Skriftligt prov för termin 7 8 januari 2007, kl.08.oo 13.oo BERZELIUSSALEN OCH LINDEN

Transkript

1 Skriftligt prov för termin 7 8 januari 2007, kl.08.oo 13.oo BERZELIUSSALEN OCH LINDEN Provet består av 5 fall: Fall 1 6 delfrågor sid p Fall 2 5 delfrågor sid p Fall 3 6 delfrågor sid p Fall 4 7 delfrågor sid p Fall 5 8 delfrågor sid p Totalt provpoäng: 104 INSTRUKTION Det här är en instruktion som Du får ha framme under hela provet. Den kod som står högst upp till höger ska Du i fortsättningen skriva på alla Dina provsidor. Provet ska ligga till vänster om Dig, upp och ned (med texten nedåt) under hela provtiden. När Du får tillstånd att börja skriva, river Du av det översta bladet och vänder det rätt. Besvara frågorna på sidan och lägg den i det tomma kuvertet till höger om Dig. Först nu får Du riva av nästa ark i provet till vänster om Dig och vända det rätt, SKRIVA DIN KOD, svara på frågorna och lägga i kuvertet. Var noga med att bara riva ett blad åt gången!!! Det är liktydigt med fusk att bläddra fram och tillbaka i provet. LYCKA TILL!

2 FALL 1 24 poäng Som underläkare på hudkliniken en sommar blir Du uppringd av en patient hänvisad av en sjuksköterska på en Distriktsläkarmottagning som inte har någon doktor i tjänst. Patienten är 32 år gammal, anser sig vara frisk och har aldrig haft hudbesvär. Patienten har hört att en av hennes väninnor har fått diagnosen skabb och är orolig att hon själv har fått det. Fråga 1. Vad är skabb, vad ger det för besvär och hur smittar den? Vad gör Du praktiskt? (4 p) 2

3 Som underläkare på hudkliniken en sommar blir Du uppringd av en patient hänvisad av en sjuksköterska på en Distriktsläkarmottagning som inte har någon doktor i tjänst. Patienten är 32 år gammal, anser sig vara frisk och har aldrig haft hudbesvär. Patienten har hört att en av hennes väninnor har fått diagnosen skabb och är orolig att hon själv har fått det. Du förklarade att skabbdjuret är ett kvalster som lever i huden och som kan, genom att en allergi till proteiner i kvalstret uppkomma, efter några veckors infestation, ge en kliande hudåkomma, som kännetecknas av kliande röda förändringar, som efterhand blir vesikulösa, exkorierade och sekundärt infekterad. Utslag ses ofta på händerna där man kan se små gångar. Kliande knutor i underlivet är klassiska (patognomona) fynd. Smittan sker genom umgänge med annan infekterad person. Du har berättat att vi kan sätta diagnosen genom att demonstrera (plocka fram) kvalstret vilket Du nu får tillfälle att göra under besöket Du ordnade dagen därpå. Men gångar (eller kvalster) hittar Du inte. Så här ser patientens utslag ut på mediala låret. Fråga 2. Beskriv utslaget. Diskutera differential diagnoser. (4 p) 3

4 Som underläkare på hudkliniken en sommar blir Du uppringd av en patient hänvisad av en sjuksköterska på en Distriktsläkarmottagning som inte har någon doktor i tjänst. Patienten är 32 år gammal, anser sig vara frisk och har aldrig haft hudbesvär. Patienten har hört att en av hennes väninnor har fått diagnosen skabb och är orolig att hon själv har fått det. Du förklarade att skabbdjuret är ett kvalster som lever i huden och som kan, genom att en allergi till proteiner i kvalstret uppkomma, efter några veckors infestation, ge en kliande hudåkomma som kännetecknas av kliande röda förändringar som efterhand blir vesikulöst, exkorierad och sekundärt infekterad. Utslag ses ofta på händerna där man kan se små gångar. Kliande knutor i underlivet är klassiska (patognomona) fynd. Smittan sker genom umgänge med annan infekterad person. Du har berättat att vi kan sätta diagnosen genom att demonstrera (plocka fram) kvalstret vilket Du nu får tillfälle att göra under besöket Du ordnade dagen därpå. Men gångar (eller kvalster) hittar Du inte. Vid undersökning finner man erytematösa fläckar och papler spridda och sammanflytande på många områden på kroppen. Då det inte finns någon epidermal reaktion (fjällning) funderar Du på urtikaria som diagnos men har ändå eksem som en differential diagnos. Ett annat alternativ är att Du missat att hitta skabbgångar. Patienten uppger att utslaget är kraftigt kliande, flyttar på sig eller försvinner på några timmar. Det blir sämre om hon kliar på det. Du rispar på huden och få fram en respons. Fråga 3. Vad har Du gjort? Varför ser det ut så? Vad tror Du att diagnosen kan vara? (4 p) 4

