~,c, ",,0'JjqUN ;:;,:>,!_{~\ )\dit ~Vi! KOfil!'W,nstwelsens förvaltning. Remiss - Verksamhetsplan för länstrafiken Mälardalen

Transkript

1 Bilaga KS 2011/7/1 Datutn: D-nr: LTM I ~,c, ",,0'JjqUN ;:;,:>,!_{~\ )\dit ~Vi! KOfil!'W,nstwelsens förvaltning Ilnk o_ 2 O Till Kommuner och landsting i Södermanlands, Västmanlands och Örebro län För kännedom: Styrelseledarnöter i länstrafikbolagen Remiss - Verksamhetsplan för länstrafiken Mälardalen Härmed översänds förslag till Verksarnhetsplan för kollektivtrafiken inom Länstrafiken Mälardalens verksamhetsområde för perioden för synpunktero Verksarnhetsplanerna för de tre länstrafikbolagen Västmanlands LokaltrafIk AB, Länstraftken Sörmland AB och Länstraflken Örebro AB är sarnordnade i en gemensam plan för Länstraflken Mälardalen_ Utifrån att tidtabellskiften munen sker i december är processen för verksamhj:tsplanen tudelad - en del med de gemensanuna delarna: huvuddokument med bilagorna marknadsplan och miljöplano Dessa delar remissbehandlas häro I en senare del kommer de länsspedflka delarna bestående av ekonomisarnt traflkförsörjningsplano Denna senare del kommer att processas lokalt i respektive län med start i maj Uppdelningen beror på att tidplanema för rarnbudgetarbetet respektive trafikplaneringen är olika_ Rarnbudgeten för 2012 skall processas under första kvartalet 2011 medan trafikplaneringen sker med början under andra kvartalet 2011 och bygger på den beslutade rambudgeten_ Objektlista Om vi ska tillfredställa kundernas behov aven ändamålsenlig och attraktiv kollektivtraflk så behöver trafiken utvecklas_ Mot bakgrund av resandeutveckling, den traflkeringsöversyn som sker i de tre länen och utvecklingen i omvärlden så har ett antal kritiska faktorer deflnieratso Dessa är sanunanställda i en "objektlista" med syftet att, i ett så tidigt skede som möjligt, kommunicera de åtgärder vi anser vara nödvändiga att vidta för att dels bevara beflntlig trafik, dels vidta steg mot vår vision om ett fördubblat resande till Objektslistan bifogas separat och vi vill gärna ha Era synpunkter på de olika objekteno För att kunna ta del av Era synpunkter och arbeta in dessa till vårens styrelse- och ägarmöten vill vi ha Ert yttrande senast den 31 januari 2011 till Länstrafiken Mälardalen, Atto Lars Lundholm, Box 8013, Örebro eller via e-post tilllarsjundholm@1anstraflkenose För kompletterande upplysningar Om förslaget hänvisar vi till: Conny Strand Lars Lundholm te! , te! , Med vänlig hälsning LÄ~5MALENAB cfn:;1str~d VD / I Länstrafiken Örebro: Drottninggatan 27, Box 8013, Örebro. Tfn 019~ , Fax 019~lO e post: lt.orebro@lanstrafiken.se Länstrafiken Sörmland: Tingshusplatsen 2, Box 88, Nyköping. Tfu 0155~ , Fax 0155~ e~post: lt.sonnland@lanstrafiken.se Västmanlands Lokaltrafik, Retortgatan 7, Västerås, Tfn , Fax 021A e post: vl@lanstraflken.se ",yww.lanstrafiken,se

2 r (9väsrmantandS LokaJtnJiffl I.äns.fraflken Sörlltllalrl.CI Länstrafiken Mälardalen Verksamhetsplan för Västmanlands, Södermanlands och Örebro län

3 Innehåll 1. Länstrafiken Mälardalen AB Nuläge Vision Gemensam värdegrund Syfte Mål Aktiviteter Rapportering Organisation Bihga 1 Marknadsplan för LTM Bilaga 2 Miljöplan för LTM Ingår inte i Bilaga 3 Länsbilaga--===::::==~~d~en~n:::a~r::ern1~ s:,s.j 2

4 1. länstrafiken Mälardalen AB Ägare Länstraftken Mälardalen AB (L TM) ägs av de tre länstrafikbolagen Länstrafiken Sörmland AB (LTS), Västmanlands Lokaltrafik AB (VL) och Länstrafiken Örebro AB (LTÖ) med 1/3-del vardera. Respektive länstrafikbolag ägs till 50 % av landstinget och till 50 % av kommunerna gemensamt. Den kommunala andelen är fördelad mellan kommunerna i proportion till invånarantalet i respektive kommu11. Länstrafikbolagen i de tre länen har var och en sin egen styrelse, LTM;s styrelse utgörs av presidierna i respektive länstrafikbolags styrelse. Ny lag - ny myndighet Med anledning av att Ny kollektivtrafiklag träder ikraft 1/ ska det bildas en Regional kollektivtrafikmyndighet i varje län. Den ska ha ansvar för kollektivtraflken i regionen Qänet) vilket innebär att nuvarande konstruktion med Traflkbuvuclmän upphör. Myndigheten ska upprätta ett trafikförsötjningsprogram och där fastställa mål som ska omfatta all kollektivtrafik i det egna länet. I programmet ska framgå vilken traflk som ska omfattas av allmän traflkplikt, och därmed upphandlas, och det utgör även underlag för trafikoperatörer inför det fria marlmadstillträdet. En konsekvens av den nya lagen blit att nuvarande länstrafikbolag inte längre har någon beslutanderätt avseende trafikering utan detta åligger myndigheten. Myndigheten kan välja att överlåta till eget aktiebolag att ingå avtal om traflk men dessa avtal får endast omfatta kollektivtrafik som omfattas av allmän traftkplikt. Hur myndigheterna kommer att organiseras i våra tre län, eller om nuvarande tre-iänssamarbete inom ramen för Länstraflken Mälardalen kommer att fortgå, är ännu ej beslutat (dec -10). Dotterbolag VL äger ~ AB Västerås Lokaltrafik, ett bussbolag med ca 150 bussar och 350 anställda. Västerås Lokaltrafik utför det mesta av kollektivtrafiken med buss i Västmanland ~ Västmannatrafik AB, ett bolag som äger fastigheten i Västerås där VL har sitt kontor samt Västerås Lokaltrafik har kontor, depå, verkstäder och gastankningsanläggning. LTÖäger ~Transam AB som utför beställning och samordning av anropsstyrd trafik (ff a sjuktesor/fard~änst) i Örebro län. Företaget svarar också för traftkupplysningen i alla tre länen och bemannar LTM;s receptioner i Nyköping och Örebro samt våra KundCenter i Västerås och Örebro. ~ Örebro Läns Flygplats AB som äger och driver flygplatsen i Örebro. ~ Scantec AB som är ett trafikutbildningsföretag med inriktning på tu11ga fordon. Företaget har egen personal och egen anläggning strax utanför Kumla. 3

