Kompetens för en konstruktiv dialog. En utvärdering av kompetensutvecklingsprogrammet Dialog för naturvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kompetens för en konstruktiv dialog. En utvärdering av kompetensutvecklingsprogrammet Dialog för naturvården"

Transkript

1 Kompetens för en konstruktiv dialog En utvärdering av kompetensutvecklingsprogrammet Dialog för naturvården rapport 6339 maj 2010

2 Kompetens för en konstruktiv dialog En utvärdering av kompetensutvecklingsprogrammet Dialog för naturvården NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Naturvårdsverket 2010 Elektronisk publikation Omslagsbilder: Skylt, Jan Töve/N - Naturfotograferna; Händer, imagedj/megapix; Dialog, Ewa Wallander Cover photos: Sign, Jan Töve/N - Naturfotograferna; Hands, imagedj/megapix; Dialog, Ewa Wallander

4 Förord Naturvårdsverket har tagit fram ett program för kompetensutveckling i dialog, delaktighet och konflikthantering kallat Dialog för naturvården. Kurserna har erbjudits framförallt dem som arbetar med naturvård och naturresursförvaltning vid landets länsstyrelser och på Naturvårdsverket. Inom ramen för programmet har sammanlagt 26 kurser, både grundkurser och olika fördjupningskurser, ordnats under 2008 och Sammanlagt ca 380 personer har genomgått minst en kurs inom programmet. Det är Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för stad och land, som har haft i uppdrag att hålla kurserna. För att undersöka vad Dialog för naturvården har lett till för kursdeltagarna och för att få underlag för en utveckling av programmet tog Naturvårdsverket initiativ till en utvärdering av programmet Utvärderingen har genomförts av Sweco Eurofutures AB under perioden juni oktober I uppdraget har följande konsulter deltagit: Kajsa Forsberg, Andreas Johansson, Olof Linde samt Göran Hallin (uppdragsledare). Denna rapport är utarbetad av Sweco Eurofutures och det är författarna som står för rapportens slutsatser och innehåll. Naturvårdsverket har tagit till sig resultaten av utvärderingen och kommer att i samarbete med kursledarna utveckla programmet för att åtgärda de svagheter som framkommit och bygga vidare på de delar av programmet som i utvärderingen visat sig fungera bra. Vi vill tacka alla dem som deltagit i utvärderingen och bidragit till denna rapport och därmed till utvecklingen av Dialog för naturvården. Stockholm i mars 2010 Eva Thörnelöf Direktör Naturresursavdelningen 3

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 6 Stora behov av kompetensutveckling 7 Väl disponerad och väl genomförd utbildning 7 Positiv påverkan på individ och organisation 7 Slutsatser och förslag till vidareutveckling 8 Summary 10 Big need for competency development 11 Courses well-organised and executed 11 Positive effect on the individual and on the organisation 11 Conclusions and suggestions for further development 12 Suggestions for further development 12 1 Inledning Uppdraget och dess syfte Utvärderingens uppläggning och metoder Rapportens disposition 18 2 Behovet av dialogprogrammet Programmets tillkomst Kursdeltagarna och deras behov Cheferna och deras behov Slutsats: Stora behov av kompetensutveckling 22 3 Uppfattningen om kompetensutvecklingsinsatserna Innehåll och uppläggning 23 Bra upplägg, men träff 2 är en utmaning 23 Bra balans mellan teori och praktiska exempel 23 Något för ensidigt fokus på mötet som dialogform 24 Forumspelet den mest omdiskuterade delen i grundkurserna 24 Chefskurserna 26 Fördjupningskurserna Genomförandet Kvalitet Sammanfattande bedömning 29 4 Resultat och effekter av dialogprogrammet Ändrade insikter och förhållningssätt Nya och användbara metoder och verktyg i kommunikationsarbetet Konkreta effekter för yrkesutövningen Slutsatser resultat och effekt 32

6 5 Sammanfattande analys och förslag till vidareutveckling Programmets starka och svaga sidor Förslag till vidareutveckling 34 En tydligare kursstrategi för programmet: insikt kunskap förändring 35 Steg Insikt 37 Steg Kunskap 37 Steg Förändring 38 Referenser 39 Litteratur 39 Intervjuade programdeltagare 39 Övriga Intervjuer 40 Bilaga: Utkast intervjuguide 41 5

7 Sammanfattning Regeringen har uppdragit åt Naturvårdsverket att genomföra ett kompetensutvecklingsprogram riktat till dem som arbetar med praktisk naturvård. Naturvårdsverket har som en följd av detta tagit fram programmet Dialog för naturvården Programmet ska ge handläggare och chefer en teoretisk bakgrund och praktiska redskap för att driva dialogen, skapa demokratiska processer och skaffa grundläggande kunskap om att hantera konflikter. Programmet är avsett för personal som arbetar med naturvård inom Naturvårdsverket och länsstyrelserna. Som en led i genomförandet ingår att utvärdera programmet. Naturvårdsverket uppdrog därför i juni 2009 åt Sweco Eurofutures att genomföra en sådan utvärdering. Det primära syftet med utvärderingen har varit att ta fram ett underlag för beslut om hur Naturvårdsverket ska utveckla kompetensutvecklingsprogrammet Dialog för naturvården och i vilken omfattning programmet ska bedrivas under perioden Naturvårdsverket önskar via utvärderingen få en bild av kompetensutvecklingsprogrammets resultat. För dessa syften har Naturvårdsverket satt upp följande frågor som utvärderingen syftar till att besvara: Vad kan en eller flera genomgångna kurser leda till konkret för kursdeltagarna när det gäller tänkesätt, förhållningssätt, arbetssätt? Vilka styrkor och svagheter finns i kompetensutvecklings-programmet? Hur kan kompetensutvecklingsprogrammet/kurserna utvecklas för att i ännu högre grad uppfylla målgruppens behov av kunskap om dialog, lokal delaktighet och förvaltning samt konfliktlösning och ge kursdeltagarna redskap för att omsätta kunskaperna i praktisk handling? Sweco Eurofutures har utifrån det övergripande syftet och frågeställningarna ovan identifierat fyra utvärderingsblock enligt beskrivningen nedan: Block 1 Kursdeltagarnas utgångsläge Block 2 Deltagarens uppfattning om kursen. Block 3 Individens utveckling Block 4 Kompetensutvecklingsbehov och utvecklingspotential Sammantaget har vi genomfört 40 intervjuer med deltagare i olika kurser 20 deltagare i grundkurser och 10 deltagare i chefskurserna. Under arbetets gång framkom att intervjuade såg övergången mellan grund- och fördjupningskurserna som en nyckelfråga. Vi valde därför, i samförstånd med uppdragsgivaren, att genomföra ytterligare 10 intervjuer med inriktning mot personer som genomgått såväl grund- som fördjupningskurs och då med fokus på just fördjupningsdelen och mervärdet av den delen i jämförelse med grundkursen. Utöver detta har två av de ansvariga kursledarna vid SLU (Uppsala) intervjuats samt personer ansvariga för beställningen av dialogprogrammet från Naturvårdsverket.

8 Stora behov av kompetensutveckling Det är vår slutsats att det finns stora behov av kompetensutveckling inom detta område bland de som arbetar med naturvården. Särskilt handlar det om att vara bättre förberedd för uppkommande konfliktsituationer eller situationer som kan riskera att utvecklas till konflikter. Tydligt är också behovet av bättre verktyg för att förebygga konflikter. Målgruppernas bakgrund, som naturvetare, förstärker delvis detta behov. Många menar också att dessa frågor ofta utgör en huvuddel i deras arbetsuppgifter och att det därför är oerhört viktigt att få en systematisk utbildning och kompetensutveckling i dessa frågor. Behoven är dels individuella dels organisatoriska. Det finns således också ett stort organisatoriskt behov av att få ökad kunskap om hur man hanterar dessa frågor, om att hela enheter, avdelningar eller myndigheter behöver höja sin kunskap på områdena samt att utveckla rutiner och system som är gemensamma för organisationerna. Väl disponerad och väl genomförd utbildning Det övergripande intrycket avseende kursens innehåll och kvalitet är positivt. Uppläggningen upplevs motsvara behoven, innehållet upplevs väl balanserat och balansen mellan teori och praktik väl avvägd. Mer av handfasta tips är något som efterfrågas liksom en bredare ansats när det gäller olika dialogmetoder. Genomgående upplever deltagarna att såväl kursledning, genomförande och den övergripande kvaliteten för kurserna varit mycket bra. Kurserna anses ha fyllt de flesta av de uppställda lärandemålen mycket väl. Ett tydligt undantag i den annars väldigt positiva bilden av programmet är dock de s.k. fördjupningskurserna. Här framgår tydligt att deltagarna upplevt att de inte fått vad som utlovats. Man anser inte att kurserna erbjudit den fördjupning som man trott och hoppats. Positiv påverkan på individ och organisation Det finns en stor samstämmighet i att kommunikations- och dialogfrågorna har fått en ny ställning hos deltagarna efter det att man gått kurserna. Från att ha setts som ett nödvändigt ont ses de numera allt oftare som en viktig och spännande fråga att jobba med. Många menar också att de som individer har tagit till sig flera av de konkreta verktyg och metoder som kursen har bibringat dem. Det handlar konkret om hur man planerar möten, hur man leder möten och hur man i övrigt hanterar dialog och kommunikation. Kurserna har också bidragit till att förändra innehållet i arbetet i en mer kollektiv bemärkelse. Påverkan handlar om att det har blivit lättare att tala om kommunikations- och dialogfrågor, men också att man har förändrat arbets 7

9 former och rutiner i större utsträckning. Många noterar även att det interna arbetsklimatet har påverkats till det bättre som ett resultat av att många har deltagit i kurserna. Särskilt betydelsen av att cheferna har genomgått kurserna och av att ha genomfört träff 3 lyfts här fram. Slutsatser och förslag till vidareutveckling Sammanfattningsvis är de övervägande intrycken således att dialogprogrammet: motiveras av ett stort behov av kompetensutveckling för denna grupp när det gäller kommunikation och dialog innehållet i allt väsentligt väl har svarat upp mot dessa behov genomförandet har varit professionellt, uppskattat och väl motsvarade de uppställda lärandemålen samt att det finns en förbättringspotential som handlar om att öka den direkta nyttan och användbarheten av de kunskaper och insikter som programmet förmedlar Vårt förslag till utveckling handlar om att öka det konkreta utbytet av programmet. Syftet är att få ett program som i ännu högre grad än idag och i alla delar motsvarar de förväntningar och behov som deltagarna och deras organisationer har. För det första kan vi konstatera att modellen med grundkurser och fördjupningskurser behöver ses över. För det andra finns en svaghet som rör balansen mellan träff 1 och träff 2 där det finns en tendens till att träff 2 inte riktigt har motsvarat de högt ställda förväntningarna efter träff 1. För det tredje finns det ett förbättringsutrymme när det gäller chefskurserna som handlar om att stärka innehållet vad gäller stödet till cheferna att stödja sina medarbetare. För det fjärde finns en förbättringspotential i hur man kan stödja en implementering av de nyvunna kunskaperna både i den individuella yrkesrollen och i den organisation som medarbetarna verkar inom. Vi tror att nyckeln till ännu bättre effekt av programmet ligger i en effektiv implementering av de nya kunskaperna i de aktuella organisationerna. Vi har därför samlat våra förbättringsförslag i det vi kallat för en tydligare kursstrategi för dialogprogrammet. Vårt förslag till strategisk utveckling handlar om att se att programmet har tre överordnade syften. Inget av dessa är nya, utan det vi vill göra är att koppla kurser och kursinnehåll tydligare till dessa syften. De tre överordnade syftena handlar om att skapa insikt, förmedla kunskap och bidra till förändring. Detta leder oss till att föreslå att programmets olika delar läggs upp efter denna strategi, vilket innebär att innehållet genomförs i tre steg. Noteras kan också att dialogprogrammet med ett sådant upplägg bör kunna öppnas upp för flera myndigheter. 8