5 Som underläkare på hudkliniken en sommar blir Du uppringd av en patient hänvisad av en sjuksköterska på en Distriktsläkarmottagning som inte har någon doktor i tjänst. Patienten är 32 år gammal, anser sig vara frisk och har aldrig haft hudbesvär. Patienten har hört att en av hennes väninnor har fått diagnosen skabb och är orolig att hon själv har fått det. Du förklarade att skabbdjuret är ett kvalster som lever i huden och som kan, genom att en allergi till proteiner i kvalstret uppkomma efter några veckors infestation, ge en kliande hudåkomma, som kännetecknas av kliande röda förändringar, som efterhand blir vesikulöst, exkorierad och sekundärt infekterad. Utslag ses ofta på händerna där man kan se små gångar. Kliande knutor i underlivet är klassiska (patognomona) fynd. Smittan sker genom umgänge med annan infekterad person. Du har berättat att vi kan sätta diagnosen genom att demonstrera (plocka fram) kvalstret vilket Du nu får tillfälle att göra under besöket Du ordnade dagen därpå. Men gångar (eller kvalster) hittar Du inte. Vid undersökning finner man erytematösa fläckar och papler spridda och sammanflytande på många områden på kroppen. Då det inte finns någon epidermal reaktion (fjällning) funderar Du på urtikaria som diagnos men har ändå eksem som en differential diagnos. Ett annat alternativ är att Du missat att hitta skabbgångar. Patienten uppger att utslaget är kraftigt kliande, flyttar på sig eller försvinner på några timmar. Det blir sämre om hon kliar på det. Du rispar på huden och få fram en respons. Genom att skrapa på huden har Du demonstrerat dermografism fysiologiskt förklarad av en triple response till stimulering av nociceptorer. Dermografism kan finnas för sig som en kronisk åkomma men här stödjer en akut urtikaria diagnos. Fråga 4. I vilka situationer kan urtikaria vara associerad till mera allvarliga symptom än just klåda och utslag? Vilka typer av urtikaria känner Du till? (4p) 5

6 Som underläkare på hudkliniken en sommar blir Du uppringd av en patient hänvisad av en sjuksköterska på en Distriktsläkarmottagning som inte har någon doktor i tjänst. Patienten är 32 år gammal, anser sig vara frisk och har aldrig haft hudbesvär. Patienten har hört att en av hennes väninnor har fått diagnosen skabb och är orolig att hon själv har fått det. Du förklarade att skabbdjuret är ett kvalster som lever i huden och som kan, genom att en allergi till proteiner i kvalstret uppkomma efter några veckors infestation, ge en kliande hudåkomma som kännetecknas av kliande röda förändringar, som efterhand blir vesikulöst, exkorierad och sekundärt infekterad. Utslag ses ofta på händerna där man kan se små gångar. Kliande knutor i underlivet är klassiska (patognomona) fynd. Smittan sker genom umgänge med annan infekterad person. Du har berättat att vi kan sätta diagnosen genom att demonstrera (plocka fram) kvalstret vilket Du nu får tillfälle att göra under besöket Du ordnade dagen därpå. Men gångar (eller kvalster) hittar Du inte. Vid undersökning finner man erytematösa fläckar och papler spridda och sammanflytande på många områden på kroppen. Då det inte finns någon epidermal reaktion (fjällning) funderar Du på urtikaria som diagnos men har ändå eksem som en differential diagnos. Ett annat alternativ är att Du missat att hitta skabbgångar. Patienten uppger att utslaget är kraftigt kliande, flyttar på sig eller försvinner på några timmar. Det blir sämre om hon kliar på det. Du rispar på huden och få fram en respons. Genom att skrapa på huden har Du demonstrerat dermografism fysiologiskt förklarad av en triple response till stimulering av nociceptorer. Dermografism kan finnas för sig som en kronisk åkomma men här stödjer en akut urtikaria diagnos. Urtikaria som är mycket utbrett kan vara associerad till systemiska symptom och i värsta fall anafylaxi (chock). Svullnad i ansiktet och svalget (angioödem eller Quinke ödem) hotar luftvägarna. Bronkokonstriktion kan tillkomma. Vid antydan på dessa symptom ska patienten söka akut. En basal indelning för urtikaria är akut eller kronisk där sex (6) veckors duration är satt som nominell gräns. Det finns fysikalisk urtikaria av olika typer och kontakturtikaria. Vissa systemsjukdomar kan stundom ha en urtikariel komponent. Fråga 5. Berätta generellt om behandling av urtikaria i både den korta och det långa perspektivet. (4p) 6

