INOM VÅRD & OMSORG I MALMÖ STAD NR 1/2008

Transkript

1 INOM VÅRD & OMSORG I MALMÖ STAD NR 1/2008 Chefer med bakgrund SID 6-7 LSS har egen spelhåla/sid 3 Ta vara på guldstunder i äldreomsorgen/sid 8-9 NYTT! Två sidor om forskning- och utveckling/sid 16-17

2 Imponerande arbete inom vård och omsorg Jag är väldigt imponerad av det arbete som ni lägger ned inom vård och omsorg i Malmö stad och att det utförs med så stor arbetsglädje. I den medborgarenkät som genomfördes i Malmö stad för några år sedan var det många arbetsplatser inom vård och omsorg som placerade sig högt. Små enheter, ofta med uteslutande kvinnlig arbetskraft en hemtjänstpatrull eller en kanske en arbetsgrupp inom särskilt boende fi ck de allra bästa värdena inom fl era områden. Det kunde handla om att uppleva sig bli sedd av sin arbetsledare eller att ha ett meningsfullt jobb. Jag vet att det inom vård och omsorg fi nns många vardagshjältar med en genuin känsla för att ge god omvårdnad till äldre och funktionshindrade Malmöbor. Dessutom fi nns hos er en stor förändringsbenägenhet och lust att testa nya saker och nya modeller, allt för att utföra jobbet på ett så bra sätt som möjligt. Jag vågar nog hävda att nyfi kenheten och förändringsbenägenheten inom vård och omsorg är större än i många andra branscher. I det utvecklingsarbetet upplever jag att ni har ett starkt stöd av Forsknings- och utvecklingsenheten. Sedan har ni de fantastiska vård- och omsorgsdagarna! Med små och enkla medel arrangeras ett enormt kompetens- och erfarenhetsutbyte. Jag har varit med vid några tillfällen och det är inspirerande att vara med om den öppenhet och glädje som genomsyrar dessa dagar. Jag hoppas att ni kan inspirera andra professioner att arrangera något liknande. Kompetensutveckling är en viktig fråga för Malmö. Som ni alla märker händer det mycket i Malmö just nu. Vi befi nner oss i ett fantastiskt skeende. Tänk, det är inte mer än tio år sedan då Butterickstomten mitt i Malmö stod öde. Nu byggs det överallt. Vi arbetar med det ett dubbelt uppdrag. Samtidigt som vi ska ge service till Malmöborna dygnet runt, ska vi tillsammans med föreningar, näringsliv och organisationer utveckla staden på ett hållbart vis. Vård och omsorg spelar en viktig roll. Tack för det goda arbete ni utför! KRÖNIKAN Inger Nilsson Stadsdirektör i Malmö stad 2 Spaning ges ut av Malmö stad och är en tidning för dig som arbetar eller vill arbeta inom vård och omsorg. Ansvarig utgivare Lena Wetterskog Sjöstedt, telefon Produktion Redaktionen.nu, Mikael Ringman, Maria Sehlin. Lisa Janzon, Malmö stad. Grafisk form: Gregory. Fotograf Peter Kroon, Tryckeri: Elanders AB Vill du ha fler exemplar av tidningen, ring INNEHÅLL 3 EN SPELHÅLA FÖR ALLA 4-5 TRYGGHETEN OCH BASEN PÅ VÄG MOT HELTID, Hyllie arbetar med timbank för deltider I Limhamn ingår även heltidsanställda IT sparar tid i vårdplanering 6-7 CHEFER MED ANDRA PERSPEKTIV Konst tar plats i Blombuketten 8-9 TIDSRESA TILL GULDSTUND Så fungerar reminiscensmetoden Fixartjänsten är redo för uppdrag KOMPETENSSTEGEN LOTTA LÄR MER OM BRYTSAMTAL Kalendarium ATT BLI SEDD ÄR DET VIKTIGASTE Stafettpinnen: Lena Emmerberg CHEFSKURSEN HAR HELT KLART PÅVERKAT MIG Kompetensstegen får väl godkänt Hittar du till Komin? Arbetslagsutveckling på olika vis! FORSKNING & UTVECKLING 16 TRYGGHET I TRÄFFSÄKERT BOENDE 17 HJÄLP OSS HITTA ÄMNEN ATT Vad är kvalitet i hemtjänsten? STORT BEHOV AV HEMTJÄNST PÅ EGET SPRÅK Dober dan, to je Anna DE SKA HANDLEDA KOLLEGOR FRAMÅT Ett Case för hemtjänsten 22 SPANA IN 23 LEDSAGAREN ETT STÖD I ALLA VÄDER 24 AKTIV REKRYTERING TILL SOMMAREN

3 En Spelhåla för alla Spelhålan på Fröet är vad det låter som ett helt rum med flera av de vanligaste datorspelen och spelkonsolerna. Det ovanliga är att här kan alla spela. Även personer som har drabbats av hjärnskada. AKTIVITETSCENTER FRÖET ÄR EN DAGLIG Verksamhet enligt LSS för personer med förvärvad hjärnskada. På Fröet fi nns ett café och möjlighet till fl era olika aktiviteter. Spelhålan är en av de senaste. Arbetsterapeuten Helene Görtz berättar att idén är att ge personerna på Fröet möjlighet att ha glädje av TV- och datorspel. Ett vanligt datorspel är ofta för rörigt för våra personer. Det är för många knappar och för många moment. Vi försöker att förenkla styrningen av spelen så att de fungerar för olika typer av funktionshinder, berättar Helene Görtz och säter igång att spela Motocross Maniac med Baltzar Edberg. Till spelet har de kopplat en förenklad konsol. Baltsar gasar genom att trycka ned sin knapp och Helene svänger med sina två knappar. Spelet projekteras på en stor duk på väggen som tillsammans med den maffi ga ljudanläggningen ger möjlighet att verkligen sjunka in i spelet. Vilket inte bara är kul, utan också bra träning för en person med hjärnskada. Baltzar Edberg berättar att han mest gillar att spela bowling. Och karaoke, säger han och stämmer upp i What a wonderful world, I see trees of green. Spelhålan kan fungera även för personer med grava funktionshinder. Helene Görtz berättar om en person med relativt liten vakenhet och låg kontaktnivå. Här inne hände det verkligen något. Han tryckte ned knappen och hans personliga assistent styrde. Han fi ck helt klart en upplevelse av spelet. Just nu är Wii-spelen populärast. Kontrollerna är så användarvänliga att de fungerar utmärkt, utan särskild anpassning. IT-pedagogen Mats Sjögren tror att Spelhålan kan utvecklas ytterligare. Han ser möjligheter för andra personer i Daglig Verksamhet enligt LSS att använda rummet. Vi har redan haft några som kommit hit och tittat på fi lm på vår stora duk. Rummet fungerar som bio också, säger Mats Sjögren. Baltzar Edberg ger full gas. Foto: Peter Kroon 3