10 Steg Insikt Steg Insikt skulle vara inledningen för alla som vill gå dialogprogrammet. Syftet med steget är att fungera som en eye-opener, d.v.s. att skapa en ahaeffekt av att detta är viktiga frågor. Innehållet skulle baseras på det som idag är innehållet i grundkursens träff 1. Steg Insikt skulle dock kunna begränsas till en en-dags-övning om fokus framför allt låg just på insikter. Vi tror vidare att detta är en generell aktivitet, dvs. den behöver inte skräddarsys. Steg Kunskap Steg Kunskap syftar till fördjupning och kunskapsförmedling, både teoretisk kunskap om kommunikation men framför allt om metoder och verktyg. I detta steg handlar det om att planera och genomföra mer specialiserade kurser grundade på olika målgruppers behov. För att undgå överlappning mellan Steg Insikt och Steg Kunskap tror vi att en del i det som idag varit innehållet i grundkurserna skall ingå i Steg Kunskap. Steg Kunskap skulle med ett sådant upplägg kunna arrangeras som flera olika centrala kurser där deltagarna möts på tvärs mellan olika arbetsplatser och även i vissa delar mellan olika myndigheter. Kursernas längd bör kunna variera. Steg Förändring Steg förändring handlar om att implementera kunskapen i individernas arbetsuppgifter och i organisationerna. Den modell man hittills har arbetat med inom ramen för träff 3 har fungerat väl, d.v.s. att kursledarna kommer ut till de olika organisationerna och låter erfarenheterna från deltagarnas egen vardagspraktik styra arbetet. Vi tror att denna skulle kunna utgöra grunden för Steg Förändring. 9

11 Summary The Swedish Environmental Protection Agency (Swedish EPA) was assigned by the Government to create a skills development programme for nature conservation and natural resources management professionals. The result, the Dialogue for Nature Conservation programme, provides theory and practical skills in dialogue, local participation and management, as well as conflict resolution, for use within nature conservation and the management of natural resources. The programme is intended primarily for personnel at the Swedish EPA and the county administrative boards (länsstyrelserna). Sweco Eurofutures was contracted to evaluate the Dialogue for Nature Conservation programme. The aim of the evaluation is to provide feedback and data on which the Swedish EPA can base decisions related to programme development and continuation during The Swedish EPA identified three questions for exploration: How will one or more courses affect participants in terms of how they think and their perspectives on and approach to their work? What are the programme s strengths and weaknesses? How can and should the programme be further developed so as to an even greater extent fulfil the target audience s need for skills and knowledge about dialogue, local participation and conflict resolution, and provide course participants with the tools to transform knowledge into practical action? Based on the overall purpose and abovementioned questions Sweco Eurofutures identified four evaluation categories, described as follows: Block 1 Participant point of departure Block 2 Participant perception of the course Block 3 Individual development Block 4 Competency development needs and potential for development Sweco Eurofutures conducted 40 interviews (20 participants from the basic Dialogue for Nature Conservation course and 10 participants from the courses for nature conservation directors). During this process it became clear that interviewees saw problems in the bridge between the basic course and the advanced courses. Therefore, the decision was made to conduct 10 additional interviews with people who had participated in the basic and advanced courses, with a special focus on the added value of the advanced courses. Two trainers from the Swedish University of Agricultural Sciences in Uppsala were interviewed, as well as program managers at the Swedish EPA responsible for ordering the Dialogue for Nature Conservation. 10

12 Need for dialogue and communications skills Our conclusion is that there is a big need for competency development in these areas, especially when it comes to preparing for potential conflicts and situations that can develop into conflicts. It is clear that there is a need for a better tool for conflict prevention. According to many of the participants, these issues are among their most important work. Most of the target audience have a background in natural science, and, therefore, it is very important that systematic training and competency development is available on the topic of dialogue, participation and conflict prevention. Needs exist at the individual and organisational levels. At the organisational level there is a need to increase knowledge among units, departments and state authorities, as well as to develop routines and systems that are shared by the organisations. Courses well-organised and executed The overriding impression regarding the content and quality of the course is positive. The set-up is perceived to answer up to the needs, the content is balanced and the balance between theory and practical work has been carefully considered. Participants have asked for more concrete tips and a more comprehensive approach that includes different types of dialogue methods. According to participants, the courses are of very high quality overall and fulfil most of the set objectives. An exception to the otherwise very positive perceptions of the programme concerns the advanced courses. Generally, participants said they did not receive the more in-depth knowledge promised in the advanced courses. Positive effect on the individual and on the organisation Participants agree that since participating in the Dialog for Nature Conservation programme issues related to communication and dialogue receive more attention. Whereas before, working with these issues were seen as necessary but bothersome, now dialogue is more often seen as an important and exciting component of work responsibilities. Many said they had adopted several of the practical tools and methods learned in the programme. These include how to plan and facilitate meetings and how to manage dialogue and communication. The courses also helped change the way the group worked as a whole, the effect being that it has become easier to talk about communication and dialogue issues. The courses also changed the way people work and routines, generally. Many noted that the internal working climate changed for the better as a result of so many having participated in the courses. This was especially true when directors had taken the course and when participants in the basic course completed the third meeting component. 11

13 Conclusions and suggestions for further development To summarize, overall impressions of the dialogue programme are the following: Motivated by a strong need to develop communication and dialogues skills among this group The content has in the most critical areas met these needs The course is professionally run, appreciated and has met the established teaching objectives There is room for improvement when it comes to increasing the direct value and practical application of the knowledge and skills that the programme imparts Suggestions for further development We recommend that as the programme is developed and improved increased focus is given to the concrete benefits of the programme. The aim is to achieve to an even higher degree a programme that meets the expectations and needs of participants and their organisations. First, the model for the basic courses and advanced courses should be reviewed. Second, Session 2 has not met the high expectations established after Session 1. Third, the courses for directors can be improved in terms of teaching them how to provide better support to their staff. Fourth, there is a need to provide better support to participants so they can better implement the new knowledge and skills in their role as professionals and within their organisations. We think the key to achieving an even greater impact from the programme lies in the effective implementation of the new knowledge in the organisations. Therefore, we have developed a proposal in which we call for a more focused course strategy for the dialogue programme. We propose that the strategic development of the programme should include three main purposes. None of these are new, but what we want to do is connect the courses and their content more clearly to these purposes. The three overriding purposes are to create insight, transfer knowledge and contribute to change. We propose that the programme components be structured according to this strategy, which means that the content can be implemented in three stages. With such a set-up the dialogue programme can be opened up to more agencies/ authorities. 1. Insight This stage would be an introduction to all who want to participate in the dialogue programme. This stage serves as a sort of eye-opener that is, brings about an aha -experience and recognition that these issues (dialogue and communication) are important. 12

14 The content would be based on what today is the Basic Course Session 1. Insight would be limited to a one-day exercise with a focus on insights, primarily. Further, this would be designed as a more general activity, not customised for a specific audience. 2. Knowledge The Knowledge stage would deepen theoretical knowledge about communication and different methodologies and tools. This stage would be about planning and developing more specialised courses based on the needs of different target groups. To avoid overlap between the Insight stage and the Knowledge stage we think it is possible to use much of the content from the basic course. With such a structure the Knowledge stage could be arranged as several different primary courses where the participants cross-fertilize between different workplaces and even, in some cases, among different agencies. Course lengths could vary. 3. Change The Change stage would implement the knowledge in the participants work tasks and organisations. The model used so far within the framework for Session 3 has worked well. Course leaders visit the various organisations and use experiences from the participants daily routines to steer the work. This could serve as the foundation for the Change stage. 13

15 14

16 1 Inledning Lokal delaktighet är ett viktigt mål inom den svenska naturvården vilket lyfts fram i både En samlad naturvårdspolitik (regeringens skrivelse 2001/02:173) och en Sammanhållen rovdjurspolitik (regeringens prop. 2000/01:57). Att öka den lokala delaktigheten är även ett led i Sveriges åtagande att genomföra Konventionen om biologisk mångfald. En bra dialog med omvärlden anses nödvändig för att naturvårdande myndigheter ska klara uppdraget om bevarande och hållbart nyttjande av naturen. Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att initiera och genomföra ett kompetensutvecklingsprogram om dialog, lokal delaktighet och lokal förvaltning samt konfliktlösningsmekanismer som riktar sig till dem som arbetar med praktisk naturvård och naturresursförvaltning. Naturvårdsverket har som en följd av detta tagit fram programmet Dialog för naturvården 1. Programmet syftar till kompetensutveckling inom dialog, lokal delaktighet och förvaltning samt konfliktlösning inom naturvård och naturresursförvaltning. De övergripande målen för programmet är att deltagarna ska: känna till förutsättningarna för och kunna skapa förståelse för naturvård kunna skapa, leda och delta i demokratiska samtal, och resonera om innebörd och konsekvenser av valda tillvägagångssätt initiera, stötta och leda deltagandeprocesser och resonera om innebörd och konsekvenser av valda tillvägagångssätt förebygga och hantera akuta konflikter Dialog för naturvården ska ge handläggare och chefer en teoretisk bakgrund och praktiska redskap för att driva dialogen, skapa demokratiska processer och skaffa grundläggande kunskap om att hantera konflikter. Programmet är i första hand avsett för personal som arbetar med naturvård inom Naturvårdsverket och länsstyrelserna I programmet Dialog för naturvården ingår: 1. Grundkurs för handläggare 2. Kurs i miljökommunikation för chefer inom naturvården 3. Fördjupningskurser inom fyra sakområden: a. skötsel och områdesskydd b. rovdjursfrågan c. viltförvaltning d. lokal utveckling och naturvård 4. Fördjupningskurser i kommunikation: a. samverkan och lärande b. konflikthantering 1 15

17 I tabellen nedan visas de kurser som genomförts samt planerats att genomföras under 2008 och Uppdraget att genomföra utbildningarna har lämnats till Institutionen för stad och land vid SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet). Tabell 1 Genomförda och planerade moment i Dialog för naturvården (juni 2009). Kurs/År Genomfört 2008 Genomfört 2009 Planerat 2009 Antal kurser Antal deltagare Antal kurser Antal deltagare Antal kurser Grundkurser för handläggare Kurser i miljökommunikation för chefer inom naturvården Fördjupningskurser inom sakområden Fördjupningskurser i kommunikation Grundkurs för förhandlare 1 25 Grundkurs för naturbevakare 1 Samtliga Kurser Uppdraget och dess syfte Det primära syftet med denna utvärdering är att utgöra underlag för beslut om hur Naturvårdsverket ska utveckla kompetensutvecklingsprogrammet Dialog för naturvården och i vilken omfattning programmet ska bedrivas under perioden Naturvårdsverket önskar via utvärderingen få en bild av vad kompetensutvecklingsprogrammet konkret kan leda till, och inte leda till, när det gäller kursdeltagarnas arbetssätt. Utvärderingens utgångspunkt är hur Naturvårdsverket bör utforma ett kompetensutvecklingsprogram för dialog, lokal delaktighet och förvaltning samt konfliktlösning i arbetet med naturvård och naturresursförvaltning. För dessa syften har Naturvårdsverket satt upp följande frågor som de övergripande frågor utvärderingen syftar till att besvara: Vad kan en eller flera genomgångna kurser leda till konkret för kursdeltagarna när det gäller tänkesätt, förhållningssätt, arbetssätt? Vilka styrkor och svagheter finns i kompetensutvecklingsprogrammet? Hur kan kompetensutvecklingsprogrammet/kurserna utvecklas för att i ännu högre grad uppfylla målgruppens behov av kunskap om dialog, lokal delaktighet och förvaltning samt konfliktlösning och ge kursdeltagarna redskap för att omsätta kunskaperna i praktisk handling? I förfrågningsunderlaget sägs också att utvärderingen främst bör syfta till att ge en fördjupad och kvalitativ bild av kompetensutvecklingsinsatserna framför en kvantitativ och mer övergripande bild. Utvärderingen skall i första hand 16

