vardag KLIMAT KlimatVardag 2010 RESULTATREDOVISNING

Transkript

1 vardag KLIMAT KlimatVardag 2010 RESULTATREDOVISNING

2 Ingen kan göra allt men alla kan göra något! Klimatproblemen är ett globalt problem med lokala lösningar. Det är allas ansvar att hjälpa till samhälle, företag och individer. Under 2010 var vi 170 skånska familjer som ägnade året åt att lära nytt, lära om, tipsa varandra och tillsammans fundera kring klimatfrågorna i projektet KlimatVardag. Projektets ambition var att förmedla en positiv inställning till förändringar och med nyfikenhet och glädje visa att de små stegen i rätt riktning är viktiga delar i helheten och det har alla hjälpts åt med att göra! BAKGRUND Känns miljöfrågorna för stora och svåra kan det bli svårt att uppbringa energi för att förändra vanor och beteenden. Det är också lätt att tro att förändringar man gör som privatperson eller enskilt hushåll inte spelar någon roll. För att visa på motsatsen och så positiva frön kring beteendeförändringar och klimatsmart livsstil ansökte Hållbar Utveckling Skåne om bidrag från Region Skånes Miljövårdsfond för projektet KlimatVardag. UPPLÄGG De 170 deltagande familjerna är spridda över Skåne och bor i de kommuner som deltar i projektet. Hushållen var under året fördelade i 14 grupper utifrån bostadsort (8 20 hushåll/grupp). Varje grupp samordnades av en anställd från någon av de deltagande kommunerna eller organisationerna. Projektet fokuserade på att ge information och tips för en klimatsmartare vardag inom områdena energi - användning, transporter, mat, konsumtion samt avfall. Inom dessa områden finns många åtgärder att genomföra och hushållen bestämde själva vad och hur stora förändringar som passade. Projektet inleddes med en introducerande storföreläsning på fyra platser i Skåne. Innehållet var allmän fakta om klimatfrågan samt fokus på energi. Efter den storföreläsningen fick hushållen fylla en handlingsplan med fem åtgärder de föresatte sig att genomföra under året. Gruppernas samordnare var diskussionsstöd vid val av åtgärder och hjälpte även till att formulera åtgärderna så att de blev konkreta och nåbara mål. Ytterligare tre storföreläsningar genomfördes med efterföljande gruppträffar och utmaningar. Dessa beskrivs närmare på nästa uppslag. SYFTE OCH MÅL KlimatVardag ville öka kunskapen om hur vår livsstil påverkar klimatet och ge hushållen verktyg att ta klimatsmarta beslut. Projektet ville också visa att det kan vara enkelt att göra förändringar i rätt riktning, deltagarna har varit goda förebilder och inspiration för varandra. Projektet ville stötta enskilda individer och visa på de positiva möjligheterna med eget miljöengagemang och att skapa positiv uppmärksamhet kring klimatfrågan och beteendeförändringar med förhoppningen att detta ökar intresset från allmänheten att på egen hand göra förändringar i livsstilen. 2

3 50 Åldersfördelning bland deltagarna 40 FINANSIÄRER OCH DELTAGARE KlimatVardag finansierades av Region Skåne, Länsstyrelsen, Kommunförbundet Skåne samt 30 de deltagande kommunerna Bjuv, Burlöv, Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Höganäs, Hörby, Höör, Klippan, Landskrona, Malmö, Osby, Perstorp, Sjöbo, Svalöv, Tomelilla, Trelleborg, 20 Åstorp och Örkelljunga. Projektledningen bestod av projektledare från Hållbar Utveckling Skåne, kommunikatör från Region Skåne samt energiexpert från Kommunförbundet Skåne. Hållbar Utveckling Skåne var projektägare. Deltagarna i projektet har främst varit boende 10 i de deltagande kommunerna. Region Skåne och Länsstyrelsen har deltagit med anställda inom de respektive organisationerna. Det är en spridning i ålder mellan 0 80 år och alla boendeformer finns representerade: lägenhet, villa/radhus och gård/jordbruksfastighet. Familjesammansättningen är lika varierad, här finns ensamhushåll, par med utflugna barn, småbarnsfamiljer med allt från 1 till 6 barn. Deltagarna har varierande erfarenhet av miljöfrågor och engagemang kring frågan. Att de deltagande hushållen är så varierade visar att nyfikenheten på miljöfrågorna finns i alla generationer och kan vara oberoende av andra sociala faktorer. MÄTMETODER I inledningsskedet fick alla fylla i en enkät samt testa sin klimatpåverkan via hemsidan Klimatkontot.se. I januari 2011 upprepades enkät och test. Enkäten är ett sätt att mäta resultat men även ett sätt att få deltagarna att själva reflektera över förändringar och beteende. I december 2010 skickades en arbetsbok ut till alla deltagare. Arbets - boken var uppdelad i temaområdena med informationstext kring området samt frågor om vad politiker, företag respektive individer kan göra för att det ska bli lättare att göra klimatsmarta val i vardagen. Svaren i arbetsböckerna har samlats in och utgör underlag för KlimatVardags manifest (s 8). Manifestet presenterades under projektets avslutningsfest och då fanns också möjlighet att komma med synpunkter och komplettera med ytterligare fråge - ställningar. Manifestet antogs därefter enhälligt den 22 januari SLUTSATSER Alla vuxna deltagare i projektet KlimatVardag har minskat sina koldioxidutsläpp med nästan 1 ton CO2 under året, totalt cirka 200 ton. Även om hela minskningen inte består och bara halva mängden CO2 utgör den be - stående delen av minskningen så är det en avsevärd mängd koldioxid. Att applicera projektets resultat på hela Sverige så skulle innebära en minskning med cirka 3,5 miljoner ton koldioxid årligen. Men bortsett från koldioxidminskningen är ett mycket värdefullt resultat av projektet att frågan diskuteras vid köksbord och på arbetsplatser. Beteende förändringar tar tid och en den krävs förändring i synsätt och tanke. Att reflektera över hur man konsumerar och diskutera frågan till vardags är ett sätt att långsiktigt uppnå förändring. Det är en anledning till att projekt som KlimatVardag är viktiga för att öka medvetenheten kring samhällets och individens konsumtion. Mediauppmärksamheten under året är ytterligare ett tecken på att det är fler än vi som tycker frågan är viktig!

