Få ut det mesta av studierna. Katja Ryti Annukka Uusitalo

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Få ut det mesta av studierna. Katja Ryti Annukka Uusitalo"

Transkript

1 Få ut det mesta av studierna Katja Ryti Annukka Uusitalo

2 Guiden Få ut det mesta av studierna Författare Katja Ryti Annukka Uusitalo Redaktion Riitta Heinsalo Saija Jokela Eeva Kaunismaa Ida Kåll Ari Lukkarinen Ilkka Tuominen Minna Vänskä Förord Guiden Få ut det mesta av studierna är skriven av universitetsstuderande för universitetsstuderande, och syftet med guiden är att hjälpa dig som studerande och som en del av universitetssamfundet att utveckla ditt eget och samtidigt hela universitetssamfundets lärande. Guiden är skriven av två pedagogikstuderande vid Helsingfors universitet, Katja Ryti och Annukka Uusitalo. Den är en fortsättning på Minna Vänskäs guide Antoisaan opiskeluun, och delar av den har använts också i denna version. Guiden har framställts på beställning och med understöd av studentkåren vid Helsingfors universitet, och av Helsingfors universitet. Översättning Jenny Sylvin Ombrytning Kari Riihelä Utgivare Studentkåren vid Helsingfors universitet Tryck Tampereen Yliopistopaino 2003

3 1. INLEDNING FÅ UT DET MESTA AV STUDIERNA RIKTA IN DIG PÅ INLÄRNING STUDERANDETS ÄDLA KONST VÄGEN TILL AKADEMISK EXPERTIS...8 Planera!...8 Fråga!...12 Forska!...13 Utvärdera! REDSKAP FÖR GIVANDE UNIVERSITETSSTUDIER MITT I INFORMATIONSFLÖDET...19 Att söka information...20 Det är svårt att välja...21 Eget eller citerat? MAN MÅSTE OCKSÅ ÖVA SIG I ATT LÄSA..22 När ska man läsa hur?...23 Bilden berättar...26 Informationskompetens SKRIVANDET SOM VERKTYG FÖR INLÄRNINGEN...27 Anteckningarna har betydelse...32 Tankekartan hjälper en att strukturera...33 Den mångsidiga studiedagboken...34 Från referat till essä och avhandling...37 Det finns många sätt att tentera SÄKERHET I MUNTLIG KOMMUNIKATION. 41 Presentationer och framföranden...41 Diskussioner och argumentering FÅ UT DET MESTA AV STUDIERNA GENOM SAMARBETE GRUPPENS STYRKA...45 Studiecirklar...47 I samma nät FRÅN TANKE TILL EN GEMENSAM IDÉ DEN VÄRDEFULLA FÖRMÅGAN ATT SAMVERKA MED ANDRA...49 Letandet efter en egen roll...49 Gruppen utvärderar och ger feedback UNIVERSITETSSAMFUNDET - EN ARENA FÖR GIVANDE STUDIER INTERAKTION VID UNIVERSITETET...52 Diskussion inom vetenskapssamfundet...53 En upptäcktsresa över fakultetsgränserna ETT UNIVERSITET I UTVECKLING...54 Påverka genom organisationer, arbetsgrupper och nätverk...55 Från idé eller projekt till fungerande praxis...56 Feedbacklådan kan väcka allmän diskussion EN BLICK MOT FRAMTIDEN...61 KÄLLOR...62

4 1 INLEDNING Avsikten med denna handbok är att inspirera och hjälpa dig att få ut det mesta av dina universitetsstudier, och stöda dig i din utveckling till en kunnig expert inom ditt område. Byggstenarna i ditt kunnande är en teoretisk vetenskapsgrund, studier, de praktiska kunskaper som behövs på ditt område och förmågan att betrakta och utvärdera din egen inlärning, din verksamhet och ditt tänkande. Handboken Få ut det mesta av studierna är en samling tips för hur du kan utveckla dina egna studier. Tipsen är inte direkta anvisningar, utan snarare vägvisare eller informationstavlor, som hjälper dig att styra dina studier i den riktning du har valt för att du ska få ut så mycket som möjligt av dina studier. Handboken visar dig inga genvägar, för strävan efter givande studier kräver din medvetna insats och flit! En god studerande är öppen, initiativrik och kritisk. Han ser sina studier som en helhet och har lärt sig vilka inlärningsstrategier som passar honom bäst. Han strävar efter goda resultat, deltar aktivt i undervisningen och deltar konstruktivt i utvecklandet av utbildningen. Dessutom orkar en god studerande studera, också om läraren inte alltid uppfyller kriterierna för en god lärare. (Appelqvist 2001.) Det är höga krav, men att uppnå expertis och kunskap inom ditt område är en utmaning som du fått dig tilldelad i och med att du blivit universitetsstuderande. Att ta de första stegen i dina universitetsstudier och på din väg mot kunskap kräver kännedom om dig själv som studerande och om universitetet som studiemiljö. Strävan efter givande studier har sin början hos den studerande själv (kapitel 2). Det är skäl att rikta både beröm och eventuella anmärkningar till sina egna mer eller mindre invanda studievanor, -färdigheter och -attityder. Hur förhåller du dig till ämnet du studerar, till studierna och till undervisningen? Hur mycket är du beredd att satsa på varje kurs? Studerandets svåra men grundläggande konst börjar med att man hittar de arbetssätt och -redskap som passar en bäst. Som stöd för detta har vi samlat några tips och förslag (kapitel 3). Andra studenter och förmågan att samarbeta med andra är ovärderliga resurser för att få ut det mesta av studierna och utveckla sitt eget kunnande (kapitel 4).

5 På vägen genom universitetsstudierna och på vägen till kunskap gäller det många gånger att hitta balansen mellan att följa sin egen väg och att anpassa sig till universitetssamfundet. Universitetet erbjuder dig många möjligheter och verktyg för givande studier, men alldeles säkert kommer du att stöta på situationer då universitetet inte helt lyckas med sin uppgift. Som studerande har du chansen, men också ansvaret, att göra en värdefull insats för att utveckla universitetsstudierna och -undervisningen (kapitel 5). Sen är det redan dags att rikta blicken mot en strålande framtid (kapitel 6), och hoppas på att dina universitetsstudier ska ge dig en mångsidig vägkost och kunskap att möta framtiden. En teoretisk vetenskapsgrund och grundläggande begrepp inom sin inriktning Praktiskt kunnande inom inriktningen samt förmåga att forska och samarbeta Utvärdering av sina egna tankar, lärande och handlande

