Vågrörelselära, akustik och optik. Lösningsförslag till räkneuppgifter
|
|
- Sandra Lindberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vågrörelselära, akustik och optik. Lösningsförslag till räkneuppgifter Jonas Persson 5 juli 2007
2 Förord Som författare försöker man att anpassa sig till läsarna och presentera materialet på ett så lättläst och pedagogiskt sätt som möjligt. Samtidigt så måste man tänka på att det inte är föreläsningsanteckningar som man skall producera utan någonting som skall kunna användas oberoende av föreläsningar och speciellt utan ens egna föreläsningar. Men man måste även tänka på dom som skall använda boken som studenter. Ett sätt är att efter bästa förmåga presentera lösningsförslag till räkneuppgifter. Detta är ett försök att presentera lösningar till några av de uppgifter jag har i boken. Det är ungefär var fjärde uppgift där lösningarna presenteras. Jag har säkert räknat fel på några uppgifter så jag hoppas att ni som hittar några fel meddelar mig så kan jag korrigera det så fort som möjligt. Jonas Persson jonas.persson@physics.org, jonas.persson@mna.hkr.se v 2
3 Del I Vågrörelselära och akustik 3
4 Kapitel Harmonisk svängningsrörelse 3. En partikels rörelse beskrives av x = 0,08 sin(2t + 0,3) m. Vad är accelerationen då x = -0,05 m? x = 0; 08 sin(2t + 0; 3) a = d2 x dt = ; 52 sin (2; 0t + 0; 3) 2 x = 0:05 = 0; 08 sin(2t + 0; 3) =) sin(2t + 0; 3) = 0; 625 a = ; 52 sin(2t + 0; 3) = ; 52 0; 625 = 7; 2[m=s 2 ] 5. En partikels läge ges av x = 0,25 sin( 5 t + /4) m. bestäm läge, hastighet och acceleration vid tiden t = 0,2 s. Derivera för att få fram uttrycket för hastighten och accelerationen och sätt in värdet på tiden. x = 0; 25 sin(5t + =4) = 0; 77 [m] v = d dxx = ; 25 cos(5t + =4) = 2; 78 [m=s] a = d2 dx x = 6; 25 2 sin(5t + =4) = 43; 6 m=s En plan transversell våg utbreder sig i ett långt snöre. Vågen som är sinusformad har amplituden,0 cm och utbredningshastigheten 7,0 m/s. Svängningen åstadkoms av en vibrator som har frekvensen 5,0 Hz. I ett visst ögonblick be nner sig vibratorsvängningen i det övre vändläget. Hur stort är vågens utslag 0,5 s senare i en punkt som ligger 2,0 m ifrån vibratorn? Ställ upp vågekvationen: (x; t) = A cos (kx! t + ) A = ; 0 [cm] ; v = 7; 0 [m=s] ; f = 5; 0 [Hz]! = 2f = 0 [rad=s] ; k = v=! = 7; 0=0 = 7=0 m Vid vändläget är (x; t) som störst, sätt t = 0; x = 0; = 0 och använd cos. 3 4
5 4 Författaren KAPITEL och Studentlitteratur. HARMONISK 2007 SVÄNGNINGSRÖRELSE (x; t) = ; 0 cos 2 x 0 t Sätt in x = 2; 0 m och t = 0; 5 s 7 (x; t) = ; 0 cos ; 5 = 0:43 [cm] 3. Alla uttryck som satis erar vågekvationen beskriver möjliga lösningar till denna. Den verkliga lösningen bestäms av rand- och/eller begynnelsevillkor. (a) Visa att = A cos [2 (t a)] sin (2x=) satis erar den endimensionella vågekvationen. A,, och a är konstanter. (b) Vad beskriver (x; t) för slags vågrörelse? (c) Vilka är vågens fashastighet och grupphastighet? (x;t) (a) Vågekvationen: d2 dt =!2 2 dx : 2 = A cos [2 (t a)] sin (2x=) d dx = 2 A cos [2 (t a)] cos (2x=) d dt = 2A sin [2 (t a)] sin (2x=) d 2 dx = 4 2 A cos [2 (t a)] sin (2x=) 2 2 d 2 dt = 4 2 A 2 cos [2 (t a)] sin (2x=) 2 k 2 d 2 (x;t) d 2 (x;t) dt = d 2 (x;t) 2 () 2 dx = d 2 (x;t) 2 v 2 dx 2 (b) Nodernas läge är fast i rummet men inte i tiden, dvs en stående våg. (c) Grupphastigheten för en stående våg är noll. Fashastigheten erhålles från vågekvationen. v f =. 5. En addermus som sänder ut korta skrik med frekvensen 50 khz yger med en hastighet på 8,0 m/s i riktning mot en insekt som i sin tur rör sig mot addermusen med hastigheten 3,0 m/s. Beräkna vilken frekvens som addermusen uppfattar hos de ljudvågor som re ekteras från insekten. Antag att luften är stilla håller normalt lufttryck och 20 C Dela upp problemet i två delar. vilken frekvens upplever insekten? Denna frekvens är densamma som insekten sänder utgenom re ektion. Med hjälp av denna kan man då få fram vilken frekvens addermusen hör. Fladdermusens utsända frekvens: f f Fladdermusens hastighet v f, Insektens hastighet v i, Ljudhastigheten c. Insektens mottagna (utsända) frekvens: f i. Fladdermusens mottagna frekvens: f f f m = f c+vm c v s, m och s står för mottagare resp sändare. Insektens upplevda frekvens: f i = f f c+v i c v f 5
6 5 Fladdermusens mottagna frekvens: c+v f = f f c+v i c v i = f i c+v f f c v f c v i = = 53; 3 03 [Hz] 6
