner kronor 12 miljoner kronor 50 miljoner kronor

18 5 Beräkningsunderlag för uppskattade kostnader: Personalkostnader för centrumet: 1 chef 1 mnkr 1 kunskapsnestor med akademisk komp, sociala området 1 mnkr 1 kunskapsnestor med akademisk komp, medicinska omr. 1 mnkr 2 personer, kunskapssammanställning och bearbetning 1,5 mnkr 2 personer för framtagande av utbildningsmaterial 1,5 mnkr 2 assistenter 1 mnkr 4 lärare 3 mnkr 10 lärare och handledare i specifika metoder 7 mnkr 4 årsarbetstjänster som kan användas för att knyta olika experter till centrumet i olika frågor Summa personalkostnader: 4 mnkr 21 miljoner kronor Omkostnader: Lokaler och utrustning Förbrukningsmaterial Resor Produktion av utbildningsmaterial Litteratur till egna medarbetare, deltagare i utbildn Konsensuskonferenser, chefsmöten Summa omkostnader: 2,7 mnkr 0,5 mnkr 1,3 mnkr 1,0 mnkr 0,5 mnkr 1,0 mnkr 7 miljoner kronor Utbildningssatsningar: 1. Grundläggande utbildning 1 utbildningsdag med kunskapsöversikt för 1000 personer kostar 1,1 miljoner Uträkning: 1 dag med kunskapsöversikt 50 personer per utbildning ger 20 dagar. 1 kursdag kostar kr lokal kr föreläsare kr/person för lunch o kaffe x 50 pers = = ca kr Utbildningskostnad x 20 dagar= kr Resor för deltagarna: 500 kr/person i medeltal x 1000 = kr

19 6 2. Metodutbildningar Fördjupad utbildning i någon metod för 100 personer kostar 3 miljoner kronor 15 utbildningsdagar som fördelas på en femdagars kurs och fem tvådagars tillfällen. 100 måste delas på 3 grupper och kostar då: Utbildningskostnad: per dag för föreläsare och lokal exkl centrumets egna lärare 15 x x 3 = kr Logi o mat: om dagarna ges 5 x 2 och 1x5 blir det 9 övernattningar a 1300 kr, =ca kr Lunch o kaffe 150 x 15 = ger ca kr per person x 100 = 1,2 miljoner kr Resor för deltagarna: 1500 kr per person i medeltal x 6 tillfällen x 100 ca kr 500 elevhälsovårdspersonal, 1000 socialtjänst personal, 500 barn o ungdomspsykiatri och 500 primärvårds personal och 500 annan personal skulle årligen kunna ges en introduktionsutbildning: 200 personer från i första hand socialtjänst och BUP men även annan huvudman skulle erbjudas fördjupad utbildning. Om centrumet ska ge 2000 personer en introduktionsdag per år och ge 300 personer en fördjupad utbildning per år kostar detta (3,3 miljoner + 9 miljoner) ca 12 miljoner kr Totalkostnad 50 miljoner kronor

20 Bilaga 3 Dnr 42/ Nationell psykiatrisamordning S 2003:09 Statliga stimulansmedel inom barn- och ungdomspsykiatriområdet För att påskynda att de tidiga insatserna till barn och ungdomar utvecklas och förstärks krävs att ett antal förutsättningar uppfylls. Det måste finnas en god kunskapsutveckling, tillgång till utprövade metoder och verktyg, kompetent personal, organisatoriska förutsättningar för helhetslösningar. Kunskapsutveckling och metoder Det Nationella centrumet kan ge förutsättning för att skapa en snabb kunskapsutveckling inom området och tillgång till metoder och verktyg. Kompetent personal För att det ska finnas kompetent personal behövs personer med adekvat grundutbildning. I dag är innehållet i flera högskoleutbildningar bristfälligt vad gäller kunskap om orsaker och insatser till barn med särskilda svårigheter. Gemensamt kunskapsinnehåll om detta område inom socionomutbildningarna, lärarutbildningarna, sjuksköterske- och läkarutbildningarna skulle underlätta samarbetet i praktiken samt underlätta fortbildning. Gemensamma kunskapsmoduler skulle kunna tas fram av det Nationella centrumet. Organisation Dagens situation med olika huvudmän och stuprörsorganisation försvårar införandet av nya arbetssätt. Helhetslösningar som innebär att barn och familjer upplever att det finns en väg in i systemet och att man får samlad hjälp inom olika livsområden kräver gemensamma arenor för de olika aktörerna. Utökade familjecentraler med MVC, BVC, primärvård, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatrin, habilitering och elevhälsovård i nära praktiskt samarbete, som ger tillgång till alla dessa

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01)

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01) Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd (reviderade 2012-01-01) 1 2 Innehållsförteckning Förord... 4 Målet för samverkan och målgruppen... 5 Grundläggande utgångspunkter...

