SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan"

Transkript

1 folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006

2 Mötet Folkbildningens klassiska pedagogiska ledstjärna är mötet, det goda samtalet och dialogen mellan jämlikar, oavsett om det sker i det fysiska rummet eller på nätet. I tre kapitel utvecklas här resonemang runt det mötesbaserade lärandets pedagogik och praktik. Mötets renässans, av Lars-Erik Axelsson, presenterar två modeller för distansstudier/flexibelt lärande: den individuella, med sitt ursprung i brevskoleinstitutens distansstudier, och den mötesbaserade med ursprung inom folkbildning och högskolans kollaborativa studieformer. Fördelarna med ett mötesbaserat lärande lyfts fram när det gäller bl.a. deltagarinflytande, mångfald av arbetsformer, kunskapskvalitet och som demokratisk arbetsform för kollektiv handling inom ideella organisationer etc. Att skapa det goda mötet, av Ingemar Svensson, beskriver hur mötesbaserat lärande bygger på sociala processer och en aktiv, närvarande och tillgänglig kursledare, som snabbt ger svar på deltagarnas frågor. Det handlar både om att vara seriös i kunskapsbygget och att kunna umgås och prata strunt med deltagarna i cafét. På så sätt kan tillit och engagemang byggas upp för att bidra till kunskapsprocessen. Flexibla studier kräver också mer flexibla arbetsformer för pedagogerna och här måste en skicklig ledning ge fria arbetsformer, både i rum och tid. Första mötet, av Kiki Bodin, betonar vikten av god planering för en framgångsrik kurs eller cirkel. Ju mer distansmoment en kurs innehåller, desto viktigare är det med god framförhållning. Författaren gör också en noggrann genomgång av dfu (DeltagarFormulerad Utvärdering) som hjälpmedel för deltagarinflytande i utvärdering och planering av kursen. Betydelsen av att formulera spelregler eller deltagarkontrakt på nätet betonas och exemplifieras och slutligen bifogas en checklista för planering och kursstart. 10 folkbildning.net

3 av Lars-Erik Axelsson Nätburna distansstudier har länge stöpts i självstudiernas och ensamarbetets form. Bilden av den flitige hermodsstuderande som sitter vid sitt skrivbord i glesbygden och svarar på kursbrevets insändningsuppgifter, dröjer kvar på näthinnan. Kanske hade den bilden sitt berättigande i postens och brevstudiernas tid, men knappast i Internets och nätverkens tid. Numera finns de tekniska möjligheterna att skapa goda kommunikativa rum för olika typer av samarbete och samtal på nätet. För folkbildare är det mötesbaserade lärandet något av själva kärnan i folkhögskolornas och studieförbundens verksamhet. Det är närmast en självklarhet att deltagaren inte bara lär sig av cirkelledaren/läraren och studiematerialet utan också till stor del av och med sina studiekamrater. I mötet med andra ökar chansen för att man får formulera sina frågor och pröva sina idéer mot andras uppfattningar, tolkningar och värderingar och att hållbarheten i de egna idéerna prövas. Speciellt betydelsefullt är detta när kunskapsmålet inte bara är att inhämta, memorera och återge kunskap för en examinator, utan också att kunna omsätta och tillämpa kunskaper i nya situationer och lösa problem i verkligheten. Samtalet, både i fysiska möten och på nätet, är därför fundamentalt i lärprocessen; ett samtal som kan föras i olika konstellationer: parvis, gruppvis eller klassvis och även med externa aktörer utanför kursen, allt efter ämne och behov. folkbildning.net 11

4 Men i debatten om flexibla studieformer och distanspedagogik är inte mötet och samtalet någon självklarhet, inte ens bland folkbildare. Tvärtom, för många är studier på distans liktydigt med ensamarbete och självstudier vid datorn. Och ser vi på den pedagogiska debatten och praktiken så har det utkristalliserats två diskurser eller pedagogiska modeller för nätburna distansstudier. 1 Dels den individuella modellen, förknippad med kontinuerlig antagning, ensamarbete, webbdesignade kurspaket och med sitt historiska ursprung i brevskoleinstituten. Dels den grupprelaterade och mötesbaserade modellen, förknippad med sammanhållna grupper, mer processtänkande och med sitt ursprung i folkbildningen och högskolan. Betoningen på en grupprelaterad studieform delar folkbildningen i dag med många andra pedagoger inom högskolan och vuxenutbildningen som utgår från dialog och samarbetslärande som kunskapsbyggets fundament. Det finns många akademiska företrädare som arbetar med samarbetslärande t.ex. virtuella seminarier och problembaserad undervisning (Dahlen/Hudner, Säljö, Dysthe, Fåhraeus, OLC-gruppen i Göteborg). 2 Skillnaden mellan de som förespråkar individuella respektive mer mötesbaserade distansstudieformer går därför inte mellan de olika utbildningsanordnarna utan tvärs igenom vuxenutbildnings- och högskolevärden. Tradition och förnyelse Folkbildningens självklara studieform, sedan det historiska ursprunget i industrialismens folkrörelser, har varit det demokratiska mötet och gemenskapen i en idéburen organisation. De mötesbaserade cirkelstudier och de folkbibliotek som växte fram för att svara mot folkrörelsernas behov av studier och bildning, stod i opposition till den etablerade maktstrukturen och de statliga skolornas förmedlingspedagogik ett 1. Dahlen/Hudner: Det virtuella seminariet, 2002:1 Uppsala universitet, Institutionen för lärarutbildning. s. 120 ff. 2. OLC = OnlineLearningCommunity, en forskargrupp i Göteborg (Carlén, Jobring m.fl.) som arbetar med lärgemenskaper utifrån PBL-metodiken, bl.a. i samarbete med landets kooperativa rådgivare. 12 folkbildning.net