4 Tryggheten och Basen på väg mot heltid På vårdboendena Basen och Tryggheten är deltidstjänster vanliga. Nu ska alla få möjlighet till heltid. De anställda ska själva hitta en modell som gör det möjligt. I TRYGGHETSFONDENS LANDSOMFATTANDE projektet Jämt anställd ledig ibland har representanter för omkring 30 kommuner deltagit. Ulla Carlberg och Håkan Carlsson har representerat Södra Innerstaden. Målet har varit att deltagarna i sina kommuner och stadsdelar ska dra igång egna projekt kring önskad tjänstgöringsgrad. I Södra Innerstaden är de på god väg. Vi valde ut Tryggheten och Basen eftersom deltidstjänsterna är särskilt många här. På dessa båda boenden fi nns 25 procent av stadsdelens alla deltidstjänster inom vårdoch omsorg, berättar Ulla Carlberg, enhetschef på Vishetens vårdboende. Sedan i höstas arbetar hon och Håkan Carlsson med en gemensam arbetsgrupp för de båda boendena. Målet är att under våren utveckla den modell som fungerar bäst för just dem. I oktober är det tänkt att de ska vara klara att köra igång. Det fi nns olika modeller: önskeschema, timbank, fl ex. Man kan tänka sig att vi väljer någon av dem eller en kombination av dem. Eller något annat. Vi har inte låst oss för något utan är öppna för att tänka nytt, säger Håkan Carlsson. Marion Löfstedt, undersköterska på Tryggheten, säger att hon för egen del är nöjd med att jobba deltid. Men för de yngre är det här viktigt. Man måste kunna leva på sin lön. Det handlar också om att göra det attraktivt att jobba i vården. Då ska man ha rätt att jobba heltid om man vill, säger Marion Löfstedt. I processen deltar även Marie Kapos från Komumunal. Vi ville jobba nära Kommunal för att ha med dem under hela resan. I den här frågan har vi ett ömsesidigt intresse och då känns det bättre att lösa uppgiften tillsammans, säger Håkan Carlsson. FAKTA Dessa mervärden hoppas man på i projektet: - Reducera antalet timanställda - Alla medarbetare ska ges möjlighet att försörja sig på sitt arbete - Reducera övertid/mertid - Förbättra kontinuiteten för vårdtagarna - Ge medarbetarna ett större ansvar - Skapa en större delaktighet - Arbetstillfredsställelse - Sänka sjukfrånvaron - Skapa goda förutsättningar för framtida rekrytering - Stadsdelen ska vara en attraktiv arbetsgivare - Kompetenshöjning 4 HYLLIE ARBETAR MED TIMBANK FÖR DELTIDER Hyllie, som liksom Södra Innerstaden deltog i Jämt anställd-projektet, drog igång sitt arbetstidsprojekt vid årsskiftet. Ambitionen är att erbjuda alla anställda önskad tjänstgöringsgrad i kombination med timbank. Hittills fi nns personer inom vård och omsorg i Hyllie i timbank. Personalsekreterare Christine Alvarsson berättar att antalet väntas stiga i takt med att möjligheten sprids till fl er arbetsplatser. Upplägget är enkelt och tydligt. Den som vill ha heltid, eller ökad tjänstgöringsgrad, gör en överenskommelse med stadsdelen som innebär att den anställde får samma lön varje månad på den tjänstgöringsgrad de har önskat. Sedan arbetar de på sitt vanliga schema och anmäler vilka övriga dagar de önskar jobba för att fylla upp till önskad tjänstgöringsgrad. Det är verksamhetens behov och medarbetarens möjlighet som styr. Vilket kan betyda att arbetstiden varierar. Vissa månader arbetar du mer, andra mindre, säger sektionschef Else-Kari Palm som leder arbetstidsprojektet tillsammans med Christine Alvarsson. Modellen ger utrymme för att medarbetaren kan önska sig var han eller hon ska jobba. Det är dock inte säkert att det tillgodoses. Även här styr verksamhetens behov. HÄR INGÅR ÄVEN HELTIDS- ANSTÄLLDA I Limhamn-Bunkefl o, den tredje stadsdelen i Jämt anställd ledig ibland, startade ett projekt i mitten av februari. Projektet omfattar LSS och både heltids- och deltidsanställda. En av utgångspunkterna för arbetstidsprojekt är att öka jämställdheten. Då vill vi att projektet även ska bidra till en ökad jämställdhet mellan heltider och deltider, säger Eva Wallin, personalsekreterare inom LSS i Limhamn-Bunkefl o. Personalen på tre boenden har redan startat, två följer efter i april, ett i maj och ytterligare några i höst. Målet är att alla sjutton LSSboenden ska delta. Eva Wallin berättar att två av de tre nya grupperna är helt nya. Där har samtliga anställts på heltid från starten. Den tredje gruppen har tio anställda, varav fyra deltider som nu har fått heltid. Samtliga medarbetare låter två timmar fl yta i en timbank. Vilket betyder att de under en dag under en fyraveckors period går in och arbetar på ett annat boende. Flytområdet sker på två andra boenden som kräver samma kompetens av personalen. Har man arbetat på andra arbetsplatser innan, kan lägga till de arbetsplatserna i sitt fl ytområde, säger Eva Wallin och förklarar medarbetare får möjlighet att gå bredvid på de nya arbetsplatserna.

5 Marie Kapos, Håkan Carlsson, Ulla Carlberg, Susanne Hansson, Veronica Lundman, Marion Löfstedt, Anne-Marie Andreasen och Ulla Persson. Foto: Peter Kroon IT SPARAR TID I VÅRD- PLANERING I Skåne genomförs årligen minst samordnade vårdplaneringar. Ytterligare avslutas under processen. Varje genomförd samordnad vårdplanering innebär minst 16 faxmeddelanden mellan kommunal vård, sjukhus och primärvård. Nästa år ersätts dessa fax av en webblösning. Det är en webbapplikation som är enkel och praktisk att använda. Via webben kan man skicka ut kallelser och se att övriga parter har läst den. Man kan direkt se om vårdplanen har justerats. Möjligheterna är många och dessutom slipper man ifrån det evinnerliga faxandet som både är tidsödande och kostsamt, säger Ingelise Olsson, planeringssekreterare på stadskontoret och en av dem som har representerat Malmö stad i diskussionerna om ett IT-stöd för den samordnade vårdplaneringen. Webbmodellen ska först testas i Hässleholm och Landskrona. I Malmö ska den enligt planerna börja användas under våren 2009 tillsammans med övriga kommuner och hela Region Skåne. Ingelise Olsson säger att omkring 700 användare är aktuella i det första skedet: hemvårdsinspektörer, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor. För närvarande skapas ett register över de kommande användarna. För att komma in i systemet krävs ett elektroniskt id, så att inloggningen blir säker. Varje användare kommer att utrustas med ett kort som måste användas för att komma in i systemet. Det finns redan planer på att bygga ut applikationen, så att man kan skicka med bilagor. Men det kommer i steg 2, berättar Ingelise Olsson. Ingelise gillar IT. Foto: Mikael Ringman 5

6 Namn Helen Hansson Yrke Vård- och omsorgschef i Fosie Ålder 52 Familj Man, ett barn, hund Bor I 1800-talsgård i Mellangrevie. Fritid Gympar på Vårsångens friskvårdscentra i Fosie. TV Gillar danska serier och tittar gärna på Antikrundan. Semestrar Andelshus i Härjedalen. Har möjlighet till två veckor på sommaren och två på vintern. Något få vet Väver i ett kvinnokollektiv där många är bärare av en lång kulturtradition. Namn Ann Letorp Yrke Vård- och omsorgschef i Västra Innerstaden Ålder 55 Familj Man, ett utfl uget barn, två barnbarn. Bor I villa i Fosie, Helens stadsdel. Fritid Golf och har lyckats få med maken på stavgång. TV Zappare. Tittar på golf och en och annan engelsk deckare. Semestrar Gärna utomlands, fast inte på sommaren. Något få vet Är rädd för djupa vatten, men snorklade ändå vid Stora Barriärrevet utanför Australien förra vintern. 6