7 Som underläkare på hudkliniken en sommar blir Du uppringd av en patient hänvisad av en sjuksköterska på en Distriktsläkarmottagning som inte har någon doktor i tjänst. Patienten är 32 år gammal, anser sig vara frisk och har aldrig haft hudbesvär. Patienten har hört att en av hennes väninnor har fått diagnosen skabb och är orolig att hon själv har fått det. Du förklarade att skabbdjuret är ett kvalster som lever i huden och som kan, genom att en allergi till proteiner i kvalstret uppkommer efter några veckors infestation, ge en kliande hudåkomma som kännetecknas av kliande röda förändringar, som efterhand blir vesikulöst, exkorierad och sekundärt infekterad. Utslag ses ofta på händerna där man kan se små gångar. Kliande knutor i underlivet är klassiska (patognomona) fynd. Smittan sker genom umgänge med annan infekterad person. Du har berättat att vi kan sätta diagnosen genom att demonstrera (plocka fram) kvalstret vilket Du nu får tillfälle att göra det under besöket Du ordnade dagen därpå. Men gångar (eller kvalster) hittar Du inte. Vid undersökning finner man erytematösa fläckar och papler spridda och sammanflytande på många områden på kroppen. Då det inte finns någon epidermal reaktion (fjällning) funderar Du på urtikaria som diagnos men har ändå eksem som en differential diagnos. Ett annat alternativ är att Du missat att hitta skabbgångar. Patienten uppger att utslaget är kraftigt kliande, flyttar på sig eller försvinner på några timmar. Det blir sämre om hon kliar på det. Du rispar på huden och få fram en respons. Genom att skrapa på huden har Du demonstrerat dermografism fysiologiskt förklarad av en triple response till stimulering av nociceptorer. Dermografism kan finnas för sig som en kronisk åkomma men här stödjer en akut urtikaria diagnos. Urtikaria som är mycket utbrett kan vara associerad till systemiska symptom och i värsta fall anafylaxi (chock). Svullnad i ansiktet och svalget (angioödem eller Quinke ödem) hotar luftvägarna. Bronkokonstriktion kan tillkomma. Vid antydan på dessa symptom ska patienten söka akut. En basal indelning för urtikaria är akut eller kronisk där sex (6) veckors duration är satt som nominell gräns. Det finns fysikalisk urtikaria av olika typer och kontakturtikaria. Vissa systemsjukdomar kan stundoms ha en urtikariel komponent. Behandling av akut urtikaria beror på graden av besvär. Adrenaline, antihistaminica och steroider kan vara motiverade vid svår akut besvär i en akutvårdsmiljö. Grundpelaren i behandling av huvuddelen av urtikaria är H-1 blockerande antihistaminica. Behandling ska vara i adekvat dos och under längre tid på grund av recidivrisk. Äldre sederande antihistaminica som clemastin (Tavegyl) har ersatts av icke-sederande medel som cetirizin (Zyrlex), loratidin (Claritin) och desloratinin (Aerius). Svår kronisk urtikaria kan kräva tillägg av H-2 blockerande antihistaminica och enstaka gånger steroider eller immunsupprimerande behandling. Urtikaria är vanlig en tredjedel av oss får det någon gång under livet. Det finns kända orsaker men många gånger finns inte någon specifik orsak att finna. Fråga 6. Berätta om olika orsaker till urtikaria och hur den påverkar utredningsgången vid urtikaria. (4 p) 7

