ALLMÄN FLYGMOTORTEORI MTM
|
|
|
- Erika Lindgren
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ALLMÄN FLYGMOTORTEORI MTM
2 Innehållsförteckning Ref: Part-66 / 15:1 Fundamentals, Level 2/B1 Sidan: 1
3 Introduktion Ref: Part-66 / 15:1 Fundamentals, Level 2/B1 Sidan: 2
4 Grundläggande flygmotorteori Ref: Part-66 / 15:1 Fundamentals, Level 2/B1 Det här kapitlet handlar om att praktiskt förstå de grundläggande fysikaliska egenskaper som uppstår i en flygmotor under kontinuerlig drift med avseende på tryck -,temperatur och hastighet. Samt att genom olika ekvationer kunna härleda och förstå olika samband som är nödvändig att övergreppa för att t.ex. kunna utföra olika typer av felsökningar. Sidan: 3
5 Sidan: 4 Flygområdesdiagram Ref: Part-66 / 15:1 Fundamentals, Level 2/B1 Atmosfären påverkar en turbinmotor helt väsäntligt, atmosfärens statiska tryck här högst på havsytan ( mb ) och sjunker ju högre upp vi kommer. Tryckfallet kan ses som linjär från havsnivån till yttre atmosfärslagret då rymden eller vacuum uppstår där statiska trycket är noll. Atmosfärens temperatur sjunker linjärt till en bestämd höjd och ligger i praktiken på samma temperatur till en högre höjd då den plötsligt stiger i temperatur för att sedan sjunka och senare i rymden vara kring absoluta fryspunkten.
6 Ref: Part-66 / 15:1 Fundamentals, Level 2/B1 Sidan: 5
7 Sidan: 6 Ref: Part-66 / 15:1 Fundamentals, Level 2/B1 Vad är reaktionskraft Är den kraft som verkar FRAMÅT i färdriktningen! REAKTIONSKRAFT
8 Sidan: 7 Ref: Part-66 / 15:1 Fundamentals, Level 2/B1 Vad är aktionskraft Är den kraft som verkar BAKÅT i färdriktningen! AKTIONSKRAFT
9 Sidan: 8 Newtons tredje aktionslag! Ref: Part-66 / 15:1 Fundamentals, Level 2/B1 Mot varje verkande kraft rör sig en lika stor motverkande kraft. REAKTIONSKRAFT AKTIONSKRAFT
10 Sidan: 9 Överföring av dragkraft Ref: Part-66 / 15:1 Fundamentals, Level 2/B1 Flygmotorn alstrar en framåtriktad dragkraft i kompressorn och en bakåtriktad kraft i utlopps delen. Hur detta ligger till skall vi förklara närmare längre fram. När en flygmotor producerar en lika stor kraft framåt som bakåt, producerar inte motorn en sådan dragande energi att den kan nyttjas under flygning, ( så är fallet när motorn går på tomgång eller som ofta benämns Ground Idle. När flygmotorns pådrag ökas, ökas samtidigt dess dragkraft framåt och vi får en större framåtriktad kraft ( reaktionskraft ) än bakåtriktad kraft ( aktionskraft ). Överskottet av framåtriktad kraft vill få flygplanet att röra sig framåt i kraftriktningen. Den framåtriktade kraften trycker motorn framåt i dess motorfästen och kraften överförs från motor till övrig flygplankonstruktion genom dess motorfästen.
11 Sidan: 10 Acceleration av luftmassa Ref: Part-66 / 15:1 Fundamentals, Level 2/B1 Turbojetmotorn ger en relativt liten luftmassa en stor acceleration. Kallas för! VARMSTRÅLE PRINCIPEN
12 Sidan: 11 Acceleration av luftmassa Ref: Part-66 / 15:1 Fundamentals, Level 2/B1 Propellermotorn ger en relativt stor luftmassa en liten acceleration. Kallas för! KALLSTRÅLE PRINCIPEN
13 Sidan: 12 Enkel reaktionsmotor Ref: Part-66 / 15:1 Fundamentals, Level 2/B1 En ballong kan beskrivas som en reaktionsmotor. Luft är påfyllt i dess kropp som utövar ett konstant statiskt tryck runt hela dess yta. Om en del av ballongen öppnas med en liten öppnings area kommer luften att strömma med ut med hög hastighet. Hög hastighet ger ett lågt statiskt tryck, mindre än det statiska trycket inuti ballongen. Ballongens statiska tryck kommer att pressa ballongen framåt eftersom trycket framåt är större än trycket bakåt. Hastighetsökningen i utlopps munstycket kallas för expansion.
14 Sidan: 13 Olika typer av flygmotorer Ref: Part-66 / 15:1 Fundamentals, Level 2/B1 RADIALKOMPRESSORMOTORN Består enkelt av tre stycken byggenheter 1. Kompressor 2. Brännkammare 3. Turbin
15 Sidan: 14 Ref: Part-66 / 15:1 Fundamentals, Level 2/B1 Olika typer av flygmotorer TURBOPROPELLERMOTORN Består enkelt av fem stycken byggenheter 1. Propeller 2. Reduktionsväxel 3. Kompressor 4. Brännkammare 5. Turbin
16 Sidan: 15 Ref: Part-66 / 15:1 Fundamentals, Level 2/B1 Olika typer av flygmotorer TURBOPROPELLERMOTORN MED FRITURBIN (POWER TURBINE) Består enkelt av sex stycken byggenheter 1. Propeller 2. Reduktionsväxel 3. Kompressor 4. Brännkammare 5. Kompressor Turbin 6. Fri turbin ( power turbine )
17 Sidan: 16 Olika typer av flygmotorer Ref: Part-66 / 15:1 Fundamentals, Level 2/B1 DUBBELROTORMOTORN MED LÅGT BY-PASS Består enkelt av sex stycken byggenheter 1. Fläkt med lågtryckskompressor 2. Högtryckskompressor 3. Brännkammare 4. Högtrycksturbin 5. Lågtrycksturbin 6. Utloppsdel
18 Sidan: 17 Ref: Part-66 / 15:1 Fundamentals, Level 2/B1 Olika typer av flygmotorer DUBBELROTORMOTORN MED HÖGT BY-PASS Består enkelt av åtta stycken byggenheter 1. Fläkt 2. Reduktionsväxel 3. Lågtryckskompressor 4. Högtryckskompressor (centrifugal) 5. Brännkammare 6. Högtrycksturbin 7. Lågtrycksturbin 8. Utloppsdel
19 Sidan: 18 STRÖMMNING I OLIKA KANALER Ref: Part-66 / 15:1 Fundamentals, Level 2/B1 De strömningstvärsnitt som luften (gasen) passerar på sin väg genom motorn har utformats med hänsyn till de energiomvandlingar som sker i motorn. I kompressorn skall luftens tryck ökas men däremot inte hastigheten ( skall bibehållas över hela kompressorn ). I brännkammaren skall trycket ökas ytterligare genom förbränning. I turbinen skall gasen expanderas genom att gas hastigheten ökas.