5 II-- Länstrafiken i T -län Förvaltnings AB som äger och förvaltar teknisk utrustning (exempelvis biljettmaskiner). Samtliga dotterbolag behandlas som koncernbolag i LTM. Ägarna till dotterbolagen utser styrelser och ordföranden. Intressebolag Genom våra bolag är vi på olika sätt inttessenter i följande bolag. II-- MälardalstrafikAB (Mälab) ägs av LTS, VL, LTÖ och Upplands Lokaltraflk AB till 15 % vardera och Storstockholms Lokaltraflk äger resterande 40 %. Mälabs främsta uppgift är att sörja för god tågtraflk i Mälardalen. II--Trafik i Mälardalen AB (TiM) ägs av SJ AB och Mälab till 50 % vardera. Bolagets främsta uppgift är att förvalta och utveckla det avtal som reglerar samarbetet om tågtraflk mellan SJ och traflkhuvudmännen - det s k TiM -avtalet. II-- Svealandsbanan AB. LTS är delägare i Svealandsbanan AB som bildades i samband med byggande av Svealandsbanan. Bolaget har idag ingen verksamhet. II-- BIMS KB (Biljettsystem i mellansverige) är ett bolag bildat av länstraflkbolagen i Gävleborg, Dalarna, Västmanland, Värmland och Örebro tillsammans med Karlstadbuss AB och Tåg i Bergslagen AB för att upphandla, utveckla och implementera nya biljettmaskinsystem i länen. Det tyska företaget Atron har uppdraget och Västmanland samt Örebro län kommer enligt tidplan att få sina nya utrustningar under hösten II--Tåg i Bergslagen AB (TiB) ägs av länstraflkbolagen i Gävleborg, Dalarna, Västmanland och Örebro med 25 % vardera. Till bedriver tågtraflk i de 4 länen med Gävle och Mjölby som ändpunkter. TrafIken är upphandlad och utförs av Svenska Tågkompaniet AB. II-- Västtåg AB där LänstrafIken Örebro äger 12,5 % av aktierna. Övriga ägare är SJ AB, Hallandstraflken AB, Jönköpings Länstraflk AB, VästtraHk AB och Veolia Transport Sverige AB. Bolaget har till uppgift att utveckla och marknadsföra samarbetet kring tågtrafiken i Västsverige. II--AB Transitio finansierar, upphandlar och hyr ut tåg till traflkhuvudmännen i Sverige. VL äger 15 % av Transitio. SKL utreder framtida uppdrag och styrning. II-- Smartpak Sverige AB (Smartpak) sysslar med förmedling av buss gods och ägs av länstraflkbolagen i södra Sverige. Bussgodsverksatnheterna i våra tre län drivs av Smartpak. II-- Svensk kollektivtrafik är läns- och lokaltrafikens branschorganisation. Svensk kollektivtrafik bedriver opinionsbildning och påverkansarbete samt stimulerar till gränsöverskridande verksatnhetsutveckling. II-- Resekortet i Sverige AB (Resekortet Sverige) ska samordna utvecklingen av resekort för resor med kollektivtrafiken i Sverige. Målet är att det ska bli möjligt att använda sitt Resekort som betalmedel för resor hos andra traflkhuvudmän och operatörer än där kortet är utställt. Genom BIMS deltar VL och LTÖ i Resekortssamarbetet. 4

6 Viktiga samarbetspartners ~ Entreprenörer - verksamheten som L TM bedriver utförs av flera olika entreprenörer. Bussentreprenörer utgör den dominerande delen, men det finns även entreprenörer som utför fardtjänst- och sjuktransporter samt service- och underhåll på hållplatserna. Vårt engagemang i tågtrafiken' sker exempelvis genom intressebolagen MÄLAB, Till och Västtåg. ~ Samtrafiken i Sverige AB (Samtrafiken) - Samtrafiken samordnar hela landets kollektivtrafik. Målsättningen är att förenkla för dem som reser kollektivt, genom att underlätta byten mellan olika fardsätt och traflkföretag. Samttafiken ansvarar bl a för tjänsten Resplus. ~Trafikverket- Traflkverket (TV) är en viktig samarbetspartner för kollektivtrafiken. Verket har ansvar för vägar och järnvägar, för drift och underhåll av infrastrukturen och dessutom sektorsansvar för kollektivttafiken, Rikstrafiken är numera en del av TV och uppgiften är att ut resenärens perspektiv arbeta för ett samverkande långväga kollektivt persontrafiksystem av buss-, båt-, flyg- och tågttansporter. Genom traflkavtallöses tillgänglighets brister över hela landet (flyg, tåg, båt, buss) och t ex så stöds trafikeringen i Till. ~ Regionförbund och länsstyrelse - Regionförbundet Örebro, Regionförbundet Sönnland är i respektive län ett samverkansorgan för landstinget och kommunerna och har i uppdrag att arbeta med infrastruktur, nätingslivs- och regionutvecklingsfrågor. I Västmanland svarar Länsstyrelsen respektive den ideella föreningen Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) för motsvarande arbetsuppgifter. Organisation och personal All personal (ca 55 tjänster) är anställda i LTM medan personalen som arbetat i dotterbolagen är anställda i dotterbolagen. Vi har områdeskontor i Nyköping, Västerås och Örebro, som är bemannade med områdeschef, trafikplanerare, informatör, IT-, teknik- och administrativ personal. I Örebro finns förutom områdeskontoret också LTM:s huvudkontor med VD, central administration, övergripande ekonomiansvar, utvecklings- och personalavdelningar. Dessutom fmns där en avdelning för handläggning av Hirdtjänstärenden eftersom kommunerna i Örebro län har överlåtit myndighetsutövningen till LTÖ. 5