5 statligt skolväsende som utbildade en smal samhällselit, som per definition uteslöt de breda folklagren från det högre skolväsendet, boklig bildning och studier. Folkbildningen innebar istället en mobilisering av gemensamma intressen och kunskapsbehov underifrån, som skulle leda till en egen kunskapsbildning och slutligen praktisk handling för samhällsförändring. Det formades ett folkbildningsideal med det folkliga mötet på jämställd grund som pedagogiskt ideal. Likar skulle mötas i samtal med varandra, diskutera sina gemensamma intressen, läsa böcker, lyssna på föreläsare, men också lära av varandras erfarenheter och i det stora hela bilda sig för att kunna påverka och förändra sina livsvillkor och samhället. De idealen har överlevt in i modern tid och integrerats in i folkbildningens användning av nätburna studier; som kan vara allt från heldistans utan fysiska möten till olika kombinationer av närträffar och distansinslag. dukom-projekten i mitten av 90-talet, som syftade till att främja nätburna distansstudier inom utbildningsväsendet, kom att bli avsparken för folkbildningens försök med it-stödda distansstudier i större omfattning. Genom tillkomsten av Folkbildningsnätet, som en gemensam plattform och server för folkbildningen, fick man samtidigt en ekonomiskt hållbar teknisk plattform för kommunikation och kursverksamhet. Och redan från starten kom den pedagogiska utvecklingen och diskussionen bland de första pionjärerna att domineras av tanken på mötet och dialogen som det väsentliga i distanskommunikationen. Det blev också naturligt att integrera distansstudierna som en del av det totala kursutbudet dvs dual mode. 3 Kurserna blev också mer hantverksmässiga till sin karaktär genom att kursledaren själv svarade för en stor del av kursmaterialet och kursdesignen. Men vid starten var det många folkbildare som starkt betvivlade folkbildningens förenlighet med distansstudier: Inte kan man väl förena det 3. Brevskoleinstituten, SSV (Statens skola för vuxna) ch de nya e-learningsföretagen valde en storskalig massproduktion av distansstudier s.k. singel mode, dvs de satsade enbart på distansstudier medan folkbildningen, komvux och universiteten i slutet av 90-talet satsade på dual mode, dvs att kombinera och integrera distansstudier som en del i och tillsammans med det övriga kursutbudet. folkbildning.net 13

6 levande samtalet och dialogen med att var och en sitter därhemma och skriver på en dator? Oreflekterat utgick man då ofta från Hermods klassiska självstudier, som själva normen för vad distansstudier skulle och kunde vara. Det tvivlet är ingalunda undanröjt, men tack och lov har vi kommit en bit på väg i dag. Numera fokuseras den pedagogiska debatten inte så mycket på frågan om utan snarare på hur det är möjligt, dvs mer på hur metodik och pedagogik inom det mötesbaserade lärandet med moderna verktyg kan utvecklas och förfinas, vilket lovar gott för framtiden. Individuell eller mötesbaserad studieform Låt oss jämföra de två pedagogiska modellerna för nätburna studier vi talade om tidigare (nästa sida). Skissen är naturligtvis förenklad och blir inte helt rättvisande, men kan ändå ge en bild av de viktigaste skillnaderna. Den individuella modellen har sitt ursprung i de gamla brevskoleinstituten (Hermods, Brevskolan etc) och Statens skola för vuxna (ssv) och praktiseras idag av vuxenutbildare, högskolor och olika e-learningsföretag. Fokus ligger på att alla ska kunna studera på sina villkor, oavsett hinder i form av långa resor, yrke, försörjningsbörda etc. För att nå dithän har man valt en extrem individualisering av studierna, så att var och en ska kunna studera på sin plats, under sin tid och i sitt tempo. Den bygger ofta på storskalig produktion av färdiga webbaserade kurspaket utifrån statliga kursplaner. Brev och läroböcker har byggts in i datorn och var och en studerar i sin takt, vilket naturligtvis rationaliserar bort kamraterna ur lärprocessen och försvårar grupprelaterade former av lärande. Den mötesbaserade modellen bygger på folkbildningens klassiska idéarv: fritt och frivilligt bildningsarbete, mobilisering underifrån, utan statliga påbud eller centraliserade kursplaner och mer småskalig och hantverksmässig till sin karaktär, med stor frihet i arbetssätt och val av metodik. Här ses dialog och samtal som pedagogiskt viktiga lärprocesser för att bygga kunskap både individuellt och kollektivt. Vi ska gå igenom fördelarna med denna modell lite längre fram. 14 folkbildning.net

7 Individuell studieform Mötesbaserad studieform Pedagogisk huvudlinje Kontinuerlig antagning Sammanhållen grupp Historiska rötter? Hermods, SSV-skolorna Folkbildningen, vissa högskolor Historisk maktaspekt Statliga kursplaner, Kunskapsbildning och styrning uppifrån mobilisering underifrån * Produktionsaspekt Storskalig, massproduktion Hantverksmässig, integrerade av distanslösningar distanslösningar (single mode) (dual mode) Fysiska möten? Saknas ofta, men möjliga Möjliga, önskvärda Samarbetslärande? Svårt, närmast omöjligt Möjliga och kunskapsex. problembaserade studier mässigt viktigt Studiehandledning Ofta detaljerad Ramhandledning, mer friutrymme för process Kunskapssyn Kunskap som paket Kunskap som process Pedagogisk teori Behavioristisk, kognitiv Konstruktivism, sociokulturell teori Om vi ser på modellernas förankring i pedagogisk teori/inlärningsteori, så anknyter den mötesbaserade modellen naturligt till konstruktivistisk och sociokulturell pedagogisk teori inom högskolor och universitet, medan den individuella mer vilar på ett kognitivt eller behavioristiskt synsätt (och också använder sig av lärstilsanalyser utifrån populariserade rön om hjärnans funktionssätt) 4. Konstruktivistisk/sociokulturell teori ser i första hand lärandet som en social och kulturell process, som byg- * Obs: kunskapsbildning och mobilisering underifrån gäller knappast högskolan, som utgår från uppifrån fastställda kursplaner och litteraturlistor. 4. Se t.ex. Marton/Bolin: Om lärande, 2000, Dysthe, Dialog, samspel och lärande, 2003, För information om lärstilsteorier se: Prashnig, Kraften i mångfalden, Brain Books, 1999, Jensen, Aktiv metodik, Brain Books, 1997, där lärstilar presenteras. folkbildning.net 15