18 omfatta grundkursen för handläggare och kursen i miljökommunikation för chefer. Fördjupningskurserna bör behandlas mer övergripande. 1.2 Utvärderingens uppläggning och metoder Sweco Eurofutures har utifrån det övergripande syftet och frågeställningarna ovan identifierat fyra utvärderingsblock enligt beskrivningen nedan: Block 1 handlar om utgångsläget för individen och syftar till att få kunskap om kursdeltagarnas utgångsläge, vilken yrkesroll personen har, vilken bakgrundskunskap man har, vilka kontakter och nätverk man ingick i och vilka förväntningar man hade på kursen. En tanke bakom frågorna i detta block är att få klarhet i vilken ny kunskap, insikt, etc. som kursen har tillfört individen och dess arbetssituation. Block 2 handlar om deltagarens uppfattning om själva kursen. Syftet är att få del av individens uppfattning om kursens innehåll, genomförande och kvalitet. Block 3 handlar om hur individen har utvecklats efter det att kursen har avslutats. Hur har individens kunskaper utvecklats, hur har detta påverkat individen i det dagliga arbetet och hur har individens kontaktnät och yrkesroll förändrats som ett resultat av kursen. Block 4 handlar om hur deltagarna ser på behovet och potentialen för vidareutveckling och förbättring av kompetensutvecklingsprogrammet. I vårt ursprungliga förslag till uppläggning av arbetet ingick att arbeta med två olika huvudsakliga metoder: dels mera traditionella intervjuer med deltagarna i de olika programdelarna, dels det vi kallade för dialoger som var tänkta att utgöra en slags gruppintervjuer som gav ett större utrymme åt kvalitativa diskussioner och utbyten av erfarenheter deltagarna emellan. Utöver dessa intervjuer med deltagarna ingick också i vår utvärderingsmetod att läsa in och analysera olika dokument som beskriver programmet, dess delar och dess resultat såsom kursplaner och utvärderingar. Intervjuer med såväl de ansvariga kursledarna för Dialogprogrammet som med personer på Naturvårdsverket som ansvarat för beställningen och utformningen av programmet har också ingått. Sammantaget har vi genomfört 40 intervjuer med deltagare i olika kurser 20 deltagare i grundkurser och 10 deltagare i chefskurserna. Utöver detta har två av de ansvariga kursledarna vid SLU (Uppsala) intervjuats samt personer ansvariga för beställningen av dialogprogrammet från Naturvårdsverket. Under planeringen av de s.k. dialogerna med deltagarna stod det på ett relativt tidigt stadium klart att det inte skulle vara möjligt att samla tillräckligt många deltagare för att metoden såsom den planerats skulle vara ändamålsenlig. Anledningen till detta var dels att vi underskattat tidsinsatsen som skulle krävas för deltagare att resa och delta i sådana dialogmöten liksom att vi inte tydligt nog lyckats klargöra nyttan för deltagarna själva av sådana möten. Detta gjorde att vi i samråd med uppdragsgivaren diskuterade hur vi skulle hantera den upp 17

19 komna situationen. Vid det laget hade vi genomfört så pass många intervjuer med grund- och chefskursdeltagare att vi gjorde bedömningen att ytterligare intervjuer eller än mer fördjupade intervjuer (t.ex. i form av besöksintervjuer) inte skulle tillföra särskilt mycket ny information. Istället tydde de preliminära intervjuresultaten på att ytterligare uppmärksamhet borde ägnas åt de s.k. fördjupningskurserna och då särskilt över gången mellan grund- och fördjupningskurserna. Vi valde därför, i samförstånd med uppdragsgivaren att genomföra ytterligare 10 intervjuer med inriktning mot personer som genomgått såväl grund- som fördjupningskurs och då med fokus på just fördjupningsdelen och mervärdet av den delen i jämförelse med grundkursen. Intervjuerna har genomförts som telefonintervjuer. Intervjuerna har bokats i förväg och de intervjuade har i de flesta fall haft tid på sig att förbereda sig. Intervjuerna med kursledare och ansvariga vid Naturvårdsverket har genomförts vid flera tillfällen och då både som besöksintervjuer och telefonintervjuer. Intervjuerna har genomförts som s.k. semistrukturerade intervjuer, dvs. varje intervju har utgått från ett antal grundläggande frågor. För merparten av frågorna har det dock varit möjligt för respondenterna att själva utveckla svaren och komplettera med ytterligare information utöver den direkt efterfrågade. Ett exempel på de intervjuguider och frågor som har använts återfinns som bilaga. Samtliga deltagarintervjuer har genomförts under perioden augusti oktober. En förteckning över de intervjuade återfinns i bilaga. 1.3 Rapportens disposition Rapporten är disponerad i sammanlagt fem kapitel, där denna inledning utgör det första. Kapitel 2 handlar om utvärderingsblock 1 ovan, d.v.s. om behovet av programmet och deltagarnas kunskaper i utgångsläget. Kapitel 3 handlar om hur man från deltagarnas sida har uppfattat kompetensutvecklingsprogrammet och de olika kurserna, deras upplägg och deras kvalitet. I kapitel 4 belyser vi resultaten och effekterna av programmet för individer och organisationer. Kapitel 5 sammanfattar utvärderingen och presenterar utvärderarnas slutsatser. Här lämnar utvärderarna också ett förslag till vidareutveckling av insatserna. 18

20 2 Behovet av dialogprogrammet 2.1 Programmets tillkomst Programmet har kommit till som ett svar på de förändrade krav som ställs på handläggarna inom den moderna naturvården. Naturvården idag handlar till stor del om möten mellan människor och särskilt om möten mellan myndighet och människor. Sen länge har anställda och chefer poängterat behovet av kompetensutvecklingsinsatser riktade mot frågor som har med kommunikation, dialog och naturvård att göra. I regeringens uppdrag till Naturvårdsverket lyftes 2007 behovet av ett särskilt kompetensutvecklingsprogram med ett sådant innehåll och syfte fram. Inom Naturvårdsverket tillsattes en särskild projektarbetsgrupp med målet att ta fram ett sådant kompetensutvecklingsprogram. Under våren 2008 presenterades programmet och parallellt avtalades med Institutionen för Stad och land vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) om att utveckla innehållet i och genomföra huvuddelarna av programmet. 2.2 Kursdeltagarna och deras behov Deltagarna i grundkurserna har olika bakgrund och arbetsuppgifter, i huvudsak vid länsstyrelserna runtom i landet. Det är en bred spridning där personer arbetar med allt från reservatsskötsel och rovdjursfrågor till skydd av naturoch vattenområden etc. Detta innebär även att man kommer i kontakt med olika typer av aktörer, som myndigheter, privatpersoner, kommuner, intresseorganisationer, markägare med flera. Deltagarnas olika arbetsuppgifter innebär också att de hamnar i olika typer av situationer där det finns en risk för att en konflikt eller konfrontation skall uppstå. Det som framstår som en tydlig gemensam utgångspunkt för dem alla är känslan av att vara dåligt förberedd i dessa situationer, att inte veta hur man skall hantera en konflikt och framför allt att inte ha kunskapen om hur man kan förebygga eller förhindra att sådana situationer uppstår. Graden av utsatthet skiljer sig naturligtvis åt. För de som exempelvis arbetar med förvaltning av reservat är mötena eller kontakterna vanligen inte särskilt konfliktfyllda, medan det för flertalet av dem som arbetar med rovdjursfrågor eller reservatsbildning mer ofta uppstår direkt hotfulla situationer i möten med enskilda markägare, jägare eller vid större informations- och dialogmöten med allmänheten. Den absoluta majoriteten av deltagarna har mycket svaga eller obefintliga teoretiska förkunskaper avseende dialog, kommunikation, media, konflikthantering. Mycket få har gått kurser, vilka i dessa fall inte direkt adresserat dialog/kommunikation utan snarare då angränsande teman som retorik eller presentationsteknik. Många av deltagarna har dock varit verksamma inom området under lång tid, ofta mer än tio år, och upplever att man under en så 19

21 lång tid i arbetet har byggt upp praktisk erfarenhet av att arbeta med dialog och kommunikation. Man menar att man har lärt den hårda vägen, d.v.s. av att tidigare ha hamnat i konfliktfyllda situationer och dragit lärdomar om vad som ledde fram till situationen och hur man kan hantera dem bättre. Så här uttryckte en av de mer yrkeserfarna kursdeltagarna saken: Det är en stor fördel av att ha varit med ett tag. I praktiken handlar det mycket om sunt förnuft och hur man är som person, men som alla vet fungerar vi människor olika. Därför är det så viktigt att alla får professionell kunskap och verktyg Intressant nog påpekar också de yngre deltagarna att de varit väldigt oförberedda, dels på de många konfliktfyllda situationerna för vissa handläggare dels då denna typ av kunskap så helt saknades i deras grundutbildning, trots att detta är en mycket stor del av arbetet ute på länsstyrelserna. De flesta momenten inom naturvården bygger på kommunikation med externa aktörer. Bland de mer nyanställda uttrycks också en förvåning över att man inte mer systematiskt förbereder de anställda inför denna arbetssituation. Dessa har generellt sett ett stort behov av Dialogprogrammet. Ser vi till deltagarnas förväntningar på kursen så skiljer dessa sig ganska mycket åt från person till person. Många förefaller ha haft en vag uppfattning om vad grundkursen skulle handla om och vad den skulle kunna ge. Vanligen uppger man att det var praktisk handfast kunskap man förväntade sig, men det fanns också en tydlig önskan om att utbyta erfarenheter med kollegor i liknande situationer. Här är två typiska uttryck för förväntningarna: Framförallt två saker. Dels att kunna hantera jobbiga samtal med folk som är arga eller upprörda. Få lite verktyg för hur man skall kunna hantera detta. Men även att kunna förmedla vårt budskap förklara varför man gör som man gör för någon som inte är insatt i naturvård. Mycket bara att få möjlighet att höra av andra kollegor som befinner sig i samma situation det kan kännas ensamt på hemmaplan med dessa frågor Flera säger också att det egentligen var fördjupningskurserna som i utgångsläget fångade deras intresse för kompetensutvecklingsprogrammet eftersom dessa tydligare fokuserade mot de frågor man själv arbetade med. Grundkursen var det få som hade egentliga förväntningar om utan något som skulle genomföras på vägen. Sammantaget kan konstateras att behovet av kompetensutveckling inom kommunikation och dialog förefaller vara mycket stort hos dem som jobbar med naturvårdens olika delar. Trots att man har olika behov och olika upplevelser beroende på vilka arbetsuppgifter man har delar man synen på att känna sig oförberedd och att sakna såväl kunskap som verktyg att hantera uppkomna konfliktfyllda situationer, liksom metoder för att förebygga dem. 20