7 2. Nuläge Finns det delat i SWOT -analysen som behöver läggas till/tas bort? Styrkor ~ 3 THM i ett bolag ~ Lokala och regionala nätverk ~ Bra kompetens och hög ambition ~ Hållbar produkt ~ God stabilitet ~ Regionalt tågsamarbete Länstrafikbolagen är väl etablerade i respektive län och har funnits sedan början av 80-talet då trafikhuvudmannalagen kom. Konstruktionen med tre THM i ett bolag ger ekonomiskt utrymme till fler specialistkompetenser inom den egna organisationen, än vad som vore möjligt i varje THM var för sig. Vi har hög kompetens i företaget och finns representerade i alla viktiga lokala och regionala nätverk. Vi har ett brett samarbete, inte bara inom vårt eget geografiska område, utan också med angränsande län. Genom intressebolagen Mälab, TiM, TiE, Tåg i Väst och trafikprojektet Gränstrafiken samarbetar vi om tågtrafik med samtliga våta grannlän. Trafiken inom varje län, med buss och tåg, lokalt och regionalt, är väl planerad och synkroniserad. Våt verksamhet bidrar till regional utveckling, kollektivtrafiken är en viktig del i uppbyggnaden av det hållbara samhället. Svagheter ~ Otydliga varumärken ~ Svag försäljning och distribution ~ Kostnadsstyrda ~ Svag passagerattillväxt (fwe skolbarn) ~ Bristande kundfokus ~Ekonomi ~ LTM har många olika uppdrag Vi arbetar med många olika varumärken i våra län. Förutom våta två egna, det gemensamma för Länstrafiken i Örebro/Sörmlands län och Västmanlands Lokaltrafiks eget, finns SJ, TiM, TiE, Tåg i Väst och förmodligen ytterligare några till. Mängden varumärken behöver inte i sig vara en nackdel, men i vått område skapar det en otydlighet om vem som ansvarar för trafiken. Nuvarande konsortialavtal kommer med anledning av den nya lagen att ersättas med nya avtalskonstruktioner som f n inte finns. Vi måste fortsätta att bygga upp våt försäljning och distribution och koppla dessa på ett starkare sätt med våt marknadsföring. För att generera mer intäkter, och därmed själva ta större ansvar för tillväxt och utveckling, behöver Länstrafiken utveckla priser och prissystem. Vi behöver vid all produktutveckling ha tydligare fokus på kunderna - att göra det enkelt att åka kollektivt. Passagerartillväxten för busstrafiken varierar mellan landsbygd och stad, där de större städerna har fortsatt god utveckling medan den är svagare för landsbygdstrafiken. Skolresorna minskar utifrån minskade åtskullar. Befolkningsprognoser visar att antalet ungdomar år minskar och störst är minskningen (-30 %) för gruppen som är år. Denna åldersgrupp utgör en stor del av vått passagerarunderlag. Länstrafiken Mälardalen är delägare av och engagerade i flera olika verksamheter förutom kollektivtrafik, vilket kan skapa en otydlighet hos ägarna om vårt uppdrag. 6

8 Möjligheter Vi ska ta ledningen i miljö- och ~Ta ledning i klimat- och miljöfrågor klimatdiskussionema och påvisa att kollektiva ~Tillväxtregion resor är smartast när det gäller att minska ~ Produktutveckling belastning på miljön och att minimera ~ Försäljning, distribution och marknadsföring oönskade effekter på klimatet Eskilstuna, ~ Avregleringar och Örebro har biogasdrift för hela sin ~ Ökat samarbete inom branschen stadsttafik och i Västerås är 75 % ~ N Y lagstiftning biogasdriven. VL byter successivt ut dieseldrivna fordon mot biogasdrivna. Regiontraflken i östra och norra Örebro län samt runt Eskilstuna utförs med fossilfria bränslen. Aven i Strängnäs är målet (dec -10) att traflken blir fossilfri. I Örebro pågår diskussioner med beflntlig entreprenör att inom ramen för nuvarande avtal ersätta diesel med RME för att minska miljöpåverkan i regiontrafiken. LTM har för avsikt att förstärka personellt inom miljöområdet. Mälardalen har fortsatt stark tillväxt. Området är dessutom det trafiktätaste i landet, en god jordmån för kollektivt resande. Vi har pågående projekt i alla tre länen ("Bussprojektet" i Sörmland, "Mer Koll" i Västmanland och Örebro) för att utveckla våra regionala trafiksystem. Målet är att förbättra stomlinjetrafiken och infrastruktur i varje län så att förbindelserna med huvudorterna blir rakare och snabbare. Samtidigt pågår i alla städer med stadstrafik diskussioner om hur trafiken kan göras bättre (trafiksystem, priser, distribution etc.), så att fler väljer att resa kollektivt. Projektet "Traflkplan 2017" pågår vars syfte är att förverkliga ideer och tankar om nya trafiklösningar lokalt och regionalt som uppkommit i t ex MerKoll eller som följd av Citybaneprojektet (klart 2017). Detta konkretiseras i en objektlista vilken kommuniceras med ägarna inför varje rambudget. Det övergripande målet med alla projekt är att möjliggöra vår vision om ett fördubblat kollektivt resande år 2020 och de utgör även ett viktigt underlag för de Regionala trafikförsörjningsprogrammen. Regionala trafikförsörjningsprogram är under framtagande och detta sker i samverkan med våra ägare, regionförbunden i Sörmland och Örebro, VKL, länsstyrelser, Trafikverket, angränsande län samt andra intressenter. Trafikförsörjningsprogrammen ska vara klara för beslut 1/ Den nya lagstiftningen kan resultera i kommersiella inslag med ett ökat trafikutbud på attraktiva tider och sträckor. Avregleringen av järnvägen ger möjlighet till ökad konkurrens mellan tågoperatörerna. En viktig framgångsfaktor är att kommande upphandlingar resulterar i ett attraktivt tågutbud. Utveckling av nya försäljningskanaler, via nätet, gör det enklare för kunderna att köpa våra produkter. 7

9 Hot ~ Infrastruktur ~ Agarnas ekonomi ~ A vregletingar ~ Ny lagstifming ~ Hot och våld Den bristande kapaciteten på flera järnvägssträckot i vått omtåde tillsammans med den s.k. "getingmidjan" i Stockholm begränsat ktaftigt möjligheten att öka antalet tågresenärer under de närmsta åten. Citybanan ska enligt planerna vara färdig till 2017 och löser då en del av ptoblematiken tunt Stockholm. Avregleringen av tågtrafiken skapar osäkerhet inför framtiden. Med fler aktörer på spåten, som redan har kapacitetsbrister, kan det bli svårt att få ett för våta resenärer väl fungerande trafiksystem. Tillköp för att säkerställa det regionala resandet, inte minst på mindre orter, blir nödvändigt utifrån att SJ prioriterar det långvägatesandet. Fördubblingsarbetet kommer att öka behovet av ekonomiska insatser från våta ägare. Den nya kollektivtrafiklagen innebär bland annat att våta ägare, var för sig, ska bilda och otganisera en ny myndighet för kollektivtrafiken. Den fortsatta existensen för LTM, Mälab, Till och andra länsgränsövergripande samarbeten ktäver beslut om detta från ägarna. Ökat inslag av kommersiell trafik kan innebära svårigheter att upprätthålla dagens trafik i samma omfattning särskilt under lågtrafikperioder. Hot och våld som finns generellt i samhället drabbar också kollektivtrafiken även om situationen fötbättrats i och med kontantstoppet. Tryggheten är viktig för såväl operativ personal som våta tesenärer, inte bata ombord på bussarna utan även vid hållplatserna samt när man tar sig till/från dessa. 3. Vision Våt vision ska fungera som motor och energigivare i våt fortsatta utveckling av kollektivtrafiken. Den tar fasta på det nödvändiga, att allt fler ska tycka att det är bra att åka kollektivt. Den är dessutom enkel att komma ihåg och fungerar bra som slogan. "Dubbelt så många ska åka kollektivt 2020" Svensk Kollektivtrafiks vision sedan december 2007 lyder "Många människor ska uppleva kollektivtrafiken som värdeskapande genom att den underlättar det dagliga livet, den ökar tillgängligheten till utbildning och arbetsmarknad och den bidrar till en bättre miljö". Våt formulering avviker markant mot Svensk Kollektivtrafiks men ligger ändå väl i linje med innehållet. 8