8 ger på dialog och samarbete, kognitiv teori ser det främst som en inre tankeutveckling hos individen och behaviorismen ser det främst som en förändring av beteendet beroende på belöning och förstärkning. Bland folkbildare, vuxenpedagoger och forskare finns i dag en kritik mot begreppet flexibelt lärande med dess fokus på utbildningens yttre villkor och individualisering av studierna, som rationaliserar bort dialogen och gruppen ur lärandet. Enligt kritikerna leder detta till att man lätt försummar själva lärprocessens behov och kvaliteter. Ja, ökad flexibilitet, i betydelsen att man ökar tillgängligheten genom att individualisera studierna, kan paradoxalt nog betyda minskad flexibilitet när det gäller variationen i arbetssätt och metodik i studierna. 5 Träningen i att delta i demokratiska arbetsformer, som är så fundamental för folkbildningen, faller också bort, liksom konsten att kunna föra en saklig dialog med andra människor. Djupinlärning bygger på att fakta och idéer ständigt kan diskuteras och ifrågasättas, inte bara förmedlas som givna sanningar av olika auktoriteter. Kontentan av det hela är att det måste finnas en rimlig balans mellan flexibilitet i betydelsen yttre tillgänglighet till studier och de pedagogiska mål och kvaliteter man efterstävar i själva lärandet. Varför mötesbaserat lärande? För att kunna samarbeta och lära av varandra måste man ha en rimligt sammanhållen grupp. Detta kan mycket väl förenas med en stor flexibilitet i tid och rum för kursdeltagaren, att få studera på sina villkor under distansperioderna. Individen har själv ansvaret och friheten att foga ihop sitt arbete, sitt familjeliv och sin fritid med studierna på hemmaplan. Men självklart ställer kursens arbets- och tidsplan upp gränser för när kursmoment skall bearbetas, stoppdatum för inlämnande av arbetsuppgifter, närvaro på eventuella fysiska träffar i kursen. En meningsfull kommunikation på nätet förutsätter också vissa spelregler för hur ofta man skall läsa och delta i dialogen på nätet. Om man väljer att ha en helt individuell studieform, med kontinuer- 5. Se antologin Utsikter och insikter, CFL 2004, det inledande kapitlet om Reflektioner där fler författare kritiserar flexibilitetsbegreppet. 16 folkbildning.net

9 lig antagning där var och en själv väljer när man vill börja kursen, vilket studietempo man skall ha och när man ska avsluta kursen, så har man i princip omöjliggjort all meningsfull kommunikation och samarbete mellan deltagarna i kursen. För individen finns det i alla fall inga motiv eller någon nytta med att kommunicera eller samarbeta, eftersom var och en ändå kan jobba helt enskilt. Vi ska nu mera systematiskt gå igenom några som vi uppfattar tunga argument för ett mötesbaserat lärande. Deltagarinflytande Friheten att som kursdeltagare välja mellan olika kurser eller cirklar, eller olika kombinationer av dessa, har aldrig varit något problem inom folkbildningen eftersom denna per definition är fri och frivillig. Till detta kommer möjligheten att både enskilt och kollektivt påverka upplägg och innehåll inom ramen för en kurs/cirkel, eftersom folkbildningen normalt inte skall styras av centrala kursplaner eller kursböcker utan ge utrymme för deltagarinflytande. Folkbildningen var ett barn av den gryende demokratin och därför blev ett demokratiskt förhållningssätt redan från början ett naturligt inslag i studieverksamheten. I idealfallet börjar en cirkel med att man, inom ramen för ämnet, inventerar deltagarnas erfarenheter, behov och kunskaper i ämnet och utifrån detta tillsammans gör en arbetsplan för cirkeln. Den individuella studieformen, som har sina historiska rötter i centrala kursplaner och storskalig produktion, bygger huvudsakligen på en vertikal maktrelation. Det handlar om envägs- eller i bästa fall tvåvägskommunikation mellan kursledaren/studiepaketet och de enskilda deltagarna. Deltagarna kommunicerar inte med varandra och är därmed ganska isolerade och maktlösa gentemot kursledningen dessutom styr ofta centrala kursplaner och kurspaket upplägget, vilket gör alla försök att påverka meningslösa. I den mötesbaserade formen finns en mer horisontell maktrelation byggd på flervägskommunikation mellan kursledare/kursmaterial och deltagarna och deltagarna sinsemellan. Deltagarna inte bara kan, utan uppmanas också, att ha synpunkter på upplägg och arbetsmetoder. folkbildning.net 17

10 Fig 2. Vertikala och horisontella maktrelationer ( KL = kursledare, D = deltagare): KL D D D D KL D D D D D D D D D D D Just detta deltagarinflytande ger stor flexibilitet för förändringar efter deltagarnas studievillkor, behov och önskemål under kursens gång. Det gäller både under närmöten och på distans. Den kloke pedagogen kan utifrån deltagarnas önskemål justera arbets- och tidsplanen och t.ex. ändra fördelningen mellan enskilt arbete och grupparbete i en kurs. Man kan också differentiera studietakt, arbetsuppgifter och metodik utifrån deltagarnas styrka och svagheter när det gäller lärstilar. Man kan t.ex. ge samma arbetsuppgift eller fråga till alla, men låta deltagarna använda olika metoder och angreppssätt för att lösa frågan. Dessutom kan man använda olika uttrycksformer för redovisning och examination. Det är en vanlig uppfattning bland distanspedagoger att distansstudier kräver mer struktur och ordning än vanliga närstudier. Många lägger därför ner stor energi på detaljerade studiehandledningar och färdiga studiepaket. Men med detta riskerar vi samtidigt att låsa upp den pedagogiska processen och förhindra allt deltagarinflytande. Därför talar vi gärna om ramhandledningar, som ger en administrativ struktur, speciellt när det gäller rutiner (tider, stoppdatum, regler för kommunikation etc.), men som i övrigt lämnar ett större eller mindre friutrymme för justeringar av tids- och arbetsplaner under kursens gång. I det här sammanhanget utfärdas också en varning för tron på färdiga läroböcker/kurspaket som studiematerial. Alltför många läroböcker och kurspaket på gymnasie- och komvuxnivå verkar vara förenklade och till oläslighet komprimerade akademiska A-kurser, som knappast väcker nyfikenheten på tillvarons komplexitet hos någon. Det finns dock alternativ, låt oss nämna ett, Folkbildningsnätets Pedagogiska resurssidor (s. 67), www,resurs.folkbildning.net. Det är ett utmärkt exempel på en 18 folkbildning.net