20 Sidan: 19 STRÖMMNING GENOM EN DIVERGERANDE KANAL Ref: Part-66 / 15:1 Fundamentals, Level 2/B1 Om gas passerar genom en kanal med en area förändring från mindre till större kommer gas hastigheten att minska beroende på att större mängd gas molekyler fördelas på en större yta, det medför i sin tur att det statiska trycket kommer att öka. Samtidigt när gas hastigheten minskar och statiska trycket ökar ökar även temperaturen på grund av att statiska trycket ökar. Den här konstruktionsutformningen har t.ex en luftfördelare där det är av största intresse att få en lägre gas hastighet och samtidigt ett högre statiskt tryck.
21 Sidan: 20 STRÖMMNING GENOM EN KONVERGERANDE KANAL Ref: Part-66 / 15:1 Fundamentals, Level 2/B1 Om gas passerar genom en kanal med en area förändring från större till mindre kommer gas hastigheten att öka beroende på att mindre mängd gas molekyler fördelas på en mindre yta, det medför i sin tur att det statiska trycket kommer att minska. Samtidigt när gas hastigheten ökar och statiska trycket minskar, minskar även temperaturen på grund av att statiska trycket minskar. Den här konstruktionsutformningen har t.ex. ett utlopps munstycke, där det är av största intresse att få en så hög hastighet som möjligt på gas massan.
22 Sidan: 21 FLYGMOTORNS ARBETSSÄTT Ref: Part-66 / 15:1 Fundamentals, Level 2/B1 Oavsätt vad det handlar om för förbränningsmotor indelas en motor i följande tre grundenheter! C. Kompressor Q. Brännkammare T. Turbin
23 Sidan: 22 STATIONSINDELNING Ref: Part-66 / 15:1 Fundamentals, Level 2/B1 En flygmotor är indelat i ett stationsindelningssystem. Systemet har till uppgift att vid olika byggenheter visa olika referenser i gas flöde gas tryck och gas temperatur. Stationsindelningssystemet nyttjas bland annat till att vid givna stationer kunna mäta ett specifikt värde som sedan jämförs med ett annat värde, bland annat vid felsökning. STATIONSINDELNING ENLIGT BILD! 0. Upstream ( luftflöde till motorn) 1. Air intake (luftflöde i motorns inlopp) 2. Compressor outlet (luftflöde i kompressorns (utlopp) 3. Turbine inlet (flöde i turbinens inlopp) 4. Turbine outlet (flöde i turbinens utlopp)
24 Sidan: 23 ALLMÄN DRIFTS PRINCIP Ref: Part-66 / 15:1 Fundamentals, Level 2/B1 Kompression Kompressorn ( C ) skall komprimera luftmassan (öka statiska trycket) av tillförd gas massa (G). Förbränning Luften (G) som komprimeras i ( C ) blandas i brännkammaren (Q) med bränsle, (till en blandning av ca 15/1 ) och förbränns. I förbränningen expanderas luft-bränsle massan. Expansion- I turbinen (T) expanderas gas massan från brännkammaren (Q) genom area fördelning. Turbinen driver kompressorn. Gas massan expanderas ytterligare i utloppsdelen.
25 Sidan: 24 PROCESS DIAGRAM Ref: Part-66 / 15:1 Fundamentals, Level 2/B1 Kompression- Gas massans Tryck och Temperatur ökar medan volymen minskar. Förbränning- Gas massans Volym ökar genom förbränningen och Temperaturen ökar genom att bränsle tillförs. Gas massans hastighet sjunker. Expansion- Gas massan avger energi (mekaniskt arbete) genom att driva kompressorn. Gas massans Temperatur och Statiska tryck sjunker medans volymen ökar ( expansion ).
26 Sidan: 25 JÄMFÖRELSE MELLAN KOLVMOTORN OCH TURBINMOTORNS ARBETSPROCESS Ref: Part-66 / 15:1 Fundamentals, Level 2/B1 En turbomotors arbetscykel kan liknas vid arbetscykeln för en fyrtakts kolvmotor. Vissa fundamentala skillnader finns dock. I en Turbinmotor- Är arbetsprocessen kontinuerlig I en kolvmotor-är arbetsprocessen intermittent
27 Sidan: 26 GASTURBINMOTORNS STRUKTUR (BYGGENHETER) Ref: Part-66 / 15:1 Fundamentals, Level 2/B1 Gasturbinmotorer har en både primär och en sekundär struktur. Den primära strukturen har till uppgift att göra motorn till en integrerad enhet, att bilda infästningar för motorns olika lager och externa komponenter samt att överföra motorns dragkraft till luftfartyget.