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Historien Uppdrag lämnat oktober 2010

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Handläggare Datum Diarienummer Karin Reuterdahl 2015-03-17 AMN-2015-0185 Arbetsmarknadsnämnden Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson PRIO-psykisk ohälsa Landstinget Gävleborg PRIO-psykisk ohälsa Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2 1.2.1. Revisionskriterier...

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga 0-20 år mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga 0-20 år mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län OMSORGSFÖRVALTNIGNEN Handläggare Folkesson Thomas (OMF) Hedberg Jenny (OMF) Datum 2015-03-13 Diarienummer OSN-2015-0155 Omsorgsnämnden Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015

Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Förebyggande och stödjande arbete med barn, ungdomar och vuxna Upprättad: 0000-00-00 Antagen av: ange instans Datum för antagande: 0000-00-00, 00 Kontaktperson:

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län 2015 2016 Datum 2014-11-07 Överenskommelse om samverkan mellan BUP och kommunernas socialtjänst i

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.psynk.se

Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.psynk.se Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Synkronisera alla insatser för psykisk hälsa! Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne 2008-09-15 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne Bakgrund Regeringen fattade den 24 april 2008 beslut om en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014

Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014 Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014 Johanna Freed 2014-10-06 Varför en ny vägledning? Professionernas önskemål Skollagen definierar elevhälsan som samlad funktion Uppdrag

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

UPP-centrum. Nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som riskerar svårare psykisk ohälsa

UPP-centrum. Nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som riskerar svårare psykisk ohälsa Vuxna måste se, höra, förstå och göra! Lars Hellgren medicinalråd chef UPP-centrum UPP-centrum Nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som riskerar svårare psykisk ohälsa Uppgifter

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Gränsöverskridande samverkan

Gränsöverskridande samverkan Gränsöverskridande samverkan Margaretha Månsson, Leg.psykolog, spec.ped.psyk Sektionschef Mödra- Barn- Ungdomshälsovård Helsingborgs Lasarett Plats i geografin MB(U)HV 8 kommuner i Nordvästra Skåne (NvS)

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

Individuell planering av tjänstgöring

Individuell planering av tjänstgöring Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 BUP Sörmland 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Trygg och säker vård i familjehem och HVB

Trygg och säker vård i familjehem och HVB Trygg och säker vård i familjehem och HVB Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende Antal barn och

Läs mer

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Familjehemsplacerade barns hälsa Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Alla barn har rätt till fysisk och psykisk hälsa FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-11-25

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården

Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården 4 juni 2014 Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården Bakgrund Frågan om arbetsbelastning och hög personalomsättning inom socialtjänsten är akut. Akademikerförbundet SSR har länge

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Välkomna! Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- ledsna och oroliga barn Skellefteå 19.10 2011 Umeå 20.10 2011 Lycksele 26.10 2011 Program för dagen

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 (5) RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 Parter och XX kommun. 2 Avtalstid Avtalet gäller fr.o.m. 2008-xx-xx tills vidare med möjlighet för part att skriftligt säga upp

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår

Läs mer

Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN NEDSTÄMDHET/ORO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE. för barn och ungdomars psykiska hälsa

Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN NEDSTÄMDHET/ORO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE. för barn och ungdomars psykiska hälsa Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN NEDSTÄMDHET/ORO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa Bakgrund Den här samverkansplanen har tagits fram i samarbete med berörda verksamheter

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa.

För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa. För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa. Satsningar på barn och ungdomar i Uppsala kommun och landstinget. Satsningar på barn och ungdomar i Uppsala kommun. Ett Uppsala

Läs mer

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-03-02 Dnr 1500111 1 (8) Beredningen för psykiatri,

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21

Läs mer

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se Våld i nära relationer Våld och övergrepp mot barn Barn

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Första linjen unga, Karlstadsområdet

Första linjen unga, Karlstadsområdet Första linjen unga, Karlstadsområdet Forshaga kommun, Grums kommun, Hammarö kommun, Karlstads kommun, Kils kommun, Landstinget i Värmland För barn och unga 6-20 år Vad är första linjen för barn och unga

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

Stöd i föräldrarollen inom missbruks- och beroendevården 2012-2014

Stöd i föräldrarollen inom missbruks- och beroendevården 2012-2014 Stöd i föräldrarollen inom missbruks- och beroendevården 2012-2014 Inledning Socialstyrelsen har i uppdrag att under perioden 2011-2014 i samråd med Statens Folkhälsoinstitut (FHI) och Sveriges Kommuner

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Spår 1 Från tanke till handling! Spridningskonferens 26 april 2012 Spår 1 Analys och strategi Uppbyggnad och start av arbetet

Läs mer