11 nätbaserad resurs, som inte kostar skjortan, och som tillåter ett mer processinriktat lärande, där kursledaren kan få materialtips, utnyttja en mångfald av källor och teoretiska infallsvinklar för att designa sin egen kurs. Ett klaviatur av arbetsformer att spela med! Ett vanligt missförstånd när vi talar om värdet av ett mötesbaserat lärande är att detta skulle innebära en ändlös mängd av grupparbeten. Den goda lärprocessen kan och bör innefatta en flexibel användning av både enskilt arbete och olika samarbetsformer för bearbetning av stoff och arbetsuppgifter. Genom att blanda olika arbetsformer och grupperingar med olika metoder i en kurs kan man skapa variation och dynamik i kursen. Vilka kombinationer som är bäst i ett visst ämne, vid en viss tidpunkt, måste dock alltid bedömas utifrån ämnets karaktär, målgrupp, syfte, ambition etc: Enskilt Parvis Gruppvis Klassvis Externa personer Vad den individuella studieformen gör, är att per definition utesluta en mångfald av arbetssätt och metoder ur studiearbetet. Temastudier, projektstudier och problembaserad undervisning, som förutsätter samarbetslärande, blir omöjliga i den individuella formen. Pedagogiskt måste detta vara en tillbakagång till en förgången tid med enbart självstudier på distans? Inom ramen för en sammanhållen grupp går det också utmärkt att inom vissa gränser individualisera studietakt och innehåll för den enskilde studenten. Det beror mer på kursens karaktär och kursledarens ambition och fantasi, än på att den sammanhållna gruppen i sig inkräktar på flexibiliteten. Som exempel har både Hola, Västerås och Kristinehamns folkhögskolor, inom ramen för sina allmänna långkurser på distans, möjlighet till långt gången flexibilitet inom ramen för en bibehållen sammanhållen grupp, där de flesta arbetsuppgifterna är gemensamma. Den elektroniska livlinan på Birka folkhögskola är ett annat exempel på hur folkbildning.net 19

12 man kan differentiera studierna och stödja en enskild individ, som av olika skäl kan behöva specialundervisning. Kunskapskvalitet Ett av de kanske starkaste argumenten för mötesbaserat lärande är kravet på kunskapskvalitet i lärandet. Kunskap är något mer än att memorera och återge för formell examination. Självklart är kursledaren och kursmaterialet centrala faktorer i lärprocessen, men de medstuderande kan bidra med: att avgränsa problemområden och formulera intressanta frågor, att tipsa om olika informationskällor och angreppsvinklar på ett problem, att fungera som bollplank för att pröva rimligheten i olika idéer och hitta svaga punkter i tankar och argument, att kommentera och komplettera texter eller slutarbeten som läggs ut för gruppen. Det mötesbaserade lärandet vilar på att kunskap ses som en process baserad på konstruktiv dialog, inte som färdiga paket som skall förmedlas. Kursdeltagaren skall inte bara tillägna sig kulturarvet, utan också lära sig ifrågasätta gamla sanningar, söka ny information och forma egen kunskap. 6 Det är i den kritiska och konstruktiva dialogen med kursledare och medstuderande som god kunskap formas, men visst, individen behöver alltid egen tid för eftertanke, för att inhämta och bearbeta information utifrån litteratur och egna erfarenheter. Kunskapsbildningen sker i den meningen alltid i individens huvud, men det är i konfrontationen med andras argument och idéer som denna kunskap bearbetas, prövas och får sina uttryck. Styrkan i det mötesbaserade lärandet är att individen förutom kursledaren också kan nyttja gruppen som en resurs för att formulera frågor, hämta information, lyssna på andras tankar samt bearbeta och pröva hållbarheten i sina egna tankar. 7 (se not nästa sida) 6. Bernt Gustafssons, Kunskapsfilosofi, Tre kunskapsformer i historisk belysning, Smedjebacken folkbildning.net

13 Däremot kan säkerligen självstudier och dialog med enbart kursledaren vara tillfyllest i vissa typer av mer repetitiva ämnen, som handlar om memorering och personliga övnings- och färdighetsämnen, som inte kräver djupare reflektion. Men ju längre man kommer från repetitiv till konstruktiv kunskap dvs från att bara minnas/kunna återge till att omsätta/tillämpa sin kunskap i nya situationer, ju viktigare blir den konstruktiva dialogen med både kursledaren och de medstuderande. Detta gäller också övnings- och färdighetsämnen som innebär problemlösning och användning av kunskapen i nya situationer. Enligt en forskningsrapport om grundskoleelevers eget skrivande av enkla forskningsrapporter leder individualisering av studiearbetet ofta till att eleverna bara kommunicerar med läraren och inte med sina kamrater. Resultatet är reproduktiva texter som inte genererar någon egen kunskap eller kritisk distans till problemet som behandlas, endast ett fåtal elever drar egna slutsatser och skapar på så sätt ny kunskap i sina rapporter. Slutsatsen är att vi behöver klassrum där problem och frågeställningar formuleras och bearbetas gemensamt. Det behövs ett mer kollektivt arbetssätt med en konstruktiv dialog inte bara med läraren utan också med andra medstuderande. 8 Fenomenografins diskussion om yt- och djupinlärning blir intressant i det här sammanhanget, liksom Blooms resonemang om olika kognitiva kunskapsnivåer. Djupinlärning innebär att inte bara kunna minnas och återge något man lärt sig utan också att förstå innebörden av det, sätta det i relation till likartade fenomen och slutligen att kunna använda denna förståelse i nya situationer och lösa de problem som uppstår i det verkliga livet. Vi kan illustrera resonemanget om kunskapens växt med kunskapstrappan i figuren. 9 (figur och fotnot nästa sida) För att nå därhän måste man använda en varierad metodik och använda olika källor för att kunna belysa ett fenomen ur olika aspekter (Mar- 7. Ulric Björck utvecklar ett intressant resonemang om ett skriftspråkligt ömsesidigt lärande genom kombinationen av inre monolog och yttre dialog i kapitlet Ömsesidigt lärande i lärgemenskaper i antologin Att skapa lärgemenskaper och mötesplatser på nätet, Skriv med egna ord, N-E Nilsson, Malmö högskola folkbildning.net 21

