Skolmatens inverkan på elevers ork att prestera

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skolmatens inverkan på elevers ork att prestera"

Transkript

1 Lärarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå Skolmatens inverkan på elevers ork att prestera School food impact on students strength to perform Marléne Muñoz Lärarexamen 210 hp Samhällsorienterande ämnen och barns lärande Examinator: Laid Bouakaz Handledare: Therese Vincenti Malmgren

2 2

3 Sammanfattning Jag har under mina besök på en skola bevittnat en generell missbelåtenhet för skolmaten bland lärare och elever. Jag har också märkt att eleverna på skolan ofta är trötta, ofokuserade och har svårt att klara av de krav som skolan ställer på dem. Syftet med denna undersökning är att ta reda på om det går att uppdaga paralleller mellan den skolmat som serveras på skolan och de svårigheter eleverna har i att följa med i undervisningen. Jag har gjort en empirisk, kvalitativ undersökning för att finna svar till mina frågeställningar. Studien omfattar sex semistrukturerade intervjuer. Den visar hur tre lärare, en rektor, en koststrateg och skolbespisningspersonal resonerar kring skolmaten som serveras i kommunen och på skolan. Lärarna besvarar frågor som åskådliggör huruvida de kopplar samman elevernas matvanor i skolan med deras studieprestationer. Det framkommer att flera olika sociokulturella omständigheter har inverkan på elevernas koncentrationsförmåga i skolan och att lärarna ser till helheten då de analyserar elevernas skolframgångar. Det är tydligt att eleverna överlag inte tycker om den skolmat som serveras. De får inte i sig tillräckligt med mat i skolan för att klara av de krav som ställs på dem under långa skoldagar. Det visar sig också att det saknas kunskap och engagemang på skolan gällande skolmaten. Det finns dessutom brister i den interna kommunikationen på skolan och den mellan skolan och kommunens skolrestauranger. Nyckelord: koncentrationsförmåga, ork, prestationer, skolmat 3

4 4

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar..8 2 Kunskapsbakgrund Definition av begrepp Bra mat i skolan Ansvar Kommunernas ansvar Skolledarnas ansvar Näringsrekommendationer för barn Elever med särskilda kostbehov Skolmåltidsmiljö Matsalsmiljö Tidpunkt Hygien Övriga måltider i skolan Frukost Mellanmål och fritidsverksamhet Elevers matvanor utanför skolan Metod och genomförande Kvalitativ intervjustudie Intervju med rektor Intervju med ansvarig i skolbespisningen Intervjuer med lärare Intervju med koststrateg i kommunen Tillvägagångssätt Urval Genomförande Etiska överväganden Tillförlitlighet Bearbetning och analys Bearbetning av insamlade data Resultat Organisation i kommunen och på skolan Näringsberäkning och tillagning av skolmaten Specialkost Kunskaper om och bruk av Livsmedelsverkets råd

6 4.4 Faktorer gällande skolverksamheten Matrådet Skolmatsalen Tidsaspekten Undervisning i näringslära Skolans fritidsverksamhet Åsikter om skolmaten Kulturell influens hemifrån Den sociokulturella miljön påverkar elevernas koncentration Sammanfattande slutdiskussion Metodanalys Analys och diskussion Elevinflytandet Salladsbuffén Miljön Ansvarsområden Frukostvanor Onyttig mat Sociokulturella förutsättningar Ett tydligare regelverk Slutsats Vidare forskning Referenser...41 Bilagor Bilaga 1: Intervjufrågor (skolans rektor).43 Bilaga 2: Intervjufrågor (ansvarig i skolbespisningen) 44 Bilaga 3: Intervjufrågor (lärare).45 Bilaga 4: Intervjufrågor (koststrateg) 46 6

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Barn och ungdomar är i behov av näringsriktig mat för utveckling och välbefinnande. Enligt Svenska näringsrekommendationer skall den kost som intas vara sammansatt så att den tillfredställer de primära näringsbehoven och ger förutsättningar för god hälsa. 1 På de skolor jag vistats under min utbildning har jag ofta mötts av trötta och okoncentrerade elever. För att barn och ungdomar skall orka med långa, krävande skoldagar är de beroende av att skolan serverar tillräckligt med näringsrik och välsmakande mat. Även andra faktorer som påverkar måltiden, som matsalsmiljö och regelbundna tider, är av stor vikt för att eleverna skall kunna tillgodose sig den energi de behöver för att kunna ta itu med skolarbetet på ett effektivt sätt. De senaste åren har jag huvudsakligen vistats på och observerat eleverna på en grundskola i en stad belägen i södra Sverige. Skolmåltidsförhållandena på skolan är, om man ser till de råd som bland annat Livsmedelsverket ger, inte idealistiska. Eleverna blir serverade sin lunch i en stökig matsal och på grund av begränsat utrymme har de endast tjugofem minuter till sitt förfogande. Maten som serveras ser oaptitlig ut, är smaklös och till stor del inte anpassad efter elevernas tycke. Elever som lärare på skolan är ofta missnöjda med maten samt den stress som omger dem i samband med måltiden. Efter några års observation av eleverna på skolan har mitt intresse för skolmaten i Sverige väckts. Enligt Skolverkets statistik ligger elevernas meritvärden långt under riksgenomsnittet och jag har många gånger funderat över om skolmåltiderna på något sätt påverkar de bristfälliga skolresultaten. 2 För att utöka min kunskap om skolmaten har jag aktivt sökt mig till litteratur, teveprogram och internetsidor som berör frågan. Jag har under en längre period tagit del av populärkulturell forskning bedriven i 1 Livsmedelsverket. Svenska näringsrekommendationer - Rekommendationer om näring och fysisk aktivitet. 4 uppl. (Livsmedelsverket, 2005) 2 Skolverket. Grundskolan - Slutbetyg årskurs 9, (Hämtad ) 7

8 Sverige, USA och England. Frågan är het i samtliga länder, men också förbisedd i många sammanhang. Kunskap om näringsrik mat saknas ofta och uppfattningen om att det är dyrare med bra mat är vitt spridd. Min uppfattning är att skolmaten många gånger inte bara är en ekonomisk fråga, utan även en fråga om engagemang, kunskap och intresse, och då i första hand hos beslutsfattarna. Jag hoppas att jag med min undersökning får en bättre inblick i området, samt att jag på vägen väcker intresset hos de jag möter. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med min undersökning är framförallt att ta reda på om den skolmat eleverna får i sig under skoldagen på något sätt påverkar deras ork, koncentrationsförmåga och därmed prestationer i skolan. Hur pass tillfredställande är skolmaten för eleverna? Vad säger de ansvariga om skolmaten? Hur påverkar skolmaten, enligt lärarna, elevernas prestationer? Följer kostenheten i kommunen, skolbespisningspersonalen och skolans rektor de råd och riktlinjer som tagits fram av Livsmedelsverkets kostexperter för att skolmåltiderna skall bli bättre? 8