22 2.3 Cheferna och deras behov Cheferna som har gått chefskursen är genomgående erfarna chefer, ofta med flera års erfarenhet av arbete i ledande ställning bakom sig. Cheferna arbetar inom Naturvårdsverket och inom länsstyrelserna. De har vanligen både ett sakområdes- och ett personalansvar. De har därmed ett slags dubbla roller i frågan om kommunikation och dialog de ska dels ytterst ansvara för att representera myndigheten och myndighetens beslut gentemot allmänhet, sakägare och andra myndigheter och de ska dels leda och stödja sin personal i deras arbete. De ansvarar för en relativt stor bredd av verksamheter, såsom områdesskydd, arbete med hotade arter, tillstånd, samråd, rennäringsfrågor, tillsyn och naturvård i allmänhet. De flesta, men inte alla, har en bakgrund som biologer eller naturvetare i allmänhet. Först skall noteras att samtliga av de intervjuade cheferna har flera och till och med många års erfarenhet. Många poängterar att dialog och kommunikation är en av huvuddelarna i chefsuppdraget. Flera av cheferna trycker därför på det faktum att de har stor praktisk erfarenhet av dialog och kommunikation. I övrigt har de flesta cheferna också genomgått andra särskilda utbildningar. Ungefär hälften har tidigare deltagit i utbildningar eller aktiviteter med en liknande inriktning som denna, En av cheferna på en länsstyrelse säger t.ex: Vi bjöd på eget initiativ in (kursledaren för Dialogprogrammet) till en intern tvådagarskurs för länsstyrelsen. Vi kände själva behovet av detta. Detta gjorde vi innan Naturvårdsverkets initiativ Många av cheferna refererar också till den kunskap de fått via mer allmänna chefsutbildningar, där dialog, kommunikation och mediaträning kan vara återkommande inslag. Någon refererar också till kunskap man fått via studiebesök i länder som satsat mycket resurser på just kommunikation och dialog. En intressant iakttagelse i sammanhanget var att chefernas upplevda behov av denna utbildning varierade något. Ungefär hälften ansåg att det fanns ett stort och ett ständigt behov av denna typ av kunskap. Man uttryckte det ungefär som att: I de här frågorna blir man aldrig färdigutbildad! Den andra hälften av cheferna verkade mena att de främst deltagit för att demonstrera frågans betydelse för sina medarbetare. Som inte sällan är fallet har chefen ofta en betydligt klarare bild över sina medarbetares kompetensluckor och utbildningsbehov än över sina egna. Detta verkar gälla också i detta fall. Flera av cheferna såg kursen framför allt som ett led i att få en ännu bättre överblick över sin personals kompetensutvecklingsbehov. Sammantaget kan dock konstateras att cheferna med något undantag inte hade deltagit i en utbildningsinsats med denna mer precisa fokus och med denna tydliga koppling till de aktuella sakområdena tidigare. Chefernas behov av kompetensutveckling förefaller också betydande, även om det finns de som 21

23 tidigare genomgått liknande utbildningar och andra chefskurser också ger insikt i kommunikationsfrågor. 2.4 Slutsats: Stora behov av kompetensutveckling Det är vår slutsats att det finns stora behov av kompetensutveckling för såväl chefer som handläggare. Den stora gemensamma nämnaren är behovet av att vara bättre förberedd för uppkommande konfliktsituationer eller situationer som kan riskera att utvecklas till konflikter. Tydligt är också behovet av bättre verktyg för att förebygga konflikter. Målgruppernas bakgrund, som biologer och naturvetare i allmänhet och de därmed relativt begränsade grundkunskaperna inom områden som kommunikation, sociala relationer eller konflikthantering, förstärker delvis detta behov. Många menar också att dessa frågor ofta utgör en huvuddel i deras arbetsuppgifter och att det därför är oerhört viktigt att få en systematisk utbildning och kompetensutveckling i dessa frågor om man har att arbeta med sådana uppgifter. Även om en del av deltagarna tidigare har gått olika utbildningar med delvis snarlik inriktning har få gått den här typen av mer skräddarsydd utbildning. Dialogprogrammet har därför potentialen att fylla en betydande lucka i kompetensutvecklingsbehoven här. Flera betonar också vikten av att insatser som detta görs återkommande man blir aldrig fullärd. Behoven av utbildningen kan också ses på två nivåer den individuella och den organisatoriska. Hittills har vi visat på att de individuella behoven är mycket stora. Men behoven finns också på den organisatoriska eller institutionella nivån. Det handlar således om att hela enheter, avdelningar eller myndigheter behöver höja sin kunskap på områdena samt att utveckla rutiner och system som är gemensamma för organisationerna. Detta framkommer tydligt som en del i analysen av behovet av chefskurserna. Vi vill också understryka att behovet av Dialogprogrammet bör ses mot frånvaron av liknande utbildningar, såväl med inriktning på specifikt dessa frågor och dessa yrkesgrupper som inom ramen för grundutbildningarna vid universiteten. 22

24 3 Uppfattningen om kompetensutvecklingsinsatserna 3.1 Innehåll och uppläggning Bra upplägg, men träff 2 är en utmaning De flesta deltagare har en övervägande positiv bild av grundkursens uppläggning. Man uppfattar att det funnits en god balans mellan de tre olika träffarna (kurstillfällena). Dock finns här också vissa kritiska röster. När det gäller träff 1 är bilden väldigt positiv. Den fungerade i hög grad som en ögonöppnare och aha-effekten var påtaglig, vittnar många om. Uppfattningarna om träff 2 är dock mer blandade. Delvis kan detta förklaras av just den genomgående positiva synen på träff 1 och att det är svårt att leva upp till de högt ställda förväntningarna om att skapa ännu en ahaupplevelse. Flera upplevde träff 2, till vilken deltagarna också hade fått och förberett en hemuppgift, som oplanerad och allt för komprimerad. Här kan vi i våra intervjuer dock se att uppfattningarna om träff 2 har förändrats över tid och efter det att innehållet och upplägget har justerats. Således är fler nöjda med träff 2 såsom den sett ut senare i programmet. När vi genomförde intervjuerna hade tämligen få genomgått och avslutat träff 3. Flera saker har varit särskilt uppskattade under träff 3, bl.a. själva repetitionsmomentet (särskilt för de som gått träff 1-2 för en tid sedan) och det faktum att man genomför träffen i den egna arbetsmiljön. Just genom det faktum att man arbetar lokalt på en arbetsplats i taget skapas en möjlighet att knyta samman erfarenheterna från hela kursen på ett sätt som också blir lättare att integrera i den egna verksamheten. Någon uttryckte detta som: Det var bra att få diskutera problem med kollegor på samma arbetsplats. Det gav en ny dimension i förhållande till de andra träffarna. Bra balans mellan teori och praktiska exempel Majoriteten tycker att det har varit en bra avvägning mellan de teoretiska och de praktiska inslagen. Är det något man önskar mera uppmärksamhet på så är det i så fall praktiska tips och enkla metoder och tekniker för att hantera specifika situationer. Få vill dock ha mer av det ena på bekostnad av det andra. En annan reflektion som vi vill lyfta fram är att det finns ett stort behov hos deltagarna att bara få diskutera deltagarna emellan och få höra från kollegor hur det fungerar på andra håll. Samtidigt som man menar att detta behov är reellt och viktigt att få tillgodosett, så betonar några också att det finns en risk i detta. Det kan bli så att detta tar över kursen i sin helhet. Detta kan vara en anledning att många som deltog i de första kurserna upplevde att kursledarna styrde för lite och tillät för mycket allmän diskussion, på bekostnad av kursens mer kunskapsförmedlande moment. Det verkar dock som att detta har förändrats och balanserats allt eftersom. 23

25 De äldre och mer erfarna lyfter fram att det verkar som att kursledarna haft så mycket mer att ge. De betonar vikten av att tillåta både diskussion och föreläsning under kursen: Detta får inte bli ett forum enbart för erfarenhetsutbyte mellan kollegor Sammantaget menar dock de allra flesta att det är en bra avvägning och balans i uppläggningen med mera teori första dagen med koppling till praktik för att vända andra dagen genom rollspelet. En annan reflektion är att det framförallt är yngre och deltagare med mindre erfarenhet som verkar ha större behov av att få spegla sin yrkesroll genom andra kollegor, medan de mer erfarna i större grad har poängterat vikten av att kursledarna ger sin kurs. Här kan man naturligtvis resa frågan om detta också återspeglar en skillnad i synen på hur man lär som skulle kunna finnas mellan äldre och yngre, d.v.s. att de äldre menar att det finns ett större mått av lärande i kunskapsförmedlingen expert mottagare medan de yngre menar att ett samtal mellan aktörer med olika erfarenheter och utgångspunkter under handledning av experten kan vara ett väl så framgångsrikt sätt att lära. Något för ensidigt fokus på mötet som dialogform Vad gäller typ av dialog är de flesta eniga om att kursen berört den viktigaste typen av dialogform mötet. Även om temat varit möten med stora grupper, upplever deltagarna att dessa principer även kunnat appliceras på andra typer av dialoger. Samtidigt betonar många att även andra typer av dialog och kommunikation är viktiga, som via telefon eller kommunikation via brev och e-post exempelvis när det gäller kungörelser eller hur man bjuder in till ett möte. Eftersom kursen haft en relativt bred målgrupp är det naturligt att det finns deltagare som vill ha mer eller mindre av vissa delar eller som hellre skulle sett ett annat fokus än det nu rådande. Eftersom kursledarna varit mycket öppna och lyhörda för deltagarnas önskemål har ofta majoritetens behov fått råda. Sammantaget kan vi således ändå hävda att det absoluta flertalet upplever att det varit riktigt att ha ett brett angreppssätt på grundkursen avseende vilken form av dialog man har utgått ifrån, och att det också har varit intressant och givande att höra och ta lärdom av hur andra arbetar med liknande frågor. Samtidigt har flera betonat att denna allmänna inriktning av grundkurserna ställer krav på fördjupningskurserna och man betonar därför inte sällan behovet av att fördjupningskurserna blir mer specialiserade till sin karaktär. Forumspelet den mest omdiskuterade delen i grundkurserna Överlag kan vi konstatera att deltagarna är positiva till forumspel som metod. Man har tyckt att detta var ett bra sätt att gestalta olika situationer och att det har inbjudit till reflektion. En typisk kommentar från de deltagande är denna: 24

26 Jag var till en början lite skeptisk. Kursen började med att vi skulle sitta i en ring och det kändes främmande och man visste inte riktigt vart det skulle leda. Men det funkade! Det var bra att de gjorde som de lärde ut. När man sedan fick öva var det suveränt. Alla som var där hade med sig sina upplevelser och man fick gå in och lösa situationer. Det gav mycket att ha varit med om en situation även om det var simulering. Jag fick många tips som jag kan ha med mig till en verklig situation. Man ska dock notera att det också finns personer bland de intervjuade som upplevt forumspelen som något direkt negativt då de inte känt sig bekväma i situationen att spela upp scener. Dessa säger t.ex: Forumspelen är säkert populära hos en del. Men de passar långt ifrån alla. Att tvingas spela upp scener kan upplevas som en obekväm och stressande situation och då tappar man fokus på vad man kan lära sig. Ett sätt att komma bort från detta vore t.ex. att låta skådespelare spela in scener på film som man sedan kan titta på och analysera. Det är viktigt att komma ihåg att denna syn representeras av ett fåtal. De flesta har upplevt forumspelen som något mycket positivt och att man upplevt att miljön varit trygg och öppen och att kursdeltagarna bjudit till och varit delaktiga i övningarna. Samtidigt så är detta ett typexempel på när det också är viktigt att lyssna till fåtalets röst, allt i syfte att kursen skall kännas bekväm för alla som vill delta. En vanlig reflektion i samband med forumspelen är att kursledarna skulle kunna vara mer aktiva och styrande under dessa. På en del kurser har deltagarna upplevt att det blivit för mycket fokus på en viss typ av fråga eller på konfliktsituationer i sig. Då deltagarna jobbar med olika områden/ärenden har några känt att man inte kunnat relatera till problematiken då fokus för mycket hamnat på en enskild fråga. Förklaringen till detta ligger i att kursdeltagarna själva fått välja vilken typ av möte/dialog man vill gestalta i forumspelen och då har många valt samma typ av situation, t.ex. handläggare/markägare. Nedanstående kommentarer från en av deltagarna kan nog betraktas som sammanfattande för innehållet i kursen: Jag tycker att momenten var jättebra allihop. Fick ut oerhört mycket av dem. Hade gärna velat diskutera mer kring de olika temana som man hade under grundkursen. Det som jag tycker blev lite för löst i kanten var när man arbetade med rollspel. Alla valde likartad konfliktsituation. Dialog är så mycket mer än en konflikthantering. Där hade man kunnat gå in och styra upp lite mer. Det kan vara att man bara skall uttrycka olika tankar kring ett ämne, inte alltid konflikt. 25