28 Sidan: 27 BYGGENHETER MOTOR RM8B Ref: Part-66 / 15:1 Fundamentals, Level 2/B1
29 Sidan: 28 BYGGENHETER MOTOR PT6-41/42 Ref: Part-66 / 15:1 Fundamentals, Level 2/B1
30 Sidan: 29 STATIONSINDELNING Ref: Part-66 / 15:1 Fundamentals, Level 2/B1
31 Tryckets variation i en turbojetmotor, vid stillastående flygplan
32 Tryck, Temp och Gashastighet genom en gasturbinmotor Sidan: 30
33 DIAGRAM ÖVER VARIATIONERNA TEMPERATUR-,STATISKT TRYCK OCH GASHASTIGHET I MOTORN Sidan: 31
34 Sidan: 32 KOMPRESSOR KARAKTERISTIK Compression ratio / kompressortryckförhållande P2/P1 Är medelvärdet på trycket efter kompressorn ( P2 dividerat med trycket före kompressorn ( P1 ). Air flow / Luftflöde ( G ) Är den mängd luft som flödar från inloppet till kompressorn och mäts i Kg / s. Mechanical power / Mekaniskt arbete ( W ) Är det arbete turbinen presterar för att driva kompressorn, arbetet mäts i Newton.
35 Sidan: 33 KOMPRESSOR KARAKTERISTIK Den huvudsakliga kompressorkarakteristiken illustreras i ett diagram där kompressortryckförhållandet som funktion av luftflödet visas.
36 Sidan: 34 TURBOJETMOTORNS PRESTANDA Med en turbojetmotors prestanda avses i första hand värdena på de egenskaper hos motorn som är av primärt intresse för motorns användning i flygplanet. Dessa egenskaper är: DRAGKRAFTEN SPECIFIKA BRÄNSLEFÖRBRUKNINGEN LUFTFLÖDET De nämnda egenskaperna påverkas av Flyghöjden och Flyg mach talet och atmosfärsförhållandena
37 Sidan: 35 TURBOJETMOTORNS PRESTANDA Om hastighetsändringen det vill säga skillnaden mellan ut och inloppshastigheten sätts in i det matematiska sambandet tillsammans med massflödet per tidsenhet genom motorn erhålles summan av de krafter som verkar och därmed också värdet på motorns dragkraft. I turbojetmotorn representerar luftflödet genom motorn massan och accelerationen skillnaden mellan gasens utloppshastighet och flyghastighet.
38 Sidan: 36 TURBOJETMOTORNS PRESTANDA Reaktionsverkan Reaktionsverkan av de krafter som åstadkommer hastighetsändringen hos luftflödet (L) genom motorn uppträder som tryckkrafter på olika delar inuti motorn ( kompressor-,diffusor-och brännkammare), framåtriktade krafter. Deltrycken och de ytor som de verkar på bestämmer hur stora tryckkrafterna är i motorn. När det statiska trycket i utloppsmunstycket på grund av underexpansion överstiger omgivningstrycket bidrar även detta till tryckkrafterna som verkar på motorn. När luften passerar genom motorn utsätts den för ändringar i Tryck-,Hastighet-och Temperatur. I vissa partier av motorn bromsas luften upp vilket innebär att kinetisk energi omvandlas till tryckenergi, Omvandling till tryckenergi medför framåtriktade krafter. Omvandling till kinetisk energi ger bakåtriktade krafter. Dragkraften anges som bruttodragkraft och nettodragkraft.
39 Sidan: 37 Bruttodragkraft Bruttodragkraften är inte beroende av flyghastigheten men däremot av tillståndet i motorns utlopp och av atmosfärstrycket. Bruttodragkraften har stor praktisk användning vid studier av motorprestanda.
40 Sidan: 38 Nettodragkraft Nettodragkraften härrör från hastighetsökningen av luften samt den statiska tryckskillnaden som råder i utloppsdelen. Nettodragkraften nyttjas vid kalkylering av dragkraft under flygning. Grundläggande vid kalkylering av nettodragkraft är att framdrivningshastigheten subtraheras med bruttodragkraften,
41 Sidan: 39 TURBOJETMOTORNS PRESTANDA För att kunna beräkna både Nettodragkraften och Bruttodragkraften måste först några fundamentala matematiska begrepp beräknas. Gasflödet genom motorn omfattar dels luftflödet (L) minskat med delta L som tappas av för bland annat kylning och dels det tillförda bränsleflödet B.
42 Sidan: 40 SPECIFIK DRAGKRAFT Ett användbart mått på dragkraften vid jämförelser mellan olika motor typer är specifika dragkraften. Specifika dragkraften är ett kvalitets tal oberoende av motorstorleken.
43 Sidan: 41 DRAGKRAFT Newtons andra lag (accelerationslagen) anger dragkraftens storlek och lyder: F = m x a (N) Accelerationen är proportionell mot den verkande kraften och riktad längs den räta linje i vilken kraften verkar F = kraften i N m = massan i kg a = accelerationen i m/s
44 Sidan: 42 SPECIFIK BRÄNSLEFÖRBRUKNING Ett mått på motorns bränsleekonomi är den specifika bränsleförbrukningen. Denna liksom specifika dragkraften är ett kvalitets tal som är oberoende av motor typ och motorstorlek. Specifika bränsleförbrukningen erhålles ur ekvationen här bredvid. Den specifika bränsleförbrukningen är alltså den mängd bränsle som motorn fordrar för att ge en dragkraft av 1 N per sekund.
45 Sidan: 43 FRAMDRIVNINGSEFFEKTER Kan användas för att jämföra ett jetmotordrivet luftfartyg med ett som är kolvmotordrivet. Förutsättningen är att propellerns verkningsgrad ej går mot noll på grund av för hög flyghastighet. Framdrivningseffekten kan oavsett om motorn är en drivaxelmotor eller en reaktionsmotor definieras enligt ekvationen bredvid.