6 2 FÅ UT DET MESTA AV STUDIERNA Det är så gott som omöjligt att ge en kort och kärnfull definition på universitetet som studiemiljö, eller på den mängd färdigheter som behövs för universitetsstudier. Den största utmaningen för den studerande är den omtalade och hett efterlängtade akademiska friheten. Man har friheten att välja vilka kurser man vill avlägga, friheten att studera i sin egen takt, friheten att låta bli att delta i föreläsningar, friheten att göra ingenting. Som studerande bör du ändå fundera på hur du vill använda din frihet. Hur utnyttjar du bäst de möjligheter universitetet erbjuder; vad, var, när och hur vill du studera? Som biprodukt till den akademiska friheten får du också bära ansvaret för ditt studerande. Du kommer att göra dig själv en björntjänst om du ser den akademiska friheten som friheten att låta bli att arbeta för dina studier. Friheten att tänka själv och själv bygga upp ditt kunnande kräver kanske att du ändrar dina attityder och ditt sätt att studera. Du måste veta vad du vill och handla därefter. I detta kapitel vill vi väcka dina tankar om hurdan du är som studerande och hurdan inställning (kapitel 2.1) och hurdana färdigheter (kapitel 2.2) universitetsstudierna kommer att kräva av just dig. Vi vill också lyfta fram några av studerandets hörnstenar: att planera sina egna studier, att fråga och aktivt söka stöd, en forskande inställning och förmågan att utvärdera sitt studerande och sin inlärning (kapitel 2.3). Avsikten är att få dig att fundera noggrannare på utgångspunkten för dina studier och definiera din egen utvecklingsplan. Vad vill just du få ut av dina studier vid universitetet? Med hurdana steg vill du börja din väg mot kunskap? 2.1 RIKTA IN DIG PÅ INLÄRNING En positiv attityd till inlärning och studier är en absolut förutsättning för studieframgång. Attityder och motivation återspeglas både på dina studievanor och på studieframgången och resultaten. Är du intresserad av ditt område och tar du gärna varje ny chans till inlärning? Förväntar du dig färdiga uppgifter och kontroll av lärarna i stället för att själv modigt ta ansvaret för dina studier? Är du beredd att anstränga dig för att öka din förståelse och din kunskap eller avancerar du genom att tentera bort kurser? 4

7 Varför är då rätt attityder en så väsentlig faktor när det gäller studerande? Därför att det inte sker någon inlärning utan hårt arbete och seriös satsning. Beredskap till hårt och målmedvetet arbete är a och o vid universitetsstudier, och utan motivation blir det lätt så att till och med den bästa kunskapsgrund och inlärningsteknik blir oanvända. Motivationen inverkar på vilken roll i ditt liv du ger studierna, vad du strävar efter och vad du prioriterar i dina studier. Till hurdant studerande leder just din motivation? Den grundliga studenten upplever själva inlärningen som belönande, är beredd att jobba hårt för att lära sig och försöker förstå och lära sig möjligast väl. Den strategiska studenten upplever studierna som en tävling, där det viktigaste är att klara sig väl och göra intryck på läraren och studiekamraterna. Att memorera och förstå det han läser hjälper strategen att uppnå sina mål. Den oengagerade studenten ser inte betydelsen av att studera och lider av brist på motivation. Den oengagerade studenten vill klara av studierna med så lite ansträngning som möjligt, och som en följd av detta blir studieframgången dålig. (Mäkinen 2000; Lindblom-Ylänne m.fl ) Motivation till salu? Den studerandes vilja och förmåga att öka sin motivation är nyckeln till studieframgång. Speciellt viktig är den här förmågan när det blir dags för mindre intressanta obligatoriska kurser. Det är omöjligt att utforma alla kurser som ingår i en examen så att de skulle locka alla studerandes intresse eller passa in i deras planer, så motivationen måste komma från den studerande själv. I varje studerandes studier ingår skeden då studiemotivationen är närmast obefintlig. Ibland varar svackan i en dag eller en vecka, ibland en hel termin. När motivationen börjar tryta kan det vara bra att stanna upp och fundera på vad svackan kan bero på; beror problemet uppenbart på någon kurs eller studieperiod, eller har det att göra med något annat område i ditt liv. Sätten att återfå motivationen varierar beroende på orsaken till problemet. Om problemet är en enskild kurs eller studieperiod är det bra att fokusera på vad man har för mål med studierna och vad man är intresserad av och hitta samband till kursens ämnesområde. Nya motiverande synpunkter på de egna studierna kan man få till exempel genom: * att fokusera på målet med ens studier * andra kurser man har på gång * nya biämnen eller valfria kurser * seminarier och publikationer som rör aktuella ämnen * aktuella forskningsprojekt * utmaningar i arbetslivet, till exempel i det egna arbetet, arbetspraktiken eller någon exkursion * sina hobbyer och fritidsintressen Med tanke på studiemotivationen är det viktigt att gestalta sin egen studiebana och bli medveten om sina mål. Det är bra att märka att du själv får välja vad du vill få ut av dina universitetsstudier och hurudant studerande du strävar efter. Den akademiska friheten för också med sig möjligheten att stifta bekantskap med utbudet av olika vetenskapsgrenar och läroämnen, och den vägen leta reda på egna intressen och egna mål för studierna. Ibland räcker det med att ändra på sitt sätt att studera för att få bättre fart på studierna. Om du tidigare har arbetat självständigt, sök dig nu till dina medstuderande. Om du hittills satsat på läsning, kan du få en lockande utmaning genom att i stället anteckna eller rita figurer. Om du bara har skyndat framåt, försök med en tydlig studierytm där det råder balans mellan det arbete som studierna kräver och avkopplande fritidsrekreation. 5

8 Glädjen med att lära sig har en väldig betydelse om man vill få ut det mesta av studierna. För att du ska orka kämpa är det oerhört viktigt att du anser att det du läser är intressant och att du njuter av dina studier. En förutsättning för att studierna ska kännas meningsfulla är att du kan reglera ditt eget studerande och att dina studieupplevelser är lagom utmanande och krävande Psykisk ansträngning, till exempel krävande tankearbete, kan i bästa fall bringa glädje och välbehag på samma sätt som den fysiska ansträngning man får av till exempel motion. (Lindblom-Ylänne m.fl ) 2.2 STUDERANDETS ÄDLA KONST Studierna vid universitetet går inte bara ut på att springa från en föreläsning till en annan, att lära sig oändliga travar med böcker utantill eller att avlägga tenter och till sist en hel examen. Det centrala med studierna är att du lär dig innehållet i de ämnen du studerar och praxisen inom ditt vetenskapssamfund, och låter din expertis växa fram. Det finns mycket nytt att lära sig, och att lära sig det nya går inte i en handvändning, så även en god studerande måste stanna upp en stund och fundera på sitt eget studerande. Varje studerande har genom tidigare studieerfarenheter utformat sina egna studie- och inlärningsmetoder. Du har kanske inte fäst uppmärksamhet vid dem tidigare, men allra senast på universitetsnivå, där det krävs initiativtagande och aktivitet, är det skäl att granska sina studievanor. Läser du för att med nöd och näppe klara tenter eller försöker du verkligen öka ditt eget kunnande? Strävar du efter skenbar kompetens eller verklig expertis inom ditt område? Och viktigast av allt, är du på rätt område? Är du en skicklig studerande? Ibland är det skäl att fråga sig själv vart man är på väg och vad ens studievanor leder till: Hur studerar jag och vad lär jag mig? Att ställa frågor lär en känna sig själv, sin inlärningsprofil, sina behov och intressen och hitta de ömma punkterna i sitt eget studerande. I studierna lönar det sig att använda hela den kapacitet man har på lager. (Prashnig 1996.) Allt eftersom du samlar på dig studieerfarenheter blir både goda och dåliga studievanor lätt så invanda att du inte hinner eller ens kommer att tänka på att ifrågasätta dem. Det är inte alltid lätt att kontrollera och utveckla sina studievanor, men det hjälper dig att effektivera ditt studerande och att få ut det som är väsentligast för dig i studierna. Inlärningsteknik är konsten att behärska och utvärdera sina egna studier och studievanor, och att ändra och utveckla dem enligt vad studieuppgifterna kräver. (Goman & Perttula 1999.) För att lära känna din egen studieprofil kan du börja med att ställa dig följande frågor: 1) Hur tar du lättast emot information? Lär du dig bäst det du hör, det du läser eller det du ser, eller lär du dig bäst genom att få känna på eller göra något? 2) Hur sorterar och behandlar du information? Tillägnar du dig kunskap lättast i en logisk eller lineär ordning eller tänker du helst i helheter genom att först skapa dig en allmän uppfattning om något? 3) Hurdana omständigheter behövs för att du ska kunna ta emot och lagra information? Hur påverkar din fysiska omgivning din inlärning? Arbetar du helst ensam eller i grupp? (Dryden & Vos 1996.) Också din egen uppfattning om dig själv styr ditt handlande och dina ambitioner. Om du tror att du kan förstå något nytt kommer du troligen också att lyckas, för då sätter du ner mer arbete på att försöka förstå det. Om du tror på dig själv, ställer du upp högre mål och håller bättre fast vid din strävan efter att uppnå dem. Alla har starka och svaga sidor i sina studiemetoder. Man ska 6