7 Kapitel 2 Ljud - Akustik 3. Beräkna hur lång tid det tar för bogvågen på en båt att nå stranden om denna är belägen på 30 m från båten och våglängden är,5 m. Det rör sig i detta fall om vattenvågor, närmare bestämt havsvågor, vars utbredningshastighet beskrivs av: v = ; 25 p t = s=v = s= ; 25 p = 30=; 25 p ; 5 = 9:6 [s] = 20 [s] 5. Man brukar säga att enheten db motsvarar den minsta skillnad som ett mänskligt öra kan uppfatta, men den är för ett normalöra snarare 0,6 db. Hur stor procentuell ökning i intensitet svarar mot en ökning av ljusintensitetsnivån med 0,6 db? Ljudintensiteten L I = 0 log I I 0 [db] ; I 0 = 0 2 W=m 2 L I = 0 log I I 0 [db] ; I 0 =referensnivån I I 0 = 0 L I 0 = 0 0;6 0 = :5 =) en procentuell förändring på 5% 9. Om en ensam person står på en fotbollsläktare och skriker kommer intensitetsnivån mitt på planen att vara 50 db. Vad blir intensitetsnivån när åskådare skriker från ungefär samma avstånd? L I = 0 log I I 0 [db], en person(i) ger 50 db, personer ger 20000I =) L 20000I = 0 log 20000I I 0 = 0 log log I I 0 = 43 db + 50dB = 93dB. En pipa har två närliggande resonanser på 607 Hz och 850 Hz. Vilken typ av pipa är det och vilken är grundfrekvensen? Ljudhastigheten är okänd! öppen pipa: f n = n 2Lv, förhållandet mellan två på varandra följande reso- 7 7
8 8 Författaren och Studentlitteratur KAPITEL LJUD - AKUSTIK nanser är: /2, 2/3, 3/4, 4/5, 5/6... (2n ) sluten pipa: f n = 4L v, förhållandet mellan två på varandra följande resonanser är: /3, 3/5, 5/7, 7/9, 9/... Förhållandet mellan resonanserna = 0; =7 Sluten pipa, n = 3; n 2 = 4 f 0 = 4L v; f 3 = 5 4L v f 0 = f 3 =5 = 607=5 = 2; 4 [Hz] 8
9 Del II Ljus som en stråle-geometrisk optik 9 9
10 Kapitel 3 Re ektion och brytning 3. Ljus som rör sig i luft faller mot en plan yta, med brytningsindex n=,52. För vilken infallsvinkel är det re ekterade och det brutna ljuset vinkelräta mot varandra? Snells lag: n i sin i = n t sin t ; i + t = 90 t = 90 i n i sin i = n t sin t = n t sin (90 i ) = n t cos i = = tan i ; i = arctan nt ni = arctan :52 :0 n t n i sin i cos i = 56:66 7. En glas ber som leder ljus, totalre ekterar ljus internt om ljusets vinkel mot ytan är minst 39, då bern be nner sig i luft. Vilken är den minsta vinkeln för totalre ektion om bern be nner sig i vatten? n Kritisk vinkel: c = arcsin t n i Bestäm brytningsindex för glas bern: n i = n t = sin c = ; 0= sin 39 = ; 59: Kritiskvinkel i vatten:n t = :33 n c = arcsin t n i = arcsin ;33 = sin 39 = 56; 8 2. En punktformig ljuskälla lyser på 80 cm djup i en vattensamling. Hur stor diameter har den cirkel på vattenytan genom vilken ljus kan tränga upp? Vi kommer att för ett visst avstånd från ljuset att få totalre ektion, detta avstånd bestäms av den kritiska vinkeln och hur djupt ljuset be nner sig. 0
11 2 Författaren och KAPITEL Studentlitteratur 3. REFLEKTION 2007 OCH BRYTNING Från guren får vi att tan c = r h Kritisk vinkel: c = arcsin nt n i n t = ; n i = ; 33; c = arcsin = 48:75 ;33 r = h tan c = h tan d = 2r = ; 82 [m] arcsin nt n i = 0; 8 tan arcsin ;33 = 0; 9 [m]
12 Kapitel 4 Speglar och linser 3. En konvex spegel har en kurvatur på 48 cm. Var skall ett objekt placeras för att bilden skall vara rättvänd och en tredjedel så stor som objektet? Spegel/lins-formeln: s + s = 0 f f = R=2 m = =3; R = 48cm s 0 = m s = s=3 s + s 0 s = f =) s s=3 = 2 R =) 3 s = 2 s = 2 R =) s = R = 48 [cm], förstoring: m = s0 s 7. En divergerande lins med fokallängden 5 cm be nner sig 2 cm framför en konvergerande lins med fokallängden 4 cm. Ett objekt nns 25 cm framför den divergerande linsen. (a) Var nns den slutliga bilden? (b) Vilken är förstoringen hos den slutliga bilden. Rita ett diagram. Spegel/lins-formeln: s + s = s0 0 f, förstoring: m = s Linssystem, behandla en lins i taget, bilden för lins är objektet för lins 2. (a) f = 5cm; f 2 = 4cm; L = 2cm; s = 25cm s + s = 0 f =) s0 = = f s s 0 = = f s = = 5 25 = 9; 375 [cm] s 2 = L s 0 = 2 ( 9; 375) = 2; 375 [cm] s 0 2 = = f 2 s 2 = = 4 2;375 = 40; 576 = 40; 6 [cm] (b) m tot = m m 2 = s0 s s0 2 s 2 m tot = s0 s s0 2 s 2 = 9;375 Förminskad inverterad bild ;576 2;375 = 0; 7 86 = 0; 7 3 2
