Skolmatens inverkan på elevers ork att prestera

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skolmatens inverkan på elevers ork att prestera"

Transkript

1 Lärarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå Skolmatens inverkan på elevers ork att prestera School food impact on students strength to perform Marléne Muñoz Lärarexamen 210 hp Samhällsorienterande ämnen och barns lärande Examinator: Laid Bouakaz Handledare: Therese Vincenti Malmgren

2 2

3 Sammanfattning Jag har under mina besök på en skola bevittnat en generell missbelåtenhet för skolmaten bland lärare och elever. Jag har också märkt att eleverna på skolan ofta är trötta, ofokuserade och har svårt att klara av de krav som skolan ställer på dem. Syftet med denna undersökning är att ta reda på om det går att uppdaga paralleller mellan den skolmat som serveras på skolan och de svårigheter eleverna har i att följa med i undervisningen. Jag har gjort en empirisk, kvalitativ undersökning för att finna svar till mina frågeställningar. Studien omfattar sex semistrukturerade intervjuer. Den visar hur tre lärare, en rektor, en koststrateg och skolbespisningspersonal resonerar kring skolmaten som serveras i kommunen och på skolan. Lärarna besvarar frågor som åskådliggör huruvida de kopplar samman elevernas matvanor i skolan med deras studieprestationer. Det framkommer att flera olika sociokulturella omständigheter har inverkan på elevernas koncentrationsförmåga i skolan och att lärarna ser till helheten då de analyserar elevernas skolframgångar. Det är tydligt att eleverna överlag inte tycker om den skolmat som serveras. De får inte i sig tillräckligt med mat i skolan för att klara av de krav som ställs på dem under långa skoldagar. Det visar sig också att det saknas kunskap och engagemang på skolan gällande skolmaten. Det finns dessutom brister i den interna kommunikationen på skolan och den mellan skolan och kommunens skolrestauranger. Nyckelord: koncentrationsförmåga, ork, prestationer, skolmat 3

4 4

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar..8 2 Kunskapsbakgrund Definition av begrepp Bra mat i skolan Ansvar Kommunernas ansvar Skolledarnas ansvar Näringsrekommendationer för barn Elever med särskilda kostbehov Skolmåltidsmiljö Matsalsmiljö Tidpunkt Hygien Övriga måltider i skolan Frukost Mellanmål och fritidsverksamhet Elevers matvanor utanför skolan Metod och genomförande Kvalitativ intervjustudie Intervju med rektor Intervju med ansvarig i skolbespisningen Intervjuer med lärare Intervju med koststrateg i kommunen Tillvägagångssätt Urval Genomförande Etiska överväganden Tillförlitlighet Bearbetning och analys Bearbetning av insamlade data Resultat Organisation i kommunen och på skolan Näringsberäkning och tillagning av skolmaten Specialkost Kunskaper om och bruk av Livsmedelsverkets råd

6 4.4 Faktorer gällande skolverksamheten Matrådet Skolmatsalen Tidsaspekten Undervisning i näringslära Skolans fritidsverksamhet Åsikter om skolmaten Kulturell influens hemifrån Den sociokulturella miljön påverkar elevernas koncentration Sammanfattande slutdiskussion Metodanalys Analys och diskussion Elevinflytandet Salladsbuffén Miljön Ansvarsområden Frukostvanor Onyttig mat Sociokulturella förutsättningar Ett tydligare regelverk Slutsats Vidare forskning Referenser...41 Bilagor Bilaga 1: Intervjufrågor (skolans rektor).43 Bilaga 2: Intervjufrågor (ansvarig i skolbespisningen) 44 Bilaga 3: Intervjufrågor (lärare).45 Bilaga 4: Intervjufrågor (koststrateg) 46 6

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Barn och ungdomar är i behov av näringsriktig mat för utveckling och välbefinnande. Enligt Svenska näringsrekommendationer skall den kost som intas vara sammansatt så att den tillfredställer de primära näringsbehoven och ger förutsättningar för god hälsa. 1 På de skolor jag vistats under min utbildning har jag ofta mötts av trötta och okoncentrerade elever. För att barn och ungdomar skall orka med långa, krävande skoldagar är de beroende av att skolan serverar tillräckligt med näringsrik och välsmakande mat. Även andra faktorer som påverkar måltiden, som matsalsmiljö och regelbundna tider, är av stor vikt för att eleverna skall kunna tillgodose sig den energi de behöver för att kunna ta itu med skolarbetet på ett effektivt sätt. De senaste åren har jag huvudsakligen vistats på och observerat eleverna på en grundskola i en stad belägen i södra Sverige. Skolmåltidsförhållandena på skolan är, om man ser till de råd som bland annat Livsmedelsverket ger, inte idealistiska. Eleverna blir serverade sin lunch i en stökig matsal och på grund av begränsat utrymme har de endast tjugofem minuter till sitt förfogande. Maten som serveras ser oaptitlig ut, är smaklös och till stor del inte anpassad efter elevernas tycke. Elever som lärare på skolan är ofta missnöjda med maten samt den stress som omger dem i samband med måltiden. Efter några års observation av eleverna på skolan har mitt intresse för skolmaten i Sverige väckts. Enligt Skolverkets statistik ligger elevernas meritvärden långt under riksgenomsnittet och jag har många gånger funderat över om skolmåltiderna på något sätt påverkar de bristfälliga skolresultaten. 2 För att utöka min kunskap om skolmaten har jag aktivt sökt mig till litteratur, teveprogram och internetsidor som berör frågan. Jag har under en längre period tagit del av populärkulturell forskning bedriven i 1 Livsmedelsverket. Svenska näringsrekommendationer - Rekommendationer om näring och fysisk aktivitet. 4 uppl. (Livsmedelsverket, 2005) 2 Skolverket. Grundskolan - Slutbetyg årskurs 9, (Hämtad ) 7