8 Som underläkare på hudkliniken en sommar blir Du uppringd av en patient hänvisad av en sjuksköterska på en Distriktsläkarmottagning som inte har någon doktor i tjänst. Patienten är 32 år gammal, anser sig vara frisk och har aldrig haft hudbesvär. Patienten har hört att en av hennes väninnor har fått diagnosen skabb och är orolig att hon själv har fått det. Du förklarade att skabbdjuret är ett kvalster som lever i huden och som kan, genom att en allergi till proteiner i kvalstret uppkommer, efter några veckors infestation, ge en kliande hudåkomma som kännetecknas av kliande röda förändringar, som efterhand blir vesikulöst, exkorierad och sekundärt infekterad. Utslag ses ofta på händerna där man kan se små gångar. Kliande knutor i underlivet är klassiska (patognomona). Smittan sker genom umgänge med annan infekterad person. Du har berättat att vi kan sätta diagnosen genom att demonstrera (plocka fram) kvalstret vilket Du nu får tillfälle att göra under besöket Du ordnade dagen därpå. Men gångar (eller kvalster) hittar Du inte. Vid undersökning finner man erytematösa fläckar och papler spridda och sammanflytande på många områden på kroppen. Då det inte finns någon epidermal reaktion (fjällning) funderar Du på urtikaria som diagnos men har ändå eksem som en differential diagnos. Ett annat alternativ är att Du missat att hitta skabbgångar. Patienten uppger att utslaget är kraftigt kliande, flyttar på sig eller försvinner på några timmar. Det blir sämre om hon kliar på det. Du rispar på huden och få fram en respons. Genom att skrapa på huden har Du demonstrerat dermografism fysiologiskt förklarad av en triple response till stimulering av nociceptorer. Dermografism kan finnas för sig som en kronisk åkomma men här stödjer en akut urtikaria diagnos. Urtikaria som är mycket utbrett kan vara associerad till systemiska symptom och i värsta fall anafylaxi (chock). Svullnad i ansiktet och svalget (angioödem eller Quinke ödem) hotar luftvägarna. Bronkokonstriktion kan tillkomma. Vid antydan på dessa symptom ska patienten söka akut. En basal indelning för urtikaria är akut eller kronisk där sex (6) veckors duration är satt som nominell gräns. Det finns fysikalisk urtikaria av olika typer och kontakturtikaria. Vissa systemsjukdomar kan stundom ha en urtikariel komponent. Behandling av akut urtikaria beror på graden av besvär. Adrenaline, antihistaminica och steroider kan vara motiverade vid svåra akuta besvär i en akutvårdsmiljö. Grundpelaren i behandling av huvuddelen av urtikaria är H-1 blockerande antihistaminica. Behandling ska vara i adekvat dos och under längre tid på grund av recidivrisk. Äldre sederande antihistaminica som clemastin (Tavegyl) har ersatts av icke-sederande medel som cetirizin (Zyrlex), loratidin (Claritin) och desloratinin (Aerius). Svår kronisk urtikaria kan kräva tillägg av H-2 blockerande antihistaminica och enstaka gånger steroider eller immunsupprimerande behandling. Urtikaria är vanlig en tredjedel av oss får det någon gång under livet. Det finns kända orsaker men många gånger finns inte någon specifik orsak att finna. Det anses att atopiker lättare utvecklar urtikaria. Specifik Ig-E medierad allergi kan vara inblandad. Oftast mera risk då andra atopiska manifestationer är aktuella (t ex i slemhinnor). Atopiker är oftare allergiska för kontakt med päls och latex som kan ge kontakturtikaria. Intoleransreaktioner till ASA och NSAID kan ge urtikaria. Förkylning eller annan interkurrent infektion ökar risken för urtikaria, vilket kan vara svårtolkad då patienten har fått antibiotika som behandling för infektion. Penicillinallergi kan vara urtikariel men många gånger är patienten negativ vid efterföljande provokation (fast rutin finns för utredning av Pc-allergi). De fysikaliska reaktionerna drabbar oftare unga vuxna. Autoimmuna sjukdomar och även vaskulit-sjukdomar kan vara associerade till urtikaria. I de flesta urtikaria fall där förklaringen inte varit uppenbar redan för patienten och dennes familj (typ jordgubbar, nubben, tentamensstress osv.) ger utredningen relativt klent utfall. Satsa på adekvat behandling! 8