13 4 Författaren och Studentlitteratur KAPITEL SPEGLAR OCH LINSER 5. En lins med brytningsindex.5 har en plan och en konkav sida med krökningsradien 0.2 m. Linsen placeras horisontellt och den konkava sidan fylls med vatten. Hur lång är fokallängden för vatten-glas-systemet? (tips: behandla systemet som två tunna linser i kontakt med varandra.) Linsmakarformeln: f = (n ) R R 2 Två linser, en med brytningsindex,5, plan sida och en konkav sida med krökningsradien 0,2 m, en med brytningsindex,33, en plan sida och en konvex sida med krökningsradien 0,2 m. =f = (; 5 ) =f 2 = (; 33 ) 0;2 0;2 = 2; 5 m = ; 65 m f = = (=f + =f 2 ) = = (:5 ) ; 20 [m] 0:2 + (:333 ) 0:2 = 8. Ett objekt avbildas med ett system av två konvexa linser. Den första linsen är placerad 40 cm från objektet och har en fokallängd på 30 cm. Den andra linsen har en fokallängd på 20 cm. Avståndet mellan linserna varieras mellan tre olika lägen: (a).5 m (b).3 m (c). m För vart och ett av dessa lägen, ange var den slutliga bilden hamnar, och vad den totala förstoringen blir. Är bilderna rättvända eller inverterade? Är de reella eller virtuella? Spegel/lins-formeln: s + s = s0 0 f, förstoring: m = s = h0 h Linssystem, behandla en lins i taget, bilden för lins är objektet för lins 2. (a) f = 30cm; f 2 = 20cm; L = 50cm; s = 40cm s + s = 0 f =) s0 = = f s s 0 = = f s = = = 20 [cm] s 2 = L s 0 = = 30 [cm] s 0 2 = = f 2 s 2 = = = 60 [cm] efter sista linsen m tot = m m 2 = s0 s s0 2 s 2 = h0 h m tot = s0 s s0 2 s 2 = = 6:0 Reell rättvänd bild. (b) f = 30cm; f 2 = 20cm; L = 30cm; s = 40cm s + s = 0 f =) s0 = = f s s 0 = = f s = = = 20 [cm] s 2 = L s 0 = = 0 [cm] s 0 2 = = f 2 s 2 = = 20 0 = 20 [cm] 20 cm före sista linsen 3
14 5 m tot = m m 2 = s0 s s0 2 s 2 = h0 h m tot = s0 s s0 2 s 2 = = 6:0 virtuell inverterad bild. (c) f = 30cm; f 2 = 20cm; L = 30cm; s = 40cm s + s = 0 f =) s0 = = f s s 0 = = f s = = = 20 [cm] s 2 = L s 0 = 0 20 = 0 [cm] s 0 2 = = f 2 s 2 = = 20 0 = 6:667 [cm] efter sista linsen m tot = m m 2 = s0 s s0 2 s 2 = h0 h m tot = s0 s s0 2 s 2 = :667 = 4; 5 reell inverterad bild. 4
15 Kapitel 5 Optiska instrument. Ett mikroskop har ett objektiv med en fokallängd på 4 mm och ett okular med en fokallängd på 30 mm. De två linserna är 0,6 m från varandra, och den slutgiltiga bilden är 0,25 m från okularet. a) Var nns bilden som skapas av objektivet? b) Var är provet relativt objektivet? c) Vilken förstoring har mikroskopet? Spegel/lins-formeln: s + s = s0 0 f, förstoring: m = s = h0 h Linssystem, behandla en lins i taget, bilden för lins är objektet för lins 2 f = 0; 4cm; f 2 = 3cm; L = 6cm; s 0 2 = 25cm (a) s 2 = = = = = 2; 68 [cm] f 2 s s 0 = L s 2 = 6 2:68 = 3:3 [cm] (b) s = = = = 0:4 f s 0 3:3 = 0:42 [cm] (c) m tot = m m 2 = s0 s s0 2 s 2 = 3:3 0: :68 =
16 Kapitel 6 Optiska fenomen i naturen. Visa att ett halo uppträder vid 22 vinkel från ljuskällan. Iskristallerna som ger upphov till halo är hexagonala kristaller, dessa ser ut som två avkapade 60 prisma. Avlänkningen av ljuset i prisman har ett minimivärde där en förstärkning ses. Matematiskt behandlar problemet med minimi-deviation i prisma: n = (min +A) sin 2 sin[ A 2 ] n = h :309; A i = 60 sin (min+a) 2 = n sin A 2 =) min = 2 arcsin n sin A 2 h i 60 2 arcsin :309 sin 60 = 2:77 2 A = 9 6
17 Del III Ljus som en våg-fysikalisk optik 2 7
18 Kapitel 7 Fysikalisk optik 3. En ljusstråle som från början är helt opolariserad passerar genom ett polaroid lter. Om ljuset som passerat ltret har en irradians på 0 W/m 2, hur stor är irradiansen hos ljuset före ltret? Ljuset passerar en polarisator som tar bort en polarisationsriktning. I = Io 2 I o = 2I = 2 0 = 20 W=m 2 8. Tre ideala polaroid lter har buntats samman. Det första och den tredje är korsade, men ltret i mitten har sin polarisationsriktning i 45 vinkel mot de andras riktningar. Hur stor andel av en inkommande opolariserad ljusstråle transmitteras? Irradiansen genom tre polarisatorer: I = Io 2 cos2 2 cos = 45 ; 23 = 45 I = Io 2 cos2 (45 ) cos 2 (45 ) = 8 I o 3. Opolariserat ljus re ekterats på en vattenyta. (a) Vid vilken infallsvinkel blir ljus re ekterat från en vattenyta fullständigt polariserat? (b) Beror denna vinkel på ljusets våglängd? I sådana fall, varför, eller varför inte? Brewstervinkeln:tan B = n0 n ; n inkommande brytningsindex. (a) Från luft till vatten, n = :0; n 0 = :33: B = arctan n0 :33 n = arctan :0 = 56:03 (b) Ja, vattens brytningsindex varierar med våglängden. 5. Vid Brewstervinkeln är det re ekterade ljuset som bekant helt polariserat. Detta gäller t.ex. vid solljus som re ekteras på sjö och havsytor mot seglare. Därför brukar seglare förse sig med polariserande solglasögon. 23 8
19 24 Författaren och Studentlitteratur KAPITEL FYSIKALISK OPTIK (a) Beräkna Brewstervinkeln vid ljusinfall från luft mot en vattenyta (n =,33). (b) Vilken polarisationsriktning skall glasögonen utsläcka för att göra mest nytta (dvs minimera re exerna från vattenytan)? Den som kommer vågrätt eller lodrätt? Brewstervinkeln:tan B = n0 n ; n inkommande brytningsindex. (a) Från luft till vatten, n = :0; n 0 = :33: B = arctan n0 :33 n = arctan :0 = 56:03 (b) den vågräta, p-komponenten" 9