8 Sverige, USA och England. Frågan är het i samtliga länder, men också förbisedd i många sammanhang. Kunskap om näringsrik mat saknas ofta och uppfattningen om att det är dyrare med bra mat är vitt spridd. Min uppfattning är att skolmaten många gånger inte bara är en ekonomisk fråga, utan även en fråga om engagemang, kunskap och intresse, och då i första hand hos beslutsfattarna. Jag hoppas att jag med min undersökning får en bättre inblick i området, samt att jag på vägen väcker intresset hos de jag möter. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med min undersökning är framförallt att ta reda på om den skolmat eleverna får i sig under skoldagen på något sätt påverkar deras ork, koncentrationsförmåga och därmed prestationer i skolan. Hur pass tillfredställande är skolmaten för eleverna? Vad säger de ansvariga om skolmaten? Hur påverkar skolmaten, enligt lärarna, elevernas prestationer? Följer kostenheten i kommunen, skolbespisningspersonalen och skolans rektor de råd och riktlinjer som tagits fram av Livsmedelsverkets kostexperter för att skolmåltiderna skall bli bättre? 8

9 2 Kunskapsbakgrund För att ge läsaren en bättre uppfattning om skolmaten i Sverige tar jag i min kunskapsbakgrund upp fakta som berör skolmatens kvalitet på olika sätt. Jag börjar med att definiera begreppen prestation och sociokulturell och begreppens betydelse i denna uppsats. Därefter beskriver jag Livsmedelsverkets sammanställning Bra mat i skolan Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. Jag fortsätter med att redogöra för vem som har ansvaret för skolmåltiderna och skildrar sedan några av de näringsbehov som barn har. Vidare åskådliggör jag faktorer gällande skolmåltidsmiljön i skolan. Jag avslutar med att beskriva skolans övriga måltider, samt de matvanor barn och unga har utanför skolan. 2.1 Definition av begrepp Jag använder vid flera tillfällen begreppet prestationer i uppsatsen. Enligt Svenska Akademiens ordlista är en prestation ett utfört arbete eller fullgörande. 3 Skolverket nämner begreppet i samband med bedömningsfrågor, det vill säga när elevers kunskap skall mätas. 4 Livsmedelsverket betonar matvanornas betydelse för prestationsförmågan. Skolans uppdrag att främja lärandet underlättas och gynnas av att barnen är mätta. Matvanorna har betydelse för hur bra barn presterar i olika inlärningsuppgifter. Den som är hungrig har svårt att koncentrera sig, och har därmed svårt att lära sig. 5 När jag använder begreppet sociokulturell i uppsatsen syftar jag till den sociokulturella miljö som omger eleverna och påverkar deras lärande. Enligt Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på inlärningsprocessen har det sociokulturella sammanhanget stor betydelse för människans utveckling. 6 3 Svenska Akademien. (Hämtad ) 4 Skolverket. (Hämtad ) 5 Livsmedelsverket. Bra mat i skolan Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. (Uppsala: Livsmedelsverket, 2007), 7. 6 Evenshaug & Hallen. Barn- och ungdomspsykologi. 2 uppl. (Studentlitteratur, 2001) 9

10 2.2 Bra mat i skolan Livsmedelsverket fick 2005, av regeringen, uppdraget att utarbeta råd för hur man arbeta med bra matvanor i skolan publicerades Bra mat i skolan Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. I denna sammanställning ges råd och riktlinjer för hur skolmaten på ett tillfredställande sätt kan bidra till elevernas välbefinnande och utveckling. Bra mat i skolan betyder att all mat som serveras smakar gott, är näringsriktig och motsvarar elevernas behov. Sammanställningen är avsedd för alla som på något sätt arbetar med skolmaten. Det är dock upp till varje kommun, skola och personalgrupp att avgöra hur man vill arbeta med maten i skolan gjordes en utvärdering av sammanställningen och i vilken grad den används runtom i landet. Resultatet visar att råden följs i varierande grad i Sveriges kommuner och skolor Ansvar 2007 upprättade den svenska regeringen en proposition för förnyad folkhälsopolitik. I denna framförs betydelsen av att samhället skapar förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla som bor i Sverige. I denna uttrycks också barns rättigheter till bästa uppnåeliga hälsa. En viss hälsonivå förutsätts för att man ska kunna vara aktiv på fritiden och tillgodogöra sig undervisningen i skolan. 9 Livsmedelsverkets publikation Bra mat i skolan Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem beskriver på ett tydligt sätt hur kommuner och skolor bör arbeta för att förbättra skolmaten. 10 Deras råd tillämpas, i varierad utsträckning, i kommuner och på skolor runtom i Sverige. Liksom titeln på sammanställningen antyder används den som en guide för de som ansvarar för skolmaten. 11 Utöver den av riksdagen antagna nationella folkhälsopolitiken finns det inte några specifika regler för skolmaten. Ansvaret för skolmaten ligger, liksom mycket annat i skolan, i första hand på kommunerna. 7 Livsmedelsverket. Bra mat i skolan Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem, 7. 8 Brugård Konde & Carlbom Härd. Utvärdering Bra mat i skolan. (Livsmedelsverket, 2009) 9 Regeringens proposition 2007/08:110. En förnyad hälsopolitik, 17. (Hämtad ) 10 Livsmedelsverket. Bra mat i skolan Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. 11 Brugård Konde & Carlbom Härd. Utvärdering Bra mat i skolan. 10

