ÅRTUSENDETS SAMMAN- SLAGNING! ur-sinnet EXTRA &YFB GÅR IHOP SOCIONOM- FÖRBUNDET. Medlemstidning för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare

Transkript

1 ur-sinnet Medlemstidning för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare Ledare: Ett starkt förbund YSS det nya förbundet Försvara vår svenska välfärd Om den sjätte kongressen Sidan 3 Sidan 4 Sidan 5 Sidan 7 EXTRA ÅRTUSENDETS SAMMAN- SLAGNING! SOCIONOM- FÖRBUNDET &YFB GÅR IHOP

2 2 ur-sinnet Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare Styrelseledamöter 2000 Anne-Lie Granroth, ordförande Gränsvägen 12, Västerhaninge (b), (mobil) Haidi Knorring Hans Haker, kassör Lycketorp Truve, Lidköping, (b), (a) Margot Olsson Ulf Petersen, ledamot Götagatan 18, Varberg (b), (a) Lena Wahlgren, ledamot Sunnanväg 259, Limhamn (b), (a) YFB:s kongresskommitté Hans Haker Lycketorp Truve, Lidköping (a), (b) Fax: (a) Margaretha Hård Box 4075, Falköping (a), (b) Fax: (a) Fredrik Gustafsson Fjärilsvägen 4, Falkenberg (a) Fax: (a) Agneta Roos Enebrovägen 15, Eskilstuna (b) Den nordiska kommitté Torun Oskarsdottir Unglingaathvarf Keilifell 5, IS-111 Reykavik , e-post: Askell Karason Alfaheidi 8 B, IS-200 Kopavogur (h) Birger Hasvik Åsebråten barnepsyk. klinik Åsebråtveien 27, N 1605 Fredrikstad Else Plesner Thorshøjgård Pedersborgvej 20, DK-2635 Ishøj Ingrid Lange SSBU Pav. 1 Sognsvannsveien 57, N-0372 Oslo Ulf Petersen Behandlingshem Knorpen Träslövsvägen 132 A, Varberg , e-post: <petersen@yfb.se> Katarina Johansson Behandlingshem Torpet Torpagatan 20, Göteborg , e-post: <katarina_json@hotmail.com> Elisabet Hakkola Barnavårdsför. i Finland Stenbäcksgatan 7, FIN Helsingfors Jörgen Winther Behandl.hjem Himmelbjerggården DK 8680 Ry , hemsida: < Kim berglund Lauste Familie rehabiliteringscenter Mustiogatan 3, FIN Åbo , e-post: <kim.berglund@lauste.finland.net> Solrun Jocobas Færøernes Børnehjem Pedda Ved Steinsgøta 10, FR-100 Thorshavn Susan Johansen Gardsgóta 31, FR-160 ARGIR