20 Kapitel 8 Interferens och di raktion 3. En dubbelspalt belyses med gult ljus (589 nm) från en natrium lampa. Den 8:de mörka fransen be nner sig 6,5 mm från central maxima. Skärmen är placerad,2 m från spalterna. Hur stor är spaltavståndet? Dubbelspalt: m = d sin ; y m = m s d (maxima) = 589nm; s = :2m; y = 6:5mm 8:de minima=) n = 7:5 d = m s y m = 7: :2 6:50 = 8:6 0 4 [m] = 0:82 [mm] : 3 4. Vitt ljus faller längs normalen mot en tunn lm (n=,4) med en tjocklek på 90 nm, belagd på glas (n=,5). Hur stor är fasskillnaden mellan ljus som re ekterats från toppen på lmen och botten på lmen, för följande våglängder (a) 400 nm, (b) 550 nm, (c) 700 nm. Fasskillnad: ' = 2 s ns = 2 Re ektion mot tätare medium ger ett fasskift på. I detta fallet har vi fasskift vid båda ytorna. s = 2t Fasskiftet blir ' = 2 ns n2t = 2 n = :4; t = 90nm (a) = 400nm ' = 4 nt 9 :4900 = = 3:96 [rad] 9 (b) = 550nm ' = 4 nt 9 :4900 = = 2:88 [rad] 9 (c) = 700nm ' = 4 nt 9 :4900 = = 2:26 [rad] 9 2. Två smala spalter separerade med 0,2 mm belyses med rött ljus som har en våglängd på 700 nm. Vid vilka vinklar bildas de fem maxima närmast 25 20
21 26 Författaren KAPITEL och Studentlitteratur 8. INTERFERENS 2007 OCH DIFFRAKTION centrum? Dubbelspalt: m = d sin d = 0:2mm = m; = 700nm; m = ; 2; 3; 4; 5 = arcsin m d = arcsin = 3:5 [mrad] = :98 2 = arcsin 3 = arcsin 4 = arcsin 5 = arcsin = 7:0 [mrad] = 3:96 = 0:5 [mrad] = 5:94 = 4 [mrad] = 7: = 7:5 [mrad] = 9: Två små likadana högtalare är riktade åt samma håll och står på m avstånd i från varandra. De matas med en sinusformad växelspänning från samma oscillator. En lyssnare står 4 m rakt framför den ena högtalaren. När växelspänningens frekvens ökas från ett mycket lågt värde så hör lyssnaren hur ljudintensiteten växelvis minskar och ökar. För vilka frekvenser hör han att intensiteten har ett minimum? Bestäm avståndet till lyssnaren från högtalarna. r = 4m; r 2 = p r = p = 4:23 m r = jr r 2 j = 0:23m r = (2m + ) 2 ; m = 0; ; 2; 3; ::: = 2 r= (2m + ) m = 0; = 2 0:23= () = 0:2462 [m] ; f = v = 340 0:2462 = 38 [Hz] m = ; = 20:23= (2 + ) = 0:08206 [m] ; f = v = 340 0:08206 = 443 [Hz] m = 2; = 2 0:23= (2 2 + ) = 0:04924 [m] ; f = v = 340 0:04924 = 6905 [Hz] 20. Vitt ljus infaller vinkelrätt mot en såphinna. Det re ekterade ljuset har ett interferensmaximum vid 600 nm och ett minimum vid 450 nm, utan något annat minimum mellan dessa våglängder. Bestäm hinnans tjocklek. Såpans brytningsindex är,33. Re ektion, luft-såpvatten-luft, fasvändning vid ena ytan. 2T = m n, destruktiv interferens 2T = m + 2 n, konstruktiv interferens T = m 2n = :333 = 338 [nm] T = m + 2 2n = :333 = 338 [nm] 24. Mellanrummet mellan två smala spalter är 80 gånger så stort som våglängden av det ljus som passerar spalterna. (a) Hur stor är vinkelseparationen mellan det centrala maximet och ett angränsande maximum? 2
22 27 (b) Hur stort blir avståndet mellan dessa maxima, om mönstret avbildas på en skärm 70 cm från spalterna? Dubbelspalt: m = d sin ; y m = m s d (maxima) (a) d = 80; m = arcsin d = arcsin 80 = 80 [rad] = 0:025 [rad] = 7: (b) y m = m s d = 0:7 80 = 0:00875 [m] = 8:75 [mm] 28. En tjock glasplatta (n =,50) är täckt av ett tunt skikt av aceton (n =,25). Plana ljusvågor faller in vinkelrätt mot skiktet. Man mäter upp det re ekterade ljusets intensitet, och observerar ett minimum för 600 nm och ett maximum för 700 nm våglängd hos det infallande ljuset. Beräkna acetonskiktets tjocklek. Re ektion, luft-medium-glas, fasvändning vid båda ytorna. 2T = m + 2 n, destruktiv interferens 2T = m n, konstruktiv interferens T = m + 2 2n = m :25 = 240m + 20 [nm] T = m 2n = m 700 2:25 = 280m [nm] Samma tjocklek erhålles för m = 3 =) T = 840nm 29. En bred ljuskälla ( = 680 nm) belyser två glasskivor som ligger ovanpå varandra. Glasskivorna är i kontakt med varandra längs ena sidan medan de är separerade längs andra sidan av en tråd med 0,048 mm diameter. Det bildas sålunda en kil av luft mellan skivorna. Skivornas längd är 20 mm. Ljuset infaller vinkerätt mot skivorna. Hur många ljusa interferensfransar syns utmed skivornas längd? Den största optiska vägskillnaden erhålles i närheten av tråden. = 2T = 96m: Denna vägskillnad motsvarar ett antal ljusvåglängder, m: Antalet kommer att motsvara antalet maxima eller ljusa fransar. m = 2T = = 4:8 22