27 Chefskurserna Liksom för kurserna i stort är omdömena om chefskurserna över lag positiva. En allmän kommentar som flera av deltagarna pekade på var det höga tempot. Formen innebär ju att man komprimerat ett innehåll som man annars använt 3 dagar till på 2 dagar. Detta gör att flera upplever såväl teoridelen som metoddelen som väl snabba och summariska. På samma sätt som för grundkurserna går uppfattningarna isär när det gäller värdet av forumspelen. Flera upplever att detta gav ett tydligt mervärde medan andra menade att det kändes konstruerat. I övrigt går många av synpunkterna från grundkurserna igen också för chefskursen. Ett exempel på detta är att man gärna hade haft flera exempel på olika dialogformer. Nu var fokus, som nämnts, nästan uteslutande på det större mötet. Samtidigt sker mycket av kommunikationen antingen via skriftliga meddelanden eller telefon. Ett unikt inslag för chefskursen var den s.k. kvällspromenaden där man under strukturerade former fick diskutera och ventilera bra och dåliga erfarenheter ur den egna vardagen. Detta förefaller ha uppskattats av alla. Flera understryker att det hade varit av värde om kurserna ännu tydligare hade varit anpassade just till chefsrollerna. Nu betonades vikten av att cheferna hade kunskapen om de frågor och de situationer som medarbetarna ofta ställs inför. Men samtidigt gavs inte så många nya exempel och verktyg som cheferna kunde ha nytta av i sin uppgift att stötta sina medarbetare i sådana situationer. Fördjupningskurserna Som nämndes inledningsvis var uppdraget att fokusera på grund- och chefskurser och endast mer övergripande behandla fördjupningskurserna. Redan tidigt såg vi dock att just fördjupningskurserna erbjöd en utmaning, särskilt då i förhållande till de genomgående positiva omdömena för grundkursen. De flesta som är kritiska till fördjupningskurserna menar att de inte innebar en tillräcklig grad av fördjupning. Man menade att för mycket av tiden gick åt till att repetera vad man arbetat med under grundkursen. Man önskade sig mera djupgående teoretisk kunskap, alltså mera om hur man kan kommunicera i de specifika frågorna för att förebygga eller undgå konflikt. Man önskade att de exempel man arbetade med under fördjupningsdelen hade varit annorlunda och tätare knutna till de frågor som respektive fördjupningskurs handlade om. Man önskar att man hade haft mera tid till fördjupning i de specifika situationer och lösningar som diskuterades och att man fått lära sig flera verktyg för att hantera olika situationer. I våra intervjuer har vi mött personer som genomgått fördjupningskurserna i olika skeden och det är en relativt stor skillnad i hur man har upplevt kurserna beroende på när i tiden man har gått dem. Bland de som gick de tidiga fördjupningskurserna finns ett relativt starkt och öppet missnöje med kurserna, deras upplägg, lärarnas förberedelsearbete och kursernas värde. Flera uttrycker att det kändes som att kurserna inte var färdigutvecklade och att det kom att falla 26

28 ett allt för stort ansvar på deltagarna själva att under den begränsade tiden också utveckla kurserna och deras innehåll. Två typiska röster från deltagarna vid några av de tidiga fördjupningskurserna är dessa: Tittar man på grundkursen upplevde man att man fick med sig massor, att man tog ett stort steg. Fördjupningskursen höjde sedan bara en liten bit. Det var betydligt sämre utdelning och vi var många som upplevde det så. Generellt bör man inte vara så vag i sitt upplägg som man var vid fördjupningskursen. Man kan inte testa sig fram på en kurs. När man avsätter arbetstid skall man få ett färdigt koncept. Man skall inte behöva känna sig som en försökskanin. De som gick kursen senare hade dock delvis en annan upplevelse. Kurserna var då bättre förberedda och innehållet mera utvecklat. Men samtidigt kvarstod många av synpunkterna som rör den upplevda bristen på tillräcklig fördjupning. 3.2 Genomförandet Generellt är det mycket positiva omdömen om kursernas genomförande. En egenskap som lyfts fram är att kursen har präglats av ett mycket tillåtande och öppet klimat. Detta har varit viktigt inte minst kopplat till forumspelet dag två som vissa upplevde som en jobbig del. De intervjuade uttrycker över lag en positiv bild av kursens genomförande. Man betonar särskilt den höga professionella nivån på genomförandet. Respondenterna är till övervägande del (mycket) positiva till kursledarna. Man upplever att de varit mycket kompetenta, entusiasmerande och även kunnat relatera till naturvårdarnas frågor och situation vilket har medfört att man känt ett starkt förtroende för kursledarna. Många har upplevt att de kompletterade varandra bra under kursen, med olika bakgrund, kompetens och erfarenhet. Särskilt lyfter många fram det positiva i att kursledningen och kursens innehåll och form kunnat anpassas till deltagarnas intressen och behov. Det verkar också som att kursledarna och därmed kursen har skärpts och utvecklats allteftersom. De har varit lyhörda för vad deltagarna upplevt. Man får därför en rätt tydlig bild av att deltagare som medverkade i de första kurserna upplevde att kursledarna inte alltid var så samspelta eller proaktiva. Det fanns en uppfattning om att genomförandet i den delen var, lite rörigt. Med tiden förefaller det som att kursledarna blivit mer samspelta, mer tydligt coachande och att de experimentella delar som kunnat upplevas som röriga har blivit färre: Tyckte kursen var trevlig, var bra, kände sig delaktig och engagerad. Dessutom var den inriktad så att det passade deltagarna. Kursen började med att man frågade gruppen om vilket tema man ville beröra. Kändes att man anpassade kursen efter deras problem, situation etc. 27

29 Kursledarna var mera som en slags moderatorer. Hade helst velat ha en lärare som har kunskapen och som förmedlar den rakt av. Upplevde att ledarna hade kunskap och var kompetenta inom området, att de kan det här. Det kändes dock som att de inte var villiga att dela med sig utan deltagarna själva skulle arbeta sig fram till resultat/kunskap Det finns vidare en viss kritik mot kursledarna när det gäller fördjupningsdelarna. Här menar flera av deltagarna att kursledarna inte haft tillräckligt djupgående kunskaper om de specifika situationer som kurserna handlat om. Man efterlyser således mera av sakkompetens inom fördjupningsdelarna. 3.3 Kvalitet Flera olika måttstockar kan naturligtvis användas för att utvärdera kvaliteten i dialogprogrammet. Den viktigaste är kanske om programmet har lyckats leva upp till de s.k. lärandemål som ställts upp. Här menar de flesta att grundkursen på ett mycket bra sätt har levt upp till målet om att ge deltagarna den teoretiska kunskapen om metoder, modeller för delaktighet, dialog och konflikthantering. Framför allt vid den första träffen har de teoretiska frågorna behandlats. Visserligen finns det i intervjumaterialet många som efterlyser mer av teori och mer av ren kunskapsförmedling. Vi har främst uppfattat detta som att man efterfrågar mera exempel och mer konkreta tips på hur man kan förebygga och hantera uppkommande situationer och konflikter. I detta mål ingår också att kunna använda metoder och modeller i sitt arbete, här menar också många att kursen har hjälpt dem i detta avseende och att framför allt träff 3 har varit väldigt viktig för detta. Det andra kunskapsmålet handlar om att kunna resonera om innebörden i och konsekvenserna av att välja olika metoder i kommunikationsarbetet. Här har man något svårare att beskriva hur väl programmet levt upp till målet. De flesta menar att de fått en ökad insikt och djupare kunskap i dessa frågor, men att detta samtidigt fortfarande upplevs som svårt. Det tredje målet syftade till att ge kunskap om naturvårdens roll i ett större sammanhang, att förstå den egna myndigheten och dess roll i förhållande till andra aktörer. Här är bilden att deltagarna menar att detta inte direkt har varit i fokus för kursen och att man inte tydligt heller upplever att kursen har påverkat detta mål. Man menar, å andra sidan, att detta inte har varit behovet. Att känna till hur aktörernas förståelse för naturvården kan förändras och kunna tillämpa denna kunskap var det fjärde målet. Här menar man att detta inte varit specifikt i fokus men att kursen indirekt ändå har uppfyllt målet. Slutligen var målet att ge deltagarna perspektiv på att deltagandeprocesser tar tid och det också tar tid att förändra sitt arbetssätt. Här menar man att kursen har varit av stort värde. Särskilt de yngre upplever att detta har varit ett viktigt bidrag från kursen. Man har bidragit till att minska otåligheten utan att för den skull dämpa entusiasmen för att förändring ändå är möjlig. 28

30 3.4 Sammanfattande bedömning Det övergripande intrycket som kursdeltagarna förmedlar avseende kursens innehåll och kvalitet är alltigenom positivt. Den övergripande uppläggningen av kursen i tre träffar ses som bra, även om man kan märka att det varit svårt att finna en bra form för särskilt träff 2. Träff 3 knyter dock ihop arbetet på ett väldigt tydligt sätt menar deltagarna. Man upplever innehållet som väl balanserat, särskilt när det gäller valet mellan teori och praktik. Ett visst uttryck finns dock för en efterfrågan av mera av praktiska handfasta tips och råd. Här finns också uttryck för att man vill ha en något bredare ansats när det gäller vilka typer av dialoger man diskuterar och använder som exempel under kursen. Metoden med forumspel har av vissa deltagare setts som obekväm och man har önskat mindre av detta. Samtidigt finns det mycket som tyder på att många ändå varit nöjda med forumspelen och att de mot bakgrund av analysen av de inledande behoven ändå varit nödvändiga. Genomgående upplever deltagarna att såväl kursledning, genomförande och den övergripande kvaliteten för kurserna varit mycket bra. Kurserna anses ha fyllt de flesta av de uppställda lärandemålen mycket väl. Ett tydligt undantag i den annars väldigt positiva bilden av programmet är dock de s.k. fördjupningskurserna. Här framgår tydligt att deltagarna upplevt att de inte fått vad som utlovats. Det främsta problemet har varit att kurserna inte erbjudit den fördjupning, vare sig teoretiskt eller i sakområdena, som man trott och hoppats. I början ansågs kurserna också outvecklade, vilket väckte en betydande irritation hos deltagarna. 29