9 FALL 2 13 poäng Anders 27 år, söker ögonläkare då han märkt som en skugga eller ett dis för ögonen. Har varit hos optiker som inte kunnat korrigera honom till full synskärpa. Optikern har därför skrivit remiss till ögonklinik. Vid undersökning finner man synskärpa höger: 0,2 och vänster 0,3 med bästa glas. Ögonläkaren finner att Anders är myop. Fråga 1: Beskriv eller rita vad myopi innebär rent optiskt och med vilken typ av linser man korrigerar detta fel! [3 p] 9

10 Anders 27 år, söker ögonläkare då han märkt som en skugga eller ett dis för ögonen. Har varit hos optiker som inte kunnat korrigera honom till full synskärpa. Optikern har därför skrivit remiss till ögonklinik. Vid undersökning finner man synskärpa höger: 0,2 och vänster 0,3 med bästa glas. Ögonläkaren finner att Anders är myop. Fråga 1: Beskriv eller rita vad myopi innebär rent optiskt och med vilken typ av linser man korrigerar detta fel! [3 p] Svar: Ögat är för långt i förhållande till corneas brytkraft. Strålarna fokuseras bakom ögat. Detta korrigeras med en minuslins (konkav lins) som divergerar strålarna. Anders tyckte vid något tillfälle att han bara såg halva ansiktet när han rakade sig. Vid synfältsundersökning får man följande synfält: Vänster öga Höger öga Fråga 2: Beskriv denna synfältsdefekt! [2 p] 10

11 Nr.. Anders 27 år, söker ögonläkare då han märkt som en skugga eller ett dis för ögonen. Har varit hos optiker som inte kunnat korrigera honom till full synskärpa. Optikern har därför skrivit remiss till ögonklinik. Vid undersökning finner man synskärpa höger: 0,2 och vänster 0,3 med bästa glas. Ögonläkaren finner att Anders är myop. Fråga 1: Beskriv eller rita vad myopi innebär rent optiskt och med vilken typ av linser man korrigerar detta fel! [3 p] Svar: Ögat är för långt i förhållande till corneas brytkraft. Strålarna fokuseras bakom ögat. Detta korrigeras med en minuslins (konkav lins) som divergerar strålarna. Anders tyckte vid något tillfälle att han bara såg halva ansiktet när han rakade sig. Vid synfältsundersökning får man följande synfält: Bild Fråga 2: Beskriv denna synfältsdefekt! [2 p] Svar: Bitemporal hemianopsi eller bitemporal synfältsdefekt Fråga 3: Beskriv eller rita synbanorna från ögat och bakåt, beskriv också var Du tror att skadan sitter i detta fall! [4 p] 11

12 Nr.. Anders 27 år, söker ögonläkare då han märkt som en skugga eller ett dis för ögonen. Har varit hos optiker som inte kunnat korrigera honom till full synskärpa. Optikern har därför skrivit remiss till ögonklinik. Vid undersökning finner man synskärpa höger: 0,2 och vänster 0,3 med bästa glas. Ögonläkaren finner att Anders är myop. Fråga 1: Beskriv eller rita vad myopi innebär rent optiskt och med vilken typ av linser man korrigerar detta fel! [3 p] Svar: Ögat är för långt i förhållande till corneas brytkraft. Strålarna fokuseras bakom ögat. Detta korrigeras med en minuslins (konkav lins) som divergerar strålarna. Anders tyckte vid något tillfälle att han bara såg halva ansiktet när han rakade sig. Vid synfältsundersökning får man följande synfält: Bild Fråga 2: Beskriv denna synfältsdefekt! [2 p] Svar: Bitemporal hemianopsi eller bitemporal synfältsdefekt Fråga 3: Beskriv eller rita synbanorna från ögat och bakåt, beskriv också var Du tror att skadan sitter i detta fall! [4 p] Svar: Ögat n. optikus (synnerven) chiasma (synnervskorsningen) tractus optikus (synsträngen) corpus geniculatum laterale (yttre knäkroppen) Radatio optica (synstrålningen) area striata (synbarken). Skadan sitter i chiasmaområdet. Fråga 4: Sannolik diagnos? [2 p] 12