10 4. Gemensam värdegrund Våra gemensamma värderingar bildar grunden för hur vi ska förhålla oss till våra kunder, och hur vi ska samarbeta med varandra, såväl inom egen organisation som med exteroa parter och intressenter. Vi ~ är lyhörda och har förtroende för våra kunder, ägare och övriga intressenter ~ är öppna för nya ideer ~ friar hellre än fäller LänstrafIken har haft samma formuleringar under många år, de är tydliga, klara och tämligen självförklarande. De ligger också väl i linje med Svensk Kollektivtrafiks formuleringar, som lyder "Alla aktörer i branschen drivs av att skapa värde för dem vi är till för och att vara med och bidra till en hållbar samhällsutveckling. Det innebär att vi är lyhörda för resenäreroas varierande och föränderliga behov, att vi har tillit till och förtroende för varandras vilja och förmåga att bidra till samverkande helhetslösningar, att vi är öppna för nya ideer som bidrar till värdeskapande och hållbarhet". Vi ska i samarbete med ägarna och trafikföretagen, upphandlade såväl som kommersiella, finna goda lösningar för våra gemensamma kunder. Vi är övettygade om att vi kan bli bätrre, vilket bland annat innebär att samarbetsformerna med trafikföretagen ska utvecklas så att vi bättre tar tillvara på varandras kunskaper om trafikplanering, tidtabeller och priser. Relationen med förarna är viktig, de har den direkta kontakten med kunderna och ska fungera som våra budbärare. Vi ska också utveckla vårt eget kundbemötande, bland annat genom att skapa enkla och tydliga prissystem. 5. Syfte Syftet ska kortfattat beskriva vad vi ska ägna oss åt för att fullfölja våra uppdrag och nå våra mål. Vi ska skapa attraktiv kollektivtrafik så att människorna i våra tre län får en enklare och bättre vardag - enkelt, tryggt och miljövänligt. Huvudsaken i vårt arbete är art utveckla, marknadsföra, sälja och samordna kollektivtrafiken både inom våra tre län och i samarbete med angränsande län. Vi äger och förvaltar bussdepåer, som används av de bussföretag som på uppdrag utför trafiken i vårt område. Depåernas placering utgör en naturlig struktur både för vår trafikplanering och för vår upphandling av busstrafik. Vårt ägande och engagemang i Mälab, TiM och Till syftar till är att sörja för god tågtrafik såväl inom våra tre län som med våra grannlän. Vi är också engagerade i GränstrafIken tillsammans med Värmlandstrafik och i Tåg i Väst tillsammans med VästrrafIk. 9

11 Färdtjänstenheten ska handlägga ansökningar om fård- / riksfårdtjänsttillstånd så att ägarnas och lagstiftarnas intentioner följs på ett effektivt och rättssäkert sätt. Dotterbolagen, Västerås LokalttafIk, Örebro Flygplats, Transam och Scantec, drivs som egna bolag, där LänsttafIken finns representerad i styrelserna. L TM;s ekonomi- och personalchefer är funktionellt ansvariga för samtliga dotterbolag. Vi ska tillsammans med de regionala myndigheterna, kommuner, landsting, regionförbund och Trafikverket bidra till en positiv regional utveckling samt driva frågor som berör trafiksäkerhet, miljö och infrastruktur. I samhällets ansträngningar att klara klimatfrågan, minska miljöbelasmingen, utveckla de regionala sambanden och öka trafiksäkerheten utgör kollektivtrafiken ett viktigt verktyg. I detta arbete är många olika samhällsaktörer engagerade varför det är viktigt att vi samverkar med dessa när vi utvecklar kollektivtrafiken. 10

12 6. Mål Vi behöver mål för olika delar av vår verksamhet, för att hålla ihop helheten och för att stämma av om vi är på rätt spår i förhållande till visionen att fördubbla antalet resenärer till De viktigaste målen handlar om vad våra kunder tycker om oss, hur vår ekonomi utvecklar sig och hur effektivt vi använder våta resurser. Vi har också mål för utveckling, miljö, våra relationer till entreprenörerna och hur det är att arbeta för LTM. I den löpande verksamheten följer vi upp fler delmål, resultaten från kollektivtrahkbarometern är t.ex. fördelade mellan trafikplanering, marknad och ledning. Målen jämförs med utfallet år 2009 förutom antal resor där jämförelseåtet är kommer förmodligen viss del av trafiken att utföras av kommersiella aktörer. Resor Kunder 22% 23% över 20% barometern Ekonomi Mål Budget ,0% 43,1 % 37,2% 42,1 % 39,0% 35,9 % Intäkter resenär /total kostnad Miljö Personal översynen av starka stråk till 2014 uppgår andelen biljertintäkter från E handel till 100% 20% 100 st 75% 80% 45% totala passagerarintäkter Förnybart km/totalt antal km Medarbetarenkät, utvecklingssamtal Ledningsrapport Ledningsrapport Ledningsrapport Ledningsrapport vartannat år, medarbetarsamtal Entreprenörer entreprenörskostnaderna under incitamentsavtal/ kommersiell traflk till 25% incitament/total avtalskostnad årsredovisning Det är viktigt att vi löpande följer upp våra upphandlingskostnader och också hittar enkla metoder för jämförelser med andra IänsttaHkbolag. Vi måste öka våta egna intäkter för att nå våra 1 Under förutsättning att nu kända behov och planer avseende trafikering och infrastruktur realiseras, 2 Ägarbiru:agen ska utvecklas i harmoni med gemensamt satta mål och med en långsiktig målsättning som hmebär bibehållen eller ökad täckningsgrad jmf med 2009, Soliditeten ska spegla ägarnas syn på bolagets långsiktiga betalningsförmåga, 11