9 En insiktsfull studerande Kan och vill Vet och känner Utvärderar och utvecklar Ställer upp mål Litar på sig själv och sin förmåga upprätthålla sin motivation arbeta för sina studier välja rätt studiemetod för varje tillfälle lära sig och utvecklas ta ansvar för sina studier de inlärningsmetoder som bassar honom bäst sina starka sidor och sitt kunnande vilka sidor han har behov av att utveckla vad som är relevant för hans studier sina studiemetoder och -vanor sina målsättningar sitt studerande Figur 2. En insiktsfull studerande vet hur hon lär sig (se Lindblom-Ylänne m.fl. 2001; Ruohotie 1998). utnyttja sina starka sidor alltid när man har chansen, men man kan också försöka utveckla sina svaga sidor för att få ut det mesta av studierna. Fundera på vad du är bra på och vilka sidor du vill försöka utveckla: 1) Språklig begåvning är att tala och skriva väl. Språklig begåvning tar sig uttryck också som god gestaltningsförmåga, precision, härledningsförmåga och systematik. 2) Logisk-matematisk begåvning är förmågan att dra slutsatser, göra uträkningar och tänka logiskt. Den tar sig uttryck också som en förkärlek för abstrakt tänkande, exakthet, problemlösning och systematik. 3) Visuell-spatial begåvning hör ihop med talang för måleri, skulptur och fotografering. Den tar sig uttryck också som förmågan att memorera och tänka i bilder, skapa minnesbilder, använda liknelser och metaforer, som god gestaltningsförmåga och konstnärlighet. De som har en visuell-spatial begåvning är ofta bra på att använda kartor, tabeller och figurer. 4) Fysisk-kinestetisk begåvning är förmågan att använda sin kropp. Exempel på detta kan vara god kroppskontroll, skicklighet i att använda redskap, goda reflexer, förmågan att lära sig genom att röra på sig, delta och verka, samt känslighet för den fysiska miljön. 5) Musikalisk begåvning hör ihop med talang för sång, musik och komposition, vilket ofta omfattar gehör, känsla för rytm, klang och musikens emotionella kraft. 7

10 6) Social begåvning är förmågan att samverka med andra. Den tar sig uttryck som diskussions-, kommunikations- och interaktionsförmåga, förmågan att trivas i grupp och skicklighet i att tolka sociala situationer. 7) Intuitiv begåvning har att göra med förmågan att handskas med sina innersta känslor. Den tar sig uttryck i god självkännedom, stark motivation, en tendens att gå emot strömmen och i en medvetenhet om sina egna värderingar. (Dryden & Vos 1996.) Medan du funderar på din studieförmåga är det också bra att tänka på vem det är som styr dina studier? Vem är det som bestämmer vad och hur du lär dig och studerar? Med hjälp av följande frågor kan du fundera på din inlärnings- och självregleringsförmåga: * Ställer du förutom kursmål också upp egna studiemål? * Hittar du på egna exempel genom det du hör på föreläsningar eller läser i böcker? * Är lärarens anvisningar en förutsättning för att du ska klara kursen, eller kan du själv styra dina egna studier? * Känner du att du behärskar den kunskap du behöver för kursen och att du klarar av kursfordringarna? 2.3 VÄGEN TILL AKADEMISK EXPERTIS Förväntningarna på universitetsstuderande är höga. Studenten måste själv bära ansvar för sina studier; detta innebär att planera i vilken takt studierna ska avancera och att utvärdera sitt kunnande. Akademiska studier kräver också en viss nyfikenhet; ett vetgirigt och forskande sinnelag. Avsikten med detta kapitel är att genom dessa teman skapa en god grund för din utveckling till expert. PLANERA! Även mycket motiverade studerande stöter ibland på situationer som kräver en målmedveten strävan mot målet. Planenlighet, d.v.s förmågan att dela in studierna i lämpliga block, är nyckeln till effektiva och högkvalitativa studier. Men planenlighet är inte bara en lista på uppgifter att avlägga. En god plan visar också sättet på vilket de uppställda målen kan nås. (Lindblom-Ylänne m.fl ) Kort sagt betyder planenlighet förmågan att ställa upp mål, att planera det arbete som ska leda till målen och att förverkliga dessa planer. Planenligheten hjälper en att kämpa hårdare också de gånger då studiemotivationen är på upphällningen. Förverkligandet av mål man ställt upp är nämligen redan i sig en belöning. Ofta är planerna uppgjorda bara i tankarna, men det är enkelt att skriva ner dem till ett överskådligt schema. Det enklaste sättet att öva sig i planenlighet och komma igång med sin studieplan är att skissa upp studieplanen och -schemat i sin kalender, på dator eller i ett separat häfte. PIP, eller den Personliga InlärningsPlanen I bästa fall utsträcker sig planenligheten till hela studiehelheten, och då kan man tala om en personlig inlärningsplan. Den personliga inlärningsplanen består av kortare planer, som i bästa fall bidrar till att förverkliga den personliga inlärningsplanen genom att fungera som delmål eller etapper på vägen mot större mål. De kortare planerna kan omfatta en termin, en studiehelhet, en kurs, en enskild studieuppgift eller att lägga upp en tidtabell för en dag i taget. Den personliga inlärningsplanen innehåller en konkret plan över studiernas framskridande, över valda studiehelheter och över tidsanvändningen. Det lönar sig att göra upp sin inlärningsplan redan i början av studierna, även om inlärningsplanen inte gör någon skada fast man gör upp den i mitten av studierna heller. Det viktigaste 8