9 2 Kunskapsbakgrund För att ge läsaren en bättre uppfattning om skolmaten i Sverige tar jag i min kunskapsbakgrund upp fakta som berör skolmatens kvalitet på olika sätt. Jag börjar med att definiera begreppen prestation och sociokulturell och begreppens betydelse i denna uppsats. Därefter beskriver jag Livsmedelsverkets sammanställning Bra mat i skolan Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. Jag fortsätter med att redogöra för vem som har ansvaret för skolmåltiderna och skildrar sedan några av de näringsbehov som barn har. Vidare åskådliggör jag faktorer gällande skolmåltidsmiljön i skolan. Jag avslutar med att beskriva skolans övriga måltider, samt de matvanor barn och unga har utanför skolan. 2.1 Definition av begrepp Jag använder vid flera tillfällen begreppet prestationer i uppsatsen. Enligt Svenska Akademiens ordlista är en prestation ett utfört arbete eller fullgörande. 3 Skolverket nämner begreppet i samband med bedömningsfrågor, det vill säga när elevers kunskap skall mätas. 4 Livsmedelsverket betonar matvanornas betydelse för prestationsförmågan. Skolans uppdrag att främja lärandet underlättas och gynnas av att barnen är mätta. Matvanorna har betydelse för hur bra barn presterar i olika inlärningsuppgifter. Den som är hungrig har svårt att koncentrera sig, och har därmed svårt att lära sig. 5 När jag använder begreppet sociokulturell i uppsatsen syftar jag till den sociokulturella miljö som omger eleverna och påverkar deras lärande. Enligt Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på inlärningsprocessen har det sociokulturella sammanhanget stor betydelse för människans utveckling. 6 3 Svenska Akademien. (Hämtad ) 4 Skolverket. (Hämtad ) 5 Livsmedelsverket. Bra mat i skolan Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. (Uppsala: Livsmedelsverket, 2007), 7. 6 Evenshaug & Hallen. Barn- och ungdomspsykologi. 2 uppl. (Studentlitteratur, 2001) 9

10 2.2 Bra mat i skolan Livsmedelsverket fick 2005, av regeringen, uppdraget att utarbeta råd för hur man arbeta med bra matvanor i skolan publicerades Bra mat i skolan Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. I denna sammanställning ges råd och riktlinjer för hur skolmaten på ett tillfredställande sätt kan bidra till elevernas välbefinnande och utveckling. Bra mat i skolan betyder att all mat som serveras smakar gott, är näringsriktig och motsvarar elevernas behov. Sammanställningen är avsedd för alla som på något sätt arbetar med skolmaten. Det är dock upp till varje kommun, skola och personalgrupp att avgöra hur man vill arbeta med maten i skolan gjordes en utvärdering av sammanställningen och i vilken grad den används runtom i landet. Resultatet visar att råden följs i varierande grad i Sveriges kommuner och skolor Ansvar 2007 upprättade den svenska regeringen en proposition för förnyad folkhälsopolitik. I denna framförs betydelsen av att samhället skapar förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla som bor i Sverige. I denna uttrycks också barns rättigheter till bästa uppnåeliga hälsa. En viss hälsonivå förutsätts för att man ska kunna vara aktiv på fritiden och tillgodogöra sig undervisningen i skolan. 9 Livsmedelsverkets publikation Bra mat i skolan Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem beskriver på ett tydligt sätt hur kommuner och skolor bör arbeta för att förbättra skolmaten. 10 Deras råd tillämpas, i varierad utsträckning, i kommuner och på skolor runtom i Sverige. Liksom titeln på sammanställningen antyder används den som en guide för de som ansvarar för skolmaten. 11 Utöver den av riksdagen antagna nationella folkhälsopolitiken finns det inte några specifika regler för skolmaten. Ansvaret för skolmaten ligger, liksom mycket annat i skolan, i första hand på kommunerna. 7 Livsmedelsverket. Bra mat i skolan Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem, 7. 8 Brugård Konde & Carlbom Härd. Utvärdering Bra mat i skolan. (Livsmedelsverket, 2009) 9 Regeringens proposition 2007/08:110. En förnyad hälsopolitik, 17. (Hämtad ) 10 Livsmedelsverket. Bra mat i skolan Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. 11 Brugård Konde & Carlbom Härd. Utvärdering Bra mat i skolan. 10

11 2.3.1 Kommunernas ansvar Kommunerna har det övergripande ansvaret för skolmaten som serveras i de kommunala skolorna. De flesta kommuner upprättar ett kostpolitiskt program som bland annat inbegriper matsedelsplanering och näringsberäkning, att skollunchen skall serveras mellan klockan 11 och 13, riktlinjer för vilka livsmedel som skall inhandlas och att det är kort tid mellan tillagning och servering. Kommunen själv bestämmer hur ansvaret för skolmaten skall fördelas inom organisationen. Politiker, nämnder, kostchefer och rektorer delar på arbetsuppgifterna Skolledarnas ansvar Rektorn har ett övergripande ansvar för att arbetet på skolan samordnas mot uppsatta mål, inklusive det hälsofrämjande perspektivet. 13 I Livsmedelsverkets skrift Bra mat i skolan Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem rekommenderas rektorn att ordna så att skolan erbjuder samtliga elever daglig fysisk aktivitet schemalägga skolluncherna så att eleverna äter mellan klockan 11 och 13 se till att skolan erbjuder minst två rätter och ett vegetariskt alternativ skriva en hälsopolicy som följs upp starta matråd och stödja dess arbete bedöma skolmatens utveckling i skolans årliga kvalitetsredovisning Dock är det ganska få rektorer som känner till Livsmedelsverkets råd. 14 I den svenska skolans styrdokument nämns skolmaten inte, förutom i Skollagen som utrycker att eleverna i grundskolan skall erbjudas kostnadsfria skolmåltider. 15 I övrigt är det många gånger skolledarens eget intresse och engagemang som avgör hur skolan arbetar med frågor som berör skolmaten. Hon eller han kan främja skolmåltidsarbetet 12 Livsmedelsverket. Bra mat i skolan Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. 13 Ibid, Brugård Konde & Carlbom Härd. Utvärdering Bra mat i skolan. 15 Lärarförbundet. Skollagen. 4 kap. Grundskolan. 4a. Lärarens handbok. (Stockholm: Lärarförbundet, 2006) 11