23 28 Författaren KAPITEL och Studentlitteratur 8. INTERFERENS 2007 OCH DIFFRAKTION Vi ser 4 ljusa interferensfransar. 35. Man önskar studera komponenterna i en dubbelstjärna med det inbördes avståndet 0 8 km, belägna 0 ljusår från jorden? Vad krävs för diameter på objektivlinsen hos ett teleskop för att upplösa dessa komponenter? Antag = 500 nm. Rayleighs upplösningsvillkor: c = ;22 a = y L y = 0 m; = 550nm; L = 0 ljusår ljusår = = 9: m a = ;22L y = : : = 0: = 0:64m 40. Ljus med 633 nm våglängd faller in på en smal spalt. Vinkeln mellan första minimet på ena sidan om centralmaximet och första minimet på andra sidan är,2. Hur bred är spalten? Di raktion: a sin = m där m = ; 2; : : : ; = :2 ; = 633nm; m = ( ) = 2 = 0:6 ; m = a = m sin = sin 0:6 = 6: [m] = 60:4 [m] 43. Avståndet mellan strålkastarna på en annalkande bil är,45 m. Antag att ögats pupilldiameter är 4,0 mm och ljusets våglängd 550 nm. (a) Vilken vinkelseparation krävs för att upplösa strålkastarna, om ögats upplösning begränsas enbart av di raktionen? (b) Vilket avstånd till den mötande bilen svarar detta mot? Rayleighs upplösningsvillkor: c = ;22 a y = :45m; a = 4:0mm; = 550nm = y L (a) c = ;22 a = c = : :00 3 = : [rad] (b) L = ya :22 = :454:00 3 : = 8644 [m] = 8:64 [km] 47. Ett gitter har 35 linjer/mm. För vilka våglängder i det synliga spektret kan femte ordningens di raktion observeras? Gitterekvationen: m = d sin d = [m] ; m = 5; max = 90 max = d sin m = = 6: [m] = 635 [nm] < 635nm kan observeras i femte ordningen. 5. Pollenkorn på en glasplatta belyses med en HeNe laser. Laserstrålens diameter är 2,5 mm. På en skärm,2 meter från pollenkornen ser man ett ringmönster. Första mörka ringen har en diameter på 34 mm. Vad har 23
24 29 kornen för diameter? Di raktion:a sin = :22 r=l = :22 a ; a = :22L r = 632:8nm; L = :2m; r = 7mm a = :22L r = :22632:80 9 :2 70 = 5:4 0 5 [m] = 54 [m] 3 24
25 Del IV Ljus som fotoner 3 25
26 Kapitel 9 Kvantoptik. Ögats känslighet är som störst vid 555 nm, där solens spektrum har sitt maximum. Vilken är solens yttemperatur? Wiens förskjutningslag: max T = 2; m K T = 2:8803 max = 2:8803 0:555 = 590 [K] 33 26
Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 1 december 2011
Räkneövning 6 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 december 20 Problem 36.23 Avståndet mellan två konvexa linser i ett mikroskop, l = 7.5 cm. Fokallängden för objektivet f o = 0.8 cm och för okularet f
Läs merλ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m
Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten
Läs merTentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 11. juni 2010
Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Laurent Duda Tentamen i Vågor och Optik 5hp Skrivtid kl. 8-13 Hjälpmedel: Räknedosa, Physics Handbook eller motsvarande (även Mathematical Handbook är tillåten)
Läs merRepetitionsuppgifter i vågrörelselära
Repetitionsuppgifter i vågrörelselära 1. En harmonisk vågrörelse med frekvensen 6, Hz och utbredningshastigheten 1 m/s har amplituden a. I en viss punkt och vid en viss tid är elongationen +,5a. Hur stor
Läs merÖvning 9 Tenta från Del A. Vägg på avståndet r = 2.0 m och med reflektansen R = 0.9. Lambertspridare.
Övning 9 Tenta från 2016-08-24 Del A 1.) Du lyser med en ficklampa rakt mot en vit vägg. Vilken luminans får väggen i mitten av det belysta området? Ficklampan har en ljusstyrka på 70 cd och du står 2.0
Läs merOptik, F2 FFY091 TENTAKIT
Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Datum Tenta Lösning Svar 2005-01-11 X X 2004-08-27 X X 2004-03-11 X X 2004-01-13 X 2003-08-29 X 2003-03-14 X 2003-01-14 X X 2002-08-30 X X 2002-03-15 X X 2002-01-15 X X 2001-08-31
Läs merFYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 1,5 högskolepoäng, FK49 Tisdagen den 17 juni 28 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare
Läs merGauss Linsformel (härledning)
α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a
Läs merLaboration i Geometrisk Optik
Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2002 Modifierad 2007 (Mathias Danielsson) Innehåll 1 Vad är geometrisk optik? 1 2 Brytningsindex och dispersion 1 3 Snells lag och reflektionslagen
Läs merÖvning 9 Tenta
Övning 9 Tenta 014-11-8 1. När ljus faller in från luft mot ett genomskinligt material, med olika infallsvinkel, blir reflektansen den som visas i grafen nedan. Ungefär vilket brytningsindex har materialet?
Läs merVåglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON
Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON Prismor A θ 1 n=1 n n=1 2 Prismor A δ 1 θ 1 θ 1 n=1 n n=1 3 Prismor A θ 2 θ 2 n=1 n n=1 4 Prismor A δ θ 1 θ 1 δ 1 δ 2 B θ 2 θ 2 n=1 n n=1 5 Prismor, dispersion
Läs merFöreläsning 7: Antireflexbehandling
1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som
Läs merFöreläsning 7: Antireflexbehandling
1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som
Läs mer1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick.