3 3 ur-sinnet Foto: Anki Almqvist Ledare: Ett starkt förbund för Sveriges socialarbetare Alla organisationer och alla gamla folkrörelser erfar hur medlemmar och engagerade människor alltmer lämnar eller inte förnyar sitt medlemskap. Våra två förbund, YFB och Socionomförbundet, står inför samma dilemma. Nu har vi tagit beslutet. Ett litet steg för oss kan tyckas, men ett stort steg mot skapandet av vårt nya förbund. Vi har funnit att det trots vår alltmer krympande skara medlemmar finns ett behov för ett öppet och frimodigt yrkesförbund för socialarbetare. Vi läser tiden rätt när mångfalden av olika synsätt, metodfrågor, finansieringsfrågor och politiska lösningar ställer alla givna begrepp på sin yttersta spets då behövs ett oberoende och fritt forum att samlas i. Vårt nya gemensamma förbund, med arbetsnamnet YSS, Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare, har ambitionen och viljan att skapa en ur medlemsperspektiv levande och engagerande organisation. Vi behöver tid och människor. Den nyvalda interimsstyrelsen har våren och sommaren på sig att hitta människorna och formera för det nya. Vid kongressen i Skövde i augusti ska vi hålla det första årsmötet. Då och där visar vi medlemmar om vårt förbund får ett spirande liv som växer till ett starkt och stadigt förbund för Sveriges socialarbetare. Det drar alltså ihop sig till kongress! Personligen vill jag se er alla i Skövde! Varje gång vi arrangerar kongressen är det å ena sidan en hissnande resa i tvivel och rädsla, å andra sidan enorm tro och säkerhet. Den senare känslan har tack och lov alltid varit den starka. Nu behöver vi ert gensvar och ser fram emot era anmälningar. Vi vill alltjämnt känna ert förtroende och er respons. Avslutningsvis vill jag tacka alla som bidragit till och fortfarande bidrar till att vår organisation lever och utvecklas. Jag ser fram emot fortsatt samarbete med olika yrkesföreningar inom det psykososociala arbetsområdet. Det är så oerhört tydligt att vi har mera gemensamt än vad vi tror. En uppmaning till oss alla är att söka nya givande relationer, organisationer, föreningar etc. Vår gemensamma kraft och energi måste samlas för värnandet om den generella välfärden. Oavsett var, vad, hur och med vilka vi arbetar så är vi alla människor. Människor med olika bakgrunder, egenskaper, erfarenheter och utbildningar. Tillsammans skapar vi den skillnad som är större än vad vi gör var och en för sig. Anne-Lie Granroth Ordförande ur-sinnet är medlemstidning för YSS Ansvarig utgivare: Anne-Lie Granroth YFB:s hemsida: http// Redaktör: Bernt Andersson, Kapitel 2, Frejgatan 62, Stockholm, tel , e-post: bernt@kapitel2.se Layout: Diana Reybekiel, Kapitel 2 Tryck: Federativ, Stockholm Annonspriser: 1/4-sida 300:-, 1/2-sida 600:-, 1/1-sida 1.200:-

4 4 ur-sinnet YSS det nya förbundet för socialarbetare Nu är det nya förbundet för socialarbetare bildat. YFB och SSF har slagit sig ihop. Den nya organisationen har ambitionen att skapa en levande och engagerande organisation för alla socialarbetare i Sverige. Den nyvalda interimsstyrelsen har våren och sommaren på sig att hitta formerna för det nya förbundet. Här följer rapporten från det urtima medlemsmötet mellan Sveriges Socionomförbund SSF och YFB den 3 december 1999 i Stockholm. Mötet konstaterade att båda förbunden var för sig och tillsammans hade kallat sina medlemmar till detta möte enligt sedvänja och god föreningspraxis bland annat genom medlemstidningen Ursinnet. Bägge förbunden hade var för sig hållit ordinarie årsmöten i våras och extra årsmöten under hösten 1999, där frågan om sammanslagningen beslutats i laga ordning. Årsmötet beslutade anta namnet för den nya organisationen: YSS yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. I interrimsstyrelsen utsågs Anne-Lie Granroth att vara ordförande, Haidi Knorring till vice ordförande, Hans Haker till kassör, samt till ledamöter Margot Olsson, Lena Wahlgren och Ulf Petersen (se adresslista på sidan 2). Mötet beslutade att hålla ordinarie årsmöte före den 1 september 2000 och gärna i samband med en manifestation eller seminarium. Föreslag finns att det sker under tiden för den sjätte svenska kongressen i psykosocialt behandlingsarbete i Skövde den augusti 2000, då drygt 500 professionella socialarbetare närvarar. Mötet beslutade vidare att interrimsstyrelsen gör en budget och verksamhetsplan till nästa årsmöte. Förslag gavs att medlemsavgiften ska bli 240 kr per år eller 20 kr per månad. Beslutet blev att medlemsavgiften ska förbli 120 kr för gamla SSF-medlem- mar och 180 kr för YFBmedlemmar enligt tidigare ordning fram till årsmötet och att alla tusen medlemmar ska kvarstå som detta även i YSS, Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. Vidare diskuterades nordiskt och internationellt samarbete, tidningen Ursinnet och den av SKTF kommande tidningen Qurage (6 nr/år om socialt arbete), samt Kongressen i augusti med temat Är du lönsam lille vän? om bland annat prislappar på välfärden, privat resp. offentlig regi, samhällsekonomiska aspekter på arbetet och insatserna, samt utbrändhet i yrkeskåren. Peter Lamming Anne-Lie Granroth och Hans Haker valdes till ordförande respektive kassör i det nya förbundet vid det urtima medlemsmötet i december.