12 och öka elevinflytandet på skolan genom att stödja ett aktivt matråd. Matrådet är en grupp representanter för elever, föräldrar och personal som ger sina synpunkter och är med och påverkar skolmatsmiljö, matsedel med mera. Det är rektorns ansvar att aktivt gynna elevernas inflytande över skolans arbetsformer. 16 Enligt Skolmatens Vänners kartläggning över kommunernas arbete med skolmaten är det vanligare att kommuner med kostpoliska mål också har matråd på sina skolor Näringsrekommendationer för barn I FN:s barnkonvention föreskrivs vikten av att barn får i sig näringsrika livsmedel i tillräcklig omfattning, samt att de har tillgång till rent dricksvatten. 18 För att veta att barnen får i sig näringsrika livsmedel i tillräcklig omfattning presenterade Livsmedelsverket 2005 Svenska näringsrekommendationer (SNR) som kan användas som underlag i planeringen av kost som är sammansatt på det vis att den tillfredställer de primära näringsbehoven. 19 Rapporten har använts som underlag då Livsmedelsverket senare formulerat råd för hur skolmaten runtom i landet kan förbättras. Några av dessa råd lyder på följande sätt. 20 Det skall vara så kort tid som möjligt mellan tillagning och servering för att bevara matens näringsinnehåll och goda smak. Eleverna skall ha minst två rätter att välja mellan, samt ett vegetariskt alternativ. De som behöver specialkost skall serveras mat som uppfyller näringsrekommendationerna. Skolmaten skall näringsberäknas och uppfylla näringsrekommendationerna. Salladsbuffén som serveras till maten skall ha ett omväxlande utbud och locka till större grönsakskonsumtion. Användning av tillsatser och halvfabrikat skall begränsas under tillagningen av maten. Skolan skall vara fri från godis, glass, bakverk, snacks och söta drycker. 16 Lärarförbundet. Rektorns ansvar, Lpo94. Lärarens handbok. 17 Skolmatens Vänner, Argument. SkolmatensVänners kartläggning av Sveriges kommuner gällande de måltider som idag serveras på landets grundskolor och förskolor. (Stockholm: Argument AB, 2007) 18 Lärarförbundet. FN:s barnkonvention, artikel 24, 2c. Lärarens handbok. 19 Livsmedelsverket. Svenska näringsrekommendationer Rekommendationer om näring och fysisk aktivitet. 20 Livsmedelsverket. Bra mat i skolan Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. 12

13 Lunchen skall vara varierad och innehålla kolhydrater, fibrer, protein, fett, mineraler och vitaminer. Dessa näringsämnen går att finna i - potatis, pasta, ris eller gryn - grönsaker - någon nyckelhålsmärkt spannmålsprodukt - nyckelhålsmärkta kött- och charkuteriprodukter - nyckelhålsmärkta mejerivaror - mjuka matfetter, gärna nyckelhålsmärkta - fisk varje vecka - lättmjölk och vatten Barn som äter en varierad kost har större chans att tillgodose behovet av olika näringsämnen. Att skolmaten skall vara varierad innebär inte att det dagligen måste serveras livsmedel innehållande samtliga näringsämnen. Det viktigaste är att eleverna får i sig ett genomsnitt av bra näringsämnen under en längre period, exempelvis en vecka. 21 Om man utgår från matsedeln i den kommun jag undersöker kan en måltid se ut på följande sätt: korv i kryddig sås eller quorn i kryddig sås (vegetarisk) eller kycklingkorv i kryddig sås (fläskfri). 22 Salladsbuffén som serveras till skolmaten skall varje dag innehålla minst två komponenter rika på C-vitamin (till exempel broccoli och paprika) och minst tre komponenter rika på kolhydrater eller kostfiber (till exempel potatissallad, bönor och päron). Livsmedelsverkets mål är att varje elev skall äta gram grönsaker och frukt i samband med lunchen dagligen. Enligt tallriksmodellen skall en större del av tallriken bestå av potatis, ris eller pasta. En annan stor del skall bestå av grönsaker eller rotfrukter. Den minsta delen består av kött, fisk, ägg eller bönor/linser. Måltiden är dock inte komplett utan bröd och dryck. 23 Enligt Skolmatens Vänners undersökning bland förtroendevalda kommunpolitiker ökar matens kvalitet ju mer prioriterade frågor om just skolmat är i kommunen. Förekomsten av politiskt beslutade mål har också betydelse för hur skolmaten hanteras i kommunerna. 24 Livsmedelverkets råd följs i varierande utsträckning. Kostchefer runtom 21 Gavin, Dowshen & Izenberg. Mat och hälsa för aktiva barn. (Malmö: Richters Förlag AB, 2005) 22 Den berörda kommunens hemsida. (Hämtad ) 23 Livsmedelsverket. Bra mat i skolan Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. 24 Skolmatens Vänner, Argument. SkolmatensVänners undersökning bland förtroendevalda kommunpolitiker om skolmat och förskolemat. (Argument AB, 2008) 13

14 i landet anger att skälet till att råden inte följs av alla är framför allt att råden är just råd och inte regler som kommunerna och skolorna måste följa Elever med särskilda kostbehov För att alla elever ska ha förutsättningar för bra matvanor är det viktigt att se till att även de som behöver specialkost serveras mat som uppfyller näringsrekommendationerna. Sverige är idag mångkulturellt och religiösa lagar ställer krav på den mat och de livsmedel skolan serverar. 26 Exempelvis vill de muslimer som inte äter blodmat eller svinkött ha någon form av ersättning de dagar sådan mat serveras. De kan då äta vegetarisk mat eller kött av annat slag. 27 Även allergiker har behov som ställer krav på kommuners och skolors planering och hantering av livsmedel. Livsmedelsområdet kontrolleras av regelverk som syftar till att säkerställa all mat Skolmåltidsmijö Matsalsmiljö Eleverna skall serveras sin skolmat i en trivsam och lugn matsalsmiljö. Erfarenheter visar att matsalsmiljön blir lugnare om skolans personal äter tillsammans med barnen. Blyga och ensamma barn känner sig tryggare och stökiga barn blir lugnare. Enligt Livsmedelsverkets råd bör den pedagogiska måltiden ingå i lärarnas uppdrag. 29 Skolmatens Vänners undersökning visar att i endast en av fyra kommuner är miljön välfungerande på samtliga kommunala skolrestauranger. (En välfungerande miljö definieras som ren och fräsch, snyggt vid serveringdiskarna, en ljudnivå som inte är störande, bord och stolar till alla ätande och så vidare.) Brugård Konde & Carlbom Härd. Utvärdering Bra mat i skolan. 26 Livsmedelsverket. Bra mat i skolan Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem, Otterbeck, Jonas. Islam, muslimer och den svenska skolan. (Lund: Studentlitteratur, 2000) 28 Livsmedelsverket. Bra mat i skolan Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. 29 Ibid, Skolmatens Vänner, Argument. Skolmatensvänners kartläggning av Sveriges kommuner gällande de måltider som idag serveras på landets grundskolor och förskolor. 14

15 2.5.2 Tidpunkt Skolmatens Vänner tar i sin undersökning upp betydelsen av att skollunchen serveras på en lämplig tidpunkt: det är mycket vanligt att landets kommunala grundskolor påbörjar lunchserveringen före något som inte anses lämpligt med tanke på hur lång tid det då går mellan lunch och middag för dessa elever. En alltför tidig lunch leder ofta till att eleverna inte orkar lika mycket i skolan under eftermiddagarna. Serveras maten för sent blir eleverna trötta och okoncentrerade på förmiddagarna. Livsmedelverket rekommenderar tydligt skolorna att servera lunchen mellan klockan 11 och 13. De tar även upp betydelsen av att eleverna har tillräckligt med tid för att äta Hygien Det är livsmedelsföretagaren själv, i detta fall skolan, som har ansvar för att maten som serveras är säker. Alla som har ärende i köket eller matserveringen, skolbarn likaväl som vuxna, ska vara friska och ha kläder som är lämpliga för arbetsuppgiften. Faktorer som förvaringstid, temperatur och livsmedlens spårbarhet påverkar matens säkerhet och kvalitet. Det finns tydliga regelverk och kontroller för att maten som serveras i skolan skall vara säker. Livsmedelsverket råder vuxna i skolan att se till att barnen tvättar händerna före måltiden, något som kan motiveras om de vuxna själva agerar förebilder Övriga måltider i skolan Livsmedelsverket ger i sin rapport även råd om hur skolans övriga måltider skall planeras. Skollunchen är central, men också frukost, mellanmål och dricksvatten är viktiga för optimal prestation Skolmatens Vänner, Argument. SkolmatensVänners undersökning bland förtroendevalda kommunpolitiker om skolmat och förskolemat, Livsmedelsverket. Bra mat i skolan Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. 33 Ibid, Ibid,

