Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Ordlista & förord sid 3 (2-3) Huvudtext sid 4-10 (4 16) OBS: Många sidor med mycket färg.

Transkript

1 Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Ordlista & förord sid 3 (2-3) Huvudtext sid 4-10 (4 16) OBS: Många sidor med mycket färg. Fakta om e-boken Titel: De unika spindlarna 1884 Totalt antal pdf-sidor: 10 st. Format: Liggande A4. Storlek: 2 Mb. Utgivare: E-boksbiblioteket.se & Virvelvind Förlag Uppdaterad: Originaltext publicerad: Författare: Halfdan Kronström ( ). Guideböcker till historiska platser Heliga vägen guidebok till Lysekils berömda hällristningar Det är ett av världens mest hällristningstäta områden med 12 stora ristningar inom bara en kilometer. Alla ristningarna ligger längs en kilometerlång väg som kallas för den heliga vägen. I den här guideboken får du veta allt om Lysekils mest berömda hällristningar och de andra fornminnena i närheten. Sveriges 33 mest sevärda vikingaplatser Under vikingatiden var Sverige en av världens mest spännande områden. Här kan du också uppleva den här dramatiska tiden genom att besöka de vilda vikingarnas gravar, vägar, monument och befästningar. I guideboken 33 MEST SEVÄRDA VIKINGAPLATSERNA I SVERIGE får du tips på de bästa platserna att besöka. Greby gravfält Greby gravfält utanför Grebbestad i Bohuslän beskrivs ofta som det vackraste i Sverige. Den här guideboken handlar om gravfältet, dess många resta stenar och om utgrävningarna här på 1800-talet. Du får kartor, historik och spännande sägner om blodiga slag. Tanums hällristningar I trakten kring Tanum finns Sveriges största koncentration med hällristningar och har dessutom utsetts till världsarv. Det här är en praktisk guidebok till de största ristningarna. Boken innehåller massor av kartor, bilder och praktisk info för dig som vill besöka de berömda hällristningarna i Vitlycke, Litsleby, Fossum och Aspeberget. Hilmas Alaska guidebok om guldgräverskan och trädgården av cement I mer än 80 år har tusentals besökare kommit hit för att se den galna trädgården utanför Strömstad som guldgräverskan Hilma Svedal byggde med 100-tals ton cement. Det här är en praktisk guidebok som är gjord för ditt besök med massor av foton, historik och kartor. Mer info:

2 DIGITAL E-BOK FRÅN Unika Spindlar 1884

3 ORDLISTA Bates, Henry Walter. [ ] Brittisk upptäcktsresande och naturforskare. Är mest känd för sin upptäckt att vissa djur antar andra djurs utseende eller beteende för att skydad sig mot rovdjur. Darwin, Charles. [ ] Brittisk biolog och forskare. Är mest känd för sina revolutionerande böcker Om arternas uppkomst som kom 1859 och Människans härledning och könsurvalet från d Olivet, Pierre-Joseph Thoulier. [ ] Fransk abbot och författare. Innehade stol nummer 31 i den Franska akdademien. Fot. Längdmått. En fot motsvarar 29,6 cm. Frossa. Gammaldags benämnning på en hel rad sjukdomar som i dag har egna namn, bland annat malaria. Muslin. Tunn bomullsväv som främst används vid målning av kulisser och vid bokbindning. Pellisson-Fontanier, Paul. [ ] Fransk jurist och författare. Var statssekreterare för finansministern Fouquet och båda satt en tid fängslade i Bastiljen. Pichegru, Jean-Charles. [ ] Fransk general. Var en av förgrundsfigurerna under den franska revolutionen. Salomo. [död ca 900 f Kr] Kung över Israel och Juda. Nämns i bibeln som den som byggde det berömda templet i Jerusalem. 2 FÖRORD På 1800-talet var spindlar fortfarande något mystiskt och skrämmande. I den här e-boken får du en unik inblick i hur man då såg på spindlar och du får läsa både om de vanliga svenska spindlarna och de lite mer exotiska. Den här uppsatsen om spindlar skrevs redan 1884 och är till stora delar unik för dåtiden i sin respektfulla ton mot de då fruktade spindlarna. I e-boken får du läsa om några av dåtidens mest mytomspunna stora spindlar och hur man då fortfarande trodde att de orsakade sjukdomar. Den positiva synen på spindlar i den här e-boken är särskilt tydlig när författaren menar att spindlarnas gift aldrig har dödat en människa. Förutom exempel på hur spindlarna fångar sina byten och förklaringar hur de spinner sina nät och bygger sina bon får du också flera färgstarka anekdoter, du får bland annat läsa om hur en spindel avgjorde ett helt krig. Textens författare kallar sig Dr Halfdan Kronström. Men det är en pseudo nym för bokförläggaren Karl Fredrik Kruhs [ ]. Trevlig läsning Mikael Jägerbrand Redaktör mikael@jagerbrand.se Taranteln är i dag ett vanligt husdjur. Copyright 2008 Mikael Jägerbrand/Virvelvind Förlag, Lysekil Den här e-boken DE UNIKA SPINDLARNA 1884 publicerades digitalt första gången i december 2008 och uppdaterades den 23 september Berättelsen är hämtad ur tidskriften Undrens verld från Textens originaltitel: Spindellifvets under. Författare: Halfdan Kronström. Foto: Thierry Maffeis/Dreamstime.com