13 Nr.. Anders 27 år, söker ögonläkare då han märkt som en skugga eller ett dis för ögonen. Har varit hos optiker som inte kunnat korrigera honom till full synskärpa. Optikern har därför skrivit remiss till ögonklinik. Vid undersökning finner man synskärpa höger: 0,2 och vänster 0,3 med bästa glas. Ögonläkaren finner att Anders är myop. Fråga 1: Beskriv eller rita vad myopi innebär rent optiskt och med vilken typ av linser man korrigerar detta fel! [3 p] Svar: Ögat är för långt i förhållande till corneas brytkraft. Strålarna fokuseras bakom ögat. Detta korrigeras med en minuslins (konkav lins) som divergerar strålarna. Anders tyckte vid något tillfälle att han bara såg halva ansiktet när han rakade sig. Vid synfältsundersökning får man följande synfält: Bild Fråga 2: Beskriv denna synfältsdefekt! [2 p] Svar: Bitemporal hemianopsi eller bitemporal synfältsdefekt Fråga 3: Beskriv eller rita synbanorna från ögat och bakåt, beskriv också var Du tror att skadan sitter i detta fall! [4 p] Svar: Ögat n. optikus (synnerven) chiasma (synnervskorsningen) tractus optikus (synsträngen) corpus geniculatum laterale (yttre knäkroppen) Radatio optica (synstrålningen) area striata (synbarken). Skadan sitter i chiasmaområdet. Fråga 4: Sannolik diagnos? [2 p] Svar: Hypofystumör Anders opereras med en transsphenoidal (genom näsan) resektion av tumören och visus förbättras förvånansvärt mycket. Vid efterkontroll ser han på bägge ögonen 1,0. Han har dock fortfarande defekter bitemporalt i synfälten. Anders arbetar på lager. Hans chef har önskat att han skall ta körkort för lastbil för att kunna transportera varor mellan företagets olika lager. Fråga 5: Vad kan Du säga beträffande Anders körkort för lastbil? [2 p] 13

14 Nr.. Anders 27 år, söker ögonläkare då han märkt som en skugga eller ett dis för ögonen. Har varit hos optiker som inte kunnat korrigera honom till full synskärpa. Optikern har därför skrivit remiss till ögonklinik. Vid undersökning finner man synskärpa höger: 0,2 och vänster 0,3 med bästa glas. Ögonläkaren finner att Anders är myop. Fråga 1: Beskriv eller rita vad myopi innebär rent optiskt och med vilken typ av linser man korrigerar detta fel! [3 p] Svar: Ögat är för långt i förhållande till corneas brytkraft. Strålarna fokuseras bakom ögat. Detta korrigeras med en minuslins (konkav lins) som divergerar strålarna. Anders tyckte vid något tillfälle att han bara såg halva ansiktet när han rakade sig. Vid synfältsundersökning får man följande synfält: Bild Fråga 2: Beskriv denna synfältsdefekt! [2 p] Svar: Bitemporal hemianopsi eller bitemporal synfältsdefekt Fråga 3: Beskriv eller rita synbanorna från ögat och bakåt, beskriv också var Du tror att skadan sitter i detta fall! [4 p] Svar: Ögat n. optikus (synnerven) chiasma (synnervskorsningen) tractus optikus (synsträngen) corpus geniculatum laterale (yttre knäkroppen) Radatio optica (synstrålningen) area striata (synbarken). Skadan sitter i chiasmaområdet. Fråga 4: Sannolik diagnos? [2 p] Svar: Hypofystumör Anders opereras med en transsphenoidal (genom näsan) resektion av tumören och visus förbättras förvånansvärt mycket. Vid efterkontroll ser han på bägge ögonen 1,0. Han har dock fortfarande defekter bitemporalt i synfälten. Anders arbetar på lager. Hans chef har önskat att han skall ta körkort för lastbil för att kunna transportera varor mellan företagets olika lager. Fråga 5: Vad kan Du säga beträffande Anders körkort för lastbil? [2 p] Svar: Med dessa synfältsdefekter är han inte behörig för lastbil. Krav för lastbil: Synskärpa bästa ögat 0,8; sämsta ögat 0,5; båda ögonens synfält måste vara normala. 14