14 Kunskapstrappan: Att skapa något nytt och bättre. Att söka nya erfarenheter, berika sitt språk, skapa nya begrepp, för en mer innehållsrik världsbild. Att tillämpa det man lärt i nya sammanhang. Att bearbeta och bygga vidare på det man lärt. Att återge/upprepa vad man lärt. ton talar om variationens arkitektur med läraren som dess arkitekt). Vad är då bättre än att använda sig av olika arbetsformer, inklusive enskilt arbete, för att hitta olika infallsvinklar och tillsammans lösa problemen. Kombinerar man olika arbetsformer med variation i arbetssätt, metodik och användandet av olika informationskällor borde det ge en rikare bild av det fenomen som studeras. 10 Säg att vi vill studera mobbing i ungdomsskolan. Då finns det teorier och modeller att fördjupa sig i genom bokliga studier. Det finns säkert också intressanta texter på Internet och i fack- och dagstidningar. En kontroversiell och tankeväckande text eller bild, som problematiserar ämnet, kan vara en bra utgångspunkt för studierna. Men detta teoretiska skelett behöver också kläs i kött och blod genom mer konkreta upplevelser på fältet. Här kan det platsa med studiebesök och intervjuer av skolpersonal, elever och föräldrar. Om man jobbar ensam hemifrån med intervjuer/studiebesök, så blir redovisningen och den jämförande diskussionen med kamraterna på nätet en viktig del av lärprocessen. På detta sätt kan teori/textläsning kombineras med en konkret upplevelse och en egen reflektion runt upplevelsen på fältet. Alla dessa arbetssätt och metoder ger då lite olika infallsvinklar på fenomenet och 9. Fenomenografins resonemang om djup- och ytinlärning finns i Marton, F: Om lärande, Studentlitteratur, 2000, Blooms kognitiva trappa och kunskapstrappan finns i Maltén, A: Lärarkompetens, Studentlitteratur, 1995, s. 51 och s. 134 ff. 10. Se också Kolbs lärcykel, Axelsson, Lars-Erik, folkbildning. net, andra reviderade upplagan, 2003, s folkbildning.net

15 borde i kombination med varandra ge en högre kunskapskvalitet. Dessutom ger det en variation i användningen av olika lärstilar. Både den teoretiskt och den praktiskt orienterade deltagaren kan få utnyttja sina starka sidor, samtidigt som de måste utmanas att pröva på och träna upp sina svaga sidor. Trygghet och gemenskap Ett klassiskt motiv för mötesbaserat lärande är att skapa social gemenskap och att ge trygghet och mentalt stöd i studiearbetet. Trygghet, tillit och känslan av samhörighet kan vara en mäktig drivkraft i pedagogiken. För att ta två exempel: Kortutbildade och studieovana som ofta har det talade ordet i sin hand, men har svårare för det skrivna ordet, behöver ofta känna tryggheten och delaktigheten i gruppen för att starta upp och vidmakthålla sina distansstudier. Många funktionshindrade kan dra stor nytta av distansstudiernas frihet i tid och rum, men har också behov av delaktighet och samtal med kamrater och likasinnade för att bryta sin isolering i hemmet. Nätbildarkursen Leva med överkänslighet är i det sammanhanget ett bra exempel på en s.k. självhjälpscirkel hur en tidigare geografiskt och socialt isolerad grupp som lider av överkänslighet och allergier, nu för första gången kan få ett eget samtalsrum tack vare den nya teknikens möjlighet till dialog på nätet. 11 Men även den självsäkra och studievana kan behöva gruppens stöd för att motiveras till fortsatta studier. Alla distanspedagoger vet hur svårt det ibland kan vara med motivation, tidsbrist och studiedisciplin, speciellt under långa distansperioder, och hur lätt detta kan leda till att lusten tryter, vilket kan leda till avhopp i studierna. Här kan grupptrycket och inspirationen från kamraterna vara en mäktig kraft för att motivera individen till nya tag, när studierna känns tunga. I första hand kanske vi tänker oss det fysiska mötet när vi ska skapa tillit och trygghet i gruppen och naturligtvis är det en fördel med ett möte ansikte mot ansikte, men flera års erfarenhet visar att detta också kan skapas på nätet genom en varm, humoristisk och tillåtande dialog på 11. folkbildning.net 23

16 nätet. Här har kursledaren naturligtvis en nyckelroll genom att ange tonen i samtalet (se vidare Svensson: Att skapa det goda mötet. s. 29). Många anordnare av distansstudier förutsätter en stark studiedisciplin och att deltagaren har en bra lokal stödstruktur ekonomiskt, socialt och mentalt på hemorten. Så är naturligtvis inte alltid fallet. Det finns självklart högutbildade och studievana kursdeltagare som har god ekonomi, stöd från familj och vänner och som inte behöver något socialt/mentalt stöd från kursledning eller medstuderande, utan fixar detta själva. Men för de många som är kortutbildade, studieovana, med dålig ekonomi och som kanske möter negativa attityder till studier i hemmiljön krävs mer insatser från kursledningens och närsamhällets sida. Här pågår dock ett intressant utvecklingsarbete för att skapa lokala stödformer för distansstudier på hemorten i form av kommunala och andra lärcentra, datastugor, lokalt handledarskap etc. Dialogkompetens I dag talas det om betydelsen av social kompetens eller emotionell intelligens inom samhälls- och arbetslivet. Konsten att kunna föra goda samtal i dialogform är både ett medel i lärprocessen och ett kunskapsmål. Mötet kan här tjäna som en naturlig plats för att träna upp samtalskonsten och den personliga färdigheten i att bemöta och kommunicera med andra människor, men också för att träna sig i att leda andra. 12 Om vi ser på alla chefskurser för politikens och näringslivets toppar är det mötesbaserade lärandet en självklarhet. Och varför skulle det då inte vara en självklarhet för vanligt folk att få träna sig i att leda möten och arbetsgrupper? Kanske var det detta folkrörelsernas pionjärer insåg när de började utnyttja cirkelformen som en naturlig mötesplats för att hävda folkets intressen mot dåtidens makthavare. Vi har tidigare nämnt att kursdeltagarna kan nyttjas som ömsesidiga resurser när det gäller att kommentera inlägg och sammanfatta och leda diskussioner i grupper och seminarier och detta kan i sig innebära en viss avlastning av kursledarjobbet. Dialog med det skrivna ordet kräver ju 12. H. Th. Hilmarsson, Samtalet, med känslomässig intelligens, Studentlitteratur, folkbildning.net