4 Följande arrangemang har tipsats om eller arrangerats i KlimatVardags regi: Energimässa i Svalöv Matföreläsning i Trelleborg Föreläsning om grisuppfödning i Malmö Bränslesnål körning i Helsingborg Klimatföreläsning i Lund Matföreläsning i Kävlinge Kompostträff i Dösjebro Cykelkväll med middag i Kristianstad Studiebesök om vattenrening i Alnarp Energitinget i Malmö Studiebesök på Wrams Gunnarstorp Eko-/Reko butiksspaning i Malmö Klädbytarkväll i Malmö Laga vegetarisk lyxmat i Lund Chokladprovning i Malmö Bränslesnål körning i Hässleholm Bränslesnål körning i Ystad Studiebesök i klimatsmart boende i Lund Studiebesök på SolarCity i Malmö Vad gjorde vi under 2010? Spännande, roliga idéer från deltagarna har gjort att de valfria aktiviteterna varierat från bränslesnål körning till chokladprovning. Ambitionen har varit att försöka tillgodose så många önskemål som möjligt under året. STORFÖRELÄSNINGAR Under året har storföreläsningar på de olika temaområdena energianvändning, transporter, mat, konsumtion och avfall genomförts på orterna Helsingborg, Hässleholm, Malmö och Ystad. Hushållen har själva fått bestämma till vilken storföreläsning de velat komma. Vid storföreläsningarna har flera olika perspektiv av det aktuella temaområdet belysts, men det har även funnits utrymme för diskussion och samvaro. Storföreläsningarna har skapat en gemensam kunskapsgrund att utgå ifrån. Vid storföreläsningarna kring mat och konsumtion anordnades minimässor med lokala företag med koppling till hållbar utveckling, exempelvis ekologiska klädbutiker, när odlad mat, världsbutiker och så vidare. Storföreläsningen om konsumtion och avfall genomfördes i form av en workshop. Referat från dagarna har publicerats på hemsidan. Det har även arrangerats aktiviteter för barn där mellan 8 12 barn har deltagit vid respektive träff. De har fått pyssla och leka i en angränsande lokal för att ge föräldrarna möjlighet att ostört delta vid föreläsningarna. Den mat som serverats har i möjligaste mån varit ekologisk och även vegetarisk. På vissa orter har även erbjudits möjlighet att ta hem matlåda för att minimera avfall och svinn. Utvärderingarna visar att dagarna varit uppskattade men eventuellt kunde varit något längre. GRUPPTRÄFFAR Mellan storföreläsningarna har grupperna träffats och diskuterat utifrån temat på senaste storföreläsningen. Samordnarna försågs med förslag till dagordning, utmaningar för deltagarna att utföra innan eller efter gruppträffen samt diskussionsfrågor. Eftersom samordnarna stod för genomförandet har gruppträffarna utformats utifrån behov och intressen hos respektive grupp. Utmaningarna varierade i svårighetsgrad och tema för att erbjuda något för alla. Exempel på utmaningar: köpstopp en vecka, laga vegetarisk mat, inventera belysningskällor och föra resedagbok. Emellanåt har samordnarna bjudit in externa föreläsare, exempelvis trafikskol lärare till gruppträffen med fokus på transporter. Vissa av grupperna har även arrangerat egna studiebesök och aktivitetsdagar, exempelvis cykelfixardag på cykelverkstad. I början av projektet fick varje grupp dessutom sin egen verktygslåda som innehöll böcker och filmer, elmätare, dataspel och andra produkter kopplade till klimat och miljö. Deltagarna fick mellan träffarna låna hem saker ur verktygslådan. Majoriteten av deltagarna är nöjda med gruppträffarna och tycker att det har varit positivt att träffas under avslappnade former och diskutera miljöfrågor. VALFRIA AKTIVITETER Genom de valfria aktiviteterna skapades ett levande projekt och det fanns möjlighet att hitta sin egen nivå på engagemanget. Via hemsidan hutskane.se/klimatvardag samt e-postutskick har deltagarna tipsats om öppna föreläsningar och studiebesök samt erbjudits möjlighet att delta i aktiviteter arrangerade av KlimatVardag. Deltagarantalet har varierat mellan