10 Vågrörelse Vågor 1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick. y (m) 0,15 0,1 0,05 0-0,05 0 0,5 1 1,5 2 x (m) -0,1-0,15
Läs mer5. Elektromagnetiska vågor - interferens
Interferens i dubbelspalt A λ/2 λ/2 Dal för ena vågen möter topp för den andra och vice versa => mörkt (amplitud = 0). Dal möter dal och topp möter topp => ljust (stor amplitud). B λ/2 Fig. 5.1 För ljusvågor
Läs merTentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2015-05-04 Tentamen i Fotonik - 2015-05-04, kl. 14.00-19.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merGeometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25
Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter
Läs merFYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 1 augusti 008 kl 9-15 Hjälpmedel: handbok och räknare. Varje uppgift ger maximalt 4 poäng. Var
Läs merför gymnasiet Polarisation
Chalmers tekniska högskola och November 2006 Göteborgs universitet 9 sidor + bilaga Rikard Bergman 1992 Christian Karlsson, Jan Lagerwall 2002 Emma Eriksson 2006 O4 för gymnasiet Polarisation Foton taget
Läs merTentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00
Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik 2011 08 25, kl. 08.00 13.00 FAFF25-2015-08-21 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 FAFF25 - Tentamen Fysik för Fysik C och i för
Läs merOptik. Läran om ljuset
Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker
Läs merFöreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi
Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi Ljusets vågnatur Ljus är elektromagnetiska vågor som rör sig framåt. När vi ritar strålar så
Läs merTFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t 2π T x. s(x,t) = 2 cos [2π (0,4x/π t/π)+π/3]
TFEI0: Vågfysik Tentamen 14100: Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Vågen kan skrivas på formen: vilket i vårt fall blir: s(x,t) =s 0 sin t π T x + α λ s(x,t) = cos [π (0,4x/π t/π)+π/3] Vi ser att periodtiden
Läs mer1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Måndagen den 5 maj 2008 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare.
Läs mer(ii) Beräkna sidoförskjutningen d mellan in- och utgående strålar, uttryckt i vinklarna θ i och tjocklekar t i. (2p)
Tentamen i Vågrörelselära(FK49) Datum: Onsdag, 4 Augusti,, Tid: 9: - 4: Tillåten Hjälp: Physics handbook eller dylikt och miniräknare Förklara resonemang och uträkningar klart och tydligt. Tentamensskrivningen
Läs merHur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända!
Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända! Sista dag för godkännande av laborationer är torsdagen den 10/6 2015 Räknestuga Förra veckan kapitel
Läs merVågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 29 november 2011
Räkneövning 5 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK00 9 november 0 Problem 35.9 En dykare som befinner sig på djupet D 3 m under vatten riktar en ljusstråle (med infallsvinkel θ i 30 ) mot vattenytan. På vilket
Läs merLaborationer i OPTIK och AKUSTIK (NMK10) Augusti 2003
TEKNISKA HÖGSKOLAN I LINKÖPING Institutionen för teknik och naturvetenskap Campus Norrköping Igor Zozoulenko Laborationer i OPTIK och AKUSTIK (NMK10) Augusti 2003 Laboration 1: Ljudhastigheten i luft;
Läs merFysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5
Fysik (TFYA14) Fö 5 1 Fö 5 Kap. 35 Interferens Interferens betyder samverkan och i detta fall samverkan mellan elektromagnetiska vågor. Samverkan bygger (precis som för mekaniska vågor) på superpositionsprincipen
Läs merTentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 15. mars 2010
Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Laurent Duda Tentamen i Vågor och Optik 5hp Skrivtid kl. 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, Physics Handbook eller motsvarande (även Mathematical Handbook är tillåten)
Läs merTentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2014-08-26 Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merVågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 35-1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1
Läs merVinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt
Kursavsnitt Böjning och interferens Böjning i en spalt bsin m m 1,... 8 9 Böjning i en spalt Böjning i cirkulär öppning med diameter D Böjningsminimum då =m Första min: Dsin 1. 10 11 Vinkelupplösning,
Läs merKapitel 35, interferens
Kapitel 35, interferens Interferens hos ljusvågor, koherensbegreppet Samband för max och min för ideal dubbelspalt Samband för intensitetsvariation för ideal dubbelspalt Interferens i tunna filmer Michelson
Läs merLaboration 1 Fysik
Laboration 1 Fysik 2 2015 : Fysik 2 för tekniskt/naturvetenskapligt basår Laboration 1 Förberedelseuppgifter 1. För en våg med frekvens f och våglängd λ kan utbredningshastigheten skrivas: 2. Färgen på
Läs merTillämpad vågrörelselära FAF260. Svängningar genererar vågor - Om en svängande partikel är kopplad till andra partiklar uppkommer vågor
FF60 Tillämpad vågrörelselära FF60 Karaktäristiskt för periodiska svängningar är att det finns en återförande kraft riktad mot jämviktsläget y 0 F F F k y F m a 4 Svängningar genererar vågor - Om en svängande
Läs merFörklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion
Förklara dessa begrepp: Ackommodera, ögats närinställning, är förmågan att förändra brytkraften i ögats lins. Ljus från en enda punkt på ett avlägset objekt och ljus från en punkt på ett närliggande objekt
Läs merräknedosa. Lösningarna ska Kladdblad rättas. (1,0 p) vationen
TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M Skrivtid: 8.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ettt nytt blad och skriv bara på
Läs merBöjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1
Tillämpad vågrörelselära 2 Föreläsningar Vad är optik? F10 och upplösning (kap 16) F11 Interferens och böjning (kap 17) F12 Multipelinterferens (kap 18) F13 Polariserat ljus (kap 20) F14 Reserv / Repetition
Läs merTFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t s(x,t) =s 0 sin 2π T x. v = fλ =3 5 m/s = 15 m/s
140528: TFEI02 1 TFEI02: Vågfysik Tentamen 140528: Svar och anvisningar Uppgift 1 a) En fortskridande våg kan skrivas på formen: t s(x,t) =s 0 sin 2π T x λ Vi ser att periodtiden är T =1/3 s, vilket ger
Läs merKapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)
Kapitel 33 The nature and propagation of light Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Brytningslagen (Snells lag) Totalreflektion Polarisation Huygens
Läs mer1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)
Problem Energi. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (p) b) Ge en tydlig förklaring av hur frekvens, period, våglängd och våghastighet hänger
Läs merOPTIK läran om ljuset
OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte
Läs merInstuderingsfrågor extra allt
Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken
Läs merVågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 36-1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1
Läs merHandledning laboration 1
: Fysik 2 för tekniskt/naturvetenskapligt basår Handledning laboration 1 VT 2017 Laboration 1 Förberedelseuppgifter 1. För en våg med frekvens f och våglängd λ kan utbredningshastigheten skrivas: 2. Färgen
Läs merVågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)
Vågfysik Geometrisk optik Knight Kap 23 Historiskt Ljus Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Hooke, Huyghens (~1660): ljus är ett slags vågor Young
Läs merEXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER
EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER I detta experiment ska du mäta graden av dubbelbrytning hos glimmer (en kristall som ofta används i polariserande optiska komponenter). UTRUSTNING Förutom
Läs merTentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2015-03-20 Tentamen i Fotonik - 2015-03-20, kl. 14.00-19.15 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merVågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 34 - Optik 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel
Läs merInstitutionen för Fysik 2013-10-17. Polarisation
Polarisation Syfte Syftet med denna laboration är att lära sig om ljusets polarisation. Du kommer att se exempel på opolariserat, linjär- och cirkulärpolariserat ljus. Exempel på komponenter som kan ändra
Läs merför M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p)
Tentamen i tillämpad Våglära FAF260, 2016 06 01 för M Skrivtid 08.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och miniräknare Uppgifterna är inte sorteradee i svårighetsgrad Börja varje ny uppgift på ett nytt blad
Läs mer4. Allmänt Elektromagnetiska vågor
Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen
Läs merÖvning 6 Antireflexbehandling
Övning 6 Antireflexbehandling Antireflexbehandling Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra. R Vi ser att vågorna är ur fas, vi har
Läs merTFEI02: Vågfysik. Tentamen : Lösningsförslag
160530: TFEI0 1 Uppgift 1 TFEI0: Vågfysik Tentamen 016-05-30: Lösningsförslag a) Ljudintensiteten, I, är ett mått på hur stor effekt, P eff, som transporteras per area. Om vi vet amplituden på vågen kan
Läs merThe nature and propagation of light
Ljus Emma Björk The nature and propagation of light Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Brytningslagen (Snells lag) Totalreflektion Polarisation Huygens
Läs merHur funkar 3D bio? Laborationsrapporter. Räknestuga. Förra veckan kapitel 16 och 17 Böjning och interferens
Hur funkar 3D bio? Lunds Universitet 2016 Laborationsrapporter Lunds Universitet 2016 Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända! Sista dag för godkännande av laborationer är torsdagen
Läs merI 1 I 2 I 3. Tentamen i Fotonik , kl Här kommer först några inledande frågor.
FAFF25-2014-03-14 Tentamen i Fotonik - 2014-03-14, kl. 14.00-19.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merElektromagnetiska vågor (Ljus)
Föreläsning 4-5 Elektromagnetiska vågor (Ljus) Ljus kan beskrivas som bestående av elektromagnetiska vågrörelser, d.v.s. ett tids- och rumsvarierande elektriskt och magnetiskt fält. Dessa ljusvågor följer
Läs merOptik Samverkan mellan atomer/molekyler och ljus elektroner atomkärna Föreläsning 7/3 200 Elektronmolnet svänger i takt med ljuset och skickar ut nytt ljus Ljustransmission i material Absorption elektroner
Läs merÖvning 1 Dispersion och prismaeffekt
Övning 1 Dispersion och prismaeffekt Färg För att beteckna färger används dessa spektrallinjer: Blått (F): λ F = 486.1 nm Gult (d): λ d = 587.6 nm Rött (C): λ c = 656.3 nm (Väte) (Helium) (Väte) Brytningsindex
Läs merTentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2013-08-26 Tentamen i Fotonik - 2013-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merett uttryck för en våg som beskrivs av Jonesvektorn: 2
Tentamen i Vågrörelselära(FK49) Datum: Tisdag, 6 Juni, 29, Tid: 9: - 5: Tillåten Hjälp: Physics handbook eller dylikt Förklara resonemang och uträkningar klart och tydligt. Tentamensskrivningen består
Läs mer3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner
3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner Brytning av vågor som passerar gränsen mellan två material Eftersom utbredningshastigheten för en mekanisk våg med största sannolikhet ändras då den passerar
Läs merTentamen i Fotonik - 2012-03-09, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2012-03-09 Tentamen i Fotonik - 2012-03-09, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merHjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-01-13 Teknisk Fysik 14.00-18.00 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics
Läs merLjuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla
Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva
Läs merÖvning 6 Antireflexbehandling. Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra.
Övning 6 Antireflexbehandling Antireflexbehandling Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra. R 1 R Vi ser att vågorna är ur fas, vi
Läs merÖvning 4 Polarisation
Övning 4 Polarisation Transmission genom ett polarisationsfilter Malus lag: I 1 = cos 2 (θ) θ I 1 Reflektion och transmission I R Polariserat! Opolariserat i B n n i B I T Brewstervinkeln (polarisation
Läs merVågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 33 - Ljus 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel
Läs merFöreläsning 6: Polarisation
1 Föreläsning 6: Polarisation Tre saker behövs för att förstå polaroidglasögon och deras begränsningar. Först måste vi veta vad polarisations är, sedan hur polarisationsfilter fungerar, och till sist varför
Läs merFöreläsning 2 (kap , 2.6 i Optics)
5 Föreläsning 2 (kap 1.6-1.12, 2.6 i Optics) Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen
Läs merGeometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260
Geometrisk optik reflektion oh brytning Geometrisk optik F7 Reflektion oh brytning F8 Avbildning med linser Plana oh buktiga speglar Optiska system F9 Optiska instrument 1 2 Geometrisk optik reflektion
Läs merLösningsförslag - tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag - tentamen Torsdagen den 27:e maj 2010, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för
Läs merVinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt
Kursavsnitt Böjning och interferens Böjning i en spalt bsin m m 1,... 8 9 Böjning i en spalt Böjning i cirkulär öppning med diameter D Böjningsminimum då =m Första min: Dsin 1. 10 11 Vinkelupplösning,
Läs merFYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant
Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng
Läs merInterferens (Kap. 35) Interferens (Kap. 35) Interferens mellan vågor från två punktformiga källor. Skillnad mellan interferens och diffraktion
Interferens (Kap. 35) Interferens (Kap. 35) Varför syns regnbågs färger särskilt bra ifall lite olja är spilld i en vattenpöl på asfalt? Hur tunn måste en oljefim vara för att visa upp sådana regnbågs
Läs merFöreläsning 6: Polarisation
1 Föreläsning 6: Polarisation Tre saker behövs för att förstå polaroidglasögon och deras begränsningar. Först måste vi veta vad polarisations är, sedan hur polarisationsfilter fungerar, och till sist varför
Läs mer3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret
3. Ljus 3.1 Det elektromagnetiska spektret Synligt ljus är elektromagnetisk vågrörelse. Det följer samma regler som vi tidigare gått igenom för mekanisk vågrörelse; reflexion, brytning, totalreflexion
Läs merDiffraktion och interferens
Institutionen för Fysik 005-10-17 Diffraktion och interferens Syfte och mål När ljus avviker från en rätlinjig rörelse kallas det för diffraktion och sker då en våg passerar en öppning eller en kant. Det
Läs merFYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 7 poäng, FyL2 Tisdagen den 19 juni 2007 kl 9-15
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 7 poäng, FyL2 Tisdagen den 19 juni 2007 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok, kopior av avsnitt om Fouirertransformer och Fourieranalys
Läs merInstitutionen för Fysik Polarisation
Polarisation Syfte Syftet med denna laboration är att lära sig om ljusets polarisation. Du kommer att se exempel på opolariserat-, linjärt- och cirkulär polariserat ljus. Exempel på komponenter som kan
Läs merRepetition Ljus - Fy2!!