11 2.3.1 Kommunernas ansvar Kommunerna har det övergripande ansvaret för skolmaten som serveras i de kommunala skolorna. De flesta kommuner upprättar ett kostpolitiskt program som bland annat inbegriper matsedelsplanering och näringsberäkning, att skollunchen skall serveras mellan klockan 11 och 13, riktlinjer för vilka livsmedel som skall inhandlas och att det är kort tid mellan tillagning och servering. Kommunen själv bestämmer hur ansvaret för skolmaten skall fördelas inom organisationen. Politiker, nämnder, kostchefer och rektorer delar på arbetsuppgifterna Skolledarnas ansvar Rektorn har ett övergripande ansvar för att arbetet på skolan samordnas mot uppsatta mål, inklusive det hälsofrämjande perspektivet. 13 I Livsmedelsverkets skrift Bra mat i skolan Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem rekommenderas rektorn att ordna så att skolan erbjuder samtliga elever daglig fysisk aktivitet schemalägga skolluncherna så att eleverna äter mellan klockan 11 och 13 se till att skolan erbjuder minst två rätter och ett vegetariskt alternativ skriva en hälsopolicy som följs upp starta matråd och stödja dess arbete bedöma skolmatens utveckling i skolans årliga kvalitetsredovisning Dock är det ganska få rektorer som känner till Livsmedelsverkets råd. 14 I den svenska skolans styrdokument nämns skolmaten inte, förutom i Skollagen som utrycker att eleverna i grundskolan skall erbjudas kostnadsfria skolmåltider. 15 I övrigt är det många gånger skolledarens eget intresse och engagemang som avgör hur skolan arbetar med frågor som berör skolmaten. Hon eller han kan främja skolmåltidsarbetet 12 Livsmedelsverket. Bra mat i skolan Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. 13 Ibid, Brugård Konde & Carlbom Härd. Utvärdering Bra mat i skolan. 15 Lärarförbundet. Skollagen. 4 kap. Grundskolan. 4a. Lärarens handbok. (Stockholm: Lärarförbundet, 2006) 11

12 och öka elevinflytandet på skolan genom att stödja ett aktivt matråd. Matrådet är en grupp representanter för elever, föräldrar och personal som ger sina synpunkter och är med och påverkar skolmatsmiljö, matsedel med mera. Det är rektorns ansvar att aktivt gynna elevernas inflytande över skolans arbetsformer. 16 Enligt Skolmatens Vänners kartläggning över kommunernas arbete med skolmaten är det vanligare att kommuner med kostpoliska mål också har matråd på sina skolor Näringsrekommendationer för barn I FN:s barnkonvention föreskrivs vikten av att barn får i sig näringsrika livsmedel i tillräcklig omfattning, samt att de har tillgång till rent dricksvatten. 18 För att veta att barnen får i sig näringsrika livsmedel i tillräcklig omfattning presenterade Livsmedelsverket 2005 Svenska näringsrekommendationer (SNR) som kan användas som underlag i planeringen av kost som är sammansatt på det vis att den tillfredställer de primära näringsbehoven. 19 Rapporten har använts som underlag då Livsmedelsverket senare formulerat råd för hur skolmaten runtom i landet kan förbättras. Några av dessa råd lyder på följande sätt. 20 Det skall vara så kort tid som möjligt mellan tillagning och servering för att bevara matens näringsinnehåll och goda smak. Eleverna skall ha minst två rätter att välja mellan, samt ett vegetariskt alternativ. De som behöver specialkost skall serveras mat som uppfyller näringsrekommendationerna. Skolmaten skall näringsberäknas och uppfylla näringsrekommendationerna. Salladsbuffén som serveras till maten skall ha ett omväxlande utbud och locka till större grönsakskonsumtion. Användning av tillsatser och halvfabrikat skall begränsas under tillagningen av maten. Skolan skall vara fri från godis, glass, bakverk, snacks och söta drycker. 16 Lärarförbundet. Rektorns ansvar, Lpo94. Lärarens handbok. 17 Skolmatens Vänner, Argument. SkolmatensVänners kartläggning av Sveriges kommuner gällande de måltider som idag serveras på landets grundskolor och förskolor. (Stockholm: Argument AB, 2007) 18 Lärarförbundet. FN:s barnkonvention, artikel 24, 2c. Lärarens handbok. 19 Livsmedelsverket. Svenska näringsrekommendationer Rekommendationer om näring och fysisk aktivitet. 20 Livsmedelsverket. Bra mat i skolan Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. 12