31 4 Resultat och effekter av dialogprogrammet 4.1 Ändrade insikter och förhållningssätt Det finns en stor samstämmighet kring att det mest påtagliga och bestående resultatet från programmet handlar om förändrade insikter och förhållningssätt till kommunikation och dialog, och i förlängningen till själva mötet med människor. Kursen har framförallt medfört ett ökat medvetande för problematiken men också i många fall bekräftat arbetssätt och metoder som deltagarna redan använder, även om de inte haft orden och begreppen för att beskriva dem. Det har visat sig vara minst lika uppskattat hos denna grupp att få ett stöd i form av teorier och verktyg, även om det inte förändrar agerandet i deras vardag. Ser vi resultaten i förhållande till den bakgrund som programmets deltagare hade så kan vi hävda att kursdeltagandet har haft en mycket stor påverkan på deltagarna vad gäller synen på kommunikation och dialog. Från att tidigare ha upplevt dessa frågor som något oönskat men något som följer med arbetet har kursen bidragit till att de flesta nu ser kommunikationen som en del i, och en viktig del i, arbetet. Man kan också hävda att många som ett resultat av kursen nu uppfattar kommunikationen och mötet med andra människor som en spännande och inte bara besvärlig del av arbetet. Ytterligare en mycket viktig insikt som flera lyfter fram är tidsaspekten. Kursen har hjälpt deltagarna att inse att kommunikation och dialog kräver tid. Alla kan känna igen sig i att det är i de stressade situationerna som missförstånd och konflikter lätt uppträder. Med kursen har deltagarna fått en tydlig förståelse för att kommunikation kräver tid och bra dialog kräver ännu mera tid. 4.2 Nya och användbara metoder och verktyg i kommunikationsarbetet Kursdeltagarna har svårare att bli konkreta när det gäller vilka metoder och verktyg som de ser som användbara i sin praktiska yrkesutövning. Flera av de intervjuade pekar dock på att begrepp som konflikttrappan, spegling etc. har varit värdefulla och praktiseras vid olika tillfällen som i möten eller i konfliktfyllda situationer. Men även om många anser att de fått med sig nya begrepp och verktyg är det relativt få som kan ge tydliga exempel på att de verkligen har använt dessa i sitt arbete efteråt. En typisk synpunkt från de deltagande är: Jag har tagit till mig mycket vad gäller mötesteknik. Tillämpar bland annat tekniker kring fördelning av tid, vem som talar, försöker bryta och tala om hur lång tid det är kvar etc. Jag har generellt mer uppmärksamhet på hur alla kommer till tals nu. Tänker helt enkelt mer på allmän mötesteknik nu. Jag är 30

32 också mer noga nu när det gäller uttryckssättet när man träffar markägare utanför myndigheten, ordval t.ex. 4.3 Konkreta effekter för yrkesutövningen När det gäller konkreta effekter på yrkesutövningen menar vi att man kan dela in dessa i dels individuella effekter dels effekter som rör hela avdelningen eller myndigheten. De individuella effekterna har delvis behandlats ovan och handlar både om förändrade synsätt som påverkar hur man är och hur man möter olika situationer och om hur man förbereder sig och hur man faktiskt tillämpar nya metoder och verktyg i möten eller andra kontakter utanför myndigheterna. Effekterna för myndigheten, avdelningen eller enheten handlar framför allt om två saker. Det framstår för det första som att man även på denna institutionella nivå har fått en annan och kollektiv medvetenhet om kommunikationsfrågornas betydelse. Detta tar sig framför allt uttryck i att man talar mer om behovet av kommunikation och dialog än man gjorde tidigare. Detta gäller i mer organiserade sammanhang som i enhets- eller avdelningsmöten, men också i de informella sammanhangen kollegor emellan i form av erfarenhetsutbyten och stöd inför svåra beslut och möten, etc. För det andra kan man säga att kursdeltagandet i vissa fall också konkret har påverkat hur man inom myndigheten eller enheten faktiskt arbetar. Det kan här handla om att man har tagit till sig enskilda metoder eller verktyg eller att man på annat sätt förändrat rutiner för hur man arrangerar olika former av dialog med allmänheten eller med särskilda grupper. Vi kan dock inte se att deltagandet i kurserna har påverkat vilka externa kontaktytor som myndigheterna har. Inte heller ser vi att nya nätverk eller diskussionsfora har bildats för att fortsätta det arbete som påbörjats på kurserna. Två faktorer framstår som väsentliga att notera i sammanhanget. Den första faktorn handlar om vilka på en enhet eller avdelning som har gått kursen. Det finns en stor samstämmighet när det gäller betydelsen av att cheferna också har genomgått kursen antingen det varit att cheferna deltagit tillsammans med medarbetarna eller att man har genomgått chefskurserna. Detta har haft stor betydelse för möjligheterna att skapa en diskussion kring ändrade rutiner eller introduktionen av nya metoder och verktyg i arbetet. Det har också haft en stor betydelse för möjligheterna att skapa tid och utrymme för dessa processer i enlighet med insikten ovan om att kommunikation och dialog tar tid. Man poängterar också vikten av att inte vara ensam om att ha gått kursen. Ju flera som har gått kursen desto mer av dialog på jobbet blir det och desto större möjligheter har själva dialogen att komma i fokus i jobbet. Många deltagare skapar också bättre möjligheter till uppföljning och fortsättning av arbetet på den enskilda arbetsplatsen. Den andra faktorn har handlat om betydelsen av att ha genomfört träff 3. Flera av de intervjuade menar att det är just under träff 3 som möjligheterna till praktisk anknytning skapas. Träff 3-tillfällena har således varit väsentliga 31

33 för att knyta ihop erfarenheterna från kursen i sin helhet och för att skapa en plattform för vidareutveckling av metoder och interna kommunikationsrutiner. Nedan återges några exempel på vad de intervjuade anser om påverkan på arbetsplatserna och dess rutiner: Det spelar dock ingen roll var man jobbar på länsstyrelsen alla bör gå sådant här. Det berör även mötet internt, hur man arbetar inom den egna organisationen. Har blivit mer diskussioner internt också i och med att flera har gått kursen. Diskuterar hur man använder olika verktyg etc., detta ger mycket i efterhand. Detta är saker man tar upp som kanske ej hade gjorts om kursen ej funnits. På vår länsstyrelse har man reflekterat mycket internt kring mötesteknik. Detta beror säkert också på att cheferna gick chefskursen. 4.4 Slutsatser resultat och effekt Att mäta och värdera resultaten och effekterna av ett kompetensutvecklingsprogram är svårt. Frågan i detta kapitel har varit om programmet har påverkat kursdeltagarna i deras vardagliga arbete, om det har påverkat deras organisationer och i så fall hur denna påverkan ser ut. Det samlade svaret på frågan är att den största påverkan har skett på det plan som är svårast att mäta nämligen genom att man har påverkat individernas kunskaper, insikter och förhållningssätt. Det finns en stor samstämmighet i svaren som får oss att dra slutsatsen att denna påverkan är entydig. Det handlar framför allt om att kommunikations- och dialogfrågorna har fått en ny ställning hos deltagarna. Från att ha setts som ett nödvändigt ont ses de numera allt oftare som en viktig och spännande fråga att jobba med. Många menar också att de som individer har tagit till sig flera av de konkreta verktyg och metoder som kursen har bibringat dem. Det handlar konkret om hur man planerar möten, hur man leder möten och hur man i övrigt hanterar dialog och kommunikation. Slutligen har kurserna också bidragit till att förändra innehållet i arbetet i en mer kollektiv bemärkelse. Beroende hur många och vem inom myndigheten som har gått kursen har den också påverkat arbetet vid hela myndigheten i olika utsträckning. Påverkan handlar om att det har blivit lättare och vanligare att tala om kommunikations- och dialogfrågor, men också att man har förändrat arbetsformer och rutiner i större utsträckning. Många noterar också att även det interna arbetsklimatet har påverkats till det bättre som ett resultat av att många har deltagit i kurserna. Särskilt betydelsen av att cheferna har genomgått kurserna och av att ha genomfört träff 3 lyfts här fram. 32

34 5 Sammanfattande analys och förslag till vidareutveckling Denna utvärdering har i allt väsentligt visat på att programmet Dialog för naturvården fyller ett stort behov av kompetensutveckling hos dem som i sitt arbete inom olika delar av naturvården har att möta människor. De allra flesta som arbetar inom naturvården har sin utbildningsbakgrund i naturvetenskaperna och är därmed i utbildningshänseende dåligt rustade att möta de ökande kraven på kommunikation och dialog. Att möta människor, förmedla information och kunskap, kommunicera fattade och ibland illa omtyckta beslut, lyssna, föra dialog och samverka är idag viktiga och vanligen förekommande inslag i arbetet för dessa yrkesgrupper. Inom vissa segment av naturvården har tonläget dessutom höjts under senare tid, t.ex. gäller detta inom rovdjursförvaltningen. Generellt sett visar utvärderingen också på att de som arbetar med dessa frågor ofta är dåligt rustade att hantera dessa krav även på andra sätt. De har innan denna insats endast i undantagsfall fått någon kompletterande kompetensutveckling inom ramen för sina anställningar och i deras grundutbildningar har sådana inslag varit sällsynta. En första slutsats har således varit att behoven av kompetensutveckling är stora hos de individer och i de organisationer som arbetar med naturvården. För många av organisationerna kan man säga att det också saknas rutiner och metoder för att arbeta systematiskt med dessa frågor, något som delvis handlar om kompetensbrister men som också är en organisatorisk fråga. De deltagande har generellt sett värderat kompetensutvecklingsprogrammet och de kurser man gått mycket högt. Man har uppfattat innehållet som relevant och väl balanserat, genomförandet som professionellt och resultaten som goda. Kurserna uppfattas i stort ha nått sina lärandemål. Med detta konstaterat kan man gå vidare och tala om programmets starka och svaga sidor. 5.1 Programmets starka och svaga sidor Programmets styrkor handlar som Sweco ser det framför allt om att det fyller ett stort och tidigare ej tillgodosett behov. Deltagarnas upplevelse av det första kurstillfället visar tydligt på den aha-effekt som programmet skapar hos deltagarna kursledarna ser och förstår vilka situationer vi möter och de vet hur vi kan bli bättre på att hantera dem. Med kursledarnas exempel och med forumspelen skapar kursledarna en möjlighet att föreslå andra alternativa sätt att lösa eller förebygga konflikter. Detta bidrar enligt vår uppfattning till den aha-upplevelse vi nämnt ovan. Ytterligare en styrka i programmet måste mot denna bakgrund sägas utgöras av lärarnas höga kompetens och lämplighet för uppdraget. Lärarnas blandning av en tillräcklig kunskap inom sakområdena och olika kompetenser inom informations- och kommunikationsområdet har bidragit till att bygga denna styrkeposition. Särskilt erfarenheten från gruppterapeutiska sammanhang menar vi 33

35 har varit värdefull när det gäller att metoderna för hur man skapar bra möten och hur man hanterar konfliktfyllda situationer. En tredje styrka som programmet uppvisar handlar om dess flexibilitet och om kursledningens lyhördhet för deltagarnas behov och synpunkter. I vår utvärdering har det på flera punkter varit tydligt att deltagarnas syn på innehåll och genomförande har förändrats över tiden, d.v.s. att man uppfattar programmet olika beroende på när man har deltagit. Ser vi till programmets svaga sidor handlar dessa, enligt vår bedömning, framför allt om svårigheterna för kurserna att vidmakthålla och utveckla tillräcklig relevans för att direkt och konkret påverka deltagarnas arbetssituation. Det är när programmet rör sig från den generella till den mer specifika och detaljerade nivån som svagheterna blir synliga. Det är här deltagarna upplever att de inte får tillräckligt detaljerade eller specialiserade kunskaper. Detta handlar både om de s.k. träff2:orna inom ramen för grundkursen och om de särskilda fördjupningskurserna. I bägge fallen upplever man att allt för lite är förberett från kursledningens sida, alltför mycket lämnas åt deltagarna själva, att kursledningen inte alltid har en tillräcklig kunskap i sakfrågan och att graden av förmedlad kunskap därmed riskerar att bli för låg. Det skulle också kunna vara så att det som är kursledarnas styrkor också kan bli deras svaghet. Kursledningen är bland annat experter på den gruppterapeutiska situationen, det är dynamiken i de mänskliga mötena som de kan och som också intresserar och driver dem. Samtidigt har intervjuerna visat att kursdeltagarna också har behov av kunskap, hjälp och stöd som är anpassade också för andra typer av kommunikation, brevledes, per telefon och liknande. Det kan således vara så att kursinnehållet i vissa delar är något för avancerat för de behov som kursdeltagarna har. Sammanfattningsvis är de övervägande intrycken således att dialogprogrammet: motiveras av ett stort behov av kompetensutveckling för denna grupp när det gäller kommunikation och dialog innehållet i allt väsentligt väl har svarat upp mot dessa behov genomförandet har varit professionellt, uppskattat och väl motsvarade de uppställda lärandemålen samt att det finns en förbättringspotential som handlar om att öka den direkta nyttan och användbarheten av de kunskaper och insikter som programmet förmedlar 5.2 Förslag till vidareutveckling I redogörelsen ovan har många synpunkter och förslag till ändringar och utveckling framkommit implicit. Vår bedömning är att dessa förslag i allt väsentligt utgår från det faktum att man är positiva till kursen, men att man vill öka mervärdet av den. Samtidigt noterar vi att den kritik vi lyft fram och de förslag till utveckling som inkommit rör i grunden samma fråga hur få än mer konkret nytta av kursen. 34