5 5 ur-sinnet Vi måste försvara de socialpolitiska segrarna Välfärden i Sverige var sämre mot slutet av 1990-talet än i början. Trenden är dock uppåtgående på de flesta områden efter en krisartad inledning, vissa grupper riskerar att lämnas bakom och uppgången tycks åtföljas av ökande inkomstskillnader och att barn, ensamstående föräldrar, ungdomar och invandrare har fortsatt stora svårigheter. Så ser bilden ut när1990-talets välfärdsutveckling summeras av en statlig kommitté. I början av 90-talet var jag inbjuden av japanska socialdepartementet för att tala om svensk socialpolitik. De ville lära sig av våra framgångar. Jag hade mycket positivt att redovisa från 1980-talets utveckling. Sedan skedde en dramatiskförsämring. Det var flera strukturella förändringar och hög arbetslöshet som ledde till att de offentliga intäkterna sjönk, samtidigt som krisen medförde ökande krav på kontantstöd. De genomsnittliga hushållsinkomsterna och även BNP sjönk flera år i rad under 1990-talets början. Demografiska förändringar ledde till ökat tryck på välfärdssystemet. Sluta att föda barn Andelen personer över 80 år ökade, liksom antalet skol- och förskolebarn och det skedde en kraftig flyktinginvandring. När sysselsättningskrisen inträffade föll födelsetalen kraftigt och är i dag de lägsta som någonsin uppmätts det är människor med svag arbetsmarknadsanknytning som slutat föda barn. Den etniska boende- segregationen ökade också under decenniet. Krisens förlopp innebar på många områden en kraftig försämring. Vissa grupper har inte fått del av de förbättringar som skett de senaste åren och inkomstskillnaderna ökar. Minskade inkomster Barnen har drabbats hårt på många områden. Barnfamiljernas ekonomi har urholkats och deras relativa ekonomiska position har försämrats kraftigt. Detta har skett genom att inkomsterna har minskat till följd av arbetslösheten och minskade ersättnings- och bidragsnivåer i familjestöden och genom att utgifterna ökat bland annat på grund av ökande barnomsorgsavgifter. År 1997, då Illustration: Roger Reybekiel den senaste mätningen ägde rum, levde vart sjätte förskolebarn i hushåll med inkomster under socialbidragsnormen. Särskilt utsatta är barn till ensamstående och barn med många syskon. Dessutom har det skett nedskärningar i de offentliga tjänster som berör barnen. Inom barnomsorg och skola har personaltätheten minskat med mellan 20 och drygt 40 procent. Fler bidragstagare Ungdomar, invandrare och ensamstående mödrar har fått det svårare. Bland dessa grupper kan man se en ansamling av välfärdsproblem och andelen som har många problem har ökat kraftigt. De har också påverkats mest av allt hårdare krav för att få socialbidrag och minskade bidragsnivåer. Trots dessa skärpningar har bidragstagarna under decenniet blivit fler samtidigt som bidragstiderna blivit längre och kostnaderna ökat. Andelen socialbidragstagare bland ungdomar har nästan fördubblats under decenniet. Även bland invandrare har andelen bidragstagare ökat kraftigt. Bland framför allt ungdomarna har också det psykiska välbefinnandet försämrats under decenniet. Under hela 1990-talet har arbetsvillkoren hårdnat för många. Framför allt gäller detta kvinnor och invandrare och särskilt kvinnor anställda inom vård, skola och omsorg. Allt fler kvinnor och invandrare har tidsbegränsade anställningar och allt fler kvinnor i vård, skola och omsorg har jäktiga och psykiskt påfrestande arbeten. Samtidigt har dödligheten sjunkit i samtliga grupper utom bland kvinnor med arbetaryrken. Dessutom har kvalificeringsvillkoren för arbetsskadeförsäkring och förtidspension skärpts. Kvinnorna har dock inte minskat sin sysselsättningsgrad mer