46 Sidan: 44 FRAMDRIVNINGSEFFEKTER Framdrivningseffekten för en propeller eller rotorförsedd drivaxelmotor är inte densamma som motorns axeleffekt. Motorn måste leverera en axeleffekt som är större än framdrivningseffekten beroende på propellerns verkningsgrad. Axeleffekten erhålles enligt ekvationen bredvid.
47 Sidan: 45 SPECIFIK BRÄNSLEFÖRBRUKNING För att motorn skall få en låg specifik bränsleförbrukning ( kg bränsle/n dragkraft och timme) erfordras bland annat ett högt tryckförhållande och rätt inpassad turbininloppstemperatur.
48 Sidan: 46 SPECIFIK DRAGKRAFT SOM FUNKTION AV SPECIFIKA BRÄNSLEFÖRBRUKNINGEN Diagrammet visar att den högsta specifika dragkraften vid ett givet värde på T erhålles vid ett lågt kompressortryck förhållande än vid ett högt. Hög specifik dragkraft måste betalas genom hög specifik bränsleförbrukning.
49 Sidan: 47 ATMOSFÄRENS VISKOSITET Luft liksom vätskor är mera trögflutna än andra. Trögflutenheten är beroende av temperaturen hos det strömmande mediet. Den fysikaliska storhet som karakteriserar denna egenskap hos en vätska eller gas kallas för VISKOSITETEN. För en vätska minskar i allmänhet viskositeten med ökande temperatur vilket innebär att vätskan blir mera lättfluten och friktionen mindre. För gaser förhåller det sig tvärtom. När temperaturen ökar, ökar också viskositeten. Friktionen i gasen ökar vid ökande temperatur.
50 Sidan: 48 ATMOSFÄRENS VISKOSITET Reinolds tal (Re) När luften är i rörelse är det förutom luftens hastighet två egenskaper som har betydelse för strömningsförloppet nämligen DENSITET och VISKOSITET. Strömningsförloppet styrs av de krafter som uppstår och dessa är av två slag: TRÖGHETSKRAFTER: som bestäms av acceleration och massa. VISKÖSA KRAFTER: som styrs av luftens viskositet och hastighet.
51 Sidan: 49 REYNOLDS TAL BEROENDE AV FLYGHÖJD OCH HASTIGHET I första hand är det densitetens minskning med ökande höjd som gör att Re minskar. Upp till 10 km är minskningen obetydlig men på högre höjder arbetar motorn med betydligt sämre verkningsgrad än vid marknivå.
52 Sidan: 50 NORMALISERING AV PRESTANDA Varje ändring av tillståndet hos den luft som strömmar in i motorn orsakar en ändring av motorns prestanda. För att kunna jämföra provresultat från prov i statisk provbock krävs enligt de så kallade likformighets lagarna att två driftsfall (a och b ) med samma motor skall ha följande samstämda villkor: Rea=Reb och Ma = Mb I varje punkt av strömning i motorn. Bilden visar hur en kompressorskovels verkningsgrad påverkas av Re.
53 Sidan: 52 NORMALISERING AV PRESTANDA För att kunna beräkna en motors prestanda krävs referensdata från en tidigare motorkontroll. Referensvärden som nyttjas är värden Lufttryck och Luft temperatur i enlighet med standardatmosfärens bestämda värden. Även normaliserade luftflöden krävs, dessa data lämnas av tillverkaren av motorn. Ekvationen bredvid beskriver normalisering av atmosfärens tryck.
54 Sidan: 53 NORMALISERING AV PRESTANDA För att kunna beräkna en motors prestanda krävs referensdata från en tidigare motorkontroll. Referensvärden som nyttjas är värden Lufttryck och Luft temperatur i enlighet med standardatmosfärens bestämda värden. Även normaliserade luftflöden krävs, dessa data lämnas av tillverkaren av motorn. Ekvationen bredvid beskriver normalisering av atmosfärens temperatur.
55 Sidan: 53 NORMALISERING AV PRESTANDA För att kunna beräkna en motors prestanda krävs referensdata från en tidigare motorkontroll. Referensvärden som nyttjas är värden Lufttryck och Luft temperatur i enlighet med standardatmosfärens bestämda värden. Även normaliserade luftflöden krävs, dessa data lämnas av tillverkaren av motorn. Ekvationen bredvid beskriver normalisering av rådande luftflöde.
56 Sidan: 54 NORMALISERING AV PRESTANDA För att kunna beräkna en motors prestanda krävs referensdata från en tidigare motorkontroll. Referensvärden som nyttjas är värden Lufttryck och Luft temperatur i enlighet med standardatmosfärens bestämda värden. Även normaliserade luftflöden krävs, dessa data lämnas av tillverkaren av motorn. Ekvationen bredvid beskriver normalisering av rådande varvtal.
57 Sidan: 55 NORMALISERING AV PRESTANDA För att kunna beräkna en motors prestanda krävs referensdata från en tidigare motorkontroll. Referensvärden som nyttjas är värden Lufttryck och Luft temperatur i enlighet med standardatmosfärens bestämda värden. Även normaliserade luftflöden krävs, dessa data lämnas av tillverkaren av motorn. Ekvationen bredvid beskriver normalisering av rådande dragkraft.
Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.
Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, 2009-10-19, kl 9-14. Namn:. Personnr: Markera vilka uppgifter som du gjort: ( ) Uppgift 1a (2p). ( ) Uppgift 1b (2p). ( ) Uppgift 2a (1p). ( ) Uppgift
Kapitel 3. Standardatmosfären
Kapitel 3. Standardatmosfären Omfattning: Allmänt om atmosfären Standardatmosfären Syfte med standardatmosfären Definition av höjd Lite fysik ISA-tabeller Tryck-, temp.- och densitetshöjd jonas.palo@bredband.net
7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser
7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser Sedan 1800 talet har man forskat i hur energi kan överföras och omvandlas så effektivt som möjligt. Denna forskning har resulterat i ett antal begrepp som bör
P1. I en cylinder med lättrörlig(friktionsfri) men tätslutande kolv finns(torr) luft vid trycket 105 kpa, temperaturen 300 K och volymen 1.40 m 3.