17 mycket mer tid än det talade ordet i klassrummet och det kan vara svårt för kursledaren att hinna med en bra dialog med var och en med begränsade timresurser. Enklare delar av kursledarjobbet kan delegeras till deltagarna, samtidigt som det också har en stor pedagogisk pluseffekt i form av ökat deltagarinflytande och dialogkompetens. Dialogtrappan: 13 Bedöma, kommentera andras inlägg. Skapa, tillföra ny kunskap, lägga upp eget material. Nå överenskommelser på nätet, leda en dialog. Ta del av och diskutera andras upplägg. Delta i en diskussion med egna inlägg. Ta del av info, läsa andras inlägg. Dialogtrappan i figuren kan användas som en metod för att utveckla och bedöma framstegen, både i individens och i gruppens dialogkompetens. Den vill visa hur viktigt det är att deltagarna medvetet och steg för steg tränar upp sin förmåga till dialog: från att hämta information, svara på andras meddelanden till att kommentera och bedöma andras inlägg. Denna dialogtrappa kan i sin tur betraktas som en hjälptrappa, ett medel, för att stegvis också klättra på kunskapstrappan. Dialogens och lärandets slutmål är ju ändock kunskapsväxt, både för individen och kollektivet. Demokratin måste ständigt återerövras! Jag kan som föreningsmedlem eller eldsjäl använda mötet för att forma en gemenskap och samhörighet med likasinnade, som tillsammans med 13. Idéen till dialogtrappan hämtad ur Jobring 2005, overheadmaterial. Se också Fåhraeus/Döös kapitel i antologin. folkbildning.net 25

18 en gemensam kunskap, kan skapa möjlighet till handling och samhällsförändring! Demokratin kan aldrig tas för given, den måste ständigt återerövras! Gruppen kan då fungera som ett forum för demokratisk träning och beslutsfattande och därmed också som ett redskap för samhällsengagemang. Deltagarinflytandet inom ramen för en kurs eller cirkel tjänar i den meningen som en barnkammare för demokratin i större skala. Ideella föreningar och nätverk som vill påverka samhällsutvecklingen kan använda sig av cirkelformen på nätet för erfarenhetsutbyte, mobilisering, och beslutsfattande. Eldsjälar i föreningslivet, som behöver stöd och erfarenhetsutbyte av varandra, kan bygga upp nätverk med hjälp av it och distansstudier. Aktionsgrupper kan nyttja möten på nätet för sina nätverk och sin mobilisering. Här finns en stor potential för det mötesbaserade lärandet på nätet som en naturlig studieform för både gamla och nya folkrörelser. Ett exempel är Tollare folkhögskolas distanskurs Förortspedagogik för eldsjälar som vänder sig till praktiserande samhällsarbetare, som driver socialt förändringsarbete i lokalsamhället. Ett annat exempel är lärka, en lärgemenskap mellan landets kooperativa rådgivare, för information, erfarenhetsutbyte och kontinuerlig problembaserad fortbildning. 14 Just när det gäller att bygga upp nät- och lärgemenskaper med föreningar och folkrörelser, så öppnar sig här en ny möjlighet för folkbildningen att arbeta med sina medlemsorganisationer och andra folkrörelser. Ytterligare ett exempel är rättvis handel där Föreningen för Rättvisemärkt och föreningen Världsbutikerna för Rättvis Handel samarbetar med studieförbund och folkhögskolor för att ge grundkunskaper om handel och hur man genom aktiva val kan utöva sin konsumentmakt och påverka den globala situationen i världen. Föreningarna genomföra olika typer av kurser tillsammans med Sensus och abf m.fl. i mer traditionella studiecirklar, tillsammans med Nätbildarna, Åsa folkhögskola, i en terminskurs om att handla rättvist och 14. Jobring(red) Lärgemenskaper på nätet en introduktion, Studentlitteratur folkbildning.net

19 tillsammans med Röda Korsets folkhögskola i en ettårig-kurs som mixar möten och nätgemenskap. Samverkan och nätverksbyggande mellan folkbildningen och föreningarna, med en blandning av olika studieformer, skapar här nya möjligheter till kunskapsbygge och kollektiv handling för samhällsförändring. Mötets renässans! Med risk för att upprepa oss! Det mötesbaserade lärandet och samtalet, både i det fysiska mötet och på nätet, är fundamentalt i en konstruktiv och kvalitativt god lärprocess. Det gällde för hundra år sedan och det gäller i dagens it- och nätverkssamhälle. Särskilt om kunskapsmålen inte bara innebär mekanisk återgivning av kunskap för en formell examination, utan också krav på analys, kritisk prövning och tillämpning. I många högskoleutbildningar på distans är det i dag självklart med virtuella studierum och problembaserad undervisning. Det är en självklarhet att deltagaren inte bara lär sig av och med cirkelledaren/läraren och studiematerialet utan också till stor del av och med sina studiekamrater. I mötesformen kan vi utnyttja ett klaviatur av arbetssätt: enskilt, parvis, gruppvis eller klassvis, för att lösa olika typer av arbetsuppgifter. Detta förutsätter en inom rimliga gränser sammanhållen grupp, där enskilt arbete kan varvas med olika samarbetsformer. Den sammanhållna gruppen kan också inom rimliga gränser förenas med en stor flexibilitet och frihet för kursdeltagarna att studera på sina egna villkor på hemorten. Med rimliga gränser menas att individens specifika studievillkor, behov och önskemål alltid måste vägas mot andra pedagogiska värden, som de aktuella kunskapsmålen och nyttan av ett grupprelaterat arbetssätt. Mötesformen skapar dessutom ett forum för deltagarinflytande och samtal om kursens uppläggning och arbetsmetodik. Detta gör det möjligt för utbildningsanordnaren att flexibelt anpassa kurser och cirklar efter deltagarnas önskemål, både som enskilda individer och som kollektiv. På så sätt kan kombinationen av olika lärmiljöer och arbetsmeto- folkbildning.net 27