7 Chefer med andra perspektiv Båda är nya vård- och omsorgschefer och båda bär med sig andra perspektiv till vård och omsorg. Ann Letorp har varit vårdentreprenör. Helen Hansson har lång chefserfarenhet men har aldrig tidigare jobbat inom vård och omsorg. ANN LETORP SOM TILLTRÄDDE I VÄSTRA Innerstaden den 1 december gör comeback i Malmö stad. Hon har rört sig mellan kommunal och privat vård i omgångar och var vård- och omsorgschef i Södra Innerstaden så sent som Då lämnade hon kommunen för en chefstjänst på Praktikertjänst. Helen Hansson är socionom i grunden och jobbade inom individ- och familjeomsorg i många år, innan hon började jobba med arbetsmarknadsfrågor. Hon var chef på Fosie AUC när hon rekryterades som tf vård- och omsorgschef i Fosie i början av Nu har hon fått jobbet permanent. VAD TAR NI MED ER FRÅN DEN KULTUR NI KOMMER FRÅN? Ann: Som entreprenör går det lite snabbare, även om ärenden måste beredas där också. Jag gillar förändringar och utveckling. Helen: Jag är van vid att alla inom organisationen ser sig som en enhet. Inom vård och omsorg fi nns en tendens att varje enhet ser till sitt. Jag önskar kunna gifta samman de olika delarna mer så att vi får en bättre nytta för våra Fosiebor. Vi har så mycket gemensamt och är en del av samma helhet. VARFÖR SÖKTE NI JOBBET? Ann: Jag ansvarade för entreprenader inom äldreomsorgen på Medihem inom Praktikertjänst, hade kontoret hemma och reste mycket. Det blev ensamt och ryckigt. Jag vill ha en fast punkt och jobba i dialog med människor igen, det fi nns en stor arbetsglädje i det. Helen: När jag blev tillfrågad om att ta över tillfälligt fanns tre krav: budgeten skulle vara i balans, en ny organisation genomföras och en kravprofi l skulle utarbetas för en ny verksamhetschef. Budgeten har vi lyckats med och verksamhetschefstjänsten är tillsatt. Nu när det är genomfört vill jag jättegärna fortsätta det är nu det roliga börjar. VILKA ÄR DE STORA UTMANINGARNA FRAMÖVER? Helen: Att öka brukarinfl ytandet inom äldreomsorgen är en viktig fråga och vi kommer en bit på vägen med den timbaserade prestationsersättning vi är på väg att införa i hemtjänsten. Att utveckla det sociala innehållet är också viktigt, liksom att öka kommunikationen på det egna språket. Ann: Jag är så ny så jag vill vänta ett tag till innan jag vill svara på den frågan. Men det jag brinner för är ledarskaps- och kvalitetsfrågor. Avslutningsvis låter vi de nya cheferna ställa var sin fråga till varandra: Helens fråga: DU KOMMER FRÅN DEN PRIVATA SEKTORN, VAD I SYNSÄTTET DÄRIFRÅN TAR DU MED DIG? Ann: Att ingenting är omöjligt. Anns fråga: DU ÄR NY INOM VÅRD OCH OMSORG. VAD TYCKTE DU VAR MEST ANNORLUNDA? Helen: Att så många människor är så stolta över sina jobb. KONST TAR PLATS I BLOM- BUKETTEN Trädgården i Husie blev ett lyft de boende och personal på Blombukettens vårdboende. Nu ska den bli ännu skönare. Trädgården smyckas med en skulptur av konstnären Josefine Axelsson. Sinnenas trädgård är något alldeles utöver det vanliga, en arkitektritad trädgård som ska stimulera alla sinnen. Sinnenas trädgård invigdes förra året och byggs successivt ut med nya delar: Sommartorpet, Lunden, Den romantiska trädgården, Stranden, Körsbärsdalen och Fruktlunden. Vi är väldigt stolta över trädgården. Vår tanke är att ett konstverk kan ge ytterligare en upplevelse i trädgården, säger demenssköterskan Marguerite Fredriksson. En ansökan skickades till Kultur i vården ett samarbete mellan Kultur Skåne och Kommunförbundet Skåne. Ansökan beviljades. Konstnären Josefine Axelsson har besökt Blombuketten och ska presentera sin idé inom kort. Konstverket ska kunna stå färdigt till hösten då man planerar en festlig invigning. I väntan på det genomförs under våren konstföreläsningar för både personal och boende, något som också ingår i projektet. Sinnenas trädgård. Foto: Eva Henriksson 7

8 Tidsresa till guldstund Att stiga in genom dörren till Guldstundprojektets lokaler är att börja en tidsresa. Möblerna är från en obestämd tid, en soffa från fyrtiotalet, ett litet bord som nog är äldre än så. DET ÄR DUKAR PÅ BORDET OCH TÄNDA ljus. På hyllor, väggar och bord fi nns tavlor, böcker, tidningar, grammofonskivor; ting som minner om gamla tider. Två pendelklockor på väggen ger ett bekant bakgrundsljud tick, tock, tick, tock. Guldstunder i äldres vardag är ett av projektet som har startats med stöd av statliga stimulanspengar. Irmeli Dahlbacka säger att uppdraget är tydligt. Kvalitetsundersökningar som har genomförts ger goda betyg till det mesta inom äldreomsorg men det sociala innehållet behöver ökas och utvecklas. Att utveckla det sociala innehållet är vår uppgift. Vad det handlar om är att skapa en meningsfull vardag för våra äldre. Hur lyckas man med det? Personalen efterfrågar inspiration, de behöver tips och idéer. Vi fungerar som en inspirationsverkstad hit ska man kunna komma och få just inspiration, tips och idéer för att sedan sätta igång hemma. En inredning som utgår från de boendes behov, inte dem som jobbar där, är en av utgångspunkterna. Då kan de boende känna igen sig, då kan minnen väckas. Och så uppstår ett samtal och ett möte en guldstund i vardagen Det behövs inte så mycket. Vi måste ta till vara på de möjligheter vi får att nå fram. För en boende kanske det är ett foto på väggen, för en annan en sång på radion. Projektets målgrupp är de äldre men arbetet sker via personalen på särskilda boenden. I stadsdel efter stadsdel ska de fyra medarbetarna i projektet ut och informera. Vi är pedagoger, vi kan hjälpa till med olika verktyg. Det är upp till varje boende att bestämma vad de vill använda oss till. Möjlighet fi nns också för personal att besöka projektets inspirationsverkstad, själva eller med boende. När Spaning är på besök fi nns en grupp från Blombukettens avdelning Liljan i lokalen. Det blir fi ka med hembakad sockerkaka och gamla koppar i tunt porslin. Jodå, visst känner man igen sig, säger Inga-Britt Larsén, 92 och pekar på ett kakfat med fot. Ett sånt hade jag också men det har jag lämnat vidare till ungarna. Elena Farias som arbetar på Liljan säger att besöket på Guldstunder ger en upplevelse utanför vardagen. Det är bra med ett ställe som det här. Vi kan bryta rutinerna och få något med oss hem att tala om, säger Elena Farias. Så tar Gizella Nemeth fram minneslådan, det verktyg som Guldstunder kanske förknippas mest med. I den här lådan fi nns ett häfte med kvinnliga fi lmstjärnor. Känner ni igen henne? frågar hon och visar en bild på en ung Harriet Andersson. Jo, det gör alla men namnet nej, det är svårt att komma ihåg. Sedan lyckas någon läsa det under bilden, trots att bokstäverna är små. Det var listigt, skrattar Gizella och berättar sedan om några av fi lmerna som Harriet Andersson var med i. Efteråt berättar hon att det fi nns minneslådor till utlåning. Vårt mål är att verksamheterna själv ska skapa sina egna minneslådor, som passar dem och deras boende. Det kan de göra under sina besök här. Här fi nns allt som behövs, ringpärmar och laminering. SÅ FUNGERAR REMINISCENS- METODEN FAKTA 8 Guldstund-projektet arbetar med reminiscensmetoden, där man arbetar med att väcka minnen från tidigare skeden i liven. Synsättet utgår från att en människa är kompetent och hel trots ett eventuellt handikapp. Ett verktyg är tex minneslådor som kan bestå av musik, bilder och föremål som knyter an till något som ligger personen nära: ett hemland, en hobby, en del av Malmö, film. Irmeli Dahlbacka. Foto: Peter Kroon Projektets beståndsdelar: Uppsökande arbete. Samtliga vårdboenden ska besökas. Här stämmer man av behov och intresse av stöd och samarbete med Guldstundgruppen. Bygga nätverk mellan stadsdelar för att sprida goda exempel. Inspirationsverkstaden och utbildningar på Föreningsgatan 22.