15 FALL 3 12 poäng Gunnar 75 år, kommer på remiss från optiker pga. synnedsättning. Han tycker synen gradvis har blivit sämre. Ser sämst på långt håll, medan läsningen går någorlunda. Han har svårt att köra bil i mörker och tycker att han är mycket bländningskänslig. Vid undersökning finner man synskärpa höger: Fingerräkning några dm framför ögat och vänster: 0,4. När man undersöker linsen i spaltlampan ser man en tämligen tät linsgrumling på höger öga och kärnskleros på vänster öga. Fråga 1: Beskriv eller rita linsens uppbyggnad! [3 p] 15

16 Gunnar 75 år, kommer på remiss från optiker pga. synnedsättning. Han tycker synen gradvis har blivit sämre. Ser sämst på långt håll, medan läsningen går någorlunda. Han har svårt att köra bil i mörker och tycker att han är mycket bländningskänslig. Vid undersökning finner man synskärpa höger: Fingerräkning några dm framför ögat och vänster: 0,4. När man undersöker linsen i spaltlampan ser man en tämligen tät linsgrumling på höger öga och kärnskleros på vänster öga. Fråga 1: Beskriv eller rita linsens uppbyggnad! [3 p] Svar: Utifrån och in: linskapsel, epitel, cortex, kärna (nucleus) Gunnar får beskedet att han har grå starr. Pga. av detta och åldern är linserna ganska stela och oförmögna att ackommodera. Fråga 2: Hur mycket av ögats totala brytkraft svarar linsen respektive cornea för? [2 p] 16

17 Gunnar 75 år, kommer på remiss från optiker pga. synnedsättning. Han tycker synen gradvis har blivit sämre. Ser sämst på långt håll, medan läsningen går någorlunda. Han har svårt att köra bil i mörker och tycker att han är mycket bländningskänslig. Vid undersökning finner man synskärpa höger: Fingerräkning några dm framför ögat och vänster: 0,4. När man undersöker linsen i spaltlampan ser man en tämligen tät linsgrumling på höger öga och kärnskleros på vänster öga. Fråga 1: Beskriv eller rita linsens uppbyggnad! [3 p] Svar: Utifrån och in: linskapsel, epitel, cortex, kärna (nucleus) Gunnar får beskedet att han har grå starr. Pga. av detta och åldern är linserna ganska stela och oförmögna att ackommodera. Fråga 2: Hur mycket av ögats totala brytkraft svarar linsen respektive cornea för? [2 p] Svar: Corneas brytkraft c:a 43 D, linsens brytkraft: c:a 20 D, totalt c:a 60 D. Gunnar undrar om han kan bli opererad för sin starr. Fråga 3: Vad svarar Du som ögonläkare i Linköping på detta? [1 p] 17

18 Gunnar 75 år, kommer på remiss från optiker pga. synnedsättning. Han tycker synen gradvis har blivit sämre. Ser sämst på långt håll, medan läsningen går någorlunda. Han har svårt att köra bil i mörker och tycker att han är mycket bländningskänslig. Vid undersökning finner man synskärpa höger: Fingerräkning några dm framför ögat och vänster: 0,4. När man undersöker linsen i spaltlampan ser man en tämligen tät linsgrumling på höger öga och kärnskleros på vänster öga. Fråga 1: Beskriv eller rita linsens uppbyggnad! [3 p] Svar: Utifrån och in: linskapsel, epitel, cortex, kärna (nucleus) Gunnar får beskedet att han har grå starr. Pga. av detta och åldern är linserna ganska stela och oförmögna att ackommodera. Fråga 2: Hur mycket av ögats totala brytkraft svarar linsen respektive cornea för? [2 p] Svar: Corneas brytkraft c:a 43 D, linsens brytkraft: c:a 20 D, totalt c:a 60 D. Gunnar undrar om han kan bli opererad för sin starr. Fråga 3: Vad svarar Du som ögonläkare i Linköping på detta? [1 p] Svar: Gränsen för operation i Linköping (och på många andra ställen i Sverige) är 0,5 på bästa ögat och Gunnar skulle därför kunna sättas upp på väntelistan för operation. Fråga 4: Beskriv i stora drag hur en kataraktoperation går till! [2 P] 18