20 dik i kurserna/cirklarna också smidigt anpassas till deltagarnas studieförutsättningar, lärstilar och specifika behov. Cirkeln och mötet, där deltagare och kursledare tillsammans formar kursen utifrån sina förutsättningar, behov och önskemål, är egentligen den ideala studieformen för framtidens flexibla lärande. Vi folkbildare kan med högburet huvud vandra in i framtidens virtuella rum, medvetna om att vårt historiska arv lever kvar i nya former. Litteratur: Dahlen/Hudner: Det virtuella seminariet, 2002:1 Uppsala universitet, Institutionen för lärarutbildning Dysthe, Olga (red): Dialog, samspel och lärande, Studentlitteratur, 2003 Gisselberg M(red): Distanslärare och distanslärande, Distum, rapport 6: 2002 Bernt Gustafssons: Kunskapsfilosofi, Tre kunskapsformer i historisk belysning, Smedjebacken, 2000 H. Th. Hilmarsson: Samtalet, med känslomässig intelligens, Studentlitteratur, 1999 Jademark, J: Om den lärandes makt över lärandet i nätbaserad utbildning, Paper, Rikskonferens i didaktik, Gävle , 2002 Ove Jobring (red): Lärgemenskaper på nätet en introduktion, Studentlitteratur, 2004 Ove Jobring, Urban Carlén & Josefin Bergenholtz (red): Att skapa lärgemenskaper och mötesplatser på nätet, Studentlitteratur, 2006 Marton, F: Om lärande, Studentlitteratur, 2000 Maltén, A: Lärarkompetens, Studentlitteratur, 1995 N-E Nilsson: Skriv med egna ord, Malmö högskola, 2002 Prashnig, B: Kraften i mångfalden, Brain Books, 1999 Utsikter och insikter, en antologi om flexibelt lärande inom vuxenutbildningen, CFL, Rapport 5: folkbildning.net

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 av Lars-Erik Axelsson

Läs mer

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 Innehåll

Läs mer

Flexibel utbildning på distans

Flexibel utbildning på distans folkbildning.net 02-03-25 21.05 Sida 201 Distanspedagogik Flexibel utbildning på distans ett kapitel fullt med svärord av Mikael Andersson Iuppdraget för min organisation, Distum, anges det att vi ska

Läs mer

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Eva Andersson Bengt Petersson Sandra Riomar 1 Syfte Att belysa distansutbildares förhållningssätt till IKT och de pedagogisk-didaktiska föreställningar som ligger

Läs mer

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Folkbildningen och

Läs mer

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Innehåll Förord...............................................

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Med det virtuella

Läs mer

Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram

Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 Flexibelt lärande, IT och demokrati Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 1. Inledning Under perioden augusti 2005 till november 2006 har ett projekt i syfte att pröva och utveckla en modell

Läs mer

Folkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga

Folkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Lärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar.

Lärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar. Inledning Medarbetarna är Försäkringskassans viktigaste tillgång. Kundernas upplevelse av Försäkringskassan avgörs när de möter våra medarbetare. Det är medarbetarnas kompetens som avgör i vilken utsträckning

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Röster om folkbildning och demokrati

Röster om folkbildning och demokrati F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från

Läs mer

NäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002

NäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002 NÄTBILDARNAS verksamhet bygger på det mötesbaserade lärandet där samtalet är viktigt. Kurserna och cirklarna ska genomsyras av en levande samtalsform, där lärprocessen ska vara tydlig och ska präglas av

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Hur omsätter vi dessa i verksamheten och i det praktiska arbetet med brukarna?

Hur omsätter vi dessa i verksamheten och i det praktiska arbetet med brukarna? Vi blir mer säkare och tryggare i arbetet som visar sig gentemot brukarna. Blandningen någorlunda Vi pratar och diskuterar kring den nyunna kunskapen Föreläsningar, semenarium. Att vi är öppna för nya

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun Kommunikation Utmaning Sammanhang Motivation Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Demokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar.

Demokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar. Mål vuxenutbildning Målområden som anges i Lpf 94 Kunskaper Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Utbildningsval Arbete och samhällsliv Bedömning och betyg Övrigt Målområden i Malmös Skolplan

Läs mer

IJag är en folkbildare, och detta att vara folkbildare upplever jag på

IJag är en folkbildare, och detta att vara folkbildare upplever jag på folkbildning.net 02-03-25 19.56 Sida 5 Folkbildningen i kunskapssamhället eller Vad gör vi om alla ska bli folkbildare? av Mikael Andersson IJag är en folkbildare, och detta att vara folkbildare upplever

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

En för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland

En för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland Aktiva satsningar på att främja flexibelt lärande inom folkbildningen i Sörmland ledde 2005 till Stödnätet en mötesplats för folkhögskolelärare och cirkelledare som inriktar sig på flexibla arbetsmetoder.

Läs mer

Fellingsbro folkhögskola. Måldokument 2014-2018

Fellingsbro folkhögskola. Måldokument 2014-2018 Måldokument 2014-2018 Skolans övergripande målformulering har Örebro läns landsting som huvudman och är således politiskt och religiöst obunden är en skola för alla, med särskild inriktning mot personer

Läs mer

Mall för studiecirkelns arbetsplan

Mall för studiecirkelns arbetsplan 1 Mall för studiecirkelns arbetsplan Grundtanken i allt folkbildningsarbete är att det ska vara fritt och frivilligt. Med det menas att deltagarna själva väljer att delta. De väljer dessutom själva de

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Projektmaterial ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-482/2007 Sida 1 (6) SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Special Education Programme, 90 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 20 augusti

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram. Lust att lära. kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet

2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram. Lust att lära. kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet 2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram Lust att lära kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet Inledning Kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet Kraftkälla för medborgare och lärande

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016 prövning svenska som andraspråk grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Innan du anmäler dig till en särskild prövning i Grundläggande

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

bjuder in till Lärstämma

bjuder in till Lärstämma Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i

Läs mer

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Anledning till att man skapar pedagogiska planeringar för fritidshemmet är att vi ska tydliggöra det uppdrag som fritidshemmet har och hur barnen kan vara med

Läs mer

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Studiehandledning för PDG482 Elevers grundläggande matematiklärande Distanskurs

Studiehandledning för PDG482 Elevers grundläggande matematiklärande Distanskurs Studiehandledning för Elevers grundläggande matematiklärande Distanskurs - Varför håller du boken så långt ifrån dej? - Läser på distans, vettu! Välkommen till Institutionen för didaktik och pedagogiska

Läs mer

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet Hur kan jag som förskolechef utmana verksamheten genom ställningstaganden och att bygga in värden i organisationen

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 av Ingemar

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;

Läs mer

Fakta om Folkuniversitetet

Fakta om Folkuniversitetet Fakta om Folkuniversitetet Folkbildningstanken alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Folkuniversitetet är ett studieförbund.