11 är att man följer upp hur förverkligandet av planen fortskrider, och vid behov formar om den under olika skeden av studierna. Be din studiehandledare om råd när du börjar göra upp din inlärningsplan. Diskussioner med handledaren med ett halvt eller ett års mellanrum hjälper dig också att hålla fast vid din plan. (Satokangas 2002.) Universiteten och institutionerna har program som hjälper dig att göra upp din personliga inlärningsplan. Du får tag på dem genom att titta i studiehandboken, på webbsidor eller genom att fråga din studiehandledare. Eftersom den personliga inlärningsplanen är ett redskap för att förverkliga ditt eget planerande, förverkligande och utvärderande är det bra att fundera på hur den bäst ska stöda dina studier. För att komma igång med inlärningsplanen kan du svara på följande frågor (Satokangas 2002; Dryden & Vos 1997). Dina mål: 1) Vilka är dina mål och förväntningar på studierna? Vad vill du lära dig och vad vill du veta mera om? 2) Vad känns bekant / lätt / svårt? Dina förutsättningar för att förverkliga målen: 1) Vilka studie- och arbetserfarenheter har du från tidigare? Hur tangerar och stöder de dina nuvarande studier? 2) Varför valde du att studera det du studerar? 3) Vilka är dina starka sidor som studerande? Vad är du bra på och vad borde du utveckla i dina studier? 4) Vad är du beredd att göra för att uppnå dina studiemål? Miljöförutsättningar för att du ska lyckas förverkliga dina mål: 1) Hurdana mål för utbildningen ställs upp till exempel i studiehandboken och i examensfordringarna? Hur passar de ihop med dina egna mål? 2) Vilka möjligheter och utmaningar ger din utbildning dig att utveckla ditt eget kunnande? 3) Vilka är framtidsutsikterna inom din bransch? Vad är det som diskuteras just nu och vilka framtida utmaningar förutspås? Vilka utmaningar innebär de för dina studier? Praktiska arrangemang kring studierna: 1) Hur styr arbetet, familjen och fritiden dina studier? Hur mycket av dina resurser och av din tid kan och vill du ge dina studier? 2) Hur delar du upp dina studier? Hur snabbt och i vilken ordning avancerar du? Hur begränsar din övriga livssituation den tid du kan ägna åt studierna? 3) Hur vill du studera? Vilken studiemetod passar dig bäst? (se även kapitel 2.2) 4) Av vilka element; huvudämne, biämnen, frivilliga eller extra studier, består din examen? 5) Hurdana möjligheter och begränsningar utgör till exempel praktiska arrangemang, examensfordringarna och biämnesmöjligheterna, för dina studier? Styrningen och utvärderingen av studierna: 1) Hurdant stöd behöver du för studierna? Vem ger dig den handledning du behöver? Vilken roll spelar läraren eller din tutor? Vilken roll spelar du själv? 2) Hur mäter du dina framsteg, förverkligandet av de mål du ställt upp, och din inlärning? Använd din kalender effektivt Lite stress kan vara bra, om det driver dig att bli klar med halvfärdiga arbeten, men ständig eller alltför stor stress orsakar problem. Det bästa sättet att förebygga stress är att planera sitt arbete väl och utföra det i tillräckligt god tid. Ett exakt och detaljerat schema över din dagliga tidsanvändning är ett viktigt stöd, annars överskattar du lätt den tid du har till ditt förfogande. En universitetsstuderandes kalender ser bedrägligt tom ut, om enbart de 9

12 Figur 3. Föreläsningarna och seminariegrupperna som står i studiehandboken utgör bara toppen på det isberg som är den studerandes hela tidsanvändning. Föreläsningar Övningsgrupper Seminarier Familj Vänner Hobbyer Rekreation Att äta Träffar med projektgruppen Studiecirkeln Att sova Presentationsförberedelser Arbete Insamlandet av seminariematerial Tentförberedelser Att skriva essäer, rapporter eller föreläsningsdagböcker föreläsningar eller seminarie- eller övningsgrupper som kräver närvaro är antecknade. De bildar bara toppen på isberget av din tidsanvändning. Du har bättre kontroll över den tid du disponerar över om du skriver in hela ditt dagsprogram i din kalender. Ringom (1994) ger sex tips för hur du kan göra upp din veckoplan: 1) Utveckla fasta rutiner. Skriv i kalendern upp de uppgifter som du inte får slarva med: - föreläsningar - måltider - större uppgifter, seminariearbeten, gradun etc. - andra studieperioder som kräver självständigt arbete - motion - viktiga sociala funktioner, såsom hobbyer och annat socialt liv 2) Anpassa dina veckorutiner efter människor som är viktiga för dig. 3) Gör inte upp en alltför sträng plan, se till att reservera ett mindre fullspäckat program efter en stressig dag. 4) Planera in de viktigaste uppgifterna i början på dagen, så är de ur vägen sen. 5) Sätt deadlines, så du får dina uppgifter gjorda i tid. 6) Ta hänsyn till din dygnsrytm. Är du kvälls- eller morgonpigg? När du gör upp din veckoplan är det bra att tänka på att varje dag inte behöver, eller ens skall, vara den andra lik, för omväxling förnöjer. Utvärdera med jämna mellanrum hur du lyckas verkställa din plan och hur du uppnår dina mål. Då kan du ändra på planen om det visar sig behövas. Håll ändå fast vid din plan, och använd verkligen den tid du reserverat för studier bara till att studera. (Silvén m.fl. 10

13 1991.) För viktiga uppgifter är det bra att skriva upp hur mycket tid uppgiften tog i verkligheten, så du i framtiden kan göra upp mer realistiska planer. Fritiden ska få ha sin egen plats i din kalender, för tillfredsställande fritid fungerar som en viktig motivationskälla. HOPPSAN - nu gäller det att planera om Vad gör man om planerna man ställde upp inte fungerade? Det här är en onödigt välbekant situation för många studerande, när man haft mer än nog att tänka på och göra. Då hjälper inte annat än att justera sin plan, och anstränga sig hårdare. Till en början är det ändå bra att tänka igenom varför de uppställda planerna blev oförverkligade och hur det lönar sig att fortsätta framåt. Varför gick dina planer i stöpet? 1) Var du själv tillräckligt säker på att du skulle lyckas, eller tvivlade du redan från början på att det skulle gå vägen? 2) Vågade och ville du lyckas; såg du det som en positiv sak att du lyckades nå ditt mål? 3) Hade du tillräckligt med tid och stöd för att lyckas? (Rouvinen-Kemppinen & Kemppinen 2000.) 4) I hurdana situationer kan det vara bra om planer går om intet? Skulle du ha kunnat förbättra din studieplan, dina studiefärdigheter eller -metoder? 5) Hur reagerar du om dina planer inte förverkligas? Blir du nedslagen eller funderar du på hur du ska fortsätta eller ändra på din plan? 6) Var får du krafter att fortsätta studera och försöka igen, om du inte lyckas första gången? (Lindblom- Ylänne m.fl ) 7) Och sist med inte minst: Hur mycket arbetade du faktiskt för att nå ditt mål? Hur mycket av din tid och din tanke satte du ner på arbetet? Att hitta och ställa upp sina egna mål behöver inte vara lättare än att förverkliga dem. Utmaningen blir inte Figur 4. Det är viktigt att i kalendern reservera tid för alla viktiga aktiviteter FEBRUARI 6 Måndag 7 Tisdag 8 Onsdag föreläsning äta gruppmöte inlärningsdagbok ämnesföreningsmöte ät jobb! sista diskussion om den individuella läroplanen föreläsning inlärningsdagbok förbered presentation av seminariearbete! nätkursdiskussion 6 Torsdag 7 Fredag 8 Lördag skriv på essän lunchträff badminton läs på tent! ät föreläsning förberedelserna inför semiarbetespresentationen!!! presentera seminariearbetet skriv inlärningsdagbok Bibbaböckerna! 9-14 jobb 2004 kl.19 date 9 Söndag läs på tent! badminton 11