13 Lunchen skall vara varierad och innehålla kolhydrater, fibrer, protein, fett, mineraler och vitaminer. Dessa näringsämnen går att finna i - potatis, pasta, ris eller gryn - grönsaker - någon nyckelhålsmärkt spannmålsprodukt - nyckelhålsmärkta kött- och charkuteriprodukter - nyckelhålsmärkta mejerivaror - mjuka matfetter, gärna nyckelhålsmärkta - fisk varje vecka - lättmjölk och vatten Barn som äter en varierad kost har större chans att tillgodose behovet av olika näringsämnen. Att skolmaten skall vara varierad innebär inte att det dagligen måste serveras livsmedel innehållande samtliga näringsämnen. Det viktigaste är att eleverna får i sig ett genomsnitt av bra näringsämnen under en längre period, exempelvis en vecka. 21 Om man utgår från matsedeln i den kommun jag undersöker kan en måltid se ut på följande sätt: korv i kryddig sås eller quorn i kryddig sås (vegetarisk) eller kycklingkorv i kryddig sås (fläskfri). 22 Salladsbuffén som serveras till skolmaten skall varje dag innehålla minst två komponenter rika på C-vitamin (till exempel broccoli och paprika) och minst tre komponenter rika på kolhydrater eller kostfiber (till exempel potatissallad, bönor och päron). Livsmedelsverkets mål är att varje elev skall äta gram grönsaker och frukt i samband med lunchen dagligen. Enligt tallriksmodellen skall en större del av tallriken bestå av potatis, ris eller pasta. En annan stor del skall bestå av grönsaker eller rotfrukter. Den minsta delen består av kött, fisk, ägg eller bönor/linser. Måltiden är dock inte komplett utan bröd och dryck. 23 Enligt Skolmatens Vänners undersökning bland förtroendevalda kommunpolitiker ökar matens kvalitet ju mer prioriterade frågor om just skolmat är i kommunen. Förekomsten av politiskt beslutade mål har också betydelse för hur skolmaten hanteras i kommunerna. 24 Livsmedelverkets råd följs i varierande utsträckning. Kostchefer runtom 21 Gavin, Dowshen & Izenberg. Mat och hälsa för aktiva barn. (Malmö: Richters Förlag AB, 2005) 22 Den berörda kommunens hemsida. (Hämtad ) 23 Livsmedelsverket. Bra mat i skolan Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. 24 Skolmatens Vänner, Argument. SkolmatensVänners undersökning bland förtroendevalda kommunpolitiker om skolmat och förskolemat. (Argument AB, 2008) 13

14 i landet anger att skälet till att råden inte följs av alla är framför allt att råden är just råd och inte regler som kommunerna och skolorna måste följa Elever med särskilda kostbehov För att alla elever ska ha förutsättningar för bra matvanor är det viktigt att se till att även de som behöver specialkost serveras mat som uppfyller näringsrekommendationerna. Sverige är idag mångkulturellt och religiösa lagar ställer krav på den mat och de livsmedel skolan serverar. 26 Exempelvis vill de muslimer som inte äter blodmat eller svinkött ha någon form av ersättning de dagar sådan mat serveras. De kan då äta vegetarisk mat eller kött av annat slag. 27 Även allergiker har behov som ställer krav på kommuners och skolors planering och hantering av livsmedel. Livsmedelsområdet kontrolleras av regelverk som syftar till att säkerställa all mat Skolmåltidsmijö Matsalsmiljö Eleverna skall serveras sin skolmat i en trivsam och lugn matsalsmiljö. Erfarenheter visar att matsalsmiljön blir lugnare om skolans personal äter tillsammans med barnen. Blyga och ensamma barn känner sig tryggare och stökiga barn blir lugnare. Enligt Livsmedelsverkets råd bör den pedagogiska måltiden ingå i lärarnas uppdrag. 29 Skolmatens Vänners undersökning visar att i endast en av fyra kommuner är miljön välfungerande på samtliga kommunala skolrestauranger. (En välfungerande miljö definieras som ren och fräsch, snyggt vid serveringdiskarna, en ljudnivå som inte är störande, bord och stolar till alla ätande och så vidare.) Brugård Konde & Carlbom Härd. Utvärdering Bra mat i skolan. 26 Livsmedelsverket. Bra mat i skolan Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem, Otterbeck, Jonas. Islam, muslimer och den svenska skolan. (Lund: Studentlitteratur, 2000) 28 Livsmedelsverket. Bra mat i skolan Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. 29 Ibid, Skolmatens Vänner, Argument. Skolmatensvänners kartläggning av Sveriges kommuner gällande de måltider som idag serveras på landets grundskolor och förskolor. 14

15 2.5.2 Tidpunkt Skolmatens Vänner tar i sin undersökning upp betydelsen av att skollunchen serveras på en lämplig tidpunkt: det är mycket vanligt att landets kommunala grundskolor påbörjar lunchserveringen före något som inte anses lämpligt med tanke på hur lång tid det då går mellan lunch och middag för dessa elever. En alltför tidig lunch leder ofta till att eleverna inte orkar lika mycket i skolan under eftermiddagarna. Serveras maten för sent blir eleverna trötta och okoncentrerade på förmiddagarna. Livsmedelverket rekommenderar tydligt skolorna att servera lunchen mellan klockan 11 och 13. De tar även upp betydelsen av att eleverna har tillräckligt med tid för att äta Hygien Det är livsmedelsföretagaren själv, i detta fall skolan, som har ansvar för att maten som serveras är säker. Alla som har ärende i köket eller matserveringen, skolbarn likaväl som vuxna, ska vara friska och ha kläder som är lämpliga för arbetsuppgiften. Faktorer som förvaringstid, temperatur och livsmedlens spårbarhet påverkar matens säkerhet och kvalitet. Det finns tydliga regelverk och kontroller för att maten som serveras i skolan skall vara säker. Livsmedelsverket råder vuxna i skolan att se till att barnen tvättar händerna före måltiden, något som kan motiveras om de vuxna själva agerar förebilder Övriga måltider i skolan Livsmedelsverket ger i sin rapport även råd om hur skolans övriga måltider skall planeras. Skollunchen är central, men också frukost, mellanmål och dricksvatten är viktiga för optimal prestation Skolmatens Vänner, Argument. SkolmatensVänners undersökning bland förtroendevalda kommunpolitiker om skolmat och förskolemat, Livsmedelsverket. Bra mat i skolan Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. 33 Ibid, Ibid,