P1. I en cylinder med lättrörlig(friktionsfri) men tätslutande kolv finns(torr) luft vid trycket 105 kpa, temperaturen 300 K och volymen 1.40 m 3. Luften värms nu långsamt via en elektrisk resistansvärmare
Repetitionsuppgifter i Fysik 1
Repetitionsuppgifter i Fysik 1 Uppgifterna i detta häfte syftar till att kort repetera några begrepp från fysiklektionerna i höstas. Det är inte på något sätt ett komplett repetionsmaterial, utan tanken
6.5 Effektbehov för oaccelererad planflykt
6.5 Effektbehov för oaccelererad planflykt Jetmotorn levererar dragkraft (anges i Newton el. pounds) En kolvmotor levererar effekt (anges i kw el. hästkrafter) Medan dragkraftskurvor (T R och T A ) fungerar
Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto
Prototyp Produktion i samarbete med MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto FYSIK SNACKS Kraft och motkraft............... 4 Raketmotorn................... 5 Ett fall för Galileo Galilei............
Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit!
Övningsuppgifter Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit! 1 Man har en blandning av syrgas och vätgas i en behållare. eräkna
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 5 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Kraft och rörelse åk 6
Kraft och rörelse åk 6 Kraft En kraft kan ändra farten eller formen hos ett föremål. Krafter kan mätas med en dynamometer. Den består av en fjäder och en skala. Enhet för kraft är Newton, N. Dynamometer
4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll
4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll 8 Allmänna gaslagen 4: 9 Trycket i en ideal gas 4:3 10 Gaskinetisk tolkning av temperaturen 4:6 Svar till kontrolluppgift 4:7 rörelsemängd 4:1 8 Allmänna gaslagen
Tentamen i Turbomaskiner 7,5 hp
UMEÅ UNIVERSITET 2013-11-05 Tillämpad fysik och elektronik Lars Bäckström Anders Strömberg Tentamen i Turbomaskiner 7,5 hp Tid: 2013-11-05 9:00 15:00 Hjälpmedel: Valfri formelsamling, miniräknare och skrivhjälpmedel.
MMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter
TERMODYNAMIK MMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter T1 En behållare med 45 kg vatten vid 95 C placeras i ett tätslutande, välisolerat rum med volymen 90 m 3 (stela väggar)
ENERGIPROCESSER, 15 Hp
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Mohsen Soleimani-Mohseni Robert Eklund Umeå 10/3 2012 ENERGIPROCESSER, 15 Hp Tid: 09.00-15.00 den 10/3-2012 Hjälpmedel: Alvarez Energiteknik del 1 och 2,
Grundläggande aerodynamik
Grundläggande aerodynamik Introduktion Grundläggande aerodynamik Lyftkraft Aerodynamiska grunder Vingprofiler Historik Sedan urminnes tider har människan blickat upp mot himlen Förekomst inom mytologin:
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
3. En konvergerande-divergerande dysa har en minsta sektion på 6,25 cm 2 och en utloppssektion
Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 26 augusti 2010, kl. 14:00-18:00 SCI, Mekanik, KTH 1 Hjälpmedel: Den av institutionen framtagna formelsamlingen, matematisk tabell- och/eller formelsamling (typ
Det totala motståndet kan beräknas med hjälp av ekvation (6.13), som lyder:
Uppgift 6. FYGPANSDATA W 40N V 89,m / s S 8,6m AR 8,5 e 0,9 ρ,5kg / m (ISA havsnivå) Vid ovannämnda hastighet flyger flygplanet i ( D). Uppgift: Beräkna flygplanets totala motstånd! Det totala motståndet
Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta
TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 18 AUGUSTI 2011 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Termodynamik FL1. Energi SYSTEM. Grundläggande begrepp. Energi. Energi kan lagras. Energi kan omvandlas från en form till en annan.
Termodynamik FL1 Grundläggande begrepp Energi Energi Energi kan lagras Energi kan omvandlas från en form till en annan. Energiprincipen (1:a huvudsatsen). Enheter för energi: J, ev, kwh 1 J = 1 N m 1 cal
Kraft, tryck och rörelse
Kraft, tryck och rörelse Kraft En kraft kan ändra form, fart och rörelseriktning hos föremål. Kraft mäts i Newton, N. Enheten är uppkallad efter fysikern Isaac Newton som levde på 1600- talet. 1 N är ungefär
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna
PTG 2015 övning 3. Problem 1
PTG 2015 övning 1 Problem 1 Vid vilket tryck (i kpa) kokar vatten ifall T = 170? Tillvägagångssätt : Använd tabellerna för mättad vattenånga 2 1 Åbo Akademi University - TkF Heat Engineering - 20500 Turku
Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 25 maj 2010, kl. 9:00-13:00
Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 25 maj 2010, kl. 9:00-13:00 SCI, Mekanik, KTH 1 Hjälpmedel: Den av institutionen framtagna formelsamlingen, matematisk tabell- och/eller formelsamling typ Beta),
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
ARBETSGIVANDE GASCYKLER
ARBETSGIVANDE GASCYKLER Verkliga processer är oftast mycket komplicerade till sina detaljer; exakt analys omöjlig. Om processen idealiseras som internt reversibel fås en ideal process vars termiska verkningsgrad
Lite kinetisk gasteori
Tryck och energi i en ideal gas Lite kinetisk gasteori Statistisk metod att beskriva en ideal gas. En enkel teoretisk modell som bygger på följande antaganden: Varje molekyl är en fri partikel. Varje molekyl
Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan
Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03 och kompletterande teorimateriel Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan Planering mekanikavsnitt, VT 03 Antal lektioner: fem st. (9 jan, 16 jan, 3 jan, 6 feb,
1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna.