4 DE UNIKA SPINDLARNE Av Dr Halfdan Kronström Publicerad 1884 pindlarne äro grymma och listiga rofdjur, tillhörande leddjurens stora familj. Glupskhet, blodgirighet och vidrigt utseende äro egenskaper, som gjort de vida mer nyttiga än skadliga varelserna i hög grad afskydda. Lefvande vanligtvis i undanskymd enslighet för sig sjelfva utan någon benägenhet ens att inbördes umgås med hvarandra, lifnära sig spindlarne af insekter och andra smådjur, hvilka de öfverfalla och sticka med sina klobeväpnade, spetsiga öfverkäkar (mandibler), ur hvilkas inre ett skarpt gift flödar ut i såret och dödar det anfallna offret, hvilket derefter söndertuggas och utsuges. Icke ens par ningsdriften tyckes väcka några ömmare känslor i en spindels hjerta. Hanen måse med stor försigtighet nalkas den merändels större och starkare honan, ty han vet att fara är å färde. Och om han lyckas vinna bönhörelse, måste han, efter uträttadt ärende, skynda bort från sin käresta, ty förr än han tror kan hon gripa älskaren med sina kraftiga käkar och förtära honom med obeskriflig aptit. Det är icke underligt, om den ovilja eller rädsla, som de vidriga spindlarne måste ingifva menniskan, ofta förleder henne att öfverdrifva de utan tvifvel stundom smärtsamma följderna af ett spindelbett; änskönt det näppeligen är troligt, att spindlarne, annat än i sällsynta undantagsfall, råka att bita en menniska. Spindelgiftets föregifna följder hafva sålunda äfven för menniskor utsträckts derhän, att det stundom skulle vålla döden. Mest illa beryktade äro i sådant afseende den s. k. taranteln (Tarentula fasciiventris) och malmignatten (Latrodectus tredecimguttatus), båda i södra Europa, samt orientaliska skorpionspindeln (Galeodes aranoides) och den i Turkestan mycket vanliga och fruktade sorgspindeln (Latrodectus lugubris). Om den senare påstå kirgiserna med bestämdhet, att dess bett ofta dödat menniskor, och det har af trovärdiga resande bekräftats att så stora djur, som hästar och kameler, falla som offer för dessa kräk i de trakter, som värst hemsökas af dem. Hvad beträffar taranteln, så är det en temligen bekant sak, att dess giftiga bett fordom åtminstone ansetts förorsaka ett 4 5