16 2.6.1 Frukost Inte alla barn äter frukost hemma innan de går till skolan. Frukosten skall, enligt SNR, utgöra 20-25% av dagens närings- och energitillförsel. 35 Några skolor erbjuder eleverna frukost på skolan, ofta till ett självkostnadspris. I majoriteten av skolorna i Sverige, i två av tre kommuner, serveras det inte frukost på de kommunala skolorna. 36 Eleverna är då beroende av att äta en tillräckligt näringsrik frukost i hemmet innan de går till skolan. Livsmedelsverket rekommenderar både hem och skola att frukosten skall bestå av lättmjölk eller lättfil/yoghurt, müsli/flingor, bröd och nyckelhålsmärkta smörgåspålägg, samt grönsaker och frukt Mellanmål och fritidsverksamhet Ett bra mellanmål kan bestå av samma livsmedel som frukosten gör. Ofta serveras det i fritidsverksamheten mellanmål som är söta och feta. Beräkningar visar att utrymmet för söta drycker, bullar, kakor, kex, glass, snacks och godis är mycket litet om skolelever ska få den näring de behöver. Om barnets dagliga energi- och näringsintag i övrigt uppfyller näringsrekommendationerna finns det ett utrymme för cirka 200 kalorier per dag från dessa livsmedel. 38 Skolan uppmanar föräldrar att skicka med elever frukt eller grönsaker till skolan för dem att äta på förmiddagen eller på eftermiddagen om skoldagen är lång. Eftersom det i vårt samhälle förekommer stora skillnader i hälsa och matvanor mellan olika samhällsgrupper är det inte säkert att alla föräldrar följer skolans uppmaning Elevers matvanor utanför skolan Det är av stor vikt att dagens energi- och näringstillförsel fördelas jämnt under dagen. SNR rekommenderar att 20-25% intas vid frukosten, 25-35% vid lunchen och 25-35% vid middagen. Därutöver behövs 1-3 mellanmål för att tillgodose dagens energi- och 35 Livsmedelsverket. Svenska näringsrekommendationer Rekommendationer om näring och fysisk aktivitet. 36 Skolmatens Vänner, Argument. SkolmatensVänners kartläggning av Sveriges kommuner gällande de måltider som idag serveras på landets grundskolor och förskolor. 37 Livsmedelsverket. Bra mat i skolan Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. 38 Ibid, Ibid. 16

17 näringsbehov. 40 För att barn och ungdomar ska få tillräckligt med energi och näringsämnen behöver de både frukost, lunch, mellanmål och middag det räcker inte med en bra skollunch. 41 Föräldrar påverkar barns matvanor genom vad de själva äter och hur de ser på den mat som skolan serverar. Skolhälsovård och lärare kan följa upp skolans hälsopolicy genom att informera föräldrar om hur viktiga deras barns matvanor är för hälsan och utvecklingen, både i och utanför skolan. De bör informera om hur viktigt det är att barnen äter frukost på morgonen och uppmuntra dem att skicka med barnen frukt eller grönsaker varje dag. 42 Skolmaten är viktig för folkhälsan och har en utjämnande roll i vårt samhälle där det är stora skillnader i hälsa och matvanor mellan olika samhällsgrupper. 43 Enligt Morgan Spurlock, som gjort undersökningar om de amerikanska matvanorna är skolmatssituationen många gånger en klassfråga. På skolor belägna i ekonomiskt väletablerade områden är föräldrar ofta mer engagerade i vilken kost barnen får i sig under skoldagen. 44 Enligt Livsmedelsverket är ungefär en femtedel av barnen i Sverige feta eller överviktiga. De får som regel i sig för mycket mättat fett, socker och salt i kombination med att de inte är tillräckligt fysiskt aktiva i skolan och på fritiden. 45 Det finns stora skillnader i hälsa och matvanor mellan olika socioekonomiska grupper. Ekonomiskt utsatta grupper med lägre utbildning och i vissa fall utländsk bakgrund äter ofta mindre frukt och grönsaker och har en högre förekomst av övervikt och fetma Livsmedelsverket. Svenska näringsrekommendationer Rekommendationer om näring och fysisk aktivitet. 41 Livsmedelsverket. Bra mat i skolan Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem, Ibid. 43 Brugård Konde & Carlbom Härd. Utvärdering Bra mat i skolan, Spurlock, Morgan. Jag och extra allt Snabbmaten och det jättestora Amerika. (Stockholm: Wahlström & Widstrand/Månpocket, 2006) 45 Livsmedelsverket. Bra mat i skolan Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. 46 Statens folkhälsoinstitut. Vad kostar bra matvanor? Bättre hälsa, bättre miljö och pengar över. 2 uppl (Hämtad ) 17