6 6 ur-sinnet än männen. Färre får hjälp inom äldreomsorgen. Detta innebär att äldre med lättare besvär hänvisats till att köpa tjänster på marknaden eller tvingats lita till anhöriginsatser för att få sitt hjälpbehov täckt. Decenniet har präglats av stora organisatoriska förändringar av väl- YFB:s hemsida YBFs hemsida, med adress: http// färdstjänsterna. Nyckelorden har varit decentralisering, kommunalisering och privatisering. Sedan början av 1990-talet har antalet sjukvårdsplatser halverats, trots detta är antalet personer som erhåller vård oförändrat. Inom barnomsorgen har antalet barn ökat med 30 procent samtidigt som resurserna varit oförändrade. Här hittar du information om YFB: Historik, verksamhet och styrelse. Du kan ansöka om medlemskap och läsa valda delar av tidningen Ursinnet. Du kan skicka e- post till styrelseledamöter som har tillgång till Internet. På Anslagstavlan sätter vi upp information om möten, kurser, nyheter etc och där kan även medlemmar sätta upp anslag. På Debattsidan finns artiklar som rör de olika yrkesområdena. Länkar som kan vara intressanta för dig i behandlingsvärlden finns också. Inom grundskolan har undervisningsutgifterna minskat med drygt 15 procent samtidigt som antalet elever ökat med 12 procent. Det finns stora kunskapsluckor. Detta gäller framför allt konsekvenserna av samhälleliga åtgärder av olika slag, men också livsvillkoren för de mest utsatta grupperna i samhället. Vi vet mycket lite om konsekvenserna av personaluttunning i barnomsorg och skola, om utvecklingen av barnens kunskaper i skolan, om resultaten av sociala insatser för barn och ungdomar och för missbrukare, om resultaten av arbetsmarknadspolitiska åtgärder, om konsekvenserna av kortade vårdtider och om konsekvenserna av en ökande boendesegregation. Socialarbetare har en mycket viktig funktion att fylla i sitt arbete och för den samhällspolitiska utvecklingen. Vi måste peka på och tidigt varna för olika gruppers försämrade positioner. Och vi måste tillsammans med andra ständigt försvara de socialpolitiska segrarna! Peter Lamming YC$ Visst vill jag bli rik på erfarenheter och kunskap! Det här får jag bara inte missa! Jag vill bli medlem i YSS och skickar in min ansökan till adresserna nedan. Jag betalar medlemsavgiften 120 kr för hela 2000 till Socionomförbundet på postgiro och skriver mitt namn och adress på inbetalningskortet eller till YFB, 200 kr, anmälan till Agneta Roos, se nedan. Javisst är jag generös och talar med en vän om detta erbjudande Klart jag vill vara med! Kryssa! YSS Namn:... Adress:... Personnummer:... Facktillhörighet:... Datum:... Namnteckning:... Ansökan för YFB skickas till: Agneta Roos Enebrovägen Eskilstuna Telefon Ansökan för medlem i Sveriges Socionomförbund skickas till: Margot Olsson Ängelholmsgatan Malmö Telefon (kväll)

7 7 ur-sinnet Peter Lamming har receptet för 2000-kakan! 1. Häll försiktigt ner lika delar SSF och YFB i en nationell skål 2. Rör om ordentligt i Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare 3. Tillsätt en nypa interrimsstyrelse 4. Krydda rikligt med nya och gamla medlemmar 5. Ställ in YSS-formen i Ursinnet på hög värme 6. Kakan har jäst färdigt till den 25 augusti och tas ut i Skövde 7. Spritsa kakan med kongressgrädde och toppa med årsmötesgodis 8. Bjud nu generöst på YSS-kakan till arbetskamrater och studenter because they are worth it! Bästa hälsningar från din egen konditor Rekvirera anmälningsblanketter och program från kongresskommittén, se sidan 2! Är du lönsam lille vän? Skriv in helgen den augusti i almanackan. Då är SJÄTTE SVENSKA KONGESSEN det dags för kongress igen. Plats är som vanligt First I PSYKOSOCIALT Resort Billingehus i Skövde. Kongressens tema kommer denna gång att vara: ÄR DU LÖNSAM, LILLE VÄN? Pengar politik människovärde Samverkan medverkan påverkan Kongressen kommer att fokuseras kring frågor som: Ökad effektivitet, metodutveckling och goda behandlingsresultat med färre resurser och besparingar inom behandlinggsektorn är det möjligt? Har vi råd med att inte ta hand om våra barn och ungdomar under 2000-talet? Hur hanterar vi gemensamt de besparingar och indragningar som drabbar barn, ungdomar och vuxna med sociala problem skola, barnomsorg, institutionsvård m.m.? Brinnande eldskäl eller utbränd två sidor av samma sak? BEHANDLINGSARBETE