14 mindre av att också din omgivning ställer krav på dina studier. Universitetet väntar sig snabbhet och effektivitet, varje lärare väntar sig fullständig koncentration på just deras eget ämne, studiekompisarna väntar sig att du hänger med på studentikosa fester och din eventuella familj väntar sig att du tillbringar tid med dem hemma. Ibland är det skäl att fråga sig vem det egentligen är som styr dina studier. Är du på väg dit just du vill, eller är det någon annan som styr? FRÅGA! En studerande börjar vid universitetet blir en del av ett vetenskapssamfund som strävar efter ny kunskap. Man lyckas inte nå någon ny kunskap om man inte kan ifrågasätta den existerande kunskapen och granska den ifrån nya vinklar. Konsten att fråga och ifrågasätta är en av de viktigaste egenskaperna hos en vetenskapsman, expert och sålunda också hos en universitetsstuderande. Det är bra att göra frågandet till en vana, för endast genom att verkligen undra, lär man sig förstå det ämne man studerar. Frågorna hjälper en också förbi många av de praktiska problem man stöter på i samband med studierna. Du får inga svar genom att bara fundera ensam. Frågandet och ifrågasättandet tvingar en att formulera sig, avslöjar luckorna i ens kunskaper och hjälper en att fästa uppmärksamheten på problemen och på möjliga kreativa lösningar. De utvecklar också den studerandes kritiska tänkande, som vid sidan av ett forskande sinnelag hör till de viktigaste målen i en akademisk utbildning. En kritisk studerande kan: * motivera sin åsikt * bedöma den information hon stöter på, urskilja vad som är relevant och bedöma tillförlitligheten i informationen * beakta olika alternativ och ifrågasätta och vid behov ändra sina tidigare uppfattningar * skilja fakta från åsikter, antaganden och uppskattningar * observera inkonsekvens och felaktigheter samt lägga märke till det outtalade * utnyttja tidigare kunskap och komplettera gammal kunskap med ny * smidigt dra slutsatser * ge och ta emot konstruktiv feedback. (Valtonen 1999.) Lyckligtvis behöver du inte ensam öva dig i att fråga och ifrågasätta, för som medlem av ett vetenskapssamfund är du omgiven av studenter, lärare och forskare, som övar sig i samma sak. Samfundet har som uppgift att hjälpa studerande att öva sig i att ställa frågor och ifrågasätta, och hjälpa till med saker som rör studiernas innehåll och praxis. Som studerande har du rätt till handledning och stöd, men de serveras inte alltid på silverfat. Du förväntas kunna be om hjälp då du behöver det. Först är det ändå bra att specificera för dig själv hurdan handledning och hurdant stöd du är ute efter, alltså ta reda på vilka frågor du söker svar på. På det sättet hittar du lättast rätt person att intervjua. Hurdant stöd eller hurdan handledning behöver du? 1) Direkt information omfattar till exempel information om förverkligandet av kurser eller studiehelheter och om hur man tar sig fram i studiemiljön. I såna här fall är det tutorerna och institutionens eller fakultetens studierådgivning som kan svara på dina frågor. Glöm inte heller att se efter i studiehandboken eller på din institutions webbsidor! 2) Förståelsefull hjälp innebär att man tar hänsyn till studenternas individuella behov och personliga problem. Här får du hjälp av dina tutorer, din familj 12

15 och dina vänner. Om problemen hopar sig så att de hindrar dig från att studera lönar det sig att söka professionell hjälp. Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) eller Nyyti ry ger dig stöd i sådana här fall. 3) Ämneshandledning har att göra med ämnet som studeras och behovet av ämneshandledning varierar enligt innehållet i studierna, studiemetoder och vilket skede av studieprocessen man befinner sig i. De bästa råden får du av kursläraren en student som läser samma tentamensbok som du eller någon som är väl insatt i ämnet. 4) Studieteknisk handledning hjälper dig att hitta fungerande studiemetoder som passar just dig, och hjälper dig att planera och utvärdera dina studier. Det bästa stödet får du av din lärartutor, ur böcker i stil med guiden du håller i just nu, och genom kurser i studieteknik. (se Räsänen 2000.) Du kan vända dig till lärare och forskare också utanför föreläsningarna. Universitetet är fullt av experter på olika områden, och det finns säkert någon arbetar med att forska i just det som du går och funderar på. Man ska inte vara rädd för experter, för ofta berättar de mycket gärna om sitt eget specialområde och blir glada om någon är intresserad. Det är bra att minnas att det också finns gott om experter också utanför det egna universitetet. I jakten på information är inte heller en viss journalistisk talang till någon skada: Hur tror du tidningarna får tag i all information om inte genom att fråga de rätta källorna? (Dryden & Vos 1996.) Du kan också fråga dig själv. Inför en föreläsning eller innan du läser en bok är det bra att fundera på vad du vet om ämnet och vad du vill lära dig mer om. Frågor som gäller det egna kunnandet fäster uppmärksamheten på vad i kursen eller i boken som är relevant med tanke på ens egna intressen. Att dra sig till minnes gammal information hjälper en att fylla på med ny information, och att fundera på innehållet i en föreläsningskurs hjälper dig att ställa de rätta frågorna på föreläsningarna. Om du inte vill avslöja bristande kunskaper inför klassen kan det vara bra att skriva upp eventuella frågor i din föreläsningsdagbok (kapitel 3.3). Att ställa frågor hjälper redan i sig dig att förstå ämnet du studerar, men du kan alltid återvända till frågor du skrivit upp när du läser till tenten eller diskuterar i studiecirkeln (kapitel 4.1). Dessutom kan du utnyttja konsten att ställa frågor när du utvärderar dina studier och ditt kunnande. FORSKA! Sambandet mellan forskning och undervisning är ett av de mest omdiskuterade ämnena när det gäller universitetsstudier och -undervisning. Universitetets styrka ligger inte enbart i att förmedla forskningsresultat, utan också i själva miljön, som erbjuder dig som studerande möjligheten att lära dig och studera genom att forska. (Poikela 2001.) I sin konkreta form stöter du på forskningens praxis senast i samband med större seminariearbeten, övningsarbeten eller avhandlingar, men ett forskande sinnelag är också annat än själva forskningsarbetet och att skumma igenom forskningsmaterial. Det är också ett sätt att närma sig universitetsstudierna, som redan i sig är forskning; att söka information, göra val, analysera, omforma och anpassa. Det centrala i universitetsstudierna är ju den forskning man som studerande gör inom sitt ämne, som under studietiden kommer att bidra till ens expertis. Som studerande kan du lära känna ditt ämne antingen som upptäcktsresande eller som turist. Upptäcktsresanden strävar efter en djupgående förståelse, att lära sig nya saker och att utvidga sitt medvetande. Upptäcktsresanden har redan i god tid före resan satt sig in i sitt resmål och kulturen där, och på plats gör hon aktivt observationer för att komplettera sina tidigare kunskaper. Turisten är inte så grundlig, för hon är bara ytligt intresserad av 13