Fysik 1 övningsprov 1-13 facit Besvara 6 frågor. Återlämna uppgiftspappret! 1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna..
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 6 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt
Lösningsförslag till tentamen Energiteknik 060213 Uppg 1. BA Trycket i en luftfylld pistong-cylinder är från början 100 kpa och temperaturen är 27C. Volymen är 125 l. Pistongen, som har diametern 3 dm,
Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14
Tryck www.lektion.se Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer
Värmelära. Fysik åk 8
Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar
Lektion 5: Innehåll. Bernoullis ekvation. c 5MT007: Lektion 5 p. 1
Lektion 5: Innehåll Bernoullis ekvation c 5MT007: Lektion 5 p. 1 Lektion 5: Innehåll Bernoullis ekvation Reynoldstal (Re) c 5MT007: Lektion 5 p. 1 Lektion 5: Innehåll Bernoullis ekvation Reynoldstal (Re)
Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.
LEONARDO DA VINCI ( )
LEONARDO DA VINCI (1452 1519) En kropp som rör sig med en viss hastighet i stillastående luft erfar samma strömningsmotstånd som om kroppen vore stillastående och utsatt för en luftström med samma hastighet.
HYDRAULIK (ej hydrostatik) Sammanfattning
HYDRAULIK (ej hydrostatik) Sammanfattning Rolf Larsson, Tekn Vattenresurslära För VVR145, 4 maj, 2016 NASA/ Astronaut Photography of Earth - Quick View VVR145 Vatten/ Hydraulik sammmanfattning 4 maj 2016
Kap 4 energianalys av slutna system
Slutet system: energi men ej massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: kolvmotor med stängda ventiler 1 Volymändringsarbete (boundary work) Exempel: arbete med kolv W b = Fds = PAds = PdV 2 W b =
Aerodynamik - Prestanda
Aerodynamik - Prestanda Syfte/mål med föreläsningarna: Förståelse för digram och ekvationer Förståelse för vad som styr design 1 Innehåll Vad ska vi gå igenom? C L /C D -polarkurva Rörelseekvationer Flygning
6.12 Räckvidd och uthållighet
Prestanda Uthållighet och räckvidd För propeller- respektive jetdrivet flygplan Start- och landningsprestanda Innefattar acceleration 1 6.1 äckvidd och uthållighet Designaspekter räckvidd ( range ) Ta
WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING
WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning Inledning 2 Grundläggande fysik 3 SI enheter 3 Area och godstjocklek 4 Tryck 5 Temperatur 7 Densitet 8 Flöde 10 Värmevärde 11 Värmeutvidgning 14 Sträckgränser 15 Allmänna gaslagen
Övningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.
Övningsuppgifter termodynamik 1 1. 10,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd. Svar: Q = 2512 2516 kj beroende på metod 2. 5,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 200
Hur kan en fallskärm flyga?
Umeå Universitet Institutionen för fysik Hur kan en fallskärm flyga? Vardagsmysterier förklarade 5p Sommarkurs 2006 Elin Bergström Inledning En fallskärm finns till för att rädda livet på den som kastar
27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2
Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till tentamen 150407, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) Eva kör en bil med massan 1500 kg med den konstanta hastigheten 100 km/h. Längre fram på vägen
MITTHÖGSKOLAN, Härnösand
MITTHÖGSKOLAN, Härnösand TENTAMEN I TERMODYNAMIK, 5 p (TYPTENTA) Tid: XX DEN XX/XX - XXXX kl Hjälpmedel: 1. Cengel and Boles, Thermodynamics, an engineering appr, McGrawHill 2. Diagram Propertires of water
Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F4 VSEPR-modellen elektronarrangemang och geometrisk form Polära (dipoler) och opolära molekyler Valensbindningsteori σ-binding och π-bindning hybridisering Molekylorbitalteori F6 Gaser Materien
Trycket är beroende av kraft och area
Tryck Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte uppleva
Termodynamik Föreläsning 5
Termodynamik Föreläsning 5 Energibalans för Öppna System Jens Fjelstad 2010 09 09 1 / 19 Innehåll TFS 2:a upplagan (Çengel & Turner) 4.5 4.6 5.3 5.5 TFS 3:e upplagan (Çengel, Turner & Cimbala) 6.1 6.5
Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar
Repetition Termodynamik handlar om energiomvandlingar Termodynamikens första huvudsats: (Energiprincipen) Energi kan inte skapas och inte förstöras bara omvandlas från en form till en annan!! Termodynamikens
Grundläggande energibegrepp
Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som
2-52: Blodtrycket är övertryck (gage pressure).