16 2.6.1 Frukost Inte alla barn äter frukost hemma innan de går till skolan. Frukosten skall, enligt SNR, utgöra 20-25% av dagens närings- och energitillförsel. 35 Några skolor erbjuder eleverna frukost på skolan, ofta till ett självkostnadspris. I majoriteten av skolorna i Sverige, i två av tre kommuner, serveras det inte frukost på de kommunala skolorna. 36 Eleverna är då beroende av att äta en tillräckligt näringsrik frukost i hemmet innan de går till skolan. Livsmedelsverket rekommenderar både hem och skola att frukosten skall bestå av lättmjölk eller lättfil/yoghurt, müsli/flingor, bröd och nyckelhålsmärkta smörgåspålägg, samt grönsaker och frukt Mellanmål och fritidsverksamhet Ett bra mellanmål kan bestå av samma livsmedel som frukosten gör. Ofta serveras det i fritidsverksamheten mellanmål som är söta och feta. Beräkningar visar att utrymmet för söta drycker, bullar, kakor, kex, glass, snacks och godis är mycket litet om skolelever ska få den näring de behöver. Om barnets dagliga energi- och näringsintag i övrigt uppfyller näringsrekommendationerna finns det ett utrymme för cirka 200 kalorier per dag från dessa livsmedel. 38 Skolan uppmanar föräldrar att skicka med elever frukt eller grönsaker till skolan för dem att äta på förmiddagen eller på eftermiddagen om skoldagen är lång. Eftersom det i vårt samhälle förekommer stora skillnader i hälsa och matvanor mellan olika samhällsgrupper är det inte säkert att alla föräldrar följer skolans uppmaning Elevers matvanor utanför skolan Det är av stor vikt att dagens energi- och näringstillförsel fördelas jämnt under dagen. SNR rekommenderar att 20-25% intas vid frukosten, 25-35% vid lunchen och 25-35% vid middagen. Därutöver behövs 1-3 mellanmål för att tillgodose dagens energi- och 35 Livsmedelsverket. Svenska näringsrekommendationer Rekommendationer om näring och fysisk aktivitet. 36 Skolmatens Vänner, Argument. SkolmatensVänners kartläggning av Sveriges kommuner gällande de måltider som idag serveras på landets grundskolor och förskolor. 37 Livsmedelsverket. Bra mat i skolan Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. 38 Ibid, Ibid. 16

17 näringsbehov. 40 För att barn och ungdomar ska få tillräckligt med energi och näringsämnen behöver de både frukost, lunch, mellanmål och middag det räcker inte med en bra skollunch. 41 Föräldrar påverkar barns matvanor genom vad de själva äter och hur de ser på den mat som skolan serverar. Skolhälsovård och lärare kan följa upp skolans hälsopolicy genom att informera föräldrar om hur viktiga deras barns matvanor är för hälsan och utvecklingen, både i och utanför skolan. De bör informera om hur viktigt det är att barnen äter frukost på morgonen och uppmuntra dem att skicka med barnen frukt eller grönsaker varje dag. 42 Skolmaten är viktig för folkhälsan och har en utjämnande roll i vårt samhälle där det är stora skillnader i hälsa och matvanor mellan olika samhällsgrupper. 43 Enligt Morgan Spurlock, som gjort undersökningar om de amerikanska matvanorna är skolmatssituationen många gånger en klassfråga. På skolor belägna i ekonomiskt väletablerade områden är föräldrar ofta mer engagerade i vilken kost barnen får i sig under skoldagen. 44 Enligt Livsmedelsverket är ungefär en femtedel av barnen i Sverige feta eller överviktiga. De får som regel i sig för mycket mättat fett, socker och salt i kombination med att de inte är tillräckligt fysiskt aktiva i skolan och på fritiden. 45 Det finns stora skillnader i hälsa och matvanor mellan olika socioekonomiska grupper. Ekonomiskt utsatta grupper med lägre utbildning och i vissa fall utländsk bakgrund äter ofta mindre frukt och grönsaker och har en högre förekomst av övervikt och fetma Livsmedelsverket. Svenska näringsrekommendationer Rekommendationer om näring och fysisk aktivitet. 41 Livsmedelsverket. Bra mat i skolan Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem, Ibid. 43 Brugård Konde & Carlbom Härd. Utvärdering Bra mat i skolan, Spurlock, Morgan. Jag och extra allt Snabbmaten och det jättestora Amerika. (Stockholm: Wahlström & Widstrand/Månpocket, 2006) 45 Livsmedelsverket. Bra mat i skolan Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. 46 Statens folkhälsoinstitut. Vad kostar bra matvanor? Bättre hälsa, bättre miljö och pengar över. 2 uppl (Hämtad ) 17

18 3 Metod och genomförande Genom att göra en empirisk undersökning, bestående av kvalitativa intervjuer, utforskade jag olika komponenter på en skola med avsikten komma till bättre insikt i sambandet mellan elevers ork att prestera och maten som serveras på skolan. Fokus för undersökningen låg på elevernas koncentrationsförmåga i förhållande till de måltider de intar under skoldagen. Jarl Backman förklarar betydelsen av empirisk på följande sätt. Med termen empirisk menas att utsagorna i princip är testbara och bygger på någon form av kontakt med verkligheten. 47 Jan Hartman ger en tydlig definition av den kvalitativa undersökningen som delvis beskriver vad jag vill åstadkomma med mitt arbete. Kvalitativa undersökningar karakteriseras av att man försöker nå förståelse för livsvärlden hos en individ eller grupp individer. 48 Enligt Alan Bryman kan den kvalitativa forskningsmetoden vara tolkande till sin art, vilket stämmer väl in på den undersökning jag genomfört. Mitt resultat kommer att vara interpretativt eftersom det bygger på en förståelse av den sociala verkligheten utifrån hur människorna i just denna miljö tolkar denna. 49 Min undersökning bestod av sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med en av kommunens koststrateger samt rektorn, skolbespisningspersonalen och tre av lärarna på den skola jag undersökte. Mitt syfte med undersökningen, med de förutsättningar jag getts, var att upptäcka snarare än att bevisa eftersom den tid jag har till mitt förfogande begränsar andra möjligheter Kvalitativ intervjustudie Jag har valt att använda mig av en kvalitativ intervjustudie för att få svar på de frågor jag har. Mina intervjuer har varit semistrukturerade. Det har inneburit att jag använt mig av en lista med frågor och de ämnen jag velat beröra, men att intervjupersonerna haft 47 Backman, Jarl. Rapporter och uppsatser. (Lund: Studentlitteratur, 1998), Hartman, Jan. Vetenskapligt tänkande Från kunskapsteori till metodteori. 2:6 uppl. (Lund: Studentlitteratur, 2004), Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. 1:3 uppl. (Lund: Liber AB, 2001) 50 Gunnarsson, Bernt, fil.dr. i pedagogik. Föreläsning; Kvalitativ metod. Malmö Högskola