16 sitt resmål. Turisten håller sig också gärna till bekanta resmål och metoder, för hon är inte intresserad av att lära känna kulturen eller nya människor. (Lindblom-Ylänne m.fl ) Att ytligt memorera begrepp och teorier lär dig enbart att upprepa kunskap som någon annan tagit fram. För att bygga upp ditt eget kunnande måste du först sätta dig in i grunderna inom ditt ämne och följa den utstakade stigen. Först efter det kan du börja upptäcka egna vägar och lära känna andra forskningsobjekt inom ditt ämne. Utgångspunkterna för ett forskande sinnelag kan också vara de centrala målen med en akademiska utbildning: ett vetenskapligt tänkande och en kunskap om de vetenskapliga spelreglerna. Vetenskapligt tänkande betyder att man kan hantera stora mängder information genom att kombinera information man samlat åt sig från olika håll till enkla och åskådliga helheter (Järventausta m.fl. 1999). Vetenskapligt tänkande kan innefatta mångahanda egenskaper, såsom ifrågasättande och kreativitet. En kritisk studerande ifrågasätter, prövar och utvärderar både sina egna och andras tankar och tillvägagångssätt (Korhonen m.fl. 1999). Kreativitet innebär å sin sida spontant och konstruktivt tänkande och handlande, men också att stöda sig på redan existerande kunskap (Koski 2001). En forskande inställning till studierna innebär förmåga att söka och producera information (kapitel 3). UTVÄRDERA! Utvärderingen synliggör studerandet och inlärningen, och hjälper till att utveckla det egna kunnandet och studiemetoderna. Utvärderingen är ett redskap för utveckling, och den kan förutom inlärningen riktas också mot undervisningen och hela studiemiljön (Scheinin 1995). Utvärdering är också värdering, för det som värderas uppfattas oftast också som något eftersträvansvärt och nödvändigt. Eftersom utvärderingen kraftigt styr verksamhet och målinriktning, måste den uppfattas som något större än enbart det vitsord som läraren ger eller som baserar sig på slutresultatet av kursen. I bästa fall är utvärderingen överlagd, realistisk, fortgående och stöder hela utvecklingen. (Mäkitalo 1997.) Utvärderingen speglar också expertisen, som hjälper dig att ta fram såväl ditt kunnande som dina utvecklingsmöjligheter både för din egen skull och för andra. Feedback du får av andra ger värdefull insikt i dina kunskaper och vad du bör utveckla, vilket du inte alltid märker själv. Att utvärdera sitt eget förfarande hjälper dig att visa andra vad du kan och hjälper dig att fundera på sådana sidor i ditt kunnande och ditt studerande som du inte tidigare har lagt märke till. Utvärderingen behöver inte vara en hög med utvärderingsblanketter som ska fyllas i i slutet av varje kurs, utan den borde vara en fortlöpande process under hela kursen eller studiehelheten. Då kan man styra in studenten på rätt spår redan från början. Ifall slutprodukten är det enda som utvärderas får studenten information enbart om de slutsatser han dragit av kursen. Det säger honom ingenting om hur det gick på vägen eller vilken väg han borde ha tagit, och erbjuder därför inte studenten särskilt mångsidiga redskap för att utveckla sitt studerande. När hela studieprocessen utvärderas borde utvärderingen, förutom hur väl studenten behärskar kursinnehållet, fokusera på arbetssätt, samarbetsförmåga, förmåga att rapportera, uppträda och skaffa fram information, samt på självkritik (Mäkitalo 1997). Förutom god planering är utvärderingen av studieframgången, av ditt eget studerande samt av den kunskap och de färdigheter du har tillägnat dig en viktig del av universitetsstudierna. Utvärderingen hjälper dig att gestalta hur väl du har klarat de mål du har ställt upp. Liksom de egna målen har också utvärderingen av ens kunskaper en viktig motiverande roll, för det gör en till en expert på sitt eget kunnande (Mäkitalo 1997). För att kunna nå dina 14

17 mål måste du regelbundet följa med ditt eget kunnande, utvärdera din insats och vid behov ändra dina vanor. En god studerande jämför ny information med tidigare kunskaper, och lär sig att utveckla dem. Att utvärdera sina kunskaper är inte lätt, och speciellt i början av studierna lönar det sig att be kursläraren, handledaren eller andra studerande om hjälp. Portföljen visar ditt kunnande i ord och bild Din portfölj består av ett eget urval studieuppgifter; planer och skisser på hur de kan bearbetas samt prover på färdiga prestationer (Linnakylä m.fl. 1996). Eftersom bara få utbildas till ett specifikt yrke vid universitetet, är det ett vanligt problem bland akademiska studerande att specificera sina specialområden- och kunskaper och klä dem i ord. En portfölj är ett bra sätt att utvärdera och genom sina arbeten föra fram sitt kunnande och sina specialområden både för sig själv och för andra. Alla studenter utvecklar specialkunskaper under studietiden och genom hela livet. Portföljen hjälper dig att följa med hur du lär dig och utvecklas, och hur din sakkunskap växer fram. Den hjälper dig också att visa vad du kan, t.ex. inför din lärare eller din arbetsgivare. Den blir ett verktyg både för planeringen och utvärderingen av dina studier. Portföljen kan vara en arbetsmapp som beskriver din studieprocess, planeringen av den och dess skeden (Linnakylä m.fl.1996). I mappen kan du samla arbeten, studiedagböcker och utvärderingar. Genom din studieportfölj kan du i slutet av en kurs, en studieperiod eller hela studietiden välja ut prov på de arbeten du gjort och samla dem i din provportfölj (se ovannämnda källor). Provportföljen kan du sammanställa inför en kursutvärdering eller en arbetsintervju, då du fyller den med sådana delar av din arbetsportfölj som är relevanta med tanke på situationen eller diskussionen. Redan i början av studierna kan du fundera på hur du vill samla ihop din portfölj. Beroende på material och användningsändamål kan du bygga upp den i en mapp eller låda, en portfölj, på en www-sida, diskett eller cd-rom, på video, ljudkassett eller en kombination av dessa. Det har talats mycket om digitala portföljer (t.ex. i form av en cd-rom eller www-sida) och de möjligheter de medför, eftersom de ger en mångsidigare bild av vad du kan och kan ses av flera personer. Andra fördelar med digitala portföljer är att de är lättare att förvara, överblicka och uppdatera, och det är möjligt att kombinera flera portföljer med varann, delvis eller i sin helhet. Det är också möjligt att länka undersökningar eller resultat Figur 5. Utvärderingen speglar din sakkännedom (se Repo & Nuutinen1998). Den öppna zonen Bekant för dig och andra Den blinda zonen Obekant för dig själv, bekant för andra Feedback Självvärdering Den dolda zonen Bekant för dig, obekant för andra Den okända zonen Obekant både för dig själv och för andra Självvärdering 15

18 Arbetsportföljen WWW-sidor Pärm Häfte Cd-rom e. dyl. - Lärdomsprov - Den individuella studieplanen - Inlärningsdagböcker - Intresseområden - Seminariearbeten - Egna utvärderingar - Essäer Provportföljen En bas för diskussion med studiehandledaren om PIP Ett prov på din expertis att visa för eventuella arbetsgivare Ett stöd för din lärare när kursen ska utvärderas Figur 6. En representativ portfölj innehåller mångsidigt material för olika tillfällen, och ger en bra bild av sin skapares kunskaper. som intresserar dig till ditt eget material. (Kankaanranta & Linnakylä 1999.) Med hjälp av din portfölj och den studiedagbok som eventuellt hör till måste du fundera över hur du förstått det du studerat och hur det hör ihop med dina ena tankar och vad du sysslar med. Med hjälp av följande frågor kan du fundera över hur dina studier fortskrider och vad du lärt dig: 1) Var befinner du dig nu? Vad har du lärt dig under kursen eller terminen som gått? 2) Har din studieförmåga utvecklats under kursen eller perioden? Hur? 3) Vad i kursen eller tentamenslitteraturen väckte ditt intresse? Varför? Vad var det som var så speciellt med just det? 4) Vilken uppgift under kursen eller studiehelheten tyckte du mest/minst om? Varför? 5) Vart vill du komma? Vad vill du lära dig mer om? 6) Vad borde du göra för att nå ditt mål? SWOT-analysen hjälper dig att utvecklas Som stöd för din utvärdering kan du använda en SWOTanalys, som hjälper dig att kartlägga dina starka och svaga sidor, dina möjligheter och vad som hotar dina studier. SWOT-analysen visar vilken utveckling som är syftet med utvärderingen. Analysen ger dig en tydligare bild av din inlärningsprofil och av vad du lärt dig, samt de resurser och hinder som bildar ramarna för ditt studerande. När du granskar de mål du ställt upp för dig är det viktigt att beakta också de ramvillkor som styr din studievardag. Samtidigt är det viktigt att erkänna för sig själv att man inte alltid har så mycket tid och energi till sitt förfogande, inte ens för de allra intressantaste kurserna. För att ha möjlighet att ta itu med de verkliga problemen är det viktigt att man är uppriktig och realistisk när man utvärderar sina studier. ANDRA MÄNNISKOR KAN OCKSÅ FUNGERA SOM SPEGEL Om utvärderingen ska hjälpa dig att utvecklas kan den inte bara vara ensidig feedback. Om du får ett skriftligt 16