36 Vårt förslag till utveckling handlar därför om att öka det konkreta och direkta utbytet av programmet för deltagarna och deras organisationer. Syftet är att få ett program som i ännu högre grad än idag och i alla delar motsvarar de förväntningar och behov som deltagarna och deras organisationer har. Annorlunda uttryckt det handlar om att öka nyttan av kurserna. Vi har därför valt att hålla samman de många små förbättringsförslagen, som också speglats i den hittillsvarande texten, till ett samlat större utvecklingsförslag. Detta kan tyckas djärvt, när så mycket är positivt. Men vi betonar att vi inte är ute efter att genomföra större förändringar i innehåll och upplägg utan att det vi vill åstadkomma mera handlar om att skapa en tydligare ram för och sammanhang mellan programmets olika delar. En tydligare kursstrategi för programmet: insikt kunskap förändring För det första kan vi konstatera att den nuvarande modellen med grundkurser och fördjupningskurser inom sakområden och inom kommunikations området behöver ses över och fås att fungera bättre. Deltagarna efterlyser en större skillnad mellan grund- och fördjupningskurserna. De vill helst se att fördjupningskurserna är tydligt orienterade och anpassade efter de olika behov som anställda inom olika delar av naturvården har. De menar att kommunikationsformerna i stor utsträckning varierar med vilka roller man har. En som arbetar med rovdjursfrågor har ett annat behov av att hantera konflikter än den som arbetar med förvaltning av reservat. Även sätten man kommunicerar på varierar i stor utsträckning med vilka roller man har. Detta talar, enligt Swecos bedömning, för att fördjupningen bör vara mer sakområdesanknuten och därigenom få möjligheten att tydligare adressera de olika deltagarnas behov. För det andra kunde vi i våra intervjuer konstatera att det fanns en svaghet inom grundkurserna som delvis återspeglade samma problematik. Det handlar om balansen mellan träff 1 och träff 2 där det finns en tendens till att träff 2 inte riktigt har motsvarat de högt ställda förväntningarna efter träff 1, enligt de intervjuade deltagarna. Även här handlar det om att kunskapsinnehållet inte ansetts tillräckligt och att nyttan varit mer begränsad, jämfört med den aha-upplevelse som träff 1 förefaller ha skapat. I bägge dessa fall handlar det om att programmet blir svagare när det kommer till fördjupning och särskilt till en fördjupning som skall kännas relevant för många deltagare. För det tredje finns det ett förbättringsutrymme när det gäller chefskurserna som handlar om att stärka innehållet vad gäller stödet till cheferna att stödja sina medarbetare. Detta framkom framför allt implicit via intervjuerna med medarbetarna hos de deltagande cheferna. Även här handlar det således om att fördjupa kunskapsinnehållet, men inte i kommunikationsfrågan i sig utan om hur cheferna bäst kan stödja sina medarbetare i svåra situationer. För det fjärde finns en förbättringspotential i hur man kan stödja en implementering av de nyvunna kunskaperna både i den individuella yrkesrollen och i den organisation som medarbetarna verkar inom. I den här frågan finns det 35

37 naturligtvis en diskussion om hur långt uppgifterna för ett kompetensutvecklingsprogram skall sträcka sig och var det ordinarie utvecklingsansvaret för organisationen tar vid. Denna syn delas både av de intervjuade deltagarna och av kursansvariga. Vi tror att nyckeln till ännu bättre effekt av programmet ligger i en effektiv implementering i de aktuella organisationerna och arbetsrutinerna. Vi har därför samlat ihop våra förbättringsförslag i det vi kallat för en tydligare kursstrategi för dialogprogrammet. Syftet är inte att föreslå en total omorientering av programmet. Som vi konstaterat i den här rapporten är ju de huvudsakliga omdömena mycket goda. Det vi vill åstadkomma med vårt förslag är en tydligare koppling mellan de olika kursernas innehåll, syften och målgrupper för att skapa en ökad praktisk nytta av insatserna. Vårt förslag till strategisk utveckling handlar om att se att programmet har tre överordnade syften. Inget av dessa är nya, utan det vi vill göra är att koppla kurser och kursinnehåll tydligare till dessa syften. De tre överordnade syftena handlar om att skapa insikt, förmedla kunskap och bidra till förändring. Att skapa insikt handlar om att få deltagarna att uppmärksamma behovet av en systematisk och genomtänkt kommunikationsprocess och dialog. Det handlar om att med exempel se att man kan nå helt olika resultat beroende på hur man kommunicerar, vilka ord man väljer i en skrivelse eller hur man arrangerar ett möte och så vidare. I korthet handlar det om vad vi upplever har varit syftet och innehållet i träff 1 och i stora delar av chefskurserna. Att skapa insikt handlar särskilt om att uppnå den aha-effekt vi menar att dessa kurser har resulterat i hos dem som har gått dem. Att förmedla kunskap handlar om att ge teoretisk förståelse för varför människor agerar olika och hur man kan få olika resultat beroende på det sätt man kommunicerar. Att förmedla kunskap handlar också om att ge deltagarna praktiska verktyg för att hantera de situationer de ställs inför. Här tror vi att det är en riktig väg att gå att anpassa innehållet i kurserna mera till de olika situationer som olika personer har att möta, vare sig man är handläggare eller 36

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

Dialog för naturvården

Dialog för naturvården Dialog för naturvården Kompetensutveckling i dialog, lokal delaktighet och förvaltning samt konfliktlösning inom naturvård och naturresursförvaltning RAPPORT 5809 MARS 2008 Dialog för naturvården Kompetensutveckling

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! -

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - - den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - Driver du företag, har en affärsrörelse på Mallorca eller relaterad till Mallorca och vill nå ut till våra läsare? Då har du möjlighet att annonsera på Mallorcaguide.se

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners KONCEPTUALISERING Concept begins to 80 % in content, 20 % in process and 20 % in presentation. The conceptualization work always starts in process because if you cannot communicate what you want to say

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

possibilities Create a world innovation mobility social yourself full of Employer branding nyckeln till att attrahera och behålla de bästa i Sandvik

possibilities Create a world innovation mobility social yourself full of Employer branding nyckeln till att attrahera och behålla de bästa i Sandvik Create yourself a world diversity full of innovation creativity fantastic possibilities social technology mobility Employer branding nyckeln till att attrahera och behålla de bästa i Sandvik 1 Employer

Läs mer

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Version 1.0, oktober 2013 Inledning Denna lärarhandledning syftar till att ge en kortfattad introduktion till casemetodiken och de olika stegen i

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL UTBILDNING AFFÄRSUTVECKLINGSCOACH KICK-OFF 2014-06-09 00INTRO

VÄLKOMMEN TILL UTBILDNING AFFÄRSUTVECKLINGSCOACH KICK-OFF 2014-06-09 00INTRO VÄLKOMMEN TILL UTBILDNING AFFÄRSUTVECKLINGSCOACH KICK-OFF 2014-06-09 00INTRO Johan Nihlman Programledare Orren Shalit Programledare AFFÄRSUTVECKLINGSCOACH KICK OFF Gunnar Storfeldt Cobi Wennergren Johan

Läs mer

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen Sponsorship report ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen 1 Narrative report A great partnership was formed in September of 2013; when ICRI Ghana

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

IMPROVING CONTINUING ENGINEEERING EDUCATION IN QUALITY MANAGEMENT THROUGH INSTITUTIONAL CO-OPERATION

IMPROVING CONTINUING ENGINEEERING EDUCATION IN QUALITY MANAGEMENT THROUGH INSTITUTIONAL CO-OPERATION lennart.schon@tech.oru.se IMPROVING CONTINUING ENGINEEERING EDUCATION IN QUALITY MANAGEMENT THROUGH INSTITUTIONAL CO-OPERATION A SWEDISH CASE STUDY May 2004 Ingela Bäckström Görgen Edenhagen Lennart Schön

Läs mer

PACT Webinar. Göteborg 120903

PACT Webinar. Göteborg 120903 PACT Webinar Göteborg 120903 Agenda Bakgrund Ramverket I praktiken Exempel Gothenburg 2012 Bakgrund Gothenburg 2012 Vad är? PACT är ett empiriskt ramverk utvecklat för att utvärdera och utveckla kapaciteten

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

We speak many languages

We speak many languages Våra medarbetare pratar över 40 språk. Många har själva gjort den resan du gör nu. We speak many languages Many of our employees come from other countries themselves and have followed the same path you

Läs mer

To inspire you to be change agents.

To inspire you to be change agents. Change LU Purpose To inspire you to be change agents. By offering a conceptual framework to structure your work around By presenting a number of guiding principles By offering best practise knowledge on

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer. LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:

Läs mer

Validation making competences visible Pär Sellberg National Validation Coordinator The Swedish Agency for Higher Vocational Education

Validation making competences visible Pär Sellberg National Validation Coordinator The Swedish Agency for Higher Vocational Education Validation making competences visible Pär Sellberg National Validation Coordinator The Swedish Agency for Higher Vocational Education Validation of NFIL becomes central for matching individuals to the

Läs mer

ANSÖKAN University of the West of England Undergraduate /Postgraduate

ANSÖKAN University of the West of England Undergraduate /Postgraduate ANSÖKAN University of the West of England Undergraduate /Postgraduate KILROY education hjälper dig att ansöka till UWE. Vi ger dig information om kurser, antagningskrav, terminsavgifter, CSN, boendemöjligheter

Läs mer

Systemutveckling. Historiskt grundad introduktion

Systemutveckling. Historiskt grundad introduktion Systemutveckling Historiskt grundad introduktion Kvalitet som tema Dataområdet kännetecknas av ständig förändring - utveckling - expansion Varje "nyhet" en förbättring Anta att förbättringarna är, eller

Läs mer

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com Authentication Context QC Statement Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com The use case and problem User identities and user authentication is managed through SAML assertions. Some applications

Läs mer

Amir Rostami 2012-09-16 1

Amir Rostami 2012-09-16 1 Amir Rostami 2012-09-16 1 Översikt Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project Sveriges största polisiära EU projekt Alternativt brottsbekämpning

Läs mer

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Kanban är inte din process (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Torbjörn Tobbe Gyllebring @drunkcod tobbe@cint.com Är du eller känner du en Kanban hipster? Förut körde vi X nu kör vi Kanban

Läs mer

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Catherine Gillo Nilsson Göteborgs universitet Del I INLEDNING Syfte och Fokus Workshopens Lärandemål What to expect Efter workshopen

Läs mer

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 About us.se (The Internet Infrastructure Foundation) is responsible for the.se top-level domain. Non-profit organisation founded in

Läs mer

Cross Media Storytelling

Cross Media Storytelling Cross Media Storytelling Storytelling En del av Cross Medialogiken Andra: Play, performance, spectacle, branding, etc. Reflekterar ekonomin i branschen Horisontella effekter av koncernägande Synergi: branding