18 3 Metod och genomförande Genom att göra en empirisk undersökning, bestående av kvalitativa intervjuer, utforskade jag olika komponenter på en skola med avsikten komma till bättre insikt i sambandet mellan elevers ork att prestera och maten som serveras på skolan. Fokus för undersökningen låg på elevernas koncentrationsförmåga i förhållande till de måltider de intar under skoldagen. Jarl Backman förklarar betydelsen av empirisk på följande sätt. Med termen empirisk menas att utsagorna i princip är testbara och bygger på någon form av kontakt med verkligheten. 47 Jan Hartman ger en tydlig definition av den kvalitativa undersökningen som delvis beskriver vad jag vill åstadkomma med mitt arbete. Kvalitativa undersökningar karakteriseras av att man försöker nå förståelse för livsvärlden hos en individ eller grupp individer. 48 Enligt Alan Bryman kan den kvalitativa forskningsmetoden vara tolkande till sin art, vilket stämmer väl in på den undersökning jag genomfört. Mitt resultat kommer att vara interpretativt eftersom det bygger på en förståelse av den sociala verkligheten utifrån hur människorna i just denna miljö tolkar denna. 49 Min undersökning bestod av sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med en av kommunens koststrateger samt rektorn, skolbespisningspersonalen och tre av lärarna på den skola jag undersökte. Mitt syfte med undersökningen, med de förutsättningar jag getts, var att upptäcka snarare än att bevisa eftersom den tid jag har till mitt förfogande begränsar andra möjligheter Kvalitativ intervjustudie Jag har valt att använda mig av en kvalitativ intervjustudie för att få svar på de frågor jag har. Mina intervjuer har varit semistrukturerade. Det har inneburit att jag använt mig av en lista med frågor och de ämnen jag velat beröra, men att intervjupersonerna haft 47 Backman, Jarl. Rapporter och uppsatser. (Lund: Studentlitteratur, 1998), Hartman, Jan. Vetenskapligt tänkande Från kunskapsteori till metodteori. 2:6 uppl. (Lund: Studentlitteratur, 2004), Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. 1:3 uppl. (Lund: Liber AB, 2001) 50 Gunnarsson, Bernt, fil.dr. i pedagogik. Föreläsning; Kvalitativ metod. Malmö Högskola

19 stor frihet att själva utforma svaren. 51 Den ursprungliga ordningen av frågorna har justerats och följdfrågor har tillkommit under intervjuernas gång. Inför intervjuerna har jag gjort en grundlig litteraturgranskning för att sätta mig in i ämnet och på så sätt kunna ställa relevanta frågor till intervjupersonerna. En del av de frågor jag ställt i mina intervjuer har varit slutna (bilaga 1 och 2), andra öppna. Att jag valt att använda mig av slutna frågor beror på att jag syftat till att klargöra innebörden av frågan för respondenten innan jag gått vidare och öppnat upp möjligheten för ett mer utredande svar. 52 Därför borde mitt val av slutna frågor inte påverka resultatet av undersökningen. Två av mina intervjuer, med koststrategen och rektorn, kan dessutom ses som en förstudie till mina övriga intervjuer. De har kompletterat och stärkt min kunskapsbakgrund i ämnet innan jag genomfört de intervjuer som syftat till att skildra en mer subjektiv sanning Intervju med rektor Jag har valt att intervjua ansvarig rektor för att på så sätt få en insyn i hur omfattande intresset och engagemanget för skolmaten är på skolan. Rektorn fick besvara ett antal frågor om skolmaten och hur skolan arbetar för att förbättra elevernas välbefinnande och hälsa (bilaga 1) Intervju med ansvarig i skolbespisningen För att få en uppfattning om hur det praktiska arbetet med skolmaten hanteras har jag valt att intervjua ansvarig personal i skolbespisningen. Min målsättning med intervjun har varit att ta reda på vilka kostkunskaper skolbespisningspersonalen har, men även hur mycket inflytande de har i planeringen av skolmåltiderna på skolan (bilaga 2) Intervjuer med lärare Klassföreståndaren i en klass följer elevernas utveckling dagligen och har god insikt i hur deras beteende och prestationer påverkas av den miljö som omger dem. Därför har 51 Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. 52 Ibid. 19

20 jag till min undersökning valt att intervjua tre lärare på skolan. För att skilja lärarnas kommentarer åt kommer de hädanefter kallas lärare X, lärare Y och lärare Z. Lärare X och Z är klassföreståndare för varsin tredjeklass. Lärare Y är klassföreståndare i en femteklass. Min förhoppning med dessa intervjuer har varit att ta reda på mer om elevernas kost- och rörelsevanor, men också hur mycket lärarna undervisar i ämnen som syftar till att förbättra elevernas hälsa (bilaga 3). Att skolan är ansvarig för att eleverna införskaffar sig kunskaper för en hälsofrämjande utveckling uttrycks tydligt i läroplanen. Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön Intervju med koststrateg i kommunen För att komplettera den information jag fått från rektor och ansvarig i skolbespisningen valde jag att utföra en intervju med en koststrateg på kommunens skolrestauranger. Många av de beslut som påverkar skolmaten på en skola fattas på kommunalt plan. I den aktuella kommunen är det kommunens skolrestauranger som planerat matsedel, näringsberäknat maten, bestämt budget och så vidare (bilaga 4). 3.2 Tillvägagångssätt Urval Jag har valt att besöka en skola i en sydsvensk kommun där eleverna kommer från liknande sociokulturella förhållanden samt uppvisar, i Skolverkets statistik, låga meritvärden jämfört med andra skolor i denna del av landet. 54 Skolan ligger relativt centralt i en stor stad. Den har cirka 650 elever från förskoleklass till årskurs nio. Jag fokuserade i min undersökning på de elever som går grundskolans tidigare år. Samtliga elever på skolan har invandrarbakgrund. Skolan finns belägen i en stad bestående av en mångkulturell befolkning. Cirka en tredjedel av invånarna i staden är 53 Lärarförbundet. Lpo94, Lärarens handbok, Skolverket. Grundskolan Slutbetyg årskurs 9, Skåne (Hämtad ) 20