9 Kommer du ihåg Nils Poppe? säger Gizella Nemeth till Inga-Britt Larsén. Foto: Peter Kroon Saker att minnas. Foto: Peter Kroon FIXARTJÄNSTEN ÄR REDO FÖR UPPDRAG Över hela staden har det inrättats fixartjänster. Tanken är att erbjuda servicetjänster för att förhindra fallolyckor. I Kirseberg heter fixaren Eva Fritz. Hon är undersköterska med 17 års erfarenhet från vård och omsorg. VARFÖR VILL DU VARA FIXARE? Jag älskar att arbeta med äldre, de ger så mycket! Många av dem har upplevt hur världen utvecklats och uppskattar vardagen, de bär en otrolig historia. Jag har ett behov att arbeta med människor och måste få vara aktiv. VAD HAR DU FÖR FIXARBAKGRUND? Jag älskar att fixa. Jag håller alltid på med något projekt hemma. BEHÖVS FIXARTJÄNSTERNA? Absolut, när jag arbetade i vården var jag med om äldre som hade gått upp på stolar för att byta glödlampa i taket, sådant ska de inte göra! Sen tror jag att besöket i sig kan vara viktigt för många. De får en stunds samtal och jag är kanske den enda som kommer den dagen. Dessutom kan jag kanske se annat som kan göra deras hem säkrare, som att fästa lösa sladdar. Eva Fritz är Kirsebergs egen fixare. VAD FÅR DU GÖRA? Vardagsbestyr som att byta batterier, proppar och glödlampor. Eller fästa sladdar, halksäkra mattor, spika upp tavlor, hämta eller lämna saker på vind eller källare, sätta upp brandvarnare, och sätta upp gardiner. VAD GÖR DU INTE? Snöskottning, sköter trädgård, omvårdnadsinsatser, VVS eller elarbeten, fönsterputsning, flyttning sådant finns det andra som ordnar. Jag utför heller inte beviljade hemtjänstinsatser. VEM FÅR RINGA? Alla över 75 år. Även de över 67 år som har hemtjänst eller omfattas av LSS. VAD KOSTAR BESÖKET? Det är gratis, men man får själv bekosta materialet. 9

10 KALENDARIUM 31 MARS Arbetslagsutveckling på olika vis! Kom och få en ögonblicksbild om våra olika kurser i arbetslagsutveckling. Måndagen den 31 mars klockan Plats: Stadshusets konferenscenter, lokal Triangeln. Anmälan senast den 14 mars till Gunilla Mandin, gunilla.mandin@malmo.se. Lisa Hansen berättar om vårdkvalitet den 1 april. Foto: Peter Kroon 1 APRIL Vad tycker vårdtagarna i Örtagården/ Herrgården om hemtjänsten? En intervjustudie om den upplevda kvaliteten inom hemtjänsten. Lisa Hansen, projektledare Malmö stad föreläsare. Tisdagen den 1 april klockan Plats: Stadshusets konferenscenter 7 APRIL FoU-trainee, vad är det? Jenny Ekblad och Gittan Ekvall, FoU-enheten/Kunskapsverkstaden, presenterar och diskuterar om hur det är att vara FoUtrainee. Du som har funderingar eller vill Lotta lär mer om brytsamtal När ska man meddela att livet går in i sitt slutskede? Och hur? Och till vem? Den frågan ska Lotta Hylén studera som FoU-trainee under våren. LOTTA HYLÉN ÄR SJUKSKÖTERSKA PÅ Lundavägens vårdboende i Centrum. Sedan två år är hon även palliativt ombud i stadsdelen och har hållit i åtskilliga kurser i just palliativ vård. Ett ämne som ligger henne nära. Jag har alltid tyckt att ämnet är viktigt och spännande. Det är en tid i livet då det bara är här och nu som gäller, säger Lotta Hylén. Hon ser det som en förmån att få vara nära när någon dör. Det är så betydelsefullt att det blir rätt, jag tycker döden är lika stor som födseln. Vi inom vården har en stor roll i att hjälpa vårdtagaren och anhöriga till ett bra slut, säger Lotta. SISTA FASEN En viktig del i att den sista tiden ska bli bra är att ha ett brytpunktssamtal. Där berättar man att det inte längre fi nns någon återvändo, att livet går in i sin sista fas och att det börjar bli dags för palliativ vård. Vi måste känna oss trygga och våga ta det där brytpunktsamtalet. Tyvärr tror jag att samtalet är lite eftersatt, kanske för att vi inte vill göra någon ledsen, dessutom är det jobbigt för en själv också. Ändå är samtalet så viktigt, menar hon. Annars är risken att anhöriga inte förstår att pappa ska dö. Om vi kan ge ett bra samtal så kan det bli början på ett bra slut där anhöriga kan vara delaktiga och närvarande. Då är döden inte så hemskt, säger hon. SVÅRT SAMTAL Det är inte alltid så enkelt som hon får det att låta. När man arbetar på ett äldreboende handlar det ofta om vårdtagare man lärt känna under en längre tid. Lotta kände att hon ville få mer kunskap om brytpunktssamtal, om hur man gör det bra. Därför har hon nu tagit chansen att söka den kunskapen som FoU-trainee. Frågan är när man ska ta brytpunktssamtalet? Och vad som ska tas upp och vem som ska vara med? Jag går på någon slags fi ngertoppskänsla, men önskar att det fanns en checklista som avgjorde när det var dags. Men det fi nns mycket forskning om palliativ vård så hon hoppas hitta lite olika infallsvinklar som hon sedan kan presentera i sin uppsats om just brytpunkten mellan tidig och sen palliativ vård. Förhoppningsvis hittar jag kunskap som kan användas ute i verksamheten. När jag är klar med min uppsats kommer den att fi nnas tillgänglig på Komin. VAD TYCKER DU OM ATT VARA TRAINEE? Det är jättebra! Jag är inte van vid att skriva eller söka på Internet men nu hoppas jag lära mig lite mer om det också, säger Lotta Hylén. FoU-TRAINEE FoU-trainee, vad är det? Måndagen den 7 april kl bjuder vi in alla intresserade till en träff på FoUenheten. Det kommer att bli presentation och diskussion om att vara FoU-trainee. Du som har funderingar eller vill veta mer om detta sätt att söka kunskap på, kom och lyssna och ställ dina frågor. Varmt välkommen till FoU-enheten/Kunskapsverkstaden på Föreningsgatan 26. Anmälan senast 2 april till: jenny.ekblad@malmo.se