13 mål, ägarnas ekonomi är ansträngd och kommer så att vara ytterligare några år. Vi hedriver projekt som handlar om utveckling av infrastruktur och!injedragningar. 7. Aktiviteter För att nå våra mål måste vi genomföra ett antal aktiviteter. En förutsättning till framgång är att vi fokuserar arbetet på att rätta till de brister som finns. Framgångsfaktorer ~ Gemensam framtidssyn ägare ~ Produktutveckling för ökad attraktivitet ~ Kompetens i organisationen ~ Utvecklad försäljning ~Tydligare identitet ~ Enkelt, tryggt och milj öväniigt Det är naturligtvis viktigt och kritiskt att företaget och dess ägare delar synen på hur företaget ska utvecklas. I vårt fall är det lite extra komplicerat, inte bara på grund av konstruktionen av LTM, utan också av vår beroendestä1lning till granniänen. Frågan har fått extta udd genom beslutet om ny lagstiftning för offentligt upphandlad kollektivtrafik. Vi kommer i styrelser och andra sammanhang att diskutera kritiska framtidsfrågor. Vår produkt måste utvecklas så den blir attraktivare för kunderna att använda. Det finns många goda exempel att lära av från andra delar av kollektivtrafiken i Sverige. Vi behöver alla utvecklas framför allt inom områdena marknadsföring, distribution och försäljning. Vi måste tydligare tala om för kunderna vad våra varumärken står för i såväl mjuka som hårda tenner. Vi måste tydliggöra vår roll i framtida samarbete med andra länstrafikbolag och interregionala operatörer. Helt enkelt synas bättre. Bland övergripande strategiska aktiviteter/projekt kan nämnas att genomföra kostnads/intäktsanalyser, utveckla priser, prisstrukturer och betalsystem, utveckla trafiksystem utifrån resultat av pågående projekt, ta fram Regionala traflkförsörjningsprogram och att införa nya tekniska lösningar inom området biljettmaskin- och realtidssystem. 8. Rapportering Arbetsordningarna för styrelserna beskriver hur de ekonomiska åtagandena ska rapporteras och beslutas. Löpande avhandlas dessutom passagerare, kvalitet och viktiga projekt. Samtliga avdelningar i LTM rapporterar månatligen -resande (antal) -kvalitet (%) -täckningsgrad ('lo) -resultat (MSEK) -soliditet ('lo) -förnyelsebart bränsle - andel av fordonskm ('lo) Rapporten kompletteras med analys av avvikelser och åtgärder för att nå uppsatta mål. Ägarna får tertialrapporter med text ocb förklarande diagram och bilder. 12

14 9. Organisation Länstrafiken Mälardalen AB I Ägare I Länstrafiken '"'- Väs tmanlands Lokaltrafik 1- Länstraftken Sörmland AB AB Örebro AB VD Conny Strand Administration Anita Bender vvd Carl-Henty Eriksson Urveckling Lars Lundhohn Södermanlands län Helena Ekroth Ekonomi Tomas Cading Västmanlands län Maria Rydström Personal Marisa Lindblom Örebro Län Thony Lundberg Marknad, försäljning T~n R-r~nrlhptlY Färdtjänst Elisabeth Bystedt Under vvd ingår ansvar för frågor som betör ägarna (t.ex. avtal) samt jämvägsfrågor. Under Utveckling ingår ansvar för utvecklingsprojekt, infrastruktur, strategisk planering och utveckling av priset, produkter, försäljning samt verksamhetsnära stödsystem. Under Ekonomi ingår funktionellt ansvar för ekonomin i LTM, LTS, YL, LTÖ och samtliga dotterbolag och dessutom ansvar för IT, fastigheter och administration il TM. Under Personal ingår funktionellt ansvar för petsonalfrågor i LTM, LTS, YL, LTÖ och samtliga dotterbolag samt ansvar för rekrytering och utbildning. Undet Marknad ingår ansvar för marknadsföring, försäljning och disttibution för LTM, LTS, LTÖ och YL. Undet Färd~änst ingår ansvar för myndighetsutövning samt särskild kollektivtrafik inom LTÖ. Under ornrådeskontoren ingår ansvar för trafikplanering, driftfrågor, information, IT, ekonomi och administration. Styrelsetna för LTM, LTS, YL och LTÖ sammanträder 4-6 gånger per år, med föregående presidiemöten. Mediemmarna i samtliga styrelser träffas 1-2 gånger per år i s.k. stormöten. LTM har 10 ledningsgruppsmöten per år och all personal samlas 3 gånger årligen i petsonalmöten. 13

15 Bilaga 1 Marknadsplan för LTM Genom marknadsinsatser ska vi "Skapa en attraktiv kollektivtrafik så att människorna i våra tre län får en enklare och bättre vardag - enkelt, tryggt och miljövänligt". Dessa insatser inriktas mot 1) Verksamhetsprofllering 2) Kundutveckling 3) Nykundsbearbetlling 4) Intern förankring Resurser som behövs är informerade, kunniga och kompetenta medarbetare. Kunden i fokus Vi måste sätta våra kunder i fokus när vi framöver tar fram lösningar på produkter, sälj- och distributionskanaler samt hur vi kommunicerar ut budskapet. Allt i akt och mening att förutom nuvarande kunder också nå nya segment och målgrupper på marknaden. Nöjda kunder som idag utnyttjar kollektivtraflken är en källa till stadig utveckling. De är också våra intygsannonsörer som om de är nöjda med utbudet också är våra säljare. Med m h a deras synpunkter kan vi identiflera nya kundbehov, anpassa oss efter nya köpmönster och beteenden. Genom att bygga ut vår kundklubb kan vi på ett enkelt sätt kommunicera med våra kunder, erbjuda dessa nya erbjudanden, ex utnyttja dessa som testpanel vid införande av nya produkter och tjänster på marknaden. Övergripande Strategiska projekt För att nå våra mål måste vi genomföra ett antal övergripande strategiska projekt/aktiviteter vilka beskrivs nedan. Kund & Marknad - Enkelhet & Pro aktivitet - Marknadsutvecklingsstrategi ~ Identitet - Fler varumärken i ett Vi måste klargöra för marknaden och våra kunder vad våra varumärken står för i såväl mjuka som hårda termer och i relationen till andra varumärken. Det gäller internt bland medarbetarna och ägare samt externt mot marknad, kunder, entreprenörer, samhälle etc. Vi arbetar med många olika varumärken i våra län. Förutom våra två egna, den gemensamma för Länstrafiken i Örebro/Sörmlands län och Västmanland Lokaltrafik, fluns SJ, TiM, TiB, Tåg i Väst. Mängden varumärken behöver inte i sig vara en nackdel, men i vårt område skapar det en otydlighet om vem som ansvarar för trafiken. ~ Profilering - Tydlighet Länstrafiken Mälardalen ska prof1!eras på ett tydligare sätt. Det är eftersträvansvärt att gå samman under ett gemensamt varumärke med en gemensam logotyp e, men det är fullt möjligt att marknadsföra helheten även som tre separata men samarbetande bolag, LTS, LTÖ och VL. Det flnns klara fördelar med att marknadsföra LTM då vi står för ett helhetstänk och ger ett ekonomiskt utrymme till fler specialistkompetenser inom den egna organisationen, än vad som vore möjligt i varje THM var för sig. Vi måste tydliggöra vår roll i framtida samarbete med andra länstrafikbolag och interregionala operatörer. Helt enkelt synas bättre. 1