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete av kostenverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Den

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) M. 3.3 RIKTLINJER FÖR KOST INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA Inledning Maten som serveras ska vara god, säker och näringsriktig. Måltiderna ska vara trivsamma och ge barnen en positiv upplevelse.

Läs mer

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola 2015-01-01 Riktlinjer för kost inom förskola och skola 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Ansvarsfördelning 3 Mat och hälsa 3 Val av livsmedel 4 Specialkost 6 Måltidsmiljö och bemötande 6 Miljöaspekter

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

Skolmåltidens kvalitet Ht 2014 - personalens perspektiv

Skolmåltidens kvalitet Ht 2014 - personalens perspektiv Skolmåltidens kvalitet Ht 214 - personalens perspektiv Stora Hammars skola (Vellinge) Skolan har använt personalenkäten som ingår i SkolmatSveriges verktyg för att få personalens syn på skollunchen. Personalenkäten

Läs mer

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola Kostpolicy inom förskola, grundskola och gymnasieskola Alla matgäster, men även vårdnadshavare, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA NÄRING MÅLTIDEN Måltider ska vara näringsriktig sammansatt kost av god kvalitet utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna. En rullande

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Mat och måltider i förskola och grundskola

Mat och måltider i förskola och grundskola Mat och måltider i förskola och grundskola Mat och måltider är en viktig del i våra liv, som njutning, källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Maten har stor betydelse för både hälsa och miljö.

Läs mer

1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA. Kostservice 2014-12-01

1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA. Kostservice 2014-12-01 1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Kostservice 2014-12-01 2(12) Mat och måltider är centrala i våra liv, som njutning, en källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Våra matvanor har också

Läs mer

Rapport Bra mat i förskolan/skolan

Rapport Bra mat i förskolan/skolan Rapport Bra mat i förskolan/skolan Handläggare: Britt-Marie Rastman Helena Nordevik Johan Sjöholm Datum: 2011-05-29 Ytterligare formalia BoU-nämnden 2011-06-09 38 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan

Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan I Säters kommun Beslutade av barn- och utbildningsnämnden 2015-xx-xx,? 1 Innehållsförteckning INLEDNING/BAKGRUND... 2 GEMENSAMT FÖR SAMTLIGA VERKSAMHETER...

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden i Nybro kommun 2010-03-03, 19. Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA En inspirerande broschyr som kan användas i verksamheterna Sverige är unikt Alla barn och ungdomar behöver trevliga pauser under dagen där de får njuta av god mat i en lugn och

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium 1. Livsmedelsval/Miljö 2 1.2 Kostpersonal/Kvalitet 3 1.3 Verksamhetsansvarig för kök 3 1.4 Inflytande/delaktighet 3 1.5

Läs mer

Kostpolicy på Ängdala Skolor

Kostpolicy på Ängdala Skolor Kostpolicy på Ängdala Skolor Syfte och bakgrund. I en strävan att ge er en insikt i vår verksamhet upprättar vi en kostpolicy. Ett tydligt dokument som man lätt kan följa för att bl.a. säkerställa att

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på

Läs mer

Motion om pedagogisk skollunch

Motion om pedagogisk skollunch Tjänsteskrivelse 2011-05-23 BUN 2011.0218 Handläggare: Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Motion om pedagogisk skollunch Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden har att yttra sig över en motion

Läs mer

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun.

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Skinnskattebergs kommun 2011/11/07 Teknik och service 45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Inledning.

Läs mer

Kostpolitiskt program

Kostpolitiskt program 2015-05-26 Referens: Beslut Kf 2015-05-19 151 Kostpolitiskt program Maten i Skellefteå kommun Unga och gamla äter dagligen måltider inom förskola, skola och äldreomsorg. Maten berör och engagerar. Den

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Västerås stads Restaurangenhet så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Maten lagas ute på skolorna Restaurangenhetens uppgift är att bidra till högre måluppfyllelse genom att servera vällagad och

Läs mer

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Policyn revideras varje mandatperiod Policy utarbetad i samarbete med representanter

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år 2010

Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år 2010 Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år Anita Boij Rapport :6 A. BOIJ AB - Idé- och produktutveckling Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde Tibro och Töreboda år Rapport :6 ISBN 978-91-977837-1-2

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Maten är bara en del av måltiden. Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram

Maten är bara en del av måltiden. Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram Maten är bara en del av måltiden Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram Det goda livet. Förord Enligt Utvecklingsplan Växtkraft 10 000 ska Herrljunga kommun 2020 vara en attraktiv

Läs mer

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar Råd om bra matvanor till barn och ungdomar 1 Innehåll Råd om bra matvanor till barn och ungdomar... 1 Mat och måltider... 3 Kostråd och näringsrekommendationer... 5 Tips på länkar som rör mat och tänder...