19 stor frihet att själva utforma svaren. 51 Den ursprungliga ordningen av frågorna har justerats och följdfrågor har tillkommit under intervjuernas gång. Inför intervjuerna har jag gjort en grundlig litteraturgranskning för att sätta mig in i ämnet och på så sätt kunna ställa relevanta frågor till intervjupersonerna. En del av de frågor jag ställt i mina intervjuer har varit slutna (bilaga 1 och 2), andra öppna. Att jag valt att använda mig av slutna frågor beror på att jag syftat till att klargöra innebörden av frågan för respondenten innan jag gått vidare och öppnat upp möjligheten för ett mer utredande svar. 52 Därför borde mitt val av slutna frågor inte påverka resultatet av undersökningen. Två av mina intervjuer, med koststrategen och rektorn, kan dessutom ses som en förstudie till mina övriga intervjuer. De har kompletterat och stärkt min kunskapsbakgrund i ämnet innan jag genomfört de intervjuer som syftat till att skildra en mer subjektiv sanning Intervju med rektor Jag har valt att intervjua ansvarig rektor för att på så sätt få en insyn i hur omfattande intresset och engagemanget för skolmaten är på skolan. Rektorn fick besvara ett antal frågor om skolmaten och hur skolan arbetar för att förbättra elevernas välbefinnande och hälsa (bilaga 1) Intervju med ansvarig i skolbespisningen För att få en uppfattning om hur det praktiska arbetet med skolmaten hanteras har jag valt att intervjua ansvarig personal i skolbespisningen. Min målsättning med intervjun har varit att ta reda på vilka kostkunskaper skolbespisningspersonalen har, men även hur mycket inflytande de har i planeringen av skolmåltiderna på skolan (bilaga 2) Intervjuer med lärare Klassföreståndaren i en klass följer elevernas utveckling dagligen och har god insikt i hur deras beteende och prestationer påverkas av den miljö som omger dem. Därför har 51 Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. 52 Ibid. 19

20 jag till min undersökning valt att intervjua tre lärare på skolan. För att skilja lärarnas kommentarer åt kommer de hädanefter kallas lärare X, lärare Y och lärare Z. Lärare X och Z är klassföreståndare för varsin tredjeklass. Lärare Y är klassföreståndare i en femteklass. Min förhoppning med dessa intervjuer har varit att ta reda på mer om elevernas kost- och rörelsevanor, men också hur mycket lärarna undervisar i ämnen som syftar till att förbättra elevernas hälsa (bilaga 3). Att skolan är ansvarig för att eleverna införskaffar sig kunskaper för en hälsofrämjande utveckling uttrycks tydligt i läroplanen. Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön Intervju med koststrateg i kommunen För att komplettera den information jag fått från rektor och ansvarig i skolbespisningen valde jag att utföra en intervju med en koststrateg på kommunens skolrestauranger. Många av de beslut som påverkar skolmaten på en skola fattas på kommunalt plan. I den aktuella kommunen är det kommunens skolrestauranger som planerat matsedel, näringsberäknat maten, bestämt budget och så vidare (bilaga 4). 3.2 Tillvägagångssätt Urval Jag har valt att besöka en skola i en sydsvensk kommun där eleverna kommer från liknande sociokulturella förhållanden samt uppvisar, i Skolverkets statistik, låga meritvärden jämfört med andra skolor i denna del av landet. 54 Skolan ligger relativt centralt i en stor stad. Den har cirka 650 elever från förskoleklass till årskurs nio. Jag fokuserade i min undersökning på de elever som går grundskolans tidigare år. Samtliga elever på skolan har invandrarbakgrund. Skolan finns belägen i en stad bestående av en mångkulturell befolkning. Cirka en tredjedel av invånarna i staden är 53 Lärarförbundet. Lpo94, Lärarens handbok, Skolverket. Grundskolan Slutbetyg årskurs 9, Skåne (Hämtad ) 20

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Bun 103/2009 KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Sölvesborg som hälsokommun arbetar för att alla ska ha god hälsa och kunna vistas i en stimulerande miljö.

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Kostpolicy För skola, fritidshem och förskola inom Essunga kommun

Kostpolicy För skola, fritidshem och förskola inom Essunga kommun Kostpolicy För skola, fritidshem och förskola inom Essunga kommun Dokumenttyp Reviderad Fastställd Policy Av utbildningsnämnden 2019-04-29, 31 Av utbildningsnämnden 2015-06-08, 41 Detta dokument gäller

Läs mer

Kosten kort och gott

Kosten kort och gott Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer

Läs mer

Kostpolicy. För Skola, Fritidshem och Förskola inom Essunga kommun

Kostpolicy. För Skola, Fritidshem och Förskola inom Essunga kommun Kostpolicy För Skola, Fritidshem och Förskola inom Essunga kommun Dokumenttyp Fastställd Detta dokument gäller för Giltighetstid Dokumentansvarig Diarienummer Policy 2015-06-08 41 Utbildningsnämnden Tillsvidare

Läs mer

Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Det utmärkta matrådet! Så påverkar du maten på din skola Det här är ett matråd Varje skola

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Mmm maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Maten i grundskoleverksamheten Denna folder med gemensamma riktlinjer är ett led i arbetet med att grundlägga

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga

Läs mer

Måltidspolicy 1. Måltidspolicy. Kostenheten Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun

Måltidspolicy 1. Måltidspolicy. Kostenheten Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun Måltidspolicy 1 Måltidspolicy Kostenheten Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun 12 juni 2014 Måltidspolicy 2 Innehållsförteckning sid Inledning 3 Syfte med måltidspolicyn 3 Måltidskvalitet

Läs mer

KOSTPOLICY. i Gislaveds kommun

KOSTPOLICY. i Gislaveds kommun KOSTPOLICY för skolrestaurangerna inom förskola och skola i Gislaveds kommun Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2013-05-20, 55 1 VARFÖR KOSTPOLICY? Enhetliga riktlinjer för verksamheterna Stöd för

Läs mer

Kostpolicy - för förskola och skola

Kostpolicy - för förskola och skola Kostpolicy - för förskola och skola Inledning En stor del av vår ohälsa beror på hur vi lever. En viktig förutsättning för en god hälsa är bra matvanor. Därför är det viktigt att maten håller en bra kvalitet

Läs mer

Riktlinjer för mat i förskola/skola/fritidshem

Riktlinjer för mat i förskola/skola/fritidshem Förslag till Riktlinjer för mat i förskola/skola/fritidshem Dokumentnamn Riktlinjer för mat i förskola/skola/fritidshem Dokumentansvarig/processägare Kostchef Dokumenttyp Riktlinjer Version 1 Fastställd/upprättad

Läs mer

Karlskrona språkfriskola 2015/2016

Karlskrona språkfriskola 2015/2016 KARLSKRONA SPRÅKSKOLA Verksamhetsplan Skolmåltid Karlskrona språkfriskola 2015/2016 2015-06-15 Innehåll Skollag och Riktlinjer... 3 Skolans visioner och arbete runt skolmåltiden... 4 Heldagssyn... 4 Sockerpolicy...