11 veta mer om detta sätt att söka kunskap på, kom och lyssna och ställ dina frågor. Måndagen den 7 april klockan Plats: FoU-enheten, Föreningsgatan 26 Anmälan senast 2 april till Jenny Ekblad, jenny.ekblad@malmo.se. 25 APRIL Aspekter på beställar-utförarmodellen Om organisation och hur vårdpersonalen uppfattar biståndsbeslut och ansvarsfördelning i omsorgsarbetet. Föreläsare: Bengt Ingvad, Eric Olsson, Maria Heintz och Nadia Bogazzi, socialhögskolan i Lund. Fredagen den 25 april klockan Plats: Stadshusets konferenscenter 19 MAJ Vikten av mat Resultat från projektet i fyra hemtjänstgrupper Föreläsare: Kristina Stefanovic Andersson, dietist Malmö stad Måndagen den 19 maj klockan Plats: Stadshusets konferenscenter 30 SEPTEMBER OCH 1 OKTOBER Att få leva tills jag dör om ett rehabiliterande arbetssätt Föreläsare: Lisa Andersson utbildade sig till sjukgymnast i Leeds i England och har varit verksam både där och i Sverige bland annat som distriktsgymnast, utbildningsledare och personalutbildare. Tisdagen den 30 september eller onsdagen den 1 oktober. Heldagsseminarium. Mer information om seminarier och tider hittar du på Komin, vård och omsorg. 2

12 STAFETTPINNEN 3 KURSEN GJORDE MIG TRYGGARE Undersköterskan Lena Emmerberg arbetar med hemrehab i Västra Innerstaden. Under 2008 arbetar hon med projektet förstärkt rehabilitering. HUR HAMNADE DU I VÅRDEN? Jag har arbetat inom vården i 4 år. Dessförinnan jobbade jag som löneadministratör och arbetsledare inom Samhall. Tänk hur bra det kan bli ibland! Efter det första omskakande beskedet att bli uppsagd på grund av arbetsbrist från det yrke man haft i ca 30 år, till att utbilda sig igen och sedan jobba inom vården och inte ångra en sekund att man bytt yrke. VAD ÄR DET BÄSTA MED DITT JOBB? Kontakten med människor! Den ena dagen är inte den andra lik, att arbeta med människor blir aldrig tråkigt. Vi är ju alla olika och det är det som är så spännande. I det här yrket ger man mycket av sig själv men får också oerhört mycket tillbaka. VAD VILL DU MED DITT ARBETE? Att kunna ge det där lilla extra till människor som gör att deras vardag blir lite lättare. Att se och respektera människan bakom sjukdomen. VAD TYCKER DU OM KOMPETENS- STEGEN? Verkligen jättebra! Det är intressanta kurser, det är alltid roligt att lära nytt. Sedan är det bra att träffa andra inom vården för att få höra deras erfarenheter inom området. Alla har vi olika bakgrund och livserfarenhet som gör att vi tacklar vår vardag olika. Man behöver både ge och ta av varandras åsikter. Många äldre invandrare och deras anhöriga är i stort sett nöjda med den vård och den behandling de får. Oftast vill de inte bli bemötta eller behandlade på ett annorlunda sätt. Det viktigaste för alla människor är att bli sedda och respekterade som enskilda individer, bli bemötta med respekt. Problemet kan istället vara att man som invandrare inte vet vad man kan förvänta sig, man vet helt enkelt inte hur det svenska samhället är uppbyggt och hur det fungerar. Ur Margareta Strands uppsats Kvalitet i vården med fokus på äldre invandrare

13 VAD HAR DU GÅTT FÖR KURSER? Palliativ vård. HUR VAR DEN? Mycket intressant, fantastiska kursledare och bra arbetsmaterial. Det är ett allvarligt och viktigt ämne som vi måste våga prata om. Jag känner mig tryggare att prata om döden med de vårdtagare som vill prata om det. 4 TAR ÖVER STAFFETEN: Lena Fröjdlund- Göransson i Rosengård. Att bli sedd är det viktigaste Margareta Strand är medicinskt ansvarig sjuksköterska i Rosengård. I sitt arbete ansvarar hon för att kvaliteten är lika hög för alla vårdtagare. Därför tog hon chansen att studera ämnet kvalitet i vården med fokus på äldre invandrare som FoU-trainee inom Kompetensstegen. EN DAG I VECKAN HAR HON LÄMNAT SITT ordinarie arbete och istället begett sig till FoU-enhten i centrala Malmö. Härifrån har hon sökt information genom litteraturstudier främst över Internet. Det hon fann i ämnet sammanställdes i uppsatsen Kvalitet i vården med fokus på äldre invandrare. Det var jätteroligt att vara trainee! Jag blev så väl bemött, fi ck träffa nya människor och det var intressant att söka litteratur i ett område som intresserar mig, säger Margareta Strand. Hon har ända sedan sjuksköterskeutbildningen funderat över vård i olika kulturer. Att sedan arbeta i en mångkulturell stadsdel som Rosengård innebär att frågan alltid är aktuell. När jag hörde talas om att man på arbetstid kan få studera ett ämne som intresserar mig och är relevant för arbetet tog jag chansen direkt som FoU-trainee! Som medicinskt ansvarig sjuksköterska i Rosengård ansvarar hon för patientsäkerhet och kvalitet. En viktig del är att se till att vården ges på lika villkor för alla. Hon hör ofta diskussioner bland personalen om svårigheter, missförstånd, språkförbistringar och hur vårdtagare har olika förväntningar. Det fi nns olika syn på vård och sjukdomar, så är det. Men vad jag kom fram till i min studie var att ingenting är statiskt, man måste ta reda på personens vilja och behov. Hon menar att det viktigaste för alla är att bli sedda och respekterade som enskilda individer och att bli bemötta med respekt. Margareta Strand är nöjd med sin tid som FoU-trainee men hade gärna gått djupare, hon blev förvånad att det inte fanns mer forskning i ett så pass hett ämne. Hennes uppsats ligger nu ute på Komin och kan läsas av alla medarbetare. Jag hoppas att omvårdnadspersonalen kan ha nytta av den i sitt dagliga arbete. På MMM-dagarna berättade hon hur det var att vara FoU-trainee och försökte peppa fl er att ta vara på möjligheten. Jag hoppas fl er tar chansen att vara trainee. Det här passar även vårdpersonal utan studievana, de har ofta bra funderingar på sådant de stöter på i vardagen. Det är så givande och utvecklande att bli frånkopplad från sitt arbete och få studera ett ämne man själv valt under bra handledning, säger Margareta Strand. FAKTA Att vara FoU-trainee innebär att man under handledning får studera ett ämne som man tycker är intressant och som är till nytta för arbetsplatsen. Man kan även arbeta två och två. Under en 6-månadersperiod får man komma till FoU-enheten för att få stöd och hjälp med sökning i böcker och på Internet. Mer information fi nns på Kompetensstegens sidor på Komin.