Kortfattad ledning till vissa lektionsuppgifter Termodynamik, 4:e upplagan av kursboken 2-37: - - Kolvarna har cirkulära ytor i kontakt med vätskan. Kraftjämvikt måste råda 2-52: Blodtrycket är övertryck
Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite
Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på
Grundläggande om krafter och kraftmoment
Grundläggande om krafter och kraftmoment Text: Nikodemus Karlsson Original character art by Esa Holopainen, http://www.verikoirat.com/ Krafter - egenskaper och definition Vardaglig betydelse Har med påverkan
Kap 5 mass- och energianalys av kontrollvolymer
Kapitel 4 handlade om slutna system! Nu: öppna system (): energi och massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: pumpar, munstycken, turbiner, kondensorer mm Konstantflödesmaskiner (steady-flow devices)
Grundläggande aerodynamik, del 5
Grundläggande aerodynamik, del 5 Motstånd Totalmotstånd Formmotstånd Gränsskiktstypens inverkan på formmotstånd 1 Motstånd Ett flygplan som rör sig genom luften (gäller alla kroppar) skapar ett visst motstånd,
HYDRAULIKENS GRUNDER OCH PUMPARS PRESTANDA ORSAKER TILL MINSKNING AV PUMPENS PRESTANDA
HYDRAULIKENS GRUNDER OCH PUMPARS PRESTANDA ORSAKER TILL MINSKNING AV PUMPENS PRESTANDA Orsaker till minskad verkningsgrad Minskad verkningsgrad för pumpar kan uppstå på grund av följande orsaker: Kavitation
TERMODYNAMIK? materialteknik, bioteknik, biologi, meteorologi, astronomi,... Ch. 1-2 Termodynamik C. Norberg, LTH
TERMODYNAMIK? Termodynamik är den vetenskap som behandlar värme och arbete samt de tillståndsförändringar som är förknippade med dessa energiutbyten. Centrala tillståndsstorheter är temperatur, inre energi,
Lösningsförslag Tentamen i Turbomaskiner 7,5 hp
UMEÅ UNIVERSIE 4-10-8 illämpad fysik och elektronik Lars äckström nders Strömberg Lösningsförslag entamen i urbomaskiner 7,5 hp id: 4-10-8 9:00 15:00 Hjälpmedel: Valfri formelsamling, (exempelvis hysics
Kapitel 4 Arbete, energi och effekt
Arbete När en kraft F verkar på ett föremål och föremålet flyttar sig sträckan s i kraftens riktning säger vi att kraften utför ett arbete på föremålet. W = F s Enheten blir W = F s = Nm = J (joule) (enheten
Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll.
Strömning Förberedelser Läs i "Fysik i vätskor och gaser" om strömmande gaser och vätskor (sid 141-160). Titta därefter genom utförandedelen på laborationen så att du vet vilka moment som ingår. Om du
Termodynamik FL4. 1:a HS ENERGIBALANS VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM
Termodynamik FL4 VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER 1:a HS ENERGIBALANS ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM Energibalans när teckenkonventionen används: d.v.s. värme in och arbete ut är positiva; värme ut och arbete
Trycket är beroende av kraft och area
Vad är tryck? Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte
Hydraulikcertifiering
Grundkurs 1 - Självtest Sid. 1:5 UPPGIFT 1 Stryk under de påståenden som Du anser vara riktiga. (Flera alternativ kan vara rätt) a/ Flödet från en hydraulpump bestäms av: (ev förändring i volymetrisk verkningsgrad
Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt
Fysikaliska modeller Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment Peter Andersson IFM fysik, adjunkt På denna föreläsning Vad är en fysikalisk modell? Linjärisering med hjälp av logaritmer
Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska
Föreläsning i termodynamik 28 september 2011 Lars Nilsson
Arbetsgivande gascykler Föreläsning i termodynamik 28 september 211 Lars Nilsson Tryck volym diagram P V diagram Isobar process (konstant tryck)?? Isokor process (konstant volym)?? Isoterm process (konstant
Institutionen för tillämpad fysik & elektronik Ronny Östin Anders Åstrand. Turbojetmotor SR-30
Institutionen för 2003-11-21 tillämpad fysik & elektronik Ronny Östin Anders Åstrand Turbojetmotor SR-30 LABORATIONSINSTRUKTION 1.0 Allmänt Vidta alltid stor försiktighet under drift av experimentanläggningen.
Lektion 3: Verkningsgrad
Lektion 3: Verkningsgrad Exempel; Hydraulsystem för effektöverföring Verkningsgrad: η = P U P T = ω UM U ω T M T η medel (T) = T 0 P UT(t)dt T 0 P IN(t)dt Lektion 3: Innehåll Dagens innehåll: Arbete/effekt
Arboga Robotmuseum Turbojetmotorhistoria Per-Erik Holm Sida 1(9)
2008-12-11 Sida 1(9) 1. Hans von Ohain, tysk uppfinnare av turbojetmotorn. HeS 1 (Heinkel-Strahltriebwerk 1) var världens första kända turbojetmotor och provades i en provbock vid Heinkels flygverkstad
Kapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 5. 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 5.7 Effusion och Diffusion 5.8 5.9 Egenskaper hos några verkliga gaser 5.10 Atmosfärens kemi Copyright
Grundläggande aerodynamik, del 2
Grundläggande aerodynamik, del 2 Mer om vingprofiler Kort om flygplanets anatomi Lyftkraft/lyftkraftskoefficienten, C L Alternativa metoder för lyftkraftsalstring Vingar 1 Vingprofiler Välvd/tjock profil
Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska
10. Kinetisk gasteori
10. Kinetisk gasteori Alla gaser beter sig på liknande sätt. I slutet av 1800 talet utvecklades matematiska sätt att beskriva gaserna, den så kallade kinetiska gasteorin. Den grundar sig på en modell för
Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)
Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Teknisk Fysik Mats Granath Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF40) Tid och plats: Tisdag 8/8 009, kl. 4.00-6.00 i V-huset. Examinator: Mats
Hydraulikcertifiering
Grundkurs 1 Facit till Självtest sid. 1:5 UPPGIFT 1 Stryk under de påståenden som Du anser vara riktiga. (Flera alternativ kan vara rätt) a/ Flödet från en hydraulpump bestäms av: (ev förändring i volymetrisk
T / C +17. c) När man andas utomhus en kall dag ser man sin andedräkt som rök ur munnen. Vad beror det på?
TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 11 JANUARI 2011 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Kap 7 entropi. Ett medium som värms får ökande entropi Ett medium som kyls förlorar entropi
Entropi Är inte så enkelt Vi kan se på det på olika sätt (mikroskopiskt, makroskopiskt, utifrån teknisk design). Det intressanta är förändringen i entropi ΔS. Men det finns en nollpunkt för entropi termodynamikens
Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws
Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att
Föreläsning 2,dynamik. Partikeldynamik handlar om hur krafter påverkar partiklar.