5 TÄVLINGAR Deltagare i KlimatVardag är bra på att dela med sig av sina erfarenheter! Via e-post har projektledningen skickat ut tävlingar/efterlysningar till deltagarna. Tävlingarna gick genomgående ut på att mejla tillbaka tips eller berättelser. Bidragen har sammanställts och mejlats ut till deltagarna i projektet. I juni gjordes KlimatVardags vegetariska receptsamling och i december sammanställdes en tipslista på bra klimatsmarta julklappar. Bland bidragen har vinster lottats ut, exempelvis svampknivar, flergångskassar och vattensparpaket. Följande sex tävlingar har genomförts: 1. Dela med dig av ett exempel på något nytt klimatsmart du/ni gör eller har gjort i vardagen de senaste två månaderna! Barntävling: Rita eller måla ditt bästa tips för hur man kan vara snäll mot miljön! 2. Hur motiverar du dig att ställa bilen? Barn- och ungdomstävling: Skriv, eller rita, om din bästa cykelutflykt. 3. Har du helt vegetariskt favoritrecept? 4. Vad gör ni med säsongens skörd? 5. Har ni gjort något nytt klimatsmart under de två senaste månaderna, något som ni inte gjort förut? 6. Har ni tips på saker man kan göra själv och ge bort i julklapp? AVSLUTNINGSFEST Den 22 januari 2011 arrangerades projektets avslutningsfest på Malmö Lärarhögskola. Efter en ekologisk kakbuffé kunde deltagarna välja mellan tre parallella föreläsningar på projektens temaområden transporter/energi, mat samt konsumtion/avfall. Därefter följde sex parallella workshops. En paneldebatt kring frågor som hushållen stött på under året avslutade lördagens arbete och sedan avnjöts en vegetarisk festmiddag med underhållning av Emil Jensen. Vid middagen delades priser ut till de hushåll som under året minskat mest i koldioxidutsläpp samt de hushåll som hade den lägsta utsläppsnivån. Som avslutningspresent delades rejäla matlådor ut till alla med uppmaningen att ta med sig av den mat som återstod för att inget skulle gå till spillo. Även under avslutningsfesten fanns en pysselverkstad för barnen där man bland annat kunde måla sin egen ekologiska tygkasse eller göra återvinningsskulpturer. Atriet var också fyllt med aktiviteter bland annat sagohörna för barnen, bytesbord, provköring av elcyklar, Klädoteket Malmös mobila utlåningsverksamhet och ett manifestsekretariat där deltagarna kunde lämna sina synpunkter på det manifest som tagits fram med utgångspunkt från KlimatVardags arbetsbok. Avslutningsfesten var ett lyckat avslut på ett mycket trevligt projekt! Avslutningsfesten. Foto: Jonas Lövendahl

6 Resultaten KlimatVardags 170 hushåll har tillsammans gjort fler än tusen förändringar. Ni minskade koldioxidutsläppen med i genomsnitt 1 ton per person! KlimatVardags devis har varit Ingen kan göra allt, men alla kan göra något! Utifrån intresse och möjligheter har deltagarna valt vad och hur mycket de velat förändra i sin vardag. Tillsammans fler än tusen förändringar gjorts både kring vanor och saker. Glödlampor har blivit utbytta till lågenergilampor, mer vegetarisk mat har serverats, tåget har använts på semestern, och cykeln till affären. KlimatVardags deltagare har tagit kortare duschar, isolerat vindar, firat ekologisk jul, bytt kläder med varandra och köpt miljöbil eller helt enkelt låta bli att köpa bil. I början och slutet av projektet fyllde deltagarna i enkäter om sina vanor samt beräknade av sina koldioxidutsläpp via klimatkontot.se. Vid projektstarten släppte deltagarna ut i genomsnitt 7,3 ton/person och år, vid slutet av projektet hade denna siffra minskat till 6,4 ton. KlimatVardags deltagare har därmed minskat sina utsläpp av koldioxid med nästan 1 ton per vuxen deltagare en minskning med nästan 400 ton koldioxid under De personer som gjort de största minskningarna låg på 58, 50 och 49%. De personer som i slutet av projektet hade de lägsta utsläppen låg på 0,9, 1,5 och 2,4 ton. Alla förändringar går dock inte att mäta i siffror. Många deltagare vittnar om ett förändrat tankesätt som genomsyrar inte bara valen i mataffären, klädbutiken och transportmedlen, utan även gett nya funderingar kring den övergrip ande konsumtionen av varor kontra tjänster och idéer för en hållbar vardag. ETT AXPLOCK AV DE ÅTGÄRDER SOM HUSHÅLLEN GENOMFÖRT UNDER ÅRET ENERGI Bytt ut alla glödlampor till lågenergi eller LED. Släcker där vi inte är. Duschar mindre. Vi har tagit bort alla standby-funktioner som går att ta bort i hemmet. Sänkt temperaturen, tänt ljus och tagit på oss raggsockar! Bytt fönster i hela huset och tilläggs - isolerat. Vi hade olja men har bytt till ved. Snålar mer, mer medvetna om vad som drar vad och hur man sparar. Mätte med elmätare ALLA elprodukter i hemmet och konstaterade bland annat att förstärkare/cd-spelare drog ström även i AVSTÄNGT läge. Stänger numera av med nätsladd och har tagit bort några bords-, fönster- och golvlampor. Släcker i rum vi inte är. Hade ingen julbelysning utomhus. Installerat solfångare till vattnet och förbereder för uppvärmning. TV-fria kvällar en gång i veckan spar el och ger tid för annat! Använder ugnen mer sällan och kokar alltid vatten i vattenkokaren. AVFALL Vi kastar inte mat men det blir ju skal, kaffe och tepåsar och sånt. Köper mindre = mindre avfall. Sedan vi fick matavfallssortering i bostadsföreningen kan vi sortera nästan allt på hemmaplan. Det känns bra. Jag har börjat sortera returpapper på jobbet. Här har det hänt massor. Jag källsorterade i princip bara tidningar, glas, farligt avfall och elavfall tidigare. Idag källsorterar jag även kartong, plast och metall. Dock inte matavfall ännu. Men det kommer i framtiden. Köpt sorteringskärl, ser till att sortera allt! Sorterar mjukplast och lämnar på återvinningsstation. Är ännu mer noggrann med det lilla: ta bort plastdetaljer, sköljer mindre noggrant med kallt vatten. 6