5 Skorpionspindeln. 6 7

6 slags danssjuka, som, när den en gång kommit till utbrott, medfört bot för de bitna, hvaremot dessa i annat fall skördats af döden. Men allt detta är nog icke så farligt som det kan tyckas. Något bevisligt exempel på, att en menniska dödats af spindelgift, torde icke vara kändt, deremot är det visst, att någon danssjuka numera icke orsakas af tarantelbett, samt att spindelgifts verkningar på menniskans muskel- och nervsystem kunna, äfven i de värsta fall, häfvas genom svettdrifvande medel. Ehuru spindlarne, liksom insekterna, tillhöra leddjuren, skilja de sig likväl från insekterna i flera afseenden, bland annat deruti, att de andas medelst s. k. lungsäckar, bildade af en mängd veck, lagda intill hvarandra ungefär som bladen i en bok, hvaruti blodkärlen förgrena sig. Dessa lung säckar, som vanligen äro två, stundom fyra, utmynna framtill å ömse sidor om buken, och genom veckens mångfaldigande blir det öfver en stor yta fördelade blodet på tjenligaste sätt utsatt för luftens renande inflytelse. Hos somliga spindlar finnas jemte lungsäckarne äfven tracheer. Såsom väl utrustade med förstånd och naturlig klokhet och i regel öfverlägsna insekterna, med hänsyn till vidden af deras verkningskrets, böra spindlarne antagligen hafva ett högt utveckladt nervsystem. En undersökning skall också visa, att så är förhållandet. I stället för den dubb la kedja af nerver, som hos insekterna sträcker sig längs kroppens undersida, finna vi spindlarnes nerver i hög grad centraliserade. En stor knippa af nerv bildningar ligger i bröstets undersida och från detta hufvudcentrum utgå nerver till de angränsande kroppsdelarne. Sinnena äro temligen lika insekternas. Dock äro ögonen icke sammansatta, såsom hos dessa, utan enkla och för det mesta åtta, sällan sex till antalet. Särskilda hörselorganer tyckas ej vara för handen; deremot är känseln mycket utbildad och förlagd till underkäkarnes (maxillernas) öfre delar. Det är lätt att förstå, att djur, som åt sig inrätta så egendomliga tillhåll som spindlarnes, måste hafva stort behof af en fulländad känselapparat. Också tyckes känseln kunna hos spindlarne göra samma gagn som hörseln hos andra djur. D Olivet berättar i sin minnesteckning öfver Pelisson, att denne för att fördrifva ledsnaden under en tid, då han satt inspärrad i ett ensligt rum, der dagern endast inträngde genom en smal fönsteröppning, och icke hade annan betjening än en enfaldig bask, som nästan ständigt spelade säckpipa, företog sig att tämja en spindel, som han såg spinna sitt nät uppe i fönsteröppningen. Han lade alltid några flugor på fönsterbrädet, när basken började spela. Spindeln vänjde sig småningom att igen känna säckpipe tonerna och framrusade för att gripa sitt byte. Genom att alltid locka spindeln med samma melodi och genom att lägga flugorna allt närmare sin egen plats, lyckades han efter några månaders öfning tämja spindeln så 8 9

7 väl, att denne vid första signal kunde, för att gripa sin fluga, rusa ända fram till rummets bortersta ände och till och med upp på fångens knän. Spindlarnes spinnförmåga är emellertid alltid deras förnämsta kännetecken. Trådämnet afsöndras i körtlar, som befinna sig bland inelfvorna, under form af en klibbig vätska, hvilken kan utdragas till ofantligt fina, elastiska trådar. Detta sker, då detsamma utpressas genom de vanligen sex (stundom åtta fyra eller två) spinnvårtor, som sitta i bukens bakände och af hvilka hvar och en ytterst slutar i en stor mängd (ofta hundratals) mikroskopiska spinnrör. Ur dessa framträda de många fina trådarne, som vid beröringen med luften stelna och hopfiltas till en enda tråd. En sålunda sammansatt tråd är så fin att, enligt uträkning, fjorton tusen skulle behöfvas för att bilda en tråd af ett menniskohårs tjocklek, och de enskilda trådarna äro naturligtvis betydligt finare, enär de kunna uppgå till flera tusen i samma tråd. Är detta icke ett under? Spindlarne hafva inga vingar och kunna icke flyga men segla i stället ofta genom luften på sina trådar. De långa finspunna dvergsnät (Marietråd), som man i synnerhet under vackra höstdagar (i Oktober) ser skimra i luften eller fladdra från buskar och träd, äro de färdmedel, som de begagnat. När en spindel vill anträda en luftresa, kryper han högst upp på det föremål, der han befinner sig, vänder upp bakdelen och utpressar trådar, som förlängas af luftdraget: derpå släpper han fotfästet och seglar iväg, när trådens fäste vid luften är stark nog att bära honom. Darwin såg en gång på ett fartyg, som befann sig sextio sjömil från land, tusentals små rödaktiga spindlar komma på sina trådar resande till fartyget. När resan skall sluta, klättrar spindeln upp efter tråden, som dervid hoptofvas, samt sjunker sedan med tofvan, liksom med en fallskärm, sakta till jorden. Spindelhonorna begagna trådämnet till höljen och skydd för sina ägg, hvarur spindelungarne utkomma fullfärdiga så att de icke sedermera genomgå några förvandlingar, såsom hos insekterna är fallet. För öfrigt äro som bekant spindelväfvarne för både honor och hanar ämnade att på en gång tjänstgöra som bostäder och som fångnät. Mångfaldiga äro de sätt, på hvilka spindlarne fastgöra sina nät. Den vanliga trädgårdsspindelns eller kor sspindelns (Epeira diademata) nät hör till de mest intressanta af sitt slag. På det ställe, han finner tjenligt, utspänner spindeln först öfversta tvärtråden och sedan de andra trådar, som bilda nätets yttersta ram. Derefter uppdrages en diameter, från hvars midt radier utsändas åt alla håll, hvilka slutligen sammanbindas med korta stegpinn-lika tvärtrådar, i det spindeln, utgående från midten, kringlöper i en spiral. Man har gjort den itakttagelsen, att tvärtrådarne äro till beskaffenheten helt olika det öfriga nätet. De äro mycket elastiska och dessutom beklädda med ett klibbigt ämne i form af små 10 11

8 klumpar, som mycket bidraga att qvarhålla de insekter, som förirra sig till nätet. Ett nät af medelstorlek kan anses innehålla omkring 90,000 dylika små klumpar, och ett stort nät af centimeters diameter omkring 120,000, ehuru spindeln, om han icke hindras i sitt arbete, kan färdigvirka hela nätet på minuters tid. I midten af nätet eller på något lämpligt, genom en tråd med nätmidten förenadt ställe i nätets närhet slår spindeln sig ned för att lura på rof. Vid minsta ryckning i nätets trådstomme är spindeln beredd att angripa orostiftaren, som snart får böta med lifvet; men om bytet befinnes vara allt för obehagligt, såsom t. ex. en stor geting, så befriar sig spindeln från detsamma genom att afbita trådarne rundt omkring. Välbekanta är de spindelväfvar, som finnas utspända i boningsrum och på andra husplatser i vråar, der rengöring sällan kommer i fråga. De tillhöra någondera af de två vanliga husspindlarne (Tegenaria domestica och T. Derhamii) och brukades fordom, sedan de rengjorts, såsom invärtes botemedel mot frossa. I stället för att uppsätta nät eller vanliga väfvar bruka somliga spindelarter hopväfva sitt spinnämne till ett fint tyg, hvaraf ett slags tält göres. De högst märkvärdiga vattenspindlarne (Argyroneta aquatica) bygga sina små nästen eller»klockor» under vattnet, der de fästas vid någon vatten växt eller dylikt. Den luft de behöfva för andningen erhålla de från atmosferen. För vanliga behof och när de äro ute på Fogelspindeln