14 5 KOMPETENS- STEGEN FÅR VÄL GODKÄNT Cirka medarbetare har deltagit i någon av Kompetensstegens aktiviteter eller utbildningar under 2007, av dem har knappt besvarat en enkät om Kompetensstegen. Nästan alla som har svarat är mycket nöjda med den utbildning som man har deltagit i. De uppger att de upplever en större säkerhet och trygghet i arbetet, samt att de har utvecklats i sin yrkesroll. De känner även en större motivation och har fått möjlighet att testa nya idéer. Totalt sett tycker man att aktiviteten eller utbildningen har varit mycket bra. Av dem som har svarat arbetar cirka 34 procent inom hemtjänsten, knappt 32 procent på vårdboende, 15 procent arbetar på gruppboende för dementa och övriga inom rehabenhet, hemsjukvård, dagverksamhet m.m. Utvärderingen finns att ladda ned på Komin ( NEDAN KAN DU SE HUR DELTAGARNA SVARAT PÅ 10 OLIKA PÅSTÅENDEN. Så här tyckte deltagarna: 88% har fått mer kunskap för att utföra sitt arbete på ett bra sätt. 80% känner större trygghet i sin yrkesroll. 83% upplever att de utvecklats i yrkesrollen. 79% kan påverka sitt eget arbete i högre grad. 83% upplever ökad motivation i sitt arbete. 82% känner att de har fått möjlighet att testa nya idéer. 77% upplever att arbetsplatsen har visat intresse för deras medverkan i Kompetensstegen. 85% kan genom sin medverkan i Kompetensstegen bidra till arbetsplatsens utveckling. 70% var tillräckligt informerad om Kompetensstegen innan de deltog i aktiviteten/ utbildningen. 93% anser att aktiviteten/utbildningen totalt sett varit bra. Chefskursen har helt klart påverkat mig Egen reflektionstid och rakare konflikthantering. Det är två konkreta resultat som chefsutbildningar gett sektionschefen Åsa Ollerstam Lundh. ÅSA OLLERSTAM LUNDH HAR ARBETAT som chef inom äldreomsorgen i fyra år. Hon gick direkt från sin tjänst som sjuksköterska och kände att hon ville lära mer om hur man är en bra ledare, särskilt om konfl ikthantering. Förra året gick hon utbildningen Chefen som handledare inom Kompetensstegen, den pågick under ett år med halvdagars månadsmöten och hemövningar. Det var oerhört lärorikt, det har helt klart påverkat mig som chef. Jag tror också att mina medarbetare märkte skillnaden, säger Åsa Ollerstam Lundh. OM KONFLIKTER Tidigare arbetade hon i Centrum och sedan i höstas basar hon över korttidsavdelningen Briggen på Öresundsgården i Limhamn. När hon började chefsutbildningen uttryckte hon att hon ville lära mer om konfl ikthantering. Jag föreställde mig att jag var ganska dålig på det. Det var hon inte, visade det sig. Kursen fi ck henne att inse att hon faktiskt var rätt bra på konfl ikthantering, vilket gjorde henne tryggare som chef. Hon fi ck också nya redskap att våga ta i djupare konfl ikter som varat under lång tid. Det är viktigt att våga ta i konfl ikter. Sedan är det inte alla konfl ikter som man ska ta i, säger hon. REFLEKTERAR MER Hon har också lärt att vara rak och tydlig, det uppskattas och man undviker många missförstånd, förklarar hon. En annan förändring är att hon lagt sig till med egen refl ektionstid. Inte så att hon har schemalagt den, men hon låter helt enkelt besluten gro lite längre. Jag är otålig. Nu har jag lagt in tid för att refl ektera, det kan till exempel vara att fundera igenom hur jag ska lägga upp ett svårt samtal. Det känns väldigt bra, ofta blir resultatet bättre. Just att reflektera och fundera över olika lösningar var en del i kursen. Åsa coachade en kollega i Rosengård som i sin tur coachade Åsa tillbaka. Bland annat satt de och lyssnade på varandras möten tyst som en fluga på väggen och gav efteråt feedback på vad som var bra och vad som kunde gjorts annorlunda. Det var lärorikt båda att ge och att få coachning! Än i dag har hon viss kontakt med andra i chefsgruppen. Bland annat försöker hon få igång ett nätverk för korttidschefer över staden för att kunna diskutera de specifi ka problem de stöter på. Sådana här utbildningar är så oerhört viktiga. Jag är ju inte längre bara Åsa på jobbet, som chef påverkar det jag gör och säger andra. Jag har nu hittat arbetskostymen och känner mig tryggare i min roll, säger Åsa Ollerstam Lundh. FAKTA Om du är intresserad av kursen Chefen som handledare, hör av dig till Gunilla Mandin. Tel:

15 HITTAR DU TILL KOMIN? Komin är Malmö stads intranät för all personal. Här kan du hitta information från din förvaltning som du arbetar i, eller den verksamhet som du är berörd av. Vård och omsorg har egna sidor på Komin. Det är enkelt att hitta sidorna. SÅ HÄR GÖR DU: starta Internet Explorer i din dator. skriv in komin/vardochomsorg i adressfältet överst på sidan. Det här fungerar på alla arbetsplatser inom Malmö stad. ARBETSLAGS- UTVECKLING PÅ OLIKA VIS! Kom och få en ögonblicksbild om våra olika kurser i arbetslagsutveckling. Tag chansen att komma igång med liknande aktiviteter hösten 2008, som också är sista året med Kompetensstegen. Vi erbjuder ett smörgåsbord. MEDVERKAR GÖR: Lars Berglund (Chefen som handledare), Annica Forsgren FoU-skåne (Barfotahandledare), Lena Lilje (100 gymnasiepoäng), DELA (Symbolpedagogerna) Britt Johansson och Christin Olsson samt några kursdeltagare. Måndagen den 31 mars klockan Plats: Stadshusets konferenscenter, lokal Triangeln. Anmälan senast den 14 mars till Gunilla Mandin, gunilla.mandin@malmo.se, telefon

