i VÄNERHAMN CONTAINRAR tema Vänerexpressen - ett framgångskoncept Med tåget till Göteborg PERSONALTIDNINGEN

Transkript

1 i VÄNERHAMN 3/06 PERSONALTIDNINGEN tema CONTAINRAR Vänerexpressen - ett framgångskoncept Med tåget till Göteborg

2 LEDARE / HAMNNYTT Stuvargatan 1, Karlstad Telefon Mail vanerhamn@vanerhamn.se Ansvarig utgivare Börje Meijer Redaktör Mikael Hallgren Form Preferens Reklambyrå Text och bild Magnus Larsson Tryck Industritryck LEDARE Välkommen till nya i Vänerhamn Det händer mycket positivt och spännande i företaget för närvarande. Bland annat har i Vänerhamn fått ny fräsch layout. Målsättningen är att göra tidningen mera personaltillvänd och till ett än bättre forum för informationsöverföring inom företaget. På godssidan har Kristinehamn börjat jobba med pellets som exporteras med båt till Danmark. Kollegorna i hamnen har imponerande snabbt ordnat magasinskapacitet och stått för utmärkt service. Karlstad har snabbt och utan skador lastat första båten med stående kartongrullar till Tyskland. Godsvolymerna i Lidköping och Otterbäcken ser riktigt bra ut och Vänersborg har fått extra intäkter från gruslastning i Åmål. Vänerterminalen jobbar med förfrågningar på förändringar i transportsätt. Om det slutar med mera bil och mindre box är ännu ovisst, men vad vi kan konstatera är att krav på förändringar är en påtaglig del av vardagen. Det gäller att effektivt svara upp mot kundens förväntningar och det är jag övertygad om att VT gör. Vi fortsätter investera och de senaste månaderna har vi fått flera leveranser av utrustning. Otterbäcken invigde nyligen en ny anläggning för packning av salt i storsäck. Kunden - Hanson & Möhring - deltog i invigningen och berättade förnöjt om bra service från vår personal. Det viktiga budgetarbetet har också börjat. Ledordet i hela processen ska vara REALISTISK. Alla siffror ska vara verklighetsnära, diskuterade och genomtänkta lokalt. Vi har då stora möjligheter att komma nära verkligheten och kan undvika negativa överraskningar Har du idéer om underhålls- och investeringsbehov eller kanske information om godsmängder, kontakta din driftchef. Jag hoppas att vi på fritiden får fortsätta njuta av det fina höstvädret. På jobbet vet jag att alla gör det där lilla extra för våra kunder, så att Vänerhamn behåller sin goda position på marknaden samt att alla följer skyddsregler och arbetsinstruktioner och sätter SÄKER- HETEN i jobbet högst. Börje Meijer Ny och bensinsnålare lastmaskin till Otterbäcken Under augusti levererades en ny Ljungby L18 till Otterbäckens hamn. En modern lastmaskin att användas främst för utlastning. Maskinvalet har gjorts helt enligt förarnas önskemål och Ljungby var den maskin som bäst motsvarade uppsatta krav på funktion och ekonomi. Ljungby L18 har ett lyftstativ som ger mycket god sikt framåt, vilket var ett särskilt önskemål. Maskinen uppfyller dessutom kraven på god arbetsmiljö, bra arbetsbelysning och lämplig placering på hydrauluttag. Bränslesnål motor har valts av ekonomi- och miljöskäl. Nya bränslesnålare hjullastaren från Ljungby. Vänerns farleder karteras med moderna metoder Sjöfartsverket utför en ny sjömätning i farlederna intill Vänerns större handelshamnar. Syftet är att förbättra det hydrografiska underlaget och göra farlederna säkrare. I klartext betyder detta en fullständig bottentäckning som kan presenteras digitalt. Med ny sofistikerad teknik skapas digitala terrängmodeller i 3D-format. Nya mätvärden förs därefter in i befintliga sjökort som på så vis hålls uppdaterade. För handelssjöfarten innebär åtgärden säkrare sjökort som kan produceras i både pappers- och digitalt format. En vision är att handelsfartygen i framtiden ska kunna framföras med hjälp av digitala sjökort i 3D-modell. Terrängmodell i 3D format. NR 3

3 REPORTAGE Vänerexpressen Vid Wermlandskajen, bara något stenkast från Vänerhamns huvudkontor, bedriver Vänerexpressen sin verksamhet. När jag en vacker sommardag besöker Gunnar Gärdin, drift- och marknadsansvarig sedan starten 1998, är arbetet i full gång. Utanför fönstret kommer en dragtruck körande med en fullastad container från Vänerterminalen på släp. Containern lyfts upp med hjälp av en Reachstacker, en stor specialkonstruerad truck, och lastas ombord på tåget. Av de ca containers som årligen transporteras med Vänerexpressen kommer ca från Vänerterminalen, berättar Gunnar. Vi fyller tåget med containers fem dagar i veckan för transport till Göteborg. Tisdagar och torsdagar kompletterar vi med ytterligare tåg, totalt sju avgångar i veckan i båda riktningarna. Godstrafiken på stambanan avreglerades årsskiftet 1997/98 och några månader senare var Vänerexpressen först ut att utmana Green Cargo och andra statliga bolag om dragningar på stambanan. VÄNEREXPRESSEN har blivit ett framgångskoncept. Verksamheten har femdubblats på åtta år och allt fler kunder tillkommer efterhand. Mycket av framgången kan förklaras med den lyckosamma kombinationen av tågets styrka på långa avstånd och lastbilens eller dragtruckens flexibilitet på korta. VÄNERHAMN ÄR, tillsammans med LBC Frakt i Värmland och KarlssonGruppen, tredjedelsägare av Vänerexpressen. Samtliga ägare är operativt knutna till verksamheten. Vänerhamn hyr ut terminalytan och hanterar containrar. LBC distribuerar containrar med flera lastbilar dagligen. KarlssonGruppen står för loket och utför tågdragningen på stambanan. För att samordna hanteringen finns ett unikt datasystem som smidigt kommunicerar med berörda parter. - På marknadssidan har vi valt att arbeta direkt med varuägaren, säger Gunnar. Kundkontakten är viktig och vi får bättre kontroll på både behov och prisbild när vi kan tala direkt med den det berör. - Med hjälp av Vänerterminalens personal kan vi hålla öppet för mottagning av lastbilar med containrar ända till klockan tio på kvällen, säger Gunnar nöjt. Kontakten med Vänerterminalen fungerar utmärkt. De som styr terminalens containerlastning gör ett bra jobb. Vi försöker ha viss framförhållning men måste vara beredda på anpassning då läget snabbt kan förändras. De containrar från terminalen som kommer hit ska vanligtvis vidare långt bort, till Asien, Australien och Amerika. Vänerexpressen var först ut att utmana Green Cargo... LINJENÄTET HAR under åren byggts ut och idag är Karlstad bara en av flera destinationer som erbjuds av Vänerexpressen eller dotterbolaget Mälarpendeln. Containermarknaden i Sverige växer med ca 2% per år då en allt större del av godsflödet containeriseras. Gunnar tror också att det finns potential i att utveckla stuffningsoch strippningstjänster i samarbete med Vänerhamn. - För närvarande har vi ett stuffningsuppdrag med sågat virke, säger Gunnar, och det fungerar utmärkt. Vänerhamns personal lossar godset, skjuter in det i containern och rapporterar till mig, Containern transporteras därefter vidare med tåget. GUNNAR ANDERSSON kör Reachstackern, en SMV, som hanterar alla containrar. Han trivs bra med jobbet.. - Man sköter sig själv hela tiden och kan planera dagen med god framförhållning, tycker han. Lastbilar och dragtruckar kommer och går, dessemellan tar jag hand om tåget för lastning och lossning av det. Vid 16-tiden brukar det vara klart. Värmland är ett skogslän, vilket påverkar godsflödets sammansättning. 80% av godset är för export och resterande 20% är import. Papper, trä, stål och järn är den stora delen av exporten och kaffe dominerar importen. Tidvis kompletteras basflödena av projektlaster, bland annat från Metso Paper, med specialcontainers med öppet tak eller öppna sidor. Containrarnas lyfts upp med hjälp av en Reachstacker Vänerexpressen förfogar över totalt 43 järnvägsvagnar med containerfästen och omsätter ca 40 miljoner kronor per år. NR 3

4 REPORTAGE Med Vänerexpressen till Göteborg Klockan är tjugo i sex och Vänerexpressen ska likt andra vardagar avgå från Karlstad central. Idag är tåget ovanligt kort. Bara 340 meter mot 640 som det brukar vara. Den här gången får tåget även en passagerare då jag själv tar plats på resan tur-och-retur Göteborg. Per-Åke Lampemo, dagens lokförare, möter upp på perrongen innan avgång. På exakt utsatt tid - allt enligt god järnvägstradition - beger vi oss österut mot Kristinehamn. Östra station passeras, liksom Kroppkärrssjön och Välsvikens lokaltågstation. Vi når snabbt den normala marchfarten, 100 km/timmen. Per-Åke berättar att loket är byggt 1953 och att det från början användes för tunga tågdragningar i Norrland. Modellen kallas Ma och är en enkel och pålitlig konstruktion på över 6000 hk. Det här lilla vagnsetet är småpotatis för det här loket, säger han. I Väse får vi sakta ner då det ligger ett annat tåg framför. Sedan bär det av igen på raksträckorna över slätten. Utsikten är fin från loket och solen skiner över ett sommargrönt landskap. Kristinehamn nås i ett nafs och stationsklockan visar endast då vi passerar i maklig takt. Sedan blir det uppförsbacke till Björneborg. Bommarna har gått ner vid vägkorsningarna då vi passerar. I ett sommarlugnt Sverige är vi befriade från möten Vänerexpressens tågset är som längst 640 meter och väger upp till 1600 ton. I ETT SOMMARLUGNT SVERIGE är vi befriade från möten och ligger långt före tidsschemat när signalen visar rött i Strömtorp utanför Degerfors. - Varje resa har en egen preliminär tidtabell att rätta sig efter, berättar Per-Åke. De flesta godståg avgår efter en i förväg uppgjord slot-tid, då spåret är tillgängligt för det aktuella tåget. På så sätt underlättas planeringen och genomsnittshastigheten blir hög. Per-Åke har kört många olika lok Körningen av tåget underlättas av ATC-systemet (Automatic Train Control) som förvarnar föraren om vad som visas av signalerna längre fram. Infrastrukturen är väl underhållen och tillåter höga hastigheter och tunga tåg. Per-Åke kör med van hand och håller foten på en död-mansgrepp pedal på golvet. I SVARTÅ BLIR DET STOPP igen och vårt försprång är plötsligt förlorat. Persontågen har prioritet i tidsplaneringen och ett X2000 susar förbi i full fart. Efter Hasselfors passeras en lång raksträcka innan vi möter stambanan. Tåget ringlar sig genom växlarna som en lång orm. Enkelspår blir till dubbelspår och trafikintensiteten ökar. Vi möter flera godståg på väg till Hallsberg. Spåret är lite jämnare här och det känns mjukt och behagligt när vi korsar E20 i den vackra sommarkvällen med över 300 ton bakom ryggen. Snart passerar vi den sidolinje som kallas Kinnekullebanan och går till Lidköping. Därefter kör vi över Göta kanal. Sädesfälten breder ut sig på ömse sidor om spåret. I Skövde 4 NR 3

5 REPORTAGE ser vi folk som lugnt sitter och väntar på perrongen. Därefter börjar den monotona körningen på raka spår med få kurvor ner mot Göteborg. Vackra sjöar passeras, en älg blir skrämd och springer iväg. Hästar och kor betar på fälten och signalerna lyser grönt. Två timmar senare passeras Alingsås samtidigt som solen går ner bakom horisonten. Vi får trängas med pendeltågen en stund innan tåget svänger av på sidospåret över Trollhätte Kanal ut mot hamnen. Det är mörkt när Per-Åke kopplar loss vagnarna på rangerbangården och parkerar loket kl Vi tar farväl för kvällen. på lastning på fartyg. Samtidigt körs andra containrar fram från importparken och lastas simultant. Roger tycker att samarbetet med Vänerexpressen fungerar bra. Informationsutbytet är väl inarbetat och lastlistor kan förberedas i god tid. Totalt hanteras ca containers per år i Göteborgs hamn varav många kommer och går med någon av de 20-talet järnvägspendlar som finns idag. Prick klockan tre rullar tåget norrut igen med nya containrar på släp. Då har den nye lokföraren, Tomas Blidér, redan kontrollerat att alla containerdörrar är ordentligt stängda På rutten ner mot Göteborg går järnväg och sjöväg sida vid sida i vacker harmoni MOTTAGNING IN TILL GÖTEBORGS HAMN styrs av allokerade tidsfönster. Vänerexpressen har sitt tidsfönster Det är då all hantering av containrarna ska ske. Växlingspersonal rangerar in vagnarna i Skandiahamnen. Roger Johansson, produktionsledare på PGRC (Järnvägsavdelningen i Skandiahamnen), visar när tåget lossas och lastas av en stor spårbunden Gentrykran. Kranen hanterar upp till 50 containers per timme. Hjulburna grensletruckar kör därefter containrarna till en exportpark i väntan och tågsetet är i ordning. Det är mörkt och alldeles vindstilla när vi sakta glider fram på hamnbanan in mot stan. Vi gör ett kort stopp på Sävenäs rangerbangård, sedan bär det iväg i gryningen. SOLEN GÅR SAKTA UPP över landskapet och det är fullt dagsljus när vi når Åmål. Här kopplas fyra vagnar av och växlas in på ett sidospår, två nya vagnar tillkommer. Vi ser en skymt av Vänern när vi på enkelspårig järnväg lämnar Åmål bakom oss klockan En halvtimme senare syns Vänern igen i höjd med Grums. Edsvalla och Kil passeras utan stopp. Det är mörkt när Per-Åke kopplar loss vagnarna på rangerbangården. - Det flyter på otroligt bra idag, menar Tomas, vi är långt före tidtabellen. Lossning och lastning i Göteborg Det håller i sig ända fram till Skåre, där det blir stopp en stund för möte. Exakt rullar vi in på Karlstad central. Vagnarna kopplas av och loket parkeras. Strax därpå växlas vagnarna ut på Wermlandskajen igen. NR 3 5

6 BLANDAT Snabba ryck med med LBC s pellets Stuffning och strippning Stuffning avser arbetet med att lasta gods i en container. Lossning ur containern benämns med motsvarande terminologi strippning. Vänerhamn har stuffat och strippat pappersrullar för kunder kring norra delen av Vänern. På senare tid har verksamheten utökats till att även omfatta andra godsslag. I samarbete med Vänerexpressen har det under sommaren bland annat förekommit stuffning av containrar med virke och strippning av sten på pall. Magasinsutrymme för pellets En förmiddag i september besöktes Vänerhamn av LBC Frakt i Värmland. På dagordningen fanns frågan om möjligheter till närmare samarbete vad gäller logistiken kring pellets, där LBC framfört önskemål om mellanlagring och utlastning i Kristinehamns hamn. Stuffning av virke Stuffning av virke görs med truck som kör fram fyra paket till dörröppningen. En lastmaskin skjuter därefter från kortänden in paketen i containern med ett specialverktyg. Metoden är smidig då paketen är lika långa. I de fall då paketen varierar i storlek krävs en mer sofistikerad hantering. Några timmar senare hade ett magasin ställts till förfogande och redan samma dag kom den första pelletsbilen. Bengt Aronsson på LBC var nöjd och glad över det snabba agerandet. Pelletsen är avsedd för kund i Danmark och ska skeppas dit i 1400 tons poster. - Lagring i ett vanligt magasin är det bästa för pelletsen, berättar Bengt. Den ska ligga luftigt och helst inte stackas högre än 4 meter. På LBC vill man göra upplägget permanent. - Att använda lastbil på de korta sträckorna och fartyg på de långa är den perfektia lösningen, tycker Bengt. Vi drar då nytta av de olika transportslagens fördelar på bästa sätt. Stuffning i container Lastningspersonalen ser till att viktfördelningen blir rätt. En container i obalans innebär problem då den ska lyftas. Stämpning och fastsurrning behöver inte tillämpas. Vid sidan av själva godshanteringen genomförs även arbetet att besiktiga containern, anteckna och rapportera skador samt att notera containernummer och registrera godsuppgifter. Containern plomberas slutligen och plombnumret noteras tillsammans med övriga uppgifter. Lastmaskin stackar pellets Strippning vid ankomst Strippning av en container får ske först när all information om containern, innehållet, och godsägaren finns tillgänglig. Plomberingen kan då brytas och en visuell besiktning utföras för skadekontroll på både container och gods. En truck, särskilt anpassad för hantering av containeriserat gods, lyfter, kör och ställer upp godset på anvisad plats. Godsägaren varskos därefter om att materialet finns tillgängligt för utlastning. Med dörrarna ordentligt stängda är containern redo för nya uppdrag. 6 NR 3

7 BLANDAT Husmoduler på båt till Lofoten En husmodultillverkare i Kristinehamn bygger skolor i norra Norge. Nyligen togs en kontakt med hamnen angående utlastning av 22 moduler till Lofoten. Enligt överenskommelse monterades särskilda sling med lyftöglor runt varje modul. Hela lastningen gick smidigt menar driftchefen i Kristinehamn, Carl-Erik Holmlin. Mjukt och fint sattes modulerna på plats i lastrummet. Kunden är nöjd med hanteringen och har redan aviserat nya uppdrag. AKTUELLT KALENDARIUM Budgetarbetet Budgetarbetet för kommande år är i full gång och beräknas klart i slutet av november. Budgetförslaget presenteras för styrelsen som efter genomgång fastställer budgeten. Översyn av telesystemet En översyn av telefonsystemet pågår. Målsättningen är att förbättra funktionaliteten genom att kombinera fast- och mobil telefoni. Outlook-utbildning En lärarledd IT-utbildning i Outlook för administrativ personal har framgångsrikt genomförts. Lastning av husmoduler Bättre arbetsmiljö vid storsäckning I Otterbäcken hanteras årligen ca ton salt. Delar av volymen packas i storsäck för vidare distribution. En riskanalys har visat att den gamla utrustningen inte längre uppfyller kraven på god arbetsmiljö. En ny anläggning har därför under sommaren installerats. Den första provkörningen visar glädjande nog på en 20% produktivitetsökning samt mycket god arbetsmiljö. Numera krävs enbart ett knapptryck för att få den sofistikerade utrustningen att automatiskt lämna exakt rätt vikt i säcken. Anläggningen är även anpassad för hantering av andra typer av bulkgods för säckning. Nytt styckegodsmagasin Ett nytt styckegodsmagasin håller på att byggas i Karlstads hamn. Om allt går enligt planerna ska byggnationen vara klar och magasinet tas i bruk i november. Ny Bobcat till Lidköping En ny Bobcat är beställd till hamnen i Lidköping. Maskinen ska levereras under hösten. Stående pappersrullar Ett nytt kontrakt har säkrats för lastning av stående pappersrullar till fartyg i Karlstad. Kontraktet avser en ett årig provperiod för utlastning av rullar till Tyskland med automatok. Lossning av salt i Skoghall Vänerhamn tar för AkzoNobels räkning över all krankörning i industrihamnen i Skoghall. Avtalet avser lossning av ton salt per år. Ny malmskopa Vänersborgs hamn investerar i en ny malmskopa. Leverans i början av nästa år. Ny storsäcksanläggning NR 3

8 KAJKANTEN PERSONALAKTUELLT Möt de fackliga representanterna LEDARNA Namn: Claes Bodin Anställd: Sedan 1991 Bor: Lorensberg i Karlstad Arbetsplats: Vänerterminalen Transportsätt: Cyklar året runt Arbetsuppgift: Arbetsledare. Fritiden: Spela bridge. Umgås med barnen. Varför facklig representant? Jag är nyfiken och intresserad av vad som kommer att hända med utvecklingen av bolaget. Det fackliga arbetet är ett bra sätt att få information men också möjligheter att få vara med och påverka. Vad vill du med ditt fackliga engagemang? Att vi ska ha ett bra samarbete kolleger emellan, både uppåt och nedåt i hierarkin. Utveckla informationsutbytet genom en förbättrad dialog. Drömscenario om fem år? Att alla pratar med varandra utan kommunikationsproblem. Alla ställer upp för varandra och bidrar med konstruktiva lösningar som får verksamheten att fungera smidigt. SVENSKA TRANSPORTARBETARFÖRBUNDET Namn: Lars Andersson Anställd: Sedan 1976 Bor: Kinne-klava på Kinnekulle Arbetar ort: Lidköpings hamn Transportsätt: Bil Arbetsuppgift: Stuveriarbetare Fritiden: Renoverar huset. Tycker om att pyssla med gamla saker. Varför facklig representant? Jag blev vald av mina kolleger. Eftersom de gav mig förtroendet vill jag också förvalta det efter bästa förmåga. Vad vill du med ditt fackliga engagemang? Se till så att lagar och arbetsrättsliga regler efterlevs. Företräda medlemmarna på bästa sätt och se till att deras önskemål hörsammas. Hjälpa till att lösa tvister. Slå vakt om rätten till vårt arbete. Drömscenario om fem år? Då har vi en idyll. Full sysselsättning varje dag. Jämn arbetsbörda fördelad på alla. De arbetsrättsliga reglerna är välkända och efterlevs. HANDELSTJÄNSTEMANNAFÖRBUNDET Namn: Angelika Nielsen Anställd: Sedan 1977 Bor: Kristinehamn Arbetsplats: Kristinehamns hamn Transportsätt: Går eller cyklar. Arbetsuppgift: Speditör på exportavdelningen. Fritiden: Umgås med familj, vänner och särbon. Gillar matlagning. Motionerar regelbundet. Vicevärd i bostadsrättsföreningen. Varför facklig representant? Jag vill vara med och påverka och göra arbetsplatsen bra och trivsam för medlemmarna. Vad vill du med ditt fackliga engagemang? Ta tag i problem som dyker upp och se till att det diskuteras fram lösningar. Se till att det är en god stämning på arbetsplatserna. Verka för att vi har bra arbetsredskap och en god arbetsmiljö. Drömscenario om fem år? Att alla ska känna att de har ett tryggt och trivsamt arbete att gå till. HAMNARBETARFÖRBUNDET Namn: Bengt Johansson Anställd: Sedan 1978 Bor: Mitt på Värmlandsnäs Arbetsplats: Gruvön och Karlstad Transportsätt: Bil Arbetsuppgift: Stuveriarbetare och ställföreträdande förman. Fritiden: Har ett litet torpställe som ska hållas i ordning. Lite jakt och ibland vedhuggning. Varför facklig representant? Medlemmarna valde mig för 5 år sedan och eftersom jag är intresserad av fackliga frågor tog jag på mig uppgiften. Genom det fackliga arbetet får jag insyn i mycket, bl a de lagar som finns kring arbetsskyddet. Vad vill du med ditt fackliga engagemang? Bromsa de förändringar som blir till det sämre. Försöka få de yngre att gå med i facket. Få dem att förstå att facket är till för dem. Föra medlemmarnas talan och ta tillvara deras intressen vid förändringar. Båda parter ska vara överens. Drömscenario om fem år: Att det är en bra dialog mellan arbetsgivare och fackföreningarnas representanter. Att båda parter är lyhörda för varandra och gemensamt jobbar fram lösningar vid förändringar.