öreläsning 2,dynamik Partikeldynamik handlar om hur krafter påverkar partiklar. Exempel ges på olika typer av krafter, dessa kan delas in i mikroskopiska och makroskopiska. De makroskopiska krafterna kan
TENTAMEN I KRAFTVÄRMESYSTEM, 5 p RÄKNEDEL
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad Fysik och Elektronik Robert Eklund Umeå den 20/1 2005 TENTAMEN I KRAFTVÄRMESYSTEM, 5 p RÄKNEDEL Tid: TORSDAGEN DEN 20/1-2005 kl 9-15 Hjälpmedel: 1. Kurslitteratur Pärm: Thermal
7. TRYCK. Spektrum Fysik Lärarhandledning Författaren och Liber AB
facit och kommentarer TESTA DIG SJÄLV, FINALEN OCH PERSPEKTIV 483 7. T RYCK FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV Testa dig själv 7.1 Förklara begreppen kraft Skapar eller motverkar en rörelse och mäts i newton (N).
Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.
HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet
Slutet på början p.1
Slutet på början Rudolf Diesel En man och hans vision Per Andersson peran@isy.liu.se Linköpings Universitet Slutet på början p.1 Introduktion Rudolf Diesels vision var att bygga en motor som förbrukade
Vingprofiler. Ulf Ringertz. Grundläggande begrepp Definition och geometri Viktiga egenskaper Numeriska metoder Vindtunnelprov Framtid
Vingprofiler Ulf Ringertz Grundläggande begrepp Definition och geometri Viktiga egenskaper Numeriska metoder Vindtunnelprov Framtid Vingprofiler Korda Tjocklek Medellinje Läge max tjocklek Roder? Lyftkraft,
WALLENBERGS FYSIKPRIS
WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 8 januari 1 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. Ballongens volym är V = πr h = 3,14 3 1,5 m 3 = 4,4 m 3. Lyftkraften från omgivande luft är
Miljö och framtid för flygmotorer
Miljö och framtid för flygmotorer Möte med Arlandarådet Anders Lundbladh, 26 januari 2018 GKN i Sverige GKN Aerospace Engine Systems GKN plc 58 000 anställda Verksamhet i mer än 30 länder Verksam inom
Strömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 7: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Reynolds tal är ett dimensionslöst tal som beskriver flödesegenskaperna hos en fluid. Ett lågt värde på Reynolds
Fysikens lagar och hur dessa påverkar en robot
Fysikens lagar och hur dessa påverkar en robot Kraft Newtons andra lag: kraften F = massan m * accellerationen a "Begreppet kraft är en abstraktion inom fysiken för att förklara och beskriva orsaken till
Motorer och kylskåp. Repetition: De tre tillstånden. Värmeöverföring. Fysiken bakom motorer och kylskåp - Termodynamik. Värmeöverföring genom ledning
Motorer och kylskåp Repetition: De tre tillstånden Gas Vätska Solid http://www.aircraftbanking.com/ http://sv.wikipedia.org Föreläsning 3/3, 2010 Plasma det fjärde tillståndet McMurry Chemistry, http://wps.prenhall.com
NAF-Trimball reglerkulventiler
NAF-Trimball reglerkulventiler DN 50-500, Size 2-20 PN 10 40, ANSI Class 150 och 300 Fk 41.65(7)SE 05.05 Primära egenskaper NAF-Trimball är ett helt nytt sätt att komma tillrätta med kavitation, erosion
Temperatur T 1K (Kelvin)
Temperatur T 1K (Kelvin) Makroskopiskt: mäts med termometer (t.ex. volymutvidgning av vätska) Mikroskopiskt: molekylers genomsnittliga kinetiska energi Temperaturskalor Celsius 1 o C: vattens fryspunkt
FUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω)
FUKTIG LUFT Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft Normalt är ω 1 (ω 0.02) ω = m v /m a m = m a (1 + ω) Luftkonditionering, luftbehandling:
Grundläggande aerodynamik, del 3
Grundläggande aerodynamik, del 3 Vingar - planform Vingens virvelsystem Downwash/nedsvep Markeffekt Sidoförhållandets inverkan Vingplanform - stall 1 Vingar Vår betraktelse hittills av 2D-natur (vingprofiler)
Hydraulik - Lösningsförslag
Hydraulik - Lösningsförslag Sven Rönnbäck December, 204 Kapitel Övning. Effeten från en hydraulmotor är 5kW vid flödet q = liter/s. tryckskillanden över motorn beräknas via den hydrauliska effekten, P
Kapitel 6. Termokemi
Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage
Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)
Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1 Torsdagen den 3/9 2009 SI-enheter (MKSA) 7 grundenheter Längd: meter (m), dimensionssymbol L. Massa: kilogram (kg), dimensionssymbol M.
Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)
Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1 Torsdagen den 4/9 2008 SI-enheter (MKSA) 7 grundenheter Längd: meter (m), dimensionssymbol L. Massa: kilogram (kg), dimensionssymbol M.
Termodynamik FL5. Konserveringslag för materie. Massflöde (Mass Flow Rate) MASSABALANS och ENERGIBALANS I ÖPPNA SYSTEM. Massflöde:
Termodynamik FL5 MASSABALANS och ENERGIBALANS I ÖPPNA SYSTEM Konserveringslag för materie Massabalans (materiebalans): Massa är konserverad och kan varken skapas eller förstöras under en process. Slutna
HYDRAULIK Grundläggande ekvationer III
HYDRAULIK Grundläggande ekvationer III Rolf Larsson, Tekn Vattenresurslära För VVR145, 3 mars, 2014 NASA/ Astronaut Photography of Earth - Quick View VVR015 Hydraulik/ Grundläggande begrepp I 21 feb 2014