7 MAT Tänker mer på att köpa ekologiskt. Köper konsekvent fler KRAV-märkta matvaror. Innan var det mest mjölk, fil och morötter. Nu har detta utökats till mjöl, kaffe, bananer, olivolja, vinäger och en hel del till. Lägger in vegetariska rätter i vår veckomeny. Har blivit noggrann med säsongsanpassning, äter aldrig importerad frukt, mycket närproducerat. Slänger mindre mat. Ser till att laga mat på det som finns i kylen/ frysen. Planerar maten bättre och köper inte hem bra-att-ha-hemma-mat. Gör oftare grytor med kött så att man använder mindre kött per person. Vi använder WWF:s lista när det gäller fisk. Nu har vi tagit itu på allvar med att utöka vårt grönsaksland och odlar mer själva! Jag har blivit mer medveten och tänker på var produkter är odlade och hur mycket energi som gått åt vid framställningen. Tyvärr händer det att jag varvar de ekologiska äggen med ett flak ägg från andra stackars hönor. Veckohandlar. Skriver matsedel. Numera kastar jag nästan inget. En köttfri dag i veckan. TRANSPORTER Mer kollektivt än taxi/bilhyra. Använder bil endast för längre resor och för inköp som inte kan transporteras med cykel. Använder inte bilen för matinköp. Vi tänker mer på att göra flera ärenden när vi är ute stannar på ett ställe och går till olika butiker. Kör ecodriving nu, tack vare er! Låtit bli att köpa bil, tagit cykel eller gått istället för buss i de fall det skett inom staden. Fått bättre kondition ;-)! Kör inte barnen lika mycket till kompisar och träning, försöker gå kortare sträckor. Minskat antal mil med 100 sista året. Bytt till gasbil, kör på biogas. Vi har bestämt oss för att dra ner/undvika flygresor. Min sambo har ändrat sina arbetsrutiner så att vi inte behöver mer än 1 bil i hushållet, förut hade vi 2 st. Använder motorvärmare. KONSUMTION Tänker på att inte köpa onödiga saker som kastas i slutändan. TÄNKER mer när jag handlar och försöker att göra så många bra val som möjligt. Större medvetenhet och mer diskussion inför beslut. I perioder köpstopp. Tänker oftare på att ge bort tjänster i present. Helst något jag själv kan göra. Har låg konsumtion av varor. Blivit mer medvetna om hur vi handlar. Det är lätt att ta med något bara för att är rea och billigt. Har gett bort saker/kläder som jag inte använder längre. Funderar mer på vad som är nödvändigt och märker att jag och min man inte är helt överens Handlar inte lika mycket kläder, nyttjat Blocket innan nyförvärv, bytt kläder med vänner/släkt. Vi handlar färre kapitalvaror och handlar gärna begagnat både möbler och kläder. Försöker ge bort mer klimatvänliga presenter som till exempel upplevelser. Rensar och ger bort för välgörande internationella ändamål. Förra året hade jag köpstopp och det gick jättebra så det fortsätter jag med i år också! Hallå där Anna Rönn! Ditt hushåll gjorde den största minskningen i Klimat - Vardag, från 5,7 till 2,4 ton CO2, en minskning med 58% på ett år. Hur känns det? Bra, men ärligt talat blev vi tagna på sängen för vi tycker inte vi ändrat på så mycket. Men helt klart gör många små saker mycket tillsammans, vår målsättning har aldrig varit att vara bäst utan vi ville bara se vad vi kunde göra och påverka för att leva mer klimatsmart. Vad försakar man för att leva så här klimatsmart? Absolut inget! Men man måste planera sin vardag och ändra sitt tänkande, till exempel planera inköpen, inte handla mer än nödvändigt och ta cykel istället för bilen om det är möjligt. Vad tycker vänner och bekanta? Dom tycker vi är riktiga nördar som inte är kloka. Fast när vi fått förklara att vi lever som tidigare men tänker mer på hur vår vardag påverkar miljön och äter mer ekologiskt så brukar de mjukna. Men det är inte lätt att övertyga sin omgivning att man inte drar ner på sin livskvalitet! Har ni upptäckt något nytt under