19 Gunnar 75 år, kommer på remiss från optiker pga. synnedsättning. Han tycker synen gradvis har blivit sämre. Ser sämst på långt håll, medan läsningen går någorlunda. Han har svårt att köra bil i mörker och tycker att han är mycket bländningskänslig. Vid undersökning finner man synskärpa höger: Fingerräkning några dm framför ögat och vänster: 0,4. När man undersöker linsen i spaltlampan ser man en tämligen tät linsgrumling på höger öga och kärnskleros på vänster öga. Fråga 1: Beskriv eller rita linsens uppbyggnad! [3 p] Svar: Utifrån och in: linskapsel, epitel, cortex, kärna (nucleus) Gunnar får beskedet att han har grå starr. Pga. av detta och åldern är linserna ganska stela och oförmögna att ackommodera. Fråga 2: Hur mycket av ögats totala brytkraft svarar linsen respektive cornea för? [2 p] Svar: Corneas brytkraft c:a 43 D, linsens brytkraft: c:a 20 D, totalt c:a 60 D. Gunnar undrar om han kan bli opererad för sin starr. Fråga 3: Vad svarar Du som ögonläkare i Linköping på detta? [1 p] Svar: Gränsen för operation i Linköping (och på många andra ställen i Sverige) är 0,5 på bästa ögat och Gunnar skulle därför kunna sättas upp på väntelistan för operation. Fråga 4: Beskriv i stora drag hur en kataraktoperation går till! [2 P] Svar: Snitt i limbus upptill. Ett hål rives upp i främre linskapseln, linsen tuggas sönder och sugs ut, bakre kapseln bevaras, en intraokulär plastlins sätts in i kapseln. Innan Gunnar opereras vill man gärna veta att det inte är något annat fel på hans högra öga. Pga. av tät starr kan man inte inspektera ögonbotten med oftalmoskopi. Fråga 5: Vilken annan undersökningsmetod skulle man kunna använda för att se att inga större fel föreligger i näthinnan? [1 p] 19

20 Gunnar 75 år, kommer på remiss från optiker pga. synnedsättning. Han tycker synen gradvis har blivit sämre. Ser sämst på långt håll, medan läsningen går någorlunda. Han har svårt att köra bil i mörker och tycker att han är mycket bländningskänslig. Vid undersökning finner man synskärpa höger: Fingerräkning några dm framför ögat och vänster: 0,4. När man undersöker linsen i spaltlampan ser man en tämligen tät linsgrumling på höger öga och kärnskleros på vänster öga. Fråga 1: Beskriv eller rita linsens uppbyggnad! [3 p] Svar: Utifrån och in: linskapsel, epitel, cortex, kärna (nucleus) Gunnar får beskedet att han har grå starr. Pga. av detta och åldern är linserna ganska stela och oförmögna att ackommodera. Fråga 2: Hur mycket av ögats totala brytkraft svarar linsen respektive cornea för? [2 p] Svar: Corneas brytkraft c:a 43 D, linsens brytkraft: c:a 20 D, totalt c:a 60 D. Gunnar undrar om han kan bli opererad för sin starr. Fråga 3: Vad svarar Du som ögonläkare i Linköping på detta? [1 p] Svar: Gränsen för operation i Linköping (och på många andra ställen i Sverige) är 0,5 på bästa ögat och Gunnar skulle därför kunna sättas upp på väntelistan för operation. Fråga 4: Beskriv i stora drag hur en kataraktoperation går till! [2 P] Svar: Snitt i limbus upptill. Ett hål rives upp i främre linskapseln, linsen tuggas sönder och sugs ut, bakre kapseln bevaras, en intraokulär plastlins sätts in i kapseln. Innan Gunnar opereras vill man gärna veta att det inte är något annat fel på hans högra öga. Pga. av tät starr kan man inte inspektera ögonbotten med oftalmoskopi. Fråga 5: Vilken annan undersökningsmetod skulle man kunna använda för att se att inga större fel föreligger i näthinnan? [1 p] Svar: Ultraljud. Gunnar är i övrigt frisk och äter inga mediciner. Gunnar har således vad man kallar en senil katarakt. Fråga 6: Nämn några andra orsaker till katarakt! [3p] 20