Läs mer

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg MATEN i Sjöbo kommun Kostprogram Förskola Skola Vård och Omsorg Kostprogram för Sjöbo kommun Inledning Huvudstrategin i folkhälsoarbetet bör vara insatser som gäller hela befolkningen och verka för minskade

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Smarta skolkaféer i Halland

Smarta skolkaféer i Halland Smarta skolkaféer i Halland tips från vinnarna i tävlingen smartaste skolkaféet 1 Se möjligheterna i skolkaféet! Tänk vilka möjligheter det finns att erbjuda hälsosamma produkter i skolans kafeteria! Rätt

Läs mer

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-06-27 Innehållsförteckning Inledning 4 Hälsa 4 Miljö 4 Kostkvalitet 4 Mål 5 Vård och omsorg 5 Måltidsordning 5 Energifördelning

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Riktlinjer för mat och måltider. i förskola och skola

Riktlinjer för mat och måltider. i förskola och skola Riktlinjer för mat och måltider i förskola och skola Politiskt beslut Riktlinjer för mat och måltider i förskola och skola antagna av barn- och utbildningsnämnden den 17 april 2014 och av Torshälla stads

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Motionssvar: schemalägga skollunch som lektion

Motionssvar: schemalägga skollunch som lektion Tjänsteskrivelse 2013-05-14 Handläggare: Madelene Lagerlöf, Ulrika Lundgren FHN 2013.0017 Folkhälsonämnd Motionssvar: schemalägga skollunch som lektion Sammanfattning Kristdemokraterna föreslår i en motion

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

Kostpolitiskt program

Kostpolitiskt program Kostpolitiskt program för Katrineholms kommun Antaget i Katrineholms Kommunfullmäktige 2009-03-16 38 Text: Kostchef Camilla Wiström, Kostservice, i samarbete med Kommundietist Karin Engvall, Äldreomsorgen,

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Kartläggning av svenska skolmåltider 2011

Kartläggning av svenska skolmåltider 2011 Kartläggning av svenska skolmåltider 2011 - resultat från SkolmatSveriges nationella baslinjestudie före den nya skollagen Emma Patterson, PhD Karin Lilja, MSc Liselotte Schäfer Elinder, docent Institutionen

Läs mer

Bra mat i skolan LIVSMEDELS VERKET. Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem

Bra mat i skolan LIVSMEDELS VERKET. Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem Bra mat i skolan LIVSMEDELS VERKET Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem Bra mat i skolan Förord n Skolan har enastående möjligheter att på ett positivt och naturligt sätt främja

Läs mer

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26

Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26 Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26 Engagerade lärare och utbildade ämnesvikarier. Betygssättning av lärare. Mer information

Läs mer

Västerskolans matråd

Västerskolans matråd Västerskolans matråd Protokoll 17 oktober 2014 Närvarande: Tova F-1 A Maja F-1 A Tru-Edon FA Simon FB Neo FC Cornelia 1C Dag 1C Tigra Fritidsrepresentant Lukas 2A Maya K 2B Jacob 2C Elda 3A Amanda 3B Marie

Läs mer

skolmåltiden som offentlig måltid

skolmåltiden som offentlig måltid Den svenska skolmåltiden som offentlig måltid Christine Persson Osowski Leg. dietist, Fil. Dr. kostvetenskap Institutionen för kostvetenskap Uppsala universitet Email: christine.persson-osowski@ikv.uu.se

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er. HEMKUNSKAP ÅK 9 Praktisk uppgift databas hk29e2.sav Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er. 1 Val av maträtter (sid 3 i elevhäftet)

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE

DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE TEMA: HÄLSA MAT OCH HÄLSA DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv.

Läs mer

Redovisning barn- och utbildningsnämndens elev- och föräldraenkäter våren 2014

Redovisning barn- och utbildningsnämndens elev- och föräldraenkäter våren 2014 Kvalitetsutvecklare Caroline Andersson 2014-10-14 Dnr: 14-216-600 Redovisning barn- och utbildningsnämndens elev- och föräldraenkäter våren 2014 2 Allmän information om enkätundersökningen I syfte att

Läs mer

KOSTPOLITISKT PROGRAM

KOSTPOLITISKT PROGRAM Hörby 2011-12-27 KOSTPOLITISKT PROGRAM Mål Riktlinjer Hörby kommun 242 80 Hörby Tel: 0415-180 00 Besöksadress: Ringsjövägen 4 Fax: 0415-181 08 social@horby.se www.horby.se 2 Kostpolitiskt program Inriktningsmål

Läs mer

Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter?

Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter? Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter? Lena Björck Anna-Karin Quetel 2015-08-26 ca 1900 1956 Bild: Stockholms stadsmuseum Fotograf: okänd Bild: Stockholms stadsmuseum Fotograf:

Läs mer

Sunda matvanor för skolbarn

Sunda matvanor för skolbarn Sunda matvanor för skolbarn kunskap och sunda tips På www.coop.se finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna? 4 5 Måltidspusslet

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Servicenämnden 2013 / 30 1 (5) Datum 2013-03-12 Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Vision Trelleborgs kommun ska erbjuda matgästerna lustfyllda måltider, lagade av bra råvaror som ger god hälsa

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Tjänsteskrivelse Förslag till kostpolicy

Tjänsteskrivelse Förslag till kostpolicy VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2014-11-04 DNR KS 2014.287 EMELIE HALLIN SID 1/2 T.F FÖRVALTNINGSCHEF KAI 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer