campi Konstnär på Arkitektur undviker rutin KTHs PERSONALTIDNING NR 5/03 Debatt: Språk-undantag hotar KTHs kvalitet sid 14

Transkript

1 campi KTHs PERSONALTIDNING NR 5/03 Jagad professor kopplar av Som kthprofessor och fastighetsexpert vinner Stellan Lundström inte alltid gehör hos sin egen far. På älgjakten däremot, får han all respekt i hembygden i västerbottniska Norsjö. Själv ser han lugnet på älgpasset och historierna om stortjuren som själva meningen med sitt fritidsintresse. Sid 5 Telge i medvind Mot alla odds har Campus Telge fått se en radikal tillströmning till sina utbildningar, exempelvis Innovation och design. Om det kan kallas succé så var det annat ljud i skällan när Telges proprefekt presenterade utbildningen för kth centralt. Då fick jag krypa ut från mötet, säger han. Sid 10 Konstnär på Arkitektur undviker rutin Att lära studenterna att processa idéer och koncept ingår i konstnärens roll på Arkitekturskolan. Därför är Birgitta Eriksson angelägen om att aldrig gå på rutin. Jag försöker alltid hitta nya sätt att presentera ämnet på, både i fråga om metoder och begrepp, säger hon. Sid 8 Ny på Energiteknik Längtan tillbaka till tekniken. Det förklarar varför doktoranden Richard Furberg lämnade ett internationellt affärsjobb för att börja forska om energibesparingar på Energiteknik. Det brinnande intresset på forskningsavdelningen här är mycket stimulerande, tycker han. Sid 12 Debatt: Språk-undantag hotar KTHs kvalitet sid 14 5/03 2/03 1/03 campi 17

2 INNEHÅLL Chefskurser tar nya tag 3 Loggbok sätter fart på miljöarbetet 4 Modevisning gladde alumner 5 Efter jobbet: Stellan Lundström 5 Bygg vet hur man arkiverar 6 Notiser, kalendariet 7 Engagerat och orepeterat 8 Campus Telges moderna ingenjörer 10 En dag på jobbet: Barbro Warming 12 Ny på jobbet: Richard Furberg 12 Vi var på: Haninges bokklubb 13 Fem frågor till: Gunno Renman 14 Debatt: Språk-undantag hotar kvalitet 14 Projektet: restaurangkommittén 15 Hallå där, Martin Peterson 16 Ansvarig utgivare: Åsa Johansson, (tf) , e-post: osajoh@admin.kth.se Redaktör: Christer Gummeson , e-post: gummeson@admin.kth.se Redaktion: Christer Gummeson, , Magnus Myrén (tjl), , Robert Lawesson, , Håkan Soold, , Kjell Carli, , Åsa Johansson, Redaktionskommitté: Anders J Thor, ordförande, Chris Druid, Saco, Anders Ersson, doktorand, Jan Grandell, Atf, Christer Gummeson, redaktör, Per-Lennart Larsson och Anders Västberg, fakultetskollegiet, Magnus Myrén, (tjl), Lennart Persson, Seko Foto: Christer Gummeson där inget annat anges Illustrationer: Alexandra Frank Layout: Hasse Bergman, Journalistgruppen Tryck: Edita, Västra Aros Papper: Munken Lynx ISSN: Postadress: KTH, Informationsenheten, Stockholm Besöksadress: Valhallavägen 79 Webbadress: (ladda hem arkivexemplar här) Upplaga: ex Utgivning: 6 nr under år 2003 Manusstopp nr 6/2003: 17 november 2003 Humant på KTH MÄNNISKAN BAKOM yrkesrollen visar flera ansikten i detta nummer av Campi. Läs bland annat om professor Stellan Lundströms andra liv i skogen i hembygden Norsjö. Ta också del av kvinnornas bokklubb i Haninge och doktoranden Richard Furbergs intresse för teologen Luthers budskap. Och så tittar vi lite närmare på konstnärens yrkesutövning på kth. På Arkitekturskolans utbildningar är den knappast någon nyhet. För ett par år sedan bildades nya arbetsteam på skolan, och i mittuppslagets reportage berättar konstnären Birgitta Eriksson om villkoren för och innehållet i hennes undervisning. Även kth Syds nya högskoleingenjörsutbildning Innovation och design har plockat in konstnärer bland de andra lärarna. Att döma av söktrycket är utbildningen en succé, berättar Telges proprefekt. På uppslaget 10-11, blickar Tor-Erik Lillsebbas bakåt och framåt det är fem år sedan Campus Telge etablerades på nuvarande adress. Med samma öppenhet mot humanorian har Tal, musik och hörsel bildat centrum med nyinvigda Operahögskolan. Campi bevittnade öppnandet, där utbildningsministern hoppades på fler samarbeten. Debattsidan tar upp språkens plats på kth. Låt inte skrala kunskaper i svenska och engelska ta ner kvaliteten på framtidens civilingenjörer, är skribenten Kurt Möllers budskap.

3 Chefskurser tar nya tag Ungefär 200 personer på KTH arbetar som chefer, mer eller mindre skolade för sin ledarroll. För några veckor sedan drog personalutvecklingen i gång sin nya satsning för nyanställda chefer. Institutionen Nada har nyligen utvärderat sin första stora chefsutbildning. OFTA ANSTÄLLS MAN på kth som lärare eller forskare, men förr eller senare fylls tjänsten många gånger med ett chefsansvar. Fast då kanske man inte är tillräckligt beredd. Så motiverar Lise-Lott Berg, ansvarig för planeringen av kths centrala utbildningsinsatser, varför man satsar extra på ledarskapsprogram, bland annat genom ett nytt grepp om chefsutbildningen. Den nya chefsutbildningen är ett led i introduktionen för nya chefer. Utbildningen sker i mindre grupper för bättre anpassning till individuella behov. En nyhet är satsningen på mjuka frågor. Det sker i form av handledning, där grupper om fyra personer får handledning i ledarskapsrollen av en arbetslivspsykolog med erfarenhet från universitetsvärlden. Den bärande tanken är att en chef med god självkännedom agerar bättre som ledare. Vi kommer att erbjuda träning av olika slag; samtalsmetodik, anställningsintervjuer, svåra samtal, konfliktlösning och utvecklingssamtal. Detta ska vara en skräddarsydd utbildning, där den enskilde plockar vad han eller hon behöver, säger Lise-Lott Berg. För Nada är det de senaste årens ökade krav på lärarna, både som akademiska och administrativa ledare med ett allt tydligare personalansvar som gjorde att institutionen under våren arrangerade egna ledarskapsseminarier. Vi har satsat på en skräddarsydd ledarskapsutbildning för de som har en viktig ledarroll på institutionen. För oss var det extra värdefullt att göra en Nada-gemensam utbildning, som gav större möjlighet att dryfta institutionsspecifika frågeställningar. Det gällde till exempel hur Nadas pågående organisationsförändring om en tydligare ansvarsfördelning till forskargrupperna kan komma att förändra och förstärka ledarrollen,säger Ingrid Melinder, prefekt på Nada. Utvärderingen av Nadas utbildning visar många positiva reaktioner från deltagarna. Särskilt uppskattade lärarna att diskutera med och lära känna andra anställda med liknande chefsuppgifter som de själva. Nada-chefer har olika behov Behovet av chefsutbildning på KTH är tydligt enligt deltagarna från vårens utbildning på Nada. En del av dem tyckte att kursen satte igång nyttiga tankeprocesser, medan andra var mer kritiska till utbildningens innehåll. BÅDA PROFESSORN i teoretisk datalogi och lektorn i människa-datorinteraktion är överens om att chefsutbildning på kth är en viktig men också svår fråga att lösa. Men när de ventilerar sina åsikter om den ledarskapsutbildning som Nada genomfört under våren går åsikterna isär. Jag tyckte kursen satte i gång en nyttig tankeprocess, när vi fick ställa samman ledarskapsprofiler på oss själva. Det resulterade i att ens starka och svaga sidor synliggjordes och gav en god självinsikt. På så sätt lärde vi också känna varandra bättre än vi annars skulle ha gjort, säger Ann Lantz, lektor i människa-datorinteraktion och nybliven studierektor. Fastän hon har en professionell bakgrund inom psykologiämnet, som hon har disputerat i, tyckte Ann Lantz att det var välbehövligt att till exempel bli påmind om grupprocesser ur ett ledarperspektiv. Sådan kunskap behöver man ständigt bli påmind om, säger hon medan Johan Håstad, professor i teoretisk datalogi på samma institution, var mer skeptisk till kursinnehållet. Han säger att kursens största utbyte var att han fick tillfälle att träffa andra Nadachefer, men att utbildningen i sig inte gav honom några djupare insikter i ledarskap. Johan Håstad välkomnar initiativet med internutbildning, men tror att det kan vara besvärligt att lyckas fullt ut med en så pass kort kurs. I vardagslag leder han 20 doktoranders arbete och håller utvecklingssamtal med sex lärare i egenskap av en av två vetenskapliga ledare för sin forskargrupp. Jag tycker att chefsutövningen fungerar bra i gruppen. Men det är klart att om man hamnar i en besvärlig situation, då får jag agera efter känslan, och det kan ju bli en chansning, säger han och betonar att chefsrekryteringen borde ta mindre hänsyn till vetenskapliga meriter och mer på erfarenhet av personalansvar. Trots att Ann Lantz var nöjd med kursen Ann Lantz, lektor, studierektor för ämnena medieteknik/grafisk produktion och människa-datorinteraktion, Nada. Johan Håstad, professor, leder forskningsgruppen i teoretisk datalogi, Nada. vill hon inte utbilda sig vidare i alla fall inte för närvarande: Jag tror att tidens gång är nyttigare just nu för mig som studierektor. På Nada upplever jag ibland svårigheter med rollfördelningen mellan ämnesansvarige, lektorn och studierektorn. Men det måste självklart lösas genom en dialog på plats, och insikten om att man ingår i ett team. 5/03 campi 3

4 Loggbok sätter fart på miljöarbetet Miljöloggboken gås igenom på varje ledningsgruppmöte och har satt fart på Syds miljöarbete, tycker de ansvariga. En loggbok för arbetsmiljön. Med den skalar KTH Syd ned storslagna miljöpolicies till hanterbara frågor. För några dagar sedan inleddes andra varvet i institutionens trägna miljöarbete. NÄR NILS-ERIK ÅKESSON 2001 flyttade över från kths enhet i Visby till Stockholm tog han med sig ett redskap för arbetsmiljöarbetet som han aldrig riktigt hann testa på ön. Men efter två år som kvalitets- och miljöansvarig på kth Syd är han och de andra i institutionens ledningsgrupp ganska säkra på att metoden fungerar. En detaljerad åtgärdslista sätter fart och ger konkreta resultat i arbetet med de psykosociala arbetsmiljöfrågorna. Jag har väl blivit något av en blåslampa på ledningen, säger Nils-Erik Åkesson, och berättar att områden som utvecklingssamtal, interninformation och personalhälsovård fått ordentlig skjuts med hjälp av loggboken. Det är knappast något revolutionerande i sig med metoden som Nils-Erik Åkesson och Syds ledningsgrupp så framgångsrikt använt sig av. Men de känner sig ganska ensamma om att använda den på kth. UTIFRÅN DEN SITTROND i arbetsmiljöfrågor som institutionen genomförde 2001 tillsammans med påföljande enkätutskick till de Syd-anställda sammanställde ledningsgruppen en arbetsmiljöplan och personalutvecklingsplan. Dessa dokument innehöll sedvanliga formuleringar om mål och visioner. Men sedan tog Syd ett steg till och producerade en åtgärdslista, som benade ut målformuleringarna till enskilda konkreta åtgärder. Vi jobbar inte med arbetsmiljön för att göra tjusiga dokument utan för att förbättra människors trivsel. Då är det nödvändigt att skriva ned konkreta mål som helst ska vara mätbara, säger Inge Jovik, prefekt på kth Syd. Både han och Nils-Erik Åkesson tycker att åtgärdslistan främjar kontinuiteten i arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljön är mycket av en vardagssyssla både för oss i ledningen och övrig personal. Det gör lätt att alla springer och löser problem på sina håll, i den takt de uppkommer. Med hjälp av listan får vi en bättre helhetsbild och kan lättare göra riktiga prioriteringar, säger Inge Jovik NYLIGEN BÖRJADE andra varvet på Syds arbetsmiljörunda. 22 oktober inleddes den andra sittronden som i grupper om sex personer vardera penetrerar Syds arbetsmiljöfrågor. I slutet av november räknar man med att ha sammanställt svaren från ronden och påföljande enkätundersökning, som båda är en uppföljning av motsvarande arbete från Då får man också det tyngsta svaret på om åtgärdslistan verkligen fungerade. En fråga som redan fått röda markeringar är integrationen av institutionens tre campus, Haninge, Telge och Flemingsberg. Det har inte varit lika enkelt som vi trodde att föra samman campusen och förmå lärare att jobba över campusgränserna. Nu har vi formulerat om den strategin och försöker i lugnare tempo få folk att träffas och låta samarbetet växa fram på sikt, säger Inge Jovik. Fixa det ena, sedan det andra När Syds ledningsgrupp träffas var 14:e dag, ägnas ungefär en halvtimme av de tre mötestimmarna till att gå igenom den aktuella åtgärdslistan för arbetsmiljön, personalutveckling, miljöarbete med mera. Varje ärende består av en formulering saxad ur personalutvecklingsplanen eller arbetsmiljöplanen. Till dessa läggs en daterad notering med nulägesbeskrivning, som efter ett tag tar formen av en loggbok med angivelser om vem som gjort vad i ärendet och datum för genomförande. När man på detta vis tidsätter små steg i miljöarbetet att fixa det ena och sedan det andra blir arbetet mer hanterligt. När ärendet gått i mål, vilket inte alltid händer på grund av frågornas eviga karaktär, hamnar de längst bak i listan, säger Nils-Erik Åkesson och visar upp 2002 års 15-sidiga loggbok. Nils-Erik Åkessons metod att föra loggbok över Syds miljöarbete har han hämtat från KTHs Visbyenhet där han var prefekt åren campi 5/03

5 Modevisning gladde alumner GUSTAV HAGNBERG/BENGT VÄNGSTAM Modevisningen av KTHs samtliga programoveraller som avslutade middagen blev en slags höjdpunkt under årets hemkomstdag. I alla fall om man ska döma av alumnernas ovationer, menar samordnaren Karin Lindmark, ansvarig för KTHs alumniverksamhet. Både hon och medarbetaren Susanne Snäll är överens om att årets hemkomstdag levde upp till förväntningarna. Programoveraller på parad. ATT DET KOM 500 alumner som deltog i föreläsningar och middag, anser vi vara mycket bra. Vårt arbete går ut på att levandegöra begreppen kompetensutveckling och igenkännande, vilket lyckades väl under dagen, säger Karin Lindmark, som redan börjat rikta blickarna mot nästa års arrangemang. Först ska årets hemkomstdag genomgå en ordentlig utvärdering, men enligt Karin Lindmark råder det inga tvivel om att man nu tydligt lyckats ringa in hemkomstdagskonceptet. Kanske kommer nästa års arrangemang se annorlunda ut, men att det blir någon form av synliggörande av alumnerna under september månad är klart. Det är en viktig signal till de nyantagna studenterna, som introduceras då. Exempelvis kan en vidareutveckling vara att skarpare fokusera hemkomstdagens innehåll mot ett enskilt utbildningsprogram eller någon begränsad aktuell forskning. Men de exakta formerna för hemkomstdagen beror till stor del på hur alumniverksamheten i sin helhet utvecklas. Aktriser från kårspexet Al Capone underhöll. Jagad professor kopplar av Stellan Lundström är visserligen en av Sveriges främsta experter inom fastighetsekonomi. Men hos sin egen far, tillika älgjägare, finner han bara nåd för sina fritidssysslor. STELLAN LUNDSTRÖM, professor på Infrastruktur, citeras ivrigt av medierna när frågor om fastighetsekonomi står på agendan. På fritiden är det skogsbruk och älgjakt som gäller. Min far rynkar lite på näsan åt det jag gör på kth. Men i skogsarbetet och jakten ser man resultat på en gång, och det gillar han, säger Stellan Lundström, uppvuxen på ett småbruk i Norsjö i västerbottnisk avfolkningsbygd. Ungefär vart femte år har Stellan Lundström lyckats fälla en älg. I sitt 20-mannalag får han och kamraterna skjuta 14 djur per säsong, men dit har man inte nått de senaste åren. Det bekymrar inte Stellan, för det är inte det som är jaktens tjusning för honom. Det är stillheten. Ensamheten. Att sitta på älgpass på en kall myr och inget händer. Sedan händer inget igen och så går man och dricker kaffe med jaktkamraterna och lyssnar på historier om stortjuren, säger Stellan Lundström medan mobiltelefonen ideligen piper från hans bröstficka på skjortan. INTRESSET FÖR JAKT har han förstås insupit med modersmjölken under sin uppväxt i småbrukarmiljön, där höstens ankomst var lika med fågel- och harjaktssäsongens början. Själva skyttetekniken förfinade under sin tid som skidskytt i det militära. I dag vårdar han även själv sina skogsegendomar, ifrån en traktor med tillhörande kran och vagn. Professionell på låtsas kallar han sig som skogsvårdare när han varje år hugger ned björk,gran och tall motsvarande 100 kubikmeter skog. Skulle han jämföra sina två liv vid institutionen på kth och djupt in i västerbottniska skogen är det 180 graders skillnad, säger han. EFTER JOBBET På kornet. Stellan Lundström gillar älgjakt. Mest för fridens och avkopplingens skull. Samtidigt har framgångarna i hans yrkesliv en stark koppling till uppväxten i småbrukarmiljön. Är man uppvuxen på småbruk i Västerbotten, får man inget gratis. Automatiskt fostras man till en entreprenör. 5/03 campi 5

6 Jag försöker göra arkivet så lättskött som möjligt. Då blir det roligare att underhålla det, säger Byggvetenskaps arkivvårdare Bibi Alvarsson. Till centralarkivet, beläget i institutionens källare, går hon bara någon gång per år för att fylla på.bibi Alvarsson är själv nöjd med Byggvetenskaps arkivvård, där basen är en arkivförteckning som godkänts av förvaltningens arkivarier. Kanske fungerar det så pass bra för att vi vinnlagt oss om enkla rutiner.vi låter inte dokumenten ligga alltför länge utan rensar och arkiverar regelbundet. IBLAND ÖNSKAR HON dock att det inte vore så svårt att få tag på vissa av institutionens dokument som hon är skyldig att arkivera. Arkivvården är inget jag längtar efter att arbeta med. Men eftersom vi är ålagda att göra den,tycker jag det är viktigt att det fungerar och strävar efter att göra det så enkelt och effektivt som möjligt. Bygg vet hur man arkiverar En bättre ordning i institutionernas arkiv underlättar det dagliga arbetet. Dessutom skulle KTH leva upp till offentlighetsprincipen i högre grad. På Byggvetenskap har man hittat en metod som gör arkivvården enkel och lättskött. OFFENTLIGHETSPRINCIPEN ställer krav som institutionerna inte alltid kan svara upp mot. Färska exempel visar att olika journalisters begäran om offentligt material ur kths arkiv inte tillgodosetts. Sedan i våras pågår projektet Ärende- och dokumenthanteringsrutiner vid institutioner för att se över kths arkivvård och förbättra arbetsrutinerna. En institution som redan arbetat mycket med sina arkivrutiner är Byggvetenskap. Men jag skulle välkomna fler möjligheter att underlätta arkiveringen, säger utbildningsadministratören Bibi Alvarsson som sedan mitten av 1980-talet ansvarat för arkivvården hos dåvarande Byggnader och installationer som i dag blivit Byggvetenskap. Nuvarande institutionsarkiv är det tredje som Bibi Alvarsson har byggt upp och konstruerat arkivförteckning för. Sammantaget ägnar hon en arbetstimme i veckan åt arkivarbetet, där ledstjärnorna alltid hetat enkelhet och ett levande arkiv. I DEN ANDAN samlas hon och kollegorna Suzanne Sköld och Lena Wennerlund 1 2 gånger per termin för att gå igenom och arkivera dokument i institutionens närarkiv. Vid varje sådant tillfälle fylls arkivlådorna på med rapporter, betygsdokument och avtalshandlingar motsvarande en linjalhög bunt med a4. Större än så här är inte närarkivet, säger Bibi Alvarsson och sveper med armen över det lilla förrådsrummet där en av bokhyllorna rymmer ett par hyllmeter arkivlådor. DIARIEFÖRING VIKTIG RUTIN Enligt den grundlagsfästa offentlighetsprincipen är varje myndighet, såsom alla högskolor, skyldig att lämna ut offentliga handlingar när allmänheten begär det. En praktisk förutsättning för detta är väl fungerande rutiner för diarieföring och arkivbildning. Diarieföringen i sin tur underlättas av en central postöppning, vilket endast en institution, Maskinkonstruktion, i dag har och det endast delvis. Pågående projektet Ärende- och dokumenthanteringsrutiner vid institutioner som leds av arkivarierna Lotta Lindberg och Ulf Nilsson syftar till konstruera en ny arkivbildningsplan för hela KTH och ge förslag på en rutinbeskrivning för hur postöppningen kan gå till. Chefsadministratören Aira Saarelainen, Mark och vattenteknik, medlem i projektets styrgrupp, hoppas att man ska lyckas skapa förenklade rutiner som gör den dagliga dokumenthaneringen lättare. Två arbetsgrupper är i gång, en som arbetar med hur man ska hantera undervisningshandlingar och en som tittar på diarieföringsproblematiken och postöppningsrutiner. Totalt är åtta institutioner involverade i arbetet. För närvarande behöver projektet, som avslutas i mars 2004, fler frivilliga till sina arbetsgrupper. Läs mer på arende_dokumenthantering/index.html 6 campi 5/03

7 FRÅN HÖGA V TILL HÖGA C. Så lät prefekten på Elektrotekniska system, Roland Erikssons beskrivning av förvandlingen från kths Elkraftcentrum till operahögskola, som, förstås, syftade på de elektriska experiment med höga volttal, som lokalerna tidigare använts till. Och visst var det en glädje som gnistrade när de nya lokalerna för skönsångens förkovran invigdes på Teknikringen 35 på Campus Valhallavägen. Både rektorn, utbildningsministern och styrelsen uttryckte alla glädje över att Sveriges minsta högskola äntligen fått nya lokaler med bland annat en scen med flexibelt orkesterdike att använda i egna föreställningar. INLEDNINGSTALANDE utbildningsminister Thomas Östros kallade Operahögskolan för den gnistrande juvelen bland Sveriges lärosäten och passade även på att relatera till kths emblem som ju innehåller orden Vetenskap och konst. Kanske har det inte varit så mycket konst tidigare på kth, vid sidan av Arkitekturskolan. Nu ser jag fram emot spännande möten mellan konsten och vetenskapen på campus framöver, sade han. Operahögskolans studenter tar ton för invigningen av Operahögskolan på Teknikringen 35. SJÄLVKART BJÖDS DET på uppträdanden från skolans studenter under invigningsceremonin, både i form av en särskild fanfar som komponerats för tillfället och avsnitt ur mer kända operor. VAD HÄNDER HÄR? Innevarande termin är 40 studenter antagna till Operahögskolans utbildningar, som har ett 50-tal verksamma lärare. NYTT PÅ WEBBEN NYA MALLAR FÖR BREV och beslut har tillkommit i kths blankettarkiv på nätet.mallarna följer kths nya grafiska profil och för brevmallen finns funktioner som gör den anpassbar för institution samt svensk eller engelsk text. Ladda hem de nya malldokumenten och kasta tidigare brev- och beslutsmallar. Adressen är PÅ GÅNG FORSKNINGSSTRATEGIER lämnas till regeringen 10 november. De rör, i stort och smått forskningen på högskolan, vilka områden kth vill satsa på och hur man ser på frågor som jämställdhet. Nygamla dekaner SAMTLIGA SJU DEKANER för utbildningsnämnderna har fått förlängt mandat av fakultetsnämnden. Deras ansvarsområden är: Staffan Henriksson, Arkitektur, Arne Johnson, Datateknik, elektroteknik och teknisk fysik (def), Håkan Stille, Industriell ekonomi och samhällsbyggnad (ilv), KTHS KARRIÄRCENTER slog upp portarna för sin verksamhet i Kårhuset i samband med höstens hemkomstdag. På Karriärcenters hemsida hittar nu teknologerna bland annat information om vilka vägval som väntar efter examen, tips och råd kring jobbsökande samt handfast hjälp med att skriva en cv. Titta in på NY UNIVERSITETSSTYRELSE tillträder i januari 2004, vald av regeringen efter underhandskontakter med rektor. Innan dess ska fakultetskollegiet utse tre lärarrepresenterar och ths sina studentrepresentanter. Hannu Tenhunen, Informationsteknik (itu), Anders Hult, Kemi, kemiteknik och bioteknik (kkb), Mats Hanson, Maskinoch materialteknik (mmt) och Stefan Östlund, kth Syd. Fakultetsnämnden har även beslutat att inrätta två nya beredande instanser; ett fors- KALENDARIET 10 NOVEMBER Pyrosekvensering att läsa den genetiska koden Populärvetenskaplig föreläsning med Pål Nyrén, professor i biokemi. Tid: Plats: Oskar Kleins auditorium, Roslagstullsbacken 21, AlbaNova. 14 NOVEMBER Installation och promotion Doktorspromotion och professorsinstallation. Tre hedersdoktorer promoveras. KTHs Stora Pris samt Gunnar Wallquists guldmedalj delas ut. Bankett i Gyllene Salen, dans i Blå Hallen. Anställda på KTH är välkomna att närvara. Mer info: Marianne Westman, , Anette Nyström, Tid: Plats: Stockholms Stadshus. 16 DECEMBER Diplomutdelning Samtliga programområden för civilingenjörerna samt högskoleingenjörerna. Bankett i Gyllene Salen, dans i Blå Hallen. Tid: Plats: Stockholms Stadshus. karutbildningsutskott med professor Lars Kloo som ordförande, och en befordringsnämnd med dekanus Folke Snickars som ordförande. 5/03 campi 7

8 Konstnären Birgitta Eriksson vill aldrig upprepa sig i sin undervisning på Arkitekturskolan. Att ständigt förnya arbetet är utmattande, utmanande, men också roligt och utvecklande. Det är ett skapande och en kommunikation i sig att lyckas framkalla studenternas intresse för det jag föreslår, säger hon. Engagerat och orepeterat DRAWINGS STÅR DET på en handskriven lapp på dörren som Birgitta Eriksson öppnar för att komma in i ateljéerna som ligger högst upp i Arkitekturskolan. På vägen genom de ljusa lokalerna skojar hon med några av studenterna som jobbar vid sina stafflier. Klockan är strax efter fyra och det har varit en lång dag i en intensiv vecka för Birgitta. Hon är en av konstnärerna som jobbar på skolan och den här veckan håller hon i kursen Drawings, en valbar obligatorisk kurs för studenter i de högre årskurserna. Birgitta har en tjänst på 20 procent i grundutbildningen, första och andra året, medan den här teckningskursen är extra utöver den. Det är fantastiskt att få jobba med så ambitiösa, intresserade, modiga och delaktiga studenter som finns här, säger hon och slår sig ner på en stol i det lilla lärarrummet. Men det är också krävande. Särskilt eftersom Birgitta är angelägen om att hennes kurser inte ska gå på rutin. Jag försöker ständigt hitta nya ingångar och nya sätt att presentera ämnet både i fråga om verktyg, metoder och begrepp. Det håller mitt intresse levande liksom viljan att dela med mig av nya upptäckter i ett för mig känt ämne, vilket jag tror smittar av sig, säger Birgitta. EN STUDENT KOMMER IN för att be om råd och Birgitta hjälper henne att hitta papper med rätt struktur och pennor som kan passa till. Att rita med sytråd på papper för att få en absolut rak och konkret linje eller att softa med suddgummit är sådant som uppfunnits under den här kursen, säger Birgitta. I kursen har man också ställt det som anses fult och lågt mot det klassiska formella och det minimalistiska. Det har funnits en rådande uppfattning om vad som är vackert och fult, bra och dåligt. Det här håller på att brytas upp. Kanske är den här utvecklingen just nu starkast inom designområdet och nu bubblar det även här, säger hon. Det är med andra ord inte utmärkt svensk form hon vill uppmuntra utan det radikala och nya kanske genomfört med så enkla medel som blyerts på papper. Är det möjligen revolution på gång? Nej,tycker du att det låter så,säger hon och skrattar. Mitt mål är i stället att ge studenterna mod att bryta gränser, mod att lita på sina personliga uttryck, att hitta sina unika formspråk och att spegla den tidsanda vi verkar och lever i. Kan jag bidra lite till den utvecklingen så är jag nöjd, säger Birgitta. Att undervisningen är upplagd i block ger både en sammanhängande tid för henne att arbeta i ateljén som egen konstnär på Nytorget på Södermalm och en mer sammanhängande tid för studenterna än vad som var fallet när Birgitta jobbade på skolan under en period i slutet på 80-talet. Då undervisade jag en dag i veckan och det var inte bra för mig och inte för studenterna heller som inte hann fördjupa och utveckla sina färdigheter på en dag.då gällde det för dem att arbeta i säkra zoner eftersom det inte fanns tid att misslyckas. Det var prestationsinriktat och det fanns inte tid att pröva mer abstrakta arbetssätt. SEDAN ETT PAR ÅR TILLBAKA arbetar lärarna på Arkitekturskolan i lag. Arkitekter, konstnärer och konstruktörer möter 20 studenter i ettan och 20 i tvåan under läsåret. Det är toppen. Vi flätar som självständiga trådar en väv kring tydliga arkitekturprojekt med ingångar från våra olika specialiteter och intressen.det tror jag är en bra jordmån för det nya, säger Birgitta. Konstnärerna var dock inte med i lärarlagen från början. Tor Lindstrand, som tillsammans med Fredrik Larsson är årskursansvariga för årskurs 2,är positiv till att även konstnärerna nu blivit medlemmar i laget. Konstnärer har ju funnits på skolan så länge jag kan minnas, men tidigare har de jobbat mer fristående. Tanken med lärarlagen är att få arkitekter, konstruktörer och konstnärer att jobba som en enhet och att kunna dra nytta av de olika erfarenheter som de representerar, säger Tor Lindstrand. För honom är konstnärens roll både att lära ut färdigheter,som att teckna och att kommunicera en idé, och att lära studenterna att processa koncept och idéer.han tycker dock att det är för tidigt att säga hur det har påverkat arbetet att konstnärerna nu är med i lärarlaget. Resultaten kommer vi främst att se på sikt. TEXT: TOBIAS ÖSTBERG, FOTO: HÅKAN LINDGREN 8 campi 4/03

9 Mitt mål är att ge studenterna mod att bryta gränser och lita på sina personliga uttryck. 4/03 campi 9 Birgitta Eriksson vill inte att hennes kurser ska gå på rutin. Jag försöker ständigt hitta nya sätt att presentera ämnet både i fråga om verktyg, metoder och begrepp, säger hon.

10 En snabbfotad organisation som lockar ungdomar från studieovana miljöer. Den moderna attityden rymmer en allomfattande vision om att få människor att växa. Så låter det när KTH i Södertälje beskriver sig självt. Moderna ingenjörer i Södertälje Studenterna strömmar åter till Telges utbildningar, särskilt till dem som profileras mot design, logistik och industriell ekonomi. Moderna utbildningar som förmedlar användbara kunskaper är en del av förklaringen. UNGEFÄR 700 STUDENTER läser på någon av kths grund- eller fortutbildningar på Campus Telge. Och fler hoppas man att det ska komma hösten De två senaste åren har kth i Södertälje gått mot strömmen jämfört med landets övriga högskolor; i stället för vikande studentunderlag har man sett en radikal tillströmning av intresserade studenter till utbildningarna. Även om de allra flesta studenter rekryteras från Södertörnsområdet har man sökande från hela landet till programmet Innovation och design. Tor-Erik Lillsebbas, proprefekt för kth i Södertälje, beskriver utbildningen som en succé med fler sökande än platser och nästan inga avhopp.annat var det när han första gången presenterade utbildningen för kth centralt: Den gången fick jag krypa ut från mötet. INNOVATION OCH DESIGN är typisk för den utveckling som nu pågår på Campus Telge. Utbildningen bygger på den gamla maskinutbildningen som man lagt till design och produktutveckling på. För några år sedan när antalet sökande var riktigt låga började man fundera över var felet låg. Hur skulle utbildningarna bli attraktiva för nya studenter? Tor-Erik Lillsebbas poängterar behovet av att ändra perspektiv. Det handlar om att börja på ett annat ställe än i själva tekniken. För att attrahera nya studenter måste man tydligt visa vad utbildningen leder till. MED INSTÄLLNINGEN vi måste hitta den nya ingenjören, de nya perspektiven, har man sett över utbildningarna. Först ut var maskinutbildningen som alltså blev Innovation och design. Nästa utbildning på tur är den gamla elektroingenjörsutbildningen som i nuläget har alldeles för få sökande samtidigt som näringslivet signalerar ut ett behov av just dessa ingenjörer. Till hösten 2004 lanserar kth Södertälje därför Robotik och mekatronik som ska ersätta elektroingenjörsutbildningen. Målsättningen är att få in 45 studenter på utbildningen. Men det gäller att inte bara hänga med i konjunkturerna utan att faktiskt försöka blicka ut över vågtopparna och se vad som kommer sedan, menar Tor-Erik Lillsebbas. Vårt fokus är att vi ska utbilda bra ingenjörer men med en annorlunda profil som är efterfrågade av industrin, säger han. Begreppet annorlunda profil sätter också tydligt fokus på tillämpbarheten i ingenjörskunskaperna. Med det avses den senaste tidens uppmärksamhet på kunskapsområden vid sidan av de tekniska kunskaperna, det vill säga social kompetens, insikt i förändringsarbete, projektledning etcetera. Ett vanligt inslag i Telges utbildningar är därför att studenterna får läsa kurser i till exempel teknik och etik eller kompetens och personalutveckling. METTE WÄRN Vi vill få dem att växa Innovation och design heter programmet som representerar Telges framåtanda. Utbildningen har högt söktryck, framför allt bland tjejer. Claes Hansson, inriktningsledare för Industriell ekonomi och produktion, som är Telges äldsta profilutbildning, menar att användningen av ingenjörer har förändrats och att utbildningen i viss mån har anpassats till den verkligheten. Tidigare valde studenterna inriktning mot maskin, elektronik eller data. Men i dag vill studenterna veta med en gång vad de kan komma att arbeta med. Högskolorna har tvingats bli tydligare i sitt utbud. Förhoppningsvis kommer därför fler studenter på rätt plats så tidigt som möjligt. Ingenjörens nya roll skulle kunna beskrivas som en medlare mellan till exempel ekonomi- och teknikavdelningen på ett företag. Dagens ingenjörer behöver kunskap för att kunna kommunicera med bägge kategorierna. Claes Hansson tycker att Campus Telge kommit ganska långt med att modernisera utbildningen, och säger att den gemensamma visionen, att få människor att växa, är bra. Oavsett vilken nivå studenterna ligger på kunskapsmässigt så ska vi få dem att växa. Allt vi gör ska emanera ur den visionen. 10 campi 5/03

11 FRÅGAN Vilket är Campus Telges viktigaste kännetecken? Samarbetet med Södertörns högskola, jämnare könsfördelning och studenter från studieovana miljöer, är några av KTH Telges kännetecken, enligt proprefekten Tor-Erik Lillsebbas. Fem års samverkan på Campus Telge Campus Telge rymmer både teknik och humaniora. Samarbetet mellan Södertörns högskola och KTH i Södertälje utvecklas och har bland annat resulterat i flera gemensamma utbildningar. EN FÖRHOPPNING NÄR Södertörns högskola och kth flyttade in i gemensamma lokaler på Campus Telge var att de två högskolorna skulle samarbeta inom vissa utbildningar. Redan från starten drog Campus Telge i gång utbildningen Logistik, ekonomi och produktion där de båda högskolorna bidrar med innehållet. Båda parter hoppades att Telge skulle bli ett öppet campus med en blandning av studenter och lärare som skulle kunna leda till fler samarbeten och andra sammanslagningseffekter, bland annat ett mer könsblandat campus. Södertörns högskola har cirka 70 procent tjejer på sina utbildningar och vi har cirka 70 procent killar. Men vi har gemensamma fikarum och gemensamt bibliotek och visst har samlokaliseringen lett till ökat samarbete, säger Tor-Erik Lillsebbas. Bland annat har de båda högskolorna ytterligare en gemensam utbildning, Ekonomi, teknik och design där kth står för teknik och design, tillsammans med Konstfack, och Södertörns högskola för ekonomiundervisningen. Men kth Södertälje samarbetar med fler än Södertörns högskola. I år har vi dragit igång en magisterutbildning inom logistik i samarbete med Onyx, ett logistikcentrum i Nyköping, säger Tor-Erik Lillsebbas. Ytterligare ett syfte med etableringen av Campus Telge var att attrahera ungdomar från studieovana miljöer. Visst har vi lockat hit studenter med invandrarbakgrund och de från studieovana miljöer, men det har skett utan att vi egentligen har gjort några riktade insatser mot dessa grupper, säger Tor-Erik Lillsebbas. Däremot deltar kth Södertälje tillsammans med det lokala näringslivet och kommunen när det gäller att öka intresset för teknik och naturvetenskap hos eleverna i grundskolan. METTE WÄRN CAMPUS TELGE Campus Telge på Mariekällgatan invigdes i augusti 1998, och rymmer både KTH och Södertörns högskola. På campuset finns även Starthus1, som är ett samverkansprojekt mellan kommun, högskolor och regionala företag, och ger stöd till utvecklandet av företag. Åren var dåvarande KTH-Södertälje beläget i anslutning till Västergårdsgymnasiet, Mariekällberget, i Södertälje. KTH i Södertälje hör, tillsammans med KTH i Haninge och Flemingsberg, till institutionen KTH Syd, som bildades 1 januari Roland Langhé, lärare i kvalitetsteknik När det gäller kvalitetsområdet så kommer de flesta kurserna i kvalitetsteknik härifrån. Jag anlitas bland annat på Industriell produktion inne på Campus Valhallavägen, dessutom ger vi kurser i underhållsteknik där. Jag inbillar mig att vi är något mer snabbfotade härute än vad man är inne på kth centralt. Jeanette Löfgren, studentexpeditionen En av de stora fördelarna är att studenter som bor på Södertörn inte måste åka till Valhallavägen för att studera på någon av kths utbildningar. För näringslivet innebär närheten till en högskola bland annat att de själva kan gå vidareutbildningar här i Södertälje och slipper resa in till Stockholm. Campus Telge är dessutom personligt eftersom det är ett mindre campus, när det uppstår problem vänder sig studenter och personal hit och de får hjälp direkt. Jonny Sandahl, lärare i elektronik Vi rekryterar i huvudsak studenter från Södertörn och ungdomar som vill bli ingenjörer slipper åka in till Valhallavägen. På elektronik håller vi på och profilerar utbildningen mot robotik och mekatronik, mycket på grund av näringslivets behov. Men utbildningarna är inte bara lokalt anpassade utan måste även vara gångbara mer generellt, de ska hålla internationell klass och man ska kunna bygga vidare på en mastersutbildning såväl i Sverige som i Sydney. 5/03 campi 11

12 EN DAG PÅ JOBBET Barbro Warming är administrativ chef på AlbaNovas centrala administration. Hon har varit anställd sedan mars 2003 och delar ansvaret för driften av AlbaNova-husen, med inriktning på frågor om ekonomi, upphandling och personal NY PÅ JOBBET Richard Furberg, doktorand på Energiteknik: 9.00 DAGEN BÖRJAR MED en tågresa från Viggbyholm och en promenad på 10 minuter till AlbaNova Universitetscentrum. Det är alltid lika trevligt att komma till min arbetsplats. Huset är vackert och spännande arkitektoniskt. Direkt på morgonen tar jag itu med olika ärenden, kollar min e-post och telefonsvararen. Richard Furberg lämnade ett internationellt chefsjobb för att forska om engergibesparingar. LARS FAJERSON KL GÅR JAG på AlbaNovas administrativa nätverksgruppsmöte. I gruppen ingår administrativa cheferna för de fyra institutioner som hör till Alba- Nova (Fysik och Bioteknologi från kth, Fysikum och Astronomi från Stockholms universitet (su)). Tillsammans med internservicerepresentanten och webbansvarige representerar jag AlbaNovas centrala administration. På mötena tar vi upp alla slags administrativa frågor som är aktuella i huset: posthantering, godsmottagning, reception, restaurangverksamhet, skyltning, städning, miljöstationer, hör- och föreläsningssalar ja, listan kan göras lång. Mötena är ett viktigt forum för att ge information till institutionerna i huset och för att få synpunkter på och förslag till förbättringar. Efter mötet är det dags för lunch. AlbaNova har en restaurang i huset som sedan augusti i år drivs av Fågelängens catering. Lunchen smakar som vanligt mycket bra. EFTERMIDDAGEN ÄGNAR jag mig åt AlbaNovas budgetförslag för år 2004 som ska vara klar vecka därpå. Alba- Novas centrala administration har en ganska liten egen personalstyrka och köper därför många slags tjänster. Vi har inga egna studenter eller forskarstuderande i vår organisation. Hälften av verksamheten hör till kth, hälften till su. VID 17-TIDEN måste jag åka hem för att skjutsa min son Jonas till en fotbollsmatch. Som vanligt har en arbetsdag gått väldigt fort. BARBRO WARMING Vad gjorde du innan du började här, 25 augusti? Jag tog min examen vid Indek på KTH 2000 och började sedan jobba för ett schweiziskt storföretag, SGS, med kvantitets- och kvalitetsverifiering inom oljeindustrin. De senaste åren har jag varit stationerad i USA och Schweiz där jag jobbat med olika affärs- och ledarskapsfrågor. Varför sökte du dig tillbaka till KTH? De sista åren har jag mer och mer känt att jag vill tillbaka till tekniken, det är där min passion och djupa intresse finns. Vad innebär dina doktorandstudier? Jag tittar på energibesparingar; om hur man kan minimera energiförluster vid värmeövergångar. Tanken är att försöka förbättra kokningen av vätskor på ytor, genom att producera metallytor med särskilda små mönster. Projektet är ett samarbete med en annan doktorand inom kemisk materialvetenskap på KTH. Själva processen har en bred användning, till exempel i bilmotorers kylarsystem, kylskåp och luftkonditioneringssystem. Vilka intryck har du från första tiden här? Väldigt stimulerande med en så bra lärandemiljö, tycker jag. Jämfört med mina senaste år inom affärsvärlden, där mycket var kortsiktigt och krasst, så känns det brinnande intresset här mycket välgörande. Fritidsintressen? Jag gillar sport; att vandra, åka skidor, surfa, åka snowboard och mountainbike. Jag är mycket intresserad av teologi och kristen religionshistoria, särskilt den protestantiska reformationen och Luthers budskap. Senast lästa bok? Det var The Return of the Prodigal Sun av holländaren Henri Nouwen som är en reflektion över en av Nya testamentets mest kända liknelser och en målning av sonens återkomst till fadern som Rembrandt gjort. Vad ser du fram emot just nu? Att få komma igång med mina experiment! 12 campi 5/03

13 SOM TILL KVÄLLENS bokprat serverade chevrepiroger med pesto, kall skinka, sallad, rött vin, bordsvatten eller lättöl. Litteratursnacket som de tiotalet närvarande kvinnorna stod för gällde bland annat norska journalisten Åsne Seierstads bok Bokhandlaren i Kabul. Jag läste så det sved i ögonen för att bli klar med boken till i kväll, säger en av de yngre klubbmedlemmarna. Kanske skulle vi bjudit hit bokhandlaren själv. Han är ju i Oslo med sin yngsta fru och förbereder sin revansch mot Åsne, säger någon annan varpå diskussionen tar ordentlig fart om både bokens innehåll, hur läsarperspektivet styr ens verklighetsuppfattning och kvinnans plats i det muslimska samhället. Enligt forskaren Eva Lotta Thunqvist, en av dem som drog i gång Haninges bokklubb är det så här det brukar låta när klubben träffas. Vi käkar, dricker vin och pratar om böcker. Ofta halkar vi in på kvinnofrågor, även om det i kväll blev ganska naturligt. Flera män har frågat, men hittills fått nobben om ett medlemskap i bokklubben. Endast, och alla, kvinnor vid Campus Haninge får dock en kallelse inför varje träff. Oftast kommer det mellan 10 och 20 stycken. När klubben bildades 1995 var det en slags reaktion mot att kvinnorna i Haninge saknade de sociala forum som männen hade tillgång till naturligt i sin arbetsvardag. Genom klubben har tjejerna här skapat ett nätverk. Jag tror den fyller samma funktion som vanliga herrklubbar gör, men kanske är den här ännu viktigare eftersom tekniska högskolor är en så mansdominerad värld, säger Eva-Lotta Thunqvist. EN AV PRINCIPERNA för klubben har varit den informella karaktären. Den har ingen ordförande, sekreterare eller annan titulatur. Stadgar lyser med sin frånvaro, och egentligen har den inget riktigt namn. Det är viktigt att vara utan formalia. VI VAR PÅ bokklubbens första höstträff på Campus Haninge Eva Lotta Thunqvist, Eva-Lotta Rosén och Liza Anagrius diskuterar kvinnosynen i Bokhandlaren i Kabul. Formaliserad verksamhet leder till krav på prestationer, men vi gör ju det här bara för att ha det trevligt. När det är boksnack på gång förbereder ett par av medlemmarna en lättare middag, som man tillagar och äter i det ljusa, luftiga personalrummet på Marinens väg 30.Men även andra engagemang går av stapeln: studiebesök, teaterföreställningar, filmer och olika tematräffar. Klubbens popularitet syns när flera av dem som slutat på kth fortfarande kommer till Haninge för att ta ett glas och prata om böcker och livet. Folkkärt besök när KTH-hallen fyllde tio KTH-hallen firar tioårsjubileum och bjöd in tidigare skidskytten, världsmästaren, OS-medaljören och en av Sveriges mest folkkära idrottsprofiler, Magdalena Forsberg. VI VILLE MED Magdalena Forsberg visa upp en god idrottsförebild, bland annat när det gäller vikten av att äta på rätt sätt. Föredraget var ett uttryck för vår ambition att bredda vår verksamhet och bjuda på mer än bara träningsmöjligheter, säger kthhallens vd Anders Mårtensson. Magdalena berättade om varför hon överhuvudtaget började med skidskytte. Jag ville få tillbaka känslan av att utvecklas inom en idrott. Inom längdskidåkningen hade jag gått bakåt i utvecklingen, men nu tänkte jag att om jag skjuter skott borde jag i alla bli bättre än efter 10 skott. Bakom hennes framgångar låg ett digert träningsprogram och en mycket disciplinerad livsföring.varje dag under åtta års tid tränade hon fem, sex timmar sex dagar i veckan varje månad utom i april. Under de mest intensiva träningsperioderna åt och gjorde hon av med kalorier per dag. kth-hallen fortsätter sitt födelseårsfirande med att 15 november hålla ett spinningkonvent, det vill säga en temadag kring gruppträning på speciella motionscyklar. När KTH-hallen firade tio år berättade idrottsprofilen Magdalena Forsberg om träning och kostvanor. 5/03 campi 13

14 DEBATT VAR MED I DEBATTEN! SKICKA DITT INLÄGG TILL GUMMESON@ADMIN.KTH.SE. DEBATTREGLER: MAXIMALT 2500 TECKEN (EXKLUSIVE MELLANSLAG) PER INLÄGG. DE- BATTSIDAN PUBLICERAR MAXIMALT 2 REPLIKER PÅ HÖGST 1000 TECKEN VARDERA. Språk-undantag hotar KTHs kvalitet Från och med höstterminen 2003 kan sökande till KTHs utbildningar åberopa en så kallad reell kompetens och därmed slippa det grundläggande behörighetskravet om godkända betyg i ämnena svenska eller engelska. Helt fel, tycker Kurt Möller. VET HSV VAD de sysslar med eller är alltihop politikernas fel? När man till sin förfäran får höra att jodå, vi tar in studenter som inte har godkänt betyg i svenska eller engelska här på kth, då blir man betänksam. Att de två huvudspråken är lika viktiga som matematiken, trodde jag de flesta var överens om. Skillnaden mellan språk och matte är dock tror jag att matte kan gnuggas in i huvudena på studiosi in bulk med stor framgång även här på kth, med hjälp av intensivkurser ledda av begåvade lärare. Språkundervisning är däremot lite annorlunda denna handlar inte på samma sätt om trial and error utan om att ur egen hatt modellera fram ett språk-dataprogram, en lyhördhet, en fantasifullhet, som är lätt att bygga på och kan fås att mogna, till och med så långt att man (efter ett par år) ska kunna skriva både exjobb och annat på ett nyanserat och bra sätt detta som en ytterst lämplig introduktion till ingenjörens sedan ständigt pågående exjobb ute i arbetslivet! Klart är i varje fall att denna huvudlösa intagningsprincip (eller rättare sagt intagnings-undantag) utgör ett ytterst allvarligt hot mot den kvalitets-image som kth eftersträvar. Bakgrunden lär vara att alla studenter med svenskt gymnasiebetyg får komma in här, även om de bara har 90 procent godkända slutbetyg. Förmodligen ingår detta medgivande sedan en tid i högskoleförordningen eller någon annan författning. Kurt Möller är kritisk mot KHTs nya antagningsregler. Jag har svårt att tänka mig att Högskoleverket skulle ha accepterat detta tokeri utan synnerligen starka protester felet måste alltså ligga hos de politiker som kört över hsv. Att de tidspressade kth-programmen ger mindre och mindre tid över till språkstudier här, gör ju inte precis problemet mindre. Hur gör vi för att få stopp på dessa dumheter? För stoppas, det måste de! KURT MÖLLER, INFORMATIONSENHETEN FEM FRÅGOR TILL Gunno Renman, universitetslektor och docent på Mark- och vattenteknik, som utvecklat ett nytt reningsfilter för att rena dagvattnet till Mälaren. Din uppfinning av sorbusmetoden prisades i Stockholm stads internationella tävling om vattenreningstekniker. Vilka föroreningar stoppar filtret? De flesta tungmetallerna elimineras, till exempel kadmium, koppar, zink och i viss mån bly. Det nya är att filtret är laddat med ett reaktivt material, polonite, som reagerar med olika metaller och binder det hårt. Och hur ser reningsanläggningen ut där tekniken just nu testas? Den är uppbyggd vid några bropelare under Essingeleden, vid lilla Essingen, och tar upp vatten från ett två hektar stort område. Regnvattnet samlas upp i en damm varifrån det sedan portioneras ut till olika filterbrunnar. Det är världsunikt att rena dagvatten från en bro, i Stockholm rinner allt regnvatten från broarna rakt ned i Mälaren via stuprör. Det gör att det i dag släpps ut tonvis med tungmetaller i Stockholms viktigaste vattentäkt. Hur smutsig är Mälaren i dag, egentligen? Tillståndet är inte bra och utgör en säkerhetsrisk. Det finns kraftigt förorenade bottensediment bland annat utanför Stadshuset, som är ett stort bekymmer. Om man kunde utveckla sorbustekniken, skulle vi kunna reducera tungmetallutsläppen via dagvatten till nära noll i Mälaren. Hur länge har utvecklingsarbetet av reningsfiltret pågått? Jag började skissa på detta arbete Den första provanläggningen togs fram 1996 i Åkersberga med stöd av Nutek. En liknande dagvattenanläggning finns också vid e18 intill en golfbana i Västerås och byggdes Med hjälp av ett mineral från polska berggrunden och polyetylenfilter hoppas Gunno Renman kunna stoppa förorenat regnvatten till Mälaren. Hur har samarbetet varit med de olika aktörerna i framtagandet av reningsanläggningen? Både bra och dåligt. Jag är väldigt nöjd med byggherren ncc och beställaren Vägverket. Däremot har det varit ganska trassligt med de mindre entreprenörerna som framställt reningstekniken som deras egen. Anläggningen bygger ju på ett prisbelönt förslag som jag tagit fram tillsammans med ncc och vap i Örebro, och som nu ska utvärderas av oss på kth tillsammans med Stockholm Vatten. 14 campi 5/03

15 PROJEKTET Radikalt färre besök på campusrestaurangerna, lunchens sociala betydelse och framtiden för restaurangen Quantum. Det är några frågor som sysselsätter restaurangkommittén för närvarande. Rätten till en bra lunch RESTAURANGKOMMITTÉN är gruppen som tillgodoser lunchintressena på Campus Valhallavägen. Två gånger per termin träffas kommittén för att diskutera lunchrättspriser och restaurangavtal. Just nu är frågan om Quantums framtid särskilt intressant, berättar kommitténs ordförande, Jan Grandell, biträdande professor i matematisk statistik. Nuvarande avtal mellan kth och entreprenören hörs som driver restaurangen på Osqualdas väg går ut sista december nästa år och ett halvår senare går även lokalhyresavtalet ut med Akademiska hus. Frågan är om Akademiska hus då hellre väljer att hyra ut direkt till en restauratör eller, som i dag, låter restaurangägaren hyra i andra hand genom kth. Står Akademiska hus själv direkt som hyresvärd förlorar restaurangkommittén sitt inflytande,vilket inte i och för sig bekymrar Jan Grandell. Det bästa vore självklart om kth kunde fortsätta att hyra Quantumlokalen. Men jag tror inte det blir någon katastrofal försämring annars heller. Det kommer ändå att bli ett tryck på de kommersiella krafterna att hålla bra lunchpriser och servera god mat. JAN GRANDELL ÄR dock stolt över nuvarande lunchkupongssystem som restaurangkommittén lyckats åstadkomma i förhandlingar med områdets restauranger. Med kupongerna betalar lunchgästen i dag 45 kronor för en komplett lunch. Priset är ett resultat från de årliga förhandlingarna med campusrestaurangerna, där scbs konsumentprisindex finns som ett riktlinje för prisnivån. MEN ANTALET BESÖKARE har sjunkit rejält för Campus Valhallavägens lunchrestauranger Quantum, Brazilia och Nymble från besökare per dag år 2000 till besökare dagligen i år. Främst sviker studenterna, enligt kommittén. En orsak är mikrovågsugnarnas framfart och att schemaläggningen på utbildningsprogrammen underlättar att luncha hemma. Även trenden att luncha med bara mackor och kaffe påverkar. Jan Grandell beklagar trenden eftersom han tror att det är hälsofrämjande för var och en att ta en promenad till ett lunchställe, byta miljö och koppla av en stund. RESTAURANGKOMMITTÉN som bildades 1992, lyder under centrala samverkansgruppen och består av tre representanter vardera från fack och arbetsgivare och två från studenterna. Entreprenörerna har varsin ledamot. Därtill har varje campusrestaurang ett matråd som regelbundet rapporterar om lunchgästernas synpunkter till kommittén. För mer information kontakta ordföranden Jan Grandell, eller sekreteraren Birgitta Rydebrant, Ny hälsoundersökning kan prövas MÅ BÄTTRE De hälsoundersökningar KTH avtalat med Feelgood om syftar till att uppmärksamma individen och har ingen inbyggd modell för återkoppling till arbetsgivaren. Är det dags att utvidga syftet så att vi genom hälsoundersökningen också kan upptäcka riskfaktorer i arbetsmiljön, som kan återkopplas till arbetsgruppen och arbetsgivaren? HUR OPTIMERAR MAN hälsoundersökningen? I dag har företagshälsovården på kth uppdraget att utföra åldersrelaterade hälsooch livsstilsundersökningar (viss provtagning och en del frågor om arbete och livsstil). Men är det lämpligt att ha det så? Centrala samverkansgruppen och styrgruppen för projektet Må bättre på kth har tillsatt en partssammansatt arbetsgrupp för att utvärdera och utveckla hälsoundersökningarna. Dagens situation visar att ungefär hälften av de som kallas till hälsoundersökning på kth hörsammar sin inbjudan. Endast i undantagsfall begär arbetsgivaren återkoppling till institutionen på gruppnivå, för att fånga upp tendenser i personalens hälsa. Men så länge bara vissa åldersgrupper deltar i undersökningarna, och institutionerna inte begär återkoppling, är hälsoundersökningarna ett oslipat instrument för att kartlägga riskfaktorer i arbetsmiljön. Enligt Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling, afs 2001:1, om Systematiskt arbetsmiljöarbete, skall arbetsgivaren årligen genomföra kartläggning av riskfaktorer i arbetsmiljön och upprätta en handlingsplan för att åtgärda dessa. Frågan är om det vore en god resursanvändning att, i stället för åldersrelaterade hälsoundersökningar, nyttja givna resurser genom institutionsvisa undersökningar för att kartlägga riskfaktorer och därefter upprätta handlingsplaner på institutionsnivå. Den partssammansatta arbetsgruppen planerar ett pilotprojekt enligt denna idé. LOTTA GUSTAVSSON, PERSONALKONSULT Vad tycker du om hälsoundersökningar, fördjupade arbetsmiljökartläggningar och resursnyttjande? Skicka dina synpunkter för publicering i Campi, gummeson@admin.kth.se och/ eller till arbetsgruppen genom Lotta Gustavsson lottag@admin.kth.se, tel /03 campi 15

16 HALLÅ DÄR! Filosofen Martin tänker klart har en metodkunskap som är viktig för att skapa klarhet i själva uttrycket, snarare än att bidra med någon slags objektiv moralisk sanning. Utredningsdirektiven betonar att policyn ska vara offensiv. Varför då? Många som har intresserat sig för etiska aspekter på teknik har ofta haft en negativ inställning om att teknikutvecklingen skapar problem. Men det är viktigt att påpeka att forskningen i sig är bra, medan däremot användningen av olika rön kan missbrukas. Du lade fram kths första filosofiavhandling i våras. Hur passar filosofiämnet in på en teknisk högskola? På många sätt. Den etiska dimensionen finns för att ingenjörer fattar beslut som påverkar miljön och vår hälsa. En annan viktig del här på kth är vetenskapsteorin, där vår enhet bidrar med undervisning om hur man gör vettiga experiment och laborationer för att kunna dra relevanta slutsatser. Allmänt sett kan man säga att filosofiämnet finner alltfler tillämpningsområden och har sitt berättigande på kthgenom att det tillhandahåller verktyg i etiska och vetenskapsteoretiska frågor. Jag är inte mer rättrådig än andra. Du undervisar och forskar i etik. Är du också mer rättrådig än oss andra på fritiden? Det tror jag inte. Jag beter mig nog som folk i allmänhet varken bättre eller sämre. Däremot är det säkert så att jag reflekterar mer än andra över mitt vardagliga handlande ur ett etiskt perspektiv. Hallå där, Martin Peterson, KTHs första filosofie doktor i filosofi, och sekreterare i arbetsgruppen som ska ta fram förslag till KTHs första etiska policy under hösten. Vad är poängen med en etisk policy? Jag tror att arbetet med att göra en policy är lika viktigt som själva policyn, eftersom det bidrar till att medvetenheten i etiska frågor höjs på kth. Policyn ska sedan fungera som en vägledning i frågor med etiska aspekter, såsom frågor om lärares bisysslor, publiceringsetik, relationen mellan doktorander och handledare etcetera. Det är viktigt att peka ut att även om förhållanden är juridiskt riktiga, kan de vara moraliskt felaktiga. Är det vettigt att etikexperter som du och filosofiprofessor Sven Ove Hansson arbetar fram en etikpolicy som gemene man på kth ska följa? Tanken med vår närvaro i arbetsgruppen är att vi ska bidra med ett slags stringens, för att till exempel undvika motsägelser. Vi MARTIN PETERSON Titel: Filosofie doktor i filosofi. Forskare på Filosofienheten, Infrastruktur. Bakgrund på KTH: Pluggade teknisk fysik åren men hoppade av. Läste sedan in en magisterexamen på SU. Kom tillbaka till KTH Disputerade på KTH i filosofi i maj Roligaste KTH-minne: Matematikföreläsningarna med Lars Svensson i mitten på 90-talet. Han kan verbalisera matematiken på ett helt enastående sätt. Han har många roliga formuleringar på sitt samvete.