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Kost i skola och barnomsorg

Kost i skola och barnomsorg Barn- och utbildningsförvaltningen Ärende nr: BUN 2017/408 Fastställd: 2017-12-14 Reviderad: RIKTLINJE Kost i skola och barnomsorg 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Vision...

Läs mer

Förslag till KOSTPOLITISKT PROGRAM

Förslag till KOSTPOLITISKT PROGRAM Diarinr: 2012:284 Kostenheten Kostchef Gunilla Larsson 2012-07-11 Förslag till KOSTPOLITISKT PROGRAM - Mat i förskola, skola och äldreomsorg C:\Users\crne\AppData\Local\Temp\evoat.tmp\kostpolitiskt program

Läs mer

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Syfte Att ange den nivå för måltidskvalitet som ska gälla för all verksamhet inom bildningsförvaltningen i Hammarö kommun. Att

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete av kostenverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Den

Läs mer

Skolmåltidens kvalitet 2015/16 - elevernas perspektiv

Skolmåltidens kvalitet 2015/16 - elevernas perspektiv Skolmåltidens kvalitet 1/16 - elevernas perspektiv Stora Hammars skola (Vellinge) Skolan har använt elevenkäten som ingår i SkolmatSveriges verktyg för att få elevernas syn på skollunchen. Elevenkäten

Läs mer

Kostpolicy för Lunds kommun

Kostpolicy för Lunds kommun Kostpolicy för Lunds kommun Kommungemensamt styrdokument för kost, livsmedel och måltider i Lunds kommun. Beslutad av kommun fullmäktige, gäller från och med 2014-08-28 1 2 Inledning I Lunds kommun är

Läs mer

Kostpolicy för Lunds kommun

Kostpolicy för Lunds kommun Kostpolicy för Lunds kommun Kommungemensamt styrdokument för kost, livsmedel och måltider i Lunds kommun. Beslutad av kommun fullmäktige, gäller från och med 2014-08-28 1 Inledning I Lunds kommun är engagemanget

Läs mer

Kostpolicy För Dals-Ed kommun

Kostpolicy För Dals-Ed kommun Kostpolicy För Dals-Ed kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet. Antagen i Kommunfullmäktige 2010-12-15 121 Datum: 2011-02-02 Kostpolicyn är utarbetad

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Kostpolicy för Haninge kommun

Kostpolicy för Haninge kommun Kostpolicy för Haninge kommun Dokumenttyp: Styrdokument Dokumentnamn: Kostpolicy för Haninge kommun Beslutat datum: 2017-06-14 Gäller från datum: 2017-06-26 Beslutat av: Kommunstyrelsen 159 Ansvarig förvaltning

Läs mer

Verksamhetsplan Skolmåltid 2018/2019

Verksamhetsplan Skolmåltid 2018/2019 Verksamhetsplan Skolmåltid 2018/2019 Uppdaterad 2018-08-08 Innehåll Skollag och Riktlinjer... 3 Skolans visioner och arbete runt skolmåltiden... 4 Heldagssyn... 5 Sockerpolicy... 5 Arbetsbeskrivning...

Läs mer

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Kostpolicy.  Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008 Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:

Läs mer

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Beslutad i: Barn- och ungdomsnämnden Uppdaterad: 2014-10-22 POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt.

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

Verksamhetsplan Skolmåltid

Verksamhetsplan Skolmåltid Verksamhetsplan Skolmåltid Karlskrona Montessorifriskola 2015/2016 2015-07-01 Innehåll Skollag och Riktlinjer... 3 Skolans visioner och arbete runt skolmåltiden... 4 Heldagssyn... 5 Sockerpolicy... 5 Arbetsbeskrivning...

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen. En arbetsbok om Kost Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen Steg för Steg ESL 2019 Författare: Sophia Elgemark, Maja Svensson och Dag Andersson Inledning

Läs mer

Bra måltider i skolan

Bra måltider i skolan Bra måltider i skolan Skolmaten i Kungsbacka kommun LÄR DIG MER OM SKOLMATEN I KUNGSBACKA KOMMUN kungsbacka.se/skolmaten Inledning Vad innehåller skolmaten i Kungsbacka kommun och hur planerar vi skolmenyn?

Läs mer

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN 2018 -Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Välkommen till Future Kitchen Du får erfarenhet av hur det är att

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

KOSTPOLICY. mat i förskola och skola

KOSTPOLICY. mat i förskola och skola KOSTPOLICY mat i förskola och skola Denna broschyr är framtagen av Catarina Åsberg, konsult, i samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen och IDEFICS i Partille kommun under hösten 2011. Övriga källor:

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) M. 3.3 RIKTLINJER FÖR KOST INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA Inledning Maten som serveras ska vara god, säker och näringsriktig. Måltiderna ska vara trivsamma och ge barnen en positiv upplevelse.

Läs mer

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM KOSTPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Inledning I Haninge kommun serveras mat varje dag till drygt 15 000 barn, elever, vuxna och äldre inom måltidsverksamheterna i förskola, skola,

Läs mer

Syfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring

Syfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring Kvalitetsmåltider Alla matgäster ska uppleva en trygghet i att maten som serveras i Marks kommun är god, näringsrik, väl sammansatt och säker avseende specialkoster och livsmedelshygien. Syfte Syftet med

Läs mer

Riktlinjer för kost i förskolan i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i förskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i förskolan i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i förskolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i förskolan är mycket viktiga i omsorgen om barnen.

Läs mer

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola 2015-01-01 Riktlinjer för kost inom förskola och skola 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Ansvarsfördelning 3 Mat och hälsa 3 Val av livsmedel 4 Specialkost 6 Måltidsmiljö och bemötande 6 Miljöaspekter

Läs mer

Kostpolicy för Säffle kommun

Kostpolicy för Säffle kommun Kostpolicy för Säffle kommun Barn, ungdomar, handikappade och äldre inom kommunal verksamhet. 2012-06-04 Kostpolicyn är utarbetad i samarbete med Dalslandskommunerna och Säffle kommun. Varje berörd kommunal

Läs mer

SKURUPS KOMMUN FÖRVALTNINGEN för KULTUR - SOCIALTJÄNST - UTBILDNING

SKURUPS KOMMUN FÖRVALTNINGEN för KULTUR - SOCIALTJÄNST - UTBILDNING SKURUPS KOMMUN FÖRVALTNINGEN för KULTUR - SOCIALTJÄNST - UTBILDNING 2004-10-28 SKURUPS KOMMUN FÖRVALTNINGEN för KULTUR - SOCIALTJÄNST UTBILDNING 2004-10-27 Kostpolitisk målsättning inom förskola skola

Läs mer

KOSTPOLICY. För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom 110914 Reviderad 120509

KOSTPOLICY. För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom 110914 Reviderad 120509 KOSTPOLICY För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom 110914 Reviderad 120509 Bakgrund och syfte Kostenheten inom Förvaltningen för

Läs mer

Sammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 2005

Sammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 2005 25-9-23 Bilaga 1 Sammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 25 SKOP, Skandinavisk Opinion AB, gör regelbundna undersökningar bland personer i åldern 18-84 år bosatta i hela riket. Mellan

Läs mer

Verksamhetsplan Skolmåltid

Verksamhetsplan Skolmåltid KARLSKRONA SPRÅKSKOLA Verksamhetsplan Skolmåltid 2018/2019 Uppdaterad 2018-08-08 Innehåll Skollag och Riktlinjer... 3 Skolans visioner och arbete runt skolmåltiden... 3 Heldagssyn... 4 Sockerpolicy...