KlimatVardag-året? JA! Vi använder mycket mer rotfrukter framförallt röd - betor är en riktig smakhöjare i till exempel biffar och bröd. Vi har även bytt ut mycket potatis och kött mot linser och kikärtor. Grönsaker försöker vi handla efter årstid och grädde och mjölk i maten har vi bytt ut mot havreprodukter. I stort sett lagar vi all mat från grunden istället för halvfabrikat, det går fort, det gäller bara att planera lite mer. Något helt nytt som vi upptäckt är tvättnötter som vi använder ibland istället för vanligt miljövänligt tvättmedel. Till sist en tankeställare som vi fått: palmolja som finns i hur många produkter som helst medför skövling av skog och utrotning av djurarter och den kan faktiskt ersättas med mer närodlande oljeprodukter. 7 Foto: Stefan Lindblom/HBG-BILD

8 I projektet KlimatVardag har ungefär 170 hushåll i Skåne under 2010 arbetat med tips och råd för att leva mer klimat smart i sin vardag. Bland deltagarna finns hushåll från hela Skåne unga, gamla, ensamhushåll, flerbarnsfamiljer, villaägare, hyresgäster; personer från både stad och landsbygd. Deltagarna har här samlat sina synpunkter, tips och önskemål till politiker och företag med strävan att uppfylla Klimatsamverkan Skånes vision: Det ska vara enkelt att leva och verka klimatsmart i Skåne! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT, MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT KlimatVardags manifest Förstahandsvalet ska alltid kunna vara miljövänligt premiera klimatsmarta val och alternativ! För att det ska bli enkelt att leva klimatsmart i Skåne, bör politikerna: Skapa ekonomiska styrmedel och incitament. Det ska inte vara dyrare att välja klimatsmarta alternativ. Idag är tåg dyrare än flyg, ekologiska livsmedel och kläder dyrare än konventionella, miljömärkt el dyrare än omärkt, på vissa platser är det dyrare att sopsortera än att slänga avfallet blandat. Fortsätt med projekt som KlimatVardag. Vi minskade i snitt våra utsläpp med ett ton CO2 per år och person. Det behövs positiv information och ökad kunskap både om varför något bör göras och hur det kan göras. Inspirera människor och gör alla medvetna om att små steg faktiskt gör skillnad. Utveckla kollektivtrafiken med målet att det ska vara enklare och billigare att åka kollektivt än att ta bilen. Kollektivtrafiken måste fungera och hålla tiderna, så att den inte väljs bort. Det behövs fler avgångar, större kapacitet på järnvägsspåren, mer när- och anropsstyrdtrafik på landsbygden. Förbättra möjligheterna att pendla genom till exempel pendlarparkeringar för både cykel och bil i anslutning till hållplatser och stationer. Kollektivtrafiken behöver prissättas så att det blir självklart för två tre personer att välja buss eller tåg i stället för bilen. Låt flyget betala alla sina verkliga miljökostnader. Flyget står för stora utsläpp av koldioxid och så länge signalerna från politikerna är att de låga priserna får fortsätta kan det kännas svårt för enskilda individer att motivera sig att göra genomgripande förändringar i den egna livsstilen. Det bör till exempel vara mycket billigare med tågcharter än med flygcharter, i stället för tvärtom. Fortsätt att på många olika sätt verka för att alla ska köpa miljöbilar helst biogasbilar. Uppmuntra och gynna klimateffektiva nybyggen och ombyggnationer, t ex billigare tomter vid lågenergihus och införa KLI-avdrag (klimatavdrag enligt ROT-avdragsmodellen) eller liknande för att uppmuntra till att göra befintliga fastigheter mer energisnåla. Ställa högre krav och gör uppföljningar vid nyproduktion och ombyggnader av hus alla bör vara nollenergi- eller plushus. Satsa mer på klimatsmart mat ge ekonomiska incitament att välja vegetariska, ekologiska och när odlade livsmedel. Förändra offentliga upphandlingar så att även små företag har möjlighet att delta. Öka andelen ekologisk och närproducerad mat i personalmatsalar och offentlig verksamhet vård, skola, förskola etc. Informera i anslutning till detta även om vilken mat som är bra för miljö, klimat och hälsa. Skapa en gemensam nationell lösning för återvinning och avfallssortering. Erbjud återvinning och avfallshantering som tar hand om mer än förpackningar. Det behöver bli lättare att sortera och bli av med sitt material och avfall i olika boendemiljöer. Det mesta bör hämtas vid bostaden då det kan vara svårt för vissa grupper att ta sig till återvinningsstationer. Hässleholm är ett gott exempel där alla fraktioner hämtas vid bostaden.