16 ~ Image - Hur vi uppfattas Kollektivtrafik behöver få en upphöjd status i allmänhetens ögon. Vi ska ses som ett självklart förstaval när det gäller att resa till och från arbetet eller studierna samt resor i tjänsten. Förutsättniogen för detta är att vi har en effektiv trafikapparat med hög tuttäthet. Därutöver måste vi på ett enkelt sätt kommunicera till både våta kunder och potentiella hur man bär sig åt i vardagen. Det är också viktigt framöver att attrahera nya kompetenser till våt organisation, framför allt inom områdena marknadsföring, försäljniog och disttibution, för att matcha kommande marknadsbehov och de krav som då ställs på oss framöver. ~ Marknadskunskap - Analyser, samverkan och nätverk Vi har en mängd marknadsinformation och kunskap samlad i våt verksamhet, ex NKI, resvaneundersökningar mm, som vi måste ta del av och utnyttja för att analysera nuläget. Utifrån analys, omvärldsbevakning och framtida marknadsförutsättningar kan sedan strategiska beslut tas. Genom atr delta i olika nätverk och samverkansforum har vi möjlighet att utbyta erfarenheter som rör kollektivtrafiken. MarknadsfOring - Information/PR & Reklam - Kommunikationsstrategi ~ Kommunikation - Intern och extern Publicitet har i jämförelse med traditionell marknadsföring och reklam hög trovärdighet och är kostnadseffektivt. Det bidrar till att stärka varumärket och bygga rollen som talesperson och/eller expert. Internt kan pr också bidra till en tydligare och starkare självbild och underlätta vid rekryte =g. Samma budskap bör genomsyra all kommunikation, oavsett om det är en artikel i en tidniog, en affisch i vänthallen eller en banner på webben. Därför är det viktigt att pr-arbetet planeras och genomförs integrerat med den övtiga kommunikationen, såväl marknadskommunikation som internkommunikation. Informations- och Pr-aktiviteterna ska stärka bilden av att det dels är enkelt att välja att resa kollektivt, vad gäller såväl biljetter, priser och betalsystem som anslutningar och handikappanpassniogar, dels är smart eftersom det bland annat minskar klitnatpåverkan och är ekonomiskt fördelaktigt. Kollektivtrafiken ska vara ett verkligt och realistiskt resealternativ för dem som bor och/eller arbetar i Mälardalen och på sikt ska fler välja att resa med kollektivtrafiken, inte bara vid arbetspendling utan vid så många restillfållen som möjligt. Syftet med pr-arbetet ska också vara att göra L 1M till en expert och nationell talesperson för kollektivtrafikftågor, som media på egen hand kontaktar. För att sedan också stärka upp budskapet och saluföra detta kan vi sedan med reklamkampanjer arbeta metodiskt för att å ena sidan bygga våt image å andra sidan öka våt försäljniog. ~ KundCenter - Kundservice KundCenter som begrepp är att våta kunder på en enkelt och tydligt sätt kunna kommunicera med oss på Länstrafiken via telefon, webben, mobilen eller en fysiskt mötesplats. Ett exempel på det sista är "Busspunkten" i Västerås. I Örebro och i Eskilstuna kommer det att bli aktuellt framöver. Vi kommer att behöva utveckla våta digitala kanaler för att på ett bättre sätt kunna vara ett stöd i vardagen för våta befintliga kunder. Ett viktigt område är att kunna ge stömingsinformation i realtid via webb, mobil, på hållplatser och i våra bussar. 2

17 II> Entreprenörs- och Ombuds samverkan Vi måste utveckla samarbetet med våra entreprenörer i alla våra län samt med vårt dotterbolag VL i Västmanland. Dessa med sina chaufförer, som är våra reklampelare, är en värdefull insamlare av synpunkter och källa till utveck1ing av våra produkter och erbjudande till kunden. Dessutom är de också våra ambassadörer och säljare av kollektivtrafiken. En annan grupp som är förlängda länk till våra kunder är våra ombud. Dessa måste vara välinformerade och utrustade med rätt information, sälja vårt sortiment och distribuera våra färdbevis för att förmedla det budskap som timmar med vårt varumärke. II>Testresenär - Nykundsbearbetning Ett gemensamt mål för regionen är att fler invånare ska resa med kollektivtrafiken. För att få fler att resa kollektivt måste vi få dagens bilpendlare att testa buss och tåg. Det har visat sig ha goda effekter att låta nya potentiella resenärer prova på att resa under en tid. Vi kallar dem för testresenärer. Resenären får kostnadsfritt ett periodkort på de sträckor som är relevanta. Periodens längd bör vara minst 2 veckor. För att få ett provåkarkort måste personen resa frekvent, ha tillgång till relevanta buss-jtågförbindelser. Personer som redan är kunder exkluderas. För att få tillgång till erbjudandet måste den potentiella resenären aktivt fylla i en enkät där det finns en resprof1l. Denna resprofil utgör grund för urvalet av testresenärer. Därtill kan det finnas begränsningar i antalet testresenärer. Försäljning - Färdbevis & Prissättning - Försäljningsstrategi Vi strävar mot en likhet inom LTM, där ett gemensamt tänk som är enkel att kommunicera, också ska uppfattas som enkelt att utnyttja för kunden. Dessutom ska ett nytt upplägg vara i samklang med angränsande läns pris- och produkdösningar. II> Utvecklad Försäljning - Privat- och tjänsteresande För att generera mer intäkter, och därmed själva ta större ansvar för tillväxt och utveckling, behöver Länstrafiken utveckla priser och prissystem. Vi behöver vid all produktutveckling, ha tydligare fokus på kunderna - att göra det enkelt att åka kollektivt. Vår produkt måste utvecklas så den blir attraktivare för kunderna att använda. Det finns många goda exempel att lära av från andra delar av kollektivtrafiken i Sverige. II> Företagskoncept - Utveckling och lansering En målgrupp vi tidigare inte bearbetat är marknaden för företag och andra organisationer som har en stor del tjänsteresande, idag via leasing- eller tjänstebilar. Genom att utveckla attraktiva koncept för deras resande i befintligt trafiknät, m h a stomlinjer har vi möjlighet att attrahera en ny kundgrupp. Med detta som språngbräda har vi också möjlighet att fånga nya kunder, påvisa möjligheten att i sin arbetspendling också utnyttja kollektivtrafikslösningar som de tidigare inte hade vetskap om. Distribution - Kanalutbud & Tillgänglighet - Distributionskanalstrategi Resultatet av det kontantfria resandet i våra län är att ett antal distributionssätt av våra färdbevis nu finns tillgängliga. Frågan nu är hur kostnadseffektiva dessa är. En annan fråga är vilket köpbeteende våra nuvarande och potentiella kunder kommer att ha, mao hur ska vi tillgängliggöra våra färdbevis. 3