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider är centrala

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

Kost- och måltidspolicy för Mjölby kommun. Världsvan & Hemkär

Kost- och måltidspolicy för Mjölby kommun. Världsvan & Hemkär Kost- och måltidspolicy för Mjölby kommun Världsvan & Hemkär Förord Vårt mål är att alla matgäster ska känna trygghet i att Mjölby kommun serverar god, vällagad och näringsrik kost i förskolan, skolan

Läs mer

Måltider i förskolan i Huddinge kommun

Måltider i förskolan i Huddinge kommun Måltider i förskolan i Huddinge kommun Våra kök I Huddinge kommun finns ca 75 kommunala förskolor där vi serverar mat till ca 5200 barn varje dag. På de flesta förskolor finns en kock som lagar maten i

Läs mer

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola Kostpolicy inom förskola, grundskola och gymnasieskola Alla matgäster, men även vårdnadshavare, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje

Läs mer

Riktlinjer för kost i förskola och skola

Riktlinjer för kost i förskola och skola Tjänsteskrivelse 2018-03-07 Handläggare Camilla Alvesborg Avdelningen styrning och kvalitet Diarienummer 2016UTN/0293 Utbildningsnämnden Riktlinjer för kost i förskola och skola Förslag till beslut Redovisning

Läs mer

Skolmåltidens kvalitet Ht 2014 - personalens perspektiv

Skolmåltidens kvalitet Ht 2014 - personalens perspektiv Skolmåltidens kvalitet Ht 214 - personalens perspektiv Stora Hammars skola (Vellinge) Skolan har använt personalenkäten som ingår i SkolmatSveriges verktyg för att få personalens syn på skollunchen. Personalenkäten

Läs mer

Kostenheten Uddevalla kommun

Kostenheten Uddevalla kommun Riktlinjer Kostenheten 1 Kostenheten Uddevalla kommun Riktlinjer Kostenheten 2 RIKTLINJER FÖR KOSTENHETENS VERKSAMHET I UDDEVALLA KOMMUN Senaste revideringen av dokumentet om riktlinjer: 2011-10-06 Målsättningen

Läs mer

Kostpolicy för Bjuvs kommun

Kostpolicy för Bjuvs kommun Kostpolicy 1 Kostpolicy för Bjuvs kommun Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Den ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd att se framemot. Njutning, nödvändig näring

Läs mer

Sedan början av 90-talet har allt fler kommuner börjat ta betalt av sina gymnasieelever för skol

Sedan början av 90-talet har allt fler kommuner börjat ta betalt av sina gymnasieelever för skol Sida 1 av 7 < Tillbaka Gymnasieelevernas matvanor. Om gymnasieelevers matvanor och attityder till måltider och måltidssituationer i skolan och hemma samt konsekvenser av skolmåltidsavgifter. Pedagogiska

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Promemoria Nya skollagen Kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider 10 kap. 10, 11 kap 13, 12 kap. 10, 13 kap (6)

Promemoria Nya skollagen Kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider 10 kap. 10, 11 kap 13, 12 kap. 10, 13 kap (6) Nya skollagen Kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider 10 kap. 10, 11 kap 13, 12 kap. 10, 13 kap. 10 2011-05-27 1 (6) SKOLINSPEKTIONEN 2 (6) Kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider... 3 Nyheter...

Läs mer

Grundskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län

Grundskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län 1 Grundskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län Fysisk aktivitet, goda matvanor och god ljudmiljö är av stor betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande. Levnadsvanor

Läs mer

Kostpolicy för skola och förskola

Kostpolicy för skola och förskola Kostpolicy för skola och förskola Vision Alla matgäster, äldre som yngre, får nylagad, varm, god och säker mat i en lugn och trevlig miljö. I förskolan och i skolan ingår måltiden som en naturlig del och

Läs mer

Riktlinjer för pedagogiska måltider i SBU Skövde kommun. Beslutad av Barn och utbildningsnämnden 26 mars 2018, 32. Dnr BUN2018.

Riktlinjer för pedagogiska måltider i SBU Skövde kommun. Beslutad av Barn och utbildningsnämnden 26 mars 2018, 32. Dnr BUN2018. Riktlinjer för pedagogiska måltider i SBU Skövde kommun Beslutad av Barn och utbildningsnämnden 26 mars 2018, 32. Dnr BUN2018.0087 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Fri eller subventionerad måltid inom pedagogiska

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan

Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan Så arbetar vi för att grundlägga goda och hälsosamma matvanor hos ditt barn Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan Matglädje Mat är glädje, inspiration och njutning. Goda måltider, näringsriktig

Läs mer

Kostpolitiska riktlinjer

Kostpolitiska riktlinjer Kostpolitiska riktlinjer För alla nämnder och kommunala bolag inom Stadsbackenkoncernen med någon form av måltidsverksamhet. Fastställt av Kommunfullmäktige 2017-03-27 SUNDSVALLS KOMMUN 1 Måltider för

Läs mer

Riktlinjer för kosthållning

Riktlinjer för kosthållning Riktlinjer för kosthållning Beslutsdatum 2018-06-13 Diarienummer 2018KS/0719 Reviderat - Lagstadgat styrdokument - Ersätter styrdokument Kostpolicy Uppföljning Årligen i miljöbokslutet. I halv- och helårsbokslut.

Läs mer

Kostverksamheten 2014-2016

Kostverksamheten 2014-2016 BSN/83/2013 Riktlinjer för Kostverksamheten 2014-2016 Barn- och skolnämnden 2013-12-12, 96 Riktlinjer för kostverksamheten Barn- och skolnämndens övergripande riktlinjer för kostverksamheten i pedagogisk

Läs mer

Töreboda kommun. 43 Töreboda kommun

Töreboda kommun. 43 Töreboda kommun 43 Töreboda kommun Töreboda kommun Överlag var det de yngsta eleverna, år 3, som bäst uppskattade skolmåltiden, både när det gällde mat och miljö. De yngsta skoleleverna tyckte bäst om skolmaten. Det var

Läs mer

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10

Läs mer

Resultat av enkäterna till förskola, skola och särskilt boende

Resultat av enkäterna till förskola, skola och särskilt boende Bilaga 2 till Gränslös rapport: Kommunal mat något man gärna sätter tänderna i?! Resultat av enkäterna till förskola, skola och särskilt boende Enkätsvar och svarsfrekvens Förskola Antal som Antal som

Läs mer

Behov vid om- och tillbyggnad av restaurangen på Furulidskolan

Behov vid om- och tillbyggnad av restaurangen på Furulidskolan 215-11-9 Behov vid om- och tillbyggnad av restaurangen på Furulidskolan Dnr KS 215-651 Driftenheten har tillsammans med Furulidskolans rektor och arkitekt från bsv arkitekter fört diskussioner och utrett