8 Posttidning B Massor med kunskap under samma tak Flygfoto på First Resort Billingehus i Skövde. I år genomförs den sjätte svenska kongressen i psykosocialt behandlingsarbete! Yrkesföreningen för behandlingspersonal bildades i början av 1980-talet och tanken var att bilda en rikstäckande organisation som på ett bra och konstruktivt sätt skulle ta tillvara medlemmarnas intressen och frågor. Föreningen organiserade främst personal som jobbade inom institutionsvården runt om i landet både vad gäller barnoch ungdomar som vuxna missbrukare. I slutet av 80-talet dök tanken om en riksomfattande kongress upp för första gången. Detta skulle kunna vara ett sätt att genomföra en aktivitet för medlemmarna av medlemmarna. Grundtanken var att de som jobbar ute på institutionerna själva skulle delta aktivt på kongressen genom att bjudas in för att hålla seminarier och workshops för kolleger på andra institutioner i landet. Tanken med detta vara att på så sätt utbyta tankar, erfarenheter och inte minst skapa framtida kreativa kontakter genomfördes den första svenska kongressen i institutionsbehandling i Linköping och det blev en formidabel succé. Drygt 800 institutionsbehandlare träffades, lyssnade på storföreläsare som exempelvis Ben Furman, deltog i ett stort urval av seminarier, blev underhållna bl a av Täppas Fågelberg och Siv Malmqvist under tre dagar sista helgen i augusti. När kongressen var slut på söndagen tillfrågades publiken om någon var intresserad att fortsätta jobba med den andra svenska kongressen i institutionsbehandling som skulle hållas Isa Bladh från Tallbacken i Skövde anmälde sitt intresse och hon kontaktade mig i november 1990 och jag tyckte det lät spännande och intressant. Jag hade själv deltagit i Linköping och insett att det fanns ett stort behov bland de som jobbar på institutioner som om sanningen skall fram är små ganska isolerade öar att träffa andra behandlare framförallt från olika delar av Sverige men också från våra nordiska grannländer. En kongresskommitté bestående av undertecknad, Isa Bladh, Margareta Hård och Freddy Gustavsson bildades. Tanken bakom det fortsatta kongressarbetet skulle vara att Priset skulle hållas så lågt som möjligt för att så många som möjligt skulle ha ekonomiska möjligheter att delta på kongressen. Vi såg gärna att institutionerna sände hela sin personalstyrka. Vi skulle ha storföreläsningar i plenum av duktiga och intressanta föredragshållare med viktiga budskap som berör behandlingsverksamheten. Vi skulle också ha mängder med seminarier som man kunde välja att bevista. Seminarierna skulle hållas av institutionspersonal och andra som arbetar på golvet i sin dagliga gärning så att mycket kunskapsutväxling kunde ske i dialog med seminariedeltagarna. Vi ville att allt skulle vara samlat under ett tak och inte som i Linköping där deltagarna bodde spridda över hela staden. Därför valde vi att förlägga kongresserna till Hotell Billingehus i Skövde som har kapacitet för 600 deltagare och som ligger en bit bort från Skövde centrum (för att undvika konkurrens från andra aktiviteter). Vi menade att det också var viktigt att vi tillsammans efter arbetspassen skulle kunna umgås och ha trevligt och att lördagskvällen skulle vara en oförglömlig temakväll utöver det vanliga där alla deltog gemensamt. Vi skulle ha olika logialternativ med olika pris från enkelrum till dagsnärvaro så att allas behov och ekonomiska förutsättningar kunde tillfredsställas. Kongresserna skall ha ett huvudtema med ett antal underteman som skall dominera innehållet men det skall även finnas utrymme för att kunna ha seminarier där man redogör och diskuterar olika institutioners behandlingsformer och ideologier. Under årens gång har vissa förändringar skett både vad gäller Yrkesföreningens medlemskader men även inriktningen på kongresserna. YFBs och kongressens målgrupp är inte längre enbart personal på behandlingsinstitutioner utan vi riktar oss numera även till alla som arbetar med psykosocialt arbete inom olika verksamheter både privat, kommunalt och statligt. Detta medför att vi ändrar namnet på kongressen år 2000 till Den sjätte svenska kongressen i psykosocialt behandlingsarbete. Hans Haker Kongresskommittéledamot sedan 1991