18 II>- Distributionskanaler - Kundnytta Vi behöver göra en grundlig översyn av våra produkter och säljkanaler. Vi ska skapa en överblick över kostnader, intäkter och marginaler. Parallellt med detta ska vi se över på vilka sätt kunderna idag önskar köpa sina produkter, vilka nya kanaler vi kan behöva utveckla för att framöver lansera våra produkter. Utveckling av nya försäljnings- och distributionskanaler, ex via nätet, ska göra det enklare för kunderna att köpa våra produkter. Vi ska fortsätta att bygga upp vår försäljning och distribution och koppla ihop dessa med vår marknadsföring. II>- E-handel- Vidareutveckling Inom ramen för att erbjuda våra kunder moderna och kostnadseffektiva försäljningskanaler har en lösning för att möjliggöra köp av färdbevis, via e-handel tagits fram. Lösning som idag erbjuds innebär traditionell distribution av färdbeviset. Framtagen lösning är ett första steg i LänstrafJkens utveckling av handel via webb. Det långsiktiga målet är att förenkla köp och distribution av färdbevis för våra kunder, samt att minska Länstrafikens kostnader för detta 4

19 Bilaga 2 Miljöplan för LiM Miljöarbetet utfonnas från branschens gemensamma vision: ~ Kollektivtrafiken skall ständigt förbättras ur miljösynpunkt och vara en föregångare i fråga om låga utsläppsnivåer och en kretsloppsintiktad helhetssyn. ~ KollektivtrafIken skall utvecklas mot att bli ett långsiktigt hållbart transportsystem, och vara ett naturligt medel för resenärer och politiker för att uppnå det hållbara samhället. I samarbete med vår branschorganisation Svensk kollektivtrafik drivs vårt mi!jöarbete ständigt framåt för att förstärka kollektivtrafikens position som det transportalternativ som har minst skadlig inverkan på vår miljö. Branschens mål innebär en kraftig minskning av utsläpp av partiklar och kväveoxid till en medelnivå som motsvarar kravet på nyförsålda fordon respektive år samt att kollektivtrafiken skall bidra till att Sveriges utsläpp av klimatpåverkande gaser kontinuerligt minskas. Detta skall ske genom att: ~ Minst 40 % av kollektivtrafikens kilometerproduktion med buss och icke eldrivna tåg ska år 2012 utföras med förnyelsebara bränslen och 90 % år Branschens mål för 2012 är uppnått i våra län. Till 2014 är målet för LTS 45 %, VL 80% och LTÖ 75%. ~ KollektivtrafIken ska bidra till att behovet av privatbiltransporter minskar. Detta ska ske genom att fördubbla kollektivtraf1kresandet i området från år 2006 till år Fördubblingen ska i första hand ske genom en överföring av privatbilsresenärer till kollektivtrafiken. Detta då ökat resande i sig själv inte är ett ändamål LänstrafIkens miljöledningssystem utgör grund för det interna miljöarbetet. De övergripande målen är att: ~ Minska utsläppen från bussarna över tiden ~ Minska mi!jöbelastningen från våra fastigheter ~ Minska milj ö belastningen vid inköp av trycksaker och tidtabeller Det är framför allt utsläppen från dieseldrivna bussar, som kör i våra län, som har stor påverkan på miljön. I följande sammanställning redovisas utsläppsnivåer från busstrafiken för 2010 gällande partiklar och kväveoxid jämfört med branschens rekommendation. Reduktion av koldioxid redovisas som procentandel fordonskilometer med förnyelsebart bränsle av totalt utförda fordonskilometer. 1

20 Tabellen uppdateras när 2010 års värden är kända, prel i feb -11. Sörmland 0,03 Örebro 0,02 Västmanland 0,02 år' 2009/2012 0,02/0,02 4,2 4,0 3,7 %-andel fordonsktnmed förnyelsebart bränsle 2009/ bransch rek , I våra län körs bussarna till olika delar på förnyelsebart bränsle. Prognos för 2012: Förmodligen ett högre värde Stadstraflken i Örebro och Eskilstuna använder biogas till 1 00 % och i Västerås till 7 I regiontraflken används det förnyelsebara bränslet rapsmetylester (RME) till 100 % vid depåerna i Odensbacken, Lindesberg, Kopparberg och Eskilstuna. Biogas används till 100 % för traflken vid depåerna i Västerås och Sala. Under 2012 ersätts dieselbränslet för bussarna vid depån i Strängnäs med förnyelsebart bränsle. Bussar i de tre länen som fortfarande körs på diesel använder dieselbränslet, "Svensk miljökiass 1 diesel", som innehåller ca 5 % rapsmetylester (RME). Målet för minskade utsläpp av partiklar och kväveoxid kan uppnås genom att kravnivån "Baskrav" används och målet för koldioxid genom att tillämpa Svensk Kollektivtraflks rekommenderade krav i kommande upphandlingar. Principbeslut har tagits i våra tre bolag om att införa Svensk kollektivtraflks rekommendationer för att minska utsläpp från traflken av partiklar, kväveoxider och koldioxid. Svensk kollektivtraflk har initierat en diskussion med myndigheter och leverantörer om att öka takten i övergången för delar av buss flottan till förnyelsebara bränslen. Detta kommet i första hand att genomföras i de större städerna och kräver ett statligt engagemang i övergångsfasen. 1 Bussar (för mer än 22 passagerare) som används för den upphandlade trafiken skall vara sådana att rnedelyärdet för utsläpp av partiklar och kväveoxider inte överstiger angivna värden i gram per kilowattimme. z För partiklar och kväveoxid redovisas i tabellen ovan rekommenderade utsläppsvärden för normal busstraftk, nivå "Baskrav respektive år" enligt Svensk kollektivtraflk:s miijöprogram. 2