16 Forskning& utveckling VAD ÄR KVALITET I HEMTJÄNSTEN? Vad är kvalitet för vårdtagarna i Örtagården och Herrgården? Den frågan har Lisa Hansen på forsknings- och utvecklingsenheten undersökt. Lisa Hansen har gjort hembesök hos 25 vårdtagare för att gräva djupare i vad som döljer sig bakom deras svar i brukarundersökningen från Hemtjänsten fick då över lag bra betyg i Malmö men vårdtagarna i en hemtjänstgrupp i Örtagården/ Herrgården var mindre nöjda. Under förra året träffade Lisa Hansen vårdtagarna för att ta reda på varför. Det var lärorikt och väldigt intressanta Språket och kontinuitet är viktiga hörnstenar för kvaliteten inom hemtjänst visar Lisa Hansens rapport från Rosengård. Foto: Peter Kroon möten, säger Lisa Hansen. Hon mötte åtta olika nationaliteter och fick ibland ha med sig tolk. Trygghet i träffsäkert boende 16 Hur trivs de äldre i seniorboendet Havsuttern? Boendeformen är unik och har nu utvärderats av Gittan Ekvall på forsknings- och utvecklingsenheten. I kaféet på seniorboendet Havsuttern på Möllevångsgatan råder full aktivitet. Det är sittgympa och ett tiotal äldre kastar en mjuk fotboll till varandra. Det ropas och tjoas när bollen kommer på golvet. Efter ett tag byts bollen ut mot hantlar. Nu ska armmusklerna tränas. Håll så länge ni orkar ropar gympaledaren Peter. För 95-årige Folke Munther har fl ytten hit varit ett lyft. Här får han rå sig själv i egen lägenhet men det fi nns både aktiviteter och sällskapsrum i huset när han vill träffa andra. Det är så bra här! Personalen är trevlig och lägenheten så fi n, säger han. GEMENSAMT RUM På varje våning fi nns ett gemensamt större kök med långbord, här bakas både kakor och lagas julskinka när det egna köket inte räcker till. Jag brukar spela canasta här varje söndag och så spelar jag på pianot ibland, säger Anna Holmberg som också bor här. Havsuttern är ett ovanligt seniorboende, det är det första i sitt slag. Alla har sin egen lägenhet men det fi nns också ett visst kollektivt inslag. Varje eftermiddag är det öppet kafé och ibland fri underhållning eller föreläsning. Hemtjänsten har sin lokal i huset och det fi nns en anställd äldrepedagog som arbetar med aktiviteter i huset. Det är inte behovsprövat att få bostad här. Den har själva valt att bo här men de måste vara berättigade till hemtjänst, säger Gittan Ekvall som på uppdrag av kommunledningen undersökt hur de äldre trivs här och varför de sökte sig hit. TVÅ INTERVJUER Först intervjuade hon dem när de nyligen fl yttat in hösten Man uppgav att man fl yttade hit för att bostaden blivit för stor, de hade blivit Gymnastik, fika och underhållningen på Havsutterns kafé är populär. En del är behovsprövat, annat är öppet för alla. Foto: Peter Kroon Hantelträning på Havsuttern. Foto: Peter Kroon ensamt eller kände sig otrygga i sin gamla lägenhet, säger Gittan Ekvall. Ett år senare återkom hon med frågor om hur de upplevde seniorboendet. Det blev enbart positiva omdömen: Man lyfte fram saker som att huset är vackert med fi na lägenheter, att det ligger bra nära affärer, att både personal och grannar är trevliga, att det är enkelt att träffas, att det är tryggt, att man uppskattar att det fi nns personal i huset och att trädgården är en tillgång, berättar Gittan Ekvall. Hon räknar med att vi kommer att få se fl er liknande boenden både i Malmö och i Sverige: Att behovet fi nns styrks av havsutternbornas upplevelser. En sak som man kan fundera på är om det ska ingå en matservering också, säger Gittan Ekvall.

17 Personalen fick bra betyg, särskilt när de kom med glädje men en del av personalen uppfattades som ohjälpsamma. Särskilt de som inte pratade samma språk uppskattade ett leende, säger Lisa Hansen. En annan återkommande synpunkt var att det ofta var olika personer som kom vilket påverkade tryggheten. Att inte känna igen sin hemtjänstpersonal känns väldigt otryggt, särskilt när man inte kan prata med varandra, säger Lisa. Även de svenska vårdtagarna uttryckte samma sak: man vill ha färre personer som kommer. Det leder också till att kvaliteten blir lidande, särskilt när vårdtagaren inte kan förklara när det blir fel. Bristen på kommunikation och kontinuitet genomsyrade svaren. Ett återkommande problem var att vårdtagaren inte förstått vad hon har rätt till och därför kände missnöje med utförandet. Ett vanligt missförstånd är att bäddning och damning ingår i vanlig städning, vilket medför att vårdtagarna blir missnöjda när de tycker att personalen inte gör sitt jobb, säger Lisa Hansen. Hon menar att många saker hade kunnat åtgärdas på ett enkelt sätt genom information på hemspråket. En lösning är att man matchar personal med vårdtagare efter språket, för nästan alla språk fanns representerade bland hemtjänstpersonalen. Kraven är inte jättehöga, man vill kunna prata och ha samma personal, säger Lisa Hansen. Lisa Hansen tror att det också skulle innebära bättre arbetskvalitet för personalen. Då känner personalen att de har ansvar för några vårdtagare och får en möjlighet att bygga upp en relation, utföra ett bra arbete och inte bara vara städerskor. Förbättringsarbetet har redan påbörjats. Kontaktpersoner har börjat utses och man har minskat antalet timanställda i området. En slutsats är att med bättre information och kommunikation får vi fler nöjda vårdtagare. Hela rapporten kan läsas på, Forskning& utveckling Jenny Malmsten är samordnare för projektet Migrationens Utmaningar. Foto: Peter Kroon Hjälp oss hitta ämnen att forska kring Hur ska vi möta invandrarna inom vård och omsorg? Behöver vi särskilda lösningar? Vilka svårigheter stöter vårdpersonal på? Att migrationen innebär nya utmaningar är alla överens om. Frågan är vilka och hur man ska lösa dem. Genom att bjuda in intresserad vårdpersonal hoppas FoU-enheten hitta bra ämnen att forska kring. Och forskningen ska förhoppningsvis leda till nya, bättre angreppssätt. Under våren håller forsknings- och utvecklingsenheten ett upptaktsmöte och tre dialogmöten om just migrationens utmaningar. Redan i februari var upptaktsmötet och dialogmötena på UMAS är under mars månad. Här kommer det att bli diskussioner och grupparbeten. All personal inom hälsa, vård och omsorg är välkomna. Vi hoppas de kan bidra med frågeställningar inom sina arbetsområden och lyfta funderingar. Sedan är det vår uppgift att sortera, hitta teman och se vad vi kan forska i, säger Jenny Malmsten som är samordnare på FoU-enheten. Träffarna är starten på ett forskningsprogram som ska pågå i fem år. Forskningen kan göras tack vare det omfattande samarbetsprojektet Migrationens Utmaningar inom hälsa, omsorg och vård som drivs av Malmö stad, Malmö Högskola och Region Skåne. Jenny Malmsten har just disputerat på IMER (Internationell Migration och Etniska Relation) på Malmö Högskola med sin avhandling om antirasism. Hon arbetar sedan i höstas på FoU-enheten där hon ska vara en länk mellan forskning och praktisk verksamhet. Ett samarbete hon som forskare hoppas ska bli fruktsamt: Det fi nns säkert jättemycket diskussioner om migrationsfrågor ute i verksamheterna, vi måste bara få dem till oss. Det är väldigt viktigt att vi har med vårdpersonalens funderingar. Min förhoppning är att få nya idéer på forskningsområden och framför allt att vi prickar rätt i vår forskning, säger Jenny Malmsten. Forskningsfrågorna kan till exempel handla om en viss grupp invandrares förväntningar på svensk sjukvård, varför vuxenpsykiatrin underkonsumeras i Rosengård, hur hemtjänstpersonalen påverkas att vårdtagare inte talar svenska och hur chefer klarar ökade krav på mångfald. När forskningsämnena väl valts ut kommer hon eventuellt att ta hand om någon fråga själv medan andra läggs ut på olika forskare. Tanken är att hitta nya angreppssätt eller förslag till hur man kan förändra sitt arbetssätt, säger Jenny Malmsten. FAKTA Vill du vara med? Det hålls dialogmöten om Migrationens Utmaningar den 11 mars klockan (chefens perspektiv) och den 26 mars klockan (medarbetares perspektiv) på UMAS, ingång 49, sal U306. Begränsat antal platser. Anmälan till Jenny Malmsten telefon eller jenny.malmsten@malmo.se. 17