Repetition Ljus - Fy2 Egenskaper ör : Ljus är inte en mekanisk vågrörelse. Den tar sig ram utan problem även i vakuum och behöver alltså inget medium. Exakt vilken typ av vågrörelse är återkommer vi till
Läs merPolarisation laboration Vågor och optik
Polarisation laboration Vågor och optik Utförs av: William Sjöström 19940404-6956 Philip Sandell 19950512-3456 Laborationsrapport skriven av: William Sjöström 19940404-6956 Sammanfattning I laborationen
Läs merDiffraktion och interferens Kapitel 35-36
Diffraktion och interferens Kapitel 35-36 1.3.2016 Natalie Segercrantz Centrala begrepp Huygens princip: Tidsskillnaden mellan korresponderande punkter på två olika vågfronter är lika för alla par av korresponderande
Läs merOptiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?
1 Föreläsning 2 Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen på samma sida är reflekterat
Läs merLjudhastighet (vätska & gas) RT v M Intensitet från en punktkälla P I medel 2 4 r Ljudintensitetsnivå I 12 2 LI 10lg med Io 1,0 10 W/m Io Dopplereffek
Ljudhastighet (vätska & gas) RT v M Intensitet från en punktkälla P I medel 4 r Ljudintensitetsnivå I 1 LI 10lg med Io 1,0 10 W/m Io Dopplereffekt, ljud v v f m m fs v v s Relativistisk Dopplereffekt,
Läs merTentamen i Fysik våglära, optik och atomfysik (FAF220),
KURSLABORATORIET I FYSIK, LTH Tentamen i Fysik våglära, optik och atomfysik (FAF0), 0503 TID: 0503, KL. 3 HJÄLPMEDEL: UTDELAT FORMELBLAD, GODKÄND RÄKNARE. OBS. INGA LÖSBLAD! LÖSNINGAR: BÖRJA VARJE NY UPPGIFT
Läs merVågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 15 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 : Kapitel 15.1 15.8 Ljud och
Läs merTentamen i Våglära och optik för F
Tentamen i Våglära och optik för F FAFF30, 2013 06 03 Skrivtid 8.00 13.00 Hjälpmedel: Läroboken och miniräknare Uppgifterna är inte sorterade i svårighetsgrad Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och
Läs merPresentationsmaterial Ljus som vågrörelse - Fysik B. Interferens i dubbelspalt gitter tunna skikt
Presentationsmaterial Ljus som vågrörelse - Fysik B Interferens i ubbelspalt gitter tunna skikt Syfte och omfattning Detta material behanlar på intet sätt fullstänigt såant som kan ingå i avsnitt me innebören
Läs mer1. Ge en tydlig förklaring av Dopplereffekt. Härled formeln för frekvens som funktion av källans hastighet i stillastående luft.
Problem. Ge en tydlig förklaring av Dopplereffekt. Härled formeln för frekvens som funktion av källans hastighet i stillastående luft. (p) Det finns många förklaringar, till exempel Hewitt med insekten
Läs merTentamen i Fotonik , kl
FAFF25 FAFA60-2016-05-10 Tentamen i Fotonik - 2016-05-10, kl. 08.00-13.00 FAFF25 Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik FAFA60 Fotonik för C och D Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling
Läs merLjusets polarisation
Ljusets polarisation Viktor Jonsson och Alexander Forsman 1 Sammanfattning Denna labb går ut på att lära sig om, och använda, ljusets polarisation. Efter utförd labb ska studenten kunna sätta upp en enkel
Läs merTentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2013-04-03 Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs mer3) Sag formeln ger r=y 2 /(2s). y=a/2=15 mm, s=b c=4,5 mm ger r=25 mm. Då blir F=(n 1)/r=(1,5 1)/0,025=20 D
Facit: en avbildning Sfärisk gränsyta 1) l= 2,0 mm, n=4/3 och n =1. m=l/l =nl /(n l)=1,25 ger l = 1,875 mm. Avbildningsformeln för sfärisk gränsyta L =L+(n n)/r ger r= 2,5 mm. 2) Bilden måste hamna på
Läs merFysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur
Fysik Laboration 3 Ljusets vågnatur Laborationens syfte: att hjälpa dig att förstå ljusfenomen diffraktion och interferens och att förstå hur olika typer av spektra uppstår Utförande: laborationen skall
Läs merE-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd?
Problem. Betrakta en elgitarr. Strängarna är 660 mm långa. Stämningen är E-A-d-g-b-e, det vill säga att strängen som ger tonen e-prim (330 Hz) ligger två oktav högre i frekvens än E-strängen. Alla strängar
Läs merVågor. En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport
Vågor En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport Vågtyper Transversella Mediets partiklar rör sig vinkelrätt mot vågens riktning.
Läs mer