21 Obiektlistor Länstrafiken Mälardalen

22 Sörmland Objekts lista Sörmland 1> Bussatsnlngen 2. Sörmlandspllen nytt avtal 3. Tillköp Svealandsbanan <-1. UVEN nytt avtal 5. Nyköpingsbanan tillköp G. Nytt blliettmasklnssystem 1. Eskilstuna.Nyköping 2. Strängnäs-Södertä!je 3. Trosa.Stockholm Bussatsningen Sörmlandspilen nytt avtal Upphandling genomförs av Mä!ab Bedömd merkostnad 20 mkr/år Tillköp Svealandsbansl'l " Tillköpsavtal finns fram till 2013 om 30 mkr/år.. ytterligare tillköp diskuteras i EskilS1llna och Strängnäs kommuner, landstinget deltar inte o Direkttåg em o Sen MUs!Juss o ca 11.,. 1 mkr/ar o upphandrmg hf"or TH '1' UVEN nytt avtal Ettårsavtal med SJ finns tin dec kan förlängas ~ Om avtalet inte förlängs::: upphandling B Vi vet nu att avtalet kommer att förlängas till december 2012 Illyköpingsbanan tillköp landstinget och Nyköping överens om tillköp o Nyköplng.StaOd1Olm 3 tlullbelturer o Mälabs bedömning -16 mkr/år

23 / Nytt biljettmaskinssystem Förstudie är genomförd Anbudsunderlag ska sammanställas Hyllvaror - inte utvecklingsprojekt Upphandling under 2011 Underhållsplan för nuvarande system

24 Västmanland Objekts lista Västmanland ~ Stomlinj esatsningen UVEN - nytt avtal Bergslagspendeln - kapacitet Sala-Uppsala Västerås-Enköping-Uppsala MäJarbanan - thlköp Regionala linjer MerKolI SmartKolI Rea!tidslnfo länet Stomlinjesatsningen ~ Uppgradering av utbud till ursprungligt planerad nivå - samtliga stomlinjer KAK~regionen, Köping-Västerås Nya stomlinjer? Avesta - Sila Fagersta - Ludvika Västerås -Eskilstuna Edcilstuna - Kungsör - Arboga UVEN - nytt avtal ~ Ettårsavtal med SJ finns till dec kan förlängas If Om avtalet inte f6riängs = upphandling Vi vet nu att avtalet kommer att förlängas till december 2012 Bergslagspendeln - kapacitet ~ Brattheden >November 2010 kommer Ttafil,'eiket med kolkyl till TiE.. Större fordon >TiB undersöker ombyggnad till fler 3-yagnars Reginor + eventuellt flerfotdon Västmanland.Uppland ~ Tåg )'>-ULplanetat för uupptåg" till Sala i T13 >-Osäkert om det gåt traftktekniskt );> Ktay på medfmlulsiering? Buss };;>Sala-Uppsala. Viisterås-Enkäping-Uppsala };;> UL upphandlar med omtag efter ö\"erklagan Västmanland Uppland ~ Vi diskuterar avtal med UL som kommer leda till ökade kostnader inför 2012 för vår del Vi betalar 2011 ca 1,9 Mkr uu UL Imår 2012 kan det bli i storleksordningen 5 Mkr baserat på befintligt trafikutbud

25 Mälarbanan tillköp ~ II! Tidigare har tillköp nämnts för att llt äppa till ll de 2-timmarsluckor som fums i T11 InfårT12 har SJ aviserat utglesning! Ny information tyder på oförändrat utbud i TU Regionala linjer ~ Fellingsbro-Arboga till landstinget II Timmestrafik i högtrafik Lindesberg Arboga införs med finansiering från kommunerna., GötlUilda? MerKolI ~ II Pågående utredningar inom "Starka stråk" kan leda till stora besparingar -Sala -KAK Planerade projekt Fagersta/Norberg - Hallstahammar/Surahammar SmartKolI ~ /1 Stor satsning på nytt linjenät och kraftigt Iorbättrat utbud i Västerås kommun.!if Beslut om SmartKoll kommer våren 11. Realtidsinfo länet ~ II: Idag finns utrustning på ca 75 fordon som främst trafikerar Västerås. 1/1 Planerad utbyggnad på övriga länet, dvs ytterligare ca 70 fordon (å 30 tkr) "

26 ... rebro J Objekt Örebro Tlmmestraflkng Borlänge-Hallsberg 2. Tågtrafik till Nora 3. Tågförslldn1ng laxa. 4, Genvägen 5. Sörmlal'ldspllen 6. S'Iealandsbanan 7, MerKon 8. Tätortstrafiken örebro B, Förlängd bana ÖlF 1. TImmestrafik Tåg Borlänge-Hallsberg 2 nya fordon a 4 mkr/år ÖI,ad drift tåg = 9 mkr (Våntar pä TiB:s: budget) Minskad drift buss o Idag 46,2 o I nya a'lt<l!et 42,2 V?l1lV 0,8 mkr ar skola och resten fu1jetrafik Om timmestrafiken Inte blir av går det gissningsvis åt 2 bussar till 2. Tågtrafik till Nara Infrastrukturen: o U'lStra/ll=i w~ ""93" ca 130 """ c ~=~: sa5 """Pli ab! anyundarbl'w"ad (25 IOIla><eltrytlt).. OBS! Trafikverket äger inte banan. Den ägs av NJOV 2 nya fordon ökad driftkostnad tåg = 29 mkr Alternativet med buss i 15-minuterstrafik kostar 18 mkr/år Minskad drift buss..? (Göran B räknar på dagens trafik) 3. Tågförsörjning Laxå Om SJ slutar stanna i Laxå: o 1 nytt fordon o Ökad drift tåg 10 mkr o ökad drift buss? (3 4 bussar EJe studerar) 4. Genvägen Nuvarande trafik 3,8 mkr Ny trafik (el) Il 2: fordon Il Ökad drift mkr en1i9t Värmlandstraflk B~slut vid mötet 4 november Il larnlstingen I örebro oth Värmland undersöker finans!eringslösnlng 5. Sörmlandspilen Önskemål om medfinansiering finns Belopp som diskuterats är2 mkr från örebro län i T12 SUF är oroliga för elevunderlaget från Vingåker f!\'!~'&" ~

27 6. Svealandsbanan AB, D och U län köper till trafik för 30 mkr/år Inga direkta planer på förändring inför T12 I förlängningen kan dock (} Genomgående trafik tjlvfrån örebrq bli aktuell o Dyrare lösning (} Medrmanslering fran örebro län? 7. MerKolI 1. Infrastruktur 2. Starka stråk 1. Örebro.Undesberg.!jusnarsberg 2. Hällefors-Nora-Örebro 3. Odensbacken-Orebro 4. lad/askersund Hallsberg-Kumla.örebro 5. Karlskoga/Degerfof5 örebro 6. lekeberg-örebro 3. Marknad / 8. Tätortstrafiken Örebro 9. Förlängd bana ÖLF Ny tätortstrafik införd våren 2010 o Nytt linjenilt o Utökat utbud o BiogasdrUt Inga konkreta planer på ytterligare förändringar Landningsbanan vid Örebro Flygplats behöver förlängas till 3000 m för att kunna ta emot fullastade plan av typ xxxxxxxxxxxx