19 utlåtande av till exempel din lärare, får du ensam fundera på vad utlåtandet betyder. I en utvärderingsdiskussion kan du däremot själv påverka och få motiveringar till utlåtandet. Muntlig feedback av läraren eller studiekompisarna ger dig mycket mer kunskap om dina studier, och hjälper dig utveckla dina studievanor. Du kan också utvärdera dina kunskaper genom att med egna ord lära ut ditt ämne åt någon som inte alls är insatt. Någon som studerar samma ämne som du kan däremot väl fungera som en spegel för vad du kan, och som avslutning på diskussionsstunden kan ni tillsammans fundera på oklara punkter. När du förklarar ämnet för någon annan måste du förtydliga dina tankar också för dig själv, och då lägger du märke till dina kunskaper och brister. Starka sidor (Strengths) * Vad kan du? * Vad är du bra på? * Hur lär du dig bäst? Svaga sidor (Weaknesses) * Vad borde du utveckla hos dig själv? * Vad tycker du är svårt? * Vad misslyckas du ofta med? Möjligheter (Opportunities) * Vilka möjligheter för dina studier eller din utveckling ger dig t.ex. universitetet eller en enskild kurs? * Har du möjligheter att lära dig någon annanstans? Hot (Threats) * Vad kan hota dina studier och din utveckling? * Hurdana hinder ser du för dina framsteg? Figur 7. SWOT-analysen stöder din utveckling 17

20 Tips för vidare läsning: Niikko, A Portfolio oppimisen avartajana. Helsinki: Kustannusosakeyhtiö Tammi. Portfolion monet mahdollisuudet P. Pollari, M. Kankaanranta & P. Linnakylä (toim.). Jyväskylä: Kasvatustieteiden tutkimuslaitos. Jyväskylän yliopisto. Portfolioita verkossa. Portfolios on the web P. Linnakylä, M. Kankaanranta & J. Bopry (toim.). Jyväskylä: Koulutuksen tutkimuskeskus. Jyväskylän yliopisto. Ringom, B Opi oppimaan. Tuloksellisen aivotyöskentelyn ja opiskelun opas. Helsinki: Innotiimi, Kaukaa viisas, Opintotoiminnan Keskusliitto OK ry. Silvén, M., Kinnunen, R. & Keskinen, S Kohti itseohjautuvaa opiskelutaitoa. Avoimen korkeakouluopetuksen julkaisuja. Turun yliopiston täydennyskoulutuskeskus. Virtanen, P Oppimisen eväitä opiskelijoille ja tukea opettajille: ohjausta opiskelutaitoihin IQ-FORM-virtuaaliyliopistohankkeen virittämänä. Helsinki: Helsingin yliopisto, Kasvatustieteellinen tiedekunta. Opintoneuvonta. Suomen avoin yliopisto: Opiskeluohjeita. Turun yliopisto: Opiskeluopas. Helsingin yliopiston avoin yliopisto: Opiskelu. Nyyti ry: Oppimisklinikka. Oulun yliopiston opetuksen kehittämisyksikkö: opetkeh1/oppimisklinikka/ OVI - Ohjausta virtuaalisesti: Joensuun yliopisto: Teekkarin tehopenaali. Teknillinen korkeakoulu: Verkko-tutor. Tampereen yliopiston täydennyskoulutuskeskus: WWW IQ-Form. Helsingin yliopisto. Kehittymisen työvälineet. Studium. Helsingin yliopiston tutkimus- ja koulutuskeskus Palmenia: Opintoasiainosasto. Helsingin yliopisto: 18

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN UTREDNING Projekt: Författare: Version: Elever i behov av särskilt IT-stöd v3.3.017 Förvaltning/avdelning: Godkänd av beställare: Senast ändrad: Utbildningsförvaltningen,

Läs mer

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer

Att följa lärande formativ bedömning i praktiken. av Dylan Wiliam en kort sammanfattning

Att följa lärande formativ bedömning i praktiken. av Dylan Wiliam en kort sammanfattning Att följa lärande formativ bedömning i praktiken av Dylan Wiliam en kort sammanfattning Bakgrund En del reformförsök i skolan har varit ineffektiva (oavsett nivå), eftersom det finns tre avgörande frågor

Läs mer

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Organisation, kultur och struktur påverkar alla 4 Försök själv 5 Gör alla delaktiga 7 Konsultstöd kan behövas 7 Glädjande resultat en liten insats kan göra

Läs mer

Sök jobb som intresserar dig hos företag vars verksamhet du känner till

Sök jobb som intresserar dig hos företag vars verksamhet du känner till Karriärplanering Vem är jag, vad vill jag, vad kan jag? Börja med att fråga dig själv vem du är och vad du vill ha/skulle trivas med för typ av arbete. Bena ut vilka dina starka/svaga sidor är? Hurudana

Läs mer

Lärande och utveckling genom leken.

Lärande och utveckling genom leken. Lärande och utveckling genom leken. En studie om pedagogers syn på lekens betydelse för förskolebarns lärande och utveckling. Ann-Charlotte Augustsson och Cecilia Jacobsson Handledare: Maj Arvidsson Examinator:

Läs mer

TID ATT TÄNKA DIMENSIONERING AV FINLÄNDSKA UNIVERSITETSSTUDIER. Vi hoppas att du har tid att läsa detta verk.

TID ATT TÄNKA DIMENSIONERING AV FINLÄNDSKA UNIVERSITETSSTUDIER. Vi hoppas att du har tid att läsa detta verk. TID ATT TÄNKA DIMENSIONERING AV FINLÄNDSKA UNIVERSITETSSTUDIER Vi hoppas att du har tid att läsa detta verk. Asko Karjalainen Katariina Alha Suvi Jutila 2006 2 TID ATT TÄNKA DIMENSIONERING AV FINLÄNDSKA

Läs mer

STUDENTERNAS HÄLSOVÅRDSSTIFTELSE GUIDER 7. Att spänna sig är en del av livet en guide för studerande

STUDENTERNAS HÄLSOVÅRDSSTIFTELSE GUIDER 7. Att spänna sig är en del av livet en guide för studerande STUDENTERNAS HÄLSOVÅRDSSTIFTELSE GUIDER 7 2011 Att spänna sig är en del av livet en guide för studerande 1 Utvärderad av Centret för hälsofrämjande rf. Utgiven av: Studenternas hälsovårdsstiftelse Beställningar:

Läs mer

Den pedagogiska grundsynen i fokus

Den pedagogiska grundsynen i fokus Lärarhögskolan i Stockholm Särskild lärarutbildning Den pedagogiska grundsynen i fokus En undersökning om vilken pedagogisk grundsyn fyra lärare har och hur detta påverkar arbetsformen eget arbete i klassrummet.