9 rof äro de hänvisade till de små luftblåsor, som sitta fästade vid kroppshåren och gifva djuren ett silfverskimrande utseende under vattnet. Men sjelfva nästet fylles med luft på ett ytterst behändigt sätt. Spindeln uppstiger förnyade gånger till vattenytan och nedför tillbaka utom den vanliga luftklädseln en särskild mellan buken och baklåren fasthäftad luftblåsa, som hvarje gång qvarlemnas i nästet, tills detta sålunda erhållit ett för den närmaste tiden tillräckligt förråd af luft. Få åtgärder inom djurverlden äro egendomligare än denna och icke heller finnas der många, hvilkas härledning är svårare att förklara. I de heta länderna förekomma ett slags stora spindlar med ludna kroppar, och fyra lungsäckar samt endast två par spinnvårtor. De tillhöra en spindelklass, hvars flesta medlemmar icke spinna väfvar eller nät, utan vistas i murhål och andra gömslen; somliga gräfva gångar i jorden, hvilka beklädas med spinnämne och tillslutas med en rörlig dörr. Dessa senare äfven i södra Europa före kommande s. k. minörspindlar äro rätt besynnerliga varelser, som om nätterna gå ut på rof men om dagarne äro hemma i sina nästen, hvartill ingången spärras så väl med dörrens tillhjelp, att det icke lönar mödan för någon objuden att söka inträda, då husbonden är hemma. De stora»fogelspindlarne», märkvärdiga såsom de största af alla spindlar, inrätta sina nästen i barken på träd eller på andra liknande ställen, hvarjemte somliga gräfva gångar i jorden såsom t. ex. Mygale nidificans i Vestindien, en verklig minörspindel. Den afbildade stora fogelspindeln (Mygale avicularia) i Brasilien, har en kroppslängd af fem centimeter utom de långa benen och en styrka som svarar deremot. Den bekante resande naturforskaren Bates såg en gång två små foglar insnärjda i en tät, hvit väf, som en fogelspindel spänt öfver sin bostad i en trädklyfta. Den enda fogeln var död, men den andra låg under spindelodjurets kropp icke fullt död men öfversmord med smutsig saliv. Spindeln bortdrefs och foglarne tillvaratogos af Bates, men den lefvande dog snart. Samma resande såg vid ett annat tillfälle barnen i en indianfamilj leda en stor fogelspindel efter sig liksom en hund, fästad vid ett kring kroppen lindadt snöre. Flera exemplar af fogelspindeln hafva öfverförts lefvande till Europa; ett sådant, som förvarades i zoologiska trädgården i London, dödade en gång en råtta, ett annat brukade ihjelsticka grodor. Vid Pará såg Bates flera olika arter af ifrågavarande»ludna spindlar af en half fots vidd». Somliga bygde bon af tät väf bland husens tegel och taktäckning, hvilken väf ganska mycket liknade fin musslin, andra bygde liknande bon i träden, der de anföllo foglar; en mycket stark art gräfde i jorden gångar, som fodrades med silke. Strax innan solnedgången såg man dessa spindlar hålla vakt innanför mynningarne till sina gångar och plötsligt försvinna, när tunga steg nalkades deras gömställen

10 Det antoges vanligen att korsspindlarne och husspindlarne äro goda väderprofeter, och man har grundat detta antagande på deras beteenden vid väderskiften. Väder profeter af alla slag äro emellertid nu för tiden mycket misskända, och det kan icke gerna falla en klok menniska in att fråga någon spindel, om det blir vackert eller fult väder, änskönt spindeln, såsom Salomo säger, är klokare än de vise. Det påstås ock att husspindlarnes fina förkänningar af väderombyten orsakat Hollands eröfrande genom fransmännen år General Pichegru, hindrad af oupphörligt regn och öfvertygad att ingenting kunde uträttas mot det under vatten satta landet, stod i begrepp att upphäfva belägringen af Utrecht och vända tillbaka med oförättadt ärende, då han från den i staden in spärrade Quatremèred isjonval erhöll underrättelsen, att spindlarne i hans fängelse spådde köld inom tio dagar. Kölden inträffade verkligen och Pichegru kunde med sin armé framtränga på isen till Amsterdam. Den befriade fången blef i triumf förd till Paris, men huru spindlarne belönades förmäler icke det stycke af verldshistorien, som vid detta kritiska tillfälle hängde på sköra spindeltrådar. 16