Läs mer

Studiehandledning för kursen UC419F. Handledarutbildning för studie- och yrkesvägledare. 7,5 hp distans. Våren 2011

Studiehandledning för kursen UC419F. Handledarutbildning för studie- och yrkesvägledare. 7,5 hp distans. Våren 2011 STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för pedagogik och didaktik Studie- och yrkesvägledarprogrammet Marie Andersson Studiehandledning för kursen UC419F Handledarutbildning för studie- och yrkesvägledare

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

Förkortad fritidsledarutbildning på distans

Förkortad fritidsledarutbildning på distans Förkortad fritidsledarutbildning på distans Inledning Huvudmän för Valla folkhögskola är Sveriges 4H och Studiefrämjandet. Innehållet i fritidsledarutbildningen på Valla folkhögskola vilar på folkhögskoleförordningen,

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng Institutionen för hälsovetenskaper Sociala omsorgsprogrammet Studieplan SO8062 Socialt arbete med inriktning mot social omsorg (41-60) 20 p Kurs 6 delkurs 1 Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård,

Läs mer

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef

Läs mer

Språk och kultur som integrativa aspekter i språkundervisning på universitetsnivå

Språk och kultur som integrativa aspekter i språkundervisning på universitetsnivå Språk och kultur som integrativa aspekter i språkundervisning på universitetsnivå Laura Álvarez López Per Simfors Ann-Kari Sundberg/IKK, LiU Övergripande mål: Att designa språkutbildning utifrån ett integrerat

Läs mer

JAK Distans - Kursplan

JAK Distans - Kursplan JAK Distans - Kursplan Varmt välkommen att delta på JAK Distans! En grundkurs om som folkrörelse och bank samt om våra idéer för ekologisk, rättvis och räntefri ekonomi. Kursen sker i samverkan med Åredalens

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Albins folkhögskola,

Albins folkhögskola, Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,

Läs mer

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015 Genom utmaningar och upplevelser i en trygg och jämställd miljö har varje elev utvecklat sina kunskaper, sin lust till livslångt lärande och sig själv som individ i vårt demokratiska samhälle lustfyllt

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012 Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Kursansvariga: Christer Langström Ingrid Hultén Tfn. 08 1207 63 79 christer.langstrom@edu.su.se 08-1207 63 66 ingrid.hulten@edu.su.se Studiehandledning

Läs mer

ÄRENDE 5. Detta program är indelat i två delar: 1. Kulturens roll i det livslånga lärandet 2. ABM-utveckling och lärande

ÄRENDE 5. Detta program är indelat i två delar: 1. Kulturens roll i det livslånga lärandet 2. ABM-utveckling och lärande Kraftkälla för medborgare och lärande Program för kulturnämnden i Västra Götalandsregionen kring samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer, som grund för en aktiv roll i det livslånga lärandet. Bakgrund

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SPK040 Språkkonsultprogrammet, kurs 4, 30 högskolepoäng Language Consultancy Programme, Course 4, Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för svenska språket

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Landstinget i Jönköpings län och statsbidragsberättigade studieförbund i Jönköpings län

Avsiktsförklaring mellan Landstinget i Jönköpings län och statsbidragsberättigade studieförbund i Jönköpings län MISSIV 1(1) Förvaltningsnamn Avsändare Regionala utvecklingsdelegationen Avsiktsförklaring mellan Landstinget i Jönköpings län och statsbidragsberättigade studieförbund i Jönköpings län En avsiktsförklaring

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN LAU225, Allmänt utbildningsområde 2, Lärandets villkor och process: Ur sociala och samhälleliga perspektiv, avancerad nivå, 15,0 högskolepoäng General Education Field 2, Conditions

Läs mer

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 Studierummet

Läs mer

Kompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Kompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun Kompetens Utmaning Sammanhang Aktivitet Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta

Läs mer

Bildningspolicyn är en viktig grund för Svenska Röda Korsets förenings- och verksamhetsutveckling.

Bildningspolicyn är en viktig grund för Svenska Röda Korsets förenings- och verksamhetsutveckling. Inledning Röda Korsets humanitära uppdrag och den stora utmaningen för hela rödakorsrörelsen är att förbättra situationen för och tillsammans med de mest utsatta. Röda Korsets kompetens speglas av förmågan

Läs mer

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Bild 1 1 ta bort. Få in i ny bild om begrepp och definition istället. Jenny Jonasson;

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

ARBETSGÅNG OCH SCHEMA FÖR KURS 1PE502, PEDAGOGISKT OCH PROFESSIONELLT LEDARSKAP

ARBETSGÅNG OCH SCHEMA FÖR KURS 1PE502, PEDAGOGISKT OCH PROFESSIONELLT LEDARSKAP ARBETSGÅNG OCH SCHEMA FÖR KURS 1PE502, PEDAGOGISKT OCH PROFESSIONELLT LEDARSKAP Träff 1 Lördagen den 22 september, klockan 1015 1600 Sal Homeros fm. Wägner och Moberg på em. Vecka 36 38, 3 september 22

Läs mer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer Samhällsorientering för nyanlända invandrare Välkommen till Stockholms Universitet och utbildningen av samhällsinformatörer Utbildningen omfattar 30 hp respektive 45 hp. För dig som saknar pedagogisk kompetens

Läs mer

[Titel på arbetsplan]

[Titel på arbetsplan] [Titel på arbetsplan] [Arbetsplan ämne] (Nedan en kort informationstext om studiecirkel och arbetsplan.) En studiecirkel kan läggas upp på många olika sätt, här är ett förslag på arbetsplan och upplägg,

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det

Läs mer