9 Det behöver bli lättare och mer lockande att hitta och välja klimatsmarta produkter och tjänster! För att det ska bli enkelt att leva klimatsmart i Skåne, bör företagen: Kommunicera och marknadsföra sina klimatsmarta produkter och tjänster bättre så att det är lättare att hitta och välja rätt. Uppmuntra och premiera anställda som cyklar och åker kollektivt till arbetsplatsen. Detta kan ske genom att till exempel skapa flexibla arbetstider så att anställda lättare kan passa buss-/tågtider. Att göra det möjligt att då och då arbeta hemifrån, subventionera Skånetrafiken-kort, avgiftsbelägga p-platserna etc kan bidra till minskade transportutsläpp. Föregå med gott exempel genom att till exempel ha tjänstecyklar, miljöbilar, arrangera video-/telefonkonferenser, välja tåg istället för flyg vid längre resor. Utbilda och påverka sina medarbetare till att vara miljömedvetna på arbetsplatsen, (t ex sopsortering, släcka i rum som är tomma, stänga av apparater som inte används etc) så blir de förmodligen mer miljösmarta hemma också. Servera ekologisk, närproducerad mat i personalmatsalar och underlätta för anställda att använda matlådor. Energibolag: Utveckla och inför enkla lösningar för kunden att momentant följa energianvändningen hemma, t ex på en display i köket. Elektronikföretag: Annonsera och informera om låga standby-effekter och energismarta produkter och varor. Matbutiker: Marknadsföra och exponera ekologiskt, närproducerat och säsongsvaror bättre. Jämna ut priserna mellan ekologiska och konventionellt producerade varor. Informera om ekologiska livsmedels fördelar när det gäller klimat- och miljöpåverkan. Ta fram klimatsmarta recept, veckomatsedlar och tips anpassade efter säsongen. Informera tydligare om ursprung, inte bara Sverige utan också ort. Anpassa förpackningsstorlekarna på ekologiska livsmedel så att de passar både små och stora hushåll. Restauranger: Erbjuda mer ekologiskt, närodlat och vegetariskt. Kommuner/Förpackningsinsamlingen och avfallsföretag: Förenkla sopsorteringen i olika boendemiljöer. Hässleholm är ett gott exempel där alla fraktioner hämtas vid bostaden. Informera mer om hur avfallet ska sorteras och vad som händer med de olika fraktionerna. Informera även om hushållens Manifestet Hur är det att försöka leva klimatsmart i Skåne? Vilka förändringar är lätta att göra, vilka är svåra? Hur ska politiker och företag kunna bidra till att det blir enklare att göra klimatsmarta val? Efter ett år i projektet KlimatVardag hade del tagarna många svar, och många önskemål. Som ett bidrag till arbetet med att uppfylla Klimatsamverkan Skånes vision Det ska vara enkelt att leva klimatsmart i Skåne skrev del - tagarna i slutet av projektåret ner sina synpunkter och önskemål inom olika områden. Detta är Klimat - Vardags manifest, riktat till företag och politiker i Skåne. skyldighet att sortera sitt avfall. Återvinningscentraler bör ha längre öppettider och vara bättre bemannade. Även avfall som inte är förpackningar bör kunna sorteras. Premiera klimatsmart avfallshantering och konsumtion. Tillverkningsföretag: Rationalisera i förpackningsanvändningen minska eller ta bort förpackningar och välj miljövänliga emballage. Använd fyrkantiga i stället för runda, papper eller kartong i stället för metall, när det går. Gör inte förpackningarna en tredjedel för stora för att innehållet ska verka större. Företagen bör själva driva utvecklingen framåt mot en klimatsmart konsumtion och inte bara vänta på att konsumenterna ska tjata sig till förändring. Vi i KlimatVardag vill fortsätta att minska vår klimatpåverkan! För att lyckas behöver vi företagens och politikernas hjälp. Vi ser fram emot att det blir så enkelt och attraktivt att välja klimatsmarta alternativ, att alla andra i Skåne också vill göra som vi! januari 2011 KlimatVardag 2010 drevs av Hållbar Utveckling Skåne i samarbete med Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. Region Skånes Miljövårdsfond, Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen samt kommunerna Bjuv, Burlöv, Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Höganäs, Hörby, Höör, Landskrona, Malmö, Osby, Perstorp, Sjöbo, Svalöv, Tomelilla, Trelleborg, Åstorp och Örkelljunga finansierade projektet. 9

10 Många ringar på vattnet Ett mål med KlimatVardag var inte bara att personerna i de 170 deltagande hushållen skulle få tips och råd att förändra sin vardag, utan att kunskapen även skulle sprida sig till andra. Detta har lyckats över förväntan! Deltagarna berättar om hur de initierat förändringar på sina arbetsplatser, hur släktingar, vänner och kollegor nyfiket tagit del av tips och erfarenheter från projektet och om hur de känt att de genom sina konsumtionsval indirekt kunnat påverka både företag och andra människor. KlimatVardag har fått mycket uppmärksamhet i både lokal, regional och nationell media. Intresset för deltagarnas vanor, förändringar, tankar och tips var stort både före, under och efter projektet. Över 100 artiklar och reportage har under året publicerats i tidningar, radio och TV. Utöver detta har artiklar om projektet publicerats i deltagande organisationers personaltidningar respektive webbsidor. Media har överlag beskrivit projektet mycket positivt, och journalister har intresserat rapporterat om deltagarnas åtgärder, erfarenheter och tips. Flera tidningar har följt ett deltagande hushåll under året och återkommande rapporterat om deras förändrade vardag. Intresset för artiklarna tycks ha varit stort då flera deltagare berättar om hur främmande människor hejdat dem på stan för att samtala om, och heja på, deras engagemang. Prjektet har inte bara synts i media utan även vid olika aktiviteter. Vid Energitinget 2009 presenterades projektet för första gången och rönte redan då stor uppmärksamhet. Följande år hade KlimatVardag ett eget bord i utställningshallen där samordnare, projektledare och deltagare i projektet samtalade med nyfikna besökare. Två av projektets deltagare blev även intervjuade på arenan Klimatarbete på Skånska. När HSBs Klimattåg var på besök i Malmö under sommaren bjöds projektdeltagare in till intervju i Klimatsoffan. Vid Energimässan i Svalöv har projektet också haft sin egen monter. KlimatVardags deltagare har varit en blandning av barnfamiljer, singlar, villaägare, hyresgäster, gamla, unga och boende i stad respektive landsbygd. Några har haft ett starkt miljöintresse i många år, andra har varit nybörjare på området. Denna stora blandning har ökat möjligheterna för deltagarna att inspireras av varandra och för personer utanför projektet att inspireras av de många olika sätt som deltagarna valt att förändra sin vardag på. Att deltagarna varit helt vanliga människor som genomfört konkreta förändringar i sin vardag har bidragit till att den normalt så komplexa klimatproblematiken blivit mer greppbar och intressant för media att rapportera om. Detta är en tydlig signal om att projektets angreppssätt var framgångsrikt. KlimatVardag har plockat ner klimat arbetet till en vardagsnivå som är viktig för att kunna uppnå förändringar i samhället. Det är absolut viktigt att människor förstår komplexiteten, men det är också viktigt att förstå att små steg i rätt riktning också är viktiga och att alla beslut som tas i vardagen direkt eller indirekt påverkar klimatet. MER INFORMATION OM PROJEKTET Vill du veta mer om KlimatVardag, hur vi tänkte och vad vi gjorde? Är du intresserad av en eventuell fortsättning? Ring projektledaren på Hållbar Utveckling Skåne, Helena Thelander,

11

12 Min mor (80 år) ska få hembakt bröd och färdiga energisnåla middagar som julklapp. Jag duschar alltid tillsammans med min hjärtevän. Vattensnålt och dessutom trevligt! Kirskålspaj för 6 personer Pajdeg: 100 g smör, 100 g keso, 3 dl vetemjöl. Fyllning: 2 dl riven ost, 3 dl creme friche, 3 ägg, 50 g riven parmesan, 1 tsk salt, 2 liter färsk kirskål. Hacka ihop ingredienserna till pajbotten, klä en pajform, pricka botten med en gaffel och förgrädda i 15 minuter. Klipp bort stjälkar på kirskålen och skölj noga. Förväll kålen i kokande vatten cirka 10 minuter. Kör den avrunna kirskålen i mixer eller hacka den mycket fint. Rör ihop fyllningen och rör till sist ned kirskålen. Häll i pajformen, grädda i 200 C i 25 minuter. Vi handlar mer kravmärkt och ekologiskt odlad mat. Jag har bytt packningar i wc-stolarna. Bytt cirka 25 glödlampor till lågenergilampor. Minskat tiden på timrar till dekorationsbelysning. Vi har frostat av frysen och städat bakom kyl samt frys och justerat temperaturen på både kyl och frys. Vi blev inspirerade av Earth hour som går ut på att man släcker ner en timme och sparar energi. I och med projektet Klimartsmart har det resulterat i att vi släcker ner regelbundet och tänder många ljus. Vi berättar tokiga historier för varandra och har roligt under tiden. Vi spelar familjespel istället KlimatVardag för att se 2010 på tv drevs eller sitta av Hållbar framför Utveckling datorn som Skåne vi gjorde i samarbete tidigare. Det har blivit en trevlig familjestund som vi alla ser fram emot. med Efter Region en långpromenad, Skåne och Kommunförbundet flera timmar, nu på Skåne. vintern behöver jag ett hett bad. Istället för att spola ut vattnet Finansiärer direkt låter var Region jag vattnet Skånes vara Miljövårdsfond kvar tills det kallnat. och deltagande Med dörren organisationer öppen stiger och temperaturen kommuner. minst en grad i lägenheten. Marinerade bönor: Blanda olika slags bönor och marinera i olja, vinäger och vitlök och örtkryddor. Marinaden ska vara ganska kraftig. Det går utmärkt med bönor på burk. Servera tillsammans med ett grovt nybakat bröd och ost. Jag tar bort stearinet från värmeljusen och källsorterar ljuskopparna. Använd fina tygrester och sidenband att slå in klapparna med. Alternativt en tygpåse man själv har sytt och som kan användas vid inköp efter jul. Under dessa kalla månader har elen gått i ett i vår värmepump. För att hålla ner konsumtionen fick vi använda oss av vår gamla vedspis från 1939 och veden som vi hade från att ha rensat våra träd i trädgården. Jag lagade god mat och vi värmde oss med hjälp av vedspisen samt höjde mysfaktorn i huset rejält. Jag har bytt ut mina energislukande glödlampor till lågenergilampor tänk att en lågenergilampa har 80 procent lägre energiförbrukning än en vanlig glödlampa! Jag blev förbluffad över variationen av min elförbrukning då jag sammanställt min elförbrukning från månadsfakturorna det senaste året. Det ska bli spännande att se den första fakturan efter att jag börjat släcka lampor och bytt till lågenergilampor! Jag kollar elförbrukningen nästan varje dag och lånade elmätare från vår verktygslåda. Jag insåg att adaptrarna till halogenlamporna drog ganska mycket ström, men en del andra adaptrar/laddare inte drog ström när de inte användes. Bra att veta vilka kontakter som är viktigast att sätta ett uttag med strömbrytare på. Trots att jag bor i en lägenhet och inte tycker jag gör av med mycket ström så ser jag redan en liten nedgång i elförbrukningen. Mina söner, svärdöttrar, sambo, 8 syskonbarn och syskon ska i år få en upplevelse i julklapp: jag har bokat 4 banor på bowlinghallen en lördag kväll, sen bjuder jag på hembakat bröd med julrester som pålägg. Det blir cirka 50 kronor per person. Jag för bok! Jag skriver körjournal för varje bilresa vilket inneburit ett ändrat resbeteende eftersom det ju blir pinsamt om det inte är smart resande eftersom jag ju i så fall får reprimand av mig själv för sådant tokigt beteende. Jag följer vattenförbrukning, gas- samt elförbrukning vid varje månadsskifte. Jag måste ju få koll på mitt behov/min överkonsumtion. Jag väger restavfallet. Jag har slutat använda torktumlaren. Jag har börjat tänka på hur mycket jag kör och om det är nödvändigt. Då jag lever ensam blir ju alla milen mina egna och det blir en del genom arbetet. Har lånat en bok om eco-driving och justerat min uppväxlingstid. Nu tänker jag mej för och har lärt mej att dra på lite mera gas direkt. Man är aldrig för gammal att lära nya saker! Vi har gått över till fair-trade kaffe och ekologisk frukt i den utsträckning som är möjlig. Har också börjat med mer sortering av plast såsom schampo och balsamflaskor. Sorterar också värmeljushållare i aluminium. Har gått över till ekologisk mjölk. PYTT-I-PANNA- LÅDA: Vi har bestämt oss för att inte slänga någon mat över huvudtaget så därför har vi en BigPack-låda i frysen som vi ständigt fyller på med rester. När den är full är det lagom pytt-i-panna för 4 personer! De senaste två månaderna har vi valt att inte Hållbar Utveckling Skåne Nordenskiöldsgatan 17, Malmö Telefon köra några längre stäckor med bilen utan tagit tåget istället. Vi åkte bland annat tåg till Duved på skidsemester. Försökt att äta upp alla rester i kylskåpet innan de blivit dåliga, eller fryst in dem i tid. Bakat mitt eget bröd, vet inte om det är klimatsmart men det blir godare iallafall. Barnen får vara med och källsortera och vi gör det till en kul grej vilket gör att det blir noggrannare gjort. Frasig nässel-/spenatpaj: 3 liter nässlor/spenat, smör till fräsning, 2 färdiga smördegsplattor/rundlar, 1 msk smör, 1,5 msk mjöl, 3 dl gräddmjölk Fräs nässlor/spenat med smör i en kastrull. Klä en pajform med ena smördegsplattan, picka några hål. Grädda i tio minuter i 200 C. Smält smöret och blanda i mjöl och därefter gräddmjölkblandningen, låt sjuda 4 5 min.