Läs mer

107 frågor & svar Att leda studiecirklar på nätet

107 frågor & svar Att leda studiecirklar på nätet 107 frågor & svar Att leda studiecirklar på nätet Leif Andmarken Att leda studiecirklar på nätet 107 frågor & svar 5 Förord 7 Inledning 9 Pedagogiska utgångspunkter 11 107 frågor & svar 11 Avvägningen

Läs mer

FORSKNING I KORTHET 2014:2. Bedömning för lärande en vägledning utifrån aktuell forskning. av Andreia Balan och Anders Jönsson

FORSKNING I KORTHET 2014:2. Bedömning för lärande en vägledning utifrån aktuell forskning. av Andreia Balan och Anders Jönsson FORSKNING I KORTHET 2014:2 Bedömning för lärande en vägledning utifrån aktuell forskning av Andreia Balan och Anders Jönsson Forskning i korthet 2014:2 Bedömning för lärande en vägledning utifrån aktuell

Läs mer

Som man frågar får man svar. ett häfte om examinationsformer U27-1/9900. Sveriges Förenade Studentkårer St. Eriksgatan 63, 6 tr.

Som man frågar får man svar. ett häfte om examinationsformer U27-1/9900. Sveriges Förenade Studentkårer St. Eriksgatan 63, 6 tr. U27-1/9900 Sveriges Förenade Studentkårer St. Eriksgatan 63, 6 tr. 112 34 Stockholm Telefon: 08-54 57 01 00 Fax: 08-54 57 01 10 E-post: sfs@sfs.se Internet: www.sfs.se Som man frågar får man svar ett häfte

Läs mer

EXAMENSARBETE. Barn som far illa

EXAMENSARBETE. Barn som far illa EXAMENSARBETE 2006:162 Barn som far illa En studie om hur pedagoger i förskolan agerar när de får kontakt med dessa barn Camilla Morin Annica Niva Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde

Läs mer

Lära ut matematik med hjälp av laborativ problemlösning

Lära ut matematik med hjälp av laborativ problemlösning Lära ut matematik med hjälp av laborativ problemlösning En fallstudie av hur en lärare arbetar med mattegömmor i årskurs 3. Therese Fredriksson Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas

Läs mer

GRUND SKOLE guiden. Charlotta Andersson

GRUND SKOLE guiden. Charlotta Andersson GRUND SKOLE guiden Charlotta Andersson Vad du behöver veta för att kunna stödja ditt barn genom grundskolan Hur kan du hjälpa ditt barn att lyckas i grundskolan? Vilka rättigheter har eleven? Vad menas

Läs mer

Fritidspedagogen i skolannågon som sköter sig själv?

Fritidspedagogen i skolannågon som sköter sig själv? Södertörns högskola Institutionen för lärarutbildning Examensarbete 15 hp C-uppsats Höstterminen 2010 Fritidspedagogen i skolannågon som sköter sig själv? en essä om fritidspedagogens roll i samverkan

Läs mer

Etiska dilemman i socialtjänstens vardag

Etiska dilemman i socialtjänstens vardag UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete C-uppsats HT-2007 Etiska dilemman i socialtjänstens vardag En kvalitativ studie av personalens upplevelser Handledare: Mona Dufåker Författare: Elisabeth

Läs mer

Plugga smart - lär dig mer!

Plugga smart - lär dig mer! en om Plugga smart - lär dig mer! Om lärstilar, planering och tekniker för att läsa, anteckna och minnas! Studieverkstad Hur, var och när lär jag mig bäst? Du kan ha mycket nytta av att veta på vilket

Läs mer

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN Kandidatuppsats Organisations- och personalutvecklare i samhället Inriktning arbetsvetenskap 15 hp Alexandra

Läs mer

Hjälp studenterna att undvika plagiering Jude Carroll och Carl-Mikael Zetterling

Hjälp studenterna att undvika plagiering Jude Carroll och Carl-Mikael Zetterling Hjälp studenterna att undvika plagiering Jude Carroll och Carl-Mikael Zetterling Hjälp studenterna att undvika plagiering Jude Carroll och Carl-Mikael Zetterling Guiding students away from plagiarism /

Läs mer

EXAMENSARBETE. Hur kan individuell inlärning underlättas? Att främja individuell inlärning genom att öka medvetenheten om olika intelligenser

EXAMENSARBETE. Hur kan individuell inlärning underlättas? Att främja individuell inlärning genom att öka medvetenheten om olika intelligenser EXAMENSARBETE 2004:07 PED Hur kan individuell inlärning underlättas? Att främja individuell inlärning genom att öka medvetenheten om olika intelligenser Teresa Pettersson Maria Sundbom Luleå tekniska universitet

Läs mer

Når vi fram? Hur ökar vi tillgängligheten av anpassade medier för målgruppen barn och unga med läshinder?

Når vi fram? Hur ökar vi tillgängligheten av anpassade medier för målgruppen barn och unga med läshinder? Når vi fram? Hur ökar vi tillgängligheten av anpassade medier för målgruppen barn och unga med läshinder? Maria Ehde Andersson Regional utveckling av biblioteksverksamhet 15 hp Högskolan i Borås Institutionen

Läs mer

Delaktighet vid ett arbetsmöte - en teoriinriktad utvärdering av ett mötesverktyg

Delaktighet vid ett arbetsmöte - en teoriinriktad utvärdering av ett mötesverktyg Beteckning: Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi Delaktighet vid ett arbetsmöte - en teoriinriktad utvärdering av ett mötesverktyg Jeanette Nilsson Januari 2006 D-uppsats i pedagogik 10

Läs mer

Jakten på det goda lärandet

Jakten på det goda lärandet Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Jakten på det goda lärandet Montessoripedagogers reflektioner kring pedagogik Malin Bergsland & Manuel Tenser Examensarbete på avancerad nivå i lärarutbildningen

Läs mer

VI GÅR ALLA OMKRING MED EN VINGE. Drama och teater i gymnasiet en rapport, en färdbeskrivning och ett inspirationsmaterial

VI GÅR ALLA OMKRING MED EN VINGE. Drama och teater i gymnasiet en rapport, en färdbeskrivning och ett inspirationsmaterial VI GÅR ALLA OMKRING MED EN VINGE Drama och teater i gymnasiet en rapport, en färdbeskrivning och ett inspirationsmaterial UTBILDNINGSSTYRELSEN Duplikat 4/2002 Utbildningsstyrelsen Ombrytning: Layout Studio

Läs mer

17 nybörjarfällor så undviker du dem MELLANCHEFENS LJUSPUNKTER. Verktygen som gör ditt ledarliv lättare. ny som. chef

17 nybörjarfällor så undviker du dem MELLANCHEFENS LJUSPUNKTER. Verktygen som gör ditt ledarliv lättare. ny som. chef EN GUIDE FRÅN TIDNINGEN CHEF 17 nybörjarfällor så undviker du dem MELLANCHEFENS LJUSPUNKTER Verktygen som gör ditt ledarliv lättare ny som chef INGÅNG Peppa dig själv Copyright Chef 2006 Denna pocketguide

Läs mer

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN Foto: Mostphotos Metodbok Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Läs mer

Vad är god forskningssed?

Vad är god forskningssed? VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE Vad är god forskningssed? Synpunkter, riktlinjer och exempel Bengt Gustafsson, Göran Hermerén, Bo Petersson RAPPORT 2005 1 Vad är god forskningssed? Synpunkter, riktlinjer

Läs mer

Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna. med ADHD

Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna. med ADHD Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD Utgivna skrifter i denna serie: Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning. Övergripande information om stödinsatser

Läs mer

Det går att förändra!

Det går att förändra! Det går att förändra! En metod- och inspirationsbok för jämställdhet i grundskolan Red. Johanna Sjons 2 3 Erbjuds killar och tjejer samma villkor och möjligheter, och har de samma makt och förutsättningar

Läs mer