18 Stort behov av hemtjänst på eget språk I juli 2007 fanns i Malmö 358 personer med hemtjänst som inte kan kommunicera med personalen på svenska. INOM MALMÖ STADS HEMTJÄNST fanns vid samma tidpunkt 575 fl erspråkiga anställda som tillsammans representerar de 48 språkgrupper. Det fi nns en otrolig språk- och kulturkompetens inom hemtjänsten. Jag hoppas att vi ska kunna ta tillvara den på ett bättre sätt idag. En förutsättning är att vi börjar betrakta språkkunskaper som en extra kompetens, säger Christina Moberg, projektledare för Hemtjänst på eget språk. Projektet är ett av dem som Malmö stad genomför med stöd av de särskilda pengar till äldreomsorgen som staten har beslutat om. Projektuppdraget är att ta fram en metod som gör det möjligt för icke svensktalande personer med hemtjänst att mötas av personal de kan kommunicera med. Det handlar om kommunikation för personer som i vissa fall har omvårdnad sex-sju gånger om dagen. De här 358 personerna som idag inte kan kommunicera med hemtjänstpersonalen utgör fem procent av alla brukare, berättar Christina Moberg som arbetar tillsammans med samordnaren Margareta Hedlund och undersköterskan Anna Kostic. Christina Moberg och Margareta Hedlund. Foto: Peter Kroon Den lösning de arbetar på är att skapa en språkkompetensbank. Dit kan personal som talar andra språk anmäla sig. Det här är förstås frivilligt. Men jag hoppas att många ska uppleva detta som utvecklande och som ett positivt inslag i arbetet. Vår tanke är sedan att arbetsledare vänder sig till oss om de har en vårdtagare från Polen eller kanske Bosnien, som inte kan kommunicera på svenska. Vi kan då förmedla en kontakt och sedan regleras kostnaden mellan de båda arbetsledarna, berättar Christina Moberg. Projektet är ännu i sin linda. Alla omkring hundra hemtjänstgrupper i Malmö ska nu sökas upp och informeras. Många är intresserade. Några har hört av sig till oss redan innan vi har hunnit ut och berätta om det. Vi hoppas att det håller i sig, säger Margareta Hedlund. FAKTA Hemtjänst på eget språk Projektet har statligt stöd till slutet av Läs mer på Komin. Gå in på vård och omsorg. Klicka vidare till Aktuella projekt och Statliga stimulansmedel. Vill du ha kontakt med projektet? Mejla till christina.moberg@malmo.se eller margareta. hedlund@malmo.se. Telefon: Ett liknande projekt arbetar med att ge möjlighet för döva personer med hemtjänst att möta personal som kan teckenspråk. 18 DOBER DAN, TO JE ANNA Anna Kostic ringer på dörren hos Salih Spahic och öppnar sedan med sin nyckel. Dober dan Salih, to je Anna Goddag Salih, det är Anna. Anna Kostic är anställd i projektet Hemtjänst på eget språk. För att samla in praktiska erfarenheter har hon tagit kontakt med ett antal vårdtagare i Fosie som talar serbiska, bosniska eller kroatiska. Språken är besläktade och Anna har arbetat i flera år som tolk och behärskar alla tre. Salih Spahic sitter i soffan och väntar. Han är från Bosnien och kom till Sverige i samband med kriget Han har knappt lärt sig någon svenska. Efter en sjukhusvistelse i höstas har han hemtjänst fyra gånger om dagen. Tisdagar och torsdagar är det Anna som gör morgonbesöket. Hon tolkar när Salih berättar. Han tycker dagarna går långsamt. Han har rullstol och klarar inte att ta sig ut själv. Han har två barn som kommer till honom på kvällen och lagar mat. Några gånger i veckan kommer en bosnisk granne och talar med mig en liten stund. Annars finns ingen att prata med på hela dagen, förutom när Anna kommer. Hemtjänsten sköter om mig, jag är jättenöjd med deras insatser. Men vi kan inte tala med varandra. När de frågar bara nickar jag. Att kunna få hemtjänst på mitt eget språk är jättebra. Jag hoppas att alla andra får det också. Anna Kostic känner att hon gör en viktig uppgift. Några av de sju personer hon går till har varken anhöriga eller vänner. Det är väldigt rörande. De kysser mina händer av tacksamhet. Jag är kanske den enda de kan tala med på hela veckan. Jag tycker att det är jätteviktigt att vi kan erbjuda alla äldre möjligheten att kommunicera. Anna berättar att hennes sociala funktion blir viktigare i och med att det språkliga behovet är så stort. Hos en boende väntade en dag fyra andra personer, som också ville ha hemtjänst på sitt eget språk. Kunde inte Anna hjälpa dem med det? Det är viktigt att vara tydlig med vad som ingår i mitt uppdrag och vad som inte gör det, säger Anna Kostic som har mött ett stort intresse från kollegor som har ett annat modersmål. Många verkar vara intresserade. Framför allt de som är relativt nyanlända och som inte talar perfekt svenska kan känna en större säkerhet när det talar på sitt eget språk.

19 Jag är kanske den enda de kan tala med på hela veckan. Anna Kostic samtalar på eget språk med Salih Spahic. Foto: Peter Kroon 19

20 Nya på högskolan. Foto: Peter Kroon 20 ETT CASE FÖR HEM- TJÄNSTEN Case-metodik har blivit ett hjälpmedel för att lösa problem inom vård och omsorg i Västra Innerstaden. Jag tycker att Case hjälper oss på flera sätt. Vi angriper problem på ett mer strukturerat och professionellt sätt. Och framför allt löser vi flera av problemen, berättar Magnus Andersson, sektionschef inom hemtjänsten i Västra Innerstaden. När Västra Innerstadens vård och omsorg arbetade med sitt förnyelseprojekt Visa vägen valde de att satsa på Case-metodik. Sedan i höstas använder hemtjänstgrupperna Case vid sina teamträffar. Magnus Andersson berättar att Case används för att hitta lösningar på problem kring en vårdtagare. Vid teamträffen deltar hemtjänstgruppen, distriktssköterska, sjukgymnast, sektionschef och arbetsterapeut. Flera olika aktörer är en förutsättning för att kunna använda Case. Det kan finnas olika ingångar till ett problem. Någon kan ha en infallsvinkel som andra inte har tänkt på, säger Magnus Andersson. Ett typiskt problem kan vara att någon inte vill duscha. Ett Case börjar med att ett problem diskuteras igenom. Vad är problemet, vad känner man till om personens bakgrund? Därefter går man vidare och försöker finna förklaringar och en lösning på problemet. Blir gruppen inte klar vid en träff, fortsätter man vid en annan. Kanske är det så att den boende kan tänka sig att låta sig duschas av en person. Då kan lösningen vara att den här personen använder sitt förtroende att slussa in en annan person. Långsamt och metodiskt kan vi på det viset arbeta bort problemet, säger Magnus Andersson.