Läs mer

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern. Vägledning till matsedelsplanering Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern. Köpings kommun Rapporten skriven av: Jorun Ledin, 2014-10-14 Antagen av: [Klicka här och skriv nämnd, datum

Läs mer

Riktlinjer för måltidsverksamheten. Inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Riktlinjer för måltidsverksamheten. Inom förskola, grundskola och gymnasieskola Riktlinjer för måltidsverksamheten Inom förskola, grundskola och gymnasieskola 1 Riktlinjer för måltidsverksamheten Innehållsförteckning Inledning...3 Syfte...3 Mål...3 Riktlinjer för måltidsverksamheten...4

Läs mer

Riktlinjer för maten och måltiderna inom gymnasieskolan

Riktlinjer för maten och måltiderna inom gymnasieskolan Riktlinjer för maten och måltiderna inom gymnasieskolan i Nybro kommun Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden i Nybro kommun 2010-03-03, 19. Reviderad av Lärande och kulturnämnden i Nybro kommun 2016-XX-XX

Läs mer

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium Kostpolicy 2 Bilagor till kostpolicy 2 Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium 2 1. Livsmedelsval/Miljö

Läs mer

Skolmaten i Hjo, Mariestad, Tibro och Töreboda år 2013

Skolmaten i Hjo, Mariestad, Tibro och Töreboda år 2013 Skolmaten i Hjo, Mariestad, Tibro och Töreboda år 13 Anita Boij Rapport 14:1 A. BOIJ AB - Idé- och produktutveckling Skolmaten i Hjo, Mariestad, Tibro och Töreboda år 13 Rapport 14:1 ISBN 978-91-9896-1-5

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Tidaholm karin.artmo@tidaholm.se 2010-02-01 Kostpolicy för Tidaholms kommuns förskolor och skolor Vision Alla matgäster skall känna sig trygga i att

Läs mer

Ärende 11 Kostpolicy inom förskola, grundskola och gymnasieskola Alla matgäster, men även vårdnadshavare, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt

Läs mer

Artikel till Elevhälsan. Under fokus Elevhälsans medicinska insats. Dietistens funktion inom skolan: skolmåltiderna och elevhälsan?

Artikel till Elevhälsan. Under fokus Elevhälsans medicinska insats. Dietistens funktion inom skolan: skolmåltiderna och elevhälsan? Artikel till Elevhälsan. Under fokus Elevhälsans medicinska insats Dietistens funktion inom skolan: skolmåltiderna och elevhälsan? Maten har alltid varit ett omdiskuterat område om det gäller hemma, om

Läs mer

SKOLMJÖLKENS DAG 27 SEPTEMBER 2017

SKOLMJÖLKENS DAG 27 SEPTEMBER 2017 Skolmaterial SKOLMJÖLKENS DAG 27 SEPTEMBER 2017 1 Hela världens skolmat Skolmjölkens dag Den sista onsdagen i september varje år firas Skolmjölkens dag. Det är FNs livsmedels- och jordbruksorganisation,

Läs mer

Kostpolicy - för förskola och skola

Kostpolicy - för förskola och skola Kostpolicy - för förskola och skola Inledning En stor del av vår ohälsa beror på hur vi lever. En viktig förutsättning för en god hälsa är bra matvanor. Därför är det viktigt att maten håller en bra kvalitet

Läs mer

Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg. Reviderad Kf 117/2016

Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg. Reviderad Kf 117/2016 Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg Reviderad Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-10-26, 117 Diarienummer: 2015/215 10 För revidering ansvarar: Skol- och barnomsorgschefen och vård-

Läs mer

Tjänsteskrivelse Yttrande angående kostpolicy för Vallentuna kommun

Tjänsteskrivelse Yttrande angående kostpolicy för Vallentuna kommun VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-09-24 DNR SN 2014.162 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

EXAMENSARBETE. Hösten 2010. Elevers måltider under skoldagen. Lärarutbildningen. En undersökning av energi- och näringsintag bland elever i årskurs 3

EXAMENSARBETE. Hösten 2010. Elevers måltider under skoldagen. Lärarutbildningen. En undersökning av energi- och näringsintag bland elever i årskurs 3 EXAMENSARBETE Hösten 2010 Lärarutbildningen Elevers måltider under skoldagen En undersökning av energi- och näringsintag bland elever i årskurs 3 Författare Pontus Nilsson Jessica Danielsson Handledare

Läs mer

Kostpolicy för Sameskolstyrelsen

Kostpolicy för Sameskolstyrelsen Kostpolicy för Sameskolstyrelsen Kostpolicy inom förskola och grundskola Sameskolans måltidsverksamheter ska verka för en hållbar utveckling, lägga stor vikt vid samiska mattraditioner samt präglas av

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument RIKTLINJER FÖR MÅLTIDER ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2017-11-30, 277 GÄLLER FRÅN OCH MED:2017-11-30 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Servicechef

Läs mer

Motion om pedagogisk skollunch

Motion om pedagogisk skollunch Tjänsteskrivelse 2011-05-23 BUN 2011.0218 Handläggare: Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Motion om pedagogisk skollunch Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden har att yttra sig över en motion

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SPECIALKOSTER I SKOLAN

RIKTLINJER FÖR SPECIALKOSTER I SKOLAN STYRDOKUMENT 1 (12) RIKTLINJER FÖR SPECIALKOSTER I SKOLAN Samarbetsprojekt mellan Folkhälso- och Kostförvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen i Karlskoga kommun samt Kultur- och utbildningsförvaltningen

Läs mer

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Enkla tips för att ditt barn ska må bra. Enkla tips för att ditt barn ska må bra. 1177.se/Vastmanland Fr u k t & bär Gr ön s ak Po t a t Köt t, fisk &ä gg er &o r st i s & ro t fruk te, fl Mj ölk Brö d in g,g or ry n, pa sta & ri s M at fe tt

Läs mer

Utbildningsnämndens arbetsutskott PROTOKOLL Riktlinjer för pedagogiska måltider UN-2016/349. Beslut

Utbildningsnämndens arbetsutskott PROTOKOLL Riktlinjer för pedagogiska måltider UN-2016/349. Beslut Utbildningsnämndens arbetsutskott 104 Utdrag ur PROTOKOLL 2016-09-20 Riktlinjer för pedagogiska måltider UN-2016/349 Beslut Arbetsutskottet föreslår utbildningsnämnden att besluta att anta förslag till

Läs mer

1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA. Kostservice 2014-12-01

1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA. Kostservice 2014-12-01 1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Kostservice 2014-12-01 2(12) Mat och måltider är centrala i våra liv, som njutning, en källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Våra matvanor har också

Läs mer

Matglädje. för både elever och seniorer

Matglädje. för både elever och seniorer Matglädje för både elever och seniorer Rapport från Folkpartiet i Skellefteå, augusti 2010 1 Matglädje i skola och omsorg! Måltiden har en central betydelse i våra liv. Näringsrik mat som smakar bra ger

Läs mer

Måltidsriktlinjer. För barn- och utbildningsnämndens verksamheter. PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

Måltidsriktlinjer. För barn- och utbildningsnämndens verksamheter. PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER SID 1(8) Måltidsriktlinjer För barn- och utbildningsnämndens verksamheter. PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se

Läs mer