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector SVUF-konferens, Stockholm 2013-11-14/15 Marek Perlinski Stefan Morén Björn Blom PhD in social work Professor in social work Professor

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Vilka är vi? Esri Sverige AB - 100 anställda, +200 miljoner, kontor i Gävle, Falun,

Läs mer

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske Välkommen med din ansökan om KRAV-godkännande av fiskbestånd. Ansökan skickas per mail till fiske@krav.se eller per post till KRAV Box 1037 751

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Service Design Network Sweden

Service Design Network Sweden Service Design Network Sweden Launch workshop summary www.servicedesignsweden.com MEMBERS WORKSHOP 27 March 16:00 18:00 Purpose, idea and vision of Service Design Sweden (20mins) Short presentation of

Läs mer

Kursens innehåll och upplägg

Kursens innehåll och upplägg Kursens innehåll och upplägg 17 april 2015 Affärsarkitektur och affärsarkitekten Vi myntade begreppet affärsarkitektur 2006 och lanserade utbildningen Certifierad Affärsarkitekt i februari 2007 Sedan dess

Läs mer

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 1 Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 2 PwC undersökning av börsföretag & statligt ägda företag Årlig undersökning av års- &

Läs mer

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument BESLUT Gravity4 Inc. FI Dnr 15-7614 Att. Gurbaksh Chahal One Market Street Steuart Tower 27th Floor San Francisco CA 94105 415-795-7902 USA Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan Projektmaterial Studieförbundet Vuxenskolan Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Projektnamn:...3

Läs mer

Projecticon. Grafisk Standard. Projecticon AB Box 2131 103 14 Stockholm, Sweden. www.projecticon.se

Projecticon. Grafisk Standard. Projecticon AB Box 2131 103 14 Stockholm, Sweden. www.projecticon.se Projecticon Grafisk Standard Logotype Logotype Typsnitt: Palatino Färg: RGB, R46, G98, B174 C87M65 Typsnitt Dokument Rubriker Brödtext Fotnoter Verdana Garmond Arial Webb Rubriker Brödtext Länkar Verdana

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

Den politiska läroboken

Den politiska läroboken Den politiska läroboken Bilden av USA och Sovjetunionen i norska, s finländska läroböcker under Kalla kri Summary: Political textbooks: The depiction of the USA and the Soviet Ur Norwegian, Swedish, and

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Alchemy magin i att leda tillsammans

Alchemy magin i att leda tillsammans Alchemy magin i att leda tillsammans I höst har vi den stora glädjen att stå värdar för en internationellt erkänd utbildning i delat ledarskap och upplevelsebaserat lärande. Är den här utbildningen för

Läs mer

FRAMTIDENS FÖRPACKNINGAR OCH DESIGN OM KONSUMENTEN FICK BESTÄMMA

FRAMTIDENS FÖRPACKNINGAR OCH DESIGN OM KONSUMENTEN FICK BESTÄMMA FRAMTIDENS FÖRPACKNINGAR OCH DESIGN OM KONSUMENTEN FICK BESTÄMMA JON HAAG VD, NINE AB NINE JOBBAR MED HELHETEN AV VARUMÄRKESUTVECKLING OFFERING PARTNERSHIP OR PROCESS SUPPORT Visuailizing future concepts

Läs mer

Ledarutveckling utöver det vanliga

Ledarutveckling utöver det vanliga Ledarutveckling utöver det vanliga Ö p p n a p r o g r a m 2 0 0 8-2 0 0 9 Programansvariga LARS OLSSON lars.olsson@effect.se Lars vill i sin yrkesroll befinna sig i gränslandet mellan organisations- och

Läs mer

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 THE POWER OF INTEGRATION There will not exist hardware without services integrated, services without applications surrounding

Läs mer

Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation

Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Längd: Utbildningen omfattar två dagar (internat) samt tre fristående dagar. Datum: 17-18 augusti, 24 september, 22 oktober samt 14 januari 2016. Ort

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

- A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform

- A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform Datavetenskap Opponent(er): Jhonny Carvajal Johan Bjärneryd Respondent(er): Fredrik Häggbom Erik Olsson Haglund Scrumptious - A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform Oppositionsrapport,

Läs mer

TNS Sifo Navigare Digital Channels

TNS Sifo Navigare Digital Channels Digital Channels 1 Bakgrund & Syfte med undersökningen De senaste åren har hälso- och läkemedelssektorns intresse för att investera i sociala och digitala medier ökat rejält. Från hälso- och läkemedelssektorns

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

Regler & Anvisningar Quality Innovation of the Year 2015

Regler & Anvisningar Quality Innovation of the Year 2015 Regler & Anvisningar Quality Innovation of the Year 2015 SIQ - Institutet för Kvalitetsutveckling Drakegatan 6, 412 50 Göteborg Kungsgatan 26, 111 35 Stockholm Telefon 031-723 17 00 Fax 031-723 17 99 siq@siq.se

Läs mer

QC i en organisation SAST 2008-09-16

QC i en organisation SAST 2008-09-16 QC i en organisation SAST 2008-09-16 1 Agenda Hur är vi organiserade inom test på SEB? Hur är QC uppsatt på SEB? Hur arbetar vi med QC i en stor organisation? Uppfyllde QC våra förväntningar och hur har

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

ISTQB Testarens ledstjärna

ISTQB Testarens ledstjärna ISTQB Testarens ledstjärna SSTB SAST-möte 2012-02-23 Vilka är vi? Mångårig erfarenhet från testarbete, testare, testledare, testchef. Utveckling av test metoder och processer. Test kurser. Jobbar som Systemarkitekt

Läs mer

Software Quality Requirements and Evaluation (SQuaRE) & Common Industry Format (CIF) for Usability snart finns det inga ursäkter längre...

Software Quality Requirements and Evaluation (SQuaRE) & Common Industry Format (CIF) for Usability snart finns det inga ursäkter längre... Software Quality Requirements and Evaluation (SQuaRE) & Common Industry Format (CIF) for Usability snart finns det inga ursäkter längre... Åke Walldius, docent i Människa-datorinteraktion, CSC, KTH, 2014-09-04

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

GÖRA SKILLNAD. om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas. Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07

GÖRA SKILLNAD. om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas. Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07 GÖRA SKILLNAD om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07 KORT OM MITT YRKESLIV ABB (trainee Melbourne, chef NC-programmering, produktionsteknisk

Läs mer

Focus on English 9. Teacher s Guide with Projects

Focus on English 9. Teacher s Guide with Projects Focus on English 9 Teacher s Guide with Projects Focus on English är ett nyskrivet läromedel för åk 7 9. Goda engelskkunskaper är ett av elevernas viktigaste redskap för det livslånga lärandet. I boken

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Annonsformat desktop. Startsida / områdesstartsidor. Artikel/nyhets-sidor. 1. Toppbanner, format 1050x180 pxl. Format 1060x180 px + 250x240 pxl.

Annonsformat desktop. Startsida / områdesstartsidor. Artikel/nyhets-sidor. 1. Toppbanner, format 1050x180 pxl. Format 1060x180 px + 250x240 pxl. Annonsformat desktop Startsida / områdesstartsidor 1. Toppbanner, format 1050x180 pxl. Bigbang (toppbanner + bannerplats 2) Format 1060x180 px + 250x240 pxl. 2. DW, format 250x240 pxl. 3. TW, format 250x360

Läs mer

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Masteruppsats (ej examinerad) av Kasra Katibeh F.d. student vid Folkhälsovetenskapliga programmet,

Läs mer

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

The Gate. ios app. Idea brainstorming. Sunday September 23, 2012

The Gate. ios app. Idea brainstorming. Sunday September 23, 2012 The Gate Sunday September 23, 2012 The project goal is to bring users closer to different topics that can vary from literature to space science by placing them in different interactive scenes. Furthermore

Läs mer

Gränslösa ehälsotjänster. Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS

Gränslösa ehälsotjänster. Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS Gränslösa ehälsotjänster Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS 2011-11-01 Page 2 Agenda 1. Framtidens ehälsa i Europa 1. SepSOS Målbild, status och piloter NCP nationell kontaktpunkt Expedition av e-recept

Läs mer

Application for exemption - Ansökan om dispens

Application for exemption - Ansökan om dispens Ankomststämpel BYNs kansli Application for exemption - Ansökan om dispens Important information For the application to be handled are required: 1. The operator of a machine or crane is predestinated to

Läs mer

Intellektuell )llgångsinventering En bra start på EU- projekt. Anna Aspgren & Lena Holmberg Innova)onskontor Väst

Intellektuell )llgångsinventering En bra start på EU- projekt. Anna Aspgren & Lena Holmberg Innova)onskontor Väst Intellektuell )llgångsinventering En bra start på EU- projekt Anna Aspgren & Lena Holmberg Innova)onskontor Väst Persontyper vi möc inom akademin Jag har en affärsidé som kan bli det nya Google! Men jag

Läs mer

Yalla Trappan. - ett arbetsintegrerande socialt företag för ett socialt hållbart samhälle

Yalla Trappan. - ett arbetsintegrerande socialt företag för ett socialt hållbart samhälle Yalla Trappan - ett arbetsintegrerande socialt företag för ett socialt hållbart samhälle Yalla Trappan von Rosens väg 1 213 66 Malmö 040-21 86 30 kontor@yallatrappan.se www.yallatrappan.se Ett kvinnokooperativ

Läs mer

Automation Region. Affärsdriven systemutveckling genom agila metoder. Stefan Paulsson Thomas Öberg

Automation Region. Affärsdriven systemutveckling genom agila metoder. Stefan Paulsson Thomas Öberg Automation Region Affärsdriven systemutveckling genom agila metoder Stefan Paulsson Thomas Öberg Frontit Frontit är ett svenskt konsultföretag i gränslandet mellan Management & IT, som stärker sina kunders

Läs mer

Fujitsu Day 2015. Göteborg 8 oktober

Fujitsu Day 2015. Göteborg 8 oktober Fujitsu Day 2015 Göteborg 8 oktober ARBETA MER I ETT NÄTVERK GENOM ETT SOCIALT INTRANÄT Anders Bohlinder, Sales, Business Application Services Peyman Javadi, ECM/ SharePoint specialist Arbeta i ett nätverk

Läs mer

Flytta din affär till molnet

Flytta din affär till molnet Flytta din affär till molnet Låt oss prata moln 2 Låt oss prata moln 3 Marknadsförare var först i molnet. Vi skulle inte bli förvånade om du redan använder molnet för: CRM Marketing automation Social media-platformar

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Redovisning. Sharing Resources

Redovisning. Sharing Resources Redovisning Sharing Resources time, space, money, energy, knowledge or shortly: life on Earth 21 deltagare från 15 länder och 10 prep team medlemmar från 3 länder deltog i Sharing resources, som gick av

Läs mer

Svenskt Eu-anpassat certifikat Swedish Eu-adapted certificate

Svenskt Eu-anpassat certifikat Swedish Eu-adapted certificate Svenskt Eu-anpassat certifikat Swedish Eu-adapted certificate EU-anpassad utbildning Motorbranschens och Lackerarnas yrkesnämnder, MYN/LYN, Europaanpassar yrkesutbildningen genom att tilldela godkända

Läs mer

JAG SKRIVER I BLINDO PDF

JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF ==> Download: JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF - Are you searching for Jag Skriver I Blindo Books? Now, you will be happy that at this time Jag Skriver I Blindo

Läs mer

Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet

Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet Vill du bli bättre på att förstå och hantera mellanmänskliga friktioner och konflikter på arbetsplatsen? Förbättra din förmåga att förebygga konflikter?

Läs mer

2014-11-21 Av Patrik Österblad

2014-11-21 Av Patrik Österblad 2014-11-21 Av Patrik Österblad The interview We take a dive into a situation most of us have been in. The job interview. Questions and answers you as a job seeker perhaps